Vaccinologi Barnhälsovården Elevhälsan
|
|
- Cecilia Hermansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Vaccinologi Barnhälsovården Elevhälsan Leif Ekholm Barnhälsovårdsöverläkare Region Örebro län
3 Efter mat och rent vatten är vaccinationer den viktigaste faktorn som påverkar hälsan på global nivå 3
4 Hur fungerar vaccination? Aktiv immunisering - tillför smittämne (antigen) i ofarlig form - stimulerar immunförsvaret - specifikt adaptivt - icke medfött - försvar - immunitet, ofta långvarigt skydd Vaccination liknar naturlig infektion! Passiv immunisering jämför: - gammaglobulin mot gulsot/hepatit A - tillförsel av färdiga antikroppar - antikropparna bryts ner, snabb kortvarigt skydd 4
5 Hur fungerar vaccination? Humoralt försvar Vita blodkroppar producerar skyddande antikroppar som angriper virus, bakterier eller bakterietoxiner Cellmedierat försvar Vita blodkroppar stimuleras som verkar celldödande direkt eller via signalsubstanser Immunologiskt minne Vita blodkroppar reagerar mot främmande ämnen som kroppen tidigare utsatts för Silfverdal SA. Vaccination ger bra immunsvar hos barn. LT 2008:1670 5
6 Vacciner Vacciner indelas i Levande försvagade Avdödade (inaktiverade) 6
7 Vacciner Levande försvagade vacciner Bakteriella - BCG (tuberkulos) Virus - MPR (mässling, påssjuka, röda hund) - Vattkoppor - Polio (oralt, OPV) - Rotavirus - Influensa nasalt 7
8 Vacciner Levande försvagade vacciner - problem Människor med nedsatt immunförsvar kan utveckla sjukdom (tex BCG*) Harmlösa varianter av patogener "ute i det fria" kan mutera och åter bli sjukdomsframkallande (tex OPV) *SCID/PKU 1 juli
9 Vacciner Avdödade (inaktiverade) vacciner Helt, avdödat smittämne Ex: Inaktiverat poliovaccin (IPV) Kikhosta helcellsvaccin Influensa injektionsvaccin Hepatit A vaccin Delar av smittämne, s.k. subkomponent vaccin 9
10 Vacciner Subkomponent vacciner finns i olika grupper Protein vacciner Ex toxoidvaccin: toxiner från bakterier inaktiverats så att - de giftiga egenskaperna elimineras - egenskaper som stimulerar antikroppar kvarstår - ex Difteri, Stelkramp, Kikhosta (acellulärt*) Polysackarid vacciner Polysackarider från bakteriens cellvägg - ex Pneumokock 23-valent (serotyper) polysackarid vaccin *+1-4 ämnen fr bakteriens yta 10
11 Vacciner Subkomponent vaccinerna finns i olika grupper Konjugat vacciner Polysackarid från bakteriens cellvägg kopplas till ett bärarprotein; ökat immunsvar för små barn, immunologiskt minne - ex Hib- och Pneumokock 10/13 valent konjugat vaccin Rekombinant vacciner Genetisk rekombination t.ex. en del av ett virus DNA-sträng byts eller sätts in i en annan DNA-sträng - ex Hepatit B: en jästsvamp producerar ytantigen (HBsAg) 11
12 Ex olika pneumokockvacciner Polysackarid vaccin - polysackarid från bakteriens cellvägg Konjugat vaccin - polysackarid från cellväggen kopplade till ett protein Ej immunogent hos små barn Inget immunologiskt minne Inget booster-svar Påverkar inte bärarskap 23 av ett 90-tal serotyper - ex Pneumo 23 T-cells oberoende antigen Immunogent hos små barn Immunologiskt minne Booster-svar Påverkar bärarskap av ett nittiotal serotyper - ex Prevenar, Synflorix T-cells beroende antigen 12
13 A. Polysackarid T-cells oberoende antigen - Pneumo 23 B. Konjugat T-cells beroende antigen - Prevenar - Synflorix Vaccines and vaccination N Engl J Med.2001; 345(14):
14 Antikroppssvar och antigen Polysackarid T cells oberoende ag Konjugat T cells beroende ag 14
15 Vacciner Avdödade (inaktiverade) vacciner problem Framställa antigenet, dvs de delar av den patogena organismen som exponeras för immunförsvaret Ofta ges dessa delar tillsammans med adjuvans för att framkalla tillräckligt immunsvar Adjuvans Ämnen, tex aluminium, som förbättrar effekten genom att öka immunförsvarets förmåga att bilda antikroppar 15
16 Vaccination Primärdoser (primärvaccination) - de första doserna som ges med korta mellanrum - ofta 2-3 primärdoser, 1-2 mån avstånd mellan doser - immunitet (skydd) skapas Påfyllnadsdos (booster) - vaccination förnyas efter en längre intervall - ofta förnyelsedos efter minst 6 mån - de flesta vaccinationer behöver påfyllnadsdos/er - ger ett långvarigt skydd/immunsvar Grundvaccination Primärvaccination + en påfyllnadsdos = grundskydd 16
17 Vacciner Kombinationsvacciner Olika kombinationer av vacciner - ex 6-valent, 6 vacciner i ett kombinationsvaccin*: Difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B Praktiskt, många färre stick än med monovalenta vacciner Antal doser med tillsatsämnen minskar Ingen immunologisk skillnad WHO: säkrast och effektivast Nackdel: monovalenta vacciner försvinner *InfanrixHexa, Hexyon (1/9-19) 17
18 Skydd på befolkningsnivå Flockimmunitet/Herd immunity Vaccinerade, dvs immuna - skyddar även ovaccinerade om de vaccinerade är tillräckligt många Mässling: 95% täckningsgrad (andel vaccinerade) krävs för att hålla sjukdomen borta 18
