Fastighetsnämndens lägesrapportering om trygghetsboende och utvärdering av regelverket

Transkript

1 Yttrande S Kommunstyrelsen Ärende Fastighetsnämndens lägesrapportering om trygghetsboende och utvärdering av regelverket En långsiktig planering av äldreomsorg och boenden för äldre är helt nödvändig. Alla, även äldre, ska kunna känna sig säkra på att det finns en boendeform som passar när de behöver det. Arbetet med trygghetsboenden med möjlighet till gemenskap och stöd i vardagen har varit en framgång. Äldre känner sig trygga när det finns möjlighet till gemenskap och aktivitet och upplever det stöd som en trygghetsvärd innebär som positivt. Vi ser att denna boendeform, som kommer att bli alltmer nödvändig framöver, ytterligare behöver utökas och utvecklas. Många äldre känner sig ensamma. Att skapa fler trygghetsboenden är ett sätt att i en trygg miljö hålla umgänge och aktiviteter igång för stadens seniorer.

2 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0980/18 Handläggare Karin Magnusson Telefon: E-post: Fastighetsnämndens lägesrapportering om trygghetsboende och utvärdering av regelverket Förslag till beslut I kommunstyrelsen 1. Fastighetsnämndens uppdrag från kommunstyrelsen att utvärdera regelverket för trygghetsboende förklaras fullgjort. 2. Fastighetsnämndens läges-/årsrapport gällande trygghetsboende antecknas. 3. Fastighetsnämnden får i uppdrag att göra och redovisa en ny läges-/årsrapport för trygghetsboende senast Sammanfattning Fastighetsnämnden har utifrån uppdrag av kommunstyrelsen, beslut , genomfört ny uppföljning och utvärdering av omfattningen av regelverket för trygghetsboendes ändamålsenhetlighet. Den kommunala subventionen var kronor per lägenhet och ska täcka merkostnader för gemensamhetslokal och trygghetsvärd. Utöver detta finns en kommunal startsubvention för nystartade trygghetsboende på 6000 kronor, vilken beslutades av kommunstyrelsen för cirka ett år sedan. Fastighetsnämnden skriver i sitt tjänsteutlåtande att det är för tidigt att utvärdera effekten av startsubventionen, frågan kan eventuellt belysas i samband med höstens arbete med att ta fram en ny målbild för trygghetsboende. I nuläge finns 15 beviljade trygghetsboenden om 674 lägenheter. Tillskapandet av trygghetslägenheter har nästan uteslutande skett inom det ordinarie bostadsbeståndet och 85 procent ligger inom någon av AB Framtidens bostadsföretag. Under skulle omkring 150 lägenheter i olika nyproduktioner färdigställas. Främst på grund av förseningar i byggprocessen har inga nya trygghetsboenden startats i nyproducerade fastigheter senaste åren. Detta medför ett ökat tryck på fastighetsägarna att skapa fler trygghetslägenheter i befintligt bestånd för att nå målet på 1000 lägenheter Det behövs fortsatta insatser för att driva på processen hos de privata fastighetsägarna. Fastighetsnämnden skriver i sin årsrapport/tjänsteutlåtande att upplevelsen är att samtliga inblandade parter är mycket nöjda med konceptet trygghetsboende. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (5)

3 Ekonomiska konsekvenser Årlig subvention för lokal avsedd för gemensamma sociala aktiviteter och personal (trygghetsvärd) utgick med kronor per lägenhet 2017 samt att det utgår en kommunal startsubvention (engångssumma) för nystartade trygghetsboende på 6000 kronor per lägenhet. Föreliggande ärende innebär ingen förändring i fastighetsnämndens anslag till trygghetsboende. Barnperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Kvinnor lever generellt sett längre än män. Det resulterar i att kvinnor är överrepresenterade inom äldreomsorgen. Trygghetsboende kan erbjuda ökad trygghet och samvaro. Mångfaldsperspektivet Invånare med annat modersmål än svenska, annan kulturell bakgrund än svensk eller personer med olika sexuell läggning, efterfrågar ibland boenden med särskild inriktning. Möjligheten att flytta till trygghetsboende kan öka livskvaliteten. Trygghetsboende skapar möjligheter för personer med funktionsnedsättning att bo kvar längre i ordinärt boende. Miljöperspektivet Trygghetsboenden där många äldre bor samlat kan spara på bilresor för hemtjänstens och hemsjukvårdens medarbetare. Omvärldsperspektivet Regeringen har beslutat om att föreslå Riksdagen att besluta om en ny särskild boendeform i socialtjänstlagen, biståndsbedömt trygghetsboende. Syftet med boendeformen är underlätta för äldre människor som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering. Den föreslagna ändringen syftar till att göra det tydligt att kommunerna har möjlighet att inrätta särskilda boenden som är anpassade och utformade för äldre kvinnor och män som har ett omvårdnadsbehov som understiger heldygnsvård, men som inte längre upplever det som tryggt att bo kvar i det egna hemmet. Ett ytterligare syfte med förslaget är att bryta den isolering som många av de äldre som bor kvar hemma lider av. Skillnaden mellan ordinärt boende och biståndsbedömt trygghetsboende är att den äldre får möjlighet att komma till ett boende som till exempel kan erbjuda gemensamma måltider, kulturella aktiviteter och umgänge. Stöd och hjälp i form av hemtjänst ska kunna erbjudas efter sedvanlig biståndsprövning. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 2 april Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (5)

4 Stadsledningskontorets bedömning är att denna boendeform tangerar Göteborgs Stads koncept trygghetsboende/trygghetslägenheter. En stor skillnad är dock att trygghetsboende inom fastighetsnämndens ansvar inte är biståndsbedömt och att det är en boendeform inom den ordinära bostadsmarknaden. Bilagor 1. Fastighetsnämndens handlingar i ärendet. 2. KS protokollsutdrag Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (5)

5 Ärendet Fastighetsnämnden fick i uppdrag av kommunstyrelsen, beslut att göra en ny uppföljning och utvärdering av omfattningen av regelverkets ändamålsenhetlighet och redovisa resultatet till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade om regelverk för kommunal subvention till trygghetsboende Revidering av regelverket beslutades Kommunstyrelsen beslutade dnr 0904/14 att målbilden för antal lägenheter i trygghetsboende skulle vara 1000 år Trygghetsboende är fysiskt tillgängliga bostäder för hushåll där minst en person fyllt 70 år. Ett trygghetsboende ska innehålla minst 15 lägenheter samlade i grupp eller delvis insprängda bland fastighetens övriga lägenheter. Det ska finnas trygghetsskapande service i form av trygghetsvärd. Det ska också finnas tillgång till gemensamhetslokal i nära anslutning till lägenheterna för aktiviteter som till exempel föreläsningar, sociala möten och fysiska aktiviteter. Hyreslägenheterna ska förmedlas via BoPlats Göteborg. Den kommunala subventionen var kronor per lägenhet och ska täcka merkostnader för gemensamhetslokal och trygghetsvärd. Ansökningar om subventioner för trygghetsboende handläggs och beslutas av fastighetsnämnden. Subventionen gäller både nyproduktion och lägenheter i befintligt bostadsbestånd och är neutral i förhållande till upplåtelseform vilket innebär att både hyres- och bostadsrätter är aktuella. Kommunstyrelsen beslutade om förändringar i subventionerna Utöver ovanstående årliga subvention beslutades om en kommunal startsubvention för nystartade trygghetsboende på 6000 kronor. Fastighetsnämnden skriver i sitt tjänsteutlåtande att det är för tidigt att utvärdera effekten av startsubventionen, frågan kan eventuellt belysas i samband med höstens arbete med att ta fram en ny målbild för trygghetsboende. I nuläge finns 15 beviljade trygghetsboenden om 674 lägenheter. Tillskapandet av trygghetslägenheter har nästan uteslutande skett inom det ordinarie bostadsbeståndet och 85 procent ligger inom någon av AB Framtidens bostadsföretag. Under skulle omkring 150 lägenheter i olika nyproduktioner färdigställas. Främst på grund av förseningar i byggprocessen har inga nya trygghetsboenden startats i nyproducerade fastigheter senaste åren. Detta medför ett ökat tryck på fastighetsägarna att skapa fler trygghetslägenheter i befintligt bestånd för att nå målet på 1000 lägenheter Det behövs fortsatta insatser för att driva på processen hos de privata fastighetsägarna. Utifrån det stora behovet, och de faktum att en del äldre kan betala högre hyror, planerar fastighetskontoret att ta höjd för cirka 50 nya markanvisade trygghetslägenheter per år kommande år. Fastighetsnämnden skriver i sin årsrapport/tjänsteutlåtande att upplevelsen är att samtliga inblandade parter är mycket nöjda med konceptet trygghetsboende. I de utvärderingar som gjorts lyfter de boende fram att de upplever gemensamma lokalen som något positivt och viktigt samt att trygghetsvärdarna är betydelsefulla för att engagera och skapa gemenskap för de boende. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (5)

6 Stadsledningskontorets bedömning Fastighetsnämnden fick i uppdrag av kommunstyrelsen, beslut att göra en ny uppföljning och utvärdering av omfattningen av regelverkets ändamålsenhetlighet och redovisa resultatet till kommunstyrelsen. Stadsledningskontoret bedömer att fastighetsnämnden har fullgjort sitt uppdrag. Fastighetsnämndens förslag om att få i uppdrag göra och redovisa en ny läges-/årsrapport för trygghetsboende senast tillstyrkes. Fastighetsnämndens handlingar i ärendet biläggs stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Handlingarna innehåller årsrapport/tjänsteutlåtande, befintliga och planerade trygghetsboenden, formkrav för lägenhet i trygghetsboende, fysisk tillgänglighet i trygghetsboende och protokollsutdrag. Karin Magnusson Anette Johannesson Planeringsledare Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (5)

7 Fastighetsnämnden Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: Årsrapport för kommunal subvention till trygghetsboende , 2261/18 HANDLING Fastighetskontorets tjänsteutlåtande BESLUT Fastighetsnämnden godkänner årsrapporten för kommunal subvention till trygghetsboende för egen del och föreslår kommunstyrelsen att besluta; 1. fastighetsnämndens uppdrag att utvärdera regelverket anses fullgjort, 2. ge fastighetskontoret i uppdrag att göra en ny årsrapport och redovisa resultatet till kommunstyrelsen senast Dag för justering Vid protokollet Sekreterare Sirpa Bernhardsson Ordförande Jahja Zeqiraj Justerande Hampus Magnusson Göteborgs Stad [Fastighetsnämnden], protokollsutdrag 1 (1)

8 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 2261/18 Handläggare Henrik Ehrlington Telefon: E-post: Årsrapport för kommunal subvention till trygghetsboende 2017 Förslag till beslut Fastighetsnämnden godkänner årsrapporten för kommunal subvention till trygghetsboende för egen del och föreslår kommunstyrelsen att besluta: 1. Att fastighetsnämndens uppdrag att utvärdera regelverket anses fullgjort. 2. Att ge fastighetsnämnden i uppdrag att göra en ny årsrapport och redovisa resultatet till kommunstyrelsen senast Sammanfattning Kommunstyrelsen har infört en kommunal subvention till fastighetsägare som inrättar trygghetslägenheter i Göteborg. Vid utgången av 2017 fanns femton beviljade trygghetsboenden om totalt 674 lägenheter. Målbilden fram till och med 2018 är trygghetslägenheter års utvärdering visar att både fastighetsägare och hyresgäster är mycket nöjda med konceptet trygghetsboende. Det framkommer många fördelar där den gemensamma nämnaren är att ett trygghetsboende bidrar till en ökad gemenskap och trygghet. Trygghetsvärden är avgörande i arbetet att skapa en gemenskap och delaktighet. Formen trygghetsboende är under utveckling och kommunstyrelsen föreslås därför ge fastighetsnämnden i uppdrag att göra en ny utvärdering och redovisa för kommunstyrelsen senast Ekonomiska konsekvenser Årlig subvention för lokal avsedd för aktiviteter och gemensamma måltider samt personal som bemannar gemensamhetslokalen utgick 2017 med kronor per lägenhet. Bidraget utbetalas kvartalsvis i efterskott. Fördröjning eller inställande av utbetalning kan ske om fastighetskontoret bedömer att korrigering av verksamheten kan behöva genomföras av fastighetsägaren. Justering av subventionens storlek sker årligen. För att bättre kunna följa kostnadsutvecklingen för trygghetsboende ändrades beräkningsmodellen för den årliga justeringen av subventionens storlek Framöver justeras subventionen med den prisoch lönekompensation som årligen fastställs i stadens budget. Justeringen utgår från en kostnadsfördelning mellan lönekostnad och lokalkostnad där 75 procent av subventionen följa den kompensation som görs i stadens budget för den allmänna löneökningen. Resterande del, 25 procent av subventionen, justeras med den kompensation som görs i stadens budget för lokalkostnad. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande 1 (7)

9 2017 gjordes den första höjningen av subventionen sedan den infördes. År 2017 uppgick den totala kostnaden för de 15 beviljade trygghetsboenden således till tkr. Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv bidrar trygghetslägenheter till minskade kostnader för äldreboende, då möjligheten till kvarboende ökar. Barnperspektivet Fastighetskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Kvinnor lever generellt sett längre än män. Som en följd är kvinnor överrepresenterade inom äldreomsorgen och det finns många ensamstående äldre kvinnor. Trygghetsboende kan erbjuda ökad trygghet och samvaro. Mångfaldsperspektivet Tillskapandet av trygghetslägenheter har skett med en relativt stor geografisk spridning. Boendeformen finns i dagsläget i sju av tio stadsdelar. Invånare med annat modersmål än svenska, annan kulturell bakgrund än svensk eller personer med olika sexuell läggning, efterfrågar ibland boenden med särskild inriktning. Möjligheten att kunna flytta till trygghetsboende kan öka livskvaliteten. Trygghetsboende skapar möjligheter för personer med funktionsnedsättning att bo kvar längre i eget boende. Miljöperspektivet Trygghetsboende där många äldre bor kan spara bilresor för hemtjänstens och hemsjukvårdens medarbetare. Genom att minska antalet bilresor värnas miljön. Omvärldsperspektivet Vikten av att äldre har bra bostäder utifrån olika behov blir en allt viktigare fråga bland annat utifrån att antalet äldre kommer att öka. I Sverige finns trygghetsboende olika former runt om i landet. Beroende på förutsättningar i respektive kommun har man utformat trygghetsboende på olika sätt. Det som förefaller vara gemensamt är att det alltid finns en gemensamhetslokal och en värd som bemannar den samma. Det finns olika lösningar på hur man finansierar konceptet. Vissa kommuner väljer att arbeta med subvention lika Göteborg, i vissa kommuner tillhandahåller kommunen värden och i vissa fall delfinansieras konceptet via en extra avgift på hyran. Hur det statliga stödet för bostäder för äldre kommer att påverka utbyggnaden av trygghetsboende är för tidigt att bedöma. Bilagor 1. Sammanställning trygghetsboende 2. Formkrav för trygghetsboende 3. Fysisk tillgänglighet i trygghetsboende Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande 2 (7)

10 Ärendet Årsrapport för kommunal subvention till trygghetsboende Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunstyrelsen har infört en kommunal subvention till fastighetsägare som inrättar trygghetsbostäder i Göteborg. Trygghetsboende är fysiskt tillgängliga bostäder för hushåll där minst en person fyllt 70 år. Ett trygghetsboende ska innehålla minst 15 vanliga lägenheter samlade i grupp eller delvis insprängda bland fastighetens övriga lägenheter. Det ska finnas trygghetsskapande service i form av trygghetsvärd. Det ska också finnas tillgång till gemensamhetslokal i nära anslutning till lägenheterna för de boendes aktiviteter som till exempel föreläsningar, sociala möten och fysiska aktiviteter. Hyreslägenheter ska förmedlas via Boplats Göteborg. Den kommunala subventionen är avsedd att bidra till att täcka merkostnaden för gemensamhetslokal och trygghetsvärd. Beslut om subventioner för trygghetsboende fattas av fastighetsnämnden. Subventionen gäller för både nyproduktion och lägenheter i befintligt bostadsbestånd. Vidare är subventionen neutral i förhållande till upplåtelseform vilket innebär att både hyres- och bostadsrätter är aktuella. I det ursprungliga tjänsteutlåtandet från stadsledningskontoret till kommunstyrelsen bedömdes behovet av tillkommande/planerade trygghetsboende till ungefär lägenheter under perioden Målet fram till och med år 2018 är att det ska finnas trygghetslägenheter. Nuläge I nuläget finns femton beviljade trygghetsboenden om totalt 674 lägenheter. Under 2017 skapades 133 nya trygghetslägenheter. Alla inom det befintliga fastighetsbeståndet. Innan det att subventionerna börjar betalas ut ska fastighetsägarna utföra de åtgärder de har åtagit sig för att förbättra tillgängligheten och tryggheten. En trygghetsvärd som bemanning i lokalen ska också finnas på plats. Som en följd blir det en viss fördröjning från det att beslut tas i fastighetsnämnden till dess att trygghetsboendet är i drift och subventionerna betalas ut. Samråd Vid alla ansökningar samråder fastighetskontoret med aktuell stadsdelsförvaltning för att säkerställa att det finns ett behov av trygghetsboendet. I samtliga beviljade trygghetsboenden samarbetar fastighetsägaren med stadsdelsförvaltningen gällande bemanningen och utformningen av rollen som trygghetsvärd. Trygghetsvärdarna är nästan alla anställda av stadsdelsförvaltning men verkar i fastighetsägarens lokaler vilket har lett till att en kontakt etablerats mellan parterna och som en följd finns även ett incitament till fortsatt dialog. Det finns inget krav att bemanningen sker via stadsdelen, men fastighetsägarna uppger att det är en bra lösning som även främjar vidare samarbete med stadsdelen när det gäller exempelvis förmedling av information till de boende. När antalet trygghetsboenden ökar och fastighetsägare får fler trygghetsboenden kan en Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande 3 (7)

11 utveckling bli att fastighetsägarna själva anställer trygghetsvärdar då det finns underlag för heltidstjänster. Utvärdering Fastighetskontoret upplever att det finns ett stort intresse och engagemang för inrättande av trygghetsboende från samtliga inblandade parter. Fastighetsägare, stadsdelsförvaltningar och de boende själva ser trygghetsboende som ett positivt koncept. Samarbetet mellan fastighetsägare, stadsdel och Fastighetskontoret har fungerat väldigt bra. Sedan 2016 kan trygghetsboenden använda lokala träffpunkter som alternativa gemensamhetslokaler. Träffpunkterna används när den egna gemensamhetslokalen är för liten för aktiviteten eller som ett komplement för att ge hyresgästerna möjlighet att träffa andra personer som besöker träffpunkten. Både hyresgäster och personal anser att det har fungerat bra. När den här utvärderingen sker så har 14 trygghetsboenden om totalt 674 lägenheter varit i drift i som längst fem år. Utvärderingen baseras på möten med representanter från flera av fastighetsägarna som driver trygghetsboende samt dialoger och nätverksmöten med trygghetsvärdarna, de synpunkter som inkommit från enskilda hyresgäster samt dialoger med intresserade seniorer vid olika mässor där mellanboendeformen trygghetsbostäder presenterats. Utvärderingen visar tydligt att både fastighetsägare och hyresgäster är mycket nöjda med konceptet trygghetsboende. Det framkommer många fördelar där den gemensamma nämnaren är att ett trygghetsboende bidrar till en ökad gemenskap och trygghet. Nätverket som finns för alla trygghetsvärdar uppskattas och fyller en viktig funktion som mötesplats för trygghetsvärdarna där de kan prata med varandra om sitt arbete. Nätverket startade Alla hyresgäster upplever den gemensamma lokalen som något positivt och viktig. Den ger möjlighet till social samvaro och trygghet för de boende. Trygghetsvärdarna beskriver hur verksamheten har brutit isoleringen för många av hyresgästerna och att nya kontakter har skapats. En vinst som framkommer av utvärderingen är att de boende enklare kan få kontakt med andra samhällsfunktioner. Det ges möjlighet att sprida samhällsinformation och vad som erbjuds i stadsdelen när det är gemensamma träffar. Andra exempel på aktiviteter som utförs i gemensamhetslokalen är läscirklar, kortspel fikastunder olika former av gymnastik, matlagning, föredrag och information samt husmöten. Uppföljningen visar att trygghetsvärdarna är betydelsefulla för att engagera och skapa gemenskap för de boende. Flera trygghetsvärdar uppger fortfarande att de boende inte tar egna initiativ till gemensamma aktiviteter utan istället är beroende av att trygghetsvärden organiserar en aktivitet. Det finns en andel av de boende som inte har kontakt med trygghetsvärden eller deltar på gemensamma aktiviteter. Därför är det viktigt att trygghetsvärden får möjlighet och tid till uppsökande verksamhet där de kan upplysa om kommande aktiviteter i gemensamhetslokalen. Trygghetsvärden kan samtidigt informera om vilka tjänster som erbjuds av stadsdelen. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande 4 (7)

12 Några trygghetsvärdar uppger att det inte bara är de som bor på trygghetsboendet som är med på aktiviteterna, utan även de som bor i fastigheten, men inte tillhör trygghetsboendet eller boende i angränsande fastigheter. Det här upplevs som positivt eftersom de boendes sociala nätverk blir större. Trygghetsvärdarna framför att det är vissa problem med kravet att det ska finnas verksamhet i gemensamhetslokalen minst två timmar varje vardag. Det skapar problem att få ihop bra tjänstgöringstider samtidigt som många av hyresgästerna enligt trygghetsvärdarna föredrar aktiviteter som är lite längre och inte nödvändigtvis att det erbjuds varje dag eftersom många har aktiviteter även utanför trygghetsboendet. Vidare framkommer det att det blir större engagemang och fler aktiva om trygghetsboendet består av större enheter. Den här frågan är lämplig att undersöka närmare under arbetet med att ta fram en ny målbild för trygghetsboende och den kommunala subventionen som ska göras under hösten. Fastighetsägarna anser att regelverket kring subventionerna är lättöverskådligt och enkelt att hantera. Enligt kriterierna är ett krav vid förmedlingen av lägenheterna att den som söker är minst 70 år. Det statliga stödet för bostäder för äldre personer har 65 år som nedre åldersgräns samt vissa andra krav som inte finns i den kommunala subventionen. Hur det nya statliga stödet påverkar utvecklingen av trygghetsboende framöver är för tidigt att bedöma då det finns för få som sökt och beviljats den statliga subventionen i Göteborg. Flera fastighetsägare uppger att ett problemområde för att få fram nya lägenheter i befintligt bestånd är att många fastigheter som skulle vara lämpliga att starta trygghetsboenden i inte har stamrenoverats. Det innebär att kravet på en öppen duschplats kan bli svårt att ordna utan att det innebär skador på fastigheten. I svaren från fastighetsägarna lyfts frågan hur de ska få kostnadstäckning för de investeringar som behöver göras för att skapa ett trygghetsboende. Dagens subventioner medger endast trygghetslägenheter i bestånd som redan har en god tillgänglighet och är relativt nyrenoverade, främst vad gäller badrummen. Vidare är det bara områden där det idag finns en fungerande samlingslokal eller där det finns en lokal som endast behöver en mindre renovering för att fungera. En betydande del av obligatoriska insatser till exempel dörröppnare, sittplatser, hisslarm, övrig elektronik är förenat med relativt höga kostnader vilket gör att den initiala investeringen för att skapa en tillgänglig fysisk boendemiljö ibland är relativt hög och fastighetsägarna får ingen direkt ersättning via dagens subventioner för den här kostnaden. Under 2017 infördes en startsubvention till fastighetsägarna vid nystartande av trygghetsbostäder. Startsubvention utgår till åtgärder som höjer tillgängligheten inne i lägenheten och är på kronor per lägenhet. Summan är ett bidrag för installation av digitalt tittöga i lägenhetens ytterdörr, installation av spisvakt, montering av stödhandtag i badrummet samt borttagning av trösklar eller montering av tröskelramper. Det är för tidigt att utvärdera effekten av startsubventionen idag och frågan kan eventuellt belysas i samband med höstens arbete att ta fram en ny målbild för trygghetsboende. Det finns ett tydligt samband mellan den fysiska tillgängligheten och det sociala välmåendet. Tillgängliga lägenheter och gemensamhetslokaler tillsammans med en Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande 5 (7)

13 engagerad trygghetsvärd skapar en miljö där de boende trivs och kan leva i. En fastighetsägare har beskrivit det som ett bra koncept för alla. Hyresvärden får ökat kvarboende, de äldre hyresgästerna känner ökad trygghet och samarbetet mellan fastighetsägare och stadsdelen gör livet lättare för de flesta. Man löser det dagliga så mycket enklare än tidigare. Förvaltningens bedömning Utredningen bekräftar de positiva erfarenheter som framkommit tidigare avseende nyttan med trygghetslägenheter. Tillskapandet av trygghetslägenheter ska också ses mot bakgrund av den demografiska utvecklingen där andelen och antalet äldre ökar. Utöver ökad trivsel för de boende medför även boendeformen minskade kostnader för äldreboende utifrån att möjligheten till kvarboende ökar. I utredningen framkommer det att det finns ett initialt hinder vid starten av trygghetsboende och det är kostnaden för att utföra tillgänglighetsåtgärder i den fysiska miljön i fastigheternas gemensamma ytor samt badrummens ålder. Det har visat sig att den fysiska tillgängligheten tillsammans med trygghetsvärdens insatser behövs för att bryta den sociala isoleringen. Tillskapandet av trygghetslägenheter har nästan uteslutande skett inom det ordinarie bostadsbeståndet, vilket ger lägre hyror än vad som varit fallet vid nyproduktion. Utifrån det stora behovet, och det faktum att en del äldre kan betala högre hyror, planerar fastighetskontoret för att ta höjd för cirka nya 50 markanvisade trygghetslägenheter per år under de kommande åren. Under perioden skulle omkring 150 trygghetslägenheter i olika nyproduktioner färdigställas. Främst på grund av förseningar i byggprocessen har inga nya trygghetsboenden startats i nyproducerade fastigheter de senaste åren. Det här medför ett ökat tryck på fastighetsägarna att skapa fler trygghetslägenheter i befintligt bestånd för att nå målet på trygghetslägenheter under Cirka 85 procent av trygghetslägenheterna ligger i någon av AB Framtidens bostadsföretag. Under 2017 har fler kontakter tagits med privata fastighetsägare för att informera om möjligheten för dem att starta trygghetsboenden i deras befintliga bestånd. Utöver Willhem AB som övertagit trygghetsboendet Monsunen på Blidvädersgatan från Bostadsbolaget så har Stena Fastigheter kommit längst. Under 2017 har Stena gått igenom sitt fastighetsbestånd i Brunnsbo och kommer under 2018 att tillsammans med Bostadsbolaget ansöka om att få starta ett trygghetsboende i området. Det behövs fortsatta insatser för att driva på processen hos de privata fastighetsägarna. Ett sätt att öka takten är att använda de inventeringar av fastighetsbeståndet som genomförts för att där hitta lämpliga fastigheter för kommande trygghetsboende. Fastighetsägare uppger att det finns lämpliga fastigheter med lägenheter för trygghetsboende där det dock saknas möjlighet till gemensamhetslokal. En lösning på problemet är att använda de lokala träffpunkterna som möteslokal för de potentiella fastigheter för trygghetsboende som finns i närheten. Det finns även fastighetsägare som inte har så många intresserade hyresgäster, men där det kan gå att samverka med andra fastighetsägare i närområdet för att bilda ett gemensamt trygghetsboende med en egen gemensamhetslokal eller att aktiviteterna sker i en lokal träffpunkt. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande 6 (7)

14 Fastighetskontoret upplever att samtliga inblandade parter är mycket nöjda med konceptet trygghetsboende. Formerna för hur ett trygghetsboende kan utformas och vad som ska ingå utvecklas och anpassas efter målgruppens behov och stadens förutsättningar. Det finns ett fortsatt intresse för att inrätta nya trygghetsboenden från både fastighetsägare, stadsdelsförvaltningar och boende. Under våren genomför fastighetskontoret tillsammans med stadsdelar och fastighetsägare en workshop som ett led i arbetet med att ta fram en ny målbild avseende trygghetslägenheter i staden. En ny målbild kommer presenteras för fastighetsnämnden och kommunstyrelsen under hösten Med ovanstående som stöd föreslår fastighetsnämnden att en ny utvärdering till kommunstyrelsen redovisas senast Martin Öbo Erik Gedeck Fastighetsdirektör Avdelningschef Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande 7 (7)

15

16 2017 Formkrav för lägenheter i trygghetsboende Förutom de krav som ställs på den fysiska tillgängligheten i ett trygghetsboende så måste kraven enligt nedan uppfyllas för att kommunal subvention för trygghetsboende ska utgå: Fastighetsnämnden bedömer i samråd med stadsdelsnämnden att det finns behov av trygghetsboendet. Lägenheterna finns samlade i anslutning till lämplig gemensamhetslokal. Trygghetsboendet har minst 15 lägenheter. Det finns personal för aktiviteter och trygghet. Består trygghetsboendet av 15 lägenheter ska en trygghetsvärd vara tillgänglig minst 2 timmar varje vardag. Det finns lämplig gemensamhetslokal för samvaro, aktiviteter och gemensamma måltider. Lägenheterna hyrs ut till personer som fyllt 70 år. Lägenheterna förmedlas genom Boplats Göteborg. Göteborgs Stad Fastighetskontoret Box 2258 Besök: Postgatan 10 Telefon: Göteborg E-post: fastighetskontoret@fastighet.goteborg.se Telefax:

17 2017 Fysisk tillgänglighet i trygghetsboende Lagstiftningen ska säkra den fysiska tillgängligheten i badrum och kök, belysning, kontrastmarkeringar och skyltning både inne och ute, dörrautomatik för både ytterdörr och bostadskomplement, nivåskillnader med mera. Reglerna i Plan och Bygglagen (SFS 2010:900) och Boverkets byggregler (BBR) tillsammans med reglerna i Svensk Standard (SS :2006) används minimum normal nivå är krav vid nyproduktion och vid ombyggnad. Vid inrättande av trygghetsboende i befintligt fastighetsbestånd ska normal nivå inom rimliga gränser eftersträvas. Utöver de kvaliteter som föreskrivs i ordinarie regelverk för ny- och ombyggnad ska ett trygghetsboende även ha viss kompletterande utrustning för att subventioner ska utgå: Det närliggande området ska vara fysiskt tillgängligt. Svaga lutningar, hårdgjorda släta gångvägar, parkbänkar och god ljusmiljö är exempel på lämpliga kvaliteter. Sittplatser med armstöd ska finnas i nära anslutning till fastigheten. Sittplats ska finnas i entrén. Kommunens trygghetslarm ska fungera i fastigheten. Lämplig hiss ska finnas i hus med mer än ett våningsplan. I hissen ska finnas telefon för kontakt med larmoperatör m fl. Hissen skall vara utrustad med stödhandtag och sittmöjlighet. Dörrautomatik ska finnas för tunga dörrar. Tittöga eller videotelefon ska finnas i lägenheternas ytterdörr. Trösklar i lägenheterna ska tas bort eller kompletteras med tröskelramper. Badrummet ska ge möjlighet till en öppen duschplats med stödhandtag och utrymme för duschstol. Användarvänlig spisvakt ska vara installerad. I syfte att trygghetsboendet skall bidra till hyresgästens kvarboende finns några önskemål från kommunen som bör beaktas vid planeringen: Närhet finns till allmänna kommunikationer och annan service såsom dagligvarubutik, apotek och grönområde. Iordningställda ytor för olika aktiviteter finns, som exempel kan nämnas boulebana och rörelseträdgård. Det går att köra bil ända fram till entrén. Det finns möjlighet att förvara rullator/rullstol inomhus. Det finns tillgänglig balkong eller uteplats till lägenheten. Göteborgs Stad Fastighetskontoret Box 2258 Besök: Postgatan 10 Telefon: Göteborg E-post: fastighetskontoret@fastighet.goteborg.se Telefax:

18 Ärende Årsrapport för kommunal subvention till trygghetsboende 2017 Förslag till beslut Fastighetsnämnden godkänner årsrapporten för kommunal subvention till trygghetsboende för egen del och föreslår kommunstyrelsen att besluta: Dnr 2261/18 Boendeavdelningen Henrik Ehrlington 1. Att fastighetsnämndens uppdrag att utvärdera regelverket anses fullgjort. 2. Att ge fastighetsnämnden i uppdrag att göra en ny årsrapport och redovisa resultatet till kommunstyrelsen senast Ärendet/bakgrund Kommunstyrelsen har beslutat att införa en kommunal subvention till fastighetsägare som inrättar trygghetslägenheter i Göteborg. Den kommunala subventionen är avsedd att bidra till att täcka merkostnaden för gemensamhetslokal och trygghetsvärd. Ekonomiska konsekvenser Årlig subvention för lokal avsedd för aktiviteter och gemensamma måltider samt personal som bemannar gemensamhetslokalen utgick 2017 med kronor per lägenhet. Bidraget utbetalas kvartalsvis i efterskott. Fördröjning eller inställande av utbetalning kan ske om fastighetskontoret bedömer att korrigering av verksamheten kan behöva genomföras av fastighetsägaren. Justering av subventionens storlek sker årligen. För att bättre kunna följa kostnadsutvecklingen för trygghetsboende ändrades beräkningsmodellen för den årliga justeringen av subventionens storlek Framöver justeras subventionen med den pris- och lönekompensation som årligen fastställs i stadens budget. Justeringen utgår från en kostnadsfördelning mellan lönekostnad och lokalkostnad där 75 procent av subventionen följa den kompensation som görs i stadens budget för den allmänna löneökningen. Resterande del, 25 procent av subventionen, justeras med den kompensation som görs i stadens budget för lokalkostnad gjordes den första höjningen av subventionen sedan den infördes. År 2017 uppgick den totala kostnaden för de 15 beviljade trygghetsboenden således till tkr. Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv bidrar trygghetslägenheter till minskade kostnader för äldreboende, då möjligheten till kvarboende ökar. EN HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

19 Överväganden sammanfattning Kommunstyrelsen har infört en kommunal subvention till fastighetsägare som inrättar trygghetslägenheter i Göteborg. Vid utgången av 2017 fanns femton beviljade trygghetsboenden om totalt 674 lägenheter. Målbilden fram till och med 2018 är trygghetslägenheter års utvärdering visar att både fastighetsägare och hyresgäster är mycket nöjda med konceptet trygghetsboende. Det framkommer många fördelar där den gemensamma nämnaren är att ett trygghetsboende bidrar till en ökad gemenskap och trygghet. Trygghetsvärden är avgörande i arbetet att skapa en gemenskap och delaktighet. Formen trygghetsboende är under utveckling och kommunstyrelsen föreslås därför ge fastighetsnämnden i uppdrag att göra en ny utvärdering och redovisa för kommunstyrelsen senast EN HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

20