Läroplan för den grundläggande utbildningen åk 3-9

Transkript

1 Sibbo kommun Läroplan för den grundläggande utbildningen åk 3-9 Läroplanen godkänd i Svenska utbildningssektionen

2 INLEDNING Denna läroplan utgår från de nationella grunderna för läroplanen. Vi i Sibbo ansvarar för att läroplanen får en lokal anknytning, samt att mål och innehåll som fastställts i grunderna sammanhänger med hur undervisningen skall genomföras. Fundamentet för den grundläggande utbildningen, i detta fall årskurserna 3-9, är följande: lagen om den grundläggande utbildningen förordningen gällande den grundläggande utbildningen statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen Sibboskolornas arbetsplaner I Sibbo görs skilda läroplaner för det finska och det svenska skolväsendet. För det svenska skolväsendets del har arbetsgruppen tagit fasta på den svenska identiteten och på den tvåspråkiga miljö som är en del av vardagen i Sibbo. De mänskliga rättigheterna, alla människors lika värde, demokrati och en vilja att bevara naturens mångfald utgör värdegrunden för läroplanen. Betoningen har likaledes lagts på den kulturella mångfalden vilket handlar om att främja social gemenskap, ansvarskänsla och respekt för individens rättigheter. Läraren skall i undervisningen följa denna läroplan. Om inget annat nämns i läroplanen gäller de nationella grunderna för den grundläggande utbildningen för 1-9. De skolor som avviker från den gemensamma läroplanen skall ange detta i sina arbetsplaner. Alla lärare i Sibbo har deltagit i läroplansarbetet. Eleverna och målsmännen har deltagit i diskussioner kring värdegrunderna. En mindre arbetsgrupp har hösten 2007 reviderat och omstrukturerat läroplanen. Bedömningsgrunderna, profilen för goda kunskaper har anpassats till innehållet. Läroplanen har gjorts så att varje ämne i stort sätt följer samma uppläggning. Utbildningsnämndens svenska utbildningssektion framför sitt varmaste tack till alla lärare och ledningsgruppen för läroplansarbetet. Sibbo den 31 januari 2008, Bjarne R Mollgren Undervisningsdirektör 2

3 INNEHÅLL 1. VERKSAMHETSIDÉ UNDERVISNINGEN, DESS UPPGIFT OCH ALLMÄNNA MÅL ATT GENOMFÖRA UNDERVISNINGEN TIMPLAN UNDERVISNING AV ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD ALLMÄNNA BEDÖMNINGKRITERIER FÖR SAMTLIGA ÄMNEN ÅK ÅK BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR UPPFÖRANDET ÅK ÅK MODERSMÅL OCH LITTERATUR ÅK ÅK ÅK ÅK ÅK ÅK ÅK FINSKA ÅK ÅK ÅK ÅK MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA (MOFI) ÅK ÅK ÅK ÅK FINSKA I ÅRSKURSERNA ÅK ÅK ÅK MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA (MOFI) ÅK ÅK

4 ÅK ÅK ENGELSKA ÅK ÅK ÅK ÅK ÅK ÅK MATEMATIK ÅK ÅK ÅK ÅK ÅK ÅK ÅK MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP ÅK ÅK BIOLOGI OCH GEOGRAFI ÅK ÅK BIOLOGI ÅK ÅK ÅK GEOGRAFI ÅK ÅK ÅK FYSIK OCH KEMI ÅRSKURSERNA ÅK ÅK FYSIK Åk

5 ÅK ÅK KEMI Åk ÅK ÅK HÄLSOKUNSKAP ÅK ÅK ÅK RELIGION ÅK ÅK ÅK ÅK ÅK ÅK ÅK LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅK ÅK ÅK ÅK ÅK ÅK ÅK HISTORIA ÅK ÅK ÅK ÅK SAMHÄLLSLÄRA ÅK MUSIK ÅK ÅK

6 ÅK ÅK ÅK MUSIK SOM VALFRITT ÄMNE BILDKONST ÅK ÅK ÅK ÅK ÅK BILDKONST SOM VALFRITT ÄMNE BILDKONST ÅK ÅK KERAMIK ÅK ÅK SLÖJD ÅK ÅK ÅK ÅK TEKNISK SLÖJD ÅK TEKNISK SLÖJD SOM VALFRITT ÄMNE ÅK TEXTILSLÖJD ÅK ÅK ÅK ÅK ÅK TEXTILSLÖJD SOM VALFRITT ÄMNE ÅK GYMNASTIK ÅK ÅK ÅK

7 ÅK ÅK ÅK ÅK HUSLIG EKONOMI ÅK HUSLIG EKONOMI SOM TILLVALSÄMNE ÅK TYSKA ÅK ÅK FRANSKA ÅK ÅK ÖVRIGA VALFRIA ÄMNEN ELEVHANDLEDNING IT-STRATEGI ALLMÄNT STÖD FÖR STUDIERNA INTEGRERING OCH TEMAOMRÅDEN UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN BILAGOR: 1. Typbokstäver, siffror och skiljetecken 2. Nivåskala för språkkunskaper 3. Betygsformulär (mellanbetyg åk 1-6) 4. Betygsformulär (läsårsbetyg åk 1-6) 7

8 1. VERKSAMHETSIDÉ Enligt det utbildningspolitiska programmet för skolväsendet i Sibbo är skolans uppgift att ge eleven en bra fostran, samt att bereda en god inlärningsgrund i en uppmuntrande och trygg inlärningsmiljö. Utbildningen skall stödja elevernas utveckling till ansvarsfulla individer som kan fatta självständiga beslut och visa omdöme under handledning av en yrkeskunnig personal. De viktigaste värderingarna som styr den grundläggande utbildningen är rättvisa, jämlikhet, hållbar utveckling och samarbete. Verksamheten utgår från elevens behov. Inom den grundläggande utbildningen har eleven rätt till att bli jämlikt och likvärdigt bemött oberoende av religiös, språklig eller kulturell tillhörighet. 8