19 Heard immunity hur det fungerar (klicka på bild) theotheredmund (username on Reddit), (accessed May 2018) 19
20 MPR Finland 30 år uppföljning Immunitet (skydd) avtar generellt med tiden Mässling 10 % seroneg, enstaka fall bland vaccinerade Vaccin är immunogent Påssjuka 20 % seroneg, flertal fall även bland vaccinerad x 2 Vaccin är mindre immunogent Röda hund 100 % seropos men låga titrar, mycket gott skydd Vaccin är immunogent 20
21 Död som kan förebyggas med vaccination Vaccination är den mest framgångsrika och kostnadseffektiva åtgärden för folkhälsan Globala vaccinationstäckning 2017: ca 85% (116 milj barn) 1,5 milj dödsfall skulle undvikas, om högre vacc.täckning 20 milj barn erhåller inte dos 3 av DTP - 60% av dessa barn lever i 10 länder: Afganistan, Angola, Kongo-Kinshasa, Etiopien, Indien, Indonesien, Irak, Nigeria, Pakistan, Sydafrika 13 milj barn, 1 på 10, erhöll inga vaccinationer
22 22
23 Fakta om immunisering Global vaccinationstäckning 2016/
24 Kikhosta kan orsaka svår sjukdom hos spädbarn! Vaccinationer-kikhosta 24
25 Kikhosta i Sverige KIKHOSTAN HAR INTE FÖRSVUNNIT! Minskat dramatiskt i Sverige men finns - hos spädbarn som inte hunnit bli vaccinerade - hos ungdomar och vuxna som vaccinerats 25
26 Kikhosta Tre vaccindoser skyddar 80-85% Skyddseffekten av vaccination minskar efter 5 år Återinsjuknande kan ske - ca 6-7 år efter vaccination - ca 15 år efter sjukdom Ca 80 % är smittkällan egna kärnfamiljen - modern i 33 % - fadern i 24 % - syskonen i 22 % 26
27 Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn Folkhälsomyndigheten 2016 Försena inte första dosen ( ge vid 2½-3 mån) Diagnostisera och behandla kikhosta tidigt Ha en hög medvetenhet om och uppmärksamhet på att: - kikhosta förekommer fortfarande och kan vara livshotande för det ovaccinerade spädbarnet! 27
28 Ökning av kikhosta i Sverige Kokongstrategi tveksamt, kostsamt, omständligt vaccination av mamma/pappa på BB? vaccination runt omkring det späda barnet? Neonatal vaccination tveksamt, interferens? Vaccination av gravida - fungerar, är säkert - NY REKOMMENDATION 2019??? 28
29 Franklin D. Roosevelt Anna-Lena Löfgren 29
30 A hospital room in the US with patients in iron lungs in
31 Polio vaccin 3 virustyper: 1, 2, 3 (WPV wild polio virus) Sverige använt inaktiverat polio trivalent vaccin, IPV Många länder har levande vaccin, OPV drp oralt polio vaccin OPV orsakar typ 2 cirkulerande vaccin deriverat poliovirus; cvdpv2 WPV 2 (1999) och WPV 3 (2012) är utrotade 2016 ersattes trivalent OPV med bivalent OPV (1, 3) + minst en dos av IPV 31
32 Polio vaccin The Global Polio Eradication Initiative 1988 WHO och UNICEF leder arbetet med att utrota Polio Bill Gates, Ban Ki-moon, David Cameron, Mia Farrow, Fernando Alonso Mål: utrota Polio endemiska länder: Afghanistan, Pakistan - vild poliovirus 32
33 1988: WHO Resolution to Eradicate Polio 1994: Amerika Polio free 2002: Europa Polio free 2014: 80% World Polio free 99% World Polio free Mål 2023 Polio utrotad 33
34 Polio Eradication Progress, Certified polio-free regions (114 countries) Not certified but non-endemic (73 countries) Endemic with wild poliovirus ( 3 countries) The boundaries and names shown and the designations used on this map do not imply the expression of any opinion whatsoever on the part of the World Health Organization concerning the legal status of any country, territory, city or area or of its authorities, or concerning the delimitation of its frontiers or boundaries. Dotted lines on maps represent approximate border lines for which there may not yet be full agreement. WHO All rights reserved 7 Source: WHO/POLIO database, as of Jul
35 Polio Polio fall har sedan 1988 minskat med 99,99%, - fr till 22 fall (2017) Ex Indien vid en omgång av nationella vaccinationsdagar: vaccinkliniker, 2,3 milj vaccinatörer, 200 milj doser milj hushåll besöktes, 172 milj barn vaccineras! Rukhsar Khatoon, var det sista barnet som insjuknade i Indien (2011) 35
36 Polio now (länk) WPV wild-poliovirus cvdpv circulating vaccine-derived poliovirus 36
37 Polio CAR 2000-t Bild: L Dagson 37
38 Polio Sierra Leone 2000-t 38
39 Mässling Komplikationer Hög feber, feberkramper Lunginflammation, otit Encephalit Subacut scleroserande panencephalit (SSPE) - viktig orsak är nedsatt immunsystem 1v 2 år 1-3 dödfall av 1000 insjuknande 39
40 Mässling Vaccination minskat ant dödsfall med 80% sedan över 21 milj dödsfall bland barn undvikits tack vare vaccination en av de största hälsoeffekterna! Men Mässlingen ökar i Europa, länder kring östra medelhavet och Amerika pga av sämre vaccinationstäckning. Mässling orsakar globalt dödsfall, fr a barn < 5 år 40
