Kallelse till barn- och utbildningsnämndens sammanträde. Ev. förhinder anmäls till nämndeskreteraren:

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sekreterare Nina Gustavsson Kallelse BUN 2019/87 Kallelse till barn- och utbildningsnämndens sammanträde Tisdag 4 juni 2019, klockan , ca Ösel, Rådhuset Visborg Ev. förhinder anmäls till nämndeskreteraren: nina.gustavsson@gotland.se Föredragningslista Förslag på justerare: Lisbeth Bokelund Ärende 1 Information. Upphandling av skolskjuts och kollektivtrafik samt information om ansökan om skolskjuts via e-tjänst Ärendet föredras dels av upphandlare Birgitta Lidman, regionstyrelseförvaltningen dels försörjningschef Rolf Andersson. BUN 2015/686 2 Analys. Delårsrapport 2019:1. Rapport avseende konsekvensbeskrivning av resultatkrav och budget i balans BUN 2019/5 3 Månadsrapport. April Föredras av ekonomichef Jimmy Söderström. BUN 2019/5 4 Ekonomisk uppföljning Barn- och elevvolymer maj månad Ärendet föredras av ekonomichef Jimmy Söderström. (Ärende direkt till nämnd) BUN 2019/5 5 Inför budget år förslag om uppdrag ANM. Förslag från arbetsutskottet om uppdrag till förvaltningen, för beslut. BUN 2019/475 6 Intern kontrollplan år 2019 Ärendet föredras av ekonomichef Jimmy Söderström. BUN 2019/11 7 Översyn av förskoleorganisation och lokaler. Förskolan Lien Ärendet föredras av chefen för förskolan Lena Gustavsson. Paragrafen ska omedelbart justeras. BUN 2019/420 8 Beslut om lokalisering. Sanda skola - anmälningsärende samt förslag om uppdrag Ärendet föredras av chefen för grundskolan Torsten Flemming. ANM. Beslut om lokalisering av undervisningen för blivande årskurserna 4 och 5 i Sanda skala har fattats av ordförande och ska anmälas nämnden samt förslag om uppdrag för beslut BUN 2019/474 9 Forskningsprojektet ECHO-zon om barnhälsa, Uppsala universitet BUN 2018/991 Kommentar Muntligt ärende (Bilaga) (Bilaga) Bilaga (---) Bilaga (Bilaga) Bilaga (Bilaga) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

2 Barn- och utbildningsnämnden Region Gotland Sammanträdesdatum Kallelse BUN 2019/87 Ärende 10 Analysrapport, VÅR 2019 Ärendet föredras av chefen för kvalitetsavdelningen Bo Eriksson m fl BUN 2018/13 11 Rapport. Skolpliktsärenden, år 2019:1 Ärendet föredras av kvalitetsutvecklare Karin Sandberg Täpp. BUN 2019/ Rapport. Klagomålshantering år 2019:1 Ärendet föredras av kvalitetsutvecklare Karin Sandberg Täpp. BUN 2019/ Rapport. Samlad halvårsrapport avseende anmälningar om kränkande behandling, delår 2019:1 Ärendet föredras av kvalitetsutvecklare Karin Sandberg Täpp. NOT. Förvaltningens tjänsteskrivelse har uppdaterats efter arbetsutskottets behandling av ärendet. BUN 2019/43 14 Rapport. Ärenden hos Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO), år 2019 BUN 2019/ Barn- och utbildningsnämndens tematiska uppföljning av verksamheten: Särskolan och Kulturskolan Ärendet föredras dels av chefen för Särskolan Siv Bendelin dels av chefen för Kulturskolan Hans-Åke Norrby. BUN 2019/ Information. Avslutad rektorsutbildning, 2019 Ärendet föredras av de fyra medarbetarna som avslutat sin statliga rektorsutbildning; Petra Larsson, Michaela Unger, Cecilia Magnusson och Vicky Lindeborg. BUN 2019/ Information. Aktuell lönestatistik, barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden Ärendet föredras av HR-chef Eva Edin NOT. Eventuellt underlag i detta ärende delas ut på sammanträdet. 18 Workshop. Erfarenheter från Skolriksdag 2019 Ärendet inleds av förvaltningschef Anders Jolby tillsammans med chefen för grundskolan Torsten Flemming och chefen för förskolan Lena Gustavson. BUN 2019/ Information om vissa inkomna handlingar ANM. Underlag i detta ärende finns att tillgå i pärm på sammanträdet. BUN 2019/14 20 Anmälningsärenden. Beslut fattade med stöd av delegation ANM. Underlag i detta ärende finns att tillgå i pärm på sammanträdet. BUN 2019/33 21 Information. Skolplikt ANM. Muntlig information om nämndens aktuella ärenden om skolplikt. BUN 2017/89 22 Förvaltningschefens information BUN 2019/15 Kommentar Bilaga Bilaga (Bilaga) Bilaga, rev. (Bilaga) Bilaga Muntligt ärende (---) Bilaga (---) (---) Muntligt ärende Muntligt ärende 23 Ev Övriga frågor Stefan Nypelius Ordförande 2 (2)

3

4

5

6

7

8

9

10 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse BUN 2019/5 10 maj 2019 Barn- och utbildningsnämnden Ekonomisk uppföljning Månadsrapport april Förslag till beslut Barn-och utbildningsnämnden beslutar att godkänna rapporten Sammanfattning Barn- och utbildningsnämndens prognos för helåret 2019 är ett negativt resultat på 6 miljoner kronor. I samband med att barn- och utbildningsnämnden vid sitt sammanträde den 16 april 2019 fastställde delårsrapport 1, beslutade nämnden att som en första åtgärd för att reducera underskottet införa resultatkrav på 14,2 miljoner kronor. Nedan tabell visar det resultatkrav som infördes per avdelning. Avdelning Resultat- krav Förskolan 1,0 Grundskolan 1,5 Kvalité och utveckling 1,0 Ledningsstöd 9,2 Särskolan 1,5 Summa 14,2 Samtliga verksamheter har till månadsrapporten för april månad inkommit med årsprognos. Den samlade årsprognosen från verksamheterna är negativ på 12,8 miljoner kronor. För att avdelningarna ska uppnå resultatkravet krävs att resultaten förbättras med ytterligare 6,8 miljoner kronor. 1 (5) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

11 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/5 Prognosen för barn och elevvolymer (resursfördelningsmodell) pekar på ett underskott på 24,5 miljoner kronor. Underskottet har sin huvudsakliga förklaring i att budgeterat antal barn och elever är lägre i förhållande till verkligt antal barn. Sammanlagt för alla skolformer och huvudmän saknas budget för 390 barn och elever. Antalet månadsuppföljningar med prognos på avdelningsnivå kommer att bli tre stycken under året och dessa är delår 1, april och delår 2 samt årsbokslut Prognosen för investeringarna är vid årets slut i balans. Resultatrapport per den 30 april 2019 Resultaträkning Budget Utfall Resultat Prognos Not 1 Res.krav Not 2 Intäkter Flödesbidrag, rörliga Flödesbidrag fasta Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Flödesbidrag rörliga Flödesbidrag fasta Enskild verksamhet Summa Exklusive kommunbidrag. Not 1 Verksamheternas prognos. Not 2 Resultatkrav. Resultatrapport per den 30 april 2018 Resultaträkning Budget Utfall Resultat Bokslut Intäkter Flödesbidrag, rörliga Flödesbidrag fasta Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Flödesbidrag rörliga Flödesbidrag fasta Enskild verksamhet Summa Exklusive kommunbidrag Tabellerna visar periodens omslutning, januari-april, för åren 2019 och Nettokostnaden har för perioden ökat med 8,6 miljoner kronor och motsvarar 2,3 procent. I jämförelse mellan åren ökar periodens resultat från kronor till 5,8 miljoner kronor vilket gör att periodens resultat har förbättrats med 5,4 miljoner kronor. 2 (5)

12 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/5 Jämförelse mellan resultatrapport år 2019 och år 2018 Intäkter Intäkterna för 2019 är 4,1 miljoner kronor högre för 2019 i jämförelse med 2018, nettoökningen förklaras bland annat av ökning i barnomsorgsavgifter samt att statsbidrag för likvärdig skola har gått på för perioden. Prognosen för året pekar mot ett positivt resultat på 7,3 miljoner kronor. De rörliga flödesbidragen avser interna ersättningar för barn och elever i de olika skolformerna, ersättningarna avser delar av grundbeloppet. En tolftedel av grundbeloppet utgår varje månad till respektive förskolechef och rektor för det antal barn och elever som är inskrivna på verksamheten. Förskolechef och rektor har en nollbudget, med det menas att barn och elevintäkter som inkommer skall täcka den totala egna kostnaden för verksamheten avseende alla förekommande kostnader som exempelvis viss administration, ledning, undervisning-personalkostnader, och lärverktyg. De fasta bidragen avser modersmålsundervisning och tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet är belopp utöver grundbeloppet och är till för barn och elever som behöver extra stöd på grund av exempelvis fysiska funktionsnedsättningar. Utfallet för det rörliga bidraget år 2019 är 4,1 miljoner kronor högre än I jämförelse mellan verksamheterna är det år 2019 fler elever i förskoleklass, fritids och skola samtidigt som det är en minskning i förskola. Intäkterna för de fasta flödena för året är i jämförelse med föregående år något lägre. Personalkostnader Utfallet för personalkostnaderna har för perioden år 2019, i jämförelse med år 2018, ökat med 11,5 miljoner kronor. För att jämföra över åren bör hänsyn tas till att cirka 8,4 miljoner kronor avser löneökningar för Nettoökningen på 3,1 miljoner kronor ligger på fritidsverksamheten samt barn- och elevhälsan. Prognosen för året pekar mot ett underskott på 4,1 miljoner kronor. I utfallet ligger även till viss del obudgeterade lönekostnader för projekt. Att prognosen för året visar på en negativ avvikelse har delvis sin förklaring i att personalkostnaden som finansieras med hjälp av statsbidrag och andra externa projekt och bidragsfinansierade insatser inte är budgeterade, tillika är inte intäkterna budgeterade vilket medför att intäkterna för året kommer att redovisa ett överskott och personalkostnaden ett underskott men sammantaget blir resultatet noll (balans) eller sannolikt ett överskott. Lokalkostnader För periodens utfall är lokalkostnaderna 2,7 miljoner kronor lägre i en jämförelse med år Det lägre utfallet på lokalkostnaderna har bland annat sin förklaring i ändrade redovisningsprinciper för lokalkostnaderna på grund av komponentredovisning där nämndens ram för lokalkostnader minskades med 9,4 miljoner kronor. Prognosen för året beräknas bli positiv på två miljoner kronor Övriga kostnader Utfallet för perioden är en miljon kronor högre i jämförelse med föregående år. En ökning kan ses i kostnaden för skolmåltider, studie- och yrkesvägledning, skolskjutsar. I övrigt kan inget extraordinärt ses för perioden. Prognosen för året är positiv på 11,5 miljoner kronor det som väger upp resultatet är nämndens buffert. De rörliga och fasta flödesbidragen som går ut som en kostnad per barn och elev till rektor och förskolechef matchar i huvudsak den intäkt som inkommer, se avsnitt intäkter rörliga och fasta flödesbidrag. Avvikelsen för året blir för de rörliga flödena blir negativ 5,6 miljoner kronor och för de fasta balans. 3 (5)

13 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/5 Enskild verksamhet Utfallet för perioden är högre i jämförelse med samma period föregående år, utfallet är 2,8 miljoner kronor högre och förklaras av fler utbetalningar för barn och elever i alla skolformer. Prognosen för året är negativ på 16,7 miljoner kronor. Barn och elevvolymer Kommunalhuvudman Budget, tkr Prognos, tkr Differens, tkr Budget volym Prognos volym Differens volym Bokslut tkr 2018 Bokslut vol Förskola Fritidshem Förskoleklass Grundskola not Summa not 1 Exkluderar särskild undervisningsgrupp Fristående- huvudman Budget, tkr Prognos, tkr Differens, tkr Budget volym Prognos volym Differens volym Bokslut tkr 2018 Bokslut vol Förskola Ped. Oms Fritidshem Förskoleklass Grundskola Summa Totalt Prognosen för barn och elevvolymer pekar på ett underskott på 24,4 miljoner kronor och avser 390 barn och elever, det är en försämring med kronor i jämförelse med prognosen för mars månad. Vid budgetarbetet läggs, i huvudsak, full budgettäckning för barn och elever i den interna resursfördelningen vilket medför att vid obalans (fler barn och elever) i den totala volymen blir det budgettekniskt en underbudgetering på budgetposterna vid fristående huvudman, vilket medför att avvikelsen blir som störst vid fristående huvudman. Prognosen för den kommunala huvudmannen (interna rörliga flödesbidrag) är framräknad genom att periodens verkliga utfall för barn och elevtal ligger kvar under våren och sommaren, med en uppräkning för nyinskrivna barn och elever per månad. Från och med september ligger rektors estimat som prognos och påräknas den totala prognosen. Prognosen för den fristående huvudman följer samma princip som den kommunala. Däremot skiljer sig beräkningen åt för hösten, genom att barn och elevkullar flyttas utifrån ålder, en elev i årskurs nio på våren ersätts av prognos för en ny elev eller fler elever i förskoleklass för hösten. Samma mönster är för förskolan där hänsyn tas till utgående sexåringar samt inkommande ett-åringar. 4 (5)

14 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/5 Prognos ersättningar från Migrationsverket Kategori Not Resultat, tkr Etableringsersättning, Migrationsverket Studiehandledare modersmålsundervisning Ersättning för asyl, Migrationsverket Medfinansiering, ungdomsverksamheten -840 Medfinansiering Lotsen Budgeterade ersättningar Migrationsverket Summa 4 Not Inkomna ersättningar på ekonomichefens ansvar Prognosen för ersättningarna från Migrationsverket pekar mot ett balanserat nettoresultat. De prognostiserade intäkterna för året är 13 miljoner kronor. En liten ökning kan ses i inbetalningen för etableringsersättningen i mars månad. Personaluppföljning Vid genomlysning av personalstatistik och personalkostnader för perioden till och med april, finns inget som påverkar eller förändrar de tidigare fastställda analyserna som redogjordes i delårsrapport 1. Bilaga: - BUN månadsrapport per ro april Volymer prognos BUN 1904 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. 5 (5)

15 Bilaga Flöden 2019 Kommunal verksamhet Antal barn/elever - faktiskt utfall tom april, estimat maj-dec Estimat (sep-dec) Budget januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Summa Årssnitt Förskola 1-2, Förskola 2, Ped oms 0 Fritidshem F-klass Grundskola Grundskola Grundskola DELSUMMA exkl särskola och särskild undervisningsgrupp Enskild verksamhet Antal barn/elever - faktiskt utfall tom april, prognos maj-dec Budget januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Summa Årssnitt Förskola 1-2, Förskola 2, Ped oms Ped oms Fritidshem F-klass Grundskola Grundskola Grundskola DELSUMMA TOTAL SUMMA

16 Utbildning- och arbetslivsförvaltningen, BUN UPPFÖLJNING REDOVISAD EKONOMIUPPFÖLJNING Delår 1 April Bokslut Årsresultat och prognoser 2019 BUN, mkr Verksamheternas prognos Resursfördelning, interna Resursfördelning, externa Prognos, totalt Bilaga Delår April 2019 Bokslut 2018 Avvikelse % FÖRVALTNINGSSTAB GRUNDSKOLA FÖRSKOLA POLITISK LEDNING (S Nypelius) ,5% CHEF GRUNDSKOLA (Torsten Flemming) ,0% CHEF FÖRSKOLA (Lena Gustavsson) ,0% UTBILDNINGSDIREKTÖR (A Jolby) ,1% MODERSMÅLSUNDERVISNING (Madelene Johansson) ,7% FÅRÖSUND/LÄRBRO/SLITE FO (Marianne Gustafsson) ,4% KVALITET- O UTVECKLING ,1% FÅRÖSUND/LÄRBRO SO (Jan Källström) ,9% FOLE STENKYRKA FO (Marie Andersson) ,4% KVALITET- OCH UTVECKLINGSCHEF (B Eriksson) ,6% SLITE SO (Gun Thomsson) ,0% ROMA/ DALHEM/ ENDRE FO (Jennie Nilsson) ,7% FENOMENALEN (L Berg) ,0% FOLE STENKYRKA SO (Ann-Sofie Lindgren) ,5% TJELVAR FO (Cecilia Thomasson) ,2% IKT (M Carlsson) ,0% ROMA /VÄNGE SO (Viktoria Norberg) ,0% HUMLEGÅRDEN FO (Gitte Daun) ,8% LEDNINGSSTÖD ,4% DALHEM/ENDRE/KRÄKLINGBO SO (Michael Bodell) ,0% HUMLEGÅRDEN FO Myggan (Gitte Daun) ,3% CHEF LEDNINGSSTÖD (S Vilhelmsson) ,0% SOLBERGA SO (Kerstin Andersson ) ,0% NORRBACKA/S:t HANS FO (Estell Östergren) ,4% FÖRSÖRJNINGSCHEF (Rolf Andersson) ,0% SOLBERGA SO Språkskolan 4-9 (Kerstin Andersson) ,0% NORRBACKA/S:t HANS FO Språkförskolan (E Östergren) ,0% NÄMNDSEKR (N Gustavsson) ,3% TJELVAR SO (Ingemar Andersson) ,2% VÄSKINDE FO (Petra Larsson) ,0% INFORMATÖR (B Engström) ,3% TJELVAR SO Språkskolan F-3 (Ingemar Andersson) ,0% LYCKÅKER FO (Johanna Herbst) ,0% EKONOMICHEF (J Söderström) Not ,5% HUMLEGÅRDEN SO (Per Wessman) ,5% VÄSTERHEJDE FO (Anneli Eriksson) ,6% HR CHEF (E Edin) ,0% NORRBACKA/S:t HANS SO (Cecilia Magnusson) ,9% GRÅBO FO (Stig NIlsson) ,9% SKJUTSAR (E Löfgren) ,0% VÄSKINDE SO (Jan Östre) ,0% TERRA NOVA FO (Michaela Unger) ,1% KOORDINATOR, Lokaler, måltider (M Claesson) ,6% SÖDERVÄRN SO (Marcus Larsson) ,0% KLINTE/SANDA FO (Jennie Nilsson) ,9% Delår April 2019 Bokslut 2018 Avvikelse % LYCKÅKER SO (Ann-Kristin Munter) ,4% SUDRETS FO (Marika Pettersson) ,4% VÄSTERHEJDE/ESKELHEM SO ( E-K Rönnfors) ,3% SÄRSKOLAN (S Bendelin) % GRÅBO SO (Jörgen Norström) ,1% Rörliga flöden, förskola TERRA NOVA SO (Carina Lindby) ,7% Fasta flöden, förskola KULTURSKOLAN (H-Å Norrby) % KLINTE /SANDA SO (Jessica Nilsson) ,8% Resursfördelning, förskola KLINTE/SANDA SO Hamnen (J Nilsson) ,0% BARN & ELEVHÄLSAN (M Benzcy) % SUDRETS SO (Vicky Lindeborg) ,0% Delår April 2019 Bokslut 2018 Avvikelse % Externa förskola Rörliga flöden, grundskola Externa fritidshem Fasta flöden, grundskola Externa förskoleklass Resursfördelning, grundskola Externa grundskola Externa övrigt, buffert Prognos, totalt Not Prognos flöden samt utbetalning fristående utförare är inte medräknat på ekonomichef. Särredovisas här.

17 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse BUN 2019/5 21 maj 2019 Barn- och utbildningsnämnden Ekonomisk uppföljning Barn- och elevvolymer maj månad Förslag till beslut Barn-och utbildningsnämnden beslutar att godkänna rapporten. Sammanfattning/Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden gav förvaltningen i uppdrag att utarbeta månadsuppföljningar avseende ekonomi och elevvolymer. Uppdraget gavs i samband med ärende om årets första delårsrapport, Delårsrapport 2019:1. Förvaltningen har utarbetat uppföljning och prognos avseende barn- och elevvolymer. Avseende ekonomi kommer nämnden ges muntlig information, nulägesbeskrivning, avseende periodens resultat för nämnden. Av resursskäl har inte förvaltningen möjlighet att utarbeta regelrätta månadsrapporter, utöver de av regionstyrelsen fastställda. Nämnden kommer därför att för månaderna maj, september, oktober och november ges uppföljning och prognos av barn- och elevvolymer samt information, nulägesbeskrivning, avseende ekonomi. Prognosen för barn och elevvolymer pekar på ett underskott på 24,1 miljoner kronor och avser 378 barn och elever, det är en förbättring med kronor i jämförelse med prognosen för april månad där underskottet var prognostiserat till 24,4. Det är framförallt färre antal elever på fritidshem än budgeterat i den kommunala verksamheten samt är det ett barn färre på förskolan i jämförelse med månadsrapporten för april. Barn och elevvolymer Kommunalhuvudman Budget, tkr Prognos, tkr Differens, tkr Budget volym Prognos volym Differens volym Bokslut tkr 2018 Bokslut vol Förskola Fritidshem Förskoleklass Grundskola not Summa not 1 Exkluderar särskild undervisningsgrupp 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

18 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/5 Fristående- huvudman Budget, tkr Prognos, tkr Differens, tkr Budget volym Prognos volym Differens volym Bokslut tkr 2018 Bokslut vol Förskola Ped. Oms Fritidshem Förskoleklass Grundskola Summa Totalt Vid budgetarbetet läggs, i huvudsak, full budgettäckning för barn och elever i den interna resursfördelningen vilket medför att vid obalans (fler barn och elever) i den totala volymen blir det budgettekniskt en underbudgetering på budgetposterna vid fristående huvudman, vilket medför att avvikelsen blir som störst vid fristående huvudman. Prognosen för den kommunala huvudmannen (interna rörliga flödesbidrag) är framräknad genom att periodens verkliga utfall för barn och elevtal ligger kvar under våren och sommaren, med en uppräkning för nyinskrivna barn och elever per månad. Från och med september ligger rektors estimat som prognos och påräknas den totala prognosen. Prognosen för den fristående huvudman följer samma princip som den kommunala. Däremot skiljer sig beräkningen åt för hösten, genom att barn och elevkullar flyttas utifrån ålder, en elev i årskurs nio på våren ersätts av prognos för en ny elev eller fler elever i förskoleklass för hösten. Samma mönster är för förskolan där hänsyn tas till utgående sexåringar samt inkommande ett-åringar. Bedömning Prognosen för barn och elevvolymer pekar på ett underskott på 24,1 miljoner kronor och avser 378 barn och elever, det är en förbättring med kronor i jämförelse med prognosen för april månad där underskottet var prognostiserat till 24,4. Förvaltningen föreslår därför att rapporten godkänns. Beslutsunderlag (Barn- och utbildningsnämnden, , 54) Förvaltningens tjänsteskrivelse, , inklusive bilaga, volymer prognos, maj 2019 (1905) Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 2 (2)

19 Flöden 2019 Kommunal verksamhet Antal barn/elever - faktiskt utfall tom maj, estimat juni-dec Estimat (sep-dec) Budget januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Summa Årssnitt Förskola 1-2, Förskola 2, Ped oms 0 Fritidshem F-klass Grundskola Grundskola Grundskola DELSUMMA exkl särskola och särskild undervisningsgrupp Särskild u-visgrp 57 Enskild verksamhet Antal barn/elever - faktiskt utfall tom maj, prognos juni-dec Budget januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Summa Årssnitt Förskola 1-2, Förskola 2, Ped oms Ped oms Fritidshem F-klass Grundskola Grundskola Grundskola DELSUMMA TOTAL SUMMA

20

21

22 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse BUN 2019/11 21 maj 2019 Barn- och utbildningsnämnden Intern kontrollplan för år 2019 Förslag till beslut Intern kontrollplan 2019 för nämndens verksamhetsområden godkänns. Sammanfattning/Ärendebeskrivning Nämnderna har det yttersta ansvaret för att en god intern kontroll skapas och att uppföljning sker. Det framgår av riktlinjerna som antogs av regionfullmäktige under Ett internt kontrollsystem ska utformas med utgångspunkt i en helhetssyn på verksamheten där hänsyn tas till väsentlighets- och riskaspekter. För 2019 års interna kontrollplan föreslår förvaltningen att följande processer och rutiner kontrolleras: - Uppföljning av kostnader och intäkter - Inköpskort, upphandling - Leverantörstrohet - Lönetillägg - Bisyssla Beslutsunderlag/Bilaga - Intern kontrollplan BUN GVN 2019 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

23

24

25

26

27

28

29 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Lena Gustavsson Chef för förskola Tjänsteskrivelse BUN 2019/420 3 maj 2019 Barn- och utbildningsnämnden Översyn av förskoleorganisation och lokaler i Visby. Förskolan Lien Förslag till beslut Förvaltningen ges i uppdrag att avveckla förskolan Lien. Avvecklingen ska vara genomförd senast den 30 september Sammanfattning Förvaltningens bedömning är att Liens förskola bör avvecklas. Den kommunala förskolan inom Region Gotland behöver arbeta med att skapa bärkraftigare enheter i syfte att ge barnen på våra förskolor kvalitetssäkrad undervisning utifrån den nya läroplanen. En förtätning behöver därför genomföras av förskolorna både i Visby och på landsbygden, vilket även framgick i samband med behandling av ärende om Gothem förskola. Nämnden beslutade vid sitt sammanträde i april 2019 om ett resultatkrav på förskolan på en miljon kronor. Även detta beslut innebär att förskolans organisation behöver ses över. I ett första skede görs nu en genomgång av Gråbo förskoleområde (FO) med förskolorna; Bogen, Kabyssen och Lien. De tre förskoleenheterna (Bogen, Kabyssen och Lien) har tillsammans inte tillräckligt många barn i kö för att vara bärkraftiga. Förskolan Liens lokaler behöver dessutom rustas både avseende inomhus- och utomhusmiljö, vilket även miljö- och hälsoskyddsnämnden uppmärksammat. Om Liens förskola avvecklas ökas antalet barn för de övriga två förskolorna och förskoleområdet uppnår en större ekonomisk bärkraft. Samtidigt kan kompetensen samlas på två förskolor i stället för tre förskolor, vilket även kommer gynna förskolornas kompetensförsörjning och därmed kvaliteten i undervisningen. 1 (5) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

30 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/420 Tillströmningen av barn till Gråbo FOs enheter har stadigt minskat sedan öppnandet av Törnekvior. I området runt förskolan Lien finns idag sex (6) andra förskolor inom en radie av 2 kilometer. Barnen på Liens förskola kommer att erbjudas förtur, i mån av plats, till alla förskolor i Gråbo och Terra Novas förskoleområde. Förskolan Bogen, som har plats för samtliga barn från Liens förskola, är ur barnperspektiv en god lösning. Vårdnadshavare, med barn på Liens förskola, informerades den 2 maj om förvaltningens förslag att avveckla Lien och om förtur i kö till förskoleområdena Gråbo och Terra Nova samt möjligheten att flytta hela barngruppen till förskolan Bogen. Gråbo förskoleområde (FO) kommer sannolikt, även efter sammanslagningen, att behöva anpassa antalet avdelningar utifrån hur antalet barn i området utvecklas. Ärendebeskrivning Förvaltningen ser ett behov av att se över samtliga förskoleområden på Gotland, gällande tillgång till barn i kö och ekonomiska förutsättningar, men även kompetensförsörjningen framöver är en utmaning som kräver att organisationen ses över. Nämnden beslutade i april 2019, i samband med behandling av Delårsrapport 2019:1, om ett resultatkrav på en miljon kronor gällande förskolan för innevarande år. Den kommunala förskoleorganisationen har enheter vilka har stora svårigheter att nå en ekonomi i balans. En av orsakerna är att det finns områden i Visby som har för många förskolor i förhållande till antalet barn i upptagningsområdet. Det förskoleområde i Visby som idag har sämst prognos att klara budget 2019 är Gråbo förskoleområde. Av årets första delårsrapport framgår att Gråbo förskoleområde har ett negativt resultat om -1, 2 miljoner kronor. Slutresultatet kommer sannolikt att öka till minst det dubbla om inte åtgärder görs per omgående. Enheterna inom Gråbo förskoleområde har för få barn till antalet platser och antal barn i kö räcker inte till för att skapa de intäkter som behövs. Fakta om Liens förskola och sökanden till Gråbo förskoleområde Förskolan Lien är en förskola med tre avdelningar och är idag inrymd i ett bostadsområde. Lokalerna hyrs av Gotlandshem och är i stort behov av underhåll. Såväl inomhus- som utomhusmiljön lever inte upp till de krav man idag ställer på en modern förskoleverksamhet. I rapport från miljö- och hälsoskyddsnämnden, , anges det ett omfattande behov av renovering (se bilaga). Idag går det trettionio (39) barn på Liens förskola, fördelat på tre avdelningar vilket blir ett snitt på tretton (13) barn per avdelning. Åldersfördelningen på dessa barn är som följer: Fem (5) barn födda 2013 Tolv (12) barn födda 2014 Åtta (8) barn födda 2015 Fyra (4) barn födda 2016 Tio (10) barn födda 2017 Antalet barn i kö till Liens förskola till hösten 2019 är följande: 2 (5)

31 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/420 Det är två (2) barn som står i kö till Lien varav ett (1) barn som söker Lien i första hand och ett barn som idag går på Bullerbyn. Antalet barn i kö till Gråbo förskoleområde till hösten 2019 är följande: Det finns i dagsläget nitton (19) barn, inräknat de två barn som står i kö till Lien. Detta innebär att med de barn som slutar till hösten så skulle Lien, till hösten, ha trettiosex 36 barn fördelat på tre (3) avdelningar. Nyckeltalen blir då; 12 barn/avdelning samt 3,6 barn/pedagog. Upptagningsområdet för Liens förskola är till huvuddel de som bor i närområdet till förskolan. Av de barn som går på förskolan idag är det fjorton (14) barn som inte bor inom Gråbo FO men har sina barn på Liens förskola. I närområdet till Liens förskola finns det även trettionio (39) barn som idag går på andra förskolor än Lien. Ekonomi Regionfullmäktige beslutade i 20 juni 2016, RF 90 Strategisk plan och budget, att ge barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att minska kostnaderna med 50 miljoner kronor fördelat under perioden Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 16 april 2019, om ytterligare en miljon kronor i besparing för förskolan, utifrån resultatet i Delårsrapport 2019:1. Detta ligger som grund för förslaget om avveckling av förskolan Lien för att den kommunala förskolan på Gotland ska nå sparkravet och en budget i balans. Ekonomiskt blir det med en avveckling av Lien en besparing då barnen får plats i annan befintlig verksamhet och antalet tjänster i områdets tre (3) förskolor kan dras ned med sexton (16) tjänster. Av dessa sexton (16) tjänster är det två (2) pensionsavgångar som inte ersätts och fyra (4) visstidsanställda som avslutas. Övriga tio (10) medarbetare kommer att erbjudas arbete på annan kommunal förskola. Åtgärden, avveckling av förskolan Lien, ger för Gråbo FO en minskad kostnad om ca 1,6-2,1 miljoner kronor för resterande del av år Jämställdhetsperspektivet Att flickor och pojkar skulle påverkas ur ett jämställdhetsperspektiv av ett beslut om avveckling av Lien förskola kan inte konstateras. Kvalitet och kompetensförsörjning Den brist som idag råder på utbildade förskollärare och barnskötare gör att enheterna har svårt att rekrytera utbildade pedagoger till alla förskolor och avdelningar. Barnkonsekvenser Se bilaga under beslutsunderlag. 3 (5)

