Brottssituationen. Skåne

Transkript

1 Polismyndigheten i Skåne Länskriminalavdelningen Läns-KUT Skåne Augusti 2005 ALM /05 Tillgrepp av motordrivet fortskaffningsmedel, fullbordat biltillgrepp 0802 Stöld ur eller från motordrivet fordon, släpfordon och husvagn 0840 Fullbordat inbrott i villa/radhus 9801 Fullbordat inbrott i lägenhet 9802 Skadegörelse, på motorfordon 1201 Skadegörelse, genom brand (även på motorfordon) 1202 Stöld i skola, bibliotek, undervisningslokal, förskola, fritidshem 0811 Stöld i läkar- eller tandläkarpraktik, sjukhus 0813 Stöld, av skjutvapen, från militärt förråd (oavsett plats) 0831 Stöld, av skjutvapen, från vapenhandels lokal eller förråd 0834 Stöld utan inbrott, väskryckning 0885 Misshandel, inomhus, mot kvinna 15 år eller äldre, obekant med offret 0365 Brottssituationen Misshandel, utomhus, mot man 15 år eller äldre, bekant med offret 0358 Misshandel grov, inomhus, mot man 15 år eller äldre, bekant med offret 0388 Olaga hot 0402 Rån, utan skjutvapen, rån mot privatperson, utomhus 0877 Rån, utan skjutvapen, rån mot funktionshindrad utomhus 0892 Rån, med skjutvapen, bankrån 0862 Rån, med skjutvapen, postrån 0863 Fullbordat mord eller dråp utan användning av skjutvapen mot kvinna 0310 Fullbordat mord eller i dråp med Skåne användning av skjutvapen mot man 0313 Våld mot tjänsteman, mot polisman 1701 Grov kvinnofridskränkning 0412 Hot eller förgripelse mot tjänsteman 1705 Försök till våldtäkt, inomhus mot person 15 år eller äldre 0624 Fullbordad våldtäkt, utomhus mot person under 15 år 0625 Fullbordad våldtäkt, utomhus mot person 15 år eller äldre 0626 Olaga innehav av narkotika Narkotikastrafflagen, innehav och bruk 5012 Narkotikastrafflagen, överlåtelse 5005 Narkotikasmuggling och olovlig in- och utförsel av narkotika 4041 Rattfylleri under påverkan av narkotika 3070 Rattfylleri, grovt rattfylleri 3005 Grov vårdslöshet i trafik 3001 Bedrägeri, med kontokort 0904 Bedrägeri, mot försäkringskassa 0927 Bedrägeri, mot försäkringsbolag (s.k. försäkringsbedrägeri) 0929 Bedrägeri, överskridit eget konto (check- och personkonto) 0932 Hets mot folkgrupp 1604 Olaga diskriminering 1605 Framkallande av fara för annan, fara som framkallats för arbetstagare 0395 Förskingring, grov förskingring, undandräkt 1001 En rapport från

2

3 Förkortningar och definitioner Brottssituationen i Skåne Läns KUT Skåne 1% mc-gäng Mc-klubbar som själva hävdar att de tillhör den del av mc-miljön som har brutit med det etablerade samhället och har sina egna lagar och regler som de lever efter. Definition som används gemensam av nordisk polis. KUT Kriminalunderrättelsetjänst Organiserad brottslighet Se bilaga 1 POMA Polisområde Malmö POMS Polisområde mellersta Skåne PONS Polisområde nordöstra Skåne PONV Polisområde nordvästra Skåne POSS Polisområde södra Skåne RAR Rationell anmälansrutin polisens brottsanmälningssystem Tungt missbruk Allt injektionsmissbruk och/eller allt annat dagligt, eller så gott som dagligt missbruk, oavsett intagningssätt. Vaneförbrytare Person som på grund av missbruk eller av annan anledning ägnar sig åt mängdbrott av företrädesvis lokal natur. Yrkeskriminell Person som mer eller mindre professionellt ägnar sig åt organiserad brottslighet eller grov kriminalitet i övrigt. (Som administrativ term inkluderar begreppet även personer som bedöms som farliga för allmänheten och därmed bör följas upp särskilt av KUT.)

4

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Uppdrag och syfte Fokus Metod och material Övergripande brottsutveckling På lång sikt På polisområdesnivå På kommunnivå Brottsstruktur Framtid Särskilda brottsområden Tillgrepps- och skadegörelsebrott Våldsbrott Narkotikabrott Trafikbrott Övriga brott Särskilda brottsaktörer Yrkeskriminella - grov och/eller organiserad brottslighet Vaneförbrytare - missbruksrelaterad brottslighet Särskilt brottsaktiva ungdomar Ideologiskt motiverade gärningsmän Sammanvägd bedömning av brottssituationen Referenser Bilaga Bilaga

6 Sammanfattning Brottssituationen i Skåne Läns KUT Skåne Olika delar av Skåne är olika brottsutsatta. Om man väger in både mängdbrottslighet, grov och/eller organiserad brottslighet och övrig kriminalitet framstår problemen som klart störst i Malmö, Landskrona och Helsingborg. Även Trelleborg, Kristianstad och Hässleholm har del av den kvalificerade kriminaliteten. Sett enbart till antal brott i relation till invånarantalet samt missbruksrelaterade problem utmärker sig även mindre kommuner som Perstorp, Klippan och Åstorp. Generellt sett är Skåne nummer två i landet vad gäller antal brott i förhållande till befolkningsmängden efter Stockholms län men före Västra Götalands län trots färre antal invånare. Första halvåret 2005 minskade antalet anmälda brott i Skåne liksom i riket i stort. Över tid har det dock skett en successiv ökning. En allmän trend är att tillgreppsbrotten minskar medan våldsbrotten ökar. Minskningen av biltillgrepp förväntas fortgå i takt med att bilparken förnyas. Skåne utmärker sig genom fler stölder ur eller från motorfordon och fler bostadsinbrott per capita än något annat län i Sverige. Vid sidan av den starka kopplingen till vaneförbrytare bidrar även kringresande från Baltikum/Östeuropa till svängningar i statistiken. Minskad gränskontroll stärker brottsbilden. Rädslan för att utsättas för brott är stor i delar av Skåne. Våldsbrotten ökar, särskilt så kallat gatuvåld. Ökad alkoholkonsumtion är den främsta förklaringsfaktorn. En ökad tillgänglighet till alkohol framöver är ett orosmoln. Sambandet till drogmissbruk är också starkt. Familjevåld inklusive våldtäkt är allvarliga brott med stora mörkertal. Antalet anmälda brott ökar. Även här har alkohol och missbruk betydelse. Personrånsökningen och särskilt brottsaktiva ungdomsgäng är symptom på allvarliga samhällsproblem. Den etniska dimensionen är tydlig och kan leda till ökad främlingsfientlighet. De som debuterar tidigt i brott, umgås med andra brottsaktiva och som begår tillgrepp av fortskaffningsmedel, rån och stöld är de ungdomar som särskilt riskerar en fortsatt allvarlig brottskarriär. Allt fler narkotikabrottsanmälningar och beslag har gjorts i Skåne under de senaste åren. Ett ökat missbruk, ett starkt samband mellan narkotika och annan omfattande kriminalitet, samt kopplingen till organiserad brottslighet, gör situationen allvarlig. Skåne har en särställning med ett extra stort inflöde och med lokala aktörer av betydelse för hela den svenska narkotikahandeln. Narkotikaproduktionen ökar i vår omvärld, samtidigt som prisbilden är förhållandevis hög i Sverige. Ytterligare konkurrens på narkotikamarknaden är därför möjlig. Rattfylleri under påverkan av narkotika anmäls i allt större utsträckning. En ökad alkoholkonsumtion förväntas öka rattonykterheten. Bedrägeribrotten uppvisar stora svängningar. I takt med en explosionsartad utveckling av informations- och kommunikationstekniken kan man förvänta sig välbekanta brott på ny arena, men även helt nya brottsupplägg. Den nya tekniken underlättar även förmedling av hot och olika former av ofredanden, liksom spridning av barnpornografi. 1

