Sibbo kommun. Läroplan för åk 3-9. Läroplanen godkänd i Svenska utbildningssektionen

Transkript

1 Sibbo kommun Läroplan för åk 3-9 Läroplanen godkänd i Svenska utbildningssektionen

2 INLEDNING Detta arbete utgår från de nationella grunderna för läroplanen. Vi i Sibbo ansvarar å vår sida för att läroplanen får en lokal anknytning samt att de mål och innehåll som fastställts i grunderna sammanhänger med hur undervisningen skall anordnas. Fundamentet för den grundläggande utbildningen, i detta fall gällande årskurserna 3-9, är följande: lagen om den grundläggande utbildningen förordningen gällande den grundläggande utbildningen statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen Sibboskolornas arbetsplaner I Sibbo görs olika läroplaner för det finska och det svenska skolväsendet. För det svenska skolväsendets del har arbetsgruppen tagit fasta på den svenska identiteten och på den tvåspråkiga miljön som är en del av vardagen i Sibbo. Beträffande värdegrunderna handlar det om de mänskliga rättigheterna, alla människors lika värde, demokrati, en vilja att bevara naturens mångfald. Betoningen har likaledes lagts på den kulturella mångfalden vilket handlar om att främja social gemenskap, ansvarskänsla och respekt för individens rättigheter. Läraren skall i undervisningen följa denna läroplan. I det fall att inget annat nämns i läroplanen gäller de nationella grunderna för den grundläggande utbildningen för åk 1-9. De skolor som avviker från den gemensamma läroplanen skall ange detta i sina arbetsplaner. Alla lärare i Sibbo har deltagit i läroplansarbetet. En ledningsgrupp besående av Jan- Erik Holmkvist, ordförande, Bjarne R. Mollgren, Nils-Erik Mickos, Sebastian Häggblom, Asta Ahlberg-Parkkamäki, Annette Lagerqvist, Anne Klockars, Stefan Villanen, Camilla Levander, Ole Sandbacka och Irene Nylander har lett läroplansarbetet. Eleverna och målsmännen har haft möjlighet att uttala sig gällande skolans värdegrund. Utbildningsnämndens svenska utbildningssektion framför sitt varmaste tack till alla lärare och ledningsgruppen för läroplansarbetet. I tjänsten, Bjarne R Mollgren Utbildningsdirektör

3 INNEHÅLL 1. Verksamhetsidé 2. Undervisningen, dess uppgift och allmänna mål 3. Att genomföra undervisningen 4. Modersmål och litteratur 5. Finska 6. Engelska 7. Matematik 8. Miljö- och naturkunskap 9. Biologi och geografi 10. Fysik och kemi 11. Hälsokunskap 12. Religion 13. Historia 14. Samhällslära 15. Musik 16. Bildkonst 17. Slöjd 18. Gymnastik 19. Huslig ekonomi 20. Tyska 21. Franska 22. Elevhandledning 23. It-strategi 24. Allmänt stöd för studierna 25. Integrering och temaundervisning 26. Undervisning av elever i behov av särskilt stöd 27. Utvärdering och bedömning 28. Eftermiddagsverksamheten 29. Bilagor: Betygsformulär (mellanbetyg åk 1-6) Betygsformulär (läsårsbetyg åk 1-6) Bedömningsbilaga i matematik Bedömningsbilaga för uppförande

4 1. VERKSAMHETSIDÉ Enligt det utbildningspolitiska programmet för skolväsendet i Sibbo är skolans uppgift att ge eleven en bra fostran samt att bereda en god inlärningsgrund i en uppmuntrande och trygg inlärningsmiljö. Utbildningen skall stödja elevernas utveckling till ansvarsfulla individer som kan fatta självständiga beslut och visa omdöme under handledning av en yrkeskunnig personal. De viktigaste värderingarna som styr den grundläggande utbildningen är rättvisa, jämlikhet, hållbar utveckling och samarbete samt att verksamheten utgår från elevens behov. Inom den grundläggande utbildningen har eleven rätt till att bli jämlikt och likvärdigt bemött oberoende av religiös, språklig eller kulturell tillhörighet. 1. Verksamhetsidé: 1

5 1. Verksamhetsidé: 2

6 2. UNDERVISNINGEN, DESS UPPGIFT OCH ALLMÄNNA MÅL 2.1 Värdegrunden inom den grundläggande utbildningen Värdena inom den grundläggande utbildningen baserar sig på respekt för de mänskliga rättigheterna, en vilja att bevara naturens mångfald och jordklotet som livsmiljö, samt förståelse för hur viktigt det är att acceptera kulturell mångfald. Den grundläggande utbildningen skall bygga på principen om hållbar utveckling, som förutsätter att naturens mångfald och kulturhistoriskt värdefulla omgivningar bevaras och utvecklas. Skolan skall lära eleverna att ta ansvar för sin egen livsstil och sin närmiljö. Undervisningen skall bidra till att människorna mår bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Den grundläggande utbildningen bör förmedla kunskap om hur den finländska kulturen formats då kulturer från väst och öst mötts. Den finländska kulturidentiteten bygger på den nationella kulturen som en del av den ursprungliga, den nordiska och den europeiska kulturen. Specifikt för den finländska kulturen är tvåspråkigheten, samekulturen, de nationella minoriteterna, de två folkkyrkorna samt olika dialekter, seder och bruk på olika håll i landet. Kulturen i Finland berikas ständigt tack vare fler invandrare från olika kulturer. Invandringen bör ses som en rikedom eftersom den ökar förståelsen för en kulturell mångfald och främjar fostran i internationalism. Även det europeiska samarbetet påverkar utvecklingen i vårt samhälle och den finländska kulturen. I de enskilda skolornas läroplaner eller arbetsplaner skall värdegrunden för utbildningen fastställas. Värdegrunden skall också inbegripas konkret i målen för undervisningen och dess innehåll samt i det dagliga skolarbetet. 2. Undervisningen, dess uppgift och allmänna mål: 1