32 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/420 Serviceutbud och antal förskolor runt Lien Regionfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde i september 2018, RF 122, om Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud , där bland annat följande står att läsa: 1.4 Mål Målet är att säkerställa att Region Gotlands service utvecklas så att den bidrar till en långsiktigt hållbar regional utveckling, där hela Gotland ska vara attraktivt för boende, besökare och näringsliv. Detta ska ske genom en anpassning till rådande och förväntade förutsättningar och resurser, för att kunna leverera en kostnadseffektiv välfärd och rättssäker service med hög tillgänglighet, valfrihet och god kvalitet. I det statistiska befolkningsunderlag, som finns att tillgå för södra Visbys område, är det idag ingen markant ökning av barnunderlaget. Den ökning som är, enligt Strategisk plan och budget för södra Visby, är som mest femtionio (59) barn från år 2019 till för att sedan minska igen. Dessa femtionio (59) platser finns det redan idag utrymme för, även utan förskolan Lien. Det finns sex (6) förskolor i Gråbo och Terra Novas förskoleområde som ligger inom en radie av 1-2 kilometer. Det har gjorts en utökning 2018 med öppnandet av den nybyggda förskolan Törnekvior som gör att det inte finns tillräckligt många barn i förhållande till antal förskoleplatser i området. Övriga berörda Grundskolan Barnen på Lien går till två skolor, när det är dags att börja grundskolan; Terra Nova skolan och Gråbo skolan. Terra Nova skolan är idag en skola med början till trångboddhet samtidigt som Gråbo kämpar för att behålla sina elever i området. En flytt av Lien, om alla barn väljer att gå på Bogen eller Kabyssen, kan hjälpa upp sökunderlaget till Gråboskolan. Bedömning Förvaltningens bedömning, utifrån de olika perspektiven som redovisats, är att Lien förskola bör avvecklas. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det inte försvarbart att lägga ekonomiska resurser på en verksamhet som tillsammans med de övriga två förskolorna i förskoleområdet inte kan bära sig själva med tanke på den ekonomiska situation som Region Gotland befinner sig i nu och framåt. I området runt förskolan Lien ligger det minst sex (6) stycken förskolor inom en radie av 1-2 km som föräldrarna kan välja på om de inte väljer att gå som hel grupp till Bogen förskola vilket vi från förvaltningen kommer att rekommendera dem att göra. Den övertalighet som kommer att bli i Gråbo FO får anställning i någon av de andra förskolorna då behovet av utbildade medarbetare är stort. 4 (5)

33 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/420 Beslutsunderlag (Beslut regionfullmäktige : RF 90 Strategisk plan och budget) (Beslut regionfullmäktige : RF 122 Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud ) Barnkonsekvensanalys Liens förskola Rapport; miljö- och hälsoskyddsnämnden den , beslut MHN Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 5 (5)

34 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Förskolan Lien, Gråbo förskoleområde 26 april 2019 Barnkonsekvensanalys förskolan Lien Anledning till att barnkonsekvensanalysen genomförs Barnantalet på förskolan Lien och inom Gråbo förskoleområde har minskat och därför behöver organisationen anpassas. Liens lokaler är eftersatta och i stort behov av renovering. Utomhusmiljön är även den undermålig då den inte är anpassad för förskolans äldre barn. För att få en god pedagogisk verksamhet behöver tre förskolor i Gråbo förskoleområde minskas till två; det ger större möjlighet till kompetensförsörjning och ekonomiskt hållbara enheter. Barns och föräldrars delaktighet Alla barn på Liens förskola berörs av förslaget och familjerna kommer ha möjlighet att göra val gällande förskoleplats inom Gråbo och Terra Novas förskoleområden. I första hand erbjuds plats på Bogens och Kabyssens förskolor. Barnen har i dagsläget inte fått information om förslaget. Vårdnadshavare är och kommer att vara delaktiga genom möten och genom att välja förskoleplacering för sina barn. Besök på Bogens och Kabyssens förskolor kommer att ordnas för dem som är intresserade. Negativa konsekvenser för barnen Barnen har inte fått uttrycka sina åsikter i frågan, då beslut ännu inte är fattat, dock kommer barnen ges tid till samtal och reflektion där de kommer bli lyssnade på när ett beslut är taget. För vissa barn kan det upplevas som negativt att det blir fler möten och relationer när man går på en ny och för en del till en större förskola. Positiva konsekvenser för barnen Vi ser flera positiva konsekvenser det kommer att bli fler barn i samma ålder med möjlighet till många möten och ett mer varierat och nyanserat lärande. Förskollärarna och barnskötarna kommer att ingå i ett större arbetslag med fler möjligheter till pedagogiskt utbyte och reflektion, vilket gynnar den pedagogiska verksamheten med barnen. Lokalerna på Bogen och Kabyssens förskolor är nyrenoverade och ger förutsättningar till god pedagogisk verksamhet. Även utemiljön på dessa två förskolor är väl anpassade och fungerar för det antal barn det finns plats för på respektive förskola. Personalen ser att en flytt till direkt efter sommaren blir det bästa för barnen, att de är med på den mottagande förskolan i uppstarten av terminen. Förskolechefens analys Utifrån ett förskolechefsperspektiv, ett pedagogiskt och ekonomiskt hållbart perspektiv anser vi att förändringen kommer både barn och medarbetare till gagn samt att det ur ett arbetsmiljöperspektiv blir en positiv förändring för alla berörda. Visby Stig Nilsson förskolechef Ulrika Westin förskolechef Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

35 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Beslut MHN Region Gotland BUN Zz 7103, Box VISBY Visby Lien 1, Förskolan Lien - Föreläggande om att vidta åtgärder Bolag/firmanamn: Region Gotland, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Organisationsnr: Beslut Miljö och hälsoskyddsnämnden beslutar med stöd av 2 kapitlet 2, 3 och 9 kapitel 3, 9 och 26 kapitlet 9, 19 och 22 miljöbalken (SFS 1998:808), att förelägga Region Gotland, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, organisationsnummer , verksamhetsansvarig, att; Säkerställa att ljudnivån från ventilationen i Förskolan Liens lokaler inte överskrider 30 dba i enlighet med Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) Ovanstående punkt ska vara åtgärdad senast 31 augusti Uppföljning Uppföljning av att ovanstående avvikelse är åtgärdad kommer att ske i samband med nästa årliga inspektion som sker efter den 31 augusti Ärendebeskrivning Den genomfördes en årlig inspektion på Förskolan Lien. Vid inspektionen närvarade Irene Uddin, Biträdande förskolechef, Stig Nilsson, Förskolechef och Niklas Rane från Enhet miljö- och hälsoskydd. Vid föregående inspektion konstaterades att ventilationssystemet gav upphov till buller i stora leksalen. Enhet Miljö- och hälsoskydd gjorde en indikerande ljudnivåmätning som visade 37,9 dba medelljudnivå. Ljudnivån överskrider därmed Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) på 30 dba. Det var dock inte åtgärdat vid årets inspektion. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-mhn@gotland.se Org nr Webbplats

36 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Beslut MHN Bedömning Miljö- och hälsoskyddsnämnden gör bedömningen att det föreligger risk för olägenhet och för människors hälsa enligt 9 kap. 3 miljöbalken. Av 9 kapitlet 9 miljöbalken framgår att bostäder och lokaler för allmänna ändamål ska brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Av 2 kap. 3 miljöbalken framgår att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I det här fallet är Region Gotland, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, verksamhetsutövare och ansvarar för att olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap 3 miljöbalken inte uppkommer inom ramen för verksamheten. Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Bullret från ventilationen på förskolan Lien bedöms varken vara en tillfällig eller ringa situation. Förskolan kan inte vistas i leksalen en längre tid på grund av buller från ventilationen utan måste begränsa sin verksamhet. Vid inspektionen framkom att det även förekommer buller från ventilationen på avdelningen Snigeln. Enhet Miljö- och hälsoskydd har inte gjort ljudmätningar där men bedömde att ljudet var högt vid inspektionstillfället. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att verksamheten ska åtgärda följande: Säkerställa att ljudnivån från ventilationen i Förskolan Liens lokaler inte överskrider 30 dba i enlighet med Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) Avgift Uppföljning och handläggning av ärendet kommer att debiteras enligt taxa fastställd av regionfullmäktige. Fakturering sker i separat utskick. För Miljö- och hälsoskyddsnämnden, enligt delegation Niklas Rane Miljöskyddsinspektör Bifogas: Hur man överklagar Delgivningskvitto 2 (3)

37 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Beslut MHN Hur man överklagar Om du är missnöjd med miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut kan du överklaga beslutet till Länsstyrelsen i Gotlands län. Ett överklagande skall vara skriftligt och skrivelsen skall ställas till länsstyrelsen men lämnas eller sändas till: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Region Gotland Visby För att ditt överklagande ska kunna prövas måste skrivelsen ha kommit in till miljöoch hälsoskyddsnämnden inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Ett överklagande går också att sända med e-post eller via fax men för att länsstyrelsen skall kunna pröva besvären måste skrivelsen med överklagande också ha inkommit i original. E-post eller faxens ankomstdatum räknas som att överklagande är ingivet om skrivelsen snarast därefter inkommer till miljö- och hälsoskyddsnämnden undertecknad i original. I skrivelsen bör du ange vilket beslut som du överklagar (ärendets diarienummer och beslutsdag) varför du anser att beslutet är felaktigt hur du vill att beslutet ska ändras Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din ståndpunkt, så bör du skicka med dessa. Glöm inte underteckna skrivelsen och uppge namn, adress, postadress och telefonnummer. Om du anlitar ombud kan istället ombudet underteckna skrivelsen. I så fall ska fullmakt för ombudet bifogas. 3 (3)

38

39

40

41 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Torsten Flemming Chef för grundskolan Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2019/474 7 maj 2019 Barn- och utbildningsnämnden Beslut om lokalisering Sanda skola, mellanstadiet läsåret 2019/2020 Förslag till beslut Läsåret 2019/2020 förläggs undervisningen för eleverna i blivande årskurserna 4 och 5 till Klinteskolan, på grund av utrymmesbrist på Sanda skola. Förvaltningen ges i uppdrag att återkomma med ett förslag på lösning av lokalfrågan på lång sikt, för Sanda skola. Uppdraget ska redovisas hösten, Sammanfattning Miljö- och byggnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 10 april 2019 att avslå ansökan om förlängt tidsbegränsat bygglov avseende paviljong, hopbyggd med skolbyggnaden, vid Sanda skola. Paviljongen kommer att tas bort och konsekvensen blir därmed att lokalbrist uppstår på Sanda skola. Både förskola och skola ryms inte i kvarvarande lokaler. Barn- och utbildningsnämnden gavs vid sitt sammanträde den 16 april, information om miljö- och byggnadsnämndens beslut och nämnden beslutade då uppdra till förvaltningen att säkerställa att de yngre barnen och eleverna får gå kvar på Sanda skola, BUN Ärendebeskrivning Frågan om och när byggloven på de paviljonger som är lokaliserade till Sanda skola skulle upphöra har behandlats tidigare. Den aktuella tillbyggnaden har uppförts efter ett tillfälligt bygglov som beviljades i slutet av 1997, vilket är drygt 21 år sedan. Av miljö- och byggnadsnämndens protokoll framgår att den sammanlagda tiden för ett tidsbegränsat bygglov, enligt plan- och bygglagen, inte får överstiga 15 år. Förvaltningen, genom chefen för grundskolan, informerade föräldrar till eleverna i Sanda skola i maj 2018 om läget gällande paviljongerna på Sanda skolgård och deras tillfälliga bygglov. Majoriteten av föräldrarna önskade då att skjuta flytt av mellanstadiet till Klinteskolan så långt fram i tid som regelverket medgav. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr Webbplats

42 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende BUN 2019/474 Miljö- och byggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde i april 2019 att avslå ansökan om förlängt bygglov. Information om detta beslut gavs barn- och utbildningsnämnden vid sitt sammanträde den 16 april. Nämnden beslutade då att uppdra till förvaltningen att säkerställa att de yngre barnen och eleverna får gå kvar på Sanda skola. Vårdnadshavarna gavs information om dessa beslut direkt via Schoolsoft. Förvaltningen upprättade en kommunikationsplan och riskbedömningar gjordes med medarbetare och elever, se respektive bilagor. Förslaget om flytt av åk 4 och 5 är samverkat. Den föreslagna förändringen avser endast lokalisering av två årskurser under ett läsår. Elever i förskola upp till och med åk 3 bereds därmed fortsatt plats i Sanda skola, enligt uppdrag från barn- och utbildningsnämnden. Vårdnadshavarna inbjöds åter till informationsmöte, som hölls den 2 maj 2019, informationsmöte där de gavs information och möjlighet att ställa frågor kring det uppkomna läget. En plan för eventuell flytt av åk 4 och 5 presenterades, se bilaga. Bedömning Utifrån uppkommen situation, där ansökan om förlängt tillfälligt bygglov för paviljong hopbyggd med skolhus avslogs, är förvaltningens bedömning att lokalfrågan vid Sanda skola behöver en snabb lösning för att vara klar i god tid inför höstterminen Att flytta två årskurser från Sanda skola till Klinteskolan är en förändring och en förändringsprocess som behöver och tar tid. Rektor med medarbetare behöver tid för att organisera grupper, lägga schema och förbereda lokaler i Klinteskolan. Eleverna behöver tid för besök på sin nya skola. Förvaltningens gör därför bedömningen att ärendet är så brådskande att nämndens beslut inte kan avvaktas och föreslår därför att ordförande fattar beslut efter det att arbetsutskottet berett ärendet. Förvaltningens förslag till beslut, att under läsåret 2019/2020 förlägga undervisningen för eleverna i blivande årskurserna 4 och 5 till Klinteskolan, är en fråga om lokalisering av undervisningen under ett läsår för två årskurser. Lokalfrågan, på långt sikt, för Sanda skola kräver ytterligare tid för beredning. Även den andra paviljongen, som finns på skolgården, har ett tidsbegränsat bygglov vilket upphör om ett år. Förvaltningen önskar därför i uppdrag att se över lokalfrågan, på lång sikt, avseende Sanda skola och önskar att få återkomma med ett förslag till beslut under hösten år Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens beslut, , BUN 73 Bilaga. Miljö- och byggnadsnämndens beslut Bilaga. Inbjudan till föräldramöte inklusive kommunikations och tidsplan Bilaga. Minnesanteckningar/Sandaelevernas riskanalys Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 2 (2)

43

44 Miljö- och byggnämnden Sammanträdesdatum Protokollsutdrag MBN 98 MBN 98 SANDA PRÄSTGÅRDEN 2:1 - Tillbyggnad av skola med paviljong (Sanda skola), tidsbegränsat lov t o m BN 2018/2729 Miljö- och byggnämndens beslut Miljö- och byggnämnden avslår ansökan om bygglov med stöd av 9 kap 33 planoch bygglagen (2010:900), PBL. Jäv På grund av jäv deltar inte ordförande Eva Ahlin (C) i handläggningen i detta ärende. Vice ordförande Ingemar Lundqvist (M) träder in som tjänstgörande ordförande. Reservation Thord Ingesson (S), Tony Ekman (S), Gullvi Jakobsson (S), Tore Tillander (V), Marit Stigson (F!) reserverar sig mot beslutet med motivering att de inte ser paviljonger som en långsiktig lösning men vill säkerställa att barnen kan gå kvar på sin nuvarande skola tills dess att en långsiktig lösning finns på plats. Lars Engelbrektsson (SD) reserverar sig mot beslutet att inte låta paviljongen i Sanda få förlängt tillfälligt bygglov. Det är vårt ansvar som politiker i Region Gotland att se helheten i de beslut som fattas. Vi efterlyser därför att det görs konsekvensanalyser inför beslut. Sverigedemokraterna vill låta paviljongen på Sanda skola få förlängt tillfälligt bygglov för att låta berörd nämnd få den tid de behöver för att analysera skolans kommande behov i lugn och ro. Vi måsta värna de fungerande småskolorna, inte motarbeta dessa. Sanda skola är en skola med bra förutsättningar för framtiden. Att som nu köra barn till Klinte med buss kommer att resultera i att föräldrarna kommer att låta sina barn åka med till Visby, vilket försvårar för en framtida levande landsbygd. Förutom att bussning har en negativ inverkan på miljön, kommer det också troligen att resultera i en platsbrist i Visbys skolor. Avgift Avgift för avslag kronor Avgiften är beräknad i enlighet med taxa fastställd av regionfullmäktige. Faktura skickas separat. Upplysning Inga upplysningar. 1 (4) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

45 Miljö- och byggnämnden Sammanträdesdatum Protokollsutdrag MBN 98 Sammanfattning Ansökan avser tidsbegränsat bygglov för en tillbyggnad på fastigheten Sanda Prästgården 2:1 utanför planlagt område. Tillbyggnaden är en befintlig paviljong, hopbyggd med skolbyggnaden. Tidsbegränsat bygglov har sökts igen på grund av att elevantalet är fler än vad Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen tidigare uppskattat och för att verksamheten ska kunna erbjuda goda och ändamålsenliga lokaler till eleverna. Enligt plan- och bygglagen får den sammanlagda tiden för ett tidsbegränsat bygglov inte överstiga 15 år. Den aktuella tillbyggnaden har uppförts efter ett tillfälligt bygglov som beviljades i slutet av 1997, vilket är drygt 21 år sedan. Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning är därmed att det saknas möjlighet att bevilja ansökan om ytterligare tidsbegränsat bygglov. Samhällsbyggnadsförvaltningen förstår om det finns ett fortsatt behov av tillbyggnaden, men tror att det borde gå att ordna bättre och mer ändamålsenliga lokaler till de gotländska skolorna. Dessa paviljonger kan mycket väl vara en bra lösning på kort sikt, men är i förvaltningens mening inget hållbart sätt att förse de gotländska skoleleverna med lokaler. Förvaltningens sammantagna bedömning är att det saknas möjlighet att bevilja tidsbegränsat bygglov för den aktuella tillbyggnaden enligt 9 kap. 33 plan- och bygglagen. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut är att avslå ansökan. Bedömning Åtgärden är förenlig med översiktsplanen Bygg Gotland. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att åtgärden inte negativt påverkar Försvarets riksintressen i området, då åtgärden inte utgör ett högt objekt. Samhällbyggnadsförvaltningen bedömer att åtgärden inte negativt påverkar riksintresset för rörligt friluftsliv, då åtgärden utförs på en redan ianspråktagen plats. Åtgärden är sådan att berörda har underrättats om ansökan och getts tillfälle att yttra sig (enligt 9 kap. 25 plan- och bygglagen). Inga negativa synpunkter har inkommit. Inkomna yttranden har kommunicerats med sökande. En förutsättning för att tidsbegränsat bygglov ska kunna ges är att det saknas möjlighet att bevilja ett permanent bygglov. Med sin tillfälliga karaktär och obefintliga anpassning till befintlig bebyggelse uppfyller åtgärden inte alla förutsättningar som ska uppfyllas för permanent bygglov. Förvaltningens bedömning är därmed att det inte finns någon möjlighet att bevilja permanent bygglov för den aktuella tillbyggnaden. 2 (4) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

46 Miljö- och byggnämnden Sammanträdesdatum Protokollsutdrag MBN 98 Enligt plan- och bygglagen får den sammanlagda tiden för ett tidsbegränsat bygglov inte överstiga 15 år, såvida det inte gäller ett säsongslov (9 kap. 33 plan- och bygglagen). Den aktuella tillbyggnaden har uppförts efter ett tillfälligt bygglov som beviljades i slutet av 1997, vilket är drygt 21 år sedan. Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning är att det saknas möjlighet att bevilja ansökan om ett tidsbegränsat bygglov till och med Granskningsyttrande har skickats till sökanden där förvaltningen redogjort för sin bedömning i ärendet att ytterligare tidsbegränsat bygglov inte kan beviljas då åtgärden redan pågått mer än 15 år. Sökanden har därefter inkommit med en uppdaterad ansökan, dock med en längre tidsperiod än den ursprungliga ansökan. Samhällsbyggnadsförvaltningen förstår om det finns ett fortsatt behov av tillbyggnaden, men tror att det borde gå att ordna bättre och mer ändamålsenliga lokaler till de gotländska skolorna. Dessa paviljonger kan mycket väl vara en bra lösning på kort sikt, men är i förvaltningens mening inget hållbart sätt att förse de gotländska skoleleverna med lokaler. Förvaltningens sammantagna bedömning är att det saknas möjlighet att bevilja tidsbegränsat bygglov för den aktuella tillbyggnaden enligt 9 kap. 33 plan- och bygglagen. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut är att avslå ansökan. Ärendets behandling under mötet Ärendet presenteras av Sofia Norrback, bygglovhandläggare. Mötet ajourneras för överläggningar klockan 15:11. Mötet återupptas klockan 15:23. Yrkande Ordförande Ingemar Lundqvist (M) yrkar i enlighet med förvaltningen att: Miljö- och byggnämnden avslår ansökan om bygglov med stöd av 9 kap 33 planoch bygglagen (2010:900), PBL. Thord Ingesson (S) yrkar med medhåll från Marit Stigson (F!) att: Miljö- och byggnämnden beviljar bygglovet. S, V och F! ser inte paviljonger som en långsiktig lösning men vill säkerställa att barnen kan gå kvar på sin nuvarande skola tills dess att en långsiktig lösning finns på plats. Beslutsgång Ordförande Ingemar Lundqvist (M) ställer förslagen mot varandra och finner att Miljö- och byggnämnden bifaller eget yrkande om att avslå ansökan om bygglov. Votering begärs Miljö- och byggnämnden godkänner följande beslutsgång 3 (4) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

47 Miljö- och byggnämnden Sammanträdesdatum Protokollsutdrag MBN 98 Ja-röst för Ordförande Ingemar Lundqvist (M) yrkande att avslår ansökan om bygglov. Nej-röst för Thord Ingesson (S) yrkande att bevilja ansökan om bygglov. Voteringsresultat Med 6-nej röster för Thord Ingesson (S) förslag, Tony Ekman (S), Thord Ingesson (S), Gullvi Jakobsson (S), Tore Tillander (V), Marit Stigson (F!), Lars Engelbrektsson (SD) och 6 ja-röster för ordförandes Ingemar Lundqvist (M) förslag, Kerstin Löfgren-Dahlström (C), Ola Hallvede (C), Gunnel Lindby (C), Niklas Carlberg (M), Karin Stephansson (MP), Ingemar Lundqvist (M). Anders Thomasson (C) väljer att avstå att rösta. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst, därmed beslutar Miljö- och byggnämnden att bifalla Ordförandes yrkande att avslå ansökan om bygglov. Beslutsunderlag Se bilaga 2, handlingar som ligger till grund för beslutet. Överklagandehänvisning Miljö- och byggnämndens beslut kan överklagas till Länsstyrelsen i Gotlands län. Överklagandet ska ges in till miljö- och byggnämnden inom tre veckor från det att berörd sakägare fick del av beslutet. För mer information, se bilaga 1. Skickas till Sökande Sökande TKF Förvaltningsenheten, Ingrid Fredriksson, Graip 2, VISBY 4 (4) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

48 Barn- och utbildningsnämnden 18 april 2019 Till: Vårdnadshavare Sanda skola För kännedom: Vårdnadshavare Sanda förskola Inbjudan till föräldramöte Torsdag 2 maj kl. 18:00 ca i matsalen på Klinteskolan Hej! Miljö- och byggnämnden (MBN) beslutade den 10 april att avslå ansökan om tidsbegränsat bygglov för paviljong som är hopbyggd med skolbyggnaden, Sanda skola. Detta innebär att paviljongen kommer att tas bort till sommaren 2019 och effekten blir att alla elever inte kan erbjudas skolgång på Sanda skola. Med anledning av MBNs beslut tog Barn- och utbildningsnämnden den 16 april ett inriktningsbeslut att ge förvaltningen i uppdrag att säkerställa att barn och de yngre eleverna får går kvar på Sanda skola. Slutligt beslut fattas vid BUNs arbetsutskott den 14 maj. Vad händer nu? Utifrån beslutet att barn och de yngsta eleverna ska vara kvar på skolan har vi i uppdrag att planera inför att elever på mellanstadiet flyttar till Klinteskolan. Vi arbetar för att klasserna på bästa sätt ska ingå i befintliga klasser på Klinteskolan. Den lärare som idag arbetar på mellanstadiet kommer att erbjudas att följa med till Klinteskolan. Vi vet att en stor fråga är fritids och att hämta på två olika platser. Vi håller på att undersöka möjligheten om det går att behålla fritidshemsplatsen vid Sanda skola. Svar kommer vi att kunna ge vid föräldramötet den 2 maj. Vi bjuder in er till det här mötet för att; Informera om beslutet och vad det innebär Diskutera och lyssna in era tankar kring organisation inför läsåret 19/20 och lokalernas nyttjande i Sanda En kommunikationsplan har upprättats, se bilaga, för att säkerställa att alla (elever, vårdnadshavare och medarbetare) får samma information. Välkomna! Jessica Nilsson Minnah Storm Torsten Flemming Rektor Klinte/Sanda so Biträdande rektor Chef för grundskola Bilaga: Kommunikations- och tidsplan Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

49 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Ärende BUN 20xx/xxxx Datum Kommunikation- /aktivitetsplan kring Sanda skola Bakgrund Miljö- och byggnämnden (MBN) beslutade den 10 april att avslå ansökan om tidsbegränsat bygglov för paviljong som är hopbyggd med skolbyggnaden, Sanda skola. Detta innebär att paviljongen kommer att tas bort till sommaren 2019 och effekten blir att alla elever inte kan erbjudas skolgång på Sanda skola. Med anledning av detta tog Barn- och utbildningsnämnden den 16 april inriktningsbeslut att ge förvaltningen i uppdrag att säkerställa att barn och de yngre eleverna får går kvar på Sanda skola. Slutligt beslut fattas vid BUNs arbetsutskott den 14 maj Dialog, öppenhet och delaktighet är viktig för att skapa en trygghet inför de beslut som kan behöva fattas. Tidsplan april Skriftlig information skrivs. Ansvarig: Torsten Flemming 18 april Skriftlig information med inbjudan till föräldramöte skickas till vårdnadshavare. Ansvarig: Minnah Storm. 23 april Riskanalys ska göras på Sanda skola och Klinteskolan i samverkan med 2 maj personalgrupper, föräldragrupper och elevgrupper. Riskanalyserna skickas till Torsten Flemming senast 3 maj Ansvariga: Jessica Nilsson, Minnah Storm. 2 maj Föräldramöte Sanda skola. Riskanalys genomförs. Plats Klinteskolan Ansvariga Jessica Nilsson, Minnah Storm och Torsten Flemming 3 maj Samverkan i grundskolan samverkan via mail Riskanalys Ansvarig Torsten Flemming 2 maj 7 maj Beslutsunderlag tas fram inför barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 14 maj Ansvarig Torsten Flemming 2 maj 24 maj Eleverna besöker Klinteskolan. Samt föräldrar om önskemål finns. Ansvarig Jessica Nilsson, Minnah Storm 14 maj BUN au beslut 29 maj Skolbytardag. Ansvarig Jessica Nilsson och Minnah Storm 20 augusti Skolstart och välkommen till Klinteskolan. Ansvarig Jessica Nilsson och Minnah Storm Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

50 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anteckningar föräldramöte Sanda skola 2 maj 2019 Deltagare från förvaltningen: Verksamhetschef Torsten Flemming, rektor Jessica Nilsson, bitr rektor Minnah Storm, kommunikatör Barbro Engström. Torsten informerar om bakgrunden till den förändring som behöver göras i Sanda skola. Miljö- och byggnämnden (MBN) beslut att avslå ansökan om tidsbegränsat bygglov för paviljong. Paviljongen kommer att tas bort till sommaren 2019 och effekten blir att alla elever inte kan erbjudas skolgång på Sanda skola. Barn- och utbildningsnämnden inriktningsbeslut den 16 april att ge förvaltningen i uppdrag att säkerställa att barn och de yngre eleverna får går kvar på Sanda skola Bygglovet har varit förlängt för max det antal år som går enligt nya bygglagen. Vilket är grunden för beslut att bygglovet inte kommer att förlängas och inte kommer att överklagas. Utifrån Region Gotlands ekonomiska läge är det heller inte möjligt att få pengar till en utbyggnad av Sanda skola. Beslut är också att den andra paviljongen som innehåller förskolan kommer att tas bort Med anledning av det behöver skolledningen redan nu planera för en större förändring. Med denna bakgrund är förslaget som kommer att presenteras för barn- och utbildningsnämnden arbetsutskott i maj och i barn- och utbildningsnämnden den 4 juni. är att flytta hela mellanstadier (4 6) till Klinteskolan. På den andra paviljongen tas bort 2020 blir det inte hållbart at bara flytta åk 5. I och med att man föreslår att hela mellanstadiet flyttas är det ett politiskt beslut. Om nämnden fattar beslut att inte flytta hela mellanstadiet till hösten 2019 kommer Torsten Flemming att fatta beslut om att flytta åk 5 då det är enda lösningen för att ordna skollokaler för eleverna. Den paviljong som tas bort 2019 innehåller en del handikappanpassning som måste åtgärdas samt att det måste tillskapas en ingång och hall för eleverna. Jessica beskriver hur hon ser på de lokalanpassningar som behövs i samband med att paviljongen tas bort. Förutom ingångar och handikappanpassning så måste brandsäkerhet och utrymningsvägar säkerställas. Det har varit ett antal möten under 2018 då det redan då fanns diskussioner om att bygglovet inte skulle förlängas. När löfte kom om att paviljongen skulle kunna vara kvar till 2022 kom önskemålet från vårdnadshavarna att skjuta upp en förändring för eleverna på Sanda skola. Torsten beklagar att beslutet kommit sent vilket gör att processen måste starta innan beslutet tas i nämnden. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

51 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 2 (4) Från och med nästa vecka kommer inbjudan till föräldramöte i varje klass att skickas ut. Tills dess önskar skolledningen att vårdnadshavarna funderar hur de tänker med skolplacering för sina barn så att de kan fortsätta planeringen för de nya klasserna på Klinteskolan. Om nämnden fattar beslut om att inte hela mellanstadiet ska flytta till hösten kommer planeringen för att åk 5 flyttar till Klinteskolan att genomföras. En riskanalys har gjorts med eleverna i åk 3 och 4 vid Sanda skola. Riskanalysen har gjort tillsammans med Karin och elever i ett samtal runt förändringen. Tre frågor har ställts. Vad skulle vara bra med flytt till Klinteskolan? Eleverna har svarat: Jag har bytt skola tidigare. Det är inte så farligt som det låter. Det är bra att tänka positivt, att det blir bra! Det blir bra med fler vänner och kompisar. Bra att lära känna fler. Vi kommer att få mer plats på Klinteskolan, inte så trångt. Det ska bli kul och spännande! Skönt att börja kl Ny skolgård, nära skogen. Fin matsal, Greg som gör maten serverar direkt till oss. Vi får mer mat! Vi behöver inte åka buss för att ha slöjd och idrott och hälsa. Bättre gympa- och slöjdsal än i Sanda. Vi får kompisar från andra länder. Där finns ett fint bibliotek. Vi kommer att få stora kompisar som vi kan lära oss mycket av. Det blir kul att åka skolbuss för mig som inte gjort det Vad är inte bra med en flytt till Klinteskolan? Eleverna har svarat: Att flytta är pirrigt. Man kan bli mobbad. Trist att lämna kompisar i Sanda skola och småsyskon. Jobbigt för mamma och pappa att ha barn på flera skolor. Bussen kommer inte att gå där jag bor. Tråkigt om vi inte får gå i en 3-4:a (4-5:a). Kul att gå i en blandklass. Dom är mer högljudda på Klinteskolan. Vi kommer inte att ha samma fröknar. Svårt för dom som behöver mycket hjälp. Man känner inte fröknarna. Vi kan inte deras lekar på skolgården. (Då sa en annan elev Det lär vi oss snart ) Tips till vuxna att tänka på om det skulle bli en flytt till Klinteskolan? Vi vill fortsätta som B-klass. Att lärare följer med från Sanda skola så man känner sig trygg. Leka tillsammans de första veckorna med kompisövningar. Att vi vet vilken fröken vi ska få innan sommarlovet, att vi får träffa våra nya kompisar, att vi kan namnen på både fröknar och nya kompisar.