9 2. UNDERVISNINGEN, DESS UPPGIFT OCH ALLMÄNNA MÅL Värdegrunden inom den grundläggande utbildningen Värdena inom den grundläggande utbildningen baserar sig på respekt för de mänskliga rättigheterna, en vilja att bevara naturens mångfald och jordklotet som livsmiljö, samt förståelse för hur viktigt det är att acceptera kulturell mångfald. Den grundläggande utbildningen skall bygga på principen om hållbar utveckling, som förutsätter att naturens mångfald och kulturhistoriskt värdefulla omgivningar bevaras och utvecklas. Skolan skall lära eleverna att ta ansvar för sin egen livsstil och sin närmiljö. Undervisningen skall bidra till att människorna mår bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Den grundläggande utbildningen bör förmedla kunskap om hur den finländska kulturen formats då kulturer från väst och öst mötts. Den finländska kulturidentiteten bygger på den nationella kulturen som en del av den ursprungliga, den nordiska och den europeiska kulturen. Specifikt för den finländska kulturen är tvåspråkigheten, samekulturen, de nationella minoriteterna, de två folkkyrkorna samt olika dialekter, seder och bruk på olika håll i landet. Kulturen i Finland berikas ständigt tack vare fler invandrare från olika kulturer. Invandringen bör ses som en rikedom eftersom den ökar förståelsen för en kulturell mångfald och främjar fostran i internationalism. Även det europeiska samarbetet påverkar utvecklingen i vårt samhälle och den finländska kulturen. I de enskilda skolornas läroplaner eller arbetsplaner skall värdegrunden för utbildningen fastställas. Värdegrunden skall också inbegripas konkret i målen för undervisningen och dess innehåll samt i det dagliga skolarbetet. Den grundläggande utbildningens uppgift Den grundläggande utbildningen skall bygga på principen om livslångt lärande och bildning. Den grundläggande utbildningen skall bidra till att eleverna vill utveckla sig själva, svara på utmaningar i en föränderlig livsmiljö och utbilda sig för nya uppgifter. Den stöder både individens och samhällets utveckling. Utbildningen skall ge eleverna beredskap att fungera i och utveckla ett demokratiskt samhälle och stödja deras utveckling till ansvarsfulla, åsiktsskapande individer som kan fatta självständiga beslut. Det är viktigt att lära sig en hållbar livsstil samt utvärdera och utveckla den utgående från ny kunskap. En central uppgift är också att föra kulturarvet vidare, utveckla det och ge eleverna beredskap att aktivt verka i en allt mer internationell värld. 9

10 Allmänna mål för fostran och undervisning Målen för årskurserna 1 9 fastställs utgående från elevens åldersstadium, och från individens och samhällets förutsättningar och behov. Målen för fostran och undervisning är: Elevernas positiva självbild skall stärkas. Elevernas lust att lära sig och tro på sin egen inlärningsförmåga förstärks. På detta sätt bibehåller eleverna glädjen och ivern att lära sig och vågar kreativt möta nya inlärningsutmaningar. Eleverna skall tillägna sig kunskap och färdigheter genom olika läroämnen och temaområden för att få allmänbildning och beredskap för sitt liv och för fortsatt lärande. Eleverna skall också utveckla sitt eget sätt att lära sig och småningom ta allt större ansvar för sin egen inlärning. Eleverna skall lära sig att undersöka, iaktta och arbeta självständigt både parvis och i grupp. Eleverna bör också lära sig att förklara hur de tänkt och att förstå gruppens betydelse vid inlärning. Eleverna skall handledas till att förhålla sig kritiska till informationsflödet och att använda sig av informations- och kommunikationsteknik. Skolorna strävar efter att eleverna utvecklas till toleranta och ansvarskännande samhällsmedlemmar som tar hänsyn till andra människor. Eleverna skall också ta till sig goda seder och bruk och utöva dessa i vardagslivet. De skall förstå sitt eget beroende av och ansvar för naturen och miljön. Eleverna skall bli medvetna om hur deras eget agerande påverkar andra och handla därefter i vardagssituationer. Utifrån kunskap och personliga erfarenheter skall eleverna lära sig att motivera sina etiska ställningstaganden och bära ansvar för dem. Eleverna skall få både fysisk och motorisk träning och lära sig att förstå hur man upprätthåller hälsa och välmående. Elevernas språkliga och kulturella identitet samt deras förmåga att uttrycka sig mångsidigt skall stärkas och utvecklas. Eleverna skall också bekanta sig med olika konstformer och med den lokala och den nationella kulturen. Att känna till olika konstformer stärker elevernas kulturella identitet. 10

11 3. ATT GENOMFÖRA UNDERVISNINGEN Inlärningssynen Inlärning sker genom målinriktade studier i olika situationer under lärarens handledning och i samverkan med läraren och gruppen. Inlärningen grundar sig på interaktionen mellan lärostoff och elevernas tidigare kunskaper. Inlärning är en aktiv och målinriktad process som inbegriper problemlösning. Elevernas egenskaper och lust att lära samt den pedagogiska miljön påverkar studiernas kvalitet. Den pedagogiska miljön Den pedagogiska miljön består av fysiska och psykiska element. Med den fysiska pedagogiska miljön avses naturen, människorna och den bebyggda miljön. Med denna avses speciellt närmiljö, läromedel, byggnader och lokaler. Med den psykiska pedagogiska miljön avses kognitiva, emotionella och sociala element. Det centrala i den pedagogiska miljön är att läraren och eleverna och eleverna sinsemellan samverkar, men också att olika inlärnings-, arbets- och utvärderingsmetoder beaktas. En sådan elevcentrerad undervisning innebär en fostran där läraren handleder och sporrar, sätter upp gränser för och ställer förväntningar på eleverna. Målsättningen är att den pedagogiska miljön skall präglas av en atmosfär som är öppen, uppmuntrande, lugn och positiv. En god pedagogisk miljö stimulerar elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. Den goda miljön stöder också elevernas utveckling, inlärning och deras förmåga att utvärdera det egna arbetet. Den pedagogiska miljön är levande och rik på impulser och bör locka till inlärning. Den ger eleverna möjligheter till lek, mångsidigt arbete och motion både inom- och utomhus. En god pedagogisk miljö är trygg, stöder elevernas hälsa på olika sätt och ger eleverna möjligheter att delta i planeringen av miljön. Arbetsredskap och material samt bibliotekstjänster skall finnas inom räckhåll för eleverna så att de aktivt kan delta i undervisningen. Den pedagogiska miljön skall ha utrustning som stöder eleverna i deras utveckling till medlemmar av det moderna informationssamhället och ger dem möjligheter att använda datorer och annan medieteknik samt i mån av möjlighet informationsnätverk. Den byggda pedagogiska miljön bör också vara estetiskt tilltalande. 11