41 Mässling endemisk 1993: fall i EU 2007: 7000 fall = - 98 % 2000: Stockholm 68 ungdomar, 20 sjukhusvårdas 2010: fall, Bulgarien (24 ) 2011: ; Frankrike fall (10 ) 2012: , Ukraina fall, Rumänien* 4 000, (*Röda hund: fall, 22 kong syndrom, 9 ) 2013: Uppsala/Stockholm, 17 pers, varav 12 i Uppsala län 2017: Stockholm och Västra Götalands, 17 resp 14 fall Italien, Rumänien, Ukraina stora utbrott 2018: 6 mån > i Europa; kraftig ökning! 41
42 Mässling CAR 2000-t Bild: L Dagson 42
43 Rotavirus Hög sjuklighet RVGE rotavirusgastroenterit - vanligaste orsaken till allvarlig diarrésjd barn < 2 år barn/år <5 åå, varav vårdas i hemmet, besök PV och AM, barn vårdas sjukh. Vid svår uttorkning hjärninflamm., kramper, intensivvård Mycket sällan dödsfall - i de rika länderna Kan insjukna flera ggr men blir sjukast första gången 43
44 Rotavirus vaccin Levande försvagat, lindrig infektion, oftast ej märkbar ca 90 % skydd allvarlig RVGE, ca 75 % mot all RVGE Vaccinet ger ett gott skydd i minst tre år Dos v 3 m - intervall minst 4 v före ålder: 12 v 16 v Örebro fr feb 2017 gratis vaccination - Nationellt program sept 2019! - läkarordination krävs ej längre! 44
45 Rotavirus När ska vaccination uppskjutas eller ställas in Tidigare invagination Obehandlad medfödd missbildning av magtarmkanalen Misstänkt svår immunbristsjukdom (PKU/SCID fr 1 juli) Barn, eller mor under graviditet, beh immunosuppr. lkm Reaktioner och biverkningar Kräkningar, diarré, feber, irritabilitet, snuva, buksmärta, gaser Invagination - mkt liten ökad risk kan inte helt uteslutas extra fall / / år, oftast inom 7 d efter 1:a dos - bakgrundsincidens ovaccinerade fall/ /år - oklart på sikt om vaccin påverkar incidens av invagination 45
46 BCG-vaccination till nyfödda BB/BVC - om barnet kommer att vistas i riskmiljö för smittspridning tex. resa till land med hög tb-förekomst ( 100/ ) - aktuellt tb-fall i omgivningen (läkare: BCG, ev kemoterapi) 4 6 veckors ålder på BVC - Familj fr land med särskilt hög tb-förekomst (se lokalt PM) 6 månaders ålder på BVC - Övr nyfödda m familj fr land ökad tb-förek ( 25/ ) PKU/SCID fr 1 juli sannolikt all BCG vid ca 6 v ålder Tab: Riskländer avseende Tuberkulos. FoHM 46
47 Riskländer Avseende Tuberkulos 47
48 Den nyföddes immunsystem Innehåller alla viktiga komponenter - men i små mängder jämfört den vuxne Expanderar snabbt efter födelsen, - fr a med hjälp av moderns tarmflora - däggdjur föds intill moderns anus för att plocka upp normal tarmflora Alltför hygieniska åtgärder bidrar till att gramneg bakterier koloniserar tarmen sent 48
49 Överföring av immunitet från mor till barn Antikroppar via placenta (aktiv överföring) Vissa antikroppar främjas t ex de mot mässling Antikroppar med hög aviditet främjas (bindningskraft) Anti-idiotypiska antikroppar förs över (binder till andra antikroppars specifika antigenbindningsplatser) 49
50 Överföring av immunitet från mor till barn Antikroppar via bröstmjölk (passiv överföring) Sekretoriskt IgA antikroppar - dominerande proteinkälla i kolostrum - specifikt riktad mot moderns tarmflora - förhindrar mikrober att invadera Nukleotider (tillväxt av lymfocyter) Lactoferrin (dominerande mjölkprotein, microbicidal) Antisekretorisk faktor ("anti-diarrhoeal lectin ) Oligosackarider (blockerar mikrober) Lysozyme, Lactadhesin m fl 50
51 Vaccinationsschema fr.o.m (ändring HSLF-FS 2016:51) Barnhälsovård Ålder 3m 5m 12m 18m 5 Elevhälsa Årskurs Vaccin DTP DTPIV dtp V IPV Hib PCV I II III IPV IV Kompletterande vaccination med PCV resp. HPV utökas till 6 resp.18 år. MPR MPR1 MPR II HPV HPV I + II Utökad ordinationsrätt för behöriga sjuksköterskor! Vägledning FOHM Vaccination barn och ungdomar 51
52 Antikroppar Amning Vaccina tion Silfverdal SA. Vaccination ger bra immunsvar hos barn. LT 2008:
53 Tidsgränser för vaccin HSLF-FS 2016:51 Vaccin mot Lägsta ålder Lägsta intervall mellan dos 1 och 2 dos 2 och 3 dos 3 och 4 dos 4 och 5 Difteri Stelkramp Kikhosta 2,5 mån 6 veckor 6 mån 3 år 5 år Polio 2,5 mån 6 veckor 6 mån 3 år Hib 2,5 mån 6 veckor 6 mån 3 år Pneumokocker 2,5 mån 6 veckor 6 mån Mässling Röda hund Påssjuka HPV 2-dos HPV 3-dos 12 mån 4 veckor 6 mån 1 mån 4 mån Vid avvikelser krävs läkarordination! 53
54 Prematura barn sårbara mot kikhosta Barn födda före v 32 En extra dos 6-val vaccin på nyföddhetsavd fr 6 v okorr. ålder. Födda <30 v + <32 v med samsjuklighet (instabila, andningsstöd) - övervakning 48 tim - kan få apné och bradykardi Forts vaccinationer på BVC enl. ord program (minst 4 v till dos 2) Barn födda vecka 32 och senare Vaccineras på BVC enl. ord program vid 3, 5, 12 mån okorr. ålder Oberoende av gestationsålder - Pneumokocker enl. ord program vid 3, 5, 12 mån okorr. ålder - BCG ges enl. ord. program vid okorrigerad ålder. -Rotavirus dos 1 ges fr 6 v okorr. ålder (bedömning av läkare) *FOHM rek
55 Kompletterande vaccinationer HSLF-FS 2016:51 6 Barn upp till 18 års ålder skall erbjudas kompletterande vaccinationer - om de inte tidigare har vaccinerats i enlighet med vaccinationsprogrammet Från 2016 även - Pneumokocker (tom 5 år) - HPV (tom 18 år) 55