52 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 3 (4) Synpunkt som framfördes var att eleverna blivit påverkade att svar vilket Karin menar att de inte blivit utan det var ett öppet och bra samtal där man också förklarat varför det skulle vara aktuellt med en verksamhetsförändring t ex regler runt bygglov. Hon ser också att diskussioner förs hemma som eleverna tagit till sig. Frågor och synpunkter som kom upp på mötet Kommer lärare att vilja vara kvar i Sanda om de blir ett mycket mindre arbetslag. Jessica svara att hela skolområdet med Sanda skola och Klinteskolan arbetar tight tillsammans och att det inte framförts några farhågor om att man inte skulle vilja vara kvar på Sanda. Finns det plats för fler elever på Klinteskolan. Jessica svarar att det finns plats på Klinteskolan. Planering inför hösten måste komma igång trots att beslutet inte kommer förrän i juni. Så långt man kommit är att se över vilka lokaler som kan vara bra för eleverna och man ser att mellanstadiets klasser skulle kunna vara i nya skolbyggnaden men i den del som ligger närmast skolgården och skogen för att de ska få en egen del i skolan. Viktigt att eleverna får ett hemklassrum där de har sina lektioner förutom till exempel hemkunskap, idrott, NO som kräver speciell utrustning. Hur ska övergången gå till Jessica svarar att det finns en bra utarbetad plan för sexornas övergång till Klinteskolan och att den går att arbeta efter för 4:an och 5:an. Eleverna är till viss del bekant med Klinteskolan då de redan åker skolskjuts till Klinteskolan för lektioner i vissa ämnen. Då beslutet kommer så sent så kommer man att erbjuda vårdnadshavare att besöka Klintskolan. När vet man vilka lärare som eleverna kommer att få. Jessica svarar att med tanke på elevernas tips till vuxna att de ska få veta det innan sommarlovet. Det som inte går att förutsäga är om någon kommer att flytta eller att det inträffar händelser under sommaren som påverkar tjänsteplaneringen. Hur blir det med fritids Det kommer att finnas två möjligheter får de få barn som brukar vara på fritids när man går på mellanstadiet. Antigen kan man åka buss till Sanda skola och ha sitt fritids där eller så får man fritids på Klinteskolan. De barn som väljer fritids på Sanda skola kommer att skolskjuts till och från Sanda. Det finns en tanke att utifrån skolornas rörelsesatsning med fysiska aktiviteter som man kan anmäla sig till efter skoltid Finns det en dold agenda för nedläggning av Sanda skola Torsten svarar att det inte finns någon dold agenda och ingen ambition från förvaltningen eller politiken att avveckla Sanda skola utan istället göra en bra F-3 skola i kombination med förskola.

53 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 4 (4) Hur går det att få skolskjuts då ansökningstiden redan gått ut Det kommer inte att vara något problem dock kan beslutet komma lite senare än utlovats. De barn som har rätt till skolskjuts kommer att garanteras det men tider och hållplats kan förändras. Det finns oro hos barn och vårdnadshavare inför förändringen som måste tas på allvar. Allas oro tas på allvar och alla kommer att arbeta för att det ska blir bra för elever och vårdnadshavare. Oro hos eleverna att de inte får gå tillsammans med sina kompisar. Några tjejer som behöver få fortsätta tillsammans. Redan nu får elever som ska byta klasser önska vilka elever de ska gå tillsammans med.

54

55 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Lisa Stark Verksamhetsledare Tjänsteskrivelse BUN 2018/ april 2019 Barn- och utbildningsnämnden Forskningsprojektet ECHO-zon om barnhälsa, Uppsala universitet Förslag till beslut Nämnden beslutar att avstå deltagande i forskningsprojektet ECHO-zon. Sammanfattning Region Gotland har från Uppsala universitet tillfrågats om medverkan i ett långsiktigt forskningsprojekt rörande barns hälsa. Ärendet behandlades i arbetsutskotten för barn- och utbildningsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden samt regionstyrelsen under januari. Samtliga arbetsutskott återremitterade ärendet då det visat sig att en fördjupad beredning var nödvändig, främst för att bedöma resursmässiga konsekvenser. Efter att förutsättningar och konsekvenser analyserats mer grundligt och efter avstämning med de tre arbetsutskotten har regiondirektören, i samråd med tf. hälso- och sjukvårdsdirektör och utbildningsdirektör, meddelat Uppsala universitet att Region Gotland i dagsläget inte har möjlighet att medverka i den planerade satsningen. Bedömning Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen bedömer, i likhet med hälso- och sjukvårdsförvaltningen och regionstyrelseförvaltningen, att det med hänsyn till aktuella besparingskrav inte är lämpligt att prioritera ett resurskrävande långsiktigt forskningsupplägg när berörda verksamheter har betydande resursutmaningar för att utföra sitt grunduppdrag och fullfölja redan pågående verksamhetsutveckling. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

56 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2018/991 Beslutsunderlag - Förstudie ECHO-zon Gotland, Barn- och utbildningsnämnden, , BUN 15 (beslut om återremiss för ytterligare beredning - RS 94, Brev till Uppsala universitet daterat 8 mars Tjänsteskrivelse daterad 15 april 2019 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionstyrelsen Lisa Stark, verksamhetsledare, RSF 2 (2)

57 Förstudie ECHO-zon Gotland En hälsosam uppväxt på Gotland Förstudie är genomförd inom ramen för partnerskapet med Uppsala universitet på uppdrag av Region Gotland. Författare: Gustav Melén Uppsala universitet Projektledare: Theresé Kullåker Region Gotland & Gustav Melén Uppsala universitet

58 Innehållsförteckning ECHO-zon Gotland... 3 Hälsosam uppväxt på Gotland... 3 Syfte... 4 Genomförande av - ECHO-zon Gotland... 4 Definiera nuläget (bas-linjen)... 5 Implementera insatser och följa upp... 5 Bidra till behandlingen av barn med övervikt inom ordinarie verksamhet... 5 BVC och Elevhälsan viktiga för att påverka hemmiljön... 6 Förändring på samhällsnivå... 6 Blodprovstagning... 6 Prov i stor skala i Umeå erfarenheter... 7 Forskningsresultat och etisk prövning... 7 Rekrytering av deltagare... 7 Föräldrar positiva till att låta sina barn ingå i interventionen... 8 Information och kontakt med potentiella deltagare... 8 TEAM ECHO-zon... 9 Styrgrupp för Echo-zon Deltagande i styrgruppsmöten för partnerskapet Finansiering Slutsatser... 10

59 ECHO-zon Gotland Interventionen ECHO-zon Gotland tar sin utgångspunkt i WHO:s rapport Ending Childhood Obesity (ECHO) 1 och planeras bli en central del i partnerskapet mellan Region Gotland och Uppsala universitet. Ambitionen är att den forskning som genomförs också skall få praktisk tillämpning på Gotland och stärka arbetet med barns hälsa. Interventionen ämnar skapa en samhällsförändring med ett ökat fokus på hälsa. I finska Seinäjoki där en liknande intervention startade 2011 har samhället engagerats något som märks bland annat genom att allt fler företag sponsrar idrotts- och friluftsaktiviteter. Det har även vuxit fram en rad mindre hälsoföretag som lever på ett samhälle där hälsa hamnat mer i fokus. Seinäjoki har blivit ett föredöme för många kommuner och regioner både i och utanför Finland. För att hantera det allt större intresset så anordnas från och med 2018 konferensen Healthy kids of Seinäjoki. Peter Bergsten, professor vid Uppsala universitet och initiativtagaren bakom ECHO-zon Gotland, fick 2017 uppdraget att göra en vetenskaplig utvärdering av arbetet och de resultat som åstadkommits i Seinäjoki. En preliminär analys som gjorts och som nu skickats till den finska folkhälsomyndigheten THL visar dock att de positiva viktminskningsresultat, som kopplats till interventionen, på gruppnivå verkar vara mindre uttalade än vad som ursprungligen rapporterades. På individnivå visar dock analysen att vissa individer gått ner i vikt till följd av de insatser som gjorts medan andra gått upp i vikt under interventionen. Då data på individnivå är begränsade till mätningar av vikt och längd och inga blodprover tagits som kan ge kunskap och kopplas till individerna går det inte att dra några slutsatser om varför interventionen var effektiv hos vissa individer men inte hos andra. Mycket som gjorts i Seinäjoki är bra men bristen på data gör det svårt att förstå vilka delar i interventionen som fungerat och i så fall för vilka individer, säger Peter Bergsten professor vid Uppsala universitet. I ECHO-zon Gotland planeras därför en betydligt mer omfattande datainsamling för att följa effekterna av de initiativ som görs inom ramen för interventionen. Därigenom kommer möjligheter ges att bland annat följa individer på ett helt annat sätt än vad fallet varit i Seinäjoki. Hälsosam uppväxt på Gotland ECHO-zon Gotland har ambitionen att bidra till att alla barn på Gotland ges en hälsosammare uppväxt genom att förbättra de miljöer som barnen vistas i. I nära samverkan med Region Gotland vill Uppsala universitet genomföra och följa upp insatser inom framförallt förskola och skola. Här inkluderas även privata förskole- och skolalternativ. Förutom skola och förskola blir också BVC och Elevhälsan speciellt viktiga i sitt arbete med att informera föräldrar om bra levnadsvanor och därigenom påverka barnets hemmiljö på ett positivt sätt. Interventionen avser bidra till detta arbete genom att införa kompletterande hälsosamtal vid 1,5 och 4 års ålder i nära samarbete med BVC. Samtalen utförs i samband med den blodprovstagning som planeras inom ramen för interventionen. Ett sådant arbete är viktigt inte minst på Gotland eftersom statistiken visar att fler än var fjärde tioåring på Gotland är överviktig och siffran är bland de högsta i landet 2. Samtidigt syns en ljusning bland fyraåringarna där siffrorna sammantaget är under riksgenomsnittet och är bland de lägre i 1 WHO 2 Lina Hedenius Skolöverläkare Barn- och elevhälsan Region Gotland

60 landet. Bakgrunden till detta är att antalet fyraåriga pojkar med övervikt halverats sedan Däremot har flickorna i samma åldersgrupp dessvärre inte gjort samma framsteg utan ligger kvar på nivåer i linje med riksgenomsnittet eller något över. För att permanent förbättra hälsoläget vad gäller övervikt bland barn behöver vi förstå orsakerna till varför ett barn går upp i vikt medan ett annat inte gör det. För att kunna besvara frågan och finna orsaker behövs tillgång till omfattande data om barnen och den miljö de lever i. Förutom information kring barnens miljö, som bland annat innehåller information om mat, rörelse och sömn, behöver också blodprov tas för att inkludera individens unika, biologiska och ärftliga förutsättningar. Förutom de evidensbaserade data/åtgärder som ECHO-zon Gotland ser ut att kunna ge oss innebär det sannolikt ett ökat fokus på barns hälsa både inom regionen men också i samhället i stort., säger Lina Hedenius Skolöverläkare Barn- och Elevhälsan Region Gotland Genom åren har otaliga insatser för att minska övervikt bland barn genomförts på olika platser. Dessa insatser har haft olika ansatser men inga bestående förändringar har dock skett. Eftersom datainsamling kring dessa initiativ varit begränsad har det inte varit möjligt att förstå varför en insats inte fungerat. Målet för ECHO-zon Gotland är att minska andelen barn med övervikt och därmed relaterade sjukdomar. Bland dessa märks typ 2 diabetes såväl som psykisk ohälsa och en ökad risk för cancer. Ett sådant arbete förväntas att på kort såväl som på lång sikt minska kostnaden och belastningen på den gotländska sjukvården. För att lyckas med arbetet är det avgörande att föräldrar låter sina barn deltaga i interventionen men även att säkerställa att tillräckliga resurser tillsätts. Syfte Förstudien syftar till att tydliggöra vilka resurser som Region Gotland behöver tillsätta för att ingå ett långsiktigt samarbete med Uppsala universitet kopplat till barns hälsa och interventionen ECHO-zon Gotland. Vidare skall förstudien utreda och beskriva förutsättningarna för att genomföra interventionen i det gotländska samhället speciellt med avseende på antalet barn som kan förväntas delta. Genomförande av ECHO-zon Gotland Interventionen har som mål att kartlägga och påverka miljön runt om barnet i en riktning som bidrar till att barnet och dess familj gör hälsosamma val. Miljön innefattar hemmet, skolan samt platser där

61 barnet uppehåller sig på fritiden. Därigenom bidrar interventionen till att skapa förutsättningar för en hälsosam uppväxt på Gotland. Definiera nuläget (bas-linjen) Interventionen planerar att långsiktigt, längre än tio år, bidra till ett samhälle med ökat fokus på barns hälsa. Under det första året avser interventionen att studera nuläget, definiera en bas-linje som sedan utgör jämförelsepunkt för mätningar som görs i senare skede. Med utgångspunkt från Region Gotlands styrdokument görs en analys gentemot nationella riktlinjer men även den senaste forskningen kopplad till mat, rörelse och sömn. I nästa steg planerar interventionen att studera hur väl styrdokument och riktlinjer faktiskt implementeras. Detta genom att intervjua förskole- och skolpersonal som får beskriva hur situationen ser ut med fokus på mat och rörelse. För de minsta barnen finns också sömn med som parameter då de ännu sover på förskolan. Tanken är att fristående förskolor och skolor kommer följa samma modell. På individnivå planeras blodprovstagning på barn i åldern 1,5, 4, 7, 10, och 14 år samt hos nyfödda genom navelsträngsblodtagning. I samband med blodprovstagning görs också enkätstudier som fångar den omgivande miljö som barnen befinner sig i. Implementera insatser och följa upp Beroende på hur nuläget ser ut kan olika åtgärder bli aktuella. I den mån nulägesanalysen exempelvis skulle identifiera att flickor rör sig mindre än pojkar på förskolan skulle fokus kunna vara att titta på sätt att stimulera en ökad rörelse hos denna grupp. För att lyckas implementera denna typ av förändringar blir det helt avgörande att interventionen arbetar nära Region Gotland. Det är troligt att flera olika insatser kan bli aktuella, små såväl som större som kan liknas vid program inom framförallt områdena rörelse, mat och sömn. Genom de mätningar som planeras på individnivå blir det möjligt att följa om olika insatser ger avsedd effekt. I den mån det inte ger resultat blir det viktigt att förstå varför det inte fungerar men också pröva andra insatser. Målsättningen är att interventionen skall nå ut på hela Gotland till samtliga förskolor och skolor som berörs av en insats. I detta sammanhang är det viktigt att ta i beaktande att enstaka små förändringar årligen inte kommer gå att fånga utan det krävs flera små alternativt större för att få till förändringar som kan antas ha en påverkan på barnens viktutveckling. I och med de blodprov som planeras kan materialet delas in utifrån genetiska och biologiska faktorer vilket innebär att det blir möjligt att följa utvecklingen baserat på olikheter i genetik och biologi hos barnen. Bidra till behandlingen av barn med övervikt inom ordinarie verksamhet För de barn som avviker från viktkurvan vid BVC-kontroller eller elevhälsosamtal kan den data som interventionen samlat in för barnet bidra till en djupare förståelse för överviktsproblematiken. Interventionens personal kommer finnas tillgänglig för att tolka den data som finns men även om så önskas finnas med i förberedande samtal kring hur problematiken bör hanteras. I detta sammanhang blir också Anders Forslund som är interventionens praktiserande läkare en tillgång. Anders Forslund

62 är barnläkare och är ansvarig för Överviktsenheten vid Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala universitet. BVC och Elevhälsan viktiga för att påverka hemmiljön BVC och Elevhälsan har en stor kunskap om situationen på Gotland och den problematik som finns. Med sin relation till stort sett samtliga barnfamiljer på Gotland blir verksamheterna viktiga i genomförandet av ECHO-zon Gotland. Detta gäller inte minst då de i många fall förväntas bli vägen in för att nå familjerna och den så viktiga hemmiljön. De hälsosamtal som i dagsläget genomförs på BVC och i elevhälsovården är centrala delar i möjligheterna att kunna påverka familjerna till en hälsosammare hemmiljö för barnen. Interventionen planerar också att bidra till detta genom hälsosamtal i samband med provtagningen vid 1,5 och 4 år. Förändring på samhällsnivå Interventionens breda anslag innebär att det är rimligt att anta att den faktiskt kommer påverka så många familjer att det blir möjligt att tala om en verklig samhällsförändring. Exempelvis kommer rekryteringen under de inledande åren arbeta brett för att nå ut med information om studien. Detta arbete kommer innebära att en klar majoritet av föräldrarna till barn i åldern 0 14 år kommer ha haft kontakt med interventionen efter 2-3 år. Bland de deltagande familjerna kommer relationen fördjupas genom enkäter, samtal och provtagning. Det blir sannolikt också naturligt bland de deltagande familjerna att diskutera och utbyta erfarenheter med andra familjer. Parallellt med detta kommer interventionen titta på möjligheter att påverka näringsidkare att erbjuda mer hälsosamma alternativ. Detta kommer sannolik underlättas när interventionen kommit igång och allt fler i samhället intresserar sig för hälsa på olika sätt. Om utvecklingen blir som i finska Seinäjoki där ett tydligt samhällsengagemang växt fram kring barns hälsa är förhoppningen att fler hälsosamma alternativ finns tillgängliga för barnen även på sin fritid. Blodprovstagning Viktuppgång respektive viktnedgång är kopplat till den enskilde individens biologiska och inte minst genetiska förutsättningar. Därför blir blodprov avgörande för att kunna dra rätt slutsatser. I interventionen planeras provtagning av navelsträngsblod samt provtagning på barnen vid 1,5 vid 4 vid 7 samt 10 och 14 års ålder som tidigare beskrivits. Med 200 individer i varje åldersgrupp innebär det i storleksordningen 1200 prover årligen. Då barnens ämnesomsättning står i fokus är det viktigt att proverna samlas in enhetligt efter en natts fasta. Visby lasarett och barnkliniken bedöms vara den lämpligaste platsen för provtagning av små barn 1,5 och 4 år gamla. Att använda vårdcentraler på landet blir logistiskt svårt / resurskrävande men framförallt är de inte anpassade för barn. Väntetider kan komma att förekomma speciellt i de fall lokaler delas med ordinarie verksamhet som alltid måste ha förtur. I dessa fall är det viktigt att möjligheten finns att kunna gå till ett lekrum. När det gäller de lite äldre barnen i skolåldern tas proven på skolorna och de bedöms vara mer rutinmässiga. För att kunna genomföra en så pass omfattande provtagning är tanken att skapa ett team som leds av en forskningssjuksköterska. Forskningssjuksköterskan är ansvarig för provtagningen samt utarbetar hur studien kan genomföras på barnkliniken samt inom elevhälsovården. För att genomföra fyra faste-provtagningar per dag på de minsta barnen så krävs förutom forskningssjuksköterskan en barnsjuksköterska och att dessa flankeras av varsin undersköterska, se vidare avsnitt TEAM-ECHO-zon.

63 Proven behöver tas fastande vilket innebär att det i princip är tiden mellan 7, som är möjlig för provtagning. Kopplat till provtagningen hålls också ett kortare hälsosamtal där det även finns möjlighet att hantera eventuella obehagskänslor hos föräldrarna. Prov i stor skala i Umeå erfarenheter I Northpopstudien i Umeå har omkring 400 blodprov på 1,5 åringar genomförts under året. För dem har det fungerat bäst när barnet suttit i förälderns knä och en sjuksköterska tagit provet samtidigt som undersköterska hållit barnets hand. Själva blodprovet kan ta allt från någon till några minuter och under den tiden så använder de sig av såpbubblor såväl som film för att distrahera barnet. Innan provtillfället har handloven på båda händerna bedövats genom ett Emla-plåster vilket skickas ut via brev och sätts på av föräldrarna på morgonen. Detta innebär att området är bedövat när barnet kommer till mottagningen. Provet tas sedan från blodkärl i handen med en butterflynål och blodet droppas ner i ett provrör. I Northpop tas 8 ml medan i ECHO-zon Gotland planeras 5 ml. Eftersom det rör sig om forskning är det av yttersta vikt att undvika obehagssituationer där så är möjligt. Därför är det bättre att avbryta än att fullfölja en provtagning om en förälder eller barnet är alltför spänd. Forskningsresultat och etisk prövning Forskning som samlar in blodprov och information om människors hälsa måste godkännas av etikprövningsnämnden. Ansökan till denna nämnd har påbörjats och kommer genomföras så snart beslut om att genomföra interventionen är taget. De prover som tas på Gotland hamnar först under Stockholms Medicinska Biobank. I nästa steg planeras proverna att flyttas till Uppsala Biobank vilken samägs av Uppsala universitet och Region Uppsala. Den databas som skapas genom de omfattande enkätundersökningarna placeras på Uppsala universitet. Avsikten är att reglera tillgången till data för Region Gotlands räkning genom avtal. Fullständig transparens kring de resultat som uppkommer i studien kommer att råda och ambitionen är att Region Gotland och Uppsala universitet gemensamt kan använda dessa för att kontinuerligt förbättra interventionen. I de fall det kan handla om nya upptäckter exempelvis kopplat till avancerade blodprovsanalyser kan forskaren behöva en tidsfrist för att få en möjlighet att publicera sina upptäckter innan de delas brett. Forskaren äger också forskningsresultaten i enlighet med lärarundantaget. Interventionen kommer publicera resultat kontinuerligt på hemsidan på gruppnivå. Därtill kommer interventionen som tidigare beskrivits bistå med underlag i de fall överviktiga personer behöver behandling.ett dokument behöver också tas fram där föräldrarna samtycker till provtagningen och hur proverna kommer användas. Rekrytering av deltagare Ur ett vetenskapligt perspektiv är det viktigt att säkerställa att en tillräckligt stor grupp av individer finns med i urvalet för att kunna dra slutsatser om en grupp och interventionens effekt för densamma. Förenklat uttryckt ger ett större antal barn som deltar större möjlighet att dra korrekta slutsatser. Det är vidare viktigt att se till att de individer som deltar utgör ett representativt urval.

64 Ansatsen i ECHO-zon Gotland är mycket ambitiös i det att data både på miljö- och individnivå samlas in. Barnens deltagande innebär unika möjligheter att följa individer och grupper och koppla deras viktutveckling till sin livsmiljö. En så detaljerad och omfattande studie med det beskrivna upplägget finns i dagsläget inte, varför ECHO-zon Gotland blir unik. Interventionen är designad på sådant sätt att en stor del av analyserna kan göras även om deltagandet är lågt vissa år eller vissa grupper. Ambitionen är att årligen nå mellan 100 och 200 barn inom respektive åldersgrupp, vilket skulle skapa ett oerhört starkt forskningsmaterial. Även ett lägre deltagande skulle vara hanterbart men leda till att vissa analyser skulle falla bort. Föräldrar positiva till att låta sina barn ingå i interventionen I intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 0 14 år på Gotland framkom att procent var beredda att låta sina barn deltaga. Det relativt begränsade underlaget (31 individer) ger ingen statistiskt säkerställd siffra men väl en fingervisning om att deltagandet kan förväntas bli tillfredsställande. Blodprov på små barn (1,5 och 4 år), som är en central del av interventionen har diskuterats med samtliga föräldrar. Det visar sig att de föräldrar som tyckt att vaccinationer varit plågsamma för barnen också är skeptiska till att låta sina barn deltaga. I samtal med företrädare för BVC i Visby med mångårig erfarenhet framkommer att omkring 90 procent av vaccinationerna fungerar bra vilket indikerar att tio procent av föräldrarna kan förväntas falla bort av denna orsak. I Umeå genomförs forskningsprojektet Northpop, som har likheter med ECHO-zon Gotland. Vid besök i Umeå visade det sig att Northpop var utestängd från mödravården och fick stå utanför och i en många gånger stressad situation tvingas arbeta med rekryteringen. Trots detta framgår det i samtal med företrädare för Northpop att de lyckats rekrytera mellan procent av de nyfödda barnen. Northpop har vid 1,5 års ålder ett frivilligt blodprov som 75% av de deltagande familjerna genomför. Kopplat till detta görs en allergiscreening. Screeningen ansågs vara motiverande för föräldrarna. Det förekom dock även röster kring att screeningen var väl tidig och kunde bidra till onödigt arbete för sjukvården. Sammantaget med de uppgifter som framkommit från intervjuerna med gotländska föräldrar och erfarenheterna från Umeå så är bedömningen att ungefär 200 av de 550 barn som årligen föds bör kunna rekryteras vilket motsvarar knappt 40 procent. Information och kontakt med potentiella deltagare Även om föräldrarna är positiva till att låta sina barn vara med i interventionen är bedömningen att det krävs ett excellent rekryteringsarbete för att lyckas rekrytera 200 barn/familjer per årskull. På en övergripande nivå handlar det om att ta fram en professionell hemsida, Facebook- såväl som Instagramkonto för att kunna nå ut till målgruppen på olika sätt. Att sedan fylla dessa kanaler med information och även kortare filmer som berör blir viktigt för att öka engagemanget i frågan men även skapa kunskap om interventionen. Trycksaker som kan skickas ut för att informera om interventionen blir även det en viktig del i rekryteringsarbetet. Interventionen planerar att presentera de resultat som nås på hemsidan men även arrangera föreläsningar och work shops för att stärka engagemanget kring interventionen. Tanken är också att skapa en relation till media och genom dem sprida information både om att arbetet utförs men också skapa ett intresse kring de resultat som nås.