12 Arbetsmetoder Läraren skall använda mångsidiga arbetsmetoder som befrämjar elevernas inlärning. De skall stöda och handleda eleverna så att eleverna blir medvetna om hur de lär sig och hur de kan påverka sitt eget lärande. Undervisningen skall vara meningsfull för eleverna och ge dem utmaningar och upplevelser. Speciellt i de lägre årskurserna är leken en naturlig del av undervisningen. Mångsidiga arbetsmetoder som befrämjar elevernas aktivitet utgör grunden för den lärarledda undervisningen. Eleverna skall ha möjlighet att lära sig både allmänna och ämnesspecifika inlärnings- och arbetsmetoder. De allmänna inlärningsstrategierna och arbetsmetoderna utvecklas i enlighet med utbildningens mål och med beaktande av elevernas ålder. Individuella skillnader i elevernas utveckling och bakgrund och olika sätt att lära sig förutsätter att undervisningen differentieras. Då undervisningen bedrivs i en sammansatt klass eller integrerad med förskoleundervisningen bör de olika årskursernas mål och särprägel beaktas. 12

13 TIMPLAN (h/v) Årskurs Totalt Modersmål Finska A Engelska A friv Matematik ,33 3,33 3,33 34 Miljö- och naturkunskap Biologi & Geografi Fysik & Kemi Hälsokunskap Religion/Livsåskådn Historia & Samhällsl Konst- och färdighetsämnen musik Bildkonst Slöjd Gymnastik Huslig ekonomi 3 3 Elevhandl. 0,67 0,67 0,67 2 Valfria ämnen Antal timmar * * *= såvida man läser 2 h engelska i åk 4 är totala timantalet 25 i åk 4 och 27 i åk 6 Obs! I sammansatta klasser läses växelkurs. Läsår som slutar på udda år t.ex läser växelkurs 1. Läsår som slutar på jämna år t.ex läser växelkurs 2. 13

14 UNDERVISNING AV ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Syftet med specialundervisningen i Sibbo kommun Syftet med specialundervisningen är att stöda och hjälpa elever med särskilda behov så att de kan fullgöra sin läroplikt utifrån sina egna förutsättningar. Målet för undervisningen är dels att skapa en gynnsam inlärningsmiljö och dels att ge elever med speciella behov förutsättningar att klara sin skolgång. För att kunna uppnå dessa mål är det viktigt att i ett tidigt skede uppmärksamma den enskilda elevens speciella behov och följa upp dessa under hela skolgången. Det är därför angeläget att upprätthålla en god kommunikation med de olika stadierna i grundskolans specialundervisning. Elever berättigade till stödåtgärder Särskilt stöd i undervisningen behöver elever vars utveckling, tillväxt och inlärningsförutsättningar har försvagats på grund av skada, sjukdom eller funktionsstörning. Särskilt stöd ges även till elever vars psykiska och sociala tillstånd kräver stöd. Även barn som enligt undervisnings- och elevvårdsexpertis och vårdnadshavare har riskfaktorer som anknyter till inlärningsfärdigheterna har rätt att få speciellt stöd. Olika former av stöd När man anordnar undervisningen skall man ta hänsyn till de individuella inlärningsförutsättningarna hos alla de elever som är i behov av särskilt stöd. Inlärningsmiljön och andra förhållanden skall anpassas till eleverna. Elevernas studier skall stödas på olika sätt beroende på inlärningssvårighetens art och omfattning. Eleverna erhåller specialundervisning på deltid om stödundervisning inte räcker. Om en elevs behov av särskilt stöd är så stort, att specialundervisning på deltid inte är tillräcklig för att underlätta inlärningsprocessen, bör individuella mål i enskilda ämnen uppställas. Individualiseringen kan gälla hela lärokursen i den grundläggande utbildningen eller endast enskilda läroämnen. För en elev som inte har tagits in eller förts över till specialundervisning, men som är i behov av särskilt stöd, kan en individuell plan göras upp. 14

15 Specialundervisning på deltid För en elev som har lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter eller som behöver särskilt stöd för att förbättra sina inlärningsförutsättningar skall specialundervisning anordnas på deltid. Inlärningssvårigheterna kan t.ex. ta sig uttryck i svårigheter i språkutvecklingen, såsom tal-, läs- eller skrivsvårigheter, svårigheter i matematik eller i något annat läroämnesområde. Svårigheterna kan också ta sig uttryck i störningar i sinnesfunktioner, inlärningsförmåga, motorik, minne, uppmärksamhet, koncentration eller social samverkan. Specialundervisning på deltid anordnas som parallellundervisning i samband med den övriga undervisningen, som arbete i smågrupper eller individuellt. I övrigt bör man följa de bestämmelser som föreskrivs i dessa läroplansgrunder. Individuell plan för hur undervisningen skall anordnas För varje elev som tagits in eller överförts till specialundervisningen skall det utarbetas en individuell plan för hur undervisningen skall anordnas (IP) och den skall innehålla följande uppgifter: en beskrivning av elevens inlärningsförmåga, kunskaper, färdigheter, starka sidor och utvecklingsbehov målsättningar för hur undervisning och inlärning anordnas på kort- och långsikt. tolknings- och assistenttjänster som deltagandet i undervisningen förutsätter, övriga undervisnings- och elevvårdstjänster, kommunikationssätt, speciella hjälpmedel och läromedel människor som hjälper till att anordna undervisnings- och stödtjänster för eleven, samt deras ansvarsområden principerna för uppföljning och utvärdering av elevens framsteg Bedömningen av eleven grundar sig på den allmänna lärokursen eller på den lärokurs som har fastställts för eleven i den individuella planen för hur undervisningen skall anordnas. En anteckning om individuell lärokurs skall finnas på betyget. 15

16 Elever som har tagits in eller förts över till specialundervisning När en elev tagits in eller förts över till specialundervisning bör läraren och föräldrarna besluta om denna elev kan integreras i den vanliga undervisningen. Om det inte är möjligt för eleven att studera i enlighet med övrig undervisning eller om det inte med tanke på elevens utveckling kan anses ändamålsenligt, skall undervisningen ordnas delvis eller helt i specialklass eller på annat lämpligt ställe. Innan eleven befrias från att avlägga en lärokurs krävs tungt vägande skäl. Individualisering av lärokursen och undervisningen är det främsta alternativet. Specialundervisningen förutsätter alltid att speciella åtgärder vidtas med avseende på undervisningsplats, lokal, tid och verksamhet, val av undervisningsmetoder och material samt uppföljning och utvärdering av inlärningen och inlärningsresultaten. Inlärningen skall ske genom direkta och indirekta inlärningserfarenheter. I fostran bör man fästa speciell uppmärksamhet vid att väcka och stöda elevernas initiativförmåga och självförtroende. Undervisning av elever som tagits in eller förts över till specialundervisningen omfattas antingen av allmän läroplikt eller av förlängd läroplikt. För att en elev skall få 11-årig läroplikt krävs att föräldrarna anhåller om detta. Om eleven inte längre är i behov av specialundervisning skall beslut fattas att han eller hon förs över till allmän undervisning. Specialundervisning som ordnas utanför Sibbo För tillfället ordnas ingen träningsundervisning i Sibbo. Därför ordnas undervisningen för gravt handikappade i Borgå vid träningsskolan. Vid behov skrivs även avtal med Helsingfors stad; Elever med gravt handikapp vid Zachariasskolan, elever i behov av sjukhusundervisning vid Ulfåsa skola och elever med AD/HD vid Minervaskolan. Tionde klassen Elever som avlagt betyg från årskurs nio kan vid behov studera vid Borgå Folkakademi på en tionde årskurs med syfte att höja sitt avgångsbetyg. 16

