Policy för kommunal medfinansiering av trygghetsboenden

Transkript

1 Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Uno Jonsson POLICY Datum Diarienummer Policy för kommunal medfinansiering av trygghetsboenden cessägare Dokumentnamn Policy för kommunal medfinansiering av trygghetsboenden Fastställd/upprättad av Kommunstyrelseförvaltningen Dokumentansvarig Uno Jonsson Version 1 Dokumenttyp Policy Datum Senast reviderad Diarienummer Giltig t o m Dokumentinformation Dokumentet gäller för Annan information Anger kommunens förhållningssätt till medfinansiering av kommunala trygghetsboenden Alla nämnder och förvaltningar i Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen äger rätt att vid behov göra revideringar under löptid i bilaga

2 1 Bakgrund Härnösands kommuns befolkningsutveckling visar att andelen äldre är förhållandevis hög i relation till riksgenomsnittet. Under våren 2012 uppgick andelen 65 år och äldre till ca 25 % i kommunen, att jämföra med 18 % för riket totalt. En fortsatt ökning är att vänta under de kommande decennierna. De flesta människor önskar bo kvar i sina vanliga bostäder så länge som möjligt och det är också vad samhället planerar för. Antalet platser inom särskilt boende minskar stadigt i landet och istället byggs hemtjänsten ut. Men nästan hälften av de bostäder där äldre människor bor idag har bristande tillgänglighet och trygghet och är därför mindre lämpliga för kvarboende på sikt. Nya krav ställs på boendeplaneringen och på samplanering mellan kommuner och fastighetsbranschen. (Ur rapport: Bo bra på äldre dar i Härnösands kommun) Ett av de övergripande målen för Härnösands kommuns demokratiarbete är att erbjuda alla invånare goda livsvillkor. Detta förverkligas bland annat genom att skapa förutsättningar för attraktiva boendemiljöer och genom att göra miljöerna trygga. Vidare ska kommunen vara en plats där människor känner sig delaktiga och betydelsefulla, vilket hänger samman med människors möjligheter till inflytande över sin egen livssituation. Mot bakgrund härav och med hänsyn till den åldrande befolkningen och dess behov har kommunen antagit följande policy och riktlinjer att gälla för kommunal medfinansiering av trygghetsboenden. 2 Policy Härnösands kommun vill erbjuda sina medborgare tillgängliga och trygga boendemiljöer av hög kvalitet, med möjlighet till utökad service, social gemenskap, deltagande i gemensamma måltider och övrig samhällsservice. Med hög kvalitet avses bland annat att boendemiljöerna ska vara flexibla, miljömässigt hållbara och estetiskt tilltalande. 3 Grundprinciper 3.1 Den enskildes ansökan om trygghetsboende För att få tillträde till ett trygghetsboende ska en person i hushållet ha fyllt 70 år. Intresseanmälan lämnas direkt till fastighetsägare. Trygghetsboendet är inte biståndsprövat. 3.2 Ansökan om kommunal medverkan Med företag avses fastighetsägare (hyresrätt, bostadsrättsförening, kooperativ hyresrätt) eller företag som förvaltar en fastighet.

3 beslutar om kommunens medverkan för varje enskilt objekt. Intresseanmälan lämnas till kommunstyrelseförvaltningens beredningsgrupp. Grundförutsättningen för kommunal medfinansiering av trygghetsboenden är att Boverkets kriterier för statligt investeringsstöd uppfylls. Kriterierna sammanfattas enligt följande: Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt Bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. När det gäller makar, sambor eller syskon räcker det att en av personerna har fyllt 70 år Utrymmen för samvaro, måltider och hobbyverksamhet ska finnas Trygghetsboende ska bemannas med personal vissa tider varje dag för kontakt och för att ordna med gemensamma sociala och kulturella aktiviteter Trygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar vid funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel vid förflyttning Vid nybyggnation gäller förhöjd nivå för fysisk tillgänglighet enligt Svensk Standard nr Vid ombyggnation gäller normal nivå, och för trygghetsboenden som inrättas i befintligt fastighetsbestånd utan större ombyggnad ska normal nivå uppnås så långt som möjligt. Härutöver ska av kommunen beslutade kriterier uppfyllas för trygghetsboendets fysiska utformning, sociala innehåll samt närmiljö, exempelvis i fråga om närhet till kommunikationer, samhällsservice och andra trygghets- och tillgänglighetsaspekter. Avsteg kan accepteras utifrån aktuell situation. Ansökan lämnas till kommunstyrelseförvaltningens beredningsgrupp för trygghetsboenden 3.3 Kommunen medverkar med 1. Årlig kostnadsersättning eller tillhandahållande av värd/värdinna enligt följande a) Boenden med fler än 60 lägenheter finansieras med kr b) Boenden med lägenheter finansieras med kr c) Boenden med upp till 30 lägenheter finansieras med kr 2. Finansiering av gemensamhetsutrymmen uppgår till 2 kvadratmeter per lägenhet och 1600 kr per kvadratmeter och år. (Årlig uppräkning med KPI gäller för samtliga subventioner)

4

5 Bilaga till Policy för kommunal medfinansiering av trygghetsboende Kriterier för fysisk och social tillgänglighet och trygghet Innehåll Kriterier för fysisk och social tillgänglighet och trygghet Kriterier för fysisk och social tillgänglighet och trygghet Socialt innehåll Fastighetens utemiljö Entré Inomhus Hiss Lägenheten Kök Badrum Storlek Närmiljö Information Krav på tillgänglighetsdokumentation och kvalitetssäkring... 8