65 För att rekrytera blivande föräldrar till studien kommer MHV spela en central roll och vara vägen in i studien. Planen är att skicka ut information om interventionen ungefär halvvägs in i graviditeten och följa upp med att informera på gruppnivå vid de träffar som MHV arrangerar. En kombination av att skicka ut material och uppföljande samtal har visat sig effektivt i Northpopstudien. Under de första åren kommer interventionen behöva rekrytera brett. Förutom de nyblivna föräldrarna behöver även 1,5-, 4-, 7-, 10- och 14 åringarna och deras föräldrar informeras. Efter fyra år med provtagning kommer de nyfödda ha hunnit med både 1,5- och 4-årsprovtagningen och på samma sätt kommer första årets tioåringar hunnit bli 14 år. Det innebär att de som rekryteras till studien kommer att alltmer rekryteras från MHV. Att arbeta nära eller till och med gemensamt med Region Gotland är viktigt för att lyckas med rekryteringen. Planen är att skicka ut kallelser med Region Gotland och Uppsala universitet som avsändare. TEAM ECHO-zon Interventionen planeras ha två personer stationerade på Gotland i nuvarande upplägg där de procentsatser som anges är förslag på omfattning. Den totala resursåtgången för Region Gotland har sammanfattats i totalt 1,5 tjänster. Anställningens placering kan för forskningssjuksköterskan respektive hälsokoordinatorn vara på universitetet såväl som hos Region Gotland beroende på vad som är bäst för verksamheten. Värt att notera är att inga undersköterskor finns med trots att de krävs i provtagningen av de yngsta barnen. Istället för att ta med deras tid och även viss administrativ tid kring kallelser har denna summerats och lags på forskningssjuksköterskan och barnsjuksköterskan. Svårigheten att rekrytera barnsjuksköterskor kommer dock i praktiken sannolikt innebära att undersköterskor används där så är möjligt. Forskningssjuksköterska 100 % (50 % UU och 50 % RG) Forskningssjuksköterskan är ansvarig för provtagningen och klinisktupplägg tillsammans med barnkliniken och elevhälsovården. Forskningssjuksköterskan planeras också ha ett nära samarbete med BHV för att rekrytera blivande föräldrar till studien. Barnsjuksköterska 50 % RG Bistår med provtagning samt stöd till forskningssjuksköterskan. Hälsokoordinator 100 % (UU 50 % RG 50 %) Hälsokoordinatorn leder genomförandet av interventionen på plats. Arbetsuppgifterna innefattar att genomföra nulägesanalysen, implementera åtgärder i samarbete med Region Gotland samt att hålla en nära dialog med forskningssjuksköterskan. Hälsokoordinatorn behöver kunna röra sig mellan olika förvaltningar och nivåer inom Region Gotland. Allt ifrån förvaltningsledning till operativ nivå i förskola och skola såväl som inom sjukvården. Förslaget är att denna person placeras hos Region Gotland. Föreståndaren 40 % (UU) och intervention-koordinator 100 % (UU)

66 Dessa personer är stationerade i Uppsala men kommer ge dagligt stöd till forskningssjuksköterskan såväl som hälsokoordinatorn. Projektledare planeras vara på plats på Gotland motsvarande 20 % av sin tid och föreståndaren motsvarande 10 %. I en inledande fas kommer detta med all säkerhet behöva vara mer frekvent. Styrgrupp för ECHO-zon Förslaget är att styrgruppen för ECHO-zon Gotland består av förvaltningscheferna för Utbildningsoch arbetslivsförvaltningen samt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen vilka är de förvaltningar där den absoluta majoriteten av arbetet förväntas ske. Därtill föreslås föreståndaren för interventionen samt en företrädare för medfarms ledning vid Uppsala universitet finnas med som ordinarie ledamöter. Förslaget är vidare att till denna grupp adjungera projekt- och hälsokoordinatorn samt partnerskapsledarna. Deltagande i styrgruppsmöten för partnerskapet ECHO-zon Gotland planeras bli en stående punkt på agendan under partnerskapsmötet där företrädare för interventionen kommer att deltaga under del av möte. Det blir viktigt för att koordinera med andra initiativ inom partnerskapet. Finansiering De resurser som söks för genomförandet av interventionen från Region Gotland och Uppsala universitet säkrar arbetet under de första fem åren. Därtill kommer finansiering för mätningar och analyser sökas av externa parter. Att förändra samhället i en riktning som ECHO-zon Gotland arbetar med tar tid. Därför kommer redan nu planering påbörjas för att säkra finansiering av projektet för år Under den andra femårsperioden är ambitionen att säkra en fortsatt finansiering från Uppsala universitet och Region Gotland vilken kan utgöra ryggraden och garantin för den långsiktiga implementeringen av interventionen. Möjligheterna att söka externa medel bedöms som goda efter det att interventionen startat. För detta kommer ECHO-zon Gotland att presenteras för stiftelser som AFA, Länsförsäkringar och Kamprad. Slutsatser ECHO-zon Gotland kommer att samla omfattande data. Därmed har ECHO-zon Gotland möjlighet att på ett unikt sätt bidra till att tackla komplexa hälsoutmaningar centrerade kring våra barns hälsa. Detta genom att bidra med evidensbaserade underlag för hur samhället skall agera. ECHO-zon Gotland kräver en resursförstärkning inom Region Gotlands organisation motsvarande 1,5 tjänster på sjuksköterskenivå vilket motsvarar ca 1 miljon kronor årligen. Denna finansiering behöver vara långsiktig för att trygga interventionens genomförande. I ett första steg under fem år men med siktet inställt på tio år.

67 Möjligheterna att genomföra interventionen bedöms som goda. Dels är föräldrarna positiva och dels har provtagning i Umeå visat att det är möjligt att genomföra provtagning också på små barn i stor skala. Samtidigt finns det utmaningar framförallt i bemanningen då rekryteringen av barnsjuksköterskor till Visby lasarett är en svårighet.

68 Regionstyrelsen Sammanträdesdatum Protokoll RS 94 Forskningsprojekt ECHO-zon barnhälsa Uppsala Universitet RS 2018/1270 Regionstyrelsens beslut Informationen godkänns. Regionstyrelseförvaltningen bedömer, i likhet med hälso- och sjukvårdsförvaltningen och utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, att det med hänsyn till aktuella besparingskrav inte är lämpligt att prioritera ett resurskrävande långsiktigt forskningsupplägg när berörda verksamheter har betydande resursutmaningar för att utföra sitt grunduppdrag och fullfölja redan pågående verksamhetsutveckling. Ärendets behandling under mötet Ordförande ställer proposition på regionstyrelseförvaltningens förslag och finner att det bifalls. Beslutsunderlag Regionstyrelseförvaltningen Skickas till Barn- och utbildningsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden 43 (76) Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

69 Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Protokollsutdrag BUN 15 BUN 15 Forskningsprojektet ECHO-zon om barnhälsa BUN 2018/991 AU 1 Barn- och utbildningsnämndens beslut Ärendet återremitteras för ytterligare beredning. ECHO-zon är ett långsiktigt forskningsupplägg med utgångspunkt i WHO:s rapport Ending Childhood Obesity (ECHO). Planeringen har skett inom partnerskapet mellan Region Gotland och Uppsala universitet.. Ambitionen är att den forskning som genomförs ska kunna tillämpas praktiskt på Gotland och därmed stärka arbetet med barns hälsa. Professor Peter Bergsten vid Uppsala universitet är huvudansvarig för forskningsupplägget. Insatserna ska främst inriktas på faktorerna sömn, matvanor och fysisk aktivitet. Genom de mätningar som görs på individnivå blir det möjligt att följa upp om genomförda insatser ger avsedd effekt. Ambitionen är att forskningssamarbetet ska vara långsiktigt, tio år, och att Uppsala universitet ska medverka till att såväl samla dat på individnivå som att kartlägga och förstärka arbetet inom BVC (barnavårdscentral), förskola, skola och i barns hem och fritidsmiljö. Projektet ska omfatta barn i åldrarna 0 14 år. Barn- och elevhälsan kommer att beröras av projektet, men kommer inte att behöva utöka sin verksamhets för detta. Därmed behöver heller inte särskilda resurser avsättas inom elevhälsan. Parallellt med ovan nämnda insatser planeras även att inleda samverkan med näringsidkare för att stimulera till ett brett lokalt samhällsengagemang kring barns hälsa. En förstudie har genomförts inom partnerskapet Region Gotland Uppsala universitet under 2018 för att undersöka föräldrars inställning till att blodprov tas på deras barn. Vidare har resursbehovet bedömts för ett genomförande av forskningsprojektet och interventionen. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har medverkat i förstudien. Forskning som samlar in blodprov och annan data om människors hälsa måste godkännas av etikprövningsnämnden. Ansökan till denna nämnd är påbörjad och kommer att fullföljas när beslut fattats om att genomföra forskningssamarbetet. Finansieringen delas mellan Uppsala universitet och Region Gotland. Universitet bidrar i arbetet med motsvarande 2,4 tjänster som knyts till forskningsarbetet på Gotland och regionen med motsvarande 1,5 tjänst. Av detta planeras 1,0 tjänst förläggas inom hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet medan 0,5 tjänst hanteras av regionstyrelsen. Forts. 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

70 Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Protokollsutdrag BUN 15 Forts. BUN 15 Forskningsprojektet förfogar därutöver över ytterligare resurser från Uppsala universitet för forskningssjuksköterska, laboratorieingenjör, statistiker och läkare motsvarande 1,7 tjänst med placering i Uppsala. Förvaltningen gör i likhet med regionstyrelseförvaltningen bedömningen att den tänkta insatsen, med ett långsiktigt forskningsupplägg med samhällsinriktade insatser för hälsosamma levnadsvanor för barn, är helt i linje med Region Gotlands mål om god och jämlik hälsa. Samtidigt kan det ambitiösa vetenskapliga angreppssättet bidra till att stärka samverkan i partnerskapet mellan Region Gotland och Uppsala universitet. Därmed bedömer förvaltningarna att projektet är angeläget såväl ur ett barnhälsoperspektiv som ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. Arbetsutskottet Arbetsutskottet beslutade föreslå nämnden att ställa sig positiva till det planerade forskningssamarbetet ECHO-zon under förutsättning av att regionfullmäktige avsätter erforderliga resurser till hälso- och sjukvårdsnämnden för forskningsprojektet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt till regionstyrelsen för regional koordinering. Ärendets behandling på sammanträdet Ordförande Stefan Nypelius (C) informerade om att regionstyrelsens arbetsutskott beslutat återremittera ärendet för ytterligare beredning, samt bakgrunden för beslutet. Yrkande Ordförande Stefan Nypelius (C) föreslår att nämnden beslutar återremittera ärendet för ytterligare beredning. Ordförande ställer proposition på sitt förslag och finner att det vinner bifall. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse, Förstudie ECHO-zon Gotland, En hälsosam uppväxt på Gotland Skickas till Regionstyrelsen Häls-och sjukvårdsnämnden 2 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

71 Regionstyrelseförvaltningen 8 mars 2019 Uppsala Universitet Institutionen för medicinsk cellbiologi Professor Peter Bergsten Respons på inbjudan till intervention ECHO-zon Professor Peter Bergsten, Uppsala universitet, har tillfrågat Region Gotland om medverkan i en omfattande intervention och datainsamling baserad på årliga blodprov bland barn i åldrarna nyfödda, 1,5-åringar, 4-, 7-, 10- och 14-åringar. Vidare skall enkäter göras bland föräldrar och i förskola och skola för att kartlägga miljön runt barnet i hemmet, skolan och på fritiden. Ambitionen är ett tioårigt arbete som bygger upp en kunskapsbank för att på sikt möjliggöra fördjupande analyser. I beskrivningarna av forskningsplanen antas ett omfattande utvecklingsarbete göras av Region Gotland i syfte att förändra samhälleliga strukturer i den fysiska miljön, i förskola och skola, i förenings- och fritidsliv samt i näringslivet. Detta arbete förväntas ske utanför den egentliga forskningsstudien. Under 2018 har en förstudie gjorts med fokus på föräldrars inställning till att låta sina barn medverka genom blodprov i uppbyggnaden av en biobank samt på resursfrågor kring denna provtagning. Under januari och februari 2019 har förstudien och planerad intervention granskats och diskuterats med ansvariga nyckelfunktioner inom de av provtagningen särskilt berörda verksamheterna i hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt med sjukvårdschefen och förvaltningsdirektören. Professor Peter Bergsten har medverkat i möte med hälso- och sjukvården för att fördjupa diskussionen och klargöra behov och förväntningar på Region Gotland utifrån forskningsprojektets sida. I rådande läge är resurserna för vårdens grunduppdrag inte tillräckliga. Kompetensförsörjningen är en stor utmaning och hälso- och sjukvården har under flera år gjort betydande underskott. Trots ett omfattande sparpaket under de senaste åren visar nu bokslutet för 2018 tillsammans med prognoser för demografisk utveckling och skattekraft att kraftfulla besparingar kommer att krävas inom Region Gotland inför mandatperioden. Det tänkta forskningsprojektets omfattning och den resursåtgång som bedöms krävas i regionens verksamheter måste därför värderas i relation till resursläget för vårdens grunduppdrag. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

72 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 2 (2) Region Gotland skulle för att kunna medverka i studien rekrytera nya funktioner som forskningssjuksköterska, barnsjuksköterska samt en lokal projektkoordinator. Med tanke på att det redan finns vakanser inom berörda verksamheter och att erfarenhet visar att specialistsjuksköterskor är svårrekryterade, ser hälso- och sjukvårdsförvaltningen en utmaning i att prioritera forskningsfunktioner då det redan idag råder brist på sjuksköterskor i grunduppdraget. Inom barn- och ungdomsmedicin pågår ett lovande utvecklingsarbete i liten skala utifrån evidensbaserad metodik för behandling av barn med övervikt och fetma. Verksamheten strävar efter att finna resurser att skala upp detta försök. I ljuset av hälso- och sjukvårdens nuvarande och kommande ansträngda prioriteringsläge bedömer förvaltningen att man i första hand behöver säkra kapaciteten i grunduppdraget och för att kunna fullfölja redan pågående utvecklingsarbete. Bedömning Med hänvisning till att regionen står inför ytterligare besparingskrav bedömer Region Gotland att det inte är lämpligt att prioritera ett resurskrävande långsiktigt forskningsupplägg när berörda verksamheter har betydande resursutmaningar för att utföra sitt grunduppdrag och fullfölja redan pågående verksamhetsutveckling. Region Gotland vill tacka Uppsala universitet och Peter Bergsten för engagemanget i dialog med olika företrädare för Region Gotland. Regionen beklagar att projektet inte kan genomföras. Samtidigt vill regionen poängtera att det redan idag pågår dialoger och andra forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med forskare från universitetet. Dessa projekt är värdefulla och regionen ser fram emot att fortsätta samarbetet framåt även om just projektet ECHO-zon inte är realiserbart i dagsläget. Peter Lindvall Regiondirektör

73

74 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Bo Eriksson Tjänsteskrivelse BUN 2018/13 24 maj 2019 Barn- och utbildningsnämnden Rapport, uppföljning av verksamhetsplan 2019, analysrapport VÅR 2019 Förslag till beslut Analysrapport VÅR godkänns under förutsättning att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden gör detsamma. Sammanfattning Som ett led i uppföljningen av verksamhetsplanen för år 2019 samt som en del i det systematiska kvalitetsarbetet framställer kvalitets- och utvecklingsavdelningen en analysrapport VÅR 2019 som har fokus på de mjuka värdena. Utgångspunkt för analysrapport VÅR 2019 är det prioriterade utvecklingsområdet 4.1 Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund samt 4.5 Integration och etablering i verksamhetsplanen för 2019 som tillsammans med flertalet olika data och resultat bildar ett underlag för analysrapporten. Analysrapport VÅR 2019 utgör dessutom ett av underlagen för kommande års verksamhetsplan och dess prioriteringar. En del av framtagandet av analysrapporten är att processa resultat i olika forum. Arbetsutskottet är ett av dessa viktiga forum för inspel, reflektioner och synpunkter till den slutliga rapporten som presenteras i nämnd. Bedömning Förvaltningens bedömning är att analysrapport VÅR 2019 inklusive bilagor, skapar en helhetsbild av de mjuka värdena och är ett mått för kvalitetssäkringen av nämndernas verksamhet. Beslutsunderlag Analysrapport VÅR 2019, inklusive bilaga 1 till 10 Förvaltningens tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 1 (1 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-gvn@gotland.se Org nr Webbplats

75 RAPPORT Analysrapport VÅR 2019 Framtagen av utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Ärendenr BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org nr Webbplats

76 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2019 Innehåll Analysrapport VÅR Sammanfattning Bakgrund och syfte Metod och underlag Nulägesbeskrivning Systematiskt kvalitetsarbete Förskola Grundskola, förskoleklass och fritidshem Gymnasieskola Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Vuxenutbildningen Folkhögskolan Arbetsmarknadsenheten Fenomenalen Kulturskolan Ungdomsgårdar Modersmålsenheten inklusive Lotsen Integrationsenheten Integration och etablering Resultat från enkäter Enkäter till vårdnadshavare Enkäter till elever i grundskolan Gymnasieskola Gymnasiesärskola Analys och diskussion Övergripande Kommunikation och information Barn och elevhälsa Analys för varje verksamhet Förskola Grundskola, förskoleklass och fritidshem Grundsärskola och gymnasiesärskola Gymnasieskola Modersmålsenheten inklusive Lotsen Ungdomsgårdarna, Fenomenalen och Kulturskolan Integrationsenheten Vuxenutbildning Folkhögskolan Arbetsmarknadsenheten Slutsatser Referenser Bilagor (29)

77 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR Sammanfattning Analysrapport VÅR är en del av det systematiska kvalitetsarbetet som sker på huvudmannanivå. Analysrapport VÅR lägger stort fokus på de mjuka värdena i verksamheten såsom värdegrundsarbete, trygghet och studiero. Syftet med analysrapporten är att utveckla och säkerställa kvaliteten inom utbildnings- och arbetslivsförvaltningens verksamheter genom att följa upp delar av de prioriterade utvecklingsområden i innevarande års verksamhetsplan. Ett annat syfte är att säkerställa skolledares och enhetschefers systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Analysrapport VÅR är ett av underlagen till kommande verksamhetsplan år Det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas kontinuerligt. Skolledarna och enhetscheferna har utvecklat tydligare rutiner som är förankrade och det finns en stolthet över verksamheten. Det finns en genuin stolthet över sin verksamhet. För vissa verksamheter, till exempel ungdomsgårdarna, Fenomalen med mera, kan det ibland vara svårt att följa upp de mjuka värdena eftersom majoriteten av statistiken är hårda värden. Dessa verksamheter följer dessutom inte skollagen eller har egen läroplan, vilket försvårar arbetet kring det systematiska kvalitetsarbetet som följer just skollagens riktlinjer. Under vårens kvalitetsuppföljningssamtal ställdes frågor kring vad skolledare och enhetschefer är mest stolta över i sitt systematiska kvalitetsarbete, hur man skapar delaktighet kring diskussionen kring värdegrundsfrågor, samt hur väl verksamheterna lyckas med arbetet kring motverkandet av rasism. Under samtalen så har det framkommit en önskan om centrala förväntansdokument som beskriver barn/elever och vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter i förskola och skola. Med grundläggande och övergripande gemensam information ökar likvärdigheten och varje verksamhet behöver inte arbeta fram en egen version. Under samtalen så identifieras även ett behov av utbildning i Schoolsoft för alla som använder plattformen, både personal och pedagoger, men även vårdnadshavare. Förstelärarnas uppdrag och mandat har stärkts. Det i sin tur har skapat en tydlighet och trygghet. Förstelärare har nu lättare att utöva de möjligheter som finns med uppdraget i och med att lärarkåren har fått ökad förståelse kring syftet med mandatet. Projektet med tillgängliga lärmiljöer börjar nu bli väl förankrade i de flesta verksamheter. Tanken med alla projekt är att de ska få genomslag i det vardagliga arbetet. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen ser efter vårens kvalitetsuppföljningssamtal att många skolledare pratar om just tillgängliga lärmiljöer och hur projektet nu är involverat i det vardagliga arbetet. Majoriteten av skolledarna talar även om att de utvecklat en systematik kring elevhälsoteamen och deras arbetssätt, men att arbetssätten av naturliga skäl varierar mellan skolorna. Precis som med ett centralt förväntansdokument ser kvalitets- och utvecklingsavdelningen ett behov av att skapa en central elevhälsoplan. Syftet är att skapa en plan som ger en övergripande bild, förväntningar och mål för skolornas elevhälsoarbete och därigenom öka likvärdigheten. Planen skall tas fram i samråd med Barn och elevhälsan och avdelningarna. 3 (29)

78 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2019 PRIO har nu blivit en naturlig del av det vardagliga arbetet. Alla skolor har ännu inte genomgått projektet med PRIO. Under 2019 genomförs en utvärdering av PRIO och dess effekter inför fortsatt genomförande. Utvärderingen skall mäta uppstart samt effekter på kort och lång sikt. Resultatet av skolinspektionens enkäter VT18 visar att eleverna på de flesta frågor är positiva till skolan och dess undervisning. Generellt är de yngre eleverna mer positiva till skolans verksamhet än de äldre eleverna. Eleverna i årskurs 5 och 9 får höga värden på frågan om eleven tror på sin egen förmåga att klara kunskapskraven. Eleverna i årskurs 5 upplever att lärarna ger stöd i skolarbetet. Eleverna i årskurs 9 och gymnasieeleverna känner sig trygga. Det är genomgående lågt resultat i alla årskurser på frågorna som rör delaktighet. Lägst resultat har årskurs 9 på frågorna om eleverna har inflytande över undervisningen och om eleverna är med och bestämmer ordningsregler. Det låga resultatet kring delaktighet och inflytande genomsyrar hela Sverige och är inte unikt för Gotland. Gällande vårdnadshavares nöjdhet med förskolans verksamhet så är de överlag nöjda. Den övergripande nöjdheten har stigit något från förra året och svarsfrekvensen har ökat. Ett fortsatt arbete sker kring varför nöjdheten hos vårdnadshavare varierar så stort mellan olika förskolor på ön. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen ser att transparensen har ökat mellan förskolor och förskoleområden i och med det fortsatta utvecklingsarbetet kring de olika funktionerna i office365. Förskolorna behöver fortsätta sitt aktiva arbete med att analysera enkätresultaten med vårdnadshavarna för att kunna utreda resultaten. Alla verksamheter inom utbildning- och arbetslivsförvaltningen arbetar systematiskt med att förebygga kränkande behandling och rasism. I förskolor och grundskolor arbetar pedagogerna mycket med att på ett naturligt sätt förklara att det finns olika kulturer, synsätt, religioner med mera. Arbetsmarknadsenheten, Integrationsenheten och modersmålsenheten arbetar förebyggande för motverkande av kränkningar och rasism. Respektive verksamhet kan ibland uppleva det svårt att hantera eventuell rasism och kränkningar när det uppstår. Detta eftersom det kan ske på det modersmål som individerna brukar. Det kan därför göra det svårt att uppfatta ifall det sker en kränkande behandling. Enheterna arbetar aktivt med det dagliga arbetet kring hanteringen av kränkande behandling, till exempel vad en kränkande behandling kan innebära på respektive modersmål för att skapa tydliga riktlinjer och en lyckad integration. Vid analysen ser vi även att ett flertal verksamheter efterlyser mer utrymme i rapporten och mer stöd i uppföljning och analys, bl.a.; Arbetsmarknadsenheten, Integrationsenheten, Vuxenutbildningen, Folkhögskolan, Ungdomsgårdar, Särskolan och Kulturskolan. Med detta som bakgrund anser avdelning kvalitet- och utveckling att arbetet med analysrapporter behöver utvärderas tillsammans med verksamhetsrepresentanter och sedan utvecklas vidare. Ambitionen bör vara att alla verksamheter skall ges erforderligt utrymme. 4 (29)

79 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR Bakgrund och syfte Denna analysrapport tas fram en gång per läsår och är en del av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Det systematiska kvalitetsarbetet skall enligt skollagen inriktas mot att uppfylla de nationella målen med utbildningen. Det innebär systematisk och kontinuerlig uppföljning, analys, planering och utveckling av såväl huvudmän som förskole- och skolenheter (Skolverket 2012:5). Analysrapporten följer dels upp de verksamheter inom utbildnings- och arbetslivsförvaltningen som har ett lagstadgat krav på systematiskt kvalitetsarbete. Dessa verksamheter är förskola, grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. I denna analysrapport har kvalitet- och utvecklingsavdelningen valt att följa upp alla verksamheter som finns inom utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. Utbildning- och arbetslivsförvaltningen 1 följer kontinuerligt upp verksamheterna utifrån utpekade prioriterade utvecklingsområden i verksamhetsplanen. I analysrapport VÅR 2019 följs följande prioriterade utvecklingsområden upp: 4.1 Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund samt 4.5 Integration och etablering. Syftet med analysrapporterna är att utveckla och säkerställa kvaliteten i UAF s olika skolformer och övriga verksamheter. Därmed blir analysrapporten även ett viktigt underlag till det kommande års verksamhetsplan. I arbetet med att ta fram analysrapport VÅR 2019 har frågor kring de mjuka värdena för de prioriterade utvecklingsområdena diskuterats. Syftet med frågorna är att undersöka hur skolledare och enhetschefer arbetat med det systematiska kvalitetsarbetet under det gångna året och eventuella resultat av det arbetet. 3. Metod och underlag Kvalitets- och utvecklingsavdelningen ansvarar för att ta fram en förvaltningsövergripande analysrapport, Analysrapport VÅR Ett utkast tas fram av avdelningen gemensamt genom att använda nedanstående underlag. Under arbetet involveras även avdelningscheferna som får ge sin syn på de underlag som centralförvaltning har att tillgå. Utkastet bearbetas därefter i förvaltningsledningsgrupp och sedan i barn- och utbildningsnämndens och gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott. Därefter fastställs analysrapporten av utbildningsdirektören. Följande underlag har använts i framtagandet av analysrapport VÅR 2019: 1. Verksamhetsplan 2019, med tillhörande aktivitetsplaner 2. Kvalitetsuppföljningssamtal med skolledare och enhetschefer (se bilaga) 3. Enkätresultat från förskola, gymnasiesärskola 4. Skolenkäten 2018, Skolinspektionen (se bilaga) 1 Benämns härefter som UAF. 5 (29)

80 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR Analysrapport VÅR Analysarbete i kvalitets- och utvecklingsavdelningen 7. Analysarbete i ledningsgrupper för avdelningen för förskola, avdelningen för grundskola och avdelningen för gymnasie-/vuxenutbildning. 8. Analysarbetet vid avdelningschefsmöte, i förvaltningsledningsgrupp samt i arbetsutskott för barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 9. Delårsrapport Avdelningschefers verksamhetsberättelser Nulägesbeskrivning 4.1. Systematiskt kvalitetsarbete I alla läroplaner, oavsett verksamhet 2, så skrivs det i kapitel 1 och 2 om barns delaktighet och inflytande, normer och värden, grundläggande värderingar med mera. Kapitel 1 och 2 är en del av grunden till det systematiska kvalitetsarbetet för de mjuka värdena som granskas i analysrapport VÅR. I skollagen kap. 4, 3 (2010:800) framgår att varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Från och med ändras sista meningen till Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena Förordning (2018:1303). Ur rapport Delaktighet för lärande Forskning för skolan, Skolverket, ISBN: framgår att sambandet mellan elevers möjlighet till delaktighet och inflytande i lärande och arbetet i skolan är av stor betydelse för goda kunskapsresultat och välmående. Det framgår tydligt i skollagen och läroplaner att de demokratiska värdena, elevernas delaktighet och inflytande ska vara lika centralt som kunskaper i olika skolämnen. Vidare visar studier på att ett tydligt ledarskap som bygger på tillitsfulla relationer och hög delaktighet mellan lärare, elever och vårdnadshavare skapar en grundtrygghet i verksamheten vilket i sin tur även leder till högre måluppfyllelse. 2 Lpfö 98 (18), LGR 11, GY11, Lsär11, GySär13. 6 (29)

81 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2019 I skollagen kap. 4, 12 (2010:800) framgår även att vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. I 13 kan man även läsa att det vid varje förskole- och skolenhet ska finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna. Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att det finns forum för samråd enligt första stycket och för att informations- och samrådsskyldigheten enligt andra stycket fullgörs. Utifrån dessa texter och i linje med inriktning på utvecklingsområdet likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund samt integration och etablering från verksamhetsplanen 2019 diskuterades därför följande frågor: 1. Vad är du mest stolt över inom ert systematiska kvalitetsarbete? Vad har du lyckats med? 2. Hur gör du barn/elever, förskole-/skolpersonal och vårdnadshavare delaktiga i förskolan/skolans värdegrundsarbete? 3. Ökade kunskaper om mångkultur och hur man motverkar rasism är viktigt för barn, elever och vuxna. Hur väl lyckas du/ni i uppdraget? Alla skolledare och enhetschefer fick frågan angående systematiskt kvalitetsarbete. Beroende på vilken verksamhet som enhetschefen eller skolledaren representerade så varierades frågeställningen mellan fråga två och tre. Resultaten av kvalitetsuppföljningssamtalen redovisas nedan Förskola I de kvalitetsuppföljande samtalen så framkommer det en genomgående trend att många förskolor har kunnat stärka och bygga upp sin organisation från grunden. Flera förskolor använder nu Office 365 där verktyg som OneNote ger möjlighet till ökad transparens i verksamheten. Det har skapat en förståelse bland personalen vilket gör att pedagogerna gärna delar med sig av sina dokument. På så sätt blir det lättare för medarbetare och förskolechefer att följa upp arbetet och hur materialet arbetats fram, samt att följa barnens utveckling. Verksamheten kopplas till målen i läroplanen och de prioriterade målen i verksamhetsplan-19, vilket gör att fler medarbetare förstår årshjulet och känner sig delaktiga i målen. En del av förskolecheferna nämner att de lyckats föra ihop sina förskoleområden. Där det tidigare har funnits konkurrens mellan förskolornas pedagoger används nu kollegornas kunskaper och erfarenheter som en tillgång. Personalen tar nu stöd och hjälp av varandra istället för att irritera sig över andra förskolors standard på inre och yttre miljöer. Förskolornas personal utbyter idéer och diskuterar arbetssätt, samt frågar om råd ifall det är något de vill ha stöd i. 7 (29)

82 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2019 Alla förskolechefer berättar att de aktivt arbetar med tillgängliga lärmiljöer och har börjat använda SPSM s-värderingsverktyg 3 och DATE-material. De arbetar för att implementera miljöer och förhållningssätt som är anpassade för alla barn. Implementeringen av den nya läroplanen, lpfö 18, är i full gång med hjälp och stöd av försteförskollärarna. Det är svårt rent organisatoriskt att finna tid för gemensam planering och reflektion på dagtid inom förskolans verksamhet. Förskolans öppettider är mellan klockan 06:00-18:00 och av den anledningen förläggs APT, gemensam planering och reflektion dels på eftermiddagar då föräldrar ombeds hämta sina barn tidigare alternativt på kvällstid. Under samtalen har det diskuterats mycket om innebörden av delaktighet och inflytande. Det upplevs vara svårt att förmedla till vårdnadshavare att förskolans verksamhet och personal är styrd av läroplan och skollag och vad de ges för möjlighet till delaktighet. I det dagliga arbetet lyssnar pedagogerna av barnen för att få fatt i deras intresseområden till exempel genom aktivitetstavlor. Barnen ska uppleva att de äger tingen i rummet. Personalen lär barnen hur de ska bli delaktiga och förstå hur beslut fattas Grundskola, förskoleklass och fritidshem En genomgående trend bland grundskolornas skolledare är att många upplever att organisationen har börjat stabilisera sig. Skolledarna är stolta över den struktur de har skapat. Skolorna arbetar efter olika modeller som passar deras verksamhet utifrån storlek och geografiskt område. Några har arbetslag som sträcker sig över årskullarna för att underlätta lärarnas avstämning och samarbete, medan andra har arbetslag inom ämnesområden. Vid läsårets slut görs en utvärdering. En skola har valt att samla alla elever i åk 1 i en klass med gemensamma lärare, fritidspedagoger och resurspersonal. Skolans rektor ser vinster med ett större arbetslag som kan dela på eleverna i mindre grupper utifrån elevernas kunskapsnivåer och behov. Det här är ett arbetssätt som ska vidareutvecklas och implementeras vidare i andra årskurser. Alla elever har enligt lag rätt till likvärdig utbildning och ett led i att skapa likvärdighet är att göra utbildningen tillgänglig för alla elever. UAF`s projekt tillgängliga lärmiljöer är nu en del av skolornas utvecklingsarbete. Med tillgänglig utbildning menas att lärmiljöerna i pedagogiska, fysiska såväl som sociala hänseenden är tillgängliga och anpassade till alla elevers olika behov och förutsättningar. När projektet avslutas våren 2019 ska lärare ha utvecklat sin undervisning genom att prova nya metoder. Exempelvis ska rektor ska ha gjort en mötesplanering för arbetslagen där gemensam kartläggning och analys med hjälp av Tillgänglighetsverktyget genomförts. Ett flertal skolor har medvetet organiserat alla klassrum likadant, lärarna påbörjar och avslutar lektionerna enligt samma upplägg och använder olika typer av stödmaterial. Allt detta för att förebygga och underlätta undervisningen för alla elever. Rektorer med ansvar för förskoleklass har uppmärksammat är att leken tappats bort i undervisningen i de lägre åldrarna. Ett aktivt arbete pågår nu med att ge leken utrymme i lärandet för att eleven ska få en mer anpassad undervisning utifrån deras ålder. 3 SPSM står för specialpedagogiska skolmyndigheten. För mer information om deras arbete se hemsida: 8 (29)

83 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2019 De skolor som arbetat med projektet PRIO, Planering, Resultat, Initiativ och Organisation, 4 fortsätter att använda och utveckla sin handbok i det vardagliga arbetet. De tycker att PRIO har givit en struktur och ett bra sätt att utveckla rutiner och det kollegiala lärandet. Skolledarna har fått en tydligare insyn i sina verksamheter. Exempelvis har möten idag ett tydligt syfte och innehåll för alla inblandade. Alla skolor har ännu inte genomgått projektet med PRIO. Under 2019 genomförs en utvärdering av PRIO och dess effekter inför fortsatt genomförande. Utvärderingen skall mäta uppstart samt effekter på kort och lång sikt. Verksamheterna använder sig mer av de digitala plattformarna som finns tillgängliga i office365, såsom OneNote. Det skapar en transparens i verksamheten och gör det lättare för alla att se vad eleverna för närvarande arbetar med. En del rektorer poängterar att det kan vara krångligt med arbetet runt aktivitetsplanen eftersom den sträcker sig över kalenderåret när skolan arbetar efter läsår. Skolor som använder schoolsoft som ett effektivt kommuniceringsverktyg har under innevarande läsår ökat medan ett fåtal nyligen påbörjat arbetet med schoolsoft 5. Förstelärarna har numera tydliga uppdrag, både de lokala på den egna skolan och centrala på förvaltningen. Det finns en större förståelse bland lärarna jämfört med tidigare år och förstelärarnas uppdrag är att initiera och utveckla olika metoder och områden i verksamheten. Förstelärarna ansvarar ofta för det kollegiala lärandet på skolorna och de utgår oftast utifrån ny forskning eller kunskap som de vill fördjupa sig i med arbetslagen. Det kan vara svårt för vårdnadshavare att förstå vad delaktighet och inflytande utifrån skollagen innebär. Under kvalitetsuppföljningssamtalen har det diskuterats kring hur skolledare och lärare ska göra för att vårdnadshavare ska uppleva delaktighet i barn och elevers utbildning. Många diskussioner har handlat om hur skolledare och lärare ska bemöta vårdnadshavarna för att öka samarbetet mellan hem och skola. Övrigt arbetar skolledare och skolpersonal mycket med dialog och att få med både vårdnadshavare och elever i diskussioner kring sociala medier. Viktigt att klargöra vad det kan innebära i form av kränkning, mobbning och sexuella trakasserier. En del skolor arbetar proaktivt med informationsmöten där elever och vårdnadshavare deltar. Vid dessa informationsmöten kan även till exempel polisen, socialtjänsten och ungdomsgårdar vara med och informera. Ett flertal skolor, högstadieskolor och gymnasieskolan, har infört att lärarna fikar på samma ställe som eleverna då närvaron från lärarna skapar ett lugn. Tillgängligheten till lärarna underlättar arbetet med att förbättra och utveckla en god kontakt mellan vuxna och elever. Fritidshemmens personal har på uppdrag av skolledningen utvecklat planerade rastaktiviteter. Åtgärden har renderat i en synbar förändring hos eleverna i form av minskade konflikter. Det i sin tur gör att undervisningen kan påbörjas direkt efter rastens slut. Att jämföras med tidigare då mycket av lektionstidens början gick åt till att lösa konflikter som uppkommit under raster (29)

84 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2019 Några skolor har fritidshemmens personal med i elevhälsoteamet, vilket skapar en helhetsbild av elevens hela dag. Fritidshemmens personal kan fånga upp information som lärare inte hinner se under dagen. Det har uppmärksammats av HR-chef och avdelningschef för grundskolan att det på några av de skolor med färre elever inte har någon legitimerad fritidshemspedagog, vilket skapar en oro inför legitimationskravet. I samtalen märks en tydlig stolthet bland skolledarna nu när skolornas organisation har hittat en bra och väl fungerande struktur. Det märks också tydligt i och med att arbetet och utvecklandet av elevhälsoteamen på de flesta skolor fungerar med löpande uppföljningar och rutiner. Många har ett team som träffas regelbundet och stämmer av arbetet kring alla skolans elever. De fungerande teamen med tydliga rutiner underlättar arbetet med att fånga upp de elever som behöver hjälp och särskilt stöd. De större skolorna med har god tillgång till daglig yrkesprofessionell personal gör att de har goda möjligheter att bygga upp ett väl fungerande elevhälsoteam tillgängligt både för elever och personal. De mindre skolorna, oftast ute på landsbygden, har inte samma vardagliga tillgång till yrkesprofessionell personal. Alla skolor arbetar rutinmässigt kring frågor som gäller elevhälsan, men metod och arbetsgång kan variera Gymnasieskola Det gymnasieskolan är stolta över i sitt systematiska kvalitetsarbete är att de efter några turbulenta år efter sammanslagningen av de kommunala gymnasieskolorna börjar få ordning på strukturen och organisationen. Aktivitetsplanen är tydlig och kan enkelt följas upp av skolledare och all personal. I och med sammanslagningen för drygt två år sedan så skapades en del missnöje bland lärarna. Lärarna upplevde att de inte fick stöd och gehör av skolledningen och enkätsammanställningen visade då ett lågt resultat. Ledningsgruppen har av den anledningen valt att arbeta mer med kommunikation för att skapa ökad delaktighet och förståelse bland lärarna. Lärarna upplever sig nu mer delaktiga i de utvecklingsprocesser som sker, vilket sågs i senaste medarbetarenkäten. Skolledningen upplever nu att fler vill vara med i kvalitets- och utvecklingsarbetet där det tidigare endast varit några eldsjälar som arbetat med det. Som nyanställd lärare får de extra stöd i ett halvår och i de fall läraren är helt nyexaminerad så får de stöd av två lärare i form av professionshandledning. Förstelärare fungerar som coacher i dessa sammanhang. Kommunikationen med och mellan personal, men även med föräldrar och elever är en mycket viktig del som inte fungerat tidigare. Skolledarna arbetar nu för att förbättra och utveckla kommunikationen i alla led. Gymnasiet har en egen hälsogrupp som arbetar med fokus på just hälsa där både elever och lärare är välkomna. Skolans elevhälsoteam har en egen aktivitetsplan vilket gör att all personal kan följa arbetet och gällande rutiner. Öppet plugg, ett annat namn för läxhjälp, bedrivs mellan en dag i veckan då eleverna får komma och få stöd och hjälp av lärare. Skolledarna har påbörjat ett samarbete med 10 (29)

85 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2019 Uppsala Universitet där studenter kommer och hjälper eleverna inom vissa specifika ämnen. Samarbetet pågår fram till sommaren och ska utvärderas av rektor och personal från Uppsala universitet efter läsårets slut. Gymnasiet har ett forum som kallas Skoleso 6 där två till tre elever från varje klass träffas regelbundet. Där diskuteras konkreta och skolövergripande frågor och eleverna ges möjlighet till reellt inflytande. Skolledningen ansvarar för denna grupp. Skolledningen upplever det positivt att de får träffa elever från alla klasser Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Både grundsär- och gymnasiesärskolan är stolta över aktivitetsplanen och arbetet runt årshjulet. Varje medarbetare har fått välja och fördjupa sig i en del i aktivitetsplanen, det här följs sedan upp under medarbetarsamtalen. Skolledning och personal fortsätter att arbeta med tillgängliga lärmiljöer och utvecklar arbetet där det behövs. Grundsär- och gymnasiesärskolan har en mycket tydlig likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, där arbete pågår med att göra den förståelig och tydlig för alla. Det här hör även ihop med att göra alla elever delaktiga i arbetet runt likabehandling. Genom att göra likabehandlingsplanen tydlig så skapar personalen delaktighet och en tydlig kommunikation. Skolledningen har i samarbete med personalen utvecklat och skapat en tydlig folder som alla kan ta del av, se bilaga 9. Det finns flera olika planer för att kunna delge alla elever innehållet i lika behandlingsarbetet. Skolledningen ser, precis som grundskolans skolledare, problematiken med att aktivitetsplanen följer kalenderår samtidigt som när skolans verksamhet följer läsår Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen har expanderat mycket de senaste åren av olika anledningar. Bland annat på grund av ökade nationella satsningar via statsbidrag, vilket har föranlett start av många nya utbildningar. Dessa är både yrkes- och kombinationsutbildningar. I och med den stora expansionen har nu rektor rekryterat ny personal vilket gör det lättare att fokusera på utvecklingen av vuxenutbildningen. Distansundervisningen bedrivs av en privat aktör vilket skapar svårigheter att bedöma kvalitén i undervisningen. Skolledningen ser att majoriteten av eleverna hellre väljer att läsa på distans och arbetar därför med att skapa möjligheten att kombinera distans- och klassrumsundervisning. På så sätt kan bedömningen av kvalitén i undervisningen följas upp och elevernas behov av flexibilitet kan utökas. Förstelärarna är ansvariga för utvecklingen av vuxenutbildningens distansundervisning vid kompetenscentrum Gotland. Personalutbildning för att öka den digitala kompetensen har genomförts. Grundläggande kurs är obligatorisk för de som har behövt höja sin kompetens. 6 Elevsskyddsombud 11 (29)

86 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR Folkhögskolan En intressant del i folkhögskolans arbete är att de följer två uppdrag, både regionens och folkbildningsrådet. Folkhögskolan har ett brett uppdrag som innebär folkbildning såsom demokrati, kultur med mera. Precis som resterande verksamheter inom UAF bedriver skolledningen ett systematiskt kvalitetsarbete i organisation och struktur. Det har ett brett utbildningsutbud som exempelvis allmänna baslinjen, socialpedagogisk linje, SFI och fotokurser. Målgruppen är i grunden dock att fånga upp deltagare med låg utbildningsgrad. Folkhögskolan har lyckats väl med integrationen då de nyanlända aktivt deltar i skolans undervisning och aktiviteter inom verksamheten. Det finns dock ett mönster att det är svårare att bryta segregeringen i vissa områden på ön där de nyanlända har hamnat i ett isolerat minisamhälle och där de har svårt att umgås och träffa andra människor Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten har två tillförordnade enhetschefer som utvecklat sina rutiner och arbetar fram en ny organisation. Då de styrs av nationella beslut som kan ha en kort framförhållning finns en osäkerhet kring planering av verksamheten. Det kommunala aktivitetsansvaret Ungdomskraft bedrivs inom enheten. Målet är att alla ungdomar ska återgå till studier, alternativt erbjuda någon annan sysselsättning. Verksamheten har utvecklat en tydligare rutin kring uppföljningen av dessa ungdomar. Dokumentationen har blivit bättre och samarbetet med grundskolan är utvecklad så att de ungdomar som riskerar att inte bli antagna till gymnasiet fångas upp i tid. Arbetsplanen för studie- och yrkesvägledarna har granskats och utvecklats med temaområden. Den utvecklade arbetsplanen ska ge stöd till skolorna. För att skapa likvärdighet är det en tydlighet gentemot de nyanlända eftersom de inte har kunskapen om det svenska skolsystemet, samhället och vilka jobb som finns Fenomenalen Chefen för Fenomenalen belyser hur svårt det är att följa upp de mjuka värdena i verksamheten, vilket alla Science center i Sverige är eniga om. Fenomenalen hoppas att projektet Make-a-Tour ska göra skillnad och att samarbetet med Uppsala universitet ska komma igång och ge god effekt Kulturskolan Rektor för kulturskolan har etablerat en god kontakt med Kultur Gotland som i sin tur tycker att det är svårt att komma in i skolorna. Kulturskolan äger inte tillträde till skolorna under lektionstid om de inte blir inbjudna av skolans personal eller skolledning. Kulturskolan har tidigare varit en verksamhet där var och en gjorde sin sak och det var spänt mellan verksamheterna med ett individ-tänk istället för ett vi-tänk. Rektor arbetar för att skapa transparens i verksamheten. Alla olika inriktningar har en egen flik i ett Excell dokument 12 (29)

87 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2019 där lärarna tydligt skriver upp mål och åtgärd för att utveckla kvalitetsarbetet. Arbetet fortsätter och medarbetarna är engagerade i målbeskrivningarna då det tidigare varit missnöjda med avsaknaden av ett systematiskt kvalitetsarbete Ungdomsgårdar UAF s systematiska kvalitetsarbete och indikatorer kan ibland vara svårapplicerade på ungdomsgårdarnas verksamheter. Värdegrundsarbetet och uppfyllelsen av de egna målen följs upp regelbundet. Varje år sker en utbildningsdag och var sjätte vecka träffas alla nio verksamheternas personal för uppföljning och för att kunna styrka det systematiska kvalitetsarbetet. Ungdomsgårdarnas personal samarbetar med framförallt med grundskolans skolledning och personal på det orter där verksamheten bedrivs Modersmålsenheten inklusive Lotsen Modersmålsenhetens chef är ny sedan knappt ett år tillbaka och har arbetat mycket med att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete för enheten. Enhetschefen är stolt över att ett stort förtroende skapats mellan chef och personal. En platt organisation har arbetats fram för att göra personalen delaktiga i verksamheten. Trots en intensiv arbetsperiod har en struktur börjat träda fram och organisationskissen som är skapad ska utvärderas under våren. En ledningsgrupp är tillsatt där en representant från varje verksamhet deltar och ledningsgruppen ska nu bestämma vilka frågor som ska hanteras under mötena. Enheten arbetar med att bli bättre på det kollegiala lärandet och varje torsdag finns det möjlighet till coachande samtal där värdegrundsfrågor diskuteras. Personalen involverar vårdnadshavarna redan från start vid inskrivning i Lotsen där tid avsätts för att lyssna på alla. Det arrangeras möten för vårdnadshavare där personalen informerar om det svenska skolsystemet och bygger upp ett förtroende. Lotsens samarbete med elevernas hemskolor är centralt och mycket viktigt inflöt övergången Integrationsenheten Integrationsenheten har växt mycket de senaste åren på grund av den ökade tillströmningen av nyanlända de senaste åren. Det har inneburit att enhetschefen behövt utöka personalstyrkan från två till tio. I och med den stora utökningen har det funnits ett behov av att utveckla rutiner. Enhetschefen ser nu ett tydligare samspel mellan personal. Organisationen har stabiliserat sig. Enheten har under mottagningstiden en arbetsgång som kallas Hej-klara-färdiga-gå 7 som beskriver hur personal bemöter en nyanländ till dess att de nyanlända skrivs ut från integrationsenheten två år senare. Under arbetet försöker personalen öppna upp många diskussioner om hur samhället fungerar och de ser att en tydlig nyckel till integration är språket. Personalen vid integrationsenheten arbetar för att ta fram ett föreläsningspaket som vänder sig till all personal inom förvaltningen. Enhetschefen önskar att fler öppnar upp för att erbjuda 7 Se bilaga 10 för mer information. 13 (29)

88 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2019 de nyanlända praktikplatser då det skapar goda förutsättningar till språkutveckling och integration. Här behöver personalen på enheten stöd från alla avdelningschefer inom UAF Integration och etablering I verksamhetsplanen för 2019 finns utvecklingsområdet integration och etablering (4.5). Efter den ökade tillströmningen av nyanlända barn och familjer under senaste åren har ett medvetet utvecklingsarbete skapat ett lärande i hela förvaltningen. En utmaning framåt är etablering, meningsfull sysselsättning och att skapa delaktighet för våra nya medborgare, både kvinnor och män, i vårt gotländska samhälle. Möten och mötesplatser mellan etablerade och nya gotlänningar är viktigt för integrationsarbetet. Att skapa sådana mötesplatser är en del av UAF s uppdrag. Ökade kunskaper om mångkultur och hur rasism motverkas är viktigt för både personal och medborgare. I vårens kvalitetsuppföljningssamtal har diskussioner kring arbetet och resultatet kring ökade kunskaper om mångkultur, samt hur arbetet kring motverkandet av rasism skett. I diskussionsgrupperna har representanter medverkat från olika enheter inom UAF. Många diskussioner i kvalitetsuppföljningssamtalen runt rasism och integration har handlat om arbetet kring att få de nyanlända integrerade och få kunskap om det gotländska samhället och skolan. Att prata om nyanlända har tidigare inte alltid upplevts varit vedertaget och därmed har det varit svårt att förstå problematiken. Nu upplevs det som att diskussionen runt problemen är mer öppna vilket i sin tur skapar möjligheter att faktiskt lösa dem. I kvalitetsuppföljningssamtalen belyser många vikten av att kommunicera och att ställa frågor till vårdnadshavare och barn, vilket öppnar upp för en mer lyckad integration. I vårens kvalitetsuppföljningssamtal framkommer att språket är nyckeln till allt och att missförstånd ofta skapar missnöje. För att fånga upp och förebygga så finns föräldragrupper på modersmål där nyanlända kan diskutera frågor och får förklaringar kring dessa frågor. Här skapas en dialog för att arbeta med nära handledarskap och värderingar. Medborgarplatsen som finns inom integrationsenheten fungerar väl och som personalen planerar att fortsätta hålla öppet alla vardagar. Dit kan alla nyanlända vuxna vända sig för att få stöd och hjälp med praktiska frågor som till exempel förstå brev från myndigheter, fylla i blanketter, sjukvård, med mera. Här guidas nyanlända rätt i myndighetskontakter och i kontakt med hälso- och sjukvården. På medborgarplatsen finns språkkompetenser i svenska, arabiska, dari, spanska, engelska och persiska. Ett förebyggande arbete mot kränkande behandling och rasism pågår inom UAF`s alla skolformer och verksamheter. Alla skolformer har ett aktivt värdegrundsarbete utifrån kapitel 1 och 2 i läroplanerna. 14 (29)

89 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR Resultat från enkäter Under våren 2019 genomfördes enkät till vårdnadshavare med barn i förskola. En sammanfattning av resultaten presenteras i det här avsnittet. Tidigare år har enkäter gjorts till elever i årskurs 3, 5 och 8 i grundskolan, elever i grundsärskolan och elever i årskurs 2 på gymnasiet. I år har förvaltningen valt att inte längre genomföra dessa enkäter utan kommer endast gå efter skolinspektionens egna enkäter som genomförs vartannat år. På så sätt kan värdena jämföras nationellt. I den här rapporten kommer därför resultatet av skolinspektionens enkät från våren 2018 att analyseras för årskurs 5 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet. En sammanfattning av enkäterna presenteras i det här avsnittet Enkäter till vårdnadshavare Enkäten till vårdnadshavare med barn i Gotlands kommunala förskolor visar att vårdnadshavare överlag är nöjda med verksamheten. Lägst resultat har frågeområdet gällande Barns inflytande och högsta resultatet har frågeområdet som rör Trygghet och omsorg. Den övergripande nöjdheten har ökat med 2,3 procentenheter från 2018 till Resultatet är inte helt jämförbart med 2018 års resultat då det användes en fyrgradig skala år 2018 jämfört med 2019 då det användes en tiogradig skala. Mellan förskolan med lägst och förskolan med det högsta resultatet på den övergripande nöjdhetsfrågan skiljer det sig 2,41 i poäng på en tiogradig skala. Svarsfrekvensen för 2019 har ökat jämfört med var svarsfrekvensen 56,6% medan den var 49% år Precis som år 2018 har enkäten skickats till båda vårdnadshavarna och en blankett per barn vilket kan antas vara en bidragande faktor till den relativt låga svarsfrekvensen. Förskolecheferna analyserar resultaten och åtgärdar eventuella brister tillsammans med förskolans personal. Därefter får föräldrarna återkoppling på enkätens resultat och eventuella åtgärder som vidtagits. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen följer upp förskolor med lägsta resultaten med förskolecheferna för att säkerställa att åtgärder vidtagits. 78,32 81,41 83,7 Se bilaga 4, för en fördjupad resultatredovisning. TOTAL NÖJDHET VT 17 TOTAL NÖJDHET VT 18 TOTALT NÖJDHET VT (29)

90 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR Enkäter till elever i grundskolan Index för den övergripande nöjdheten för eleverna årskurs 5 enligt enkäten som skolinspektionen gjordes våren 2018, har ett relativt högt värde på 7,61 där skalan är från 1 till 10. Det högsta värdet är 9,38 och det lägsta värdet är 6,03, vilket innebär en skillnad på 3,35 poäng. Se bilaga 5, för en fördjupad resultatredovisning. Lägst poäng får frågan ifall Skolarbetet gör eleven nyfiken på att lära sig mer och högst poäng får frågan om Eleven känner att läraren hjälper eleven i skolarbetet när den behöver med 6,39 respektive 8,75 poäng. Angående frågan Om eleven känner att de får vara med och påverka på vilket sätt man ska arbeta med skoluppgifter är värdet relativt lågt med 6,53 poäng. Även frågan Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever hur vi har det i skolan och hemma får ett lågt poäng med 6,94 i värde. Eleverna på Gotland har en god tro att de klarar av kunskapskraven vilket enkäten bekräftar där medelvärdet är 8,56 poäng. Index för den övergripande nöjdheten för elever årskurs 9 enligt enkäten som skolinspektionen gjorde 2018, har ett värde på 7,07 där skalan är från 1 till 10. Det högsta värdet är 7,61 och det lägsta värdet är 4,80 vilket innebär en skillnad på 2,81 poäng. 16 (29)

91 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2019 Se bilaga 6, för en fördjupad resultatredovisning. För årskurs 9 är frågorna uppdelade i olika index och för varje enskild fråga, till skillnad från årskurs 5 där varje fråga presenteras enskilt. Det innebär att det lägsta indexresultatet var angående ordningsregler där frågan I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha fick lägst resultat med 3,82 poäng. Det näst lägsta indexet fick Delaktighet och inflytande där frågan Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll fick lägst värde med 4,81 poäng. Det högsta indexresultatet fick Trygghet där frågan I min skola finns det personal som jag är rädd för med ett omvänt värde på 8,16 poäng. Näst högst indexpoäng fick Tillit till elevens förmåga där delfrågan Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker fick högst värde med 8,75 poäng. Index för Elevhälsa får 7,12 poäng. Det är ett stort glapp mellan den skolan med högst nöjdhetsindex och den skola med lägst nöjdhetsindex. För årskurs 5 skiljer det sig 3,35 i poäng i nöjdhetsindex mellan den skolan med högst resultat och den skola med lägst resultat. För årskurs 9 skiljer det sig 2,81 i poäng i nöjdhetsindex mellan den skolan med högst resultat och den skolan med lägst resultat. Generellt uppvisar de yngre eleverna en mer positiv inställning till skolans verksamhet än de äldre eleverna. En intressant iakttagelse är att den skola som fick högst resultat för årskurs 5 är den skola som fick näst lägst resultat för årskurs 9. Rektorerna analyserar resultaten och eventuella brister tillsammans med skolans personal. Därefter ska eleverna få återkoppling på enkätens resultat och diskutera tillsammans med lärarna för att exempelvis klargöra vem som bestämmer ordningsreglerna för en skola. De vidtar eventuella åtgärder som de kommer överens om. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen ska tillsammans med avdelningschef för grundskolan följa upp skolor med lägsta resultaten inför kommande läsår med rektorerna för att säkerställa att åtgärder vidtagits. 17 (29)

92 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR Gymnasieskola Index för den övergripande nöjdheten för elever i gymnasiet årskurs 2 enligt enkäten som skolinspektionen gjordes 2018, har ett värde på 7,50 där skalan är från 1 till 10. Genomsnittet för samtliga deltagande skolor årskurs 2 gymnasiet i Sverige är 7,16 vilket innebär att den gotländska nöjdhetsindexen är något över medelvärdet med 0,34 poäng. Jag är nöjd med min skola som helhet 7,5 7,16 GOTLANDS KOMMUN GYMNASIESKOLA ÅK 2 SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR ÅK 2 GYMNASIET I SVERIGE Se bilaga 7, för vidare studier av resultatsammanställning. Gymnasiet, har precis som årskurs 9 på grundskolan, indexuppdelning i olika frågeområden. Sämst värde får Delaktighet och inflytande med ett indexvärde på 5,41, där frågan Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll får lägst värde med 5,04 poäng. Stimulans fick också ett lågt indexvärde med ett värde på 5,53 där frågan Skolarbetet är roligt får lägst värde med 5,26 poäng. Högst värde får Trygghet med indexvärde på 8,05 där delfrågan I min skola finns det personal som jag är rädd för har högst värde med 8,34 i omvänd poäng. Det näst högsta värdet får Tillit till elevens förmåga med index på 7,57 med delfrågan Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker med ett värde på 8,58 poäng. Elevhälsan får ett index på 7,12 poäng. Rektor/biträdande rektor analyserar resultaten tillsammans med skolans personal. Därefter ska eleverna få återkoppling på enkätens resultat och diskutera tillsammans med lärarna för att exempelvis klargöra området Delaktighet och inflytandes innebörd. De vidtar eventuella åtgärder som de kommer överens om. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen ska tillsammans med avdelningschef för gymnasie- och vuxenutbildningen följa upp resultaten inför kommande läsår med rektor för att säkerställa att åtgärder vidtagits. 18 (29)

93 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR Gymnasiesärskola Trygghetsgruppen på gymnasiesärskolan gör varje år en enkät för sina elever som är baserat på bildstöd. Här får eleven svara på ett flertal frågor om miljön, lärare och personal, mobbning och kräkning med mera. Generellt sätt är majoriteten av eleverna nöjda med sin tillvaro på skolan. För vidare studier av resultatet hänvisar kvalitet- och utvecklingsavdelningen till bilaga Analys och diskussion 5.1. Övergripande Kommunikation och information I kvalitetsuppföljningssamtalen gällande alla skolformer förutom vuxenutbildningen finns det gemensamma och återkommande delar. Det finns ett stort behov av en gemensam struktur där central förvaltning tar fram en strategi kring förebyggande arbete med information till vårdnadshavare och elever samt barn. Informationen behöver innehålla både skyldigheter och rättigheter som vårdnadshavare och elever samt barn har i förskola, grundskola, gymnasieskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Informationen skall vara tillgänglig för alla. Det skapar en ökad likvärdighet där verksamheternas förutsättningar till utveckling av kommunikation och delaktighet ökar. Kvalitets- och utvecklingsavdelning ser ett behov av stöd och utbildning inom schoolsoft till verksamheterna förskola till och med årskurs 9, för både personal och vårdnadshavarna. Skolledarna behöver stöd för att förstå hur de skall kunna se vad lärarna arbetar med för närvarande, det i sin tur skapar transparens i verksamheten. Risken är att majoriteten av arbetet som lärarna producerar inte läses av någon, vilket innebär att hjulet behöver uppfinnas flera gånger. Vårdnadshavarna behöver också förstå hur och vart de hittar informationen för att kunna följa sina barns utveckling och utbildning. Det minimerar risken för informationsbortfall och ökar likvärdigheten i kommunikationen. Plattformen för den interna kommunikationen behöver ses över. Den centrala förvaltningen behöver se över sina rutiner för att ytterligare skapa transparens och även förståelse för vad den centrala förvaltningen arbetar med Barn och elevhälsa Flertalet skolor har lagt ner ett gediget arbete kring den grundläggande strukturen för elevvårdsarbete och elevhälsoteam. I kvalitetsuppföljningssamtalen framkommer det att både arbetsmodeller och arbetssätt kan variera mellan skolor. Variationen är oftast helt naturlig på grund av storleken på skolan. Kvalitet- och utvecklingsavdelningen bedömer att arbetet behöver analyseras ytterligare i samarbete med barn- och elevhälsa. I analysen bör kvalitets- och 19 (29)

94 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2019 utvecklingsavdelningen se över om det finns behov och nytta av en övergripande elevvårdsplan, från UAF. Syftet med denna plan är i så fall det kan skapa bättre förutsättningar för elevhälsopersonal som arbetar på flera skolor. Kan UAF skapa en övergripande elevhälsoplan som ger en övergripande bild, förväntningar och mål för skolornas elevhälsoarbete? Central förvaltning behöver ställa frågor som Vart är vi på väg och hur följer vi upp det?, Vad skall och kan göras lika, dels för att underlätta verksamheternas arbete samt för att öka likvärdigheten mellan skolorna. Planen skall tas fram i samråd med Barn och elevhälsan och avdelningarna Analys för varje verksamhet Förskola Gällande delaktighet och värdegrundsfrågor finns resultat från föräldraenkät, förskolechefers tankar kring förskolornas kvalitet samt den nya läroplanen för förskolan. Beträffande vårdnadshavares nöjdhet med förskolans verksamhet kan kvalitet- och utvecklingsavdelningen se att vårdnadshavare överlag är nöjda. En anledning till att frågeområdet som rör barns inflytande i verksamheten ger lägst poäng kan vara att föräldrarna fortfarande inte får tillräckligt med insyn i hur barnen ges möjlighet att påverka innehållet i verksamheten. Förra året sågs en stor utvecklingspotential i frågan om barnen får vara delaktiga i vardagen på förskolan. Här ser kvalitet- och utvecklingsavdelningen att förskolepersonalen arbetat aktivt med att göra föräldrarna mer medvetna om arbetet på förskolan. Genom att arbeta med enkätresultaten på föräldraråd och vid föräldramöten har förskolecheferna sett hur olika syn det finns på barns inflytande och delaktighet. Nu ser de resultat i att först arbeta med samsyn och förtydliga vad inflytande och delaktighet innebär för barnen, vilket har bidragit till att värdena för just delaktigheten ökat. Arbetet med kommunikation och information till vårdnadshavare om förskolans uppdrag och vad vårdnadshavare har möjlighet att vara delaktig i behöver dock utökas ytterligare för att utvecklas mer. Behovet kan visar sig i de öppna svaren där föräldrarna ger en bild av att de inte riktigt förstår alla delar av förskolans aktiviteter. Att utöka förståelsen för verksamheternas arbete och skapa rimliga förväntningar från vårdnadshavare är en central fråga som det kontinuerligt behöver arbetas med. En fråga som behöver arbetas vidare med är varför nöjdheten skiljer sig mellan våra olika förskolor. Det är av stor vikt att det skapas ytterligare transparens mellan förskolorna, inte bara mellan förskolorna i ett specifikt förskoleområde utan över hela Gotland, för att kunna dra lärdom av varandras arbete och kunna ta del av varandras erfarenheter. Det är därför av yttersta vikt att förskolorna fortsätter att arbeta och utveckla kulturen att dela med sig av sina erfarenheter. I dag finns flera verktyg som kan underlätta det arbetet, t.ex. onenote, office365. De nyligen rekryterade försteförskollärarna kan även fortsättningsvis nyttjas till kompetensutveckling och genomförande av erfarenhetsutbyten. Utbyte av pedagogiska idéer, lärdomar, insikter, problem vilket t.ex. skulle kunna vara en stående punkt på varje APT och även ingå i den individuella kompetensutvecklingsplanen. Kvalité- och utvecklingsavdelningen ser att många förskolor följt råden att aktivt arbeta med enkäten med vårdnadshavare för att skapa förståelse runt vad förskolan gör och en förhoppning är att det arbetet fortsätter för att ytterligare utveckla de områden som behöver förbättras. 20 (29)

95 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR Grundskola, förskoleklass och fritidshem Gällande delaktighet och värdegrundsfrågor finns resultat från enkät, rektorers tankar kring skolornas kvalitet samt skollagen. Under kvalitetuppföljningssamtalen har vikten av kommunikation på alla nivåer diskuterats väl. Just kommunikationen till vårdnadshavare är det som skolledarna pratat mest om. De flesta skolor på Gotland behöver utveckla sin kommunikation till föräldrarna där skolledare och personal djupgående förklarar vilka delar som föräldrarna kan bestämma över, vilka delar som styrs av skollagen, vilka delar som lärarna kan styra över och vad eleverna faktiskt kan bestämma över. En del skolor har infört informationsmöten istället för föräldramöten och vissa skolor informerar vilka förväntningar som finns på eleverna och vårdnadshavarna för att skapa så bra förutsättningar för eleverna som möjligt. Kommunikationen från skolledare och personal bör förklara vad vårdnadshavare och barn/elever har för bestämmanderätt i förskola/skola. När berörda parter upplever att de inte får vara delaktiga i beslut, gäller det att arbete proaktivt för att minska eventuella missförstånd och missnöjen. I skolinspektionens enkät är det glädjande att se att gotländska skolbarn är övergripande nöjda med sin skola. Det som är oroväckande är att det är stor skillnad mellan den skola som är mest nöjd och den skola som minst nöjd. Det inkluderar både årskurs 5 och årskurs 9. Ytterligare en iakttagelse är att nöjdheten sjunker ju äldre eleverna blir vilket stämmer överens med tidigare års mätningar. Viktigt är att skolledare och lärare tar upp frågan och diskuterar med eleverna för att få en så rättvis analys som möjligt. Förstelärarnas uppdrag har förtydligats och de används på ett mer effektivt och målorienterad vis. Skolorna har nu givit förstelärarna tydliga uppdrag och mandat vilket har gjort att förstelärarna nu har lättare utöva sitt syfte. Det är av yttersta vikt att det här arbetet fortsätter så att förskolorna/skolorna inte tappar det som byggts upp. I och med att förstelärarnas uppdrag blivit mer förtydligat så har även det kollegiala lärandet ökat. Kommande utvärdering (under 2019), av arbetet med PRIO blir här en viktig del att använda i vidare analyser framåt. Kränkande behandling diskuterades mycket under förra årets analysrapport. En djupare diskussion om just kränkande behandling togs inte upp i år, men det kom upp under några samtal att vissa skolor är benägna att inte anmäla kränkande behandlingar. Dessa skolor har fångats upp och kommer att följas upp för att säkerställa att de får en tydlig rutin i anmälan om kränkande behandling till huvudman. En av anledningarna till att skolledare inte anmäler kan vara att själva anmälningsprocessen är krånglig och tidsödande. Det är dock ingen godtagbar ursäkt för att inte anmäla då det är varje verksamhets skyldighet enligt skollagen. Avdelningen kvalitet och utveckling har under april månad påbörjat ett arbete med att förenkla anmälningsförfarandet. Ambitionen är här att göra processen digital och därigenom enklare för verksamheterna. Sammanställning och presentation av ärendestatistiken för nämnderna blir då också mer lätthanterlig. Under kvalitetsuppföljningssamtalen kom frågan angående enkäter till fritidshemmen upp då det inte genomförts några sådana under läsåret 2018/2019. Här pågår ett arbete med att hitta 21 (29)

96 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2019 ett bra arbetssätt för att utvärdera fritidshemmen då det i dagsläget inte finns något bra mätverktyg för det. Efter skolinspektionens besök per den 24/4 år 2019, framgår det tydligt att UAF brister i utvärderingen av fritidshemmen. Central förvaltning behöver se över både uppföljning och utvärdering av fritidshemmen för att säkerställa att läroplanen följs och att fritidshemmens verksamheter blir likvärdiga. Central förvaltning ser dock att en del skolledare utvecklar fritidshemmens verksamhet och aktivt arbetar tillsammans. På de skolor där rektor har gett fritidshemmens personal ett uppdrag och ansvar för att utveckla rastaktiviteter har det resulterat i att konflikter på rasterna blivit färre. Det i sin tur skapar mer trygghet och större möjligheter till en lugn klassrumsmiljö som främjar lärandet. Om alla rektorer vid grundskolorna fick möjlighet att tillsätta ansvariga skolgårdslärare/rastpedagoger skulle elevernas möjlighet till trygghet och studiero öka. Fritidshemmens pedagoger gör här ett viktigt arbete i samarbete med lärarna som resulterar i en minskning av kränkande behandlingar med fler närvarande vuxna på rasterna som följer upp vad varje elev vill göra och gör på rasten. Idén att vissa skolor har sina fikastunder tillsammans med eleverna för att skapa tillgänglighet och närvaro kan också vara något som andra skolor kan använda sig av för att minska konflikter. Likvärdigheten brister mellan skolor beroende på storlek och antal elever. En skola med fler elever har större möjlighet att anställa en pedagog som är ansvarig för rastaktiviteter. Skolorna, dess personal och rektorerna gör ett fantastiskt arbete för elevernas lärande och trygghet. Den stolthet de känner är berättigad och att känna självförtroende och självkänsla i arbetet skapar goda utvecklingsmöjligheter. Stolthet och trygghet i arbetet sprider sig till eleverna Grundsärskola och gymnasiesärskola Den utvecklade foldern för likabehandling och plan mot kränkande behandling är ett tydligt exempel på hur skolledare tillsammans med personal gör informationsmaterial tillgängligt för alla. Foldern kan vara något för andra skolformer att ta efter. För att skapa mer tillgänglighet kring likabehandlingsfrågor där till exempel språket kan vara en svårighet. Organisationen fungerar väl och arbetet med aktivitetsplanerna fortsätter att utvecklas. Genom att låta medarbetare välja ett fördjupningsområde så får medarbetarna chansen att utvecklas och arbeta med något som de brinner för. Det här skapar ytterligare delaktighet och en sammansvetsning av en organisation som är i behov av trygghet. Enkäten som gymnasiesärskolans trygghetsgrupp gör mäter inte den övergripande nöjdheten, men den visar att majoriteten av eleverna upplever trygghet och trivs med sin miljö i skolan. Det intressanta är att delaktigheten får mycket höga betyg. I princip alla känner att de är delaktiga och får vara med och bestämma. I det stora hela får enkäten bra resultat. Det gymnasiesärskolan bör se över och utveckla är klassrumsmiljön då det får lägst resultat. Här upplever en del elever att det är stökigt och rörigt. En del elever känner även att de inte får den hjälp de behöver. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen rekommenderar att en diskussion tillsammans med eleverna hur eventuella klassrumsmiljöer skulle kunna förbättras. I det stora hela är dock gymnasiesärskolans elever nöjda och vidare djupgående studier behövs inte. 22 (29)

97 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2019 Riksrevisionen har nyligen genomfört en granskning om Grundsärskolans kunskapsuppdrag styrning, stöd och uppföljning som UAF bör följa upp om eventuella nya beslut kommer fattas av regeringen. Ett exempel är att utveckla uppföljning och utvärdering av grundsärskolan, så att den ger information om huruvida eleverna har goda möjligheter att utifrån sina förutsättningar nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål Gymnasieskola Den övergripande nöjdheten i gymnasieskolan är något högre än genomsnittet i Sverige. Här ser kvalitets- och utvecklingsavdelningen inte den trenden att eleverna tycker mindre om skolan när de kommit upp i åldern. En anledning till det kan vara att eleverna nu har gjort ett aktivt val vad gäller inriktning i sin egen skolgång. De två delfrågorna, delaktighet i undervisningen samt hur roligt skolarbetet är, fick lägst resultat i skolinspektionens enkät. Dessa hänger delvis ihop då det handlar om undervisningens innehåll och elevens möjlighet till delaktighet och därigenom engagemang. Här kan finnas anledning till att skolan gör en egen översyn och analys över undervisningens genomförande och eventuell variation mellan program. Dock är det, precis som i grundskolan, av stor vikt att skolledning och lärare kommunicerar förväntningar med eleverna och vad de faktiskt kan ha inflytande och delaktighet i. Det är även av stor betydelse att lärarna kontinuerligt förklarar och kommunicerar kursinnehåll och koppling till läroplan och skollag. Dessa två värden är generellt låga över hela Sverige och har varit låga de senaste åren som enkäten genomförts. Enkäten visar att eleverna känner trygghet. Även fast det sker någon enskild oroande händelse på skolan så är eleverna i grunden trygga i den miljö de vistas i vilket skapar goda förutsättningar för lärande. Det är viktigt att gymnasieskolan fortsätter med det trygghetsarbete som genomförs för att ytterligare utveckla skolan. Det är glädjande att se gymnasieskolan aktivt arbetar med hälsoarbetet i skolan. I och med att elevhälsoteamet har en egen aktivitetsplan som de arbetar efter så ger det en tydlig målinriktning och fokus kan ligga på eleverna och deras hälsa. I skolinspektionens enkät kan utläsas att index för elevhälsan är något högre än för övriga kommunala gymnasieskolor i landet. Det antyder att det arbete gymnasieskolan på Gotland gör är i rätt riktning. Med ett fortsatt gott arbete där skolledning i samverkan med elevhälsoteam följer upp och utvärderar de rutiner som tagits fram, finns det stora chanser att ytterligare höja index för elevhälsan. Skolan har ett väl fungerande system, där alla elever har möjlighet att söka upp elevhälsoteamet. Det är viktigt att elevhälsoteamen blir mer synliga och arbetar mer proaktivt då delfrågan Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever om hur vi upplever vår skol- och livssituation fick lägst poäng. Ett mer förebyggande arbete ger skolan större möjligheter att upptäcka t.ex. psykisk ohälsa i god tid. Skollagen kap. 4, 3 (2010:800) står det att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras av lärare, personal och elever. Här kan kvalitet- och utvecklingsarbetet se att gymnasieskolan ef- 23 (29)

98 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2019 ter en turbulent tid har börjat få med personalen i kvalitetsarbetet. Genom kommunikation anser sig skolledningen nu skapat en ökad delaktighet bland personalen. Därigenom skapas också mer systematik i kvalitetsarbetet då fler i personalen är delaktiga. Med god struktur och rutiner samt att en aktivitetsplan är etablerad, så blir det lättare för all personal att följa det dagliga arbetet och fokusera på undervisningen. Det är viktigt med tydlighet i ledarskapet för att skapa hög delaktighet från lärarnas sida, både vad gäller arbetet runt aktivitetsplan och det systematiska kvalitetsarbetet. Det i sin tur ökar möjligheten till hög måluppfyllelse Modersmålsenheten inklusive Lotsen I och med den stora tillströmningen av nyanlända har både modersmålsenheten inklusive Lotsen och integrationsenheten behövt utveckla sitt arbete mycket för att få en väl fungerande organisation. Det stora arbetet runt struktur och rutiner för att få till det systematiska kvalitetsarbetet har givit goda resultat för båda enheterna. Då modersmålsenheten/lotsen är en ny verksamhet så finns det inga direkta gamla värden att utvärdera. Det kvalitet- och utvecklingsavdelningen tydligt ser är att enhetschefen intensivt har arbetat med att bygga upp en organisation där delaktighet är en grundpelare för att allting ska fungera. Varje del av verksamheten får möjlighet att uppmärksammas i och med att ledningsgrupp har en representant från varje del av verksamheten. Ett tydligt kollegialt lärande stärker enheten och möjligheten att kommunicera med vårdnadshavare, oavsett språk. Skapar en stark delaktighet för alla parter. För modersmålsenheten/lotsen gäller det nu att fortsätta det arbete de har byggt upp för att säkerställa att de rutiner de skapat fungerar väl Ungdomsgårdarna, Fenomenalen och Kulturskolan I och med att ungdomsgårdarna och Fenomenalen har svårt att mäta några mjuka värden och det finns få indikatorer för deras verksamheter är det svårt att följa upp det systematiska kvalitetsarbetet. Detta är ett gemensamt utvecklingsområde mellan enhetschefer och kvalitets- och utvecklingsavdelningen. Nätverket för Science center arbetar för att ta fram mätbara sätt som kan stödja Fenomenalens framtida uppföljningar. Fenomenalen redovisar sin verksamhet i senaste verksamhetsberättelsen Rektor för kulturskolan har byggt upp ett systematiskt kvalitetsarbete och all personal arbetar mot uppsatta mål. Kulturskolans verksamhet kommer att kunna följas upp mer systematiskt under nästkommande år Integrationsenheten Integrationsenhetens utveckling av samarbetet mellan personalen har varit en viktig del för att skapa delaktighet i organisationen. I och med att enheten inte har en direkt koppling till utbildning, kan det ibland vara svårt att ge det stöd som nyanlända behöver. Integrationsenhet önskar stöd i att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete för att kunna följa upp effekten av deras insatser på individ- och familjenivå. Det är ett utvecklingsområde inom UAF som Integrationsenheten och kvalitets- och utvecklingsavdelningen ska samarbete för att ta fram. 24 (29)

99 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2019 I Region Gotlands koncernstyrkort finns mål om en lyckad integration där utbildning, arbetsmarknads-och integrationsinsatser ska leda till att nyanlända kommer in i gotländskt samhällsoch arbetsliv, där mångfald ses som en tillgång. Lyckad integration är ett av dom prioriterade utvecklingsområdena i verksamhetsplanen. Den gemensamma integrationsstrategin som gäller för Gotland är en betydelsefull och god hjälp i det fortsatta arbetet med att introducera personer till en ny tillvaro i det gotländska samhället. Integration sker i mötet mellan människor där svårigheten hittills har varit att hantera rasism som sker på modersmål. Förutsättningar för att mötas i gemensamma miljöer och tillgängliggöra utbud av aktiviteter är därför betydelsefullt. Genom att öppna upp mötesplatser, fler arbetsplatser för praktikanter ökas acceptansen att möta andra kulturer. Utbildning är viktigt för en framgångsrik och hållbar integration. Utbildning på alla nivåer grundskola, gymnasieskola och högre studier skapar möjlighet till delaktighet i samhällslivet och en framtida etablering på arbetsmarknaden. För att mottagandet av nyanlända ska bli ett långsiktigt och hållbart arbetssätt kräver detta även fortsättningsvis ett fokus samt prioriteringar i resursanvändningen. Med den beslutade regionala integrationsstrategin som grund har finns det ett flertal områden identifierade. Arbetet kring ökade kunskaper om mångkultur och hur rasism ska motverkas rasism är viktigt för både personal och elever. Kommunikation och kompetensutvecklande insatser behövs löpande i förlängningen för att nå resultat och klara uppdraget Vuxenutbildning Vuxenutbildningen har expanderat mycket de senaste åren och det har tidigare inte funnits lika mycket tid att fokusera på utveckling. Skolledningen har påbörjat arbete med distansundervisning via digitalplattform för att anpassa utbildning efter elever med stökig skolbakgrund och där klassundervisning är svår att tillämpa. Distansundervisningen fungerar om än inte helt enkelt och optimalt. Det som framkommer är att total distansundervisning inte fungerar men att arbeta kombinerat med distans- och klassrumsundervisning har varit framgångsrikt där eleverna får handledningspass och alla examinationer är obligatoriska. Rektor ser framgångsfaktor är att lärarna fått eget mandat att driva denna utveckling. Kombinationsutbildningar i form av SFI och yrkesutbildningar är igång. Skolledarna ser en utveckling och förbättring i att kombinera språket och utbildningen. Det är angeläget att lärarna vid yrkesutbildningarna är legitimerade men det är brist på den yrkeskåren inom landet. En viktig fråga att ta med i framtida kompetensförsörjningsarbete inom UAF Folkhögskolan För att kunna visa på ett bra sätt hur skolledningen arbetar systematiskt med vissa frågor har Folkhögskolan arbetat med att slå ihop ramverk från Regionen och Folkbildningsrådet till ett spår och strategiskt arbetat utifrån det. En enkätundersökning genomförs för närvarande med folkhögskolans elever och ska presenteras när den är sammanställd, analyserad och förslag på eventuella åtgärder finns presenterade. 25 (29)

100 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR Arbetsmarknadsenheten Enhetschefen och personalen vid Ungdomskraft upplever oro inför det elevantal som inte klarar av gymnasiet och inte får fullständiga betyg. Personal från ungdomskraft ingår nu i förvaltningens närvarogrupp för att ta del av deras erfarenheter av samtal med ungdomar gällande skolgången. Enhetschefen upplever att de använt resurserna väl och tagit hänsyn till nyanlända och gått igenom arbetsplanen och tittat på temaområdena, vilka skall vara hjälp till skolorna. 6. Slutsatser Utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter inom förvaltningens alla verksamheter. Vårdnadshavare och barn/elever behöver få mer information kring hur och vad de får ha inflytande och delaktighet i förskola/skola. I förra årets analysrapport skrivs det om vikten att involvera vårdnadshavare kring arbetet runt föräldraenkäten och dess resultat. Detta eftersom förskolecheferna behöver få konkreta svar på varför resultaten ser ut som de gör. Skolledarna har, på flertalet förskolor, arbetet med vårdnadshavarna kring resultat. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen uppmanar att arbetet fortgår då det ger tydliga resultat i verksamheterna. Kommunikationen och hur den centrala förvaltningen når ut med informationen behöver stärkas i alla led, både externt och internt. Det gäller även hur skolorna når ut till vårdnadshavare och skapar delaktighet i diskussioner. Ett förslag från kvalitets- och utvecklingsavdelningen är att skapa ett gemensamt styrdokument, så kallade förväntansdokument. Dokumentet ska på ett förebyggande sätt informera, främst vårdnadshavare, för att skapa förståelse och kunskap kring förskolorna/skolornas verksamhet. Eftersom personalen arbetar i större utsträckning i Office365 så ökar transparensen mellan verksamheterna. Det i sin tur skapar mer likvärdighet och underlättar kommunikation- och informationsflödet. Det som är viktigt är att alla verksamheter använder Office365 i samma utsträckning annars är det lätt att själva funktionen, och även likvärdigheten, går förlorad. Kvalitet- och utvecklingsavdelningen ser ett behov utav utbildning av personal, skolledare och vårdnadshavare i schoolsoft för att öka kunskapsnivån. Skolledarna kommer, om de använder verktygen rätt, kunna följa lärarnas arbete. Vårdnadshavare kan med hjälp av utbildning lättare hitta information och då få en större inblick av skolans verksamhet. Schoolsoft kan användas som en informationskanal vilket skapar ökad likvärdighet mellan skolor om alla använder plattformen. Förstelärarnas har stärkts och deras mandat är tydligare fastställt på enhetsnivå. Försteförskollärare och förstefritidspedagog är en ny satsning inom UAF från och med innevarande läsår. 26 (29)

101 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2019 Enheterna finner stort stöd i det kollegiala lärandet som mandaten innebär. Försteförskollärare leder arbetet i implementeringen av den nya läroplanen (lpfö 18). Förstefritidspedagogens uppdrag är att ansvara för fritidshemmens övergripande nätverk och dess fördjupning i läroplansuppdraget. I och med legitimationskravet på fritidspedagoger och/eller fritidshemslärare så ställs det högre krav på den centrala förvaltningens kompetensförsörjning. Detta eftersom vissa skolor inte har legitimerade fritidspedagoger så kommer vissa lärare behöva vara ansvarsperson inom fritidshemmen då det måste finnas en legitimerad pedagog. Något som är intressant är att Region Gotland har legitimationskrav på yrkeslärare, vilket inte är ett nationellt krav. Här bör central förvaltning reflektera om det ska vara ett fortsatt krav på legitimation inom yrkeslärarkåren. Under kvalitetsuppföljningssamtalen så har skolornas arbete kring utvecklingen av elevhälsoteamen och deras rutiner och strukturer lyfts fram. Det är glädjande att se hur väl skolorna arbetar med att få in elevhälsoteamen i det vardagliga arbetet. På vissa skolor är fritidshemspedagoger delaktiga i elevhälsoteamen vilket hjälper till att skapa en helhetsbild över dagen och stärker elevhälsoteamet. Det blir av naturliga skäl olika arbetssätt beroende på storlek på skola och här behöver central förvaltning se över arbetssättet. Om verksamheternas arbete kan underlättas och förenklas för den personal som förflyttar sig mellan skolor så kommer likvärdigheten mellan skolorna att öka. En övergripande elevhälsoplan kan vara aktuell, det behöver dock analyseras vidare för att se om det finns tydliga behov för det. Syftet att skapa en plan som ger en övergripande bild, förväntningar och mål för skolornas elevhälsoarbete och därigenom öka likvärdigheten. Planen skall tas fram i samråd med Barn- och elevhälsan och avdelningarna. PRIO är nu en naturlig del i det vardagliga arbetet. De skolor som har implementerat PRIO använder nu handboken som utvecklats i projektets arbetsgång. Pedagogerna reflekterar inte över att det är ett så kallat PRIO-arbete de utför när handboken används i arbetet. Ett utvärderingsarbete pågår för närvarande av PRIO-gruppen och resultatet av det kommer att kunna presenteras i nästa års analysrapport. Det lyckade projektet med tillgängliga lärmiljöer kommer fortsätta under kommande läsår. Precis som med PRIO är tanken att det ska bli en naturlig del av det vardagliga arbetet. Tillgängliga lärmiljöer har implementerats i många verksamheter och skolledarna ser en positiv utveckling hos barnen/eleverna. Alla pedagoger i förskola/skola är till för barnens/elevernas skull. Miljöer ska därför vara anpassade till barnen/eleverna. På de skolor som har infört rastpedagoger och/eller skolgårdslärare upplevs en minskning av kränkande behandlingar. Dels för att det finns personal ute bland barnen som proaktivt kan arbeta för att motverka kräkningar, men också för att det finns uppstyrda aktiviteter på rasterna. Den uppstyrda leken skapar mindre tillfällen för eleverna att bråka och eleverna får utlopp för eventuell rastlöshet. Det i sin tur skapar en trevligare arbetsmiljö för både pedagoger och elever under såväl raster som lektioner. 27 (29)

102 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2019 Vid analysen ser vi även att ett flertal verksamheter efterlyser mer utrymme i rapporten och mer stöd i uppföljning och analys, bl.a.; Arbetsmarknadsenheten, Integrationsenheten, Vuxenutbildningen, Folkhögskolan, Ungdomsgårdar, Särskolan och Kulturskolan. Med detta som bakgrund anser avdelning kvalitet- och utveckling att arbetet med analysrapporter behöver utvärderas tillsammans med verksamhetsrepresentanter och sedan utvecklas vidare. Ambitionen bör vara att alla verksamheter skall ges erforderligt utrymme. 28 (29)

103 Ärendenr RS BUN 2018/13 och GVN 2018/217 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Region Gotland Utbildning och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR Referenser Analysrapport VÅR 2018, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. Skollagen kap. 4, 3 (2010:800) Läroplanerna, (Lpfö 98 (18), LGR 11, GY11, Lsär11, GySär13) kapitel 1 och 2 Delaktighet för lärande Forskning för skolan, Skolverket, ISBN: Skollagen kap. 4, 12 (2010:800) 8. Bilagor Bilaga 1, Kallelse kvalitetsuppföljningssamtal VT2019 Bilaga 2, Frågor till kvalitetsuppföljningssamtal VT19 Bilaga 3, Övriga frågor till samtalen VT19 Bilaga 4, Enkät vårdnadshavare förskola Bilaga 5, Skolinspektionen ÅK 5 Bilaga 6, Skolinspektionen ÅK 9 Bilaga 7, Skolinspektionen gymnasiet ÅK 2 Bilaga 8, enkät gymnasiesärskola Bilaga 9, Folder likabehandlingsplan, för grundsärskola och gymnasiesärskola Bilaga 10, Hej-Klara-Färdiga-gå 29 (29)

104 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsavdelningen 5 december 2018 Kallelse till uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet inför analysrapport VÅR Kvalitets- och utvecklingsavdelningen har genom kalenderbokning i Outlook kallat er som är rektor/biträdande rektor/förskolechef/biträdande förskolechef/enhetschef för modersmålsenhet, kulturskola, arbetsmarknadsenhet, integrationsenhet, Fenomenalen och ungdomsgårdar till kvalitetsuppföljningssamtal. Vi har valt att träffa er i grupper om fem och om ni pga. förhinder måste byta grupp kontaktar ni karin.sandberg-tapp@edu.gotland.se så snart som möjligt. Utgångspunkt för vårens samtal är våra prioriterade utvecklingsområden 4.1 Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund och 4.5 Integration och etablering i verksamhethetsplanen för 2019 Inför samtalen använder kvalitets- och utvecklingsavdelningen bland annat följande underlag: Avdelningschefernas aktivitetsplaner Skolledarnas/enhetschefernas aktivitetsplaner Resultat av elevenkäter och enkäter till vårdnadshavare Anmälningar om kränkande behandling, klagomål och Skolinspektionsanmälningar Uppföljning av elever med hög frånvaro och risk att skolplikten inte fullgörs Avdelningarnas verksamhetsberättelser 2018 Efter att alla samtal har genomförts sammanställs och analyseras samtalen och de övriga underlagen i analysrapport VÅR som redovisas för barn- och utbildningsnämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Analysrapport VÅR är även ett av underlagen till verksamhetsplanen Syftet med samtalen är att ta del av er analys och reflektion av era verksamheter, samt ert arbete med värdegrundsfrågor. Kvalitetsuppföljningssamtalen är en del av vårt systematiska kvalitetsarbete på huvudmannanivå. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt, planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skollagen 4 kap 3 Frågeställningar skickas ut i början av januari 2019 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

105 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 2 (2) Välkomna! Karl-Erik Söderberg t.f. Chef kvalitets- och utvecklingsavdelningen Karin Sandberg Täpp Kvalitetsutvecklare Caroline Gränefjord Kvalitetscontroller

106 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Ärende BUN alt GVN 31 januari 2019 Frågeställningar till vårens uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet inför analysrapport VÅR Ni har alla fått en bokning genom kalendern till kommande kvalitetsuppföljningssamtal och vi räknar med att du kan komma den tid du är kallad till. Utgångspunkt för vårens samtal är våra prioriterade utvecklingsområden 4.1 Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund och 4.5 Integration och etablering i verksamhetsplanen för Vi kommer att utgå från nedanstående frågeställningar. Frågor till förskolechef/bitr. förskolechef, rektor/bitr. rektor samt enhetschef för modersmål Vad är du mest stolt över inom ert systematiska kvalitetsarbete? Vad har du lyckats med? Stäm av mellan rektor och biträdande rektor samt förskolechef och biträdande förskolechef så att ni lyfter olika områden. Hur gör du barn/elever, förskole-/skolpersonal och vårdnadshavare delaktiga i förskolan/skolans värdegrundsarbete? Ett tydligt ledarskap som bygger tillitsfulla relationer och hög delaktighet mellan lärare, elever och vårdnadshavare skapar en grundtrygghet i verksamheten. Vilket i sin tur leder till högre måluppfyllelse. Frågor till chefer inom Arbetsmarknadsenheten, Integrationsenheten, Ungdomsgårdar, Kulturskolan samt Fenomenalen Vad är du mest stolt över inom ert systematiska kvalitetsarbete? Vad har ni lyckats med? Ökade kunskaper om mångkultur och hur man motverkar rasism är viktigt för alla barn, elever och vuxna. Hur arbetar ni utifrån detta uppdrag? Vilka resultat kan ni se? Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

107 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 2 (2) Inför varje samtal kommer vi även att tillsammans med avdelningscheferna ta fram ytterligare frågeställningar utifrån deltagarna i respektive grupp. Det innebär att alla grupper kan få olika frågeställningar under respektive samtal. Syftet är att ni delar goda exempel med varandra samt att dessa kan ingå i kommande analysrapport. Vi vill fokusera på det goda samtalet som ska ge er styrka att vidareutveckla den goda kvalitén vi har i alla våra verksamheter inom utbildnings- och arbetslivsförvaltningen på Gotland. Om det är något du funderar på eller vill ta upp till diskussion inför kommande samtal är du välkommen att kontakta någon av oss. Väl mött Kvalitets- och utvecklingsavdelningen T.f. kvalitetschef Kalle Söderberg Karin Sandberg Täpp, Kvalitetsutvecklare Caroline Gränefjord, Kvalitetscontroller Sabina Voivodas, Kvalitetscontroller

108 Frågor som ej skickas ut i förväg Hur deltar BEH i ert SKA? Hur jobbar ni med trygghet och studiero? Hur följer du som rektor/förskolechef upp undervisningen och lärarnas ledarskap? Vad erbjuder du för stöd och kompetensutveckling utifrån behov som synliggjorts? Hur arbetar du för att integrera värdegrundsarbetet i all undervisning? Hur arbetar du för att skapa samsyn kring förskolans/skolans ordningsregler? Ett tydligare ledarskap i alla led leder till trygghet och studiero vilket i sin tur leder till högre måluppfyllelse. Hur arbetar ni inom din enhet för att utveckla ledarskapet? Det är allas ansvar för att hålla värdegrundsarbetet levande, hur säkerställer du det? Hur arbetar du för att skapa en samsyn och delaktighet kring den beslutade regionala integrationsstrategin?

109 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Resultat av enkäter till vårdnadshavare läsår 2018/2019 Kommunal förskola Uppföljningar av verksamhetsplan Metod Enkät till föräldrar och vårdnadshavare till barn i kommunal förskola genomfördes digitalt vårterminen Föräldrar och vårdnadshavares nöjdhet med förskola, skola, fritidshem Enkätfrågor Frågorna Nöjdhetsindex besvaras i en tiogradig skala där 1 innebär att man inte instämmer alls och 10 att man instämmer helt. Resultatredovisning Resultatet för varje fråga redovisas som ett medelvärde. Enkäten till vårdnadshavare med barn i förskola är uppdelat i olika frågeområden och resultatet redovisas därför även som genomsnittligt resultat per frågeområde. Årets resultat är inte helt jämförbart med tidigare års resultat då en annan skala har använts tidigare (skala 1 till 4). En del data går att jämföra direkt och den kommer att presenteras i rapporten.

110 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Innehåll 1. Svarsfrekvens Resultat av enkät till vårdnadshavare med barn i kommunal förskola Medelvärde per frågeområde Resultat per fråga Information om barnets utveckling Normer och värden Trygghet och omsorg Utveckling och lärande Anpassning efter barnets behov Barns inflytande Övergripande nöjdhet Medelvärde alla förskolor Övergripande nöjdhet fördelat över de olika förskolorna... 8

111 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Svarsfrekvens Svarsfrekvens kommunala verksamheter Svarsfrekvens Antal svarande Kvinnor Män Läsår 18/19 56% ,8% 37,8% Läsår 17/18 49 % ,8 % 39,6 % Enkäten till vårdnadshavare med barn i kommunal förskola skickades ut till 4030 vårdnadshavare. Enkäten har givits ut på svenska, engelska och arabiska för att skapa förutsättningarna till så många svar som möjligt. Det har också varit möjligt att scanna en QR-kod och på så sätt få tillgång till enkäten om man inte har haft en registrerad e-post i vårt system. Svarsfrekvensen för den kommunala förskolan landade i slutänden på 56 %. I linje med förra årets modell har enkäten skickats till båda vårdnadshavarna, förutsatt att båda har haft en registrerad e-postadress i vårt system. Svarsfrekvensen har ökat något sedan förra året, men är fortfarande relativt låg trots stora insatser för att sprida informationen om enkäten till vårdnadshavarna. Troligen beror den låga svarsfrekvensen på att endast en vårdnadshavare har svarat på enkäten. 2. Resultat av enkät till vårdnadshavare med barn i kommunal förskola 2.1. Medelvärde per frågeområde Här visas ett medelvärde för varje frågeområde. Totalt finns det sex stycken frågeområden där varje frågeområde består av 1 till 3 frågor. 8,6 9,0 9,1 8,7 8,8 8,5 INFORMATION OM BARNETS UTVECKLING NORMER OCH VÄRDEN TRYGGHET OCH OMSORG UTVECKLING OCH LÄRANDE ANPASSNING EFTER BARNETS BEHOV BARNS INFLYTANDE

112 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 2.2. Resultat per fråga Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Information om barnets utveckling Medelvärdet för barnets utveckling var 8,6 av 10. I diagrammet nedan visas en uppdelning av de tre ställda frågorna och ett medelvärde för alla förskolor för respektive fråga. Frågan Jag upplever att jag får fortlöpande information om mitt barns tillvaro på förskolan fick ett medelvärde på 8,2. Frågan Jag upplever att förskolan tar hänsyn till den information jag förmedlar om mitt barn fick ett medelvärde på 8,8. Frågan Jag upplever att jag fick tydlig information om hur det går för mitt barn på förskolan under utvecklingssamtalet fick ett medelvärde på 8,8. 8,2 8,8 8,8 JAG UPPLEVER ATT JAG FÅR FORTLÖPANDE INFORMATION OM MITT BARNS TILLVARO PÅ FÖRSKOLAN JAG UPPLEVER ATT FÖRSKOLAN TAR HÄNSYN TILL DEN INFORMATION JAG FÖRMEDLAR OM MITT BARN JAG UPPLEVER ATT JAG FICK TYDLIG INFORMATION OM HUR DET GÅR FÖR MITT BARN PÅ FÖRSKOLAN UNDER UTVECKLINGSSAMTALET Normer och värden Medelvärdet för normer och värden var 9,0 av 10. I diagrammet nedan visas en uppdelning av de tre ställda frågorna och ett medelvärde för alla förskolor för respektive fråga. Frågan Jag upplever att förskolepersonalen arbetar för att barnen ska utveckla respekt för varandra fick ett medelvärde på 8,9. Frågan Jag upplever att det är tydligt att kränkande behandling inte accepteras på förskolan fick ett medelvärde på 8,9. Frågan Jag upplever att flickor och pojkar ges samma förutsättningar på förskolan fick ett medelvärde på 9,2. 4

113 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: ,9 8,9 9,2 JAG UPPLEVER ATT FÖRSKOLEPERSONALEN ARBETAR FÖR ATT BARNEN SKA UTVECKLA RESPEKT FÖR VARANDRA JAG UPPLEVER ATT DET ÄR TYDLIGT ATT KRÄNKANDE BEHANDLING INTE ACCEPTERAS PÅ FÖRSKOLAN JAG UPPLEVER ATT FLICKOR OCH POJKAR GES SAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR PÅ FÖRSKOLAN Trygghet och omsorg Medelvärdet för trygghet och omsorg var 9,1 av 10. I diagrammet nedan visas en uppdelning av de tre ställda frågorna och ett medelvärde för alla förskolor för respektive fråga. Frågan Jag upplever att förskolan ger mitt barn en bra balans av aktivitet och vila under dagen fick ett medelvärde på 8,9. Frågan Jag upplever att mitt barn trivs på förskolan fick ett medelvärde på 9,2. Frågan Jag upplever att det känns tryggt att lämna på förskolan fick ett medelvärde på 9,1. 8,9 9,2 9,1 JAG UPPLEVER ATT FÖRSKOLAN GER MITT BARN EN BRA BALANS AV AKTIVITET OCH VILA UNDER DAGEN JAG UPPLEVER ATT MITT BARN TRIVS PÅ FÖRSKOLAN JAG UPPLEVER ATT DET KÄNNS TRYGGT ATT LÄMNA PÅ FÖRSKOLAN 5

114 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Utveckling och lärande Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Medelvärdet för utveckling och lärande var 8,7 av 10. I diagrammet nedan visas en uppdelning av de tre ställda frågorna och ett medelvärde för alla förskolor för respektive fråga. Frågan Jag upplever att verksamheten på förskolan väcker mitt barns nyfikenhet fick ett medelvärde på 8,8. Frågan Jag upplever att förskolan erbjuder mitt barn en stimulerande miljö fick ett medelvärde på 8,6. Frågan Jag upplever att mitt barn lär sig mycket på förskolan fick ett medelvärde på 8,7. 8,8 8,6 8,7 JAG UPPLEVER ATT VERKSAMHETEN PÅ FÖRSKOLAN VÄCKER MITT BARNS NYFIKENHET JAG UPPLEVER ATT FÖRSKOLAN ERBJUDER MITT BARN EN STIMULERANDE MILJÖ JAG UPPLEVER ATT MITT BARN LÄR SIG MYCKET PÅ FÖRSKOLAN Anpassning efter barnets behov Medelvärdet för anpassning efter barnets behov var 8,8 av 10. I diagrammet nedan visas den ställda frågan och ett medelvärde för alla förskolor för den frågan. Jag upplever att mitt barn får ett tillräckligt stöd på förskolan 8,8 6

115 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Barns inflytande Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Medelvärdet för utveckling och lärande var 8,5 av 10. I diagrammet nedan visas en uppdelning av de två ställda frågorna och ett medelvärde för alla förskolor för respektive fråga. Frågan Jag upplever att barnen får vara med och påverka hur det ska vara på förskolan fick ett medelvärde på 8,3. Frågan Jag upplever att barnen blir "sedda och hörda" av förskolepersonalen fick ett medelvärde på 8,7. 8,3 8,7 JAG UPPLEVER ATT BARNEN FÅR VARA MED OCH PÅVERKA HUR DET SKA VARA PÅ FÖRSKOLAN JAG UPPLEVER ATT BARNEN BLIR "SEDDA OCH HÖRDA" AV FÖRSKOLEPERSONALEN Övergripande nöjdhet Medelvärde alla förskolor Här presenteras den totala nöjdheten med ett medelvärde för alla förskolor. Skalan här är mellan 0 till 100. Nöjdheten hos föräldrarna för den kommunala förskolan har ökat succesivt för varje år. 78,32 81,41 83,7 TOTAL NÖJDHET VT 17 TOTAL NÖJDHET VT 18 TOTALT NÖJDHET VT 19 7

116 Heden/Myggan Öja Förskola Storkens Språkförskola Myran förskola Humlan förskola Hemse Mullvaden förskola Storken förskola Forellen förskola Väskinde förskola Bryggaren förskola Asken förskola Garda förskola Linden förskola Törnekvior förskola Vitkålen förskola Klubbsvampen förskola Blå Huset förskola Endre förskola Visborgsstaden förskola Stenkyrka förskola Västerhejde Torpet förskola Skräddaren förskola Bullerbyn förskola Glasmästaren förskola Sanda förskola Persgränd förskola Roma förskola Dalhem förskola Lärbro förskola Fårösund förskola Kabyssen förskola Lien förskola Västerhejde korallen förskola Eskelhem förskola Fole förskola Slite förskola Hemse Tallen förskola Stånga förskola Bogen förskola Havdhem förskola Klinte förskola Vänge förskola Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Övergripande nöjdhet fördelat över de olika förskolorna Överlag har Gotland en god nöjdhet hos föräldrarna. Det finns totalt 42 kommunala förskolor där 6 stycken kommunala förskolor ligger i toppen med ett resultat på 9 eller över på den tiogradiga skalan (presenteras här nedan i grönt). 30 stycken har ett resultat mellan 8 till 9 (presenteras här nedan i gult) och endast 6 stycken ligger på ett resultat mellan 7 till 8 (presenteras här nedan i rött). Det finns möjligheter till förbättring, men om man sätter resultatet i sin helhet visar det på en god nöjdhet bland föräldrarna

117 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Resultat av enkäter till elever år 2018 Kommunal grundskola, åk 5 Metod Enkät till elever i årskurs 5 gjordes av skolinspektionen våren Enkätfrågor Frågorna besvaras med fyra svarsalternativ, som sedan normeras. Ett högt värde innebär att eleven instämmer i påståendet. Vissa svar är så kallade omvända svar vilket innebär att ett högt värde innebär att man inte håller med. Resultatredovisning Resultatet för varje fråga redovisas som ett medelvärde. Enkäten till elever i årskurs 5 har endast delfrågor och inga uppdelade frågeområden. Endast de resultat som sticker ut i enkäten kommer att presenteras i den här bilagan. För vidare studier av resultatet hänvisar kvalitet- och utvecklingsavdelningen till skolinspektionen och deras resultatredovisning. Vissa skolor har så pass få elever och därför presenteras inget separat resultat för dessa, då det blir för utelämnande för enskilda elever. 1

118 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Innehåll 1. Svarsfrekvens Resultat av enkät till elever, ÅK 5, kommunal skola Index övergripande nöjdhet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever hur vi har det i skolan och hemma

119 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Svarsfrekvens Svarsfrekvens kommunala verksamheter Svarsfrekvens Antal svarande År % 503 Enkäten till elever med barn i kommunal skola skickades ut till 544 elever varav 503 svarade. Svarsfrekvensen för den kommunala skolan landade i slutänden därför på 92 %. 2. Resultat av enkät till elever, ÅK 5, kommunal skola 2.1 Index övergripande nöjdhet Här visas index för den övergripande nöjdheten för respektive kommunal skola på Gotland. Ett samlingsvärde för alla kommunala skolor (orange stapel) samt ett värde för alla kommunala skolor (blå stapel) visas också. Fyra skolor har inget värde då dessa har för få elever för att man ska kunna anse att sekretessen upprätthålls. 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Index Övegripande Nöjdhet 3

120 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 2.2 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer fick 6,4 i poäng. Samma fråga fick också 6,4 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 6,4 6,4 GOTLANDS KOMMUNALA SKOLOR SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR I SVERIGE 2.3 På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med skoluppgifter fick 6,5 i poäng. Samma fråga fick 6,4 för samtliga deltagande skolor i Sverige. På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter 6,5 6,4 GOTLANDS KOMMUNALA SKOLOR SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR I SVERIGE 4

121 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det fick 8,8 i poäng. Samma fråga fick 8,6 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det 8,8 8,6 GOTLANDS KOMMUNALA SKOLOR SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR I SVERIGE 2.5 Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker fick 8,6 i poäng. Samma fråga fick också 8,6 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker 8,6 8,6 GOTLANDS KOMMUNALA SKOLOR SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR I SVERIGE 5

122 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever hur vi har det i skolan och hemma Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever hur vi har det i skolan och hemma fick 6,9 i poäng. Samma fråga fick också 6,9 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever hur vi har det i skolan och hemma 6,9 6,9 GOTLANDS KOMMUNALA SKOLOR SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR I SVERIGE 6

123 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Resultat av enkäter till elever år 2018 Kommunal grundskola, åk 9 Metod Enkät till elever i årskurs 9 gjordes skolinspektionen våren Enkätfrågor Frågorna besvaras med fyra svarsalternativ, som sedan normeras. Ett högt värde innebär att eleven instämmer i påståendet. Vissa svar är så kallade omvända svar vilket innebär att ett högt värde innebär att man inte håller med. Resultatredovisning Resultatet för varje fråga redovisas som ett medelvärde. Enkäten till elever i årskurs 9 har delfrågor som sedan samlas ihop till index för respektive frågeområde. Endast de resultat som sticker ut i enkäten kommer att presenteras i den här bilagan. För vidare studier av resultatet hänvisar kvalitet- och utvecklingsavdelningen till skolinspektionen och deras resultatredovisning. Vissa skolor har så pass få elever och därför presenteras inget separat resultat för dessa, då det blir för utelämnande för enskilda elever.

124 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Innehåll 1. Svarsfrekvens Resultat av enkät till elever årskurs Index övergripande nöjdhet Ordningsregler Trygghet Elevhälsa Tillit till elevens förmåga Delaktighet och inflytande... 9

125 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Svarsfrekvens Svarsfrekvens kommunala verksamheter Svarsfrekvens Antal svarande År % 450 Enkäten till elever med barn i kommunal skola skickades ut till 553 elever varav 450 svarade. Svarsfrekvensen för den kommunala skolan landade i slutänden därför på 81 %.

126 SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR ÅK 9 I SVERIGE GOTLANDS KOMMUN ÅK 9 SOLKLINTSSKOLAN KLINTESKOLAN ROMASKOLAN FÅRÖSUNDSSKOLAN SÖDERVÄRNSSKOLAN HÖGBYSKOLAN SOLBERGASKOLAN SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR ÅK 9 I SVERIGE GOTLANDS KOMMUN ÅK 9 SOLKLINTSSKOLAN KLINTESKOLAN ROMASKOLAN FÅRÖSUNDSSKOLAN SÖDERVÄRNSSKOLAN HÖGBYSKOLAN SOLBERGASKOLAN Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 2. Resultat av enkät till elever årskurs Index övergripande nöjdhet Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Här visas index för den övergripande nöjdheten för respektive kommunal skola på Gotland samt om eleverna skulle rekommendera sin skola. Ett samlingsvärde för alla kommunala skolor (orange stapel) samt ett värde för alla kommunala skolor (blå stapel) visas också. Jag är nöjd med min skola som helhet 6,3 7,1 7,0 6,9 6,9 7,4 6,1 7,6 4,8 Jag skulle rekommendera min skola 5,6 6,8 6,5 5,9 6,2 7,3 4,9 8,1 3,1

127 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 2.2 Ordningsregler Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Index för alla Gotlands kommunala skolor angående Ordningsregler fick 5,19 i poäng. Samma index fick 5,09 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Ordningsregler - Index 5,19 5,09 GOTLANDS KOMMUN ÅK 9 SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR ÅK 9 I SVERIGE Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan I Min skola följer eleverna de ordningsregler som finns fick 5,06 i poäng. Samma fråga fick 4,67 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha fick 3,82 i poäng. Samma fråga fick 4,2 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan Min lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs fick 6,61 i poäng. Samma fråga fick 6,37 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Ordningsregler - Delfrågor 5,06 4,67 3,82 4,2 6,61 6,37 I MIN SKOLA FÖLJER I MIN SKOLA ÄR VI ELEVER ELEVERNA DE MED OCH BESTÄMMER VILKA ORDNINGSREGLER SOM FINNS ORDNINGSREGLER VI SKA HA MIN LÄRARE SER TILL ATT ORDNINGSREGLERNA PÅ SKOLAN FÖLJS Gotlands kommun ÅK 9 Samtliga deltagande skolor ÅK 9 i Sverige 5

128 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 2.3 Trygghet Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Index för alla Gotlands kommunala skolor angående Trygghet fick 8,14 i poäng. Samma index fick 7,85 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Trygghet - Index 8,14 7,85 GOTLANDS KOMMUN ÅK 9 SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR ÅK 9 I SVERIGE Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan I min skola finns det elever jag är rädd för - omvänd fråga fick 8,07 i poäng. Samma fråga fick 7,96 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan I min skola finns det personal jag är rädd för - omvänd fråga fick 8,16 i poäng. Samma fråga fick 8,03 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan Jag känner mig trygg i min skola fick 8,18 i poäng. Samma fråga fick 7,55 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Trygghet - delfrågor 8,07 8,16 8,18 7,96 8,03 7,55 I MIN SKOLA FINNS DET ELEVER JAG ÄR RÄDD FÖR - OMVÄND FRÅGA I MIN SKOLA FINNS DET PERSONAL JAG ÄR RÄDD FÖR - OMVÄND FRÅGA JAG KÄNNER MIG TRYGG I MIN SKOLA Gotlands kommun ÅK 9 Samtliga deltagande skolor ÅK 9 i Sverige 6

129 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 2.4 Elevhälsa Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Index för alla Gotlands kommunala skolor angående Elevhälsa fick 7,12 i poäng. Samma index fick 6,63 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Elevhälsa - index 7,12 6,63 GOTLANDS KOMMUN ÅK 9 SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR ÅK 9 I SVERIGE Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever om hur vi upplever vår skol- och livssituation fick 5,48 i poäng. Samma fråga fick 5,53 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan Jag kan gå och prata med skolsköterskan eller kuratorn/skolpsykolog om vad jag vill, det måste inte ha hänt något allvarligt fick 7,8 i poäng. Samma fråga fick 7,06 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan På min skola är det OK att lämna lektionen om man känner ett behov av att träffa skolsköterskan eller kurator fick 7,97 poäng. Samma fråga fick 7,26 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Elevhälsa- delfrågor 5,48 5,53 7,8 7,97 7,06 7,26 ELEVHÄLSOGRUPPEN I MIN SKOLA FRÅGAR OSS ELEVER OM HUR VI UPPLEVER VÅR SKOL- OCH LIVSSITUATION JAG KAN GÅ OCH PRATA MED PÅ MIN SKOLA ÄR DET OK ATT SKOLSKÖTERSKAN ELLER LÄMNA LEKTIONEN OM MAN KURATORN/SKOLPSYKOLOG KÄNNER ETT BEHOV AV ATT OM VAD JAG VILL, DET MÅSTE TRÄFFA SKOLSKÖTERSKAN INTE HA HÄNT NÅGOT ELLER KURATOR ALLVARLIGT Gotlands kommun ÅK 9 Samtliga deltagande skolor ÅK 9 i Sverige 7

130 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 2.5 Tillit till elevens förmåga Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Index för alla Gotlands kommunala skolor angående Tillit till elevens förmåga fick 7,73 i poäng. Samma index fick 7,5 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Tillit till elevens förmåga - Index 7,73 7,5 GOTLANDS KOMMUN ÅK 9 SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR ÅK 9 I SVERIGE Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan Min lärare får mig att tro på mig själv i mitt skolarbete fick 6,02 i poäng. Samma fråga fick 5,97 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa fick 8,33 i poäng. Samma fråga fick 8,04 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker fick 8,75 poäng. Samma fråga fick 8,44 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Tillit till elevens förmåga - delfrågor 8,33 8,04 8,75 8,44 6,02 5,97 MIN LÄRARE FÅR MIG ATT TRO PÅ MIG SJÄLV I MITT SKOLARBETE MINA LÄRARE FÖRVÄNTAR SIG ATT JAG SKA GÖRA MITT BÄSTA JAG KAN NÅ KUNSKAPSKRAVEN I SKOLAN OM JAG FÖRSÖKER Gotlands kommun ÅK 9 Samtliga deltagande skolor ÅK 9 i Sverige 8

131 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 2.6 Delaktighet och inflytande Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Index för alla Gotlands kommunala skolor angående Delaktighet och inflytande fick 5,39 i poäng. Samma index fick 5,29 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Delaktighet och inflytande - Index 5,39 5,29 GOTLANDS KOMMUN ÅK 9 SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR ÅK 9 I SVERIGE Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan Vi elever har inflytande på undervisningens innehåll fick 4,81 i poäng. Samma fråga fick 4,89 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan På lektionen är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter fick 5,04 i poäng. Samma fråga fick 5,17 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Medelvärdet för alla Gotlands kommunala skolor för frågan I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö fick 6,31 poäng. Samma fråga fick 5,81 för samtliga deltagande skolor i Sverige. Delaktighet och inflytande - delfrågor 4,81 4,89 5,04 5,17 6,31 5,81 VI ELEVER HAR INFLYTANDE PÅ UNDERVISNINGENS INNEHÅLL PÅ LEKTIONEN ÄR VI ELEVER MED OCH PÅVERKAR PÅ VILKET SÄTT VI SKA ARBETA MED OLIKA SKOLUPPGIFTER I MIN SKOLA ÄR VI ELEVER MED OCH PÅVERKAR VÅR SKOLMILJÖ Gotlands kommun ÅK 9 Samtliga deltagande skolor ÅK 9 i Sverige 9

132 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Resultat av enkäter till elever år 2018 Kommunal gymnasieskola, åk 2 Uppföljningar av verksamhetsplan Metod Enkät till elever i gymnasieskolan årskurs 2 gjordes av skolinspektionen våren Föräldrar och vårdnadshavares nöjdhet med förskola, skola, fritidshem Enkätfrågor Frågorna besvaras med fyra svarsalternativ, som sedan normeras. Ett högt värde innebär att eleven Nöjdhetsindex instämmer i påståendet. Vissa svar är så kallade omvända svar vilket innebär att ett högt värde innebär att man inte håller med. Resultatredovisning Resultatet för varje fråga redovisas som ett medelvärde. Enkäten till elever i gymnasieskolan årskurs 2 har delfrågor som sedan samlas ihop till index för respektive frågeområde. Endast de resultat som sticker ut i enkäten kommer att presenteras i den här bilagan. För vidare studier av resultatet hänvisar kvalitet- och utvecklingsavdelningen till skolinspektionen och deras resultatredovisning. 1

133 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Innehåll 1. Svarsfrekvens Resultat av enkät till elever årskurs 2 gymnasieskolan Index övergripande nöjdhet Trygghet Elevhälsa Stimulans Tillit till elevens förmåga Delaktighet och inflytande

134 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Svarsfrekvens Svarsfrekvens kommunal gymnasieskola åk 2 Svarsfrekvens Antal svarande År % 306 Enkät till elever i kommunal gymnasieskola årskurs 2 skickades ut till 430 elever varav 306 svarade. Svarsfrekvensen för den kommunala gymnasieskolan årskurs 2 blev 71 %. 3

135 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 2. Resultat av enkät till elever årskurs 2 gymnasieskolan 2.1 Index övergripande nöjdhet Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Här visas index för den övergripande nöjdheten för kommunal gymnasieskola årskurs 2 på Gotland samt om eleverna skulle rekommendera sin skola. Ett värde för den kommunala gymnasieskolan årskurs 2 (orange stapel) samt ett värde för alla kommunala gymnasieskolor årskurs 2 i Sverige (blå stapel). Jag är nöjd med min skola som helhet 7,5 7,16 GOTLANDS KOMMUN GYMNASIESKOLA ÅK 2 SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR ÅK 2 GYMNASIET I SVERIGE Jag skulle rekommendera min skola 7,58 6,9 GOTLANDS KOMMUN GYMNASIESKOLA ÅK 2 SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR ÅK 2 GYMNASIET I SVERIGE 4

136 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 2.2 Trygghet Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Index för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 angående Trygghet fick 8,05 i poäng. Samma index fick 8,1 för samtliga deltagande gymnasieskolor åk 2 i Sverige. Trygghet- index 8,05 8,1 GOTLANDS KOMMUN GYMNASIESKOLA ÅK 2 SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR ÅK 2 GYMNASIET I SVERIGE Gotlands kommun gymnasieskola ÅK 2 Samtliga deltagande skolor ÅK 2 gymnasiet i Sverige Medelvärdet för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 på frågan I min skola finns det elever jag är rädd för - omvänd fråga fick 7,79 i poäng. Samma fråga fick 8,06 för samtliga deltagande skolor åk 2 gymnasiet i Sverige. Medelvärdet för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 på frågan I min skola finns det personal jag är rädd för - omvänd fråga fick 8,34 i poäng. Samma fråga fick 8,33 för samtliga deltagande skolor åk 2 gymnasiet i Sverige. Medelvärdet för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 på frågan Jag känner mig trygg i skolan fick 8,02 i poäng. Samma fråga fick 7,92 för samtliga deltagande skolor åk 2 gymnasiet i Sverige. Trygghet - delfrågor 7,79 8,06 8,34 8,33 8,02 7,92 I MIN SKOLA FINNS DET ELEVER JAG ÄR RÄDD FÖR - OMVÄND FRÅGA I MIN SKOLA FINNS DET PERSONAL JAG ÄR RÄDD FÖR - OMVÄND FRÅGA JAG KÄNNER MIG TRYGG I MIN SKOLA Gotlands kommun gymnasieskola ÅK 2 Samtliga deltagande skolor ÅK 2 gymnasiet i Sverige 5

137 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 2.3 Elevhälsa Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Index för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 angående Elevhälsa fick 7,12 i poäng. Samma index fick 7,1 för samtliga deltagande gymnasieskolor åk 2 i Sverige. Elevhälsan - index 7,12 7,1 GOTLANDS KOMMUN GYMNASIESKOLA ÅK 2 SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR ÅK 2 GYMNASIET I SVERIGE Medelvärdet för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 på frågan Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever om hur vi upplever vår skol- och livssituation fick 5,65 i poäng. Samma fråga fick 6,08 för samtliga deltagande skolor åk 2 gymnasiet i Sverige. Medelvärdet för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 på frågan Jag kan gå och prata med skolsköterskan eller kuratorn/skolpsykolog om vad jag vill, det måste inte ha hänt något allvarligt fick 7,76 i poäng. Samma fråga fick 7,56 för samtliga deltagande skolor åk 2 gymnasiet i Sverige. Medelvärdet för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 på frågan På min skola är det OK att lämna lektionen om man känner ett behov av att träffa skolsköterskan eller kurator fick 7,88 poäng. Samma fråga fick 7,65 för samtliga deltagande skolor åk 2 gymnasiet i Sverige. Elevhälsa - delfrågor 5,65 6,08 7,76 7,56 7,88 7,65 ELEVHÄLSOGRUPPEN I MIN SKOLA FRÅGAR OSS ELEVER OM HUR VI UPPLEVER VÅR SKOL- OCH LIVSSITUATION JAG KAN GÅ OCH PRATA MED SKOLSKÖTERSKAN ELLER KURATORN/SKOLPSYKOLOG OM VAD JAG VILL, DET MÅSTE INTE HA HÄNT NÅGOT ALLVARLIGT PÅ MIN SKOLA ÄR DET OK ATT LÄMNA LEKTIONEN OM MAN KÄNNER ETT BEHOV AV ATT TRÄFFA SKOLSKÖTERSKAN ELLER KURATOR Gotlands kommun gymnasieskola ÅK 2 Samtliga deltagande skolor ÅK 2 gymnasiet i Sverige 6

138 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 2.4 Stimulans Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Index för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 angående Stimulans fick 5,53 i poäng. Samma index fick 5,71 för samtliga deltagande gymnasieskolor åk 2 i Sverige. Stimulans - index 5,53 5,71 GOTLANDS KOMMUN GYMNASIESKOLA ÅK 2 SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR ÅK 2 GYMNASIET I SVERIGE Medelvärdet för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 på frågan Skolarbetet är intressant fick 5,91 i poäng. Samma fråga fick 6,05 för samtliga deltagande skolor åk 2 gymnasiet i Sverige. Medelvärdet för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 på frågan Skolarbetet är roligt fick 5,26 i poäng. Samma fråga fick 5,41 för samtliga deltagande skolor åk 2 gymnasiet i Sverige. Medelvärdet för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 på frågan Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer fick 5,41 i poäng. Samma fråga fick 5,68 för samtliga deltagande skolor åk 2 gymnasiet i Sverige. Stimulans - delfrågor 5,91 6,05 5,26 5,41 5,41 5,68 SKOLARBETET ÄR INTRESSANT SKOLARBETET ÄR ROLIGT SKOLARBETET STIMULERAR MIG ATT LÄRA MIG MER Gotlands kommun gymnasieskola ÅK 2 Samtliga deltagande skolor ÅK 2 gymnasiet i Sverige 7