7 Anmälda miljöbrott styrs av varierande kontrollnivåer varför den egentliga brottsutvecklingen är svårbedömd. De anmälda hatbrotten har minskat något hittills under 2000-talet. Mörkertalen är stora och växlande. Vit maktmiljön och autonoma grupperingar är försvagade och har generellt sett hållit en låg profil under året. Undantaget är en nyrekrytering till vit maktmiljön i Kristianstad och den djurrättsaktivism som riktar sig mot pälshandlare i främst Malmö. Valåret 2006 kan bli mer händelserikt. Rekrytering till extrema islamistiska grupper har blivit ett reellt hot i Sverige. Värvning inne på anstalt har förekommit under året med länkningar till Skåne. Organiserad och/eller grov brottslighet har successivt vunnit terräng och är nu väl förankrad i Skåne. Huvudnäringen är narkotika. Andra aktuella brottstyper är alkoholoch cigarettsmuggling, vapenhandel, illegal svartklubbs- och spelverksamhet, grova stölder, bedrägeri- och förfalskningsbrott, människosmuggling, människohandel, och även ekonomisk brottslighet. Det finns tecken på att utpressning och olaglig skuldindrivning förekommer. Öppna gränser och minskad kontrollnivå gynnar den aktuella brottsligheten. I kölvattnet följer våldsbrott, vapenbrott, penningtvätt liksom hot och våld i rättsprocessen. Denna problembild riskerar att förstärkas i framtiden. Multikriminalitet och överlappningar mellan olika konstellationer har blivit vanligt. Kraven på bevisning ökar, samtidigt som brottsbilden blir allt mer komplex och gärningsmännen svårare att kartlägga. Ny informations- och kommunikationsteknik ändrar förutsättningarna radikalt för brottsbekämpningen. Myndigheten måste vara beredd på att hantera ett snabbt växande informationsmaterial, samt att utveckla arbetsmetoderna. 2

8 1. Inledning 1.1 Uppdrag och syfte Myndighetens verksamhetsplan ska grundas på statsmaktens övergripande verksamhetsinriktning och de mål som tas fram av Rikspolisstyrelsen i kombination med myndighetens samlade problembild. Föreliggande rapport är underrättelsesektionens bidrag till beskrivningen av den skånska problembilden. Det uppdrag länskriminalens underrättelsesektion fått av myndighetsledningen är att beskriva brottssituationen i Skåne, komplettera beskrivningen med förklaringar till varför det ser ut som det gör, samt bedöma den kommande brottsutvecklingen. Beskrivningen tar inte sikte på vad som är aktuellt precis den senaste månaden, utan försöker sätta in olika brottsbilder i ett längre tidsperspektiv och ett större sammanhang, för att om möjligt urskilja trender och tendenser. 1.2 Fokus Beskrivningen ska ge en övergripande bild och en sammanfattande bedömning av brottsläget och utvecklingen. Naturligtvis är det många brottsområden som inte behandlas och många frågor som förblir obesvarade. Rapporten som helhet, och i synnerhet den sammanvägda bedömningen i det avslutande kapitlet, försöker besvara följande frågor: - Hur ser den aktuella brottssituationen ut i Skåne? - Vad utmärker Skåne jämfört med landet i övrigt? - Vilka problemområden är allvarligast? - Hur kommer brottsbilden att förändras? - Vilken kunskap måste vi ha med oss i det brottsbekämpande arbetet? 1.3 Metod och material Den indelning i brottskategorier som används följer resultatmodellen från 2004 som var den nationella polisiära definitionskatalog som fanns tillgänglig när arbetet inleddes (RPS, 2003). Undantaget är att ekonomisk brottslighet inte finns med som en egen kategori eftersom dessa brott för Skånes del hanteras av Ekobrottsmyndigheten. Någon separat analys av denna brottslighet ingår inte här. De fåtal ekonomiska brott som kodas i anmälningssystemet RAR (15-30 per år) har sorterats in i kategorin övriga brott. Brottsindelningen enligt nationella resultatmodellen kommer att ersättas med nya kategorier i och med den nya redovisningsmodell som träder i kraft 1 januari 2006 (PRR, Polisens resultatrapporter). Brottstyper som bedömts vara särskilt intressanta redovisas mer i detalj inom ramen för respektive brottskategori. 3

9 I bilaga 2 definieras samtliga brottskategorier och brottstyper som används i denna rapport. Den skånska brottsstatistik som redovisas avser främst perioden (halvårsstatistik) och är hämtad från RAR via programvaran QlikView, samt Trafikdiariet. Uppgifter om total brottsnivå (inklusive ekonomisk brottslighet), långsiktig brottsutveckling, samt jämförelser med landet i övrigt, baseras dock på uppgifter från Brottsförebyggande rådets statistikdatabas på Internet. Vid sidan av brottsstatistiken kommer materialet i denna rapport från underrättelseuppgifter och kunskap som förmedlats av medarbetare vid kriminalunderrättelsetjänsten på läns- och polisområdesnivå i Skåne, samt från Rikskriminalpolisen. Den brottsbild som framträder har sedan kompletterats med uppgifter från forskning, medborgarundersökningar, information om aktuella trender i samhälle och omvärld, samt egna bedömningar. 4