6 1 Kriterier för fysisk och social tillgänglighet och trygghet Trygghetsboendet ska vara tryggt och tillgängligt såväl inomhus som i närliggande utemiljö. Följande kriterier gäller vid bedömning om medfinansiering av varje enskilt objekt. Kriterierna återspeglar den kvalitet Härnösands kommun strävar efter att uppnå med trygghetsboenden och ska användas som checklista och underlag för uppföljning och utvärdering av och för kvalitetshöjande åtgärder. Avsteg kan accepteras utifrån aktuell situation. Avstegen ska dokumenteras och motiveras. 2 Socialt innehåll Daglig tillgång till värd/värdinna ska finnas, med uppgift att bryta isolering och ensamhet och skapa förutsättningar för värdefulla sociala kontakter, möten och gemenskap. Utförare ska ha för arbetet adekvat kompetens och vara personligt lämpad. Stimulans och innehåll i vardagen ska erbjudas Hälsa och fysiska aktiviteter ska främjas Samverkan med ideella organisationer ska initieras Trygghetsboendet bör kunna förmedla eller erbjuda annan service i samverkan med externa aktörer exempelvis fotvård, frisör, restaurang samt med leverantörer av hushållsnära tjänster Trygghetslarm ska fungera i fastigheten Det ska finnas gemensamhetslokal i anslutning till bostäderna. I lokalen ska det finnas möjlighet till gemensamma dagliga måltider, gemensamma aktiviteter och samverkan med externa aktörer så som frivilligorganisationer etc. 3 Fastighetens utemiljö Belysningen runt fastigheten ska vara utformad för säkerhet och trygghet Anpassade ytor bör finnas för olika aktiviteter Trappor utomhus ska ha räcke samt i övrigt vara säkert utformade Uteplats bör finnas i direkt anslutning till huset Sittplatser bör finnas på gården och i närheten av huset Miljön ska vara tillgänglig för personer med rörelsehinder och nedsatt orienteringsförmåga Träd och buskar bör vara placerade så att miljön inte upplevs otrygg Gång- och cykelvägar bör vara hårdgjorda, släta och halkfria

7 3.1 Entré Mattor och skrapgaller bör fällas in Låssystemet bör vara funktionellt också för rullstolsburna Vägghängd pall bör finnas i entrén Passersystem med porttelefon bör finnas Vändning av rullstol bör vara möjlig inne i entrén Det bör finnas möjlighet att köra bil ända fram till entrén Ytterdörrar och dörrar med dörrstängare ska förses med dörrautomatik Trappsteg och höga trösklar får ej förekomma i entrén Utrymme för förvaring och laddning av elrullstol ska finnas i närheten av entrén i tillräcklig omfattning Entrédörr ska vara möjlig att passera med rullstol 4 Inomhus Orienteringsbarheten bör vara god Våningsplanen bör vara tydligt markerade med skyltning och färgsättning Tvättstuga och förråd bör vara tillgängligt för rullstolsburna Närvarostyrd belysning bör finnas Anhöriga bör ha tillgång till gästlägenhet/gästrum Gemensamma ytor ska vara anpassade för rullstolsburna 4.1 Hiss Hissars mått bör vara 1,1 x 2,1 m Hissdörr ska ha fritt passagemått om minst 90 cm och bör vara försedd med automatisk dörröppnare Hiss bör vara utrustad med nödtelefon, sittmöjlighet och stödhandtag 5 Lägenheten Dörrar i lägenheten ska ha fritt passagemått om minst 90 cm Möjlighet till trygghetslarm ska finnas Brandvarnare ska finnas Nivåskillnader till balkong, uteplats/altan får ej finnas Anslutning till TV, telefon samt bredband ska finnas Balkonger bör vara inglasade Allmänbelysningen ska vara förstärkt (högre luxtal och punktbelysning) i hall, kök och badrum Inga trösklar ska finnas i lägenheten, nivåskillnader ska vara utjämnade t.ex. till uteplats/altan och balkong Tittöga eller videotelefon ska finnas i ytterdörr

8 5.1.1 Kök Kökets storlek ska medge användning av rollator Hyllor och skåp bör ha utdragsfunktion Användarvänlig spisvakt ska finnas Badrum Trösklar till badrum/wc ska ej förekomma Utrymme kring toalettstol ska medge förflyttning från rullstol samt att hjälp kan ges från en eller två personer Duschutrymme (ej kabin) ska medge plats för duschstol samt ha stödhandtag Plats för förvaring bör finnas Ledbelysning bör finnas i badrum Eventuellt skåp under handfat ska vara lätt att demontera Storlek Ett trygghetsboende bör innehålla lägenheter av varierad storlek Till varje lägenhet bör förrådsutrymmen finnas Utrymme för parkeringar med motorvärmaruttag bör finnas i tillräcklig omfattning 6 Närmiljö Allmänna och tillgängliga kommunikationer bör finnas i närheten Närhet till dagligvaruaffär bör finnas Tillgänglighet till service som apotek och vårdcentral bör finnas Grönområden bör finnas i närområdet 7 Information Information om trygghetsboendet bör publiceras på olika sätt t.ex. via hemsida, broschyrer och annat material. Information om fastighetsägarna ska tillhandahållas och det ska finnas kontaktpersoner som de intresserade kan vända sig till för vidare upplysning. Hyresvärden/fastighetsägaren och kommunen bör framställa gemensamt informationsmaterial. 8 Krav på tillgänglighetsdokumentation och kvalitetssäkring För både ny- och ombyggda trygghetsboenden ställs särskilt krav på tillgänglighetsdokumentation genom vilken byggherren ska redovisa hur kravnivåerna uppnås. I samband med beslut om kontrollplan kan också krav på medverkan av särskilt sakkunnig ställas. Kommunen ansvarar för uppföljning och utvärdering av kravnivåerna.