7 2.2 Den grundläggande utbildningens uppgift Den grundläggande utbildningen skall bygga på principen om livslångt lärande och bildning. Den grundläggande utbildningen skall bidra till att eleverna vill utveckla sig själva, svara på utmaningar i en föränderlig livsmiljö och utbilda sig för nya uppgifter. Den stöder både individens och samhällets utveckling. Utbildningen skall ge eleverna beredskap att fungera i och utveckla ett demokratiskt samhälle och stödja deras utveckling till ansvarsfulla, åsiktsskapande individer som kan fatta självständiga beslut. Det är viktigt att lära sig en hållbar livsstil samt utvärdera och utveckla den utgående från ny kunskap. En central uppgift är också att föra kulturarvet vidare, utveckla det och ge eleverna beredskap att aktivt verka i en allt mer internationell värld. 2.3 Allmänna mål för fostran och undervisning Målen för årskurserna 1 9 fastställs utgående dels från elevens åldersstadium, dels individens och samhällets förutsättningar och behov. Målen för fostran och undervisning är: Elevernas positiva självbild skall stärkas. Elevernas lust att lära sig och tro på sin egen inlärningsförmåga förstärks. På detta sätt bibehåller eleverna glädjen och ivern att lära sig och vågar kreativt möta nya inlärningsutmaningar. Eleverna skall tillägna sig kunskap och färdigheter genom olika läroämnen och temaområden för att få allmänbildning och beredskap för sitt liv och för fortsatt lärande. Eleverna skall också utveckla sitt eget sätt att lära sig och småningom ta allt större ansvar för sitt eget lärande. Eleverna skall lära sig att undersöka, iaktta och arbeta självständigt, både parvis och i grupp. Eleverna bör också lära sig att förklara hur de tänkt och att förstå gruppens betydelse vid inlärning. Eleverna skall handledas till att förhålla sig kritiskt till informationsflödet och att använda sig av informations- och kommunikationsteknik. Skolorna strävar efter att eleverna utvecklas till toleranta och ansvarskännande samhällsmedlemmar som tar hänsyn till andra människor. Eleverna skall också ta till sig goda seder och bruk och utöva dessa i vardagslivet. De skall förstå sitt eget beroende av och ansvar för naturen och miljön. Eleverna skall bli medvetna om hur deras eget agerande påverkar andra och handla därefter i vardagssituationer. Utifrån kunskap och personliga erfarenheter skall eleverna börja lära sig att motivera sina etiska ställningstaganden och bära ansvar för dem. Eleverna skall få både fysisk och motorisk träning och lära sig att förstå hur man upprätthåller hälsa och välmående. Elevernas språkliga och kulturella identitet samt deras förmåga att uttrycka sig mångsidigt skall stärkas och utvecklas. Eleverna skall också bekanta sig med olika konstformer och med den lokala och den nationella kulturen. Att känna till olika konstformer stärker elevernas kulturella identitet. 2. Undervisningen, dess uppgift och allmänna mål: 2

8 3. ATT GENOMFÖRA UNDERVISNINGEN 3.1 Inlärningssynen Inlärning sker genom målinriktade studier i olika slags situationer under lärarens handledning och i samverkan med läraren och gruppen. Inlärningen grundar sig på interaktionen mellan lärostoff och elevernas tidigare kunskaper. Utgående från denna och nytt kunskapsstoff bildar eleverna ny kunskap under inlärningsprocessen. Inlärning är en aktiv och målinriktad process som inbegriper problemlösning. Elevernas egenskaper och lust att lära samt den pedagogiska miljön påverkar studiernas kvalitet. 3.2 Den pedagogiska miljön Den pedagogiska miljön består av fysiska och psykiska element. Med den fysiska pedagogiska miljön avses naturen, människorna och den bebyggda miljön. Med denna avses speciellt närmiljö, läromedel, byggnader och lokaler. Med den psykiska pedagogiska miljön avses kognitiva, emotionella och sociala element. Det centrala i den pedagogiska miljön är att läraren och eleverna och eleverna sinsemellan samverkar, men också att olika inlärnings-, arbets- och utvärderingsmetoder beaktas. En sådan elevcentrerad undervisning innebär en fostran där läraren handleder och sporrar, sätter upp gränser för och ställer förväntningar på eleverna. Målsättningen är att den pedagogiska miljön skall präglas av en atmosfär som är öppen, uppmuntrande, lugn och positiv. En god pedagogisk miljö stimulerar elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära samt stöder deras aktivitet, förmåga till självständigt arbete samt deras skapande förmåga. Den stöder också på ett mångsidigt sätt elevernas utveckling, inlärning och deras förmåga att utvärdera det egna arbetet. Den pedagogiska miljön är levande och rik på impulser och bör locka till inlärning. Den ger eleverna möjligheter till lek, mångsidigt arbete och motion både inom- och utomhus. En god pedagogisk miljö är trygg, stöder elevernas hälsa på olika sätt och ger eleverna möjligheter att delta i planeringen av miljön. Arbetsredskap och -material samt bibliotekstjänster skall finnas inom räckhåll för eleverna så att de aktivt kan delta i undervisningen. Den pedagogiska miljön skall ha utrustning som stöder eleverna i deras utveckling till medlemmar av det moderna informationssamhället och ger dem möjligheter att använda datorer och annan medieteknik samt i mån av möjlighet informationsnätverk. Den byggda pedagogiska miljön bör också vara estetiskt tilltalande. 3. Att genomföra undervisningen: 1

9 3.3 Arbetsmetoder Läraren skall stödja inlärningen och handleda eleverna så att de blir medvetna om hur de lär sig och så att de kan påverka sitt eget lärande i positiv riktning. Läraren handleder eleverna och hela gruppen då de lär sig, utför konkreta experiment, forskar, är aktiva samt skapande. Eleven är en självständig kunskapssökare som, genomför sina studier i interaktion med läraren och övriga elever. På det sättet bygger varje elev, i egenskap av kunskapssökare och -behandlare upp sin uppfattning utgående från sina egna förutsättningar. Elevernas eget utforskande utgår från fenomen och händelser som finns i deras omgivning samt från erfarenheter i denna. Undervisningen skall vara meningsfull för eleverna och ge dem utmaningar och upplevelser. Speciellt i de lägre årskurserna är leken är en naturlig del av undervisningen. Mångsidiga arbetsmetoder som befrämjar elevernas aktivitet utgör grunden för den lärarledda undervisningen. Eleverna skall ha möjlighet att lära sig både allmänna och ämnesspecifika inlärnings- och arbetsmetoder. De allmänna inlärningsstrategierna och arbetsmetoderna utvecklas i enlighet med utbildningens mål och med beaktande av elevernas ålder. Individuella skillnader i elevernas utveckling och bakgrund och olika sätt att lära sig förutsätter att undervisningen differentieras. Då undervisningen bedrivs i en sammansatt klass eller integrerad med förskoleundervisningen bör de olika årskursernas mål och särprägel beaktas. 3.4 Timplan Årskurs Totalt Modersmål Finska A Engelska A friv Matematik ,33 3,33 3,33 34 Miljö- och naturkunskap Biologi & Geografi Fysik & Kemi Hälsokunskap Religion/Livsåskådn Historia&Samhällsl Konst- och färdighetsämnen Musik Bildkonst Slöjd Gymnastik Huslig ekonomi 3 3 Elevhandl. 0,67 0,67 0,67 2 Valfria ämnen Antal timmar Att genomföra undervisningen: 2

