Slutrapport Projekt Etnisk mångfald inom idrotten

Transkript

1 Slutrapport Projekt Etnisk mångfald inom idrotten Projektmedel beviljat av RF:s centrala pott ur Idrottslyftet 1

2 Sammanfattning Syftet med projektet har varit att rusta idrotten till att bli en resurs i integrationsarbetets tidiga fas. Det övergripande målet har varit att skapa förutsättningar för idrottsföreningar att jobba med tidig integrering och därmed etnisk mångfald inom idrotten. Huvudmålgruppen har varit ensamkommande flyktingbarn men även i andra hand andra asylsökanden och framförallt familjeflyktingar. Bland delmålen så har vi lyckats bäst med att skapa aktiviteter, träningar eller prova på, tillsammans med idrottsföreningarna. Idrotten har en vana kring detta i och med idrottsskolor och prova på-verksamhet. Samverkan med kommunerna tog längre tid än vi räknat med bl. a. beroende på att kommunerna inte haft en struktur som passat vår samverkansidé. Efterhand har detta blivit bättre och nätverk har bildadats i någon form i de flesta kommunerna och då förenklades arbetet väsentligt. Ett delmål som vi inte lyckats så bra med är att stödja föreningarna till att bli goda mottagare genom attitydsdiskussioner kring mångfald, mentorskap, policyarbete kring mångfald, utbildningar för befintliga och nya ledare kring ledarskap, svenska modellen, bemötande m.m. Vi har genomfört en del men på detta område tar vi med oss en mängd erfarenheter till kommande projekt och ordinarie arbete som gör att vi kan jobba på ett bättre sätt och nå längre. Att öka vår interna kompetens inom vår idrottsorganisation har varit viktig och där har vi gjort ett flertal insatser ex. träffar med Migrationsverket och framgångsrika integrationsprojekt i och utanför idrotten. Projektets strategiska påverkan får anses stor där vi haft en bra lokal spridning via möten med olika kommunala instanser, föreningar och i vissa fall företag för att lyfta frågan. Vi sitter nu också i nätverk på den kommunala nivån. På den regionala nivån finns vi med i integrationsråd och fokusgrupper på länsstyrelser både i Västerbotten och Småland. Vi sitter också med i partnerskap på länsstyrelser kopplat till nya EU-programmen där integration diskuteras mycket nu. På riksplanet har vi deltagit på en programpunkt under Almedalsveckan och även, med erfarenhet från projektet, haft möjlighet att kunna påverka RF:s nya satsning på integration. Sammanlagt har 47 idrottsföreningar deltagit i projektet. Vi har haft en spridning på 32 olika idrotter och en bra blandning mellan lag- och individuella idrotter. Totalt har ca 350 unika deltagare varit med i föreningarnas aktiviteter varav ca 100 ensamkommande flyktingbarn och resten till största delen familjeflyktingar. Dessutom har ca 500 deltagare varit med på olika utbildningar bl. a. föreläsningar med Somalia Bandy och Igor Ardoris. Deltagarna i projektet har framförallt en etnisk bakgrund från Somalia, Syrien och Afghanistan. Därefter är det en stor spridning på få individer från respektive land. Projekt Etnisk mångfald har gett oss erfarenheter och ny kunskap som vi kan dra stor nytta av vid kommande nya projekt och även i vårt ordinarie arbete med mångfald. Projektet har även blivit en form av förstudie, för oss i distrikten, till den stora integrationssatsningen som nu initierats av RF för Inledning Idrotten har genomfört ett antal projekt genom åren där personer med utländsk bakgrund varit målgrupp. Satsningarna har delvis genomförts med idrottens egna medel men till största delen ideellt. I några fall har kommuner varit med och medfinansierat. Under de senaste åren har idrottsledare, kommuner, flyktingsamordnare och personer med utländsk bakgrund önskat ett ökat engagemang hos idrotten. Det är med utgångspunkt i ett ökat behov av att jobba med etnisk mångfald inom idrotten som vi avsåg att bedriva ett pilotprojekt vars främsta uppgift var att prova olika arbetssätt och sedan skapa en arbetsmodell för idrottsföreningar att jobba med integration genom idrott. 2