56 Vaccinationsschema From 1 juni 2016 (HSLF-FS 2016:51) En praktisk konsekvens av den nya regleringen är att sjuksköterskor som har behörighet att ordinera vaccin enligt program - nu även självständigt kan ordinera kompletterande vaccinationer Vaccination av barn och ungdomar vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer 56
57 Oplanerad resa före 3 mån ålder Forcerat schema DTP-POLIO-HIB-HB v och 12 mån (3+1 schema) - och sedan enl. ordinarie program MPR tidigast fr 6* (9) mån (6-12 mån extra dos; 18 mån) - sjuksköterska kan ordinera MPR ner till 12 mån * off-label 57
58 Vaccindoser Om för liten dos - vänta 14 d, upprepa vaccination med rätt dos (kräver läkarordination) - endast fullständiga doser räknas Intervallen mellan doserna blir något längre - i regel inte ett försämrat anslag Däremot bör inte intervallen bli kortare 58
59 Kombination olika vacciner? Som regel gäller att: Flera avdödade och levande vacciner kan ges samma dag Avdödade vacciner eller ett avdödat och ett levande vaccin - kan ges med valfritt intervall oberoende av varandra Två levande vacciner* kan ges samma dag# eller med minst 4 veckors intervall mellan vaccinationerna * orala levande vacciner kan ges med valfritt intervall oberoende av varandra # MPR ska inte ges samtidigt med vaccin mot Gula febern 59
60 Som regel gäller att Efter BCG vaccination ska man vänta tre månader innan man ger annat vaccin i samma arm Efter blodtransfusion bör man vänta 3 mån med MPR (blod kan innehålla antikroppar, som försvagar effekten av levande vaccin) TST (PPD) kan sättas före/samtidigt med MPR - eller vänta med TST i 4 veckor efter vacc med MPR (TST-reaktion kan nedsättas av MPR) 60
61 Ofullständig grundvaccination med DTP-Polio - vad fortsätter man med? < 4 år: DTP-Polio-Hib-HB 4-12 år: DTP-Polio 13 år: kombinationsvaccin ej registrerade Monovalent Tetanus Polio Hib Hepatit B många stick, mer av tillsatser OBS! lokalt Örebro accepteras kombinationsvaccin! 61
62 Ofullständigt vaccinerade - hur forts? Barn som påbörjat vaccination i andra länder t.ex meningokocker - hur fortsätter vi? Medicinskt bör man inte avbryta en vaccinationsserie Hänvisa till vaccinationsmottagningar, eller andra vårdinrättningar, med erfarenhet av vaccination för fortsatt vaccination på egen bekostnad 62
63 Individuella vaccinationsprogram och planerade vaccinationer Kartlägga vaccinationsstatus och planera vaccination - tar tid! Räcker det med skriftliga ordinationer? - planerade skriftligt ordinerade vaccinationer är en hjälp - men ny bedömning måste göras före varje ny vaccination Vaccinatören är ansvarig för given dos 63
64 Vaccination av till Sverige inflyttade barn 64
65 Vaccination av till Sverige inflyttade barn - FOHM Hälsoundersökning ska erbjuds så snart möjligt Hälsoundersökningen sker normalt inte på BVC/Elevhälsan! Risken liten för spridning av infektionssjukdomar Åldersgrupp 0-5 år prioriteras - särskilt barn från konfliktdrabbade länder risken är stor att de är helt / delvis ovaccinerade Vaccinationerna ska ges enligt NVP 0-18 år HSLF-FS 2016:51 65
66 Vaccination - Sverige inflyttade barn Vaccinations program kan variera inom länder - barn som varit med i krig och/eller på flykt får kanske inte del av programmen Rikshandboken Barnhälsovård inkl Elevhälsan! WHO - uppdaterad databas om NVP i olika länder WHO:s lista anger senaste program - äldre barn kan vara vaccinerade på annat sätt ECDC NVP i olika europeiska länder. CDC - översättning länders vaccinationskort. 66
67 Frågor som bör ställas vid en vaccinationsanamnes av nyanländ 1. Har man kunnat följa landets vaccinationsprogram? WHO 2. Vad har barnet vaccinerats mot? 3. a. Vid vilka tidpunkter (ålder) har vaccin givits? b. Hur långt har det varit mellan doserna? c. Har boosterdos/er givits? 4. Hur många doser har givits? 5. a. Har MPR /vaccin enbart mot mässling givits? b. Före 12 mån? 67
68 Vaccination - Sverige inflyttade barn Oklart vaccinations status Flyktingbarn saknas ofta skriftliga upplysningar Skriftlig dokumentation inte alltid tillförlitlig - kan gälla ett annat barn, vara felaktig ålder? Föräldrar - vaccinationsstick under spädbarnsåret - i så fall vaccin mot difteri, stelkramp, ofta kikhosta Barn fått vaccination som droppar är polio BCG-ärr vanligen på vänster överarms utsida, - kan finnas t.ex. underarmens in/utsida - alla utvecklar inte ett BCG-ärr! 68
69 Vaccination - Sverige inflyttade barn Ofta bedömningsfråga om hur barnet är vaccinerat Osäker om vaccinerat - börja om! - doser och intervall som NVP Vid oklarheter ev antikroppar (T) - inte rutinåtgärd! Biverkningar ex. svullnad och feber kan förväntas - extra doser är inte förenat allvarliga biverkningar Ofullständigt vaccinerade barn 0-18 år ska kompletteras med vaccinationer som saknas enl NVP Därefter följer man det programmet i NVP 69