10 3.5 Språkprogrammet Skolorna i Sibbo kommun följer följande språkprogram: A1 (Finska) Inleds i åk 3 A 2 (Engelska) Inleds i åk 4 B1 (Tyska eller franska) Inleds i åk Samarbete inom den grundläggande utbildningen Ett gott samarbete inom den grundläggande utbildningen är grunden för ett livslångt lärande. Samarbetet sker både spontant och organiserat. Förutsättningen för ett fungerande samarbete är diskussion som bygger på öppenhet, gemensamma målsättningar och värderingar. Exempel på praktiskt genomförande: evenemang, högtider utfärder, besök vänelevsverksamhet 3.7 Samarbete med det finskspråkiga skolväsendet I åk 7-9 ordnas språkbadsundervisning för elever från Sipoonjoen koulu (finska högstadiet). I mån av möjlighet idkas samarbete med de finskspråkiga skolorna. 3. Att genomföra undervisningen: 3

11 3. Att genomföra undervisningen: 4

12 4. MODERSMÅL OCH LITTERATUR ÅRSKURSERNA 3 5 I årskurserna 3 5 är huvudsyftet med undervisningen i modersmål och litteratur att eleverna skall utveckla basfärdigheter i funktionella sammanhang. Elevernas läsförståelse och förmåga att söka information fördjupas. Läsning av skönlitteratur och saktexter och varierande former av skrivning ges stort utrymme. Färdigheterna i läsning, skrivning och muntlig uttrycksförmåga stärks. Samtidigt stöds elevernas fantasi, kreativitet och identitetsutveckling. Temaområden Temaområdena Att växa som människa, Kulturell identitet och internationalism och Kommunikation och mediekunskap genomsyrar på ett naturligt sätt ämnet modersmål och litteratur i alla årskurser. MÅL Kommunikation Eleven skall lära sig att delta aktivt i kommunikationssituationer lära sig att lyssna och att ge och ta emot synpunkter och respons kunna orientera sig i textmiljöer där ord, bild och ljud samverkar med läsaren lära sig att beakta den mottagande parten i kommunikationssituationer. Att tolka och bruka olika slags texter Eleven skall lära sig att läsa och tolka olika slag av texter och att vid läsningen använda strategier som kännetecknar en god läsare lära sig att välja lämplig litteratur och vänja sig vid att reflektera över tankar och erfarenheter i texter och jämföra dem med egna livserfarenheter och vidga sin värld lära sig att ställa frågor och dra slutsatser utifrån den lästa texten lära sig att söka information ur många olika slag av källor som är lämpliga för denna åldersgrupp. 4. Modersmål och litteratur: 1

13 Att producera och bruka olika slags texter Eleven skall lära sig att strukturera olika slag av texter, både muntligt och skriftligt utveckla förmåga att uttrycka sig tydligt och utvidga sitt ord- och begreppsförråd och utveckla sin meningsbyggnad i ett funktionellt sammanhang lära sig att skriva flytande skrivstil och få erfarenhet av att producera olika slags texter med ord- och textbehandlingsprogram lära sig att iaktta och tillämpa grunderna för skriftspråkets och talspråkets normer i funktionella sammanhang. Språk, litteratur och kultur Eleven skall lära sig att beskriva grundläggande språkliga begrepp och strukturer uppmuntras till läsning genom rikligt med barn- och ungdomslitteratur och lära sig välja böcker som engagerar möta olika länders kulturer genom litteratur, teater, film och andra medier samt erbjudas möjligheter att uppleva sambandet mellan litteratur och andra konstarter lära sig baskunskaper om medier och att på ett funktionellt sätt använda sig av olika medier både i skolan och under fritiden lära sig att lägga märke till och respektera de språk som talas i närmiljön och lära känna de nordiska grannspråken. CENTRALT INNEHÅLL Interaktionsfärdighet att bekanta sig med kommunikationens grunder och att iaktta olika kommunik ationssituationer att berätta och beskriva, uttrycka egna åsikter, ställa frågor, delta i diskussioner att lyssna och uttrycka sig enligt situationens krav att utveckla och berika sin uttrycksförmåga genom estetiska uttrycksmedel Textförståelse att förutse innehåll och strukturer i en text på basis av bilder, rubriker och tidigare läserfarenhet att se skillnaden mellan viktiga helheter och mindre viktiga detaljer i en text och att komprimera innehållet i en text att använda sig av tankekartor, ställa frågor till texten, jämföra olika texter och reflektera över innehållet i en text 4. Modersmål och litteratur: 2

14 Skriva och tala att få vana att uppträda, ta kontakt med sin publik och disponera sitt inlägg att berätta och beskriva något välbekant, skapa en egen berättelse med en intrig, samla information till en helhet samt uttrycka åsikter och motivera dessa att planera sin egen text, att omforma och bearbeta texter att använda styckeindelning, rubriker och mellanrubriker att ge och ta emot respons på texter att skriva flytande med ledig och tydlig skrivstil att lära känna standardspråkets normer att få övning i grundläggande rättstavning Informationssökning att använda olika slag av uppslagsverk och ordböcker att utveckla sin förståelse av faktatexter att bekanta sig med biblioteket och där söka information och böcker av olika slag att öva sig i enkel informationssökning på Internet och handledd informationssökning i flera steg Språk, litteratur och kultur att observera språket och dess funktion att klassificera ord och laborera med språket enligt olika kriterier att känna till ordklasser, ordböjning och meningsbyggnad samt begreppen subjekt och predikat att se de tydligaste skillnaderna mellan talat och skrivet språk. att läsa rikligt med texter och bekanta sig med litterära genrer såsom berättelse, saga, drama, lyrik och serier att gemensamt läsa eller lyssna till flera barn- och ungdomsböcker och kortare texter och bearbeta det lästa att redogöra för sina gemensamma och personliga läserfarenheter genom att berätta, diskutera, skriva eller dramatisera att bekanta sig med några centrala begrepp som är viktiga då man analyserar och diskuterar litteratur att bekanta sig med svensk och nordisk barnlitteratur och de nordiska grannspråken 4. Modersmål och litteratur: 3

15 I och med att kommunen satsat på en timme extra i modersmål för åk 3-4 bör lästekniken och läsförståelsen betonas särskilt i dessa årskurser eftersom de sätter en god grund för fortsatta studier, särskilt i läsämnen. STOFF FÖR ÅK 3 Läsning Lästekniken tränas, högläsning. Läsning av åldersanpassade texter och barnböcker. Att återberätta en text. Alfabetisk ordning. Litteratur Rim, ramsor, dikter, sagor och berättelser. Känna till några barnboksförfattare och deras verk. Att skriva Fortsatt träning av skrivstilen så att den blir automatiserad. Att producera enkla korrekta meningar. Lång och kort vokal tränas. Högfrekventa ljudenliga ord. Att kunna skriva en kort berättelse med logisk tankekedja. En enkel dikt. Att tala och lyssna Deltar i samtal genom att fråga, svara, tala och lyssna. Kan berätta om en upplevelse. Att lyssna på sagor och diskutera kring dem. Att muntligt redovisa sitt eget arbete/grupparbete. Grammatik Meningsbyggnad samt vanliga böjningsformer. 4. Modersmål och litteratur: 4