17 ALLMÄNNA BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR SAMTLIGA ÄMNEN Inom grundutbildningen i Sibbo används verbal bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter i åk 3 och sifferbedömning i åk 4-9 i de flesta ämnen. Nedanstående bedömningsdefinitioner är riktgivande för den verbala bedömningen och vitsordsskalan ÅK 3 s aktivitet på lektionerna och ansvarstagande för sina läxor och hemarbeten ingår som en naturlig del av bedömningen av ett läroämne. Uppfyller minimikraven ges åt elev som har vissa kunskaper har en ostrukturerad bild av ämnesområdet har svårt att hitta samband behöver mycket hjälp mekaniskt kan upprepa givet material behöver mycket stöd och uppmuntran för att prestera begär ej hjälp trots svårigheter med uppgifter har ofta ogjorda hemuppgifter och arbeten Nöjaktiga kunskaper ges åt elev som har kunskaper i ämnesområdet visar intresse för ämnet kan arbeta efter modeller med lite hjälp klarar av att redovisa sina kunskaper gör sina uppgifter aktivt deltar i undervisningen Goda kunskaper ges åt elev som har goda kunskaper i ämnesområdet löser problem självständigt kan arbeta efter modeller kan diskutera det behandlade ämnesområdet kan planera och redovisa sitt arbete självständigt gör sina uppgifter självständigt och omsorgsfullt deltar aktivt och visar intresse i undervisningen 17

18 Skriftliga och muntliga prov och förhör är även det en del av helhetsbedömningen av elevens kunskaper och färdigheter. En direkt automatik mellan provresultat och slutbedömningen finns inte. I bedömningen av elever med diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter beaktas elevernas svårigheter. De skall ges möjlighet att muntligt komplettera sina prestationer. I skriftliga arbeten och prov tas hänsyn till svårigheterna i rättskrivningen. ÅK 4-9 Vitsord fem eller sex, hjälpliga eller försvarliga kunskaper ges åt elev som har vissa kunskaper har en ostrukturerad bild av ämnesområdet har svårt att hitta samband behöver mycket hjälp mekaniskt kan upprepa givet material har svårt att dra egna slutsatser har svårt att ensam redovisa sina kunskaper behöver mycket stöd och uppmuntran för att prestera Vitsord sju eller åtta, nöjaktiga eller goda kunskaper ges åt elev som har goda kunskaper i ämnesområdet ser samband mellan olika faktorer förstår orsak och verkan kan arbeta efter modeller och med lite hjälp anpassa dem efter situationer klarar av att redovisa sina kunskaper, men behöver viss hjälp med struktureringen Vitsord nio eller tio, berömliga eller utmärkta kunskaper ges åt elev som har mycket goda kunskaper i ämnesområdet ser samband och helheter löser problem självständigt och kreativt kan arbeta efter modeller och kan modifiera dem efter behov kan diskutera, ta ställning och värdera det behandlade ämnesområdet kan strukturera, planera och redovisa sitt arbete självständigt 18

19 s aktivitet på lektionerna och ansvarstagande för sina läxor och hemarbeten ingår som en naturlig del av bedömningen av ett läroämne. Vitsordet 5 begär ej hjälp trots svårigheter med uppgifter har ofta ogjorda hemuppgifter och arbeten deltar sporadiskt i undervisningen Vitsordet 8 utför uppgifterna omsorgsfullt har gjort hemuppgifterna deltar aktivt i undervisningen Vitsordet 10 utför uppgifterna självständigt och omsorgsfullt har alltid gjort hemuppgifterna deltar aktivt och visar intresse i undervisningen Skriftliga och muntliga prov och förhör är även det en del av helhetsbedömningen av elevens kunskaper och färdigheter. En direkt automatik mellan provresultat och slutvitsord finns inte. Vitsord 5: resultat 4-5 Vitsord 6: resultat 5-7 Vitsord 7: resultat 6-8 Vitsord 8: resultat 7-9 Vitsord 9: resultat 8-10 Vitsord 10: resultat 9-10 I bedömningen av elever med diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter beaktas elevernas svårigheter. De skall ges möjlighet att muntligt komplettera sina prestationer. I skriftliga arbeten och prov tas hänsyn till svårigheterna i rättskrivningen. 19

20 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR UPPFÖRANDET ÅK 3 Borde förbättras ges åt en elev som Måste uppmanas att följa med i undervisningen Visar otillräcklig hänsyn till kamrater och personal Har svårt att arbeta i grupp Bryter mot skolans och klassens regler och överenskommelser Stör arbetsron Retar eller har varit inblandad i mobbning Har dåligt språkbruk Ganska bra ges åt en elev som Ibland har svårt att följa med i undervisningen Ibland bryter mot skolans och klassens regler och överenskommelser Ibland stör arbetsron Har svårt att samarbeta med andra Visar hänsyn till kamrater och personal Bra ges åt en elev som Följer aktivt med i undervisningen Följer skolans och klassens regler och överenskommelser Bidrar till god klassanda och gemenskap Klarar av att samarbeta med alla Visar hänsyn till kamrater och personal Har ett gott språk Arbetar mot mobbning 20

21 ÅK 4-9 Vitsord 5 ges åt en elev som Vitsord 6 ges åt en elev som Vitsord 8 ges åt en elev som Sällan tar ansvar för skolmiljön Ofta bryter mot skolans regler och överenskommelser Ofta är frånvarande utan orsak Stör arbetsron Uppför sig hotfullt eller våldsamt mot skolkamrater eller personal Har bestraffats flere gånger för olika förseelser Har varit inblandad i mobbningssituationer Inte förstår sitt ansvar för skolmiljön Inte följer regler och överenskommelser Respekterar inte klasskamraterna eller de vuxna Uppför sig oartigt Stör arbetsron och kan inte samarbeta med andra Visar mobbningstendens Tar inte hänsyn till skolans egendom Är inte pålitlig För de mesta visar respekt för de andra i skolan Visar tolerans Kan samarbeta Värdesätter eget och andras arbete Följer skolans regler och överenskommelser Förstår och följer skolans rutiner Uppför sig sakligt och vänligt Motarbetar mobbning Vitsord 10 ges åt en elev som Följer skolans och klassens regler och överenskommelser Föregår med gott exempel Respekterar de vuxna och sina skolkamrater Värdesätter andras åsikter och skolarbete Sköter väl om sina egna och skolans saker Aktivt bidrar till trevnad i skolan Har ett gått språkbruk Har gott socialt omdöme Är pålitlig Bidrar till att alla har arbetsro Är tolerant och hänsynsfull Reagerar på och uttrycker sina åsikter om rätt och fel Aktivt motarbetar mobbning 21