70 Vaccination av ofullständigt vaccinerade barn Tabeller med åldersgrupperade förslag för kompletterande vaccinationer och vaccination av ovaccinerad barn finns i vägledning FOHM Vaccination av barn och Ungdomar vägledning för vaccination enl föreskrifter och rekommendationer 70
71 Vaccination - Sverige inflyttade barn Difteri-stelkramp-kikhosta (DTP) I stort alla länder vacc. med 3 primärdoser under spädbarnsåret och ofta påfyllnadsdos småbarnsåren Mellan primärdoser (vanligen 3 st = våra 2 st) ska det vara minst en månad - och till första påfyllnadsdos minst 6 månader Mellan första påfyllnadsdos och nästa: minst 3 år Mellan övriga påfyllnadsdoser: minst 5 år 71
72 Vaccination - Sverige inflyttade barn Polio Oralt poliovaccin (OPV) används ofta i världen - behöver kompletteras med minst en dos IPV - OPV i övrigt likvärdigt med IPV Schema bör innehålla sammanlagt minst 4 doser: - minst två primärdoser och minst två påfyllnadsdoser - vid tre primärdoser minst 1 månads intervaller - vid två primärdoser minst 6 veckors intervall - minst 6 månader till första påfyllnadsdos - minst 3 år mellan första och andra påfyllnadsdos Överväg kombinationsvaccin. Singelvaccin finns v b. 72
73 Vaccination - Sverige inflyttade barn Haemophilus influenzae typ b (Hib) Vaccination erbjuds barn tom 5 års ålder under 12 månader - 3 doser med ordinarie intervall mellan 1 och 5 år: 1 dos Överväg kombinationsvaccin. Singelvaccin finns v b. 73
74 Vaccination - Sverige inflyttade barn Pneumokocker (PCV) Vaccination erbjuds barn tom 5 års ålder Under 12 mån: 3 doser med ordinarie intervall 1 och 2 år: 2 doser minst 1, helst 6 mån intervall Mellan 2 och 5 år: 1 dos (Prevenar13 ) eller 2 doser med minst 2 månaders intervall (Synflorix )? 74
75 Vaccination - Sverige inflyttade barn Mässling-Påssjuka-Röda hund (MPR) Låginkomstländer ofta enbart mässling före 1 år Mässling/MPR-vaccin före 12 mån upprepas dosen - 2:a dosen ges helst vid 12 mån (obs ej 18 mån) eller minst 1 mån helst mer än 6 mån efter dos 1 PRIORITERAS! 75
76 Vaccination - Sverige inflyttade barn HPV flickor födda 1999 och senare upp till 18 år - kan ofta planeras i ett senare skede 76
77 Vaccination - Sverige inflyttade barn Hepatit B (HB) HB-vaccin ingår ofta i hemlandet, vanligen tre - fyra doser Vaccinerad med tre doser HB-vaccin med minst 4 v intervall - behövs inga ytterligare doser (WHO) Kompletterande vaccination med endast HB-vaccin: tre doser, minst 1 mån respektive 5 mån intervall Om osäkert med minst tre doser HB så bör påfyllnadsdos ges Riskgr för HB fr land med >2 % förekomst av HB Riskländer avseende Tuberkulos och Hepatit B Överväg kombinationsvaccin. Singelvaccin finns v b. 77
78 Vaccination - Sverige inflyttade barn Bacillus Calmette-Guerin (BCG) BCG-vaccination om TST (PPD) neg Barn tillhör riskgr för tb om hushållsmedlem kommer från land med >25 fall/ inv och år Riskländer avseende Tuberkulos och Hepatit B BCG erbjuds normalt tidigast vid 6 mån ålder BCG erbjuds upp till 10 års ålder (lokalt Örebro) 78
79 Incidens Information och kommunikation Vaccination startar 7. Sjukdomsfall Vaccination Biverkningar 1. Oro bland allmänhet pga sjukdom 2. Ökad vaccination/täckningsgrad 3. Oro bland allmänheten över vaccinationssäkerhet 4. Minskad sjuklighet 5. Självgodhet med förlorat förtroende Image and content adapted from: Chen RT, Rastogi SC et al. The Vaccine Adverse Event Reporting System (VAERS). Vaccine 1994;12: Utbrott ökad acceptans förtroendet återupprättas 7. Fritt från sjukdom/utrotad vaccination kan upphöra! 79
80 Tveksamma föräldrar Låt båda föräldrarna får tala, helst samtidigt Läkaren/sjuksköterskan lyssnar Be föräldrarna berätta, varför de är tveksamma Be dem ta reda på källan till oron (artikel etc) Informera om varje ifrågasatt vaccin var för sig och vilka sjukdomar de skyddar mot Risken att bli allvarligt sjuk av de sjukdomar vi vaccinerar mot är mångfalt större än att bli vaccinerad Berätta att smittor snabbt sprids om många saknar skydd 80
81 Tveksamma föräldrar Vid "nya frågor" rådfråga gärna barnhälsovårdsöverläkare/skolöverläkare eller annan sakkunnig läkare Samtalet kan kompletteras med skriftlig information och länkar (1177, FOHM) som föräldrarna kan läsa hemma Föräldrarna har bollen - ge dem betänketid! 81
82 Tveksamma föräldrar Om föräldrarna bestämmer sig för att inte vaccinera Gör klart att vi respekterar deras beslut - betona att de är lika välkomna till BVC/EH även om de avstått från att vaccinera. Dokumentera i journalen när information givits, vilka i familjen som var där samt om föräldrarna tagit ställning Det är föräldrarna som har ansvaret och BVC/EH kan fråga - viktigt att inte "tjata" om vaccination vid kommande besök Föräldrarna/eleven måste känna sig lika välkomna! 82