16 STOFF ÅK 4 Läsning Lästekniken bör befästas så att de också kan använda upplagsverk. Litet längre texter av svårare art så att man kan förklara det man läst, högläsning. Litteratur Barnböcker av t.ex. Astrid Lindgren eller Tove Jansson. Bekanta sig med de mest kända barnboksförfattarna. Dikter Att skriva Att befästa skrivstilen så att den blir elevens egendom. J-, ng-, ck-ljudet tränas samt fortsatt träning av lång och kort vokal. Att skriva en längre text med en logisk tankekedja, beskriva platser, personer och känslor. Att skriva dialoger. Fortsatt övning i att skriva dikter. Att tala och lyssna Att hålla ett kort föredrag samt lyssna på sina kamraters. Att kunna berätta om en upplevelse och öva upp ett standardspråk. Att tala tydligt samt med hög röst. Grammatik Introduktion till substantiv, verb och adjektiv. 4. Modersmål och litteratur: 5

17 STOFF I ÅK 5 Läsning Träning av läsförståelse med olika sorters texter. Olika läsarter (typ översiktsläsning, sökande efter fakta, inlevelseläsning), högläsning. Informationssökning, uppslagsverk, Internet samt faktaböcker och artiklar. Öva textanalys. Litteratur Att samtala om litteratur och lära sig använda begrepp som huvudperson, plats, tid, handling, intrig. Myter och lokala historier. Olika typer av dikter Att skriva. Eleven utvecklar en vacker, läslig, personlig skrivstil. Kan skriva fakta och fantasitexter med en röd tråd, styckeindelning, inledning, handling och avslutning. Olika typer av dikter. Direkt anföring tränas ytterligare. Att producera ett worddokument på dator. E/ä-ljudet, tj-ljudet, sk-ljudet, o/å-ljudet. Brevskrivning, e-post. Att tala och lyssna Genom improvisation och drama bearbeta det hörda, sedda, upplevda och lästa. Kan och vågar tala inför klassen, publik och hålla publikkontakt, t.ex. under julfest eller annan fest. Grammatik Ordklasserna Satsdelar: subjekt, predikat, objekt 4. Modersmål och litteratur: 6

18 Bedömningskriterier i modersmål och litteratur årskurs 3 LÄSA LÄSNING Godkänt vitsord (minimikrav) eleven kan läsa förberedd text ganska bra (ex utdrag ur barnböcker) klarar av att läsa en oförberedd text GODA KUNSKAPER eleven kan läsa en förberedd text flytande kan läsa en oförberedd text bra LÄSFÖRSTÅELSE Godkänt vitsord (minimikrav) eleven kan läsa enkla texter och förstå dem förstår en skriftlig instruktion (Ordna namnen i alfabetisk ordning.) kan själv ställa enkla frågor till en läst text (Vem leker Pelle med?) GODA KUNSKAPER eleven förstår en läst text kan svara på frågor som anknyter till en text kan själv ställa frågor till en text (Varför blev Pelle arg?) förstår skriftliga instruktioner bra kan självständigt läsa en text och ta fakta ur den LITTERATUR Godkänt vitsord (minimikrav) eleven kan lyssna på rim, ramsor, sagor och berättelser kan i stora drag berätta om en bok som han läst eller hört känner till någon känd barnboksförfattare och dennes verk (ex Astrid Lindgren, Tove Jansson) 4. Modersmål och litteratur: 7

19 GODA KUNSKAPER eleven kan berätta om barnböcker som han läst läser gärna barnböcker känner till flera kända barnboksförfattare och deras verk SKRIVA HANDSTIL Godkänt vitsord (minimikrav) eleven kan forma skrivstilsbokstäverna (nya skrivstilen) kan skriva av text med skrivstil GODA KUNSKAPER eleven kan forma bokstäverna rätt och snyggt kan använda skrivstilen bra i sitt arbete RÄTTSKRIVNING Godkänt vitsord (minimikrav) eleven kan skriva högfrekventa ljudenligt stavade ord rätt klarar av diktamensskrivning (50-60 ord) GODA KUNSKAPER eleven kan skriva högfrekventa ljudenligt stavade ord rätt klarar en längre diktamensskrivning bra FRI SKRIVNING Godkänt vitsord (minimikrav) eleven kan skriva korta berättelser med början handling - slut GODA KUNSKAPER eleven kan skriva berättelser med en logisk tankekedja kan beskriva platser, personer, känslor i sin berättelse kan skriva en enkel dialog och infoga den i sin berättelse (ny rad vid talstreck) 4. Modersmål och litteratur: 8

20 TALA OCH LYSSNA Godkänt vitsord (minimikrav) eleven kan berätta om en upplevelse kan berätta en berättelse som han själv hittat på kan delta i ett samtal; lyssna på andra, ställa frågor och svara kan hålla ett kort föredrag om t.ex. en bok lyssnar gärna på sagor och berättelser GODA KUNSKAPER eleven kan uttrycka sig så att andra förstår kan tala tydligt och med hög röst kan uppträda inför publik, t.ex. med en dramatisering deltar aktivt i samtal och diskussioner; kan lyssna på andra, ställa frågor och svara kan hålla föredrag om en forskning eller dylikt lyssnar gärna på sagor och berättelser och diskuterar dem 4. Modersmål och litteratur: 9

21 BEDÖMNINGSKRITERIER I MODERSMÅL OCH LITTERATUR ÅRSKURS 4 LÄSA LÄSNING Godkänt vitsord (5) eleven kan läsa en förberedd text ganska bra kan läsa en oförberedd text GODA KUNSKAPER (8) eleven kan läsa en oförberedd text flytande kan läsa en text med inlevelse (- Flytta på dig! skrek Pelle argt.) LÄSFÖRSTÅELSE Godkänt vitsord (5) eleven kan läsa enkla texter och förstå dem förstår och kan följa enkla skriftliga instruktioner kan själv ställa enkla frågor till en text GODA KUNSKAPER (8) eleven förstår en läst text kan svara på frågor som anknyter till en text förstår skriftliga instruktioner bra kan läsa en text självständigt och ta fakta ur den kan ställa frågor till en text 4. Modersmål och litteratur: 10