3 Bakgrund/syfte/tidsplan Bakgrund En studie gjord av Statistiska centralbyrån (Idrott och integration, 2010) visar att ungdomar med utländsk bakgrund deltar i stor utsträckning inom föreningsidrotten. Många anger också att idrotten spelar en viktig roll i deras liv. Men studien pekar också på områden som kräver ökade insatser. Ett sådant är att det finns tydliga könsskillnader, tjejer med utländsk bakgrund är föreningsaktiva i betydligt mindre utsträckning än killarna. En annan slutsats är att det finns stora skillnader mellan olika idrotter. Frågan är viktig, både ur ett allmänt demokratiskt perspektiv och för svensk idrotts framtid. Idag har var femte invånare i Sverige utländsk bakgrund, det vill säga är född utomlands eller har en förälder som är det. Idrottsrörelsen brukar hävda att den är en mötesplats över alla etniska gränser och därmed en viktig arena för integration. Studien visar att det i stor utsträckning stämmer, samtidigt som den visar att det finns mer att göra. Inom ramen för Idrottslyftet pågår också ett stort antal projekt för ökad mångfald. I Västerbotten har vi i projektet valt att arbeta med mindre glesbygdskommuner som tidigare visat intresse för frågan och även i Småland arbetade vi med mindre kommuner. Därför såg vi en styrka att samverka mellan dessa två distrikt. I Västerbotten var det Malå, Norsjö, Vilhelmina, Dorotea och Sorsele kommun som varit med i projektet. Och i Småland var det Gislaved, Gnosjö, Nässjö, Emmaboda och Uppvidinge som deltagit. Totalt har 10 kommuner deltagit under hela projekttiden. Syfte Västerbotten och Smålandsidrotten ska i mindre kommuner pröva metoder och ta tillvara erfarenheter; för att bättre rusta idrotten att vara en resurs i integrationsarbetets tidiga fas. Tidsplan Projektet har pågått mellan 1/ / Projektorganisation: Projektägare: Västerbottens Idrottsförbund. Styrgrupp: Niclas Bromark distriktsidrottschef Västerbotten, Christina Ericsson distriktidrottschef Småland, Anders Wahlström tjänsteman Riksidrotten & Mona Sahlin ledamot Riksidrottsstyrelsen. Projektledningsgrupp: Regional grupp av personer inom SISU/DF: Annelie Nilsson verksamhetsledare Västerbotten, Roger Philipsson projektkoordinator Västerbotten, Leif Edh projektledare Småland och Mikael Fagerström verksamhetsledare Småland. Regional Projektgrupp: Utsedda av respektive distrikt där idrottskonsulenter ingått. De har operativt varit de som jobbat med projektet i kommunerna. 3

4 Aktiviteter/nyckeltal Småland Emmaboda Deltagande föreningar: Emmaboda Verda OK, Emmaboda IS Idrotter: orientering och fotboll Antal aktiviteter: ca 10 aktiviteter Unika deltagare: ca 60 varav 15 ensamkommande och resten familjeflyktingar Gislaved Deltagande föreningar: Smålandsstenar GOIF, Smålandsstenar TK, Smålandsstenar SS, Smålandsstenar VBK, Klubb Energi, Villstad GIF, KIF Internacional Gislaved samt tre olika kyrkor Idrotter: fotboll, orientering, innebandy, tennis, simning, volleyboll, friidrott, gymnastik, zumba, basket Antal aktiviteter: ca 40 aktiviteter Unika deltagare: ca 30 ensamkommande flyktingbarn Gnosjö Deltagande föreningar: Gnosjö IF, Gnosjö IBK, Gnosjöandans RK, Svensk Bosnisk Förening, Gnosjö Karateklubb, Gnosjö Friluftsklubb, Idrotter: fotboll, innebandy, ridsport, karate, löpning Antal aktiviteter: ca 25 aktiviteter Unika deltagare: ca 60 varav 10 ensamkommande och resten familjeflyktingar Nässjö Deltagande föreningar: Nässjö HF, KFUM Nässjö Basket, NAGK Gymnastik, Nässjö BK, Team Clan, Nässjö Kampsport, Nässjö FF Idrotter: handboll, basket, gymnastik, boxning, bowling, kampsport, fotboll Antal aktiviteter: ca 20 aktiviteter Unika deltagare: ca 20 deltagare som är familjeflyktingar Uppvidinge Deltagande föreningar: Alstermo IF, Korpen Åseda, KSK Orientering, Åseda RF, GF Åseda, Älghults IF Idrotter: ridning, orientering, fotboll, basket, innebandy, taekwondo, parkour, gymnastik, bordtennis, handboll, olika korpaktiviteter samt fiske Antal aktiviteter: ca 60 aktiviteter Unika deltagare: ca 60 varav 15 ensamkommande och resten familjeflyktingar Aktiviteter/Nyckeltal Västerbotten Malå Deltagande föreningar: Malå IF, Skol-IF Idrotter: fotboll och volleyboll + en sportcamp dag har man provat alla Antal aktiviteter: ca 30 aktiviteter Unika deltagare: ca 15 deltagare där alla är ensamkommande flyktingbarn Norsjö Deltagande föreningar: I princip alla genom alliansföreningen NiDS (Norsjö idrott i samverkan) Idrotter: fotboll, golf, simning, parkour, bordtennis, bridge, skidor, ishockey, skateboard, klättring, taekwondo Antal aktiviteter: ca 30 aktiviteter Unika deltagare: ca 40 deltagare varav 20 är ensamkommande och resten familjeflyktingar 4

