Projektorganisation: Vattenfall Eldistribution AB Trollhättan

Transkript

1 BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille Gotlands kommun, Gotlands län

2

3 Projektorganisation: Vattenfall Eldistribution AB Trollhättan Telefonväxel: Org.nr: Projektledare: Tillstånd och rättigheter: Vattenfall Eldistribution AB Samrådsunderlag Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Granskning: Foton, illustrationer och kartor: Kartunderlag: Norconsult AB Lantmäteriet 2

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING Bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution TILLSTÅNDSPROCESSEN Samråd Markåtkomst Annan lagstiftning UTREDDA ALTERNTIV Metod vid framtagande av sträckning Utredda sträckningsalternativ TEKNISK UTFORMNING Luftledningar FÖRUTSEDD MILJLÖPÅVERKAN Riksintressen Markanvändning och naturresurser Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Boendemiljö Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll Tidplan

5 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution AB ( Vattenfall ) äger två sambyggda 130 kv elektrodledningar för likströmledning som sträcker sig i nord-sydlig riktning mellan Gnisvärd och Ygne, strax söder om Visby på Gotland (se figur 1). Ledningarna går på en stor del av sträckan över Fortifikationsverkets mark inom Tofta skjutfält. Försvarsmakten planerar nu att exploatera en del av övningsområdet i höjd med Västerhejde, genom vilket ledningarna passerar. Ledningarna behöver därför ledas om runt den planerade exploateringen, för vilket nätkoncession behöver sökas. Vattenfall har påbörjat en utredning av tänkbara alternativa sträckningar. Preliminärt har en östlig och en västlig korridor, inom vilka ledningarna skulle kunna etableras, identifierats. Sträckan som behöver dras om uppgår till cirka 2 kilometer med det östra, och 2,9 kilometer med det västra, alternativet. 1.2 Vattenfall Eldistribution Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har cirka kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät. Sammanlagt transiteras ca 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Figur 1 Översiktskarta över den aktuella ledningens läge (tjock svart linje). I figuren visas även de två identifierade korridorerna (blå- resp.- rödtonad yta) för omdragning av ledningen. Heldragen blå och röd linje markerar preliminära förslag till linjedragning inom resp. korridor. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO certifierat sedan Företaget har cirka 660 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och byggentreprenader, för ca tre miljarder per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4 130 kv, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka km, vilket motsvarar cirka fyra varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder och investerar årligen ca 3 miljarder i verksamheten. 4

6 2 TILLSTÅNDSPROCESSEN All utbyggnad och användning av elektriska starkströmsledningar kräver tillstånd, så kallad nätkoncession för linje, enligt ellagen (1997:857). Nätkoncession ges tillsvidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. Koncession söks hos Energimarknadsinspektionen. Ansökan om nätkoncession följer en fastställd process som illustreras i figur 2 nedan. Arbetet inleds med en förstudie där tänkbara ledningssträckningar identifieras och beskrivs. Därefter ska samråd med berörda ske kring de möjliga sträckningar som framkommit under förstudien (se vidare under stycket 2.1). Alla synpunkter som inkommer vid samrådet beaktas och bemöts i en samrådsredogörelse. När samrådsprocessen är klar och eventuella justeringar, till följd av inkomna synpunkter, gjorts väljer ledningsägaren en sträckning för vilken koncessionsansökan upprättas. Ansökan ska, förutom själva ansökningshandlingen, innehålla en teknisk beskrivning (TB), en karta över föreslagen ledningsträckning, en aktuell fastighetsförteckning samt en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Figur 2 Illustration av tillståndsprocessen vid ansökan om nätkoncession för linje. 5

7 2.1 Samråd Enligt ellagen ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå i en ansökan om nätkoncession för linje. Arbetet med MKB ska ske i enlighet med Miljöbalkens 6: e kapitel, vilket innebär att samråd ska hållas före upprättandet av ansökan och utarbetandet av MKB. Syftet med samrådet är att få, och ge, information om miljöfrågor på ett tidigt stadium samt att berörda ska ges möjlighet att påverka projektet. Samrådet ska omfatta de planerade åtgärdernas lokalisering, utformning och miljöpåverkan samt innehållet i MKB. Enligt miljöbalken ska samråd inledningsvis ske med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och övriga som särskilt berörs. I detta fall har omfattar kretsen av särskilt berörda alla boende i, eller inom en 300 meter bred zon runt, någon av de båda identifierade ledningskorridorerna. Alla ägare och nyttjanderättshavare till mark, samt eventuella företag och andar verksamheter, inom denna zon ingår också. Därutöver skickas samrådet även till vissa ideella föreningar med anknytning till naturvård. Under samrådet beslutar Länsstyrelsen om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket i så fall kan medföra krav på en utökad samrådskrets. Vattenfall har dock för avsikt att redan i ett första skede samråda i en vidare krets, både för att ge fler möjlighet att yttra sig och för att inhämta mer kunskap om berört område. Samrådskretsen ska få information om de ansökta åtgärderna, ett så kallat samrådsunderlag, i god tid innan samrådet hålls. I samrådsunderlaget beskrivs de planerade åtgärdernas omfattning, utformning och möjliga lokaliseringar. Samrådsunderlaget innehåller även preliminära bedömningar av åtgärdernas förutsedda miljökonsekvenser och ger ett förslag till innehåll i den MKB som ska upprättas. Detta dokument utgör ett sådant samrådsunderlag till de ansökta åtgärderna. 2.2 Markåtkomst För att kunna uppföra en ledning behöver ledningsägaren, utöver koncession, även skaffa sig rätt att ta marken i anspråk. Detta kan ske genom ledningsrätt enligt ledningsrättslag (SFS 1973:1144), alternativt genom att servitutsavtal träffas med berörda fastighetsägare. Vanligast är att ledningsbolaget förhandlar fram frivilliga överenskommelser med markägarna som ersätts med ett engångsbelopp för det intrång som ledningen gör. Med ledningsrätt enligt ledningsrättslagen kan ledningsrättsinnehavaren ta mark i anspråk även mot fastighetsägarens vilja. Ledningsrätt innebär att lantmäterimyndigheten vid en förrättning ger ledningsrättsinnehavaren befogenhet att uppföra, underhålla och bibehålla ledningarna på den belastade fastigheten. Fastighetsägaren får i sådana fall ersättning enligt expropriationslagen (SFS 1972:719) för intrånget samt för eventuella övriga skador. Ledningsrätt kan även överlåtas om ledningarna säljs. 2.3 Annan lagstiftning Ansökan om nätkoncession kan komma att beröras av ytterligare en rad olika lagar, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Som exempel kan nämnas att Miljöbalkens 7: e kapitel samt artskyddsförordningen, om skyddade områden eller arter berörs. Fornlämningar som kan påverkas omfattas på motsvarande sätt av skydd enligt kulturmiljölagen. 6

8 3 UTREDDA ALTERNTIV 3.1 Metod vid framtagande av sträckning De identifierade utredningskorridorerna har undersökts genom studier av befintliga planeringsunderlag som inhämtats via ett flertal myndigheters hemsidor och karttjänster. Som exempel kan nämnas Skyddad natur, Länsstyrelsens webbgis, Skogens pärlor, Fornsök, VISS (Vatteninformationssystem Sverige), Artportalen samt Geodataportalen. Planerad markanvändning enligt gällande översiktsplan har också beaktats liksom befintlig bostadsbebyggelse. Översiktlig fältkontroll har utförts längs den förespråkade östra sträckningen. 3.2 Utredda sträckningsalternativ Två alternativa korridorer för omdragning av ledningarna runt det område som Försvarsmakten avser att exploatera, har tagits fram; en östlig och en västlig (se figur 3). I enlighet med Försvarsmaktens krav håller båda korridorerna överallt ett säkerhetsavstånd på minst 30 meter till det stängsel som planeras runt exploateringsområdet. Inom respektive korridor har en möjlig ledningsdragning lokaliserats. Lokaliseringarna, som presenteras nedan, är endast preliminära och kan komma att ändras allteftersom nya fakta framkommer Östra korridoren (förespråkat alternativ) Den östra korridoren rundar Försvarsmaktens planerade exploateringsområde på östsidan och omfattar ett cirka meter brett stråk mellan exploateringsområdet och väg 140. Östra korridoren avviker från befintlig sträckning i punkten A och återknyter till densamma i punkten B (se figur 3). Total ny ledningssträcka, liksom längden på befintlig sträcka som behöver rivas, vid omdragning inom östra korridoren beräknas bli cirka 2 km. Marken inom korridoren utgörs till drygt 50 procent av skogsmark medan resterande delar (i norr) går över åkermark samt öppen alvarmark. Då det östra alternativet innebär att den sträcka där kraftledningarna behöver ledas om blir betydligt kortare än vid det västra alternativet förordar Vattenfall i nuläget omdragning inom den östra korridoren Västra korridoren Den västra korridoren rundar exploateringsområdet på västsidan och omfattar ett upptill cirka 300 meter brett stråk inom skjutfältet. Det planerade stängslets läge och form gör att den västra korridoren behöver avvika från befintlig ledningsgata längre söderut (i punkten C) och återknyter till befintlig ledning längre mot nordväst (i punkten D) än vad den östra korridoren gör. Total ny ledningssträcka vid omdragning inom västra korridoren beräknas bli cirka 2,9 km, medan den sträcka av befintlig ledning som behöver rivas uppgår till cirka 3,1 km. Den västra korridoren löper nästan uteslutande genom obebyggd skogsmark inom övningsfältet. Efter tidigt samråd med Fortifikationsverket har det framkommit att den västra sträckningen skulle innebära inskränkningar i Försvarsmaktens övningsverksamhet samt förhindra eventuella framtida expansionsmöjligheter. Den västra korridoren bedöms därför medföra betydande negativa konsekvenser på område av riksintresse för totalförsvaret. Mot bakgrund av detta förespråkas den östra utredningskorridoren som huvudalternativ och ledningsdragning i den västra korridoren bedöms i detta skede inte vara aktuellt. 7

9 Figur 3. Karta över berört område utvisande befintlig ledningssträckning (svart linje), Försvarsmaktens planerade exploateringsyta, identifierade möjliga korridorer (inom blå- och rödstreckade linjer) för omdragning av ledningarna samt ett preliminärt förslag till dragning inom resp. korridor (heldragen blå resp. röd linje). 8

10 4 TEKNISK UTFORMNING 4.1 Luftledningar Utformning av luftledningar Befintlig anläggning består av två sambyggda130 kv elektrodledningar (ML949Q och ML949P) för likströmledning (se figur 4). Till skillnad från en vanlig 130 kv ledning för växelström, som har tre linor (en per fas), har denna typ av ledningar endast en lina per ledning. Ledningarna är återledningar som matar ström tillbaka till närmaste elektrodstation, Marsängen, för att sluta cirkeln. Detta betyder att ledningarna endast stundtals leder ström. Ledningsstolparna utmed den nya sträckningen planeras bli av samma slag som de befintliga. Dessa utgörs av ca 11 meter höga enkelstolpar i saltimpregnerat trä. Avståndet, eller spannet, mellan stolparna är oftast ca 110 meter, men kan variera beroende på terrängens utformning och markens beskaffenhet. Där ledningen byter riktning fordras vinkelstolpar och ibland används staglinor (se figur 4). Figur 4 Vyer över befintlig ledning nära Romhagevägen i gränsområdet mellan tallskog och öppen alvarmark. T. v: Portalstolpar på raksträcka. T. h: Vinkelstolpe med staglinor. 9

11 4.1.2 Markbehov och underhåll En kraftledning är generellt förlagd i en ledningsgata vars utformning och utseende regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, såsom ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1 med ändring ELSÄK-FS 2010:1). Frågor om markåtkomst regleras genom servitutsavtal/ledningsrätt. Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk beror bland annat på vilken typ av terräng ledningen går igenom. I åkermark utgörs markbehovet av den yta som stolparna tar i anspråk. Där ledningen behöver vinklas blir ytan större på grund av behovet av stag. I skog krävs en betydligt bredare ledningsgata som måste röjas regelbundet för att förhindra att träd växer sig så höga att de kan orsaka skador på ledningarna (se figur 5). Ledningsgatan till den aktuella ledningen är mestadels cirka 30 meter bred. För att undvika risk för skador på ledningar vid eventuella bränder i intilliggande byggnader finns dessutom bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader. Vidare finns krav i Elsäkerhetsverkets föreskrifter på minsta höjd över mark för kraftledningar. Den aktuella typen av ledning ska hänga minst 7,4 meter ovan mark inom detaljplanerat område och minst 6,4 meter ovan mark i övriga områden. Figur 5 Principskiss av en ledningsgata, dvs skogsgata med tillhörande sidoområden. 10

12 5 FÖRUTSEDD MILJLÖPÅVERKAN I detta kapitel beskrivs kända befintliga förhållanden och värden inom berörd mark. Här beskrivs också kortfattat eventuella effekter och konsekvenser som kan förväntas uppstå vid flytt av ledningen. Då den västra korridoren i nuläget inte bedöms som aktuell fokuserar beskrivningarna på den östra korridoren. Observera att de effekter och konsekvenser som redovisas nedan endast utgör översiktliga och preliminära bedömningar. Mer detaljerade analyser och beskrivningar av åtgärdernas konsekvenser för människors hälsa och miljö kommer att göras i den MKB som ska utarbetas och bifogas koncessionsansökan. 5.1 Riksintressen Riksintresse för totalförsvaret Området där ledningarna löper idag är klassat som område av riksintresse för totalförsvaret enligt Miljöbalken 3 kap. 9. Utpekandet innebär att området skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Ledningarna utövar redan idag en negativ påverkan på riksintresset, vilket också är anledningen till att de behöver flyttas. Försvarsmakten har meddelat att det östra alternativet bäst tillgodoser deras behov, varför omdragning inom östra korridoren påverkar riksintresset positivt. En ledningsdragning inom den västra korridoren påverkar dock riksintresset negativt då det enligt försvarsmakten skulle innebära begränsningar för det framtida nyttjandet av marken och för övningsverksamhet som kan komma att bedrivas Riksintresse för det rörliga friluftslivet Hela Gotland är av riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt Miljöbalkens 4 kapitel 2. Då det aktuella området till största delen ligger inom Tofta skjutfält, dit allmänhetens tillträde är begränsat, anses dock inte detta riksintresse relevant att beakta i det här aktuella fallet. 5.2 Markanvändning och naturresurser Östra utredningskorridoren kan innebära att någon stolpe placeras på brukad åkermark. Detta kan i sådant fall orsaka något försämrad fältarrondering. Konsekvenserna bedöms dock vara små och inte påverka fältets brukningsvärde i någon betydande grad. För att minimera negativa effekter görs exakt placering av stolpar i samråd med markägare. Ersättning utgår för eventuella intrång. Den östra utredningskorridoren, innebär även ingrepp i uppvuxna skogsområden vid upptagning av nya ledningsgator. Ingreppen sker dock inte inom någon mer produktiv eller för skogsnäringen viktig mark. I området där östra utredningskorridoren är lokaliserad, finns två grundvattenförekomster. De planerade arbetena bedöms dock kunna utföras utan påverkan på grundvattnet. Den förespråkade östra utredningskorridoren bedöms sammantaget inte stå i konflikt med Miljöbalkens krav och intentioner vad avser hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. 5.3 Landskapsbild Kraftledningars inverkan på landskapsbilden varierar starkt beroende på faktorer som ledningens höjd och utformning (stolptyp, spannvidd med mera). Vidare är det omgivande landskapets karaktär av stor betydelse. I ett för övrigt orört och öppet landskap med vida utblickar kan en ledning orsaka 11

13 stor negativ påverkan. I mer blandade mosaiklandskap med rik trädförekomst och bebyggelse som bryter av siktlinjerna blir ledningar generellt sett mindre störande. Detsamma gäller i landskap som även för övrigt har ett inslag av storskaliga mänskliga anläggningar såsom vägar, järnvägar, lantbruksbyggnader, etc. Där ledningar löper genom för övrigt större sammanhängande skogspartier kan däremot röjda ledningsgator orsaka stora ingrepp i landskapsbilden. Landskapet i det berörda området kännetecknas av mager tallskog och buskrika alvarmarker och har generellt en karaktär av ålderdomlig landsbygd. I ett sådant landskap bedöms att en mindre kraftledning av aktuellt slag, med stolpar av trä, smälter förhållandevis väl in. Dessutom genomkorsas Tofta skjutfält och omgivande marker även i övrigt av ett flertal långsträckta element i form av andra ledningsgator och mindre vägar. Vid omdragning av ledningarna inom den östra korridoren kommer främst den norra delen av ledningsgatan, som går genom huvudsakligen öppen mark, att synas i landskapet och från väg 140. Förändringen mot nuläget är dock förhållandevis begränsad. Ledningsavsnittet som ska flyttas är relativt kort och terrängen inom korridoren är överlag likartad den längs befintlig ledningsgata. Att ledningarna kommer närmare väg 140 kan i viss mån påverka landskapsupplevelsen från vägen. Samtidigt kan den totala effekten från den långsträckta infrastrukturen (såsom vägar och kraftledningar) minska genom att dessa i högre grad samlokaliseras. I södra delen innebär ledningsflytten att en ny ledningsgata tas upp inom huvudsakligen skogsbevuxen, relativt orörd, alvarmark. Ingreppet kommer att skapa en rak, markant struktur i ett landskap med för övrigt organiska former vilket innebär en tydlig påverkan på landskapsbilden. Effekten begränsas dock av att omgivande delar av skjutfältet, med i huvudsak likartad mark, redan idag genomkorsas av flera liknande långsträckta ledningsgator och vägar. Vidare kompenseras ingreppet i landskapsbilden av att motsvarande befintlig ledningsgata genom skog (från punkten B och norrut) på sikt kommer att växa igen efter att ledningen på denna sträcka rivits. Även om landskapsbilden lokalt förändras på flera sätt (såväl negativt som positivt), till följd av att ledningen flyttas bedöms sammantaget, från ett vidare perspektiv på området, att förespråkat alternativ endast innebär små eller obetydliga konsekvenser för landskapsbilden. 5.4 Naturmiljö Befintlig ledning är idag dragen över såväl skogsmark som öppen alvarmark och till en mindre del även över brukad åkermark. Inga särskilda områdesskydd för naturen föreligger inom det berörda området. Dock har denna typ av gotländska tallskogs- och alvarmarker generellt höga naturvärden. Uppgifter från artportalen samt ängs- och betesmarksinventeringen visar också att det inom området finns en rik flora och fauna med ett flertal fridlysta och/eller rödlistade arter. Till exempel hörs kronknarr regelbundet spela i området under sommarnätter vilket antyder att häckning kan förekomma. Även kärlväxtfloran och fjärilsfaunan är rik och flera noteringar av hasselsnok har gjorts under senare år. Hasselsnok är en art som ofta trivs bra i den typ av regelbundet röjda marker som skapas i kraftledningsgator. Omdragning av ledningarna innebär att alla träd behöver röjas inom en cirka 30 meter bred zon på den södra halvan av sträckan där ledningsgatan går genom skog. Där ledningarna dras inom alvarmark bedöms endast mindre röjningar behöva utföras och de direkta ingreppen är här begränsade till schaktarbeten i samband med uppsättning av stolpar, samt eventuella körskador från arbetsmaskiner. Dessa åtgärder som innebär blottläggning av jord och hällmarker kan dock även leda till ökad artrikedom genom att de skapar värdefulla livsmiljöer för vissa växter och 12

14 småkryp. De planerade åtgärderna bedöms inte ha någon inverkan på möjligheten att i framtiden återuppta betesdrift inom området. Rivningen av befintliga ledningar bedöms inte orsaka några skador på naturmiljön, även om viss tillfällig störning kan ske vid arbetets utförande. Rivningsarbetena sker dessutom till största delen inom den yta som ändå ska exploateras av försvarsmakten inom en nära framtid. Den största konsekvensen bedöms istället uppstå på sikt genom att den regelbundna röjningen av ledningsgatan upphör, vilket kommer att leda till igenväxning. Denna process är dock långsam och motvägs av att en liknande ny ledningsgata tas upp i närområdet. Även om naturmiljön lokalt förändras på vissa sätt bedöms sammantaget att en ledningsflytt till den östra korridoren endast innebär små eller obetydliga konsekvenser för naturmiljön. 5.5 Kulturmiljö Utmed den östra korridoren förekommer ett flertal kända fornlämningar som är skyddade enligt kulturminneslagen (se tabell 2 och 3). Enligt denna lag är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Skyddet omfattar även ett omgivande så kallat fornlämningsområde. Hur stort detta är varierar från fall till fall och fastställs av länsstyrelsen på uppkommen fråga. Utgångspunkten är att fornlämningsområdet skall vara så stort som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Kända fornlämningar i anslutning till den östra korridoren Raä-nummer Västerhejde 9:1 Västerhejde 9:2 Västerhejde 21:1 Västerhejde 21:1 Västerhejde 110:1 Västerhejde 110:1 Västerhejde 68:1 Västerhejde 70:1 Västerhejde 19:2 Västerhejde 19:1 Västerhejde 53:1 Lämningstyp och antikvarisk bedömning Hällristning Fornlämning Hällristning Fornlämning Röse Fornlämning Röse Fornlämning Härd Övrig kulturhistorisk lämning Härd Övrig kulturhistorisk lämning Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning Bytomt/gårdstomt fornlämning Fornlämningsliknande lämning Bevakningsobjekt Stensättning Fornlämning Hällristning Fornlämning Avstånd till föreslagen linjesträckning ca 25m ca 40m ca 40m ca 40 m ca 30m ca 30m ca 70m ca 70m ca 70m ca 80m Ca 110m 13

15 Viss direkt fysisk påverkan på fornlämningar kan eventuellt uppkomma i något fall i samband med byggskedet. Preliminärt bedöms dock att denna typ av ingrepp i stor utsträckning kan undvikas genom hänsynstagande vid ledningsstolparnas placering. Kända fornlämningar kan vid behov även märkas ut på lämpligt sätt inför byggskedet för att undvika att de skadas av misstag. Även visuell påverkan som inkräktar på fornlämningsområden bedöms kunna begränsas genom detaljanpassning av ledningen i kommande skede. 5.6 Friluftsliv Ledningsdragning inom den östra korridoren innebär att ledningen även i fortsättningen är belägen inom Tofta skjutfält dit allmänhetens tillträde är starkt begränsat. Därmed bedöms det östra alternativet inte medföra några negativa konsekvenser av betydelse för friluftsliv och rekreation. 5.7 Boendemiljö Visuell störning Kraftledningar kan påverka boendemiljön genom att de upplevs visuellt förfulande eller störande från bostadshus och tomter där människor vistas stadigvarande. Hur omfattade sådan påverkan kan bli beror i hög grad på ledningens höjd och utformning samt på det omgivande landskapets karaktär. Denna aspekt är närbesläktad med landskapsbilden, men medan landskapsbilden beskriver vyn från ett bredare allmänt perspektiv avses här ledningens påverkan för enskilda boende i dess närhet. De fastigheter som kan beröras av denna aspekt bedöms vara de som har befintliga bostadshus och/eller tomtplatser inom 200 meter från ledningarna, alternativt har byggrätt som medför möjlighet att uppföra hus/tomtplats i sådant läge. Ledingen är visserligen synlig även på längre håll men bedöms då ha blivit ett så pass oansenligt inslag i landskapsvyn att den inte på något betydande sätt påverkar den visuella upplevelsen. Förespråkad utredningskorridor innebär att något fler bostäder hamnar i kraftledningens närområde. Sett till minsta avstånd mellan bostad och ledning innebär dock östra korridoren inte någon förändring jämfört dagens ledningsgata Elektromagnetiska fält Magnetfält finns ständigt omkring oss och alstras bland annat runt strömförande ledningar. Likströmsledningar alstrar statiska magnetfält, till skillnad från växelströmsledningar som alstrar växlande magnetfält. Flödestätheten (styrkan) för båda typerna av fält är beroende av ledningens utformning, storleken på strömmen som transporteras på ledningen samt avståndet till ledningen. Det mest utbredda fältet är jordens magnetfält, som får kompassnålen att rikta sig mot norr. Detta fält är statiskt, vilket betyder att det inte ändras över tid. Statiska magnetfält som är avsevärt starkare än jordens är mycket ovanliga. De förekommer bara i speciella sammanhang, exempelvis inom vissa industrier och runt magnetkameror som används vid medicinska undersökningar. Flödestätheten hos det statiska fält som alstras av de aktuella ledningarna beräknas vara avsevärt mycket lägre än hos det jordmagnetiska fältet. Människan är anpassad för att leva i jordens magnetfält, och det har inte gått att påvisa skadliga effekter av statiska magnetfält som människor normalt kommer i kontakt med. 14

16 5.8 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll Syftet med den MKB som ska upprättas är att beskriva de effekter och konsekvenser som den planerade åtgärden kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö. Även påverkan på hushållningen med mark och vatten samt material, råvaror och energi ska belysas. Samtidigt är det viktigt att MKB är lätt överblickbar och inte innehåller onödig information utan endast tydliggör de effekter som är relevanta i det enskilda fallet. Nedan listas de effekter som bedöms vara relevanta i det här aktuella fallet och som därmed föreslås behandlas i den MKB som ska bifogas koncessionsansökan. Människors hälsa och boendemiljö Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Hushållning med naturresurser Förenlighet med Miljöbalken och nationella miljökvalitetsmål 5.9 Tidplan Under hela samrådstiden finns möjlighet att inkomma med information kring, och synpunkter på, projektet. Efter att samrådet är slutfört sammanställs och bemöts alla inkomna yttranden och synpunkter i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen är en del av det underlag på vilket Länsstyrelsen grundar sitt beslut om huruvida projektet kan medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Samrådsredogörelsen ska även bifogas MKB och Vattenfalls ansökan om nätkoncession som senare lämnas in till Energimarknadsinspektionen (Ei). 15