139 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 2.5 Tillit till elevens förmåga Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Index för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 angående Tillit till elevens förmåga fick 7,57 i poäng. Exakt samma index fick 7,57 för samtliga deltagande gymnasieskolor åk 2 i Sverige. Tillit till elevens förmåga- index 7,57 7,57 GOTLANDS KOMMUN GYMNASIESKOLA ÅK 2 SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR ÅK 2 GYMNASIET I SVERIGE Medelvärdet för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 på frågan Mina lärare får mig att tro på mig själv i mitt skolarbete fick 6,00 i poäng. Samma fråga fick 6,33 för samtliga deltagande skolor åk 2 gymnasiet i Sverige. Medelvärdet för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 på frågan Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa fick 8,08 i poäng. Samma fråga fick 8,01 för samtliga deltagande skolor åk 2 gymnasiet i Sverige. Medelvärdet för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 på frågan Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker fick 8,58 poäng. Samma fråga fick 8,34 samtliga deltagande skolor åk 2 gymnasiet i Sverige. Tillit till elevens förmåga - delfrågor 6 6,33 8,08 8,58 8,01 8,34 MINA LÄRARE FÅR MIG ATT TRO PÅ MIG SJÄLV I MITT SKOLARBETE MINA LÄRARE FÖRVÄNTAR SIG ATT JAG SKA GÖRA MITT BÄSTA JAG KAN NÅ KUNSKAPSKRAVEN I SKOLAN OM JAG FÖRSÖKER Gotlands kommun gymnasieskola ÅK 2 Samtliga deltagande skolor ÅK 2 gymnasiet i Sverige 8

140 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 2.6 Delaktighet och inflytande Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: Index för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 angående Delaktighet och inflytande fick 5,41 i poäng. Samma index fick 5,72 för samtliga deltagande gymnasieskolor åk 2 i Sverige. Delaktighet och inflytande - index 5,41 5,72 GOTLANDS KOMMUN GYMNASIESKOLA ÅK 2 SAMTLIGA DELTAGANDE SKOLOR ÅK 2 GYMNASIET I SVERIGE Medelvärdet för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 på frågan Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll fick 5,04 i poäng. Samma fråga fick 5,21 för samtliga deltagande skolor åk 2 gymnasiet i Sverige. Medelvärdet för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 på frågan På lektionen är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter fick 5,33 i poäng. Samma fråga fick 5,81 för samtliga deltagande skolor åk 2 gymnasiet i Sverige. Medelvärdet för Gotlands kommunala gymnasieskola åk 2 på frågan I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö fick 5,89 poäng. Samma fråga fick 6,12 samtliga deltagande skolor åk 2 gymnasiet i Sverige. Delaktighet och inflytande - delfrågor 5,04 5,21 5,33 5,81 5,89 6,12 VI ELEVER HAR INFLYTANDE ÖVER UNDERVISNINGENS INNEHÅLL PÅ LEKTIONEN ÄR VI MED OCH PÅVERKAR PÅ VILKET SÄTT VI SKA ARBETA MED OLIKA SKOLUPPPGIFTER I MIN SKOLA ÄR VI ELEVER MED OCH PÅVERKAR VÅR SKOLMILJÖ Gotlands kommun gymnasieskola ÅK 2 Samtliga deltagande skolor ÅK 2 gymnasiet i Sverige 9

141 Resultat från Hur är läget? Enkät från trygghetsgruppen läsåret 2018/19 17 st 1 1* 3 * Kryssat mitt emellan sådär och dåligt Kommentarer: Jag är så trött idag (11) Jag har sovit på kortids, X var arg. (17)

142 Arbetsmiljö Vad är arbetsmiljö? Fysisk miljö: Handlar om lokaler, t ex klassrum, arbetsplatser, korridorer och uppehållsrum. Man ska kunna se och höra bra. Man ska kunna sitta bra och ta sig fram dit man ska. Luften ska vara fräsch. Temperaturen ska vara lagom och anpassad efter årstid. Psykosocial miljö: Handlar om hur stämningen är på skolan. Hur man är mot varandra och hur man pratar till varandra. Om det är mycket stress. Vågar man vara sig själv och blir man accepterad för den man är. Känner man sig trygg i sin skola. Skolans olika platser, hur är de tycker du? Eget tillägg 20 1 (bra ibland, tjafsigt ibland) (oftast kallt i 1:an)

143

144 20 2 Klassrum Ja Sådär Nej Kan du höra bra i klassrummen? Är det något klassrum som det är svårare att höra bra i så skriv det här: Kan du se bra i klassrummen? 21 1 Är det något klassrum som det är svårare att se bra i så skriv vilket här: Det är stökigt och rörigt i klassrummen Om det är något klassrum som är stökigare än andra så skriv det här:

145 Lärare och personal Ja Ibland Nej Kommentar: En person kryssar i både ja och nej och skriver Ja i vanligt ämne, Nej i karaktär Mobbing och kränkningar 2 19

146 Om du svarat jag kryssa var? 1 Annan plats, var? På kortids Delaktighet, demokrati, jämlikhet Ja Nej

147 Kommentar till frågorna nedan: en har skrivit vet inte på alla tre. Ja Nej

148 Uppföljning av #Metoo JA NEJ 2 20 Om JA: JA 2 NEJ JA: 2 NEJ Du vet väl att all personal på skolan är skyldig att hjälpa dig. För att få hjälp måste man vara modig och våga berätta. Hoppas du vågar om du behöver hjälp med något!

149 Det här jobbar vi vidare med under 2019 Vi vill fortsätta utveckla samarbetet mellan elevrådet och trygghetsgruppen. Eleverna upplever att alla behandlas lika bra och blir accepterade för den man är på skolan. Det är viktigt, så vill vi fortsätta ha det! Det görs bl a genom: - personalen jobbar vidare med tillgänglig skola. - regelbundna samtal kring trygghet, trivsel och hur man är mot varandra. - mentorssamtal. - gemensamma friluftsdagar el liknande. Trivselregler Wisbygymnasiet Gymnasiesärskolan Plan mot kränkande behandling 2019 Vill du veta mer? Kontakta oss om du vill veta mer om hur skolan enligt lag ska arbeta mot kränkande behandling. Förutom mentor och lärare kan du också kontakta oss i trygghetsgruppen: Anders Stoltz, Rektor: Anna Björk, skolkurator: Gittan Thomsson, resurs NP: Jesper Forsman, Lärare NP: Marita Holgersson, Lärare IP: Vår plan mot kränkande behandling i sin helhet hittar du på Schoolsoft, under Filer och länkar. Vi är också rädda om skolans och våra gemensamma saker!

150 Vad är kränkande behandling? Alla människor är lika mycket värda! Det är kränkande att behandla någon sämre än andra. Den som känner sig kränkt ska tas på allvar! Vad är mobbning? Det kan vara när någon flera gånger: - Slår eller knuffar dig. - Hotar eller retar dig. - Ger dig elaka blickar. - Skickar otrevliga meddelanden. - Inte låter dig vara med/fryser ut dig. Mobbing är kränkande! Vad är diskriminering? När du behandlas sämre än andra eller inte kan vara med och det har samband med: - Kön - Könsöverskridande identitet - Sexuell läggning - Etnicitet - Religion eller annan trosuppfattning - Funktionsnedsättning - Ålder Diskriminering är olagligt! Vad är trakasserier? Trakasserier är när någon beter sig på ett sätt som kränker en annan persons värdighet! Exempel: - Någon tafsar på dig. - Någon säger elaka saker till dig. - Någon skickar massor med meddelanden och inte slutar fast du ber om det. Så här vill vi ha det! Elever och personal ska känna sig trygga, bemötas med respekt och känna sig sedda på vår skola. Man har rätt att vara som man är. Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Alla gör så gott man kan för att det ska vara en god stämning på skolan. Alla ska kunna vara med alla. Om man får problem ska personalen hjälpa till. Man ska få hjälp så fort som möjligt. Vi gör det tillsammans! Skolan är till för dig! Till dig som elev Dina synpunkter är viktiga! Har du tankar och idéer om hur vi kan få en ännu bättre och tryggare skola så säg det till din mentor eller annan personal. Du kan också ta upp det på klassråd och elevråd. Om du ser eller är med om kränkningar eller mobbning på skolan berätta det för någon personal! Till dig som förälder Om det känns otryggt för din ungdom att gå till skolan kontakta oss. Vänd dig i första hand till mentor. Ingen ska utsättas för kränkningar på gymnasiesärskolan!

151

152 Kvot: Extra möte efter att de fått personnr. Info separat HEJ KLARA FÄRDIGA GÅ Mötet vid båt/flyg Inskrivningar 1 månad in på etablering (hembesök?) 18 mån in på etablering (utvärdering) Samtycke Nyckelkvittens Glappersättning från SOF, kvittens Inbjudningar till o Klara o Stöd och försörjning o Lotsen Hyreskontrakt Hemförsäkring Flyttanmälan skatteverket Försäkringstillhörighet (FK) AF Bankkonto ID-kort Barnomsorg Sopsortering Hälsoinfo Medborgarplatsen Bostadsbidrag Hemutrustningslån Info 112 Internet Check klara Check fritid Konto 1177 Bostadskö Uppnådd SFI-nivå Deltagit i SO Föräldraledighet Praktik Anställning? Typ? Deltagit i föräldrastödsgrupp? Hemutrustningslån Upplevd kontroll på ekonomin Svenskt körkort Försäkringar Skola/förskola Föreningsliv barn/vuxna Allmänt intryck av tid i etableringen

153 Inskrivning kvot UT-kort? Om inte, boka tid hos MIV Första dagarna: 1. Anmäl på skatteverket för personnummer 2. Anmäl på AF för start av etableringsersättning 3. Be MIV skicka beslut 4. Ansök om barnomsorg Efter personnummer: 1. Boka tid och betala för och ansök om id-kort 2. Ansök om försäkringstillhörighet bifoga MIV beslut 3. Teckna hemförsäkring 4. Anmäl till TKF för hyreskontrakt 5. Anmäl till AF igen Efter ID-kort: 1. Öppna bankkonto 2. Anmäl konto till FK 3. Ansök om bostadsbidrag 4. Internetabonnemang 5. Informera om hemutrustningslån Reviderad av EF

154

155 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Karin Sandberg Täpp Kvalitetsutvecklare Tjänsteskrivelse BUN 2019/ maj 2019 Barn- och utbildningsnämnden Rapport. Skolpliktsärenden, 2019:1 Förslag till beslut Rapporten godkänns. Sammanfattning Skollagen, 7 kap. 22, anger att Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Som en del av detta ansvar får barn- och utbildningsnämnden minst två gånger om året en rapport som beskriver den rapportering som skett från huvudmannens rektorer samt från de fristående skolorna avseende elever som riskerar att inte fullgöra sin skolgång. Rektorerna rapporterar fortlöpande, till kvalitets- och utvecklingsavdelningen, om det finns risk för att skolplikten inte kommer att fullgöras. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott ges i slutet av varje termin en detaljerad muntlig rapport och nämnden ges en skriftlig. Som en del av det förebyggande arbetet följer grundskolan och grundsärskolan en handlingsplan för att förebygga, förhindra och åtgärda skolfrånvaro. Enligt rutin ska rapportering av elever med hög frånvaro ske tre gånger per läsår; 15 oktober, 15 februari och 15 maj till kvalitets- och utvecklingsavdelningen. Avdelningschefen för grundskolan får en sammanställd lägesbeskrivning som därefter följs upp med rektorerna. Ärendebeskrivning Under vårterminen 2019 har rektorerna inom den kommunala grund- och grundsärskolan rapporterat att totalt 32 elever riskerar att inte skolplikten fullgörs. Tretton av eleverna är från samma skola varav nio är pojkar och fyra är flickor. I nästan samtliga fall pågår ett samarbete kring dessa elever med andra instanser som socialtjänst och/eller hälso- och sjukvården. Skolledare, barn- och elevhälsa och lärare arbetar aktivt med olika insatser och åtgärder för att elevens rätt till utbildning ska tillgodoses. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

156 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/468 Bedömning Majoriteten av eleverna som riskerar att inte skolplikten kommer att fullgöras går på högstadiet, åk 7 9 och det är flest pojkar. Vi har två elever som inte gått i skolan på snart fyra år som nämnden får särskild redovisning kring. Beslutsunderlag Bilaga bifogas tjänsteskrivelse med en avidentifierad redovisning av elever som riskerar att inte skolplikten fullgörs. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. 2 (2)

157 Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Karin Sandberg Täpp Ärendenr BUN 2019/468 Handlingstyp Tjänsteskrivelse, bilaga Datum 24 maj (1) Risk för att skolplikten inte fullgörs Aktuell status maj 2019 Barn- och utbildningsnämnden Elev med risk för att skolplikten inte fullgörs enligt skollagen 2010:800 7 kap. Antal anmälda elever kommunal grundskola: Risk för att skolplikten inte fullgörs: P F Antal Förskoleklass - Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs Totalt antal elever med risk för att inte skolplikten fullgörs maj Totalt antal elever med risk för att inte skolplikten fullgörs november Totalt elever med risk för att inte skolplikten fullgörs maj Antal anmälda fristående grundskola Risk för att inte skolplikten fullgörs: Antal Årskurs fkl tom 9 Totalt elever med risk för att inte skolplikten fullgörs maj Totalt antal elever med risk för att inte skolplikten fullgörs november Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun@gotland.se Webbplats Org nr

158

159 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Karin Sandberg Täpp Kvalitetsutvecklare Tjänsteskrivelse BUN 2019/376 6 maj 2019 Barn- och utbildningsnämnden Rapport. Klagomålshantering, år 2019 Förslag till beslut Rapporten godkänns. Sammanfattning I skollagen 4 kap. 7 och 8 står att huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål. Huvudman ska även vidta åtgärder om det framkommer att det finns brister i verksamheten. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen rapporterar terminsvis, två gånger per år, till barn- och utbildningsnämnden utvecklingen när det gäller inkomna klagomål, synpunkter och beröm. Sedan den 1 januari 2019 har det inkommit fem (5) klagomål och en (1) synpunkt på verksamheten, till förvaltningen via; Region Gotlands klagomålshantering, mail och telefonsamtal. Ärendebeskrivning Av de fem inlämnade klagomålen är alla ärenden omhändertagna, tre ärenden är avslutade och två ärenden är under fortsatt utredning. Inom förskolans område har det inkommit två klagomål. Ett avseende kränkande behandling barn emellan, som är ett pågående utredningsärende, och ett anonymt klagomål om giftiga växter på förskolans gård vilket är omhändertaget och avslutat. Inom grundskolans område har det inkommit fyra (4) ärenden, varav ett (1) är en synpunkt gällande den nya rutinen för skolskjutsansökan. Ett klagomål är från en granne till en skola som klagar på ljudnivån från skolans rastverksamhet, ärendet är omhändertaget och avslutat. En anonym avsändare som klagar på en anställning av lärare, ärendet är avslutat. Ett tredje ärende gäller incidenteter i en förskoleklass, detta ärende är under utredning. Inga klagomål gällande fritidshem, eller särskolan har inkommit under denna period. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

160 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/376 Bedömning Samtliga klagomål är kända av förskolans respektive grundskolans respektive avdelningschefer och har följts upp. Av sex ärenden är fyra åtgärdade och avslutade medan två ärenden är under fortsatt utredning. Förvaltningen ser samband mellan anmälningar om kränkande behandling, klagomålsärenden och ärenden från Skolinspektionen och Barn- och elevombudet Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 2 (2)

161

162 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Karin Sandberg Täpp Kvalitetsutvecklare Tjänsteskrivelse BUN 2019/43 24 maj 2019 Barn- och utbildningsnämnden Sammanställning av anmälningar om kränkande behandling, delår Förslag till beslut Rapporten godkänns. Sammanfattning En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen, enligt Skollagen (2010:800, kap 6 10). Huvudmannen är vidare skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Barn- och utbildningsnämnden beslutade i oktober 2013 att delegera till sitt arbetsutskott att vara den instans som tar emot rapporter om anmälningar rörande kränkande behandling. Samlad rapportering sker till nämnden terminsvis. Ärendebeskrivning Årets första halvårsrapport 2019:1, omfattar 133 anmälningar för perioden tom Alla grundskolor har nu utvecklat, mer eller mindre systematiska, rutiner gällande anmälan till huvudmannen om kränkande behandling. tre anmälningar om kränkande behandling avser förskola, en grund-/gymnasiesärskola och resterande anmälningar avser grundskolan. Ingen anmälan om kränkning avseende fritidshem har inkommit. De inkomna anmälningarna är av skiftande karaktär och avser framför allt kränkningar inom sociala medier. Det är även elever som utsatts för glåpord, fysisk och psykiskt kränkande behandling. Vid uppföljning av ärenden har förvaltningen uppmärksammat att det pågår ett aktivt arbete, både med att förebygga och motverka kränkande behandling av alla slag. Alla skolledare har tillsammans med personal och elevhälsoteam nolltolerans mot kränkande behandlingar av alla slag och agerar omgående. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, som tar emot rapporterna om anmälningar om kränkande behandling, ges vid varje sammanträde en rapport om de anmälningar som kommit in till huvudmannen. Sammanställning görs per skola för 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

163 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/43 att öka överblickbarheten. Då anmälan om kränkande behandling kan betraktas som känslig uppgift så är rapporterna avidentifierade. Ansvaret för uppföljning finns hos avdelningen för kvalitet och utveckling som svarar för uppföljningen i samråd med chefen för förskolan, chefen för grundskolan samt chefen för särskolan. Anmälningarna följs löpande upp i kontakten med berörd förskolechef och/eller rektor. Allvarligare anmälningar följs upp direkt med berörd förskolechef och/eller rektor. Förskolechef/rektor lämnar in uppföljning genom att besvara nedanstående frågor: Har kränkningarna upphört? Om ja, har uppföljning gjorts? Hur har ni arbetat för att båda parter skall gå vidare stärkta? Kan ärendet avslutas efter uppföljningen? Om nej, vilka åtgärder har det föranlett? Bedömning Alla grundskoleområden anmäler kränkande behandlingsärenden till huvudman. Flera grundskoleområden utmärker sig genom att ha en klar systematik gällande rutiner, uppföljning osv. Arbetsgång från händelse till rapport i arbetsutskott har spridits mellan grundskoleområden vilket ger en positiv effekt för eleverna. Anmälda ärenden som inträffat under vårterminen, rapport 2019:1, är antingen fortsatt under uppföljning alternativt avslutade av respektive skola såsom förvaltning. Ett utredningsarbete har påbörjats av kvalitets- och utvecklingsavdelningen för att underlätta administrationen genom att digitalisera ärendeprocessen från händelse till uppföljning och rapport. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. 2 (2)

164

165 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Karin Sandberg Täpp Kvalitetsutvecklare Tjänsteskrivelse BUN 2019/377 7 maj 2019 Barn- och utbildningsnämnden Rapport. Ärenden hos Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO), delår 2019:1 Förslag till beslut Rapporten godkänns Sammanfattning Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen rapporterar regelbundet Region Gotlands barn- och elevärenden hos Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BeO). Alla ärenden rapporteras till nämnden två gånger per år, halvårsvis, och avser händelser under den aktuella perioden dvs inkomna och öppna ärenden samt beslut i ärendet. Har beslut om föreläggande fattats, rapporteras även uppföljning av detta beslut. Ärendebeskrivning Årets första rapport, till och med 7 maj 2019, omfattar totalt åtta ärenden, varav två ärenden inkommit under Detta kan jämföras med delårsrapport 2018:1, som omfattade elva ärenden. Ärendena från Skolinspektionen och BeO avser fem grundskolor. Två ärenden är avslutade, ett från BeO och ett från Skolinspektionen. Övriga ärenden är under fortsatt utredning. Ett ärende avser en lärares kränkande behandling av en elev där Skolinspektionen framställt skadeståndsanspråk till Region Gotland. Tre ärenden gäller eventuella kränkningar mellan elever, ett ärende både skolsituation och kränkande behandling och ett ärende gällande elevs skolsituation och rätt till särskilt stöd. Skolinspektionen fick in en anonym anmälan angående elevernas timplan vid en skola, ärendet är avslutat, detta ärenden inkom december 2018 och redovisas nu. Eventuella övriga typer av ärenden hos Skolinspektionen som till exempel riktad tillsyn och kvalitetsgranskning omfattas inte av denna sammanställning. Dessa ärenden rapporteras till nämnden på annat sätt. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

166 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/377 Bedömning Det kan konstateras att antalet anmälningar/ärenden har minskat något jämförelsevis mot föregående års första delårsrapport.. Detta är ett tecken på att det förebyggande och åtgärdande arbetet mot kränkningar och diskriminering har blivit effektivare på förskole- och grundskolenivå. Det är viktigt att fortsätta arbeta förebyggande och systematiskt med anmälan om kränkande behandling till huvudman och ta vårdnadshavares synpunkter på allvar. Vi ser att förvaltningens interninsyn ger en positiv effekt gällande minskat antal anmälningar till Skolinspektionen och BeO. Beslutsunderlag Bilaga bifogas tjänsteskrivelse med redovisade ärenden till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet, BeO. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. 2 (2)

167 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Karin Sandberg Täpp Ärende BUN 2019/377 6 maj 2019 Ärenden hos/avgjorda av Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO) till och med DNR Skola Typ av ärende Beslut BUN 2019/277 Skolinspektionen Inkom Roma skola Rätt till utbildning och kränkande behandling Komplettering i ärendet skickades Ingår i regelbunden tillsyn. BUN 2019/348 BeO Inkom BUN 2018/959 Skolinspektionen BUN 2018/ 417 Skolinspektionen Inkom BUN 2018/271 BeO Inkom BUN 2018/448 Inkom Skolinspektionen BUN 2018/477 Skolinspektionen Inkom BUN 2018/808 BeO Inkom Väskinde skola Anmälan om kränkande behandling Yttrande skickads till BeO Västerhejde skola Anmälan om elevernas timplan Skolinspektionen avslutade ärendet Högbyskolan Högbyskolan Högbyskolan Högbyskolan Lyckåkerskolan / KST/ Anmälan om elevs kränkande behandling. Anmälan om kränkande behandling av elev. Anmälan gällande skolsituationen och särskilt stöd Anmälan om kränkande behandling Anmälan om kränkande behandling SI har framställt skadeståndsanspråk och Region Gotland har inget att erinra. Svarat BeO beslutade att avsluta ärendet. Komplettering i ärendet skickades till SI Beslut om överföring till regelbunden tillsyn som genomförs maj Redovisning i ärendet skickades till BeO 2 maj Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

168 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Siv Bendelin Chef för särskolan Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2019/ maj 2019 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens tematiska uppföljning av verksamheten: Särskolan Förslag till beslut Informationen tas emot. Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden följer kontinuerligt upp nämndens olika verksamheter. Vid nämndens sammanträde i juni kommer uppf Avdelningen särskolan på Gotland är en lagstadgad, samlad organisation med egen rambudget. Den sammanhållna organisationen ger stor flexibilitet där kompetens kan riktas, mellan de olika enheterna. Särskolan på Gotland har gott renommé hos såväl Skolverket som Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Även vårdnadshavare och elever uttrycker stor nöjdhet. Ärendebeskrivning Särskolan på Gotland är en avdelning bestående av skolformerna; grundsärskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. För att få läsa efter de särskilda kurs- och läroplanerna ska eleven vara mottagen i grund- eller gymnasiesärskola. Detta sker via en utredning bestående av fyra bedömningar; social-, medicinsk, - pedagogisk- och psykologisk bedömning. Chefen för särskolan har, på delegation från nämnden, att sköta mottagandet Vårdnadshavare har rätt att tacka ja eller nej till erbjudandet om mottagande. Chefen för särskolan är även den som gör bedömningen om eleven ska läsa mot ämnen eller ämnesområden. Grundsärskola Grundsärskolan har idag 64 elever varav 25 elever läser ämnen och 39 elever läser ämnesområden. Idag bedrivs organiserade samarbetsformer med grundskolan i form av samundervisningsgrupper på fyra (4) olika grundskolor och på Lövsta resursenhet. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan är en fristående skolform som kan sökas av elever från grundsärskola eller elever som blir mottagna i gymnasieålder. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr Webbplats

169 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende BUN 2019/283 På gymnasiesärskolan finns idag två (2) nationella program och ett individuellt program. Det senare är till för elever som i grundsärskolan har läst ämnesområden. Idag läser 30 elever på gymnasiesärskolan, varav 10 elever på det individuella programmet gymnasiesärskolan. Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna har idag nio (9) studerande som läser fyra (4) olika kurser. Behörighet Fullt behörig lärare i grund- och gymnasiesärskola är den som har adekvat grundutbildning samt en speciallärarexamen inriktning utvecklingsstörning. Rambudget Särskolan har idag en rambudget på 42,17 miljoner kronor. Inom linjen arbetar 33,7 lärare och 32,45 elevassistenter. Särskolan bekostar 3,5 lärartjänster i grundskolan, där särskolan tillsammans med grundskolan bedriver samundervisning. Utöver dessa tjänster i linjen finns en finns en expedition/stödorganisation med 8,5 medarbetare. I ramen bekostas också egen skolskjutsorganisation. En elev i grundsärskolan betingar en kostnad mellan ca kronor och ca 1 miljon kronor per år. Lagstadgad verksamhet Skollagen (SFS 2010:800) 11 kap. (grundsärskola), kap. 18 (gymnasiesärskola), kap. 21 (särskild utbildning för vuxna) SOU 2017:51 Behörighetsreformen Bedömning Särskolan är en lagstadgad verksamhet som utgör en egen avdelning och en samlad organisation. Särskolan på Gotland har gott renommé hos såväl berörda myndigheter som hos vårdnadshavare. Förvaltningen föreslår därför att informationen tas emot. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 2 (2)

170 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Hans-Åke Norrby Kulturskolechef Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2019/ maj 2019 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens tematiska uppföljning av verksamheten: Kulturskolan Förslag till beslut Informationen tas emot. Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden följer kontinuerligt upp nämndens olika verksamheter. Vid nämndens sammanträde i juni görs bland annat en uppföljning av kulturskolan. Kulturskolan Gotland erbjuder barn och unga utbildning i instrument, sång, dans, teater, film, TV-produktion och bild. Utöver det erbjuds även fortbildning för pedagoger och samordning av olika aktörers utbud som utgör till stöd för skolor och förskolor i deras läroplansuppdrag. Ärendebeskrivning Elever Kulturskolan har cirka 900 unika elever, varav cirka 700 inom något musikämne. Eftersom elever kan delta i fler än en kurs, så är det totala antalet kursdeltagare drygt Elever som genom sina grundskoleklasser eller förskolegrupper får del av olika projekt ingår inte här. Spridningen i åldrar är vanligtvis från 4 år upp till 19 år, men i mån av plats, och under begränsad tid, kan ibland även äldre deltagare erbjudas plats. Sedan flera år tillbaka har det även funnits en vuxenkör, men i samband med utgången av detta läsår avslutas det engagemanget. Personal På Kulturskolan Gotland arbetar cirka 30 personer, även om knappt hälften av dessa inte arbetar heltid. För kulturskolelärare finns ännu inga entydiga utbildningskrav. Andelen lärare med adekvat pedagogisk högskoleutbildning inom sin konstart, uppgår uppskattningsvis ändå till cirka 90%. Eftersom Kulturskolan Gotland också - om än i mindre omfattning - tillhandahåller lärare för grundskole- och gymnasieundervisning, prioriteras lärare med lärarlegitimation vid nyanställningsförfaranden. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr Webbplats

171 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende BUN 2019/283 Ekonomi Kulturskolan årliga budget omfattar cirka 11 miljoner, varav drygt 2 miljoner är avgifter för kurser och instrumenthyror. Statens kulturråd erbjöd projektbidrag, men för 2019 beslutade riksdagen i statsbudgeten att ta bort medlen. Dessa år har summan för Gotlands del legat på kr per år, varför det just nu pågår ett arbete med att möta denna minskning. Hälften av de borttagna statliga medlen skall efter vårbudgetbeslutet återföras, men det är ännu oklart om vi kan räkna med nya sådana projektmedel. Utveckling Kulturskolan arbetar för närvarande tillsammans med kulturavdelningen för att utveckla den av regionfullmäktige beslutade så kallade Kulturgarantin. En inventering av vilka kulturupplevelser gotländska elever får, är gjord. Den påvisar en stor spridning när det gäller vilka skolor och elever som får del av erbjudandena. Sammanfattningsvis finns ett brett utbud, men som skolorna ofta inte prioriterar utifrån tids- och ekonomiaspekter. Ett arbete är dock påbörjat med att samla olika aktörer - med uppdrag och medel för att vara stöd åt skolor och förskolor i deras läroplansuppdrag för förfinade informationskanaler, enklare bokning och effektivare uppföljning och utvärdering. Att öka andelen elever från områden som normalt inte söker sig till kulturskoleverksamhet får också ett stort fokus. Dels har statliga projektmedel använts till sådana satsningar, dels har kulturskolan också riktat sig mot nyanlända elever i integrationssyfte. El Sistema är ett exempel på en sådan verksamhet som startades under Två klasser i Hemse och två klasser på Gråbo har under detta första läsår fått del av den verksamheten. En fortsättning planeras. Under innevarande läsår pågår en kompetensutvecklingsprocess i syfte att öka personalens genus- och tillgänglighetsmedvetenhet. Bedömning Kulturskolan Gotland utgör en egen avdelning och en samlad organisation. Elever och föräldrar uppger i brukarenkäter att de är mycket nöjda med verksamheten. Förvaltningen föreslår därför att informationen tas emot. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 2 (2)

172 Barn- och utbildningsnämnden Ordförande Ärende BUN 2019/ maj 2019 Underlag för workshop Barn- och utbildningsnämnden Erfarenheter från Skolriksdag 2019, workshop Mål med workshop - Kunskapsspridning mellan ledamöterna - Ge en omvärldsbild på utbildningssektorn idag - Vara ett underlag/inspel till verksamhetsplan VP Utifrån detta jobbar vi med följande frågeställningar - Omvärldsbild - Presenterades någon framtidsbild? - Intryck där vi som ledamöter behöver mer kunskap om hur vi gör/ligger till på Gotland - Har vi något att lära av andra kommuner? - Hur gör liknande kommuner? - Bra exempel som vi kan jobba vidare med på Gotland Genomförandet: Nämndens ledamöter och ersättare delas in i fyra (4 grupper. Till varje grupp kopplas en tjänsteman från förvaltningen, som deltog på Skolriksdagen, och som kan komplettera med fakta för att föra samtal vidare samt svara för anteckningar (gärna i punktform). Varje grupp behandlar och har huvudfokus på ett av följande områden: 1. Kompetensförsörjning och nya uppdrag/utmaningar 2. Små enheter och struktur 3. Digitalisering ur två perspektiv; pedagogiskt och fjärrundervisning 4. Hälsa och Ohälsa 5. ANNAT som kan vara bra att vi tar med oss inför arbetet med verksamhetsplanen, VP I mån av tid väljer gruppen själv om ett eller flera områden (1 5) behandlas. Stefan Nypelius Ordförande Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

173

174