22 LITTERATUR Godkänt vitsord (5) eleven kan lyssna till rim, ramsor,dikter, sagor och berättelser kan läsa enkla böcker och återge berättelsen i stora drag läser barnböcker känner till några kända barnboksförfattare och deras verk (ex Astrid Lindgren, Tove Jansson) GODA KUNSKAPER (8) eleven läser gärna barnböcker av olika svårighetsgrad kan berätta om barnböcker som han läst känner till kända barnboksförfattare och deras verk SKRIVA HANDSTIL Godkänt vitsord (5) eleven kan forma skrivstilsbokstäverna (nya skrivstilen) kan skriva av text GODA KUNSKAPER (8) eleven kan skriva bokstäverna rätt och snyggt med skrivstil kan använda skrivstilen bra i sitt arbete RÄTTSKRIVNING Godkänt vitsord (5) eleven kan skriva högfrekventa ljudenligt stavade ord rätt klarar enkla diktamensskrivningar (50-60 ord) GODA KUNSKAPER (8) eleven kan skriva högfrekventa ord rätt kan skriva en längre diktamen rätt kan skriva längre ord och vanliga lånord rätt 4. Modersmål och litteratur: 11

23 FRI SKRIVNING Godkänt vitsord (5) eleven kan skriva korta berättelser med början handling - slut GODA KUNSKAPER (8) eleven kan skriva berättelser med en logisk tankekedja kan beskriva platser, personer, känslor i sin berättelse kan skriva dialoger rätt i sina berättelser TALA OCH LYSSNA Godkänt vitsord (5) eleven kan berätta en berättelse som han själv hittat på kan berätta om en upplevelse kan delta i ett samtal; lyssna på andra, ställa frågor och svara kan hålla ett kort föredrag för klassen kan lyssna på kamraternas föredrag GODA KUNSKAPER (8) eleven kan uttrycka sig så att andra förstår kan tala tydligt och med hög röst kan uppträda inför publik, t.ex. med en dramatisering deltar aktivt i samtal och diskussioner; kan lyssna på andra, ställa frågor och svara kan hålla föredrag för klassen, t.ex. om en forskning kan lyssna på kamraternas föredrag SPRÅKKÄNNEDOM Godkänt vitsord (5) eleven känner till att ord kan grupperas i olika grupper (substantiv, adjektiv, verb) GODA KUNSKAPER (8) eleven kan analysera en enkel text och sätta orden i rätt ordklasser (substantiv, adjektiv, verb; ex Kalle sparkar en röd boll) S V A S 4. Modersmål och litteratur: 12

24 BEDÖMNINGSKRITERIER I MODERSMÅL OCH LITTERATUR ÅRSKURS 5 Vitsordet 5 Interaktionsfärdigheter Kan uttrycka sig muntligt och skriftligt så att de kan göra sig förstådda. Kan ge uttryck för en egen åsikt samt lyssna på andras åsikter. Kan deltaga i gruppkommunikation. Eleven förstår och kan plocka ut fakta ur enkla texter. Kan framföra en enkel presentation av ett givet ämne. Informationssökning Kan använda sig av de mest elementära informationssökningsmetoderna. Kan använda barnuppslagsverk. Textförståelse Kan läsa en oförberedd text flytande. Kan tillgodogöra sig information också i multimediaform. Skriva och tala Kan producera enkla, egna texter. Van vid att ta emot återkoppling från läraren och andra elever samt använda sig av den Förstår idén med styckeindelning. Har en läslig handstil så att de kan uttrycka sig skriftligt. Behärskar behjälpligt rättstavning. Känner till användningen av stor och liten bokstav. Grammatik Känner till ordklasserna. Förstår skillnaderna mellan talat och skrivet språk. Litteratur Har läst de böcker som klassen gått igenom åtminstone i förenklad form och kan ge en åsikt om det lästa. 4. Modersmål och litteratur: 13

25 PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 5 Kommunikation Eleven strävar efter att utveckla sin muntliga och skriftliga uttrycksförmåga i olika kommunikationssituationer tar till orda i diskussioner och berättar om och beskriver sina egna iakttagelser, idéer och åsikter och jämför dem med andras strävar efter att nå fram med sitt budskap och kan i någon mån anpassa sitt uttryckssätt till situationen och till mediet vill och kan lyssna till andras tankar och synpunkter och har förmåga att uttrycka egna åsikter både verbalt och nonverbalt kan uppfatta det centrala innehållet i texter av olika slag, även sådana som innehåller både ord, bilder och ljud klarar av att för en bekant publik hålla en kort och till strukturen klar muntlig presentation tar aktivt del i drama och andra estetiska uttrycksformer. Att tolka och bruka olika slags texter Eleven kan läsa flytande kan använda ett flertal olika lässtrategier och går i dialog med texten förstår vad en informationssökningsprocess innebär kan använda sig av biblioteket och hittar ändamålsenlig information i tryckta och i elektroniska källor kan hitta väsentlig information i texter som är avpassade för åldern och har prövat på att tillämpa källkritik läser fiktiva texter som ger både kunskap och glädje Att producera och bruka olika slags texter Eleven kan både skriftligt och muntligt producera olika slag av texter, såsom berättelser, beskrivningar och informativa texter har skrivit flera texter för olika situationer och är van vid att planera, bearbeta och förbättra sin text är medveten om att en del av textplaneringsprocessen består i att finna idéer och samla kunskap och erfarenhet förstår idén med styckeindelning då man strukturerar en text och kan bygga upp sina texter logiskt 4. Modersmål och litteratur: 14

26 behärskar två typer av handstil, textning och skrivstil, har utvecklat en läslig skrivstil och är även van vid att producera text med hjälp av textbehandling kan använda ordböcker och andra språkliga hjälpmedel i syfte att utveckla sitt ordförråd förstår skillnaderna mellan talat och skrivet språk så väl att det syns i elevens egna texter känner till principerna för rättstavning vid användning av stor och liten bokstav och vanliga ljudstridigt stavade ord, kan tillämpa principen om sammanskrivning av sammansatta ord och tillämpa de centrala reglerna för interpunktion. Språk, litteratur och kultur Eleven använder sig av sina kunskaper om och färdigheter i språket för att förstå och producera texter kan reflektera över förhållandet mellan form och innehåll i ord, satser, meningar och texter kan reflektera över skillnaderna mellan talat och skrivet språk kan laborera med ord i ordklasser, böja vanliga ord och urskilja predikat och subjekt i en enkel sats har läst de böcker som klassen valt att läsa tillsammans och dessutom ett flertal valfria böcker, kortare texter och lyrik har förmåga att välja intressant litteratur för sin läsning och kan i någon mån beskriva sig själv som läsare strävar efter att synliggöra insikter och erfarenheter och att utveckla sin fantasi genom läsandet har bekantat sig med fiktiva texter genom film, teater och andra medier känner till de språk som talas i närmiljön och i de nordiska grannländerna 4. Modersmål och litteratur: 15