10 2. Övergripande brottsutveckling 2.1 På lång sikt Den långsiktiga brottsutvecklingen i Skåne, liksom i Sverige som helhet, visar en uppåtgående trend. År 2004 anmäldes totalt brott i Skåne. Detta är den högsta noteringen någonsin. Om man tar hänsyn till det stigande invånarantalet är utvecklingen inte lika dramatisk, även om också denna kurva pekar uppåt. Se diagram 1. Uppgången 2004 kan i stor utsträckning härledas till två anmälningar om nästan brott (bedrägeri, försök till bedrägeri och försök till kontokortsbedrägeri). Första halvåret 2005 sker en viss tillbakagång i samtliga storstadslän, liksom i riket i stort. Se diagram Diagram 1. Anmälda brott i Skåne , totalt och i relation till befolkningsmängden. Källa: BRÅ:s statistikdatabas, juli Antal totalt Per miljon inv Diagram 2. Anmälda brott per invånare i riket och i storstadslänen, januari-juni Källa: BRÅ:s statistikdatabas, augusti Stockholms län Skåne län Hela landet Västra Götalands län :a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret

11 2.2 På polisområdesnivå Brottssituationen i Skåne Läns KUT Skåne Brottsfördelningen inom Skåne följer ett relativt konstant mönster från år till år. Se diagram 3. Uppgången i polisområde Malmö under 2004 har med ovan nämnda bedrägeribrott att göra Diagram 3. Anmälda brott per polisområde i Skåne, januari-juni Källa: RAR (inkl Trafikdiariet avseende trafikbrott), juli :a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret POMA PONV POMS PONS POSS Okänd plats/utomlands/fel Anmärkningsvärt i övrigt är ökningen av andelen brott som inte kan knytas geografiskt (utan manuell genomgång av varje anmälan). Orsaken är förändringar i områdeskodningen i RAR från februari Vissa felregistreringar i samband med kodomläggningen lever dessutom kvar. Brottsfördelningen på polisområdes- och kommunnivå måste därför tolkas med viss försiktighet. För enskilda mindre brottstyper kan siffrorna bli särskilt missvisande. Av denna anledning görs endast ett fåtal geografiska jämförelser i kapitel 3. 6

12 2.3 På kommunnivå Brottssituationen i Skåne Läns KUT Skåne Skillnader i brottsnivå mellan Skånes kommuner framgår av diagram 4. Observera att endast tillgrepps- och skadegörelsebrott samt våldsbrott inkluderats i just detta diagram (för att renodla statistiken från ingripandebrott och brott som i högre grad än andra påverkas av myndigheters kontrollverksamhet) Diagram 4. Anmälda tillgrepps-, skadegörelse- och våldsbrott per kommun i Skåne, januari-juni Med reservation för felkodning och ett bortfall på brott. Källa: RAR augusti Per inv Antal totalt Malmö Perstorp Helsingborg Landskrona Burlöv Lund Klippan Tomelilla Åstorp Bjuv Kristianstad Eslöv Skurup Trelleborg Sjöbo Hässleholm Osby Örkelljunga Kävlinge Hörby Ystad Svalöv Höör Ängelholm Bromölla Östra Göinge Staffanstorp Lomma Svedala Båstad Höganäs Simrishamn Vellinge Bortfall Malmö har varit den kommun i landet med flest anmälda brott i relation till invånarantalet de senaste tre åren (samtliga brott inkluderade). Landskrona och Helsingborg brukar också finnas med på en 10-i-topplista. Under 2004 tog sig dessutom Perstorp in på en föga smickrande sjundeplats. Statistik för första halvåret 2005 visar att Malmö halkat ner till en tredjeplats, medan Perstorp klättrat till en fjärdeplats. Åstorp och Klippan har funnits med bland de 20 mest drabbade kommunerna under hela perioden Att Perstorp med sina knappt invånare fått ökade problem bekräftas av medborgarundersökningar (Statistikkonsulterna, 2004). Enligt KUT Kristianstad har det skett en inflyttning av missbrukare till orten, vilket i hög grad förklarar situationen. Brottsnivån i faktiska tal är fortfarande låg jämfört med andra skånska kommuner. Däremot finns inte längre Landskrona med bland de 10 värst utsatta kommunerna under första halvåret Många strukturella faktorer, exempelvis kommunens socialbidragskostnad, pekar annars på en förväntad hög brottsnivå i just Landskrona (liksom i Malmö och Helsingborg; se t.ex. BRÅ, 2002). Brottsnedgången i Landskrona kan främst härledas till en kraftig minskning av bilbrott och cykelstölder. 7

13 2.4 Brottsstruktur Den övergripande brottsstrukturen följer ett ganska likartat mönster från år till år. Tillgrepp och skadegörelse dominerar stort. Därefter kommer vad som här kategoriseras som övriga brott med bedrägeri och ofredande som största poster, följt av våldsbrott, trafikbrott och narkotikabrott. Se diagram 5. Respektive brottskategori analyseras mer detaljerat i kapitel 3. Diagram 5. Anmälda brott i Skåne uppdelat i kategorier, januari-juni Avrundat till hela 10-tal. Källa: RAR (även Trafikdiariet), juli :a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret Tillgrepps- & skadegörelsebrott Övriga brott Våldsbrott Trafikbrott Narkotikabrott En viss omfördelning inom ramen för detta mönster har dock skett. I slutet av talet utgjorde tillgreppsbrotten 66 % av alla brott. Andelen har sjunkit till 55 % under 2004 och första halvåret Samtidigt har våldsbrotten ökat sin andel av den totala brottsligheten från 8,6 % 1998 till 10,4 % 2004 och 11,7 % under första halvåret Denna omfördelning känns igen från Sverige i stort och inleddes redan i mitten av 1990-talet (Dolmén, 2004). Faktorer i samhället som sammanfaller med denna utveckling är exempelvis förändrade sociala förhållanden, segregation och ökad arbetslöshet, samt en ökad alkoholkonsumtion. Hur det exakta sambandet ser ut är mer oklart. 8

14 2.5 Framtid En fortsatt befolkningsökning är att vänta inom den närmaste femårsperioden Hörby och Östra Göinge undantagna (Region Skåne, 2004). Fler invånare leder normalt till fler brott. Stora ungdomskullar under samma tidsperiod kan också ge utslag eftersom tonåringar är mer brottsaktiva än befolkningen i övrigt. Detta gäller i teorin, men eftersom en rad andra faktorer också spelar in, exempelvis fängelsebeläggningen, är den framtida brottsnivån svår att förutsäga. I vilken grad konjunkturuppgången under de närmaste åren och den försiktiga förbättringen av arbetsmarknadsläget påverkar brottsutvecklingen i Skåne är också ovisst (KI, 2005; Länsarbetsnämnden, 2005). En vanlig teori är att förbättrad privatekonomi med ökad konsumtion leder till fler stöldbrott (på grund av fler tillgängliga objekt att stjäla), samtidigt som även våldsbrotten ökar (till följd av ett ökat deltagandet i nöjeslivet). Som nämndes i avsnitt 2.4 har dock tillgrepps- och våldsbrottsutvecklingen ändrat mönster. Gamla förklaringsmodeller är därför inte helt giltiga längre, vilket gör den framtida övergripande brottsutvecklingen svårbedömd. Analys av den framtida utvecklingen inom mer avgränsade områden återfinns i kapitel

15 3. Särskilda brottsområden 3.1 Tillgrepps- och skadegörelsebrott Totalt sett minskar kategorin tillgrepp och skadegörelse under 2000-talet (se diagram 5 i avsnitt 2.4). Detta trots fler anmälda skadegörelser. Orsaken är främst färre anmälda biltillgrepp och cykelstölder. Utvecklingen är densamma nationellt och i övriga storstadslän. Observera att rån inte räknats in här utan behandlas ihop med våldsbrotten. Tillgrepps- och skadegörelsebrotten har brutits ner i ett antal brottstyper som framgår av diagram 6 och som analyseras närmare nedan. Diagram 6. Anmälda tillgrepps- och skadegörelsebrott i Skåne (rån ej inkluderat), januari-juni Avrundat till hela 10-tal. Källa: RAR, juli :a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret Tillgrepp övrigt Bilbrott (inkl försök) Skadegörelse Bostadsinbrott (inkl försök) Bilbrott Biltillgreppen har blivit allt färre sedan slutet av 1990-talet. I takt med att bilparken förnyas är det troligt att biltillgreppen fortsätter att minska. Orsaken är det elektroniska stöldskydd som finns i nytillverkade bilar som gör det svårt att stjäla bilen utan nyckel. Bilnycklar har följaktligen blivit mer stöldbegärliga. Ett relaterat fenomen att se upp med är så kallade bilrån och bilkapningar där gärningsmännen med våld eller hot om våld tillskansar sig en bil. Hittills har dessa brott varit ovanliga i Skåne (BRÅ, 2005a). Biltillgrepp är främst ett vaneförbrytar- och ungdomsbrott (se vidare i avsnitt ). Det finns dock underrättelseinformation från 2005 om mer kvalificerade bilstölder där teknisk utrustning använts för att slå ut billarm. Vidare har stölder av airbags uppmärksammats. Stöld ur eller från motorfordon hör till de volymmässigt största brottstyperna (13 % av det totala antalet anmälda brott). Antalet anmälda brott har gått både upp och ner hittills under 2000-talet. Nivån är ungefär densamma första halvåret 2005 som under samma period Antalet brott per capita är högre i Skåne än i övriga län i Sverige. 10

16 Brottet är typiskt för vaneförbrytare. Underrättelseinformation och utredningar visar dock att kringresande gärningsmän från Östeuropa ligger bakom tillfälliga toppar i statistiken. Bostadsinbrott På lång sikt (20 år) uppvisar bostadsinbrotten en nedåtgående trend i Sverige och i storstadslänen med undantag för Skåne. Här har brottsnivån istället fluktuerat kring en ganska konstant nivå. Skåne har fler anmälda bostadsinbrott i förhållande till invånarantalet än något annat län i landet. Bostadsinbrotten i Skåne ökar både under 2004 och första halvan av Bostadsinbrott är också ett typiskt vaneförbrytarbrott. Men även här finns exempel på kringresande grupper av gärningsmän från Baltikum, Centraleuropa och även Balkan som begår inbrottsserier på olika orter. Närheten till kontinenten kan således vara en orsak till den höga brottsnivån i Skåne. Att även närliggande sydsvenska län har höga inbrottstal stöder hypotesen. Det finns flera exempel från året där målsägande varit hemma samtidigt som brottet utförts. Att detta inte hindrat brottet kan tyda på hänsynslöshet och ett ökat risktagande från gärningsmännens sida. Tillgrepp övrigt Cykelstölderna började minska generellt sett i Sverige i slutet av 1990-talet. Minskad anmälningsbenägenhet är en trolig förklaring, i kombination med att finare cyklar skyddas bättre än tidigare. Fickstöld och väskryckning ökar i antal i Skåne. Mopedstöld minskar något första halvåret 2005, men ökar sett över hela perioden Skåne har fler anmälda mopedstölder än både Stockholms och Västra Götalands län i relation till invånarantalet. Antalet anmälda snatterier/stöld utan inbrott och inbrottsstölder (ej bostad) minskar hittills under 2000-talet. Skadegörelse Skadegörelse som inte är klotter samt skadegörelse på motorfordon ligger bakom majoriteten skadegörelsebrott. Klotterbrotten svarar dock för den största ökningen i Skåne under den aktuella perioden. Mörkertalen är mycket stora samtidigt som anmälningsbenägenheten varierar. Den egentliga brottssituationen är svårbedömd. 11

17 3.2 Våldsbrott Våldsbrottsstatistiken visar en tydlig ökning (se diagram 5 i avsnitt 2.4). Den anmälda våldsbrottsligheten ökar även i övriga storstadslän, liksom på nationell nivå, och har gjort så under decennier. Rädslan för våldsbrott påverkar människors vardag på vissa orter mer än på andra. I polisområde Malmö uttrycker 42 % sådan oro jämfört med % i övriga områden. Det finns de som är så oroliga för att utsättas för brott att de avstår från att delta i vissa aktiviteter. Så var fallet för 24 % av de intervjuade i Rosengård i Malmö och för lika många i Landskrona tätort enligt trygghetsmätningar från 2004 (Statistikkonsulterna, 2004). Våldsbrotten har brutits ner i ett antal brottstyper som framgår av diagram 7 och som analyseras närmare nedan. Diagram 7. Anmälda våldsbrott i Skåne, januari-juni Avrundat till hela 10-tal. Källa: RAR, juli :a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret Misshandel Olaga hot Rån Våld övrigt Misshandel Misshandel är den största brottstypen bland våldsbrotten och uppvisar också den största ökningen. Detta gäller särskilt misshandel mot man, men även mot kvinna och barn. Vid familjevåld är mörkertalen stora och svängningar i statistiken kan ofta knytas till insatser som ökar anmälningsbenägenheten. Samtidigt visar offerundersökningar att kvinnors utsatthet för våld i viss mån ökat (Nilsson, 2004). Typiskt för misshandel mot äldre barn är att andra unga är gärningsmän i en stor andel av fallen. Anmälningarna minskar under skolloven. Mycket tyder på att ökningen av misshandel mot barn kan förklaras av en ökad anmälningsbenägenhet på grund av en minskad acceptans för våld i samhället samt skärpta rapporteringsrutiner inom vård och skola (Kühlhorn, 2004). Det är misshandel utomhus mot man av obekant gärningsman som uppvisar den största ökningen. Gatuvåld har mindre mörkertal än familjevåld varför den statistiska ökningen i större utsträckning kan antas vara en faktisk ökning. Att även kvinnor utsätts för den här typen av brott i allt större utsträckning kan troligtvis kopplas till en utjämning av könsskillnader vad gäller deltagande i nöjesliv och alkoholkonsumtion. 12

18 Nästan alla typer av misshandelsbrott (barnmisshandel undantaget) följer ungefär samma rytm som alkoholkonsumtionen både från år till år och under veckans dagar. Det finns studier som visar att så många som % av gärningsmännen är alkoholpåverkade vid brottstillfället, och att nära hälften av offren också är det. Det finns även ett mycket starkt samband mellan drogmissbruk och våld (Kühlhorn, 2004). Att alkoholkonsumtionen har ökat och är som störst i landet just i Skåne (ihop med Stockholms län; CAN, 2004) bidrar således till att förklara brottsbilden. En betydande resandeinförsel har etablerats samtidigt som konsumtionen av insmugglad alkohol har ökat (SoRAD, 2005). En sänkning av alkoholskatten och en framtida möjlig försäljning av alkohol i butik kan bidra till ytterligare ökningar av våldsbrottsligheten. Olaga hot Ökningen av olaga hot gäller främst hot riktade mot män och kvinnor över 18 år. Ett besläktat brott som också ökar är ofredande. Angående förklaringar till ökningarna se avsnitt 3.5. Den likaså relaterade brottstypen hot eller förgripelse mot tjänsteman ökar också under perioden, om än mer blygsamt. Rån Personrån dominerar rånstatistiken. Första halvåret 2005 har präglats av en kraftig uppgång av personrån i Skåne, vilket gör att Skåne närmar sig Stockholms läns nivå i relation till befolkningsmängden. Malmö är den kommun i landet som har den största brottskoncentrationen (per capita). Även Helsingborg och Landskrona utmärker sig i ett nationellt perspektiv. Det är personrån utomhus utan skjutvapen som svarar för ökningen. En undersökning om förekomst av kniv i samband med olika brott i Malmö 2004 visar att kniv använts vid nära en fjärdedel av personrånen (LKUND, 2004). Samtidigt är det vanligt att gärningsmännen ber att få låna en mobiltelefon, eller något annat värdeföremål, som de sedan behåller. Offret upplever en tydlig hotbild även om rånarna inte uttalar något hot eller tar till handgripligheter (BRÅ, 2000a). Det främsta påtryckningsmedlet är att brottet begås just i grupp. Statistiken uppvisar stora svängningar beroende på hur aktiva gärningsmännen är. Det handlar om en begränsad krets ungdomar. Se vidare i avsnitt 4.3. Hela 27 % av de som misstänkts för personrån under perioden januari till juli 2005 har varit misstänkta för samma brott även tidigare år (RAR, ). Personrånen handlar inte bara om att komma över värdeföremål. Att visa makt och hävda sig inför kamraterna är troligtvis en annan viktig komponent. Det är främst unga pojkar med invandrarbakgrund som rånar svenska pojkar. Den etniska dimensionen riskerar att öka polariseringen och främlingsfientligheten i samhället. De rån som inte rubricerats som personrån minskade under perioden , men har därefter börjat öka något. Statistiken speglar främst den största brottstypen som är rån övrigt/ospecificerade rån. Butiksrånen minskar hittills under 2000-talet. Det gör att Skåne skiljer sig från övriga storstadslän och landet i stort där butiksrånen istället ökat. Någon självklar förklaring till detta finns inte. En ökad kontanthantering till följd av kassaservice i allt fler livsmedelsbutiker ökar den framtida rånrisken, särskilt för butiker med sena öppettider och liten bemanning. 13

19 Till följd av förbättrad säkerhet har bank- och postrånen minskat successivt i hela landet sedan 1990-talets förhållandevis högra siffror. I viss mån har detta gett överflyttningseffekter, dvs. att samma gärningsmannakategori istället rånar värdetransporter, guldsmedsbutiker osv. (Ahlberg, 2004). Våldtäkt (inklusive kommentar till sexualbrott i övrigt) Antalet anmälda våldtäkter ökar återigen i Skåne efter en nedgång under slutet av talet och början av 2000-talet. Våldtäkt inomhus dominerar. Det är denna brottstyp som främst ligger bakom ökningen. Våldtäkt utomhus minskar under första halvåret 2005, men uppvisar en viss ökning totalt sett över en femårsperiod. Eftersom det är en relativt ovanlig brottstyp som svänger kraftigt från år till år är det svårt att utläsa någon tydlig trend. Våldtäktsstatistiken (liksom sexualbrottsstatistiken i stort) är svårtolkad eftersom mörkertalen är stora och föränderliga. På lång sikt har antalet anmälningar ökat stadigt i hela landet, vilket troligen beror både på en ökad faktisk brottslighet och en ökad anmälningsbenägenhet. Vad gäller sexualbrott i övrigt kan nämnas att det är sexuellt ofredande som är den största brottstypen. Sexuellt ofredande ökar både under 2004 och första halvåret Detta är en brottstyp som kan komma att öka ytterligare till följd av en mer utbredd användning av kameramobiler och spridning av meddelanden via e-post, SMS osv. 14

20 3.3 Narkotikabrott Antalet anmälda narkotikabrott i Skåne uppvisar en kraftig ökning under de senaste tre åren (se diagram 5 i avsnitt 2.4). Skåne hamnar nästan i nivå med Stockholms siffror första halvåret 2005 per capita och går om Västra Götalands län i faktiska tal. Innehav och/eller bruk av narkotika är den största brottstypen. Det är också här ökningen märks. Se diagram 8. Följaktligen har också antalet beslag ökat, liksom mängden beslagtagen narkotika. Diagram 8. Anmälda narkotikabrott i Skåne, januari-juni Avrundat till hela 10-tal (om siffra över 100). Källa: RAR, juli :a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret Innehav och/eller bruk Överlåtelse Smuggling Dopingbrott (inkl smuggling) Framställning/vid legal hantering Missbrukets utveckling Den statistiska bilden (anmälningar, beslag) speglar vilka insatser som gjorts och med vilken inriktning. För att finna information om den faktiska brottsligheten och dess utveckling behövs kompletterande uppgifter. Det tunga missbrukets omfattning är förmodligen den bästa indikatorn på inflödet av narkotika. En färsk kartläggning pekar på en markant ökning av det kända narkotikamissbruket i Skåne sedan 1990-talet. Idag finns nästan kända missbrukare, varav drygt betraktas som tunga missbrukare (Skåne-UNO 2004). Det tunga missbruket är inte längre förbehållet de stora städerna där bostadssituationen blivit svår. Koncentrationen tunga missbrukare är som störst i Landskrona, följt av Sjöbo och Klippan ställt i relation till invånarantalet. Positivt är att andelen unga som provat narkotika sjunkit något de senaste åren. Förhoppningsvis håller detta i sig och kan i så fall ge utslag på sikt. Man kan anta att det blivit mindre självklart var man får tag i droger för oerfarna tillfällesmissbrukare sedan Pusher Street i Christiania stängts. Den vanligaste drogen bland ungdomar är cannabis. Näst vanligast är numera ecstasy, amfetamin och olika narkotiska läkemedel (CAN, 2004). 15

21 Preparatutveckling och produktion Amfetamin är fortfarande den dominerande drogen bland de tunga missbrukarna, även om heroinet har tagit allt större marknadsandelar (49 % respektive 38 % bland injektionsmissbrukare i Skåne; Skåne-UNO 2004). Blandmissbruk av olika narkotiska preparat har ökat. De flesta narkotikamissbrukarna är även alkoholister (CAN, 2004). Kokain har blivit en etablerad drog i innekretsar och bland kriminella. Även amfetamin har blivit populärt bland helgmissbrukare och blandas ut i drinkar (RKP, 2005c). Produktionen av narkotika ökar generellt sett i världen. Även produktionen av syntetiska droger i de nya EU-medlemsstaterna bedöms öka (RKP, 2005c). Lägre kontrollnivåer vid gränserna underlättar smugglingen, samtidigt som prisbilden fortfarande är högre i Sverige jämfört med kontinenten (Guttormsson, 2005). Med andra ord kan det finnas utrymme för ytterligare konkurrens på den svenska narkotikamarknaden framöver. Se avsnitt angående den organiserade narkotikabrottsligheten och den starka kopplingen mellan tungt missbruk och annan kriminalitet av stor omfattning. 16

22 3.4 Trafikbrott Den anmälda trafikbrottsutvecklingen styrs i stor utsträckning av polisens kontroller och val av arbetsmetodik. Efter en viss uppgång under är trafikbrotten i Skåne första halvåret 2005 tillbaka på samma nivå som 2000 (se diagram 5 i avsnitt 2.4). Anmälningarna har minskat generellt sett i Sverige och i de tre storstadslänen under första halvåret 2005 i förhållande till samma period Minskningen för Skånes del kan framförallt förklaras av färre uppdagade fall av olovlig körning det vanligaste trafikbrottet. I takt med en ökad alkoholkonsumtion i Sverige kan man förvänta sig en viss ökning av den faktiska rattfylleribrottsligheten. Ökningen av de anmälda rattfylleribrotten hittills under 2000-talet kan dock knytas till rattfylleri under påverkan av narkotika. Se diagram 9. Den senaste kartläggningen av missbruket i länet visar att åtminstone en tredjedel (1 000) av de tunga missbrukarna har för vana att köra bil (Skåne-UNO 2004). Diagram 9. Anmälda trafikbrott i Skåne, januari-juni Avrundat till hela 10-tal. Källa: RAR inklusive Trafikdiariet, augusti :a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret Trafikbrott exkl rattfylleri Rattfylleri varav rattfylleri alkohol varav rattfylleri narkotika

23 3.5 Övriga brott Den största antalsmässiga ökningen hittills under 2000-talet har skett inom den kategori som här benämns övriga brott (se diagram 5 i avsnitt 2.4). Inom denna kategori ryms en lång rad olika brottstyper. Redovisningen här är koncentrerad till bedrägeri, ofredande, miljöbrott och hatbrott. Bedrägeri är den enskilt största brottstypen, följt av ofredande som ingår i posten övrigt i diagram 10. Diagram 10. Anmälda "övriga brott" i Skåne, januari-juni Avrundat till hela 10-tal (om siffra över 100). Källa: RAR, juli :a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret 1:a halvåret Övrigt Bedrägeri Miljöbrott Hatbrott Bedrägeri Bedrägeri uppvisar den mest spektakulära ökningen (se förklaring i avsnitt 2.1), även om antalet anmälda brott inte når upp i 1980-talets rekordnivåer med omfattande checkbedrägerier. Den minskning som märks första halvåret 2005 ska inte tolkas som ett trendbrott. Anmälningsstatistiken kommer troligen även fortsättningsvis att uppvisa kraftiga fluktuationer. Eftersom den dolda brottsligheten är stor, och ett fåtal anmälningar till följd av olika kontrollåtgärder kan generera ett stort antal brott, kan tillfälligheter vad gäller vilka bedrägerihändelser som upptäcks och anmäls ge kraftiga utslag. Man kan ändå anta att de senaste årens explosionsartade utveckling av informations- och kommunikationstekniken lett till en ökning av den faktiska bedrägeribrottsligheten. Utvecklingen är fortfarande i sin linda. Exempelvis sker allt fler penningtransaktioner över Internet. Bara under första kvartalet 2005 ökade e-handeln med 31 % jämfört med samma period 2004 (HUI, 2005). Det är dels fråga om välkända bedrägeribrott som dyker upp på en ny arena, men även helt nya brottsupplägg. Ett nyligen uppmärksammat tillvägagångssätt är förfalskade webbplatser och e-postmeddelanden där användaren luras att uppge kreditkortsnummer eller inloggningsuppgifter till Internetbanker. Andra aktuella exempel på nya och nygamla bedrägeribrott är annonsskojeri, så kallade Nigeriabrev, falska lotterivinster, bluffakturor, modemkapning samt skimming (kopiering av kontokort). 18