5 Vilhelmina Deltagande föreningar: Vilhelmina IK, Vilhelmina Judoklubb Idrotter: bågskytte, slalom, bowling, längdskidor, simning, fotboll, ishockey, judo samt schack Antal aktiviteter: ca 30 aktiviteter Unika deltagare: ca 25 varav alla ensamkommande flyktingbarn Dorotea Deltagande föreningar: Dorotea BK, Dorotea IF Idrotter: fotboll, handboll, volleyboll, friidrott, cykel, längdskidor, alpint Antal aktiviteter: ca 20 aktiviteter Unika deltagare: ca 20 deltagare som är ensamkommande flyktingbarn Sorsele Deltagande föreningar: Sorsele IF Idrotter: fotboll Antal aktiviteter: ca 30 aktiviteter Unika deltagare: ca 20 deltagare som är ensamkommande flyktingbarn Måluppfyllnad(målgrupper/mål/resultat och reflektion) Målgrupper Idrottsföreningar Nyanlända i första hand ensamkommande flyktingbarn och i andra hand andra asylsökande flyktingar, ex. familje- och kvotflyktingar. Flyktingmottagningar och andra kommunala verksamheter med integration som fokus. Potentiella framtida finansiärer såsom Migrationsverket, Flyktingfonden, Arvsfonden och Integrationsfonden. Övergripande mål Skapa en arbetsmodell för idrottsföreningar att jobba med tidig integrering och därmed etnisk mångfald inom idrotten. Arbetsmodellen ska kunna användas av övriga SISU-/RF- distrikt. Delmål 1 Idrottsaktiviteter för ensamkommande flyktingbarn och i andra hand andra asylsökanden 1. Genomföra idrottsaktiviteter/-skolor utifrån varje förenings & kommuns förutsättningar. 2. Ett specifikt aktivitetsfokus för tjejer med utomeuropeisk bakgrund; prova och utveckla befintliga arbetssätt. Resultat och reflektioner: Detta delmål är det som vi varit mest framgångsrika med i projektet. Vi har haft över 300 aktiviteter, träningar och prova på, inom projektet och utöver det så tillkommer många ordinarie träningspass också där en hel del har fortsatt. Mest glädjande är att mellan nyanlända nu är med i den ordinarie verksamheten. Idrottsföreningarna har en vana att kunna skapa aktiviteter kopplat till träning och prova på. Även idrottsskolorna i flera kommuner har varit ett stöd. Något som också bidragit är att många föreningar tidigare jobbat med projekt i Idrottslyftet rekrytering och skapat en intern organisation kring prova på eller aktiviteter på skoltid eller fritid. 5