27 ÅRSKURSERNA 6-9 I årskurserna 6-9 står elevens förmåga att läsa skönlitteratur och att utveckla sitt språk och sin kommunikationsförmåga i centrum. Eleverna lär sig att utgående från de sprpåkliga färdigheter som krävs i en bekant näromgivning vidga sin språkanvändning till att morsvara de krav standarspråket ställer och till nya slag av texter. Eleverna får lära sig att se sig sjölv och sina texter som en del av den sociokulturella miljön och i ett elevorienterat perspektiv. De lär sig bland annat att klara av ett flertal olika kommunikationssituationer. Eleverna skall i allt högre grad uppmuntras till att läsa både litteratur och medietexter, de blir målmedvetna i sitt bruk av språket och utvecklar förmåga att tolka olika slag av texter på ett analytiskt och reflekterande sätt. De kan laborera med ord och språkformer och lär sig förstå sina egna möjligheter att påverka genom språket. MÅL A. Interaktionsfärdigheter Eleven skall utveckla en större säkerhet i kommunikationssituationer och medvetenhet om kommunikationssituationens krav utveckla social kompetens i klassrums- och studiesituationer bli medveten om hur man skapar ett positivt kommunikationsklimat visa tolerans gentemot olika synsätt och sätt att delta i kommunikationen B. Att producera och bruka olika slags texter Eleven skall utvecklas till en textförfattare med mångsidigt ordförråd och personlig stil som i tal och skrift kan använda sig av sina kunskaper om språket vilja och våga framföra och motivera sina åsikter och kommentera andras bli van vid att planera och strukturera sin kommunikation i tal och skrift bli medveten om mottagarens, situationens och mediernas roll vid textproduktion. C. Att producera och bruka olika slags texter Eleven skall utvecklas till en textförfattare med mångsidigt ordförråd och personlig stil som i tal och skrift kan använda sig av sina kunskaper om språket vilja och våga framföra och motivera sina åsikter och kommentera andras bli van vid att planera och strukturera sin kommunikation i tal och skrift bli medveten om mottagarens, situationens och mediernas roll vid textproduktion. 4. Modersmål och litteratur: 16

28 D. Språk, litteratur och kultur Eleven skall lära sig grundläggande kunskaper om svenska språket, dess struktur och grammatik, varieteter och utveckling öka och fördjupa sitt läs- och litteraturintresse genom att läsa skönlitteratur från Finland, Norden och andra länder få en uppfattning om hur texter och medier har makt att skapa bilder och tankar, forma människors världsbild och påverka deras val bekanta sig med olika kulturer genom litteratur, teater och medier och därmed utveckla sin etiska medvetenhet och få estetiska upplevelser utveckla tolerans gentemot språklig variation och olika språk. E. Att producera och bruka olika slags texter Eleven skall utvecklas till en textförfattare med mångsidigt ordförråd och personlig stil som i tal och skrift kan använda sig av sina kunskaper om språket vilja och våga framföra och motivera sina åsikter och kommentera andras bli van vid att planera och strukturera sin kommunikation i tal och skrift bli medveten om mottagarens, situationens och mediernas roll vid textproduktion. F.Språk, litteratur och kultur Eleven skall lära sig grundläggande kunskaper om svenska språket, dess struktur och grammatik, varieteter och utveckling öka och fördjupa sitt läs- och litteraturintresse genom att läsa skönlitteratur från Finland, Norden och andra länder få en uppfattning om hur texter och medier har makt att skapa bilder och tankar, forma människors världsbild och påverka deras val bekanta sig med olika kulturer genom litteratur, teater och medier och därmed utveckla sin etiska medvetenhet och få estetiska upplevelser utveckla tolerans gentemot språklig variation och olika språk. Det är viktigt i åk 7 att hitta rätt utgångsnivå från början eftersom eleverna kommer från olika skolor och olika språkmiljöer och befinner sig på olika nivåer i sin utveckling och sina kunskaper i modersmål och litteratur. Undervisningen skall utgå från elevens behov och förmåga. De elever som har svaga kunskaper i svenska och elever med läs- och skrivsvårigheter stöds även i mån av möjlighet av specialläraren. Undervisningen utgår i hög grad från elevaktiverande arbetssätt som skall stöda elevernas språkutveckling och deras lust och mod att uttrycka sig och aktivt använda språket. Ämnet modersmål och litteratur innehåller många delområden såsom läsning och läsförståeelse, olika litteraturgenrer, muntlig och skriftlig framställning, grammatik, språkriktighet, ordkunskap, bibliotekskunskap, mediefostran och språkhistoria. Dessa behandlas dels som separata block, dels vävs de naturligt in i varandra i den praktiska tillämpningen av kunskaperna. Undervisningen i modersmål och litteratur ses som en process där delarna så småningom bygger upp helheten. 4. Modersmål och litteratur: 17

29 Till en början läggs tyngdpunkten på en ökning av elevernas kännedom om spräkets struktur; ljud-, form-, sats-, och textstruktur, ordbildning och ordförråd. Kunskaperna tillämpas praktiskt i form av arbete med olika slags texter., dels genom eget skrivande, dels genom muntligt framförande. Ett koncentrerat och styrt läsande av både skönlitteratur och faktatexter är en viktig del av undervisningen, främst för att ge eleverna läsupplevelser och därigenom ett ökat intresse för läsning på egen hand. Eleverna vänjer sig också vid texter av olika slag och ser hur språkformen kan variera och läsr sig läsa och kritiskt reflektera överföreteelser i samhället. De lär sig vikten av att kunna nyansera och motivera sina åsikter och uppträda inför publik. Stoff åk 6 Läsning Att läsa en längre text och plocka ut relevanta fakta. Högläsning med inlevelse. Fortsatt fördjupning i informationssökning samt integrering med andra ämnen. Fortsatt övning av textanalys. Litteratur Att förstå lätta danska och norska texter. Klassiker som t.ex. Tusen och en natt. Att skriva En ledig, personlig skrivstil. Kan producera olika typer av texter med en fungerande meningsbyggnad, exempelvis faktatexter, enligt egna fantasier, dialoger, dikter. Direkt och indirekt anföring. Behärska konsten att producera ett prydligt dokument på dator inklusive e- post. Etikett för att skriva e-post och brev. Sj-ljudet i främmande ord. Att tala och lyssna Att lyssna noggrant och koncentrerat och dra slutsatser av det hörda. Att uttrycka sig med ett för åldern vårdat språk. Att förstå skillnaden mellan dialekt och standarspråk. Att kunna argumentera för sina åsikter i en ordnad situation. Grammatik Repetition av ordklasser samt fördjupning. Fördjupning av satsanalys, subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, adverbial. Ordföljd t.ex. i nekande bisatser. 4. Modersmål och litteratur: 18