24 Övrigt ofredande Den största brottstypen bland de brott som inte specificeras närmare i diagram 10 är ofredande (ej sexuellt). Förklaringen till allt fler anmälda ofredanden är troligen både ett samhälle med mindre acceptans för kränkningar av individens integritet, vilket leder till en ökad benägenhet att vända sig till polis vid hotfulla och obehagliga situationer, samt en ökad faktisk brottslighet. Notera även ökningen av det närliggande brottet olaga hot i avsnitt 3.2. Miljöbrott Miljöbrottsstatistiken säger mer om den kontrollverksamhet som bedrivs vid kommunernas miljöförvaltningar än om den faktiska brottsligheten. Det är svårt att bedöma den verkliga brottslighetens omfattning och utveckling. Bland miljöbrotten i Skåne är det nedskräpning som anmäls i särskilt stor omfattning. Civila sopspanare vid återvinningscentraler har ökat upptäcktsrisken. Enligt Rikskriminalpolisens kartläggningar har den ökade mängden avfall, i kombination med lägre kontrollnivå vid gränserna inom Europa, gjort handel med miljöfarligt avfall till ett lågriskbrott som bland annat utnyttjas av den organiserade brottsligheten (RKP, 2005b). Någon sådan verksamhet är inte känd i Skåne i nuläget. Hatbrott Generellt sett ökade hatbrotten i Sverige under 1990-talet, troligen både till följd av en ökad uppmärksamhet och medvetenhet från samhällets och polisens sida, och på grund av en ökad faktisk brottslighet. Därefter har det varit en viss nedgång (Schelin, 2004). Antalet anmälda hatbrott (hets mot folkgrupp och olaga diskriminering) uppvisar svängningar kring en relativt låg nivå i Skåne. Efter en uppgång i början av 2000-talet har antalet sjunkit igen. Nedgången fortsätter i någon mån även första halvåret Den dolda brottsligheten är stor och anmälningsbenägenheten varierar kraftigt varför statistiken är osäker. En viss minskning kan noteras även om man inkluderar alla brott oavsett brottstyp som bedömts ha rasistiska, antisemitiska, främlingsfientliga, homofobiska eller diskriminerande inslag, enligt den kartläggnings som bedrivs vid respektive polisområdes- KUT (LKUND, 2005a/2005b). Generellt gäller att majoriteten hatbrott inte har någon direkt knytning till vit maktrörelsen (SÄPO, 2004). Hur det exakta förhållandet ser ut i Skåne i nuläget är okänt. Se vidare angående ideologiskt motiverad brottslighet i avsnitt

25 4. Särskilda brottsaktörer 4.1 Yrkeskriminella grov och/eller organiserad brottslighet Yrkeskriminell syftar här på en person som mer eller mindre professionellt ägnar sig åt organiserad brottslighet (se bilaga 1) eller grov kriminalitet i övrigt. Det har blivit vanligt med samarbete mellan kriminella inom olika delar av den organiserade brottsligheten i Skåne. Nationella kartläggningar visar att de flesta aktörerna har någon koppling in i det löst sammansatta nätverk som i princip förenar samtliga inom miljön. Det är vanligt att olika grupperingar/nätverk ägnar sig åt någon huvudsyssla, men att de även är aktiva inom andra brottsområden då tillfälle ges (RKP, 2005a/2005b). Huvudnäringen inom den grova och/eller organiserade brottsligheten i Skåne är narkotika. Andra vanliga brottstyper är alkohol- och cigarettsmuggling, vapenhandel, illegal svartklubbs- och spelverksamhet, grova stölder, bedrägeri- och förfalskningsbrott, människosmuggling, människohandel för sexuella ändamål, och inom vissa kretsar en allt mer omfattande ekonomisk brottslighet. Vidare finns tecken på att utpressning och olaglig skuldindrivning förekommer. Under året har det även varit aktuellt med stöld av lastbilslaster till stora värden. För att upprätthålla kontroll över verksamheten och säkra inkomsterna genereras följdbrott såsom penningtvätt, våldsbrott, vapenbrott m.m. Att kontanthanteringen i samhället ökar kan ses som ett tecken på en ökad svart marknad (nya betalningsformer borde ha minskat kontantflödet). Växlingskontor och betalningsförmedlare frekventeras av kriminella för penningtvätt (RKP, 2005b). Brottsbilden innehåller även allvarliga systemhotande inslag där målsäganden och vittnen utsätts för olika former av påtryckning. Det finns flera exempel på hot och attentat riktat mot polis i försök att påverka rättsprocessen (se t.ex. RKP 2005a/2004). Den grova, gränsöverskridande och organiserade brottsligheten har successivt vunnit terräng och är idag väl förankrad i Skåne och kommer även fortsättningsvis att utgöra ett markant inslag i brottsbilden. Trots multikriminalitet och överlappningar mellan olika konstellationer kan det fortfarande vara funktionellt att beskriva yrkeskriminella och deras nätverk utifrån gemensamma nämnare såsom grupptillhörighet eller huvudsakligt brottsområde. Nedan följer en sådan beskrivning: Narkotika Skåne med sitt läge och sina förbindelser med kontinenten är en naturlig knutpunkt för narkotikainförseln till Sverige. Följaktligen finns aktörer av betydelse för hela den svenska (och i viss mån även norska och finska) narkotikahandeln med placering i Skåne. Generellt sett kan sägas att ju högre upp i brottshierarkin och ju längre från gatuledet man kommer desto mindre är deltagandet av etniska svenskar och omvänt. Den narkotikahantering som bedrivs i mc-gängens regi utgör ett undantag. 20