6 Vi har identifierat fyra grundmodeller som använts i projektet: prova på vid boendet av IF - sedan ordinarie träning prova på/idrottsskola hos IF på fritiden sedan ordinarie träning prova på under skoltid sedan ordinarie träning erbjudande om ordinarie träning direkt Möjligen kan man nämna en femte modell och det är de som är med på prova på och som väljer att inte gå vidare till föreningens ordinarie träning. De alternativ som följer då är att inte överhuvudtaget vara med längre eller skapa egna spontana aktiviteter/träningar där detta är möjligt. Vår erfarenhet är att det inte finns en modell som passar alla utan att man måste se de lokala förutsättningarna och anpassa sig efter dessa. Modellerna med prova på är mer resurskrävande i form av ledare, transporter, planering m.m. men ger en större möjlighet för de nyanlända att få prova olika idrotter. Modellen med att erbjuda nyanlända att direkt vara med på ordinarie träning är snabbare men valet där blir oftast en idrott som man utövat tidigare. Flera föreningars ledare har också upplevt behov av att vara fler ledare och att få utbildning i bl a bemötande, olika kulturer. Språket är viktigt också men många gånger fungerar det utan tolkar och anhöriga även om det är önskvärt vid vissa tillfällen kopplat till aktiviteterna. Att direkt hänvisa till den ordinarie träningen har i vissa fall inneburit stora påfrestningar på föreningarna och dess ledare, då till exempel antal deltagare varierat stort mellan träningstillfällena (15 55 i en fotbollsträning som exempel). Långsiktigt behöver det nog finnas resurser för att arbeta med en modell som innebär någon form av prova på eller sluss innan man kommer till den ordinarie föreningsverksamheten. Några saker som lyfts i projektet som viktiga är kommunikationen med nya anlända inför aktiviteterna. Framgångsrikt är att bjuda in till varje tillfälle separat där ansvariga på boenden har en nyckelroll. Överhuvudtaget så är dessa personers engagemang och intresse avgörande för att få in nyanlända i våra föreningar. Dessutom kan transporter ställa till det om det saknas hjälp kring detta. På många håll finns boenden en bit utanför stadskärnan och då behövs en samordning av detta av inblandade. Ibland upplevs det också framgångsrikt när aktiviteter ligger i anslutning till skoltid eftersom det kan ge en trygghet. Samma tid och plats på aktiviteterna förenklar också när detta är möjligt. Vårt specifika mål med tjejer har varit svårt mest beroende på att i gruppen ensamkommande flyktingbarn finns det väldigt få tjejer. Det vanligaste har varit mixade grupper. Dock har vi på några håll jobbat med enbart tjejgrupper ex i Norsjö(simning), Vilhelmina(tjejkväll) och Gislaved(zumba). I de fall som nyanlända haft föräldrar med så har kommunikationen innan aktiviteterna varit avgörande för att få de vuxna att tillåta att tjejerna deltar. I vissa fall har föräldrarna också valt att vara med själva. Delmål 2/Delmål 4 Samverkan idrotten & kommuner/ Nätverkande mellan föreningar 1. Initiera en kontakt mellan kommunens flyktingmottagning och idrotten. 2. Bli en medspelare i redan befintliga integrationsnätverk inom kommunen. 3. Inrätta idrottens integrationsråd mellan idrotten & kommunen & deltagande föreningar. Resultat och reflektioner: Det är ett delmål där startsträckan var längre än vi trodde. Vår naturliga ingång i kommunala förvaltningar/nämnder är fritidsnämnd/kontor eller motsvarande, men det är inte här ansvaret för asyl/flyktingmottagningen ligger. Det är oftast under socialförvaltning/nämnd och idrotten har/hade inga 6