30 Årskurs 7 1. Läsning och litteratur: bl.a. klassiska och moderna myter, sagor, ungdomslitteratur, klassiker och aktuella tidningstexter. 2. Muntlig och skriftlig kommunikation: bl.a. anteckningsövningar. bibliotekskunskap, referat, beskrivningar, berättande texter, processkrivning, recensioner, muntligt referat av lästa texter, föredrag och uppsatser. 3. Språkkännedom: bl.a. rättstavning, ordval, ordklasser och böjningssystem, ordkunskap och språkriktighet. Årskurs 8 1. Läsning och litteratur: bl.a. finlandssvensk och nordisk litteratur, dagböcker och författarporträtt. 2. Muntlig och skriftlig kommunikation: bl.a. kroppsspråk, diskussion, bildspråk, reklam, föredrag, recensioner och uppsatser. 3. Språkkännedom: bl.a. satsanalys, ordkunskap, skillnaden mellan tal- och skriftspråk, språkhistoria och de nordiska grannspråken. Årskurs 9 1. Läsning och litteratur: bl.a. medietexter av olika slag, författarporträtt, världslitteratur och litteraturhistoria. 2. Muntlig och skriftlig framställning: bl.a. argumentation, retorik, föredrag, mötesteknik, praktiska skrivelser, recensioner, analys av lästa texter, fackuppsatser, intervjuer och temaarbete. 3. Språkkännedom: bl.a. grammatikrepetition, språkriktighet och ordkunskap Den viktigaste arbetsinsatsen står eleven själv för genom att aktivt läsa och skriva och diskutera det som behandlas och framföra sina åsikter i grupp eller klass. Vid utvärderingen bedöms förutom de konkreta resultaten även elevens aktivitet och arbetsinsats och intresse för att nå ett gott resultat. Även speciella svårigheter såsom dyslexi beaktas vid bedömningen av arbetsresultatet. 4. Modersmål och litteratur: 19

31 BEDÖMNINGSKRITERIER I MODERSMÅL OCH LITTERATUR ÅRSKURS 6 KRITERIER FÖR VITSORDET FEM Interaktionsfärdigheter Kan uttrycka sig muntligt och skriftligt så att de gör sig förstådda samt argumentera för sina åsikter. Kan framföra sina åsikter i en diskussion. Eleven läser en enkel, oförberedd text och kan plocka ut fakta ur innehållet. Kan framföra en enkel presentation av ett givet ämne. Informationssökning Kan använda sig av uppslagsverk och Internet för informationssökning. Textförståelse Kan läsa en oförberedd text flytande och tyda innehållet. Kan tillgodogöra sig information i multimediaform. Skriva och tala Kan producera egna, enkla texter och känna till olika typer av texter. Kan behjälpligt meningsbyggnad samt använda de vanligaste skiljetecknen. Kan ta emot återkoppling av lärare och andra elever och använda sig av den. Kan behjälpligt strukturera en text. Eleven skriver en läslig skrivstil. Eleven skriver godkänt i förberedda diktamensövningar med främmande ord. Grammatik Kan indela ord i ordklasser, böja vanliga ord och urskilja predikat, subjekt och objekt i en enkel sats. Kan förstå skillnaden mellan talat och skrivet språk. Litteratur Eleven har läst de böcker som gemensamt gåtts igenom i klassen samt någon valbar bok. Har bekantat sig med några kända författare. Kan relatera till sina egna erfarenheter utgående från det lästa. 4. Modersmål och litteratur: 20

32 KRITERIER FÖR VITSORDET 8 Interaktionsfärdigheter Eleven är van vid att uttrycka sig både muntligt och skriftligt och kan använda sina färdigheter i muntlig kommunikation. Är aktiv i diskussioner och berättar om och beskriver sina egna iakttagelser, idéer och åsikter och jämför dem med andras. Visar tolerans mot olika synsätt och åsikter samt samarbetar bra vid gruppkommunikation. Kan uppfatta det väsentliga ur ett meddelande eller ett påstående som är anpassat till hans eller hennes åldersnivå. Klarar av att för en bekant publik hålla ett föredrag med stöd av nyckelord. Informationssökning Eleven är van vid att använda olika informationsssökningsmetoder samt biblioteket för att få reda på de fakta han eller hon behöver. Hittar nödvändig information i uppslagsverk och facklitteratur. Eleven kan något om källkritik. Att göra egna anteckningar. Textförståelse Kan utan hjälp tillgodogöra sig innehållet i en text eller multimediaframställning anpassad på åldersnivå. Kan jämföra och värdera innehållet i olika källor. Att skriva och tala Att skriva texter för olika situationer och är van vid att planera, bearbeta och förbättra sin text. Är van vid att ta emot och ge samt använda sig av den återkoppling hon eller han får av läraren och eleverna. Att kunna skriva en text med styckeindelning och logisk ordningsföljd. Behärskar två typer av handstil, textning och skrivstil, och även van vid att producera texter med hjälp av textbehandling med dator. Kan grunderna för rättstavning och skrivregler i svenska språket. Grammatik Kan indela ord i ordklasser och är vana att urskilja predikat, subjekt och objekt samt predikatsfyllnad och adverbial. Kan reflektera över förhållandet mellan form och innehåll i ord och modellsatser och förstår skillnaderna mellan talat och skrivet språk så väl att det syns i elevens texter. Litteratur Eleven har läst de böcker som klassen gått igenom gemensamt samt ett flertal valbara böcker och kortare texter och bearbetat det lästa på olika sätt. Har förmåga att välja intressant litteratur för sin läsning och kan beskriva sig själv som läsare. Eleven läser för nöjes skull för att utveckla sin fantasi. Kan reflektera över det de lärt sig genom läsning och relatera det till sina egna erfarenheter och upplevelser. Att bekanta sig med litteratur som populära filmer baserar sig på eller teatrar. 4. Modersmål och litteratur: 21

33 BEDÖMNINGSKRITERIER I MODERSMÅL OCH LITTERATUR ÅRSKURS 7 Kriterier för vitsordet fem Allmänt: Skriva: Tala: Eleven skall - göra hemuppgifter och delta i lektionsarbetet - redovisa muntliga och skriftliga arbeten vid överenskommet tillfälle - kunna använda ordlistor och uppslagsverk Eleven skall - kunna skriva olika texter, t.ex. uppsatser och referat - stavning, meningsbyggnad, struktur och styckeindelning skall vara acceptabla och helheten sådan att budskapet förmedlas till läsaren - handstilen skall vara läslig Eleven skall på standardsvenska - kunna delta i samtal och diskussioner - kunna redovisa arbeten muntligt inför mindre grupper, t.ex. klassen Språkkännedom: Eleven skall - kunna en del av grunderna inom grammatiken (ordklasser och böjningssystem) Litteratur: Eleven skall - känna till några av de mest kända sagorna och klassikerna som ingår i vårt kulturarv - kunna läsa både skönlitteratur och faktatexter anpassade till elevens mognadsnivå och sedan kunna återge innehållet sammanhängande - eleven skall kunna redovisa muntligt och skriftligt för det lästa 4. Modersmål och litteratur: 22

34 Kriterier för vitsordet 8 Allmänt: Skriva: Tala: Eleven skall - göra hemuppgifter och delta aktivt i lektionsarbetet - prestera i genomsnitt goda vitsord i prov - redovisa muntliga och skriftliga arbeten vid överenskommet tillfälle - kunna använda ordlistor och uppslagsverk Eleven skall kunna skriva olika texter, t.ex. uppsatser, referat och recensioner. De skriftliga arbetena är i regel på god nivå (språk, struktur, ämnesbehandling och mognad). Eleven skall på standardsvenska - kunna delta konstruktivt i samtal och diskussioner - kunna redovisa arbeten muntligt Språkkännedom: Eleven skall - kunna grunderna inom grammatiken (ordklasser och böjningssystem) Litteratur: Eleven är en van och villig läsare och kan tolka och värdera litteratur anpassad till elevens mognadsnivå. Eleven känner till några centrala begrepp inom litteraturen och kan skriva en bokrecension. 4. Modersmål och litteratur: 23

35 BEDÖMNINGSKRITERIER I MODERSMÅL OCH LITTERATUR ÅRSKURS 8 Kriterier för vitsordet fem Allmänt: Skriva: Tala: Eleven skall - göra hemuppgifter och delta i lektionsarbetet - redovisa muntliga och skriftliga uppgifter vid överenskommet tillfälle - kunna använda ordlistor, uppslagsverk och bibliotek Eleven skall kunna strukturera sin text i enlighet med uppgiften - eleven skall kunna skriva både berättande texter och enkla faktatexter - grammatik, rättstavning och interpunktion skall vara acceptabla och handstilen läslig - trots att det finns brister i både innehåll och ämnesbehandling är helheten dock sådan att budskapet förmedlas till läsaren Eleven skall på standardsvenska - kunna delta i samtal och diskussioner - kunna genomföra en muntlig redovisning inför publik Språkkännedom: Eleven skall - ha grundläggande kunskaper om det svenska språket, dess ursprung och historia, dess uppbyggnad och särart samt dess ständigt pågående utveckling - känna till något om de övriga nordiska språken och deras kopplingar till svenskan - kunna en del av grunderna i satsanalys Litteratur: Eleven skall - känna till några av de mest kända finlandssvenska och nordiska verken och författarskapen - kunna läsa skönlitteratur, faktatexter och övriga publikationer anpassade till elevens mognadsnivå och sedan kunna återge innehållet sammanhängande - eleven skall kunna diskutera det lästa, samt redovisa muntligt och skriftligt för detsamma 4. Modersmål och litteratur: 24

36 Kriterier för vitsordet 8 i årskurs 8 Allmänt: Eleven skall - göra hemuppgifter och delta aktivt i lektionsarbetet - prestera i genomsnitt goda vitsord i prov - redovisa muntliga och skriftliga uppgifter vid överenskommet tillfälle - kunna använda ordlistor, uppslagsverk och bibliotek Skriva: Eleven kan uttrycka tankar, känslor och åsikter i skrift, t.ex. i brev, dagbokstexter, uppsatser och recensioner. Eleven är medveten om stilskillnader i skriftspråk och talspråk och anpassar sitt skrivande därefter. De skriftliga arbetena är i regel på god nivå (språk, ordförråd, struktur, ämnesbehandling och mognad) och eleven kan bearbeta sin text, t.ex. struktur, ordval och meningsbyggnad. Tala: Eleven skall på standardsvenska - kunna delta konstruktivt i samtal och diskussioner och visa förmåga till aktivt lyssnande - kunna genomföra en muntlig redovisning inför publik Språkkännedom: Eleven skall - ha goda kunskaper om det svenska språket, dess ursprung och historia, dess uppbyggnad och särart samt dess ständigt pågående utveckling - känna till något om de övriga nordiska språken och deras kopplingar till svenskan - kunna grunderna i satsanalys inklusive ordföljdsprinciper Litteratur: Eleven har läst flera skönlitterära verk i sin helhet och kan tolka och värdera det lästa och förmedla sina läsupplevelser både skriftligt och muntligt. 4. Modersmål och litteratur: 25

37 BEDÖMNINGSKRITERIER VID SLUTBEDÖMNINGEN I MODERSMÅL OCH LITTERATUR Kriterier för vitsordet fem Allmänt: Eleven skall - göra hemuppgifter och delta i lektionsarbetet - redovisa muntliga och skriftliga uppgifter vid överenskommet tillfälle - kunna använda ordlistor, uppslagsverk och bibliotek - på ett ändamålsenligt sätt kunna använda olika massmedier - veta vad plagiat innebär och kunna skriva arbeten utan att plagiera - kunna förstå och med hänsyn till olika mottagare själv använda det svenska språket begripligt i tal och skrift i de olika situationer eleven ställs inför Eleven förväntas kunna ta ansvar för sitt eget lärande och med hjälp av lärarens handledning kunna planera, genomföra och kritiskt reflektera kring sitt arbete. Skriva: Tala: Eleven skall kunna strukturera sin text i enlighet med uppgiften - eleven skall kunna skriva både berättande texter och enkla faktatexter, samt enkla, praktiska skrivelser enligt standarduppställning - meningsbyggnad, rättstavning och interpunktion bör vara acceptabla och handstilen läslig - trots att det finns brister i både innehåll och ämnesbehandling är helheten dock sådan att budskapet förmedlas till läsaren Eleven skall på standardsvenska - kunna delta i samtal och diskussioner - kunna genomföra en muntlig redovisning - kunna delta i ett möte enligt normal mötespraxis Språkkännedom: Eleven skall - ha grundläggande kunskaper om det svenska språket, dess ursprung och historia, dess uppbyggnad och särart samt dess ständigt pågående utveckling - känna till grundläggande begrepp inom litteratur, massmedia, teater och film - känna till och kunna ge exempel på idiomatiska och bildliga uttryck - ha grundläggande kunskaper i grammatik och språkriktighet 4. Modersmål och litteratur: 26