83
84
85
86
87 Kikhosta men inte för spädbarnen!
88
89 89
90 Vaccin funkar
91 Taking home message Framgångsrik. Vaccinationer är den viktigaste medicinska insats som gjorts för folkhälsan Hög vaccinationstäckning krävs för att sjukdom inte ska spridas i samhället ( heard immunity ) Kikhosta vaccin ger en kort immunitet och sjukdom finns kvar i samhället trots hög vaccinationstäckning Tveksamma föräldrar: - Lyssna - Be dem ta reda på källan till oron (artikel etc) - Hänvisa om vaccin till 1177, FoHM - Föräldrarna har bollen" - ge dem betänketid - Alltid lika välkomna 91
92 Länkar Rikshandboken, rikshandboken-bhv.se Vaccinationsprogram för barn, Folkhälsomyndigheten (pdf) Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se WHO: Olika länders vaccinationsprogram EUVAC: Europas länders vaccinationsprogram vaccine-schedule.ecdc.europa.eu/pages/scheduler.aspx CDC: Översättning vaccinationskort andra länder cdc.gov/vaccines/pubs/pinkbook/downloads/appendices/b/foreign -products-tables.pdf 92
93 Länkar om barnvaccinationer Allied Vaccine Group, vaccine.org CDC Vaccines, cdc.gov/vaccines/vpd/vaccines-list.html Global Alliance for Vaccines and Immunization (GAVI) vaccinealliance.org/home/index.php Institute for vaccine safety (Johns Hopkins University) vaccinesafety.edu/ Vaccine Adverse Event Reporting System (CDC) cdc.gov/vaccinesafety/ensuringsafety/monitoring/vaers/index.html WHO Health topics Vaccines who.int/topics/vaccines/en/ WHO Global Vaccine Safety who.int/vaccines-diseases/safety/ 93
94 TACK för att ni lyssnade! 94
Vaccinationer - av till Sverige inflyttade barn
Vaccinationer - av till Sverige inflyttade barn 2016 Januari 19 Leif Ekholm BHV-öl Vaccination av till Sverige inflyttade barn Rikshandboken Barnhälsovård inkl Elevhälsan! NVP kan variera inom enskilda
Läs mer» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder
Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»
Läs merVaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare
Vaccinations- ordination Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare Målsättning Skydd mot sjukdomen för den enskilde Begränsa spridning i samhället Förebygga allvarlig sjukdom minska sequele minska
Läs merSå fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten
Så fungerar vacciner Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten Så fungerar vacciner Innehåll Vaccintyper Vaccininducerat immunsvar Vaccinationsserier antal doser och ålder
Läs merVaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård
Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos
Läs merDet nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos
Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos Kunskapscentrum för Barnhälsovård ålder 3 mån Det allmänna vaccinationsprogrammet
Läs merVägledning för vaccination
Vägledning för vaccination Föreskrifter och rekommendationer Kompletterande vaccinationer Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Adam Roth Föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51)
Läs merVaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram
Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos
Läs merVaccination av barn och ungdomar
Vaccination av barn och ungdomar Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer Andra utgåvan, 2017-01-25 Vaccination av barn och ungdomar Vägledning för vaccination enligt föreskrifter
Läs merAktuellt från barnvaccinationsprogrammet
Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kathy Falkenstein Hagander, barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, vårdutvecklare, distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet
Läs merNy föreskrift och vägledning
Ny föreskrift och vägledning Avvikelser ofullständigt vaccinerade Dokumentation, vaccinationsregistret Eva Netterlid Utbildningsdag med inriktning på barnvaccinationsprogrammet Linköping 7 november 2016
Läs merBarnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård
1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Läs merMariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet
Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne 2017 Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Nya Föreskrifter för barnvaccinationsprogrammet och ny Vägledning från
Läs merVägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.
2016-02-18 Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. Målsättningen för det nationella barnvaccinationsprogrammet är att alla barn i Sverige ska ha skydd mot difteri,
Läs merVaccinationsprogrammet
Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid,
Läs merKomplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården
Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan
Läs merVälkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013
Välkomna till Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare Mars 2013 Aktuellt vaccinationer Läkemedelskommittén Halland, mars 2013 Vaccinationer grundvaccinationsprogram
Läs merHUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN
HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN 1 INAKTIVERADE VACCINER TOXOIDER Difteri Tetanus Bakteriella Pertussis (acellulär) KONJUGAT H. influenzae typ B Pneumokocker (7,10,13-valent)
Läs merVaccinationsfall, barnhälsovården FACIT
Vaccinationsfall, barnhälsovården 2017-01-26 FACIT 1. Vera- Adoptivbarn från Indien, 18 månader. Barnhem, goda förhållanden, dokumentation. DTP polio 2,3,4mån Hep B 0,1,6 mån MPR 6 mån BCG födelse- har
Läs merVaccinationer på BVC
Vaccinationer på BVC Nya föreskrifter om vaccination av barn gäller från 1 juni 2016 (HSLF-FS 2016:51) Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer
Läs mer2015-01-27. Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se. Upphandling 2015. Under 5 mortality rate 1990-2013
Upphandling 2015 Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se Pneumokocker MPR DTaP-IPV (4-val.) DTaP-IPV-Hib (5-val.) DTaP-IPV-Hib-HBV (6-val.) Hepatit B HPV dtap Överprövning
Läs merVaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.
Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga Ann Sofie Cavefors 22 okt 2013 Vaccinationer räddar 3 miljoner liv årligen
Läs merAtt förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer
Läs merInformation om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC
Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program
Läs merBarnvaccinationsprogrammet
Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler
Läs merKomplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander
Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm mona.insulander@sll.se 2015 Sidan 1 Vilka vacciner har barnet fått hittills?
Läs merHur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn
Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn SMI-dag 051012 Rose-Marie.Carlsson@smi.ki.se Avvikelser från vaccinationsprogrammet 1. Vad har eleven fått hittills? 2. Vad fattas jämfört vaccinationsprogrammet?
Läs merHur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10
Läs merLänk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/
Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala
Läs merAsylhälsa -Vaccinationer barn BHV-enheten
Asylhälsa -Vaccinationer barn BHV-enheten 023-490662 barnhalsovardsenheten.dalarna@ltdalarna.se 2016-09-19 och 2016-09-21 KRISTIN LINDBLOM BHV-ÖL DALARNA 1 NY VACCINATIONSFÖRESKRIFT Folkhälsomyndigheten
Läs merVaccination av barn 131121
Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Lagar, vaccinologi, tidpunkter för doser och dosintervall Vacciner i det nationella programmet; fokus på polio, mässling och BCG Vaccinationer utanför
Läs merDet svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer
Läs merVacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman
Marta Granström MTC, Karolinska Institutet & Universitetssjukhuset, Solna Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman 1 VACCINER I ALLMÄNNT BRUK (1) LEVANDE, FÖRSVAGADE (ATTENUERADE) Bakteriella
Läs merPublicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10
Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10 Innehållsansvarig: Johan Robinson, Överläkare, Barn- och ungdomsklinik läkare (johro1) Giltig från: 2017-07-20 Godkänt av: Ulrika Mattsson Kölfeldt,
Läs merSOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter Vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är
Läs mer2012-06-21. Följt hemlandets vaccinationspolicy? http://apps.who.int/immunization_monitoring/en/globalsummary/ CountryProfileSelect.