26 Etniska grupperingar från Turkiet och olika länder på Balkan dominerar heroinsmugglingen som går från Afghanistan till Turkiet, Balkan och vidare ut i Europa. Ett väl utvecklat kontaktnät finns över hela kontinenten. Nyckelpersoner från dessa nätverk finns i Skåne. Här är dock uppblandningen med kriminella av annan etnicitet stor. Andra grupperingar/nätverk med skiftande etnisk bakgrund bosatta i Skåne agerar också på heroinmarknaden och köper själva upp partier som de låter hämta eller får tillsänt till sig från andra grupperingar/nätverk på kontinenten. Goda internationella kontakter är en förutsättning. Det är vanligt att kurirer utnyttjas som endast har begränsad kännedom om smugglingsupplägget och övriga inblandade parter. Amfetamininförseln till Skåne sker framförallt från Polen, kontrollerat av polska aktörer. Mycket amfetamin kommer också in från Holland och i viss mån Belgien där även andra aktörer än polacker kan nå framgång. Amfetamin från Litauen förekommer också (RKP, 2005c). Underrättelseinformation visar att Skåne även har en nyckelposition när det gäller kokain- och ecstasyleveranser till Sverige. Det tycks ha blivit vanligare att en och samma gruppering/nätverk hanterar olika former av preparat. I grossist- och distributionsledet är blandningen definitivt stor. Detta mönster går igen på gatunivå där blandmissbruket breder ut sig. Människohandel för sexuella ändamål Det finns idag uppgifter om närmare 100 personer som bedöms vara inblandade i handeln med människor för sexuella ändamål i Skåne. Av dessa kan betraktas som särskilt aktiva. En korrekt bedömning av den verkliga omfattningen på problemet är dock mycket svår att göra. Uppgifterna är ofta bristfälliga och informationsflödet styrs kraftigt av i vilken mån brottstypen uppmärksammas i media. De flesta kända människohandlare i Skåne har ursprung i Rumänien, Slovakien, Ungern och Serbien-Montenegro. De kvinnor som varit aktuella som människohandelsoffer kommer främst från Rumänien och Slovakien, men även från Polen och Slovenien. De tips om människohandel som kommer in rör främst verksamhet i Malmö, Landskrona, Helsingborg och Hässleholm. Även mindre orter kan dock vara aktuella, vilket det ärende som uppdagades under våren 2005, med koppling till bland annat Staffanstorp och Åstorp, visar. Information som framkommit i utredningar på andra håll i Sverige pekar på att det finns utländska kriminella organisationer som försöker utöva kontroll över den svenska prostitutionsmarknaden genom att förmå prostituerade att jobba för organisationens hallickar (RKP, 2005d). Gärningsmän från Balkan I Skåne finns ett flertal yrkeskriminella med bakgrund på Balkan. Vid sidan av albanska narkotikanätverk (se ovan) handlar det främst om bosnier och serber. I kontakterna med kriminella i hemlandet och för nyanlända har gruppidentiteten betydelse. I övrigt blir den etniska tillhörigheten mindre och mindre viktig i takt med en allt starkare för- 21

27 ankring i Skåne/Sverige och inom den organiserade brottsligheten. Det har förekommit motsättningar mellan kriminella bosnier och serber i Skåne, men idag är det vanligare med kontakter och samarbete. De aktuella ex-jugoslaverna och nätverken kring dem är i hög grad multikriminella. Det handlar exempelvis om smuggling och försäljning av narkotika, alkohol, cigaretter och vapen. Det finns även uppgifter om utpressning och ekonomisk brottslighet. Allvarlig våldsanvändning förekommer. Ett antal mord och mordförsök under de senaste åren har länkningar till denna miljö. Svartklubbsverksamhet är ett centralt inslag i flera av de här personernas brottslighet. Verksamheten fortgår, men har påverkats rejält av de kontroll- och störningsaktioner som bedrivits av polis och flera andra myndigheter i samverkan. Klubbarna är framförallt koncentrerade till Malmö, men förekommer även i Trelleborg, Landkrona och Helsingborg. Det är på dessa orter, tillsammans med Hässleholm och i viss mån även Kristianstad, som de kriminella ex-jugoslavernas närvaro är mest påtaglig. En brottstyp som uppmärksammats under 2005 är stöld av lastbilslaster till stora värden utefter E6 och E4 i flera län i Sydsverige. Enligt underrättelseinformation är skånska yrkeskriminella med ursprung på Balkan inblandade. 1% mc-gängmiljön 1% mc-gängen har genomgått en kraftig och oroväckande expansion i Skåne hittills under 2000-talet genom etableringen av supporterklubbar och supportergäng. Kristianstad och Trelleborg ingår numera i den omedelbara intressesfären vid sidan av Malmö, Helsingborg och Landskrona. Det ökande antalet medlemmar innebär inte självklart en nyrekrytering till brottslighet, men det betyder att en växande skara får tillgång till och utnyttjar mc-gängens våldskapital ett effektivt instrument i många kriminella sammanhang. Hot och våld mot rättskedjan har exempelvis blivit en vedertagen metod. Som medlem i ett mc-gäng ingår man dessutom i ett större internationellt sammanhang. Miljön växer kraftigt runt om i världen, inte minst i de nya medlemsstaterna i EU och i Ryssland. Det finns länkar till de svenska klubbarna, och ett framtida brottssamarbete är att vänta. Kontakterna kan exempelvis underlätta handeln med syntetiska droger från dessa länder. Narkotikabrott har blivit den huvudsakliga inkomstkällan. Vid sidan av deras traditionella kriminalitet (indrivning, grova stölder m.m.) har ekonomisk brottslighet i samarbete med andra kriminella blivit en lönande verksamhet för vissa inom gängen. Man månar om vapenvilan mellan klubbarna. Hells Angels-sfären är störst i Skåne. En avdelning finns i Malmö/Åkarp och en i Helsingborg. Närvaron har ökat markant i Trelleborg där supporterklubben Red Devils finns. Supportergänget Red & White Crew huserar i Helsingborg. Ytterligare klubbar i Skåne har nära band till och samarbete med Hells Angels. Bandidos har en avdelning i Helsingborg. Supporterklubben Diablos finns i Malmö och supportergänget X-team i Helsingborg. 22

28 Brödraskapet Wolfpack är den tredje stora aktören i Skåne. Ett antal medlemmar ur Göteborgsavdelningen är bosatta i Helsingborg. Enligt underrättelseinformation kommer man att stärka förankringen till Helsingborg framöver. Brödraskapet har även ett supportergäng i Helsingborg och ett i Kristianstad. Brödraskapet står nära Hells Angels och är under tillväxt, inte minst inne på anstalterna. Övriga gäng och etniska grupperingar I Skåne finns numera personer med knytning till Original Gangsters (OG), även om gänget som sådant inte förväntas etablera sig här. Övriga konstellationer inom den organiserade brottsligheten i Skåne som kan beskrivas utifrån etnisk tillhörighet, åtminstone med avseende på den innersta kärnan, är grupperingar/nätverk från Mellanöstern respektive Östeuropa. Dessa ägnar sig bland annat åt olika former av smuggling. Apropå östeuropéer se även angående människohandel ovan, samt bilbrott och bostadsinbrott i avsnitt 3.1. Romer inresande från Östeuropa eller med förankring i Skåne, som åker på stöldbrottsturnéer runt om i landet, är ett annat problem. Fickstöld och skimming/kopiering av kontokortsinformation är exempel på brottsupplägg. Flera grupperingar kan även kopplas till så kallade åldringsbrott där man lurar sig in hos äldre människor och stjäl ibland genom brutala metoder. En ökning av dessa brott har iakttagits hittills under 2000-talet. Romska grupperingar i regionen förekommer också exempelvis i samband med narkotikasmuggling och människohandel. 23