22 Språkprogrammet Skolorna i Sibbo kommun följer följande språkprogram: A1 (Finska/Modersmålsinriktad lärokurs i finska) Inleds i åk 3 Svenska utbildningssektionen fastslår vilka skolor som erbjuder modersmålsinriktad lärokurs i finska. A2 (Engelska) Inleds i åk 4 B1 (Tyska eller franska) Inleds i åk 8 Samarbete inom den grundläggande utbildningen Ett gott samarbete inom den grundläggande utbildningen är grunden för ett livslångt lärande. Samarbetet sker både spontant och organiserat. Förutsättningen för ett fungerande samarbete är diskussion som bygger på öppenhet, gemensamma målsättningar och värderingar. Exempel på praktiskt genomförande: evenemang, högtider utfärder, besök vänelevsverksamhet Samarbete med det finskspråkiga skolväsendet I åk 7-9 ordnas språkbadsundervisning för elever från Sipoonjoen koulu (finska högstadiet). I mån av möjlighet idkas samarbete med de finskspråkiga skolorna. 22

23 4. MODERSMÅL OCH LITTERATUR ÅRSKURSERNA 35 I årskurserna 35 är huvudsyftet med undervisningen i modersmål och litteratur att eleverna skall utveckla basfärdigheter i funktionella sammanhang. Elevernas läsförståelse och förmåga att söka information fördjupas. Läsning av skönlitteratur och saktexter och varierande former av skrivning ges stort utrymme. Färdigheterna i läsning, skrivning och muntlig uttrycksförmåga stärks. Samtidigt stöds elevernas fantasi, kreativitet och identitetsutveckling. Temaområden Temaområdena Att växa som människa, Kulturell identitet och internationalism och Kommunikation och mediekunskap genomsyrar på ett naturligt sätt ämnet modersmål och litteratur i alla årskurser. MÅL Kommunikation skall lära sig att delta aktivt i kommunikationssituationer lära sig att lyssna och att ge och ta emot synpunkter och respons kunna orientera sig i textmiljöer där ord, bild och ljud samverkar med läsaren lära sig att beakta den mottagande parten i kommunikationssituationer. Att tolka och bruka olika slags texter skall lära sig att läsa och tolka olika slag av texter och att vid läsningen använda strategier som kännetecknar en god läsare lära sig att välja lämplig litteratur och vänja sig vid att reflektera över tankar och erfarenheter i texter och jämföra dem med egna livserfarenheter och vidga sin värld lära sig att ställa frågor och dra slutsatser utifrån den lästa texten lära sig att söka information ur många olika slag av källor som är lämpliga för denna åldersgrupp. 23

24 Att producera och bruka olika slags texter skall lära sig att strukturera olika slag av texter, både muntligt och skriftligt utveckla förmåga att uttrycka sig tydligt och utvidga sitt ord- och begreppsförråd och utveckla sin meningsbyggnad i ett funktionellt sammanhang lära sig att skriva flytande skrivstil och få erfarenhet av att producera olika slags texter med ord- och textbehandlingsprogram lära sig att iaktta och tillämpa grunderna för skriftspråkets och talspråkets normer i funktionella sammanhang. Språk, litteratur och kultur skall lära sig att beskriva grundläggande språkliga begrepp och strukturer uppmuntras till läsning genom rikligt med barn- och ungdomslitteratur och lära sig välja böcker som engagerar möta olika länders kulturer genom litteratur, teater, film och andra medier samt erbjudas möjligheter att uppleva sambandet mellan litteratur och andra konstarter lära sig baskunskaper om medier och att på ett funktionellt sätt använda sig av olika medier både i skolan och under fritiden lära sig att lägga märke till och respektera de språk som talas i närmiljön och lära känna de nordiska grannspråken. CENTRALT INNEHÅLL Interaktionsfärdighet skall bekanta sig med kommunikationens grunder och att iaktta olika kommunikationssituationer berätta och beskriva, uttrycka egna åsikter, ställa frågor, delta i diskussioner lyssna och uttrycka sig enligt situationens krav utveckla och berika sin uttrycksförmåga genom estetiska uttrycksmedel Textförståelse skall förutse innehåll och strukturer i en text på basis av bilder, rubriker och tidigare läserfarenhet se skillnaden mellan viktiga helheter och mindre viktiga detaljer i en text och att komprimera innehållet i en text använda sig av tankekartor, ställa frågor till texten, jämföra olika texter och reflektera över innehållet i en text 24

25 Skriva och tala skall få vana att uppträda, ta kontakt med sin publik och disponera sitt inlägg berätta och beskriva något välbekant, skapa en egen berättelse med en intrig, samla information till en helhet samt uttrycka åsikter och motivera dessa planera sin egen text, att omforma och bearbeta texter använda styckeindelning, rubriker och mellanrubriker ge och ta emot respons på texter skriva flytande med ledig och tydlig skrivstil lära känna standardspråkets normer få övning i grundläggande rättstavning Informationssökning skall använda olika slag av uppslagsverk och ordböcker utveckla sin förståelse av faktatexter bekanta sig med biblioteket och där söka information och böcker av olika slag öva sig i enkel informationssökning på Internet och handledd informationssökning i flera steg Språk, litteratur och kultur skall observera språket och dess funktion klassificera ord och laborera med språket enligt olika kriterier känna till ordklasser, ordböjning och meningsbyggnad samt begreppen subjekt och predikat se de tydligaste skillnaderna mellan talat och skrivet språk läsa rikligt med texter och bekanta sig med litterära genrer såsom berättelse, saga, drama, lyrik och serier gemensamt läsa eller lyssna till flera barn- och ungdomsböcker och kortare texter och bearbeta det lästa redogöra för sina gemensamma och personliga läserfarenheter genom att berätta, diskutera, skriva eller dramatisera bekanta sig med några centrala begrepp som är viktiga då man analyserar och diskuterar litteratur bekanta sig med svensk och nordisk barnlitteratur och de nordiska grannspråken I och med att kommunen satsat på en timme extra i modersmål för åk 3-4 bör lästekniken och läsförståelsen betonas särskilt i dessa årskurser eftersom de sätter en god grund för fortsatta studier, särskilt i läsämnen. 25