Vaccination av till Sverige inflyttade barn Bedömning av vaccinationstatus: Uppgifter från förälder ev Hälsokort med? följt hemlandets vaccinations policy? http://apps.who.int/immunization_monitoring/
Läs merSveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram
Sveriges Nationella Vaccinationsprogram Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram . Antal fall med vilt poliovirus och vaccintypspolio i världen de senaste 12 månaderna
Läs merInformation om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC
Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,
Läs merEn aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag
En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag Anders Tegnell, statsepidemiolog, avdelningschef för epidemiologi och utvärdering, Folkhälsomyndigheten..
Läs merSOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter
Läs merVaccinationsfall för elevhälsan - Facit
Nya barnvaccinationsföreskriften, Kungsporten Huskvarna 2017-01-26 Vaccinationsfall för elevhälsan - Facit 1. Kim 14 år från Vietnam. Bodde i Saigon, en stor stad i Vietnam och gick i skolan där. Kom till
Läs merFölj länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)
Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling
Läs merHälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med
Läs merBarnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten
Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern Smittskyddsenheten Barnsjukdomar Mässling Kikhosta Vattkoppor Rotavirus Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam, men för det mesta mild utslagssjukdom.
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens
Läs merVaccination för prevention av infektionssjukdomar. Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet
Vaccination för prevention av infektionssjukdomar Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet Smittkoppor Epidemier med hög dödlighet Orsakas av ett
Läs merVilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem
Läs merHälsoundersökning av asylsökande med flera Rev
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2014-02-06 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med
Läs merTill BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner
Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har
Läs merDet svenska vaccinationsprogrammet
Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den
Läs merBarnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem?
Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem? Allmänmedicinsk fortbildningsakademi: april 2014 Ann Lindstrand, barnläkare, specialist i folkhälsa/socialmedicin Vad vaccineras barn
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 21606 su/adm 2018-03-19 7 Vaccination och immunitetstest för nyanställd personal och Innehållsansvarig: Marianne Jertborn, Överläk/Professor, Läkare
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens
Läs merVaccinationsprogrammet
Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Leif Ekholm BHV-öl, ÖLL 2013-11-28 Modifierad efter presentation tillsammans med Eva Netterlid, SMI, 2013-10-08. Socialstyrelsen
Läs merVaccinationsprogrammet
Folkhälsomyndigheten ansvarar * för regelverket Vaccinationsprogrammet avvikelser - ofullständigt vaccinerade Eva Netterlid 2015-09-22 Vissa bilder från R-M Carlsson Hur kan man resonera? HSLF-FS 2015:6
Läs merRotavirusvaccination. 19/ Staffan Skogar Barnhälsovårdsöverläkare
Rotavirusvaccination 19/10 2017 Staffan Skogar Barnhälsovårdsöverläkare Globalt Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos barn Av 5,9 miljoner barn
Läs merMässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland
Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Varför vaccinerar vi mot MPR? Skydd mot svåra smittsamma sjukdomar dödliga
Läs merVaccinationer till människor på flykt. Rekommendationer till hälso- och sjukvården
Vaccinationer till människor på flykt Rekommendationer till hälso- och sjukvården Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se. Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte
Läs merAllmäna vaccinationsprinciper Helena Palmgren
Allmäna vaccinationsprinciper Helena Palmgren 2018-11-13 Hur kan man skaffa sig immunitet mot en infektionssjukdom? Naturlig immunitet Genomgången sjukdom Aktiv immunisering Vaccination Passiv immunisering
Läs merFlöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder
Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder Vårdcentral Vid behov smittspårning och informera om provsvar. BCG-vaccination vid behov Information om provsvar till Remiss till Folktandvård
Läs merPersonalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Personalvaccination och stick-/skärtillbud Malin Bengnér Smittskyddsläkare Vilket vaccinationsskydd bör jag som vårdpersonal ha? Vem ombesörjer och betalar vaccinationen? Vad gör jag om ett tillbud med
Läs merHej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.
Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus
Läs merVad händer när vaccin tar slut?
Vad händer när vaccin tar slut? Läkemedel i Skåne 9-10 mars 2016 Mariette Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Helena Isberg Kornfält, Barnhälsovårdsöverläkare Andreas Lövquist, Strategisk inköpare Per Hagstam,
Läs merRiktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder
BILAGA Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder (Komplettering och anpassning till det svenska vaccinationsprogrammet) Christina C Fåhraeus Barnläkare Hälsans vårdcentrum Juni
Läs merHur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn
Avvikelser från vaccinationsprogrammet Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn SMI-dagar Örebro 070927 och Sthlm 071121 Rose-Marie.Carlsson@smi.ki.se 1. Vad har barnet fått hittills?
Läs merBakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt
Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Avdelningen för regler och behörighet Gastón Fernández Palma gaston.fernandez-palma@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till ändring
Läs merAtt vaccinera äldre mot pneumokocker
Att vaccinera äldre mot pneumokocker Adam Roth, MD, Docent Chef för enheten för vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten Infektionsveckan och Mikrobiologiskt vårmöte Jönköping maj 2019 Vaccinationstäckning
Läs merFakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.
1 Fakta om mässling 1. Vad orsakar mässling? Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar. 2. Är mässling farligt? Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar. Viruset kan
Läs merBARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:
en föräldrainformation från: Innehållsförteckning Varför behöver vi vaccinera? 3 Hur verkar vacciner? 5 Alternativa vacciner 6 Vaccinations i Sverige 7 Förberedelse inför vaccination 8 Hur ges vaccinationerna?
Läs merVarför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014
Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Mässling, påssjuka, röda hund Sjukdomar, komplikationer Sjukdomsbördan i Sverige före vaccination och nu Mässling och
Läs merHälsoundersökning av Barn och Unga. Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten
Hälsoundersökning av Barn och Unga Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten Varifrån kom de asylsökande/ invandrade till Sverige år 2013? 5 störst asylsökande grupperna (54259) 5 största invandrade
Läs merNya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten
Nya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten Ny föreskrift och vägledning Hur påverkar nya barnvaccinationsföreskriften
Läs merVaccinationsprogrammet
ationsprogrammet Avvikelser-ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera Socialstyrelsen ansvarar för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid, SMI
Läs merRiktlinjer för vaccination av migranter
1(13) Riktlinjer för vaccination av migranter 2015-11-11 Innehåll Sid. Omfattning 2 Bakgrund och syfte 2 Lagar och andra krav 2 Ansvar och befogenheter 2 Beskrivning genomförande vaccination barn 0-17
Läs merHälsoundersökningar av barn från andra länder
Hälsoundersökningar av barn från andra länder Bakgrund Avgiftsfri hälso- och sjukvård Hälsoundersökning för nyanlända barn till Sverige Behov och om fattning kan variera Om möjligt före skolstart Målgrupp
Läs merLuftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Läs merVarför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Läget i världen?
Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Läget i världen? Göteborg 26 maj 2015 Leif Dotevall, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland 19 mars 2015 Insändare i Göteborgs-Posten
Läs merBarnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser
LÄNSNÄTVERKET FÖR MEDICINSKA ELEVHÄLSAN I VÄRMLAND Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser Riktlinjer och rutiner I samarbete med Smittskydd Värmland 2016-02-04 Länssamordnare Lisbet Engh Kraft
Läs merRiktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland
Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland Författare: Ann-Sofie Cavefors och Thomas Arvidsson, Centrala Barnhälsovården i Göteborg
Läs merKikhosta- smittspårning
Kikhosta- smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Inledning Sedan Sverige återinförde barnvaccination mot kikhosta 1996 har insjuknandet minskat kraftigt. (uppehåll 1979-1996)
Läs merAktuellt om vaccinationsprogrammet
Aktuellt om vaccinationsprogrammet Tiia Lepp Enheten för vaccinationsprogram Folkhälsomyndigheten tiia.lepp@folkhalsomyndigheten.se Skolsköterskekongressen Malmö 2019 Innehåll Ändringar i vaccinationsprogrammet
Läs merVaccination inför och efter njurtransplantation
Vaccination inför och efter njurtransplantation Jag har rensat bort tabeller, figurer och andra illustrationer då det inte är tillåtet att distribuera dessa bilder pga copy-right. Marianne Jertborn Infektion,
Läs merVaccination av mycket förtidigt födda barn. Innehållsförteckning. Styrande lokalt dokument 1 (7) Status: gällande
Styrande lokalt dokument 1 (7) Vaccination av mycket förtidigt födda barn Innehållsförteckning Vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae B, hepatit B och pneumokocker
Läs merTuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden
Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens
Läs merKarin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska
Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga 2018 Smittskyddssjuksköterska Kikhosta/Pertussis Anmälnings- och smittspårningspliktig Detta är kikhosta Orsakas av bakterien Bordetella pertussis som fäster i
Läs merVaccinationsprogram för hela livet
Vaccinationsprogram för hela livet Vaccindagen Folkhälsomyndigheten 2017 Adam Roth, Folkhälsomyndigheten Adam.roth@folkhalsomyndigheten.se Kari Johansen, ECDC Kari.Johansen@ecdc.europa.eu Vaccinationsprogram
Läs merTBE - vaccinationsrekommenationer Vilka är de och varför?
TBE - vaccinationsrekommenationer Vilka är de och varför? Helena Hervius Askling Smittskyddsläkare Sörmland Vems rekommendationer? Smittskyddsläkarföreningen (möte med Folkhälsomyndigheten, FoHM, årligen)
Läs merVaccination av barn i barnhälsovården
Vaccination av barn i barnhälsovården Arbetsgruppen barnvaccinationer Barnhälsovårdsöverläkarna Ann-Sofie Cavefors, Göteborg Kathy Falkenstein-Hagander, Skåne Nationella barnvaccinationsprogrammet Något
Läs merAmning och immunologi Anna-karin Ringqvist VU
Amning och immunologi 2015 Anna-karin Ringqvist VU Barnet har två stora behov Näring Infektionsskydd Modern kan ge båda dessa = ekologi Anna-Karin Ringqvist2 Det nyfödda barnets koloniseras av rätt mikrober
Läs merVad vinner vi med de nya vaccinerna?
Mellansvenskt läkemedelsforum i Örebro 4-5 feb 2009 Örebro, onsdagen den 4 februari 2009 Vad vinner vi med de nya vaccinerna? aglindberg@gmail.com Vad vann vi med de gamla? Tidigt 1800-tal: Vad vinner
Läs merVaccination av barn. Barnveckan 2015. Ann-Sofie Cavefors, Göteborg Cecilia Chaprowska, Stockholm Kathy Falkenstein-Hagander, Skåne
Vaccination av barn Barnveckan 2015 Ann-Sofie Cavefors, Göteborg Cecilia Chaprowska, Stockholm Kathy Falkenstein-Hagander, Skåne Välkomna! Om barnkonventionen och om historik Immunologi Vaccinationsprogrammet
Läs merCentrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen. Centrala Barnhälsovården
Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen Centrala Barnhälsovården Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 1 Din egen förberedelse
Läs merNYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN
Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans
Läs merTUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007
Rekommendationer för preventiva insatser mot TUBERKULOS Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007 Ingela Berggren, Stockholms läns landsting sidan 1 Världen cirka 2 miljarder smittade
Läs merBasprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun
Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården
Läs merMässling och Kikhosta Finns de?
Mässling och Kikhosta Finns de? Foto: Public Health Image Library Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mässling Luftburen smitta, mycket smittsamt! Inkubationstid 8-10 dagar (7-12),
Läs merBarnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser
LÄNSNÄTVERKET FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I VÄRMLAND Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser Riktlinjer och rutiner I samarbete med Smittskydd Värmland 2015-10-21 0 sid 1 (16) Riktlinjer
Läs merInförande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet
Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet Terapigrupp Vaccin Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum Barnhälsovård Rotavirusvaccin: hur ser det ut i Sverige?
Läs merDet svenska vaccinationsprogrammet
Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination? 4 Hur går vaccination
Läs merSms frågor från Utbildningarna vaccinationer för barn och ungdomar 21/11 och 13/
Sms frågor från Utbildningarna vaccinationer för barn och ungdomar 21/11 och 13/12 2016 Vilka vaccinationer kan man ge när eleven har positiv tuberkulos och är under behandling. Skall man vänta tills de
Läs mer