7 naturliga ingångar här. De tjänstemän/politiker inom den förvaltningen såg inte heller idrottsföreningen som resurs från början. Kommunerna har varit organiserade mer i stuprör men efterhand har de organiserat sig bredare och i samverkan internt. Säkert har vi bidragit på något sätt till detta i vissa kommuner. Idrottens roll som en medspelare kring integration har stärkts i samtliga kommuner. Efterhand har vi lyckats skapa ett integrationsråd/nätverk i de flesta kommunerna. Dessa nätverk har bestått av oss själva, deltagande föreningar, kommunens representant/ representanter och i vissa fall Arbetsförmedlingen, skolan, SFI, kyrkan, Röda korset, studieförbund m.m. Nätverken har haft olika sammansättning beroende på de lokala förutsättningarna och framförallt kontakter. I vissa fall har vi tagit plats i befintliga kommunala nätverk inom integration. Nätverkens uppgift har varit samverkan via planering, förståelse, kompetens, ta del av erfarenheter, utbildning, ekonomi, prioriteringar, kommunikation, goda exempel, bollplank, problemlösning både internt och externt inom och utanför nätverket. De flesta av dessa lever vidare till ett mer ordinarie arbete och skapar även en möjlighet till ett långsiktigt arbete. I Norsjö har vi samverkat med föreningsalliansen NiDS vilket har fungerat bra. I några småländska kommuner har en förening tagit ett större ansvar och skött planering, program, samverkan med andra IF med stöd av oss och det har också fungerat bra. I de fall som det har funnits privatägda boenden har det upplevts svårare att få kontakt och att få till en fungerande samverkan. Det har tagit tid och i något fall har det inte blivit någon samverkan. Delmål 3 Föreningsutveckling och utbildning 1. Öka föreningens kompetens genom idrottens föreningslära med tillägg inom integration; arbetsnamn idrottens föreningslära med integration BAS. 2. Identifiera och utveckla ledare i föreningen genom mentorskap; i en process med en SISU-konsulent identifiera roller som personer med utländsk bakgrund kan ta sig an i ett tidigt skede med stöd av en mentor, exempelvis som assisterande tränare i ett fotbollslag eller som ledamot i en sektion eller projektgrupp. Resultat och reflektioner: Dessa delmål har vi bara nått delvis och inte i den omfattning som vi önskat. Vi har genomfört utbildningar både för aktiva och ledare i våra föreningar men även för nyanlända barn, ungdomar och vuxna. Bland ämnena hittar man ledarskap, demokrati och delaktighet, idrottskunskap, föreningskunskap, styrelseutveckling, rekrytering, teambildning, bemötande, värdegrund, idrottens organisation, ledarskap. Vanligast har varit temakvällar och kurser. Småland genomförde dessutom två föreläsningar med Somalia Bandy och även två föreläsningar med Igor Ardoris(gymnastikläraren i TV-serien klass 9A). Alla föreläsningarna var välbesökta. Totalt på alla utbildningar i projektet har ca 500 personer deltagit. En hel del utbildningar har blivit inställda. Orsaker här kan vara liknande som vi nämnt tidigare nämligen att de ansvariga på boendena har en nyckelroll att kommunicera med de nyanlända och att man löser transporten när detta krävs. Vi har bistått föreningarna med kunskap om frågor som rör verksamheten ex. försäkringar, personnummer, rättigheter. Denna rådgivning är viktig och kommer med all säkerhet öka i framtiden. Vi har inte nått fram med att få föreningarna att jobba bredare med mångfald. Tankar vi hade var att IF skulle utse en integrations-/mångfaldsansvarig, skapa eller uppdatera mångfaldspolicy, se över föreningsidén kopplat 7

8 till idrottens krav på att idrotten är öppen för alla. Detta kommer att vara viktigt i kommande satsningar och i det ordinarie arbetet med integration där fokus på detta behöver vara större. Ett bra exempel är Dorotea BK som i sin föreningsidé har med att de vill bidra med att integrera invandrare in i samhället genom att de får bidra, känna sig behövda och viktiga som individer även om deras språk inte räcker till. De får känna sig välkomna och får ingå i ett större sammanhang som bidrar till både psykiskt som fysiskt utveckling. Vi har haft svårt att hitta en bra modell för att fånga upp ett mentorskap i föreningarna. Det kräver ett extra jobb kring rekrytering, utbildning och kommunikation och tar tid. Ett fungerande exempel är Uppvidinge kommun som har en lots som är kommunalt anställd och som funnits nära gruppen nyanlända. Denna roll har varit en brygga mellan de nyanlända och föreningen och även deltagit i stor utsträckning på och kring aktiviteterna. Möjligheter till täta kontakter med föräldrar har bidragit till att många har tagit klivet in i föreningen. Detta är ett område som vi tycker är viktigt i kommande projekt och där kommer vi att lägga större fokus i ett starkare samarbete med föreningarna. I vissa föreningar har dock detta fungerat och där har man hittat nya ledare på sikt. Delmål 5 Strategisk påverkan