Utvärdering och översyn av regelverket för kommunal subvention till trygghetsboende 2016

Transkript

1 Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden diarienummer 1015/14 Boendeavdelningen Birgitta Thielen / Henrik Ehrlington telefon / e-post: birgitta.thielen@fastighet.goteborg.se e-post: henrik.ehrlington@fastighet.goteborg.se Utvärdering och översyn av regelverket för kommunal subvention till trygghetsboende 2016 Förslag till beslut Fastighetsnämnden godkänner utvärderingen av regelverket för kommunal subvention till trygghetsboende för egen del och föreslår kommunstyrelsen att besluta att: 1. fastighetsnämndens uppdrag att utvärdera regelverket anses fullgjort. 2. fastighetsnämndens uppdrag att se över hur takten på tillkommande trygghetsboende kan öka, där inrättandet av startsubvention är en del anses fullgjort. 3. införa en kommunal startsubvention för enklare tillgänglighetshöjande åtgärder. 4. bifalla de förslag om ändringar i regelverket som utvärderingen föreslår. 5. ekonomiskt kompensera fastighetsnämnden för införande av startsubvention och justeringar i regelverket. 6. ge fastighetsnämnden i uppdrag att göra en ny uppföljning och utvärdering av omfattningen och regelverkets ändamålsenlighet och redovisa resultatet till kommunstyrelsen senast Sammanfattning Kommunstyrelsen har infört en kommunal subvention till fastighetsägare som inrättar trygghetslägenheter i Göteborg. I nuläget finns 11 beviljade trygghetsboenden om totalt 541 lägenheter och cirka 150 lägenheter finns planerade i nyproduktion. Det finns i dagsläget planer på två nya trygghetsboenden i befintligt bostadsbestånd. Målbilden fram till och med 2018 är 1000 trygghetslägenheter års utvärdering visar att både fastighetsägare och hyresgäster är mycket nöjda med konceptet trygghetsboende. Det framkommer många fördelar där den gemensamma nämnaren är att ett trygghetsboende bidrar till en ökad gemenskap och trygghet. Trygghetsvärden är avgörande i arbetet att skapa en gemenskap och delaktighet. Formen trygghetsboende är under utveckling och kommunstyrelsen föreslås därför ge fastighetsnämnden i uppdrag att göra en ny utvärdering och redovisa för kommunstyrelsen senast Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1015/14 1 (9)

2 Bakgrund Kommunstyrelsen har infört en kommunal subvention till fastighetsägare som inrättar trygghetsbostäder i Göteborg. Trygghetsboende är fysiskt tillgängliga bostäder för hushåll där minst en person fyllt 70 år. Ett trygghetsboende ska innehålla minst 15 vanliga lägenheter om 1-3 rum samlade i grupp eller delvis insprängda bland fastighetens övriga lägenheter. Det ska finnas trygghetsskapande service i form av trygghetsvärd. Det ska också finnas tillgång till gemensamhetslokal i nära anslutning till lägenheterna för de boendes aktiviteter som till exempel gemensamma måltider. Hyreslägenheter ska förmedlas via Boplats Göteborg. Den kommunala subventionen är avsedd att bidra till att täcka merkostnaden för gemensamhetslokal och trygghetsvärd. Beslut om subventioner för trygghetsboende fattas av fastighetsnämnden. Subventionen gäller för både nyproduktion och lägenheter i befintligt bostadsbestånd. Vidare är subventionen neutral i förhållande till upplåtelseform vilket innebär att både hyres- och bostadsrätter är aktuella. I det ursprungliga tjänsteutlåtandet från stadsledningskontoret till kommunstyrelsen bedömdes behovet av tillkommande/planerade trygghetsboende till ungefär lägenheter under perioden Målet fram till och med år 2018 är att det ska finnas trygghetslägenheter. Utvärderingen utgår från kommunstyrelsens uppdrag att se över hur takten på tillkommande trygghetsboenden kan öka, där inrättande av startsubvention är en del. Nuläge I nuläget finns 11 beviljade trygghetsboenden om totalt 541 lägenheter. Det första beviljades i fastighetsnämnden i januari 2013 och det senaste i september Under 2016 skapades 205 nya trygghetslägenheter. Det finns i dagsläget två planerade ansökningar för trygghetsboende i Olskroken (Poseidon) samt på Virvelvindsgatan (Familjebostäder). I nyproduktion finns ungefär 150 trygghetslägenheter planerade och som har beräknad inflyttning under 2017 och För att nå målet med trygghetslägenheter år 2018 behöver det skapas omkring 150 trygghetslägenheter per år inom befintligt bostadsbestånd och nyproduktion utöver de som redan finns planerade. Innan det att subventionerna börjar betalas ut ska fastighetsägarna utföra de åtgärder de har åtagit sig för att förbättra tillgängligheten och tryggheten. En trygghetsvärd som bemanning i lokalen ska också finnas på plats. Som en följd blir det en viss fördröjning från det att beslut tas i fastighetsnämnden till dess att trygghetsboendet är i drift och subventionerna betalas ut. Samråd Vid alla ansökningar samråder fastighetskontoret med aktuell stadsdelsförvaltning för att säkerställa att det finns ett behov av trygghetsboendet. I samtliga beviljade trygghetsboenden samarbetar fastighetsägaren med stadsdelsförvaltningen gällande bemanningen och utformningen av rollen som trygghetsvärd. Trygghetsvärden är anställd av stadsdelsförvaltning men verkar i fastighetsägarens lokaler vilket har lett till att en kontakt etablerats mellan parterna och som en följd finns även ett incitament till Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1015/14 2 (9)