26 ÅK 3 (6h/v) INNEHÅLL Läsning Lästekniken tränas, högläsning Läsning av åldersanpassade texter och barnböcker Att återberätta en text Alfabetisk ordning Litteratur Rim, ramsor, dikter, sagor och berättelser Känna till några barnboksförfattare och deras verk Att skriva Fortsatt träning av skrivstilen så att den blir automatiserad Att producera enkla korrekta meningar Lång och kort vokal tränas Högfrekventa ljudenliga ord Att kunna skriva en kort berättelse med logisk tankekedja En enkel dikt Att tala och lyssna Deltar i samtal genom att fråga, svara, tala och lyssna Kan berätta om en upplevelse Att lyssna på sagor och diskutera kring dem Att muntligt redovisa sitt eget arbete/grupparbete Grammatik Meningsbyggnad samt vanliga böjningsformer 26

27 BEDÖMNINGSKRITERIER LÄSNING Uppfyller minimikraven kan läsa förberedd text ganska bra (ex utdrag ur barnböcker) klarar av att läsa en oförberedd text Goda kunskaper kan läsa en förberedd text flytande kan läsa en oförberedd text bra LÄSFÖRSTÅELSE Uppfyller minimikraven kan läsa enkla texter och förstå dem förstår en skriftlig instruktion (Ordna namnen i alfabetisk ordning.) kan själv ställa enkla frågor till en läst text (Vem leker Pelle med?) Goda kunskaper förstår en läst text kan svara på frågor som anknyter till en text kan själv ställa frågor till en text (Varför blev Pelle arg?) förstår skriftliga instruktioner bra kan självständigt läsa en text och ta fakta ur den LITTERATUR Uppfyller minimikraven kan lyssna på rim, ramsor, sagor och berättelser kan i stora drag berätta om en bok som han läst eller hört känner till någon känd barnboksförfattare och dennes verk (t.ex. Astrid Lindgren eller Tove Jansson) 27

28 Goda kunskaper kan berätta om barnböcker som han läst läser gärna barnböcker känner till flera kända barnboksförfattare och deras verk HANDSTIL Uppfyller minimikraven kan forma skrivstilsbokstäverna (nya skrivstilen) kan skriva av text med skrivstil Goda kunskaper kan forma bokstäverna rätt och snyggt kan använda skrivstilen bra i sitt arbete RÄTTSKRIVNING Uppfyller minimikraven kan skriva högfrekventa ljudenligt stavade ord rätt klarar av diktamensskrivning (50-60 ord) Goda kunskaper kan skriva högfrekventa ljudenligt stavade ord rätt klarar en längre diktamensskrivning bra FRI SKRIVNING Uppfyller minimikraven kan skriva korta berättelser med början handling - slut Goda kunskaper kan skriva berättelser med en logisk tankekedja kan beskriva platser, personer, känslor i sin berättelse kan skriva en enkel dialog och infoga den i sin berättelse (ny rad vid talstreck) 28

29 MUNTLIG KOMMUNIKATION Uppfyller minimikraven kan berätta om en upplevelse kan berätta en berättelse som han själv hittat på kan delta i ett samtal; lyssna på andra, ställa frågor och svara kan hålla ett kort föredrag om t.ex. en bok lyssnar gärna på sagor och berättelser Goda kunskaper kan uttrycka sig så att andra förstår kan tala tydligt och med hög röst kan uppträda inför publik, t.ex. med en dramatisering deltar aktivt i samtal och diskussioner; kan lyssna på andra, ställa frågor och svara kan hålla föredrag om en forskning eller dylikt lyssnar gärna på sagor och berättelser och diskuterar dem 29

30 ÅK 4 (6h/v) INNEHÅLL Läsning Lästekniken bör befästas så att de också kan använda upplagsverk Litet längre texter av svårare art så att man kan förklara det man läst, högläsning Litteratur Barnböcker av t.ex. Astrid Lindgren eller Tove Jansson Bekanta sig med de mest kända barnboksförfattarna Dikter Att skriva Att befästa skrivstilen så att den blir elevens egendom J-, ng-, ck-ljudet tränas samt fortsatt träning av lång och kort vokal Att skriva en längre text med en logisk tankekedja, beskriva platser, personer och känslor Att skriva dialoger Fortsatt övning i att skriva dikter Att tala och lyssna Att hålla ett kort föredrag samt lyssna på sina kamraters Att kunna berätta om en upplevelse och öva upp ett standardspråk Att tala tydligt samt med hög röst Grammatik Introduktion till substantiv, verb och adjektiv BEDÖMNINGSKRITERIER LÄSNING, LÄSFÖRSTÅELSE, LITTERATUR Vitsordet 5 (minimikrav) kan läsa en förberedd text ganska bra kan läsa en oförberedd text kan läsa enkla texter och förstå dem förstår och kan följa enkla skriftliga instruktioner kan själv ställa enkla frågor till en text kan lyssna till rim, ramsor, dikter, sagor och berättelser kan läsa enkla böcker och återge berättelsen i stora drag 30

31 läser barnböcker känner till några kända barnboksförfattare och deras verk (t.ex. Astrid Lindgren eller Tove Jansson) Vitsordet 8 (goda kunskaper) kan läsa en oförberedd text flytande kan läsa en text med inlevelse (- Flytta på dig! skrek Pelle argt.) förstår en läst text kan svara på frågor som anknyter till en text förstår skriftliga instruktioner bra kan läsa en text självständigt och ta fakta ur den kan ställa frågor till en text läser gärna barnböcker av olika svårighetsgrad kan berätta om barnböcker som han läst känner till kända barnboksförfattare och deras verk HANDSTIL,RÄTTSKRIVNING, FRI SKRIVNING Vitsordet 5 (minimikrav) kan forma skrivstilsbokstäverna (nya skrivstilen) kan skriva av text kan skriva högfrekventa ljudenligt stavade ord rätt klarar enkla diktamensskrivningar (50-60 ord) kan skriva korta berättelser med början - handling - slut Vitsordet 8 (goda kunskaper) kan skriva bokstäverna rätt och snyggt med skrivstil kan använda skrivstilen bra i sitt arbete kan skriva högfrekventa ord rätt kan skriva en längre diktamen rätt kan skriva längre ord och vanliga lånord rätt kan skriva berättelser med en logisk tankekedja kan beskriva platser, personer, känslor i sin berättelse kan skriva dialoger rätt i sina berättelser 31

32 MUNTLIG KOMMUNIKATION Vitsordet 5 (minimikrav) kan berätta en berättelse som han själv hittat på kan berätta om en upplevelse kan delta i ett samtal; lyssna på andra, ställa frågor och svara kan hålla ett kort föredrag för klassen kan lyssna på kamraternas föredrag Vitsordet 8 (goda kunskaper) kan uttrycka sig så att andra förstår kan tala tydligt och med hög röst kan uppträda inför publik, t.ex. med en dramatisering deltar aktivt i samtal och diskussioner; kan lyssna på andra, ställa frågor och svara kan hålla föredrag för klassen, t.ex. om en forskning kan lyssna på kamraternas föredrag SPRÅKKÄNNEDOM Vitsordet 5 (minimikrav) känner till att ord kan grupperas i olika grupper (substantiv, adjektiv, verb) Vitsordet 8 (goda kunskaper) kan analysera en enkel text och sätta orden i rätt ordklasser (substantiv, adjektiv, verb; ex Kalle sparkar en röd boll) S V A S 32

33 ÅK 5 (4h/v) INNEHÅLL Läsning träning av läsförståelse med olika sorters texter olika läsarter (typ översiktsläsning, sökande efter fakta, inlevelseläsning), högläsning informationssökning, uppslagsverk, Internet samt faktaböcker och artiklar öva textanalys Litteratur att samtala om litteratur och lära sig använda begrepp som huvudperson, plats, tid, handling, intrig myter och lokala historier olika typer av dikter Att skriva utvecklar en läslig, personlig skrivstil Kan skriva fakta och fantasitexter med en röd tråd, styckeindelning, inledning, handling och avslutning Olika typer av dikter Direkt anföring tränas ytterligare Att producera ett word-dokument på dator E/ä-ljudet, tj-ljudet, sj-ljudet, o/å-ljudet Brevskrivning, e-post Muntlig kommunikation Genom improvisation och drama bearbeta det hörda, sedda, upplevda och lästa Kan och vågar tala inför klassen, publik och hålla publikkontakt, t.ex. under julfest Grammatik Ordklasserna Satsdelar: subjekt, predikat, objekt 33

34 BEDÖMNINGSKRITERIER I MODERSMÅL OCH LITTERATUR ÅRSKURS 5 Vitsordet 5 (minimikrav) Interaktionsfärdigheter Kan uttrycka sig muntligt och skriftligt så att de kan göra sig förstådda Kan ge uttryck för en egen åsikt samt lyssna på andras åsikter Kan delta i gruppkommunikation förstår och kan plocka ut fakta ur enkla texter Kan framföra en enkel presentation av ett givet ämne Informationssökning Kan använda sig av de mest elementära informationssökningsmetoderna Kan använda barnuppslagsverk Textförståelse Kan läsa en oförberedd text flytande Kan tillgodogöra sig information också i multimediaform Skriva och tala Kan producera enkla, egna texter Van vid att ta emot återkoppling från läraren och andra elever samt använda sig av den Förstår idén med styckeindelning Har en läslig handstil så att de kan uttrycka sig skriftligt Behärskar behjälpligt rättstavning Känner till användningen av stor och liten bokstav Grammatik Känner till ordklasserna Förstår skillnaderna mellan talat och skrivet språk Litteratur Har läst de böcker som klassen gått igenom åtminstone i förenklad form och kan ge en åsikt om det lästa 34

35 PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 5 Kommunikation strävar efter att utveckla sin muntliga och skriftliga uttrycksförmåga i olika kommunikationssituationer tar till orda i diskussioner och berättar om och beskriver sina egna iakttagelser, idéer och åsikter och jämför dem med andras strävar efter att nå fram med sitt budskap och kan i någon mån anpassa sitt uttryckssätt till situationen och till mediet vill och kan lyssna till andras tankar och synpunkter och har förmåga att uttrycka egna åsikter både verbalt och nonverbalt kan uppfatta det centrala innehållet i texter av olika slag, även sådana som innehåller både ord, bilder och ljud klarar av att för en bekant publik hålla en kort och till strukturen klar muntlig presentation tar aktivt del i drama och andra estetiska uttrycksformer. Att tolka och bruka olika slags texter kan läsa flytande kan använda ett flertal olika lässtrategier och går i dialog med texten förstår vad en informationssökningsprocess innebär kan använda sig av biblioteket och hittar ändamålsenlig information i tryckta och i elektroniska källor kan hitta väsentlig information i texter som är avpassade för åldern och har prövat på att tillämpa källkritik läser fiktiva texter som ger både kunskap och glädje Att producera och bruka olika slags texter kan både skriftligt och muntligt producera olika slag av texter, såsom berättelser, beskrivningar och informativa texter har skrivit flera texter för olika situationer och är van vid att planera, bearbeta och förbättra sin text är medveten om att en del av textplaneringsprocessen består i att finna idéer och samla kunskap och erfarenhet förstår idén med styckeindelning då man strukturerar en text och kan bygga upp sina texter logiskt 35

36 behärskar två typer av handstil, textning och skrivstil, har utvecklat en läslig skrivstil och är även van vid att producera text med hjälp av textbehandling kan använda ordböcker och andra språkliga hjälpmedel i syfte att utveckla sitt ordförråd förstår skillnaderna mellan talat och skrivet språk så väl att det syns i elevens egna texter känner till principerna för rättstavning vid användning av stor och liten bokstav och vanliga ljudstridigt stavade ord, kan tillämpa principen om sammanskrivning av sammansatta ord och tillämpa de centrala reglerna för interpunktion. Språk, litteratur och kultur använder sig av sina kunskaper om och färdigheter i språket för att förstå och producera texter kan reflektera över förhållandet mellan form och innehåll i ord, satser, meningar och texter kan reflektera över skillnaderna mellan talat och skrivet språk kan laborera med ord i ordklasser, böja vanliga ord och urskilja predikat och subjekt i en enkel sats har läst de böcker som klassen valt att läsa tillsammans och dessutom ett flertal valfria böcker, kortare texter och lyrik har förmåga att välja intressant litteratur för sin läsning och kan i någon mån beskriva sig själv som läsare strävar efter att synliggöra insikter och erfarenheter och att utveckla sin fantasi genom läsandet har bekantat sig med fiktiva texter genom film, teater och andra medier känner till de språk som talas i närmiljön och i de nordiska grannländerna 36

37 ÅRSKURSERNA 6-9 I årskurserna 6-9 står elevens förmåga att läsa skönlitteratur och att utveckla sitt språk och sin kommunikationsförmåga i centrum. Eleverna lär sig att utgående från de språkliga färdigheter som krävs i en bekant näromgivning vidga sin språkanvändning till att motsvara de krav standarspråket ställer och till nya slag av texter. Eleverna får lära sig att se sig själv och sina texter som en del av den sociokulturella miljön och i ett elevorienterat perspektiv. De lär sig bland annat att klara av ett flertal olika kommunikationssituationer. Eleverna skall i allt högre grad uppmuntras till att läsa både litteratur och medietexter, de blir målmedvetna i sitt bruk av språket och utvecklar förmåga att tolka olika slag av texter på ett analytiskt och reflekterande sätt. De kan laborera med ord och språkformer och lär sig förstå sina egna möjligheter att påverka genom språket. Det är viktigt i åk 7 att hitta rätt utgångsnivå från början eftersom eleverna kommer från olika skolor och olika språkmiljöer och befinner sig på olika nivåer i sin utveckling och sina kunskaper i modersmål och litteratur. Undervisningen skall utgå från elevens behov och förmåga. De elever som har svaga kunskaper i svenska och elever med läs- och skrivsvårigheter stöds även i mån av möjlighet av specialläraren. Undervisningen utgår i hög grad från elevaktiverande arbetssätt som skall stöda elevernas språkutveckling och deras lust och mod att uttrycka sig och aktivt använda språket. Ämnet modersmål och litteratur innehåller många delområden såsom läsning och läsförståelse, olika litteraturgenrer, muntlig och skriftlig framställning, grammatik, språkriktighet, ordkunskap, bibliotekskunskap, mediefostran och språkhistoria. Dessa behandlas dels som separata block, dels vävs de naturligt in i varandra i den praktiska tillämpningen av kunskaperna. Undervisningen i modersmål och litteratur ses som en process där delarna så småningom bygger upp helheten. Till en början läggs tyngdpunkten på en ökning av elevernas kännedom om språkets struktur; ljud-, form-, sats-, och textstruktur, ordbildning och ordförråd. Kunskaperna tillämpas praktiskt i form av arbete med olika slags texter, dels genom eget skrivande, dels genom muntligt framförande. Ett koncentrerat och styrt läsande av både skönlitteratur och faktatexter är en viktig del av undervisningen, främst för att ge eleverna läsupplevelser och därigenom ett ökat intresse för läsning på egen hand. Eleverna vänjer sig också vid texter av olika slag och ser hur språkformen kan variera och lär sig läsa och kritiskt reflektera överföreteelser i samhället. De lär sig vikten av att kunna nyansera och motivera sina åsikter och uppträda inför publik. 37

38 MÅL A. Kommunikation skall utveckla en större säkerhet i kommunikationssituationer och medvetenhet om kommunikationssituationens krav utveckla social kompetens i klassrums- och studiesituationer bli medveten om hur man skapar ett positivt kommunikationsklimat visa tolerans gentemot olika synsätt och sätt att delta i kommunikationen B. Att tolka och bruka olika slags texter skall stärka sina färdigheter i att tolka och utvärdera texter och utvecklas till en aktiv och reflekterande läsare och lyssnare utveckla en medvetenhet om olika textgenrer så att han eller hon vet vilken förförståelse som krävs för att kunna läsa, lyssna till och bearbeta olika slag av texter utveckla sina färdigheter att söka och använda information i olika slag av källor. C. Att producera och bruka olika slags texter skall utvecklas till en textförfattare med mångsidigt ordförråd och personlig stil som i tal och skrift kan använda sig av sina kunskaper om språket vilja och våga framföra och motivera sina åsikter och kommentera andras bli van vid att planera och strukturera sin kommunikation i tal och skrift bli medveten om mottagarens, situationens och mediernas roll vid textproduktion. D. Språk, litteratur och kultur skall lära sig grundläggande kunskaper om svenska språket, dess struktur och grammatik, varieteter och utveckling öka och fördjupa sitt läs- och litteraturintresse genom att läsa skönlitteratur från Finland, Norden och andra länder få en uppfattning om hur texter och medier har makt att skapa bilder och tankar, forma människors världsbild och påverka deras val bekanta sig med olika kulturer genom litteratur, teater och medier och därmed utveckla sin etiska medvetenhet och få estetiska upplevelser utveckla tolerans gentemot språklig variation och olika språk. 38

39 ÅK 6 (5h/v) INNEHÅLL Läsning Att läsa en längre text och plocka ut relevanta fakta Högläsning med inlevelse Fortsatt fördjupning i informationssökning samt integrering med andra ämnen Fortsatt övning av textanalys Litteratur Att förstå lätta danska och norska texter Klassiker som t.ex. Tusen och en natt Att skriva En ledig, personlig skrivstil Kan producera olika typer av texter med en fungerande meningsbyggnad, exempelvis faktatexter, enligt egna fantasier, dialoger, dikter Direkt och indirekt anföring Behärska konsten att producera ett prydligt dokument på dator inklusive e-post Etikett för att skriva e-post och brev Sj-ljudet i främmande ord Muntlig kommunikation Att lyssna noggrant och koncentrerat och dra slutsatser av det hörda Att uttrycka sig med ett för åldern vårdat språk Att förstå skillnaden mellan dialekt och standardspråk Att kunna argumentera för sina åsikter i en ordnad situation Grammatik Repetition av ordklasser samt fördjupning Fördjupning av satsanalys, subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, adverbial Ordföljd t.ex. i nekande bisatser 39

40 BEDÖMNINGSKRITERIER I MODERSMÅL OCH LITTERATUR ÅRSKURS 6 Vitsordet 5 (minimikrav) Interaktionsfärdigheter kan uttrycka sig muntligt och skriftligt så att de gör sig förstådda samt argumentera för sina åsikter kan framföra sina åsikter i en diskussion läser en enkel, oförberedd text och kan plocka ut fakta ur innehållet kan framföra en enkel presentation av ett givet ämne Informationssökning kan använda sig av uppslagsverk och Internet för informationssökning Textförståelse kan läsa en oförberedd text flytande och tyda innehållet kan tillgodogöra sig information i multimediaform Skriva och tala kan producera egna, enkla texter och känna till olika typer av texter kan behjälpligt meningsbyggnad samt använda de vanligaste skiljetecknen kan ta emot återkoppling av lärare och andra elever och använda sig av den kan behjälpligt strukturera en text skriver en läslig skrivstil skriver godkänt i förberedda diktamensövningar med främmande ord Grammatik kan indela ord i ordklasser, böja vanliga ord och urskilja predikat, subjekt och objekt i en enkel sats kan förstå skillnaden mellan talat och skrivet språk Litteratur har läst de böcker som gemensamt gåtts igenom i klassen samt någon valbar bok har bekantat sig med några kända författare 40