3 fortsatt dialog. Det finns inget krav att bemanningen sker via stadsdelen, men fastighetsägarna uppger att det är en bra lösning som även främjar vidare samarbete med stadsdelen när det gäller exempelvis förmedling av information till de boende. Ekonomiska konsekvenser Årlig subvention för lokal avsedd för aktiviteter och gemensamma måltider utgår med kronor per lägenhet. Årlig subvention för personal som bemannar gemensamhetslokalen utgår med 7500 kronor per lägenhet. Bidraget utbetalas kvartalsvis i efterskott. Fördröjning eller inställande av utbetalning kan ske om fastighetskontoret bedömer att korrigering av verksamheten kan behöva genomföras av fastighetsägaren. Justering av subventionens storlek sker årligen utifrån konsumentprisindex. Det har inte gjorts någon höjning av subventionen sedan den infördes. I nuläget finns 11 beviljade trygghetsboenden om totalt 541 lägenheter. Den årliga kostnaden för dessa uppgår således till tkr. I nuläget finns subvention för totalt 660 trygghetslägenheter säkerställd 2017 utifrån gällande storlek på subventionen. Utvärdering Fastighetskontoret upplever att det finns ett stort intresse och engagemang för inrättande av trygghetsboende från samtliga inblandade parter. Fastighetsägare, stadsdelsförvaltningar och de boende själva ser trygghetsboende som ett positivt koncept. Samarbetet mellan fastighetsägare, stadsdel och Fastighetskontoret har fungerat väldigt bra. En nyhet för 2016 är att trygghetsboenden börjat använda lokala träffpunkter som alternativa gemensamhetslokaler. Träffpunkterna används när den egna gemensamhetslokalen är för liten för aktiviteten eller för att ge hyresgästerna möjlighet att träffa andra personer som besöker träffpunkten. Både hyresgäster och personal anser att det har fungerat bra. När den här utvärderingen sker så har 11 trygghetsboenden om totalt 541 lägenheter varit i drift i som längst fyra år. Utvärderingen baseras på möten med representanter från flera av fastighetsägarna med trygghetsboende samt dialog och enkäter till trygghetsvärdarna samt möte med en bostadsrättsförening som var intresserad av att starta ett trygghetsboende. Åtta trygghetsboenden har besvarat en enkät kring hur verksamheten fungerar och hur hyresgästerna upplever boendeformen. Enligt svaren i enkäten samt via dialog med fastighetsägare och trygghetsvärdar så är det tydligt att både fastighetsägare och hyresgäster är mycket nöjda med konceptet trygghetsboende. Det framkommer många fördelar där den gemensamma nämnaren är att ett trygghetsboende bidrar till en ökad gemenskap och trygghet. Vid förra utvärderingen framkom önskemål om ett nätverk för trygghetsvärdarna där de kan diskutera gemensamma frågor. Nätverket startade under 2016 och värdesätts av alla trygghetsvärdar. En vinst som framkommer av utvärderingen är att de boende enklare kan få kontakt med andra samhällsfunktioner. Det ges möjlighet att sprida samhällsinformation och vad som erbjuds i stadsdelen när det är gemensamma träffar. Andra exempel på aktiviteter Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1015/14 3 (9)

4 som utförs i gemensamhetslokalen är läscirkel, kortspel, fikastunder, olika former av gymnastik, matlagning, föredrag och information samt husmöten. Alla som bor i lägenheterna upplever den gemensamma lokalen som något positivt och viktig. Den ger möjlighet till social samvaro och trygghet för de boende. Trygghetsvärdarna beskriver hur verksamheten har brutit isoleringen för många av hyresgästerna och att nya kontakter har skapats. Uppföljningen visar att trygghetsvärdarna är betydelsefulla för att engagera och skapa gemenskap för de boende. Flera i vår undersökning uppger att de boende inte tar egna initiativ till gemensamma aktiviteter utan istället är beroende av att trygghetsvärden organiserar en aktivitet. Enkätsvaren påvisar ett samband mellan deltagande på aktiviteterna och trygghetslokalens öppettider. Är lokalen öppen på regelbundna tider, främst varje vardag är deltagandet på aktiviteterna högre. Enkätsvaren visar stor variation på öppettiderna i de olika trygghetsboendena. Vidare framkommer det att det blir större engagemang och fler aktiva om trygghetsboendet består av större enheter. Det finns en andel av de boende som inte har kontakt med trygghetsvärden eller deltar på gemensamma aktiviteter. Därför är det viktigt att trygghetsvärden får möjlighet och tid till uppsökande verksamhet där de kan upplysa om kommande aktiviteter i gemensamhetslokalen. Trygghetsvärden kan samtidigt informera om vilka tjänster som erbjuds av stadsdelen. Några trygghetsboende beskriver att det inte bara är de som bor på trygghetsboendet som är med på aktiviteterna, utan även de som bor i fastigheten, men inte tillhör trygghetsboendet eller boende i angränsande fastigheter. Det här upplevs som positivt eftersom de boendes sociala nätverk blir större. Fastighetsägarna anser att regelverket kring subventionerna är lättöverskådligt och enkelt att hantera. Enligt kriterierna är ett krav vid förmedlingen av lägenheterna att den som söker är minst 70 år. Vissa fastighetsägare framför önskemål om att sänka åldersgränsen till 65 år för att öka antalet möjliga hyresgäster. Det statliga stödet för bostäder för äldre personer har 65 år som nedre åldersgräns. Hur det nya statliga stödet kommer att påverka utformningen av trygghetsboende framöver är för tidigt att bedöma och det finns idag ingen kommun som har trygghetsboende för personer från 65 år. I svaren från fastighetsägarna lyfts frågan hur de ska få kostnadstäckning för de investeringar som behöver göras för att skapa ett trygghetsboende. Dagens subventioner medger endast trygghetslägenheter i bestånd som redan har en god tillgänglighet och är relativt nyrenoverade, främst vad gäller badrummen. Vidare är det bara områden där det idag finns en fungerande samlingslokal eller där det finns en lokal som endast behöver en mindre renovering för att fungera. En betydande del av obligatoriska insatser till exempel dörröppnare, sittplatser, hisslarm, övrig elektronik är förenat med relativt höga kostnader vilket gör att den initiala investeringen för att skapa en tillgänglig fysisk boendemiljö ibland är relativt hög och fastighetsägarna får ingen direkt ersättning via dagens subventioner för den här kostnaden. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1015/14 4 (9)

5 Utvärderingen visar ett tydligt samband mellan den fysiska tillgängligheten och det sociala välmåendet. Tillgängliga lägenheter och gemensamhetslokaler tillsammans med en engagerad trygghetsvärd skapar en miljö där de boende trivs och kan leva i. En fastighetsägare har beskrivit det som ett bra koncept för alla. Hyresvärden får ökat kvarboende, de äldre hyresgästerna känner ökad trygghet och samarbetet mellan fastighetsägare och stadsdelen gör livet lättare för de flesta. Man löser det dagliga så mycket enklare än tidigare. Överväganden I utredningen framkommer det att det finns ett initialt hinder vid starten av trygghetsboende och det är kostnaden för att utföra tillgänglighetsåtgärder i den fysiska miljön i fastigheterna. Det har visat sig att den fysiska tillgängligheten tillsammans med trygghetsvärdens insatser behövs för att bryta den sociala isoleringen. I november 2016 blev det delvis nya förutsättningar för boendeformer för äldre i och med införandet av det statliga stödet till bostäder för äldre personer 1. Det statliga bidraget kan sökas retroaktivt från och med 1 januari 2016 och kan delvis komma att tillgodose fastighetsägarnas önskemål om stöd till tillgänglighetshöjande åtgärder i fastigheterna. Det här kan bidra till att det skapas fler bostäder för äldre personer. Statligt stöd ges för ny- eller ombyggnad av hyresbostäder för äldre personer på den ordinarie bostadsmarknaden och anpassning av gemensamma utrymmen i eller i anslutning till byggnad som upplåts med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. De boende måste vara 65 år eller äldre. Att införa en kommunal startsubvention för tillgänglighetshöjande åtgärder i fastigheterna kan strida mot Kommunallagen 2 som anger att det måste föreligga synnerliga skäl för att en kommun ska kunna ge individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare. Startsubventionen riktar sig dock till alla fastighetsägare i Göteborg som vill starta ett trygghetsboende. Som ett komplement till den statliga subventionen skulle ett sätt för att öka takten av trygghetsboende kunna vara införande av en startsubvention för enklare tillgänglighetshöjande åtgärder i lägenheterna. Genom att installera en spisvakt, stödhandtag i badrum och åtgärda trösklar i lägenheterna minskar riskerna för olyckor och de boende får en tryggare och säkrare bostad utan att det höjer värdet på fastigheten. För att få en överblick på vad startsubventionen får för ekonomiska konsekvenser används prisuppgifter från bostadsanpassningsenhetens utförda bostadsanpassningar och en lägenhet på tre rum och kök. Den uträknade kostnaden uppgår då till cirka kronor per lägenhet. Kontorets förslag är att startsubventionen justeras med konsumentprisindex 1 januari varje år. 1 Informationsbroschyr från Boverket 2 Kommunallagen 2 kap 8 Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1015/14 5 (9)

6 Det statliga stödet kompletterar den nu föreslagna kommunala startsubventionen på ett bra sätt genom att ge bidrag till anpassning av gemensamma utrymmen medan den föreslagna kommunala startsubventionen riktar in sig på bidrag till tillgänglighetshöjande åtgärder i lägenheterna. Det har under året inte startat något trygghetsboende hos en privat fastighetsägare och där behövs fortsatta insatser för att driva på processen. Ett sätt att öka takten är att använda de inventeringar av fastighetsbeståndet som genomförts för att där hitta lämpliga fastigheter för kommande trygghetsboende. Fastighetsägare uppger att det finns lämpliga fastigheter med lägenheter för trygghetsboende där det dock saknas möjlighet till gemensamhetslokal. En lösning på problemet är att använda de lokala träffpunkterna som möteslokal för de potentiella fastigheter för trygghetsboende som finns i närheten. Det finns även fastighetsägare som inte har så många intresserade hyresgäster, men där det kan gå att samverka med andra fastighetsägare i närområdet för att bilda ett gemensamt trygghetsboende med en egen gemensamhetslokal eller att aktiviteterna sker i en lokal träffpunkt. Det finns idag inga trygghetsboenden med boendeformen bostadsrätt. Efter möte med en intresserad bostadsrättsförening och representant från Riksbyggen framkom farhågor från dem kring de tillgänglighetshöjande åtgärderna som ska genomföras både i gemensamma utrymmen och i de enskilda lägenheterna. Många enskilda föreningar har genom sina stadgar reglerat vad som åligger medlemmen i föreningen och vad som åligger själva föreningen gällande underhåll och ändringar i lägenheterna. Det här kan innebära att styrelsen inte bestämmer vad som ska genomföras i den enskilda lägenheten. Under mötet lyftes även kravet på att lägenheten ska bebos av minst en person 70 år eller äldre, vilket kan vara ett hinder för bildandet av trygghetsbostäder i en befintlig bostadsrättsförening. Frågan om trygghetsbostäder i bostadsrättsform behöver utifrån ovanstående utredas ytterligare. En slutsats från utredningen är att det finns fördelar med trygghetsboenden som består av många lägenheter då det ger möjlighet till fler aktiviteter av olika slag, vilket kan attrahera fler av hyresgästerna att delta samt ge ekonomiska fördelar. Fastighetsägare uppger att det börjar bli vanligt att hyresgäster som inte bor i trygghetsboendet, men i samma fastighet börjar fråga om de också kan få tillhöra trygghetsboendet. För att på ett effektivt sätt kunna hantera den varierande efterfrågan på lägenheter i befintliga trygghetsboenden föreslås att beslut kan fattas på tjänstepersonsnivå om förändringar av antalet lägenheter i befintliga trygghetsboenden inom ekonomisk ram. Maximalt 10 lägenheter per trygghetsboende. Av svaren framkommer att det sociala perspektivet är viktigt och där spelar trygghetsvärden en avgörande roll. Många av de boende uppskattar regelbundna öppettider och dagliga aktiviteter. En sak som lyfts fram av trygghetsvärdarna är att de önskar större möjligheter till uppsökande verksamhet till övriga hyresgäster över 70 år för att kunna sprida information vad trygghetsboendet har att erbjuda. Storleken på subventionen har varit den samma sedan starten och är idag knuten till konsumentprisindex. Subventionen ska täcka del av kostnaderna för trygghetsvärden och den gemensamhetslokal som behövs i trygghetsboendet. När subventionen infördes var grundtanken att ersättningen främst skulle bidra till lönekostnaden där fördelningen var 75 procent lönekostnad och 25 procent lokalkostnad. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1015/14 6 (9)

7 För att bättre kunna följa kostnadsutvecklingen för trygghetsboende föreslås beräkningsmodellen för den årliga justeringen av subventionens storlek framöver justeras med den pris- och lönekompensation som årligen fastställs i stadens budget. Följs grundtanken med kostnadsfördelning mellan lönekostnad och lokalkostnad ska 75 procent av subventionen följa den kompensation som görs i budgeten för den allmänna löneökningen. Resterande del, 25 procent av subventionen, justeras med den kompensation som görs i budgeten för lokalkostnad. För 2017 innebär det en ökning med 2,6 procent eller 260 kronor per lägenhet då subventionen för 2016 är kr per lägenhet. Föreslagen startsubvention innebär dessutom en merkostnad på kronor för 150 nya trygghetslägenheter För 2017 har fastighetsnämnden kronor i budget för subventionen utifrån gällande utformning. De föreslagna förändringarna i subventionen, inklusive ökningen av antalet lägenheter, innebär en samlad kostnad på kronor. En ökning med kronor jämfört med den fastställda subventionen i budgeten för Förslag på förändringar i regelverket Med stöd av det som framkommit i utvärderingen föreslås följande förändringar i reglerna för kommunal subvention till trygghetsboende: 1. Formkrav för trygghetsboende 3 - Rubriken ändras från Formkrav för lägenheter i trygghetsboende då kraven inte enbart handlar om lägenheternas utformning. - Andra punkten får ett tillägg av lämplig gemensamhetslokal för att ge utrymme till en individuell bedömning av varje tänkt trygghetsboende och dess unika förutsättningar. - Tredje punkten som anger att lägenheterna ska vara från ett rum och kök till tre rum och kök utgår. Grundidén med trygghetsboende är kvarboendeprincipen och att det ska ge äldre personer en möjlighet att bo kvar i sitt hem längre och inte behöva flytta. - Femte punkten får ett förtydligande gällande antalet timmar som trygghetsboendet minst ska vara bemannat. 2. Fysisk tillgänglighet i trygghetsboende 4 - Tionde punkten där det införs en möjlighet för hyresgästen att få trösklarna borttagna eller kompletterade med en tröskelramp för att underlätta förflyttningar exempelvis med rullator. 3. Fastighetskontoret får rätt att på delegation besluta om utökning eller minskning av antalet lägenheter i befintliga trygghetsboenden inom ekonomisk ram med maximalt 10 lägenheter per trygghetsboende. 4. Införandet av kommunal startsubvention för nystartade trygghetsboenden på kronor per lägenhet. Uppräkning med konsumentprisindex sker årligen från den 1 januari. 3 Se bilaga 3 4 Se bilaga 4 Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1015/14 7 (9)

8 5. Byte av beräkningsmodell för justering av subventionens storlek så subventionen följer den pris- och lönekompensation som årligen fastställs i stadens budget. Justering sker från och med 1 januari varje år. Förslag till fortsatt utvärdering Fastighetskontoret upplever att samtliga inblandade parter är mycket nöjda med konceptet trygghetsboende. Formerna för hur ett trygghetsboende kan utformas och vad som ska ingå utvecklas och anpassas efter målgruppens behov och stadens förutsättningar. Det finns ett fortsatt intresse för att inrätta nya trygghetsboenden från både fastighetsägare, stadsdelsförvaltningar och boende. Med ovanstående som stöd föreslår fastighetsnämnden att en ny utvärdering till kommunstyrelsen redovisas senast Barnperspektivet Fastighetskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Kvinnor lever generellt sett längre än män. Som en följd är kvinnor överrepresenterade inom äldreomsorgen och det finns många ensamstående äldre kvinnor. Trygghetsboende kan erbjuda ökad trygghet och samvaro. Mångfaldsperspektivet Invånare med annat modersmål än svenska, annan kulturell bakgrund än svensk eller personer med olika sexuell läggning, efterfrågar ibland boenden med särskild inriktning. Möjligheten att kunna flytta till trygghetsboende kan öka livskvaliteten. Trygghetsboende skapar möjligheter för personer med funktionsnedsättning att bo kvar längre i eget boende. Miljöperspektivet Trygghetsboende där många äldre bor kan spara bilresor för hemtjänstens och hemsjukvårdens medarbetare. Genom att minska antalet bilresor värnas miljön. Omvärldsperspektivet Vikten av att äldre har bra bostäder utifrån olika behov blir en allt viktigare fråga bland annat utifrån att antalet äldre kommer att öka. I Sverige finns trygghetsboende i olika former runt om i landet. Beroende på förutsättningar i respektive kommun har man utformat trygghetsboende på olika sätt. Det som förefaller vara gemensamt är att det alltid finns en gemensamhetslokal och en värd som bemannar den samma. Det finns olika lösningar på hur man finansierar konceptet. Vissa kommuner väljer att arbeta med subvention lika Göteborg, i vissa kommuner tillhandahåller kommunen värden och i vissa fall delfinansieras konceptet via en extra avgift på hyran. Hur det statliga stödet för bostäder för äldre kommer att påverka utbyggnaden av trygghetsboende är för tidigt att bedöma. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1015/14 8 (9)

9 Bilagor 1. Sammanställning trygghetsboende. 2. Sammanställning nyproduktion. 3. Formkrav för trygghetsboende. 4. Fysisk tillgänglighet i trygghetsboende. Martin Öbo Tf Fastighetsdirektör Christina Eide Avdelningschef Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1015/14 9 (9)

10

11 Trygghetsbostäder - nyproduktion Område/projekt Byggherre Typ Antal lgh Skogome, Lillhagsparken Hökälla Utvecklings AB HR/BR/AR 50 Tynnered, Opaltorget Familjebostäder HR 19 Gunnilse, Gunnilse C (ev) Familjebostäder HR 20 Lundbypark, (Rambergsstaden) F O P / White HR 50 Örgryte-Härlanda, Nya Munkebäck (ev) Tornet HR 20 Backa, Selma Lagerlöf torg Botrygg Bygg AB HR 30 Summa lägenheter Örgyte-Härlanda, Prästgårdsängen Örgryte Bostads AB HR 30 Majorna, Kabelg/Stortoppsg Trollängen HR 30 Lunden, Ulfsparregatan (ev) Wallenstam HR 15 Summa lägenheter Summa lägenheter Seniorbostäder Gemenskapsboende Sen. rev Kontroll av aktuell status för projekten är inte gjord under 2017

12 Inflyttning prel

13 2017 Formkrav för lägenheter i trygghetsboende Förutom de krav som ställs på den fysiska tillgängligheten i ett trygghetsboende så måste kraven enligt nedan uppfyllas för att kommunal subvention för trygghetsboende ska utgå: Fastighetsnämnden bedömer i samråd med stadsdelsnämnden att det finns behov av trygghetsboendet. Lägenheterna finns samlade i anslutning till lämplig gemensamhetslokal. Trygghetsboendet har minst 15 lägenheter. Det finns personal för aktiviteter och trygghet. Består trygghetsboendet av 15 lägenheter ska en trygghetsvärd vara tillgänglig minst 2 timmar varje vardag. Det finns lämplig gemensamhetslokal för samvaro, aktiviteter och gemensamma måltider. Lägenheterna hyrs ut till personer som fyllt 70 år. Lägenheterna förmedlas genom Boplats Göteborg. Göteborgs Stad Fastighetskontoret Box 2258 Besök: Postgatan 10 Telefon: Göteborg E-post: fastighetskontoret@fastighet.goteborg.se Telefax:

14 2017 Fysisk tillgänglighet i trygghetsboende Lagstiftningen ska säkra den fysiska tillgängligheten i badrum och kök, belysning, kontrastmarkeringar och skyltning både inne och ute, dörrautomatik för både ytterdörr och bostadskomplement, nivåskillnader med mera. Reglerna i Plan och Bygglagen (SFS 2010:900) och Boverkets byggregler (BBR) tillsammans med reglerna i Svensk Standard (SS :2006) används minimum normal nivå är krav vid nyproduktion och vid ombyggnad. Vid inrättande av trygghetsboende i befintligt fastighetsbestånd ska normal nivå inom rimliga gränser eftersträvas. Utöver de kvaliteter som föreskrivs i ordinarie regelverk för ny- och ombyggnad ska ett trygghetsboende även ha viss kompletterande utrustning för att subventioner ska utgå: Det närliggande området ska vara fysiskt tillgängligt. Svaga lutningar, hårdgjorda släta gångvägar, parkbänkar och god ljusmiljö är exempel på lämpliga kvaliteter. Sittplatser med armstöd ska finnas i nära anslutning till fastigheten. Sittplats ska finnas i entrén. Kommunens trygghetslarm ska fungera i fastigheten. Lämplig hiss ska finnas i hus med mer än ett våningsplan. I hissen ska finnas telefon för kontakt med larmoperatör m fl. Hissen skall vara utrustad med stödhandtag och sittmöjlighet. Dörrautomatik ska finnas för tunga dörrar. Tittöga eller videotelefon ska finnas i lägenheternas ytterdörr. Trösklar i lägenheterna ska tas bort eller kompletteras med tröskelramper. Badrummet ska ge möjlighet till en öppen duschplats med stödhandtag och utrymme för duschstol. Användarvänlig spisvakt ska vara installerad. I syfte att trygghetsboendet skall bidra till hyresgästens kvarboende finns några önskemål från kommunen som bör beaktas vid planeringen: Närhet finns till allmänna kommunikationer och annan service såsom dagligvarubutik, apotek och grönområde. Iordningställda ytor för olika aktiviteter finns, som exempel kan nämnas boulebana och rörelseträdgård. Det går att köra bil ända fram till entrén. Det finns möjlighet att förvara rullator/rullstol inomhus. Det finns tillgänglig balkong eller uteplats till lägenheten. Göteborgs Stad Fastighetskontoret Box 2258 Besök: Postgatan 10 Telefon: Göteborg E-post: fastighetskontoret@fastighet.goteborg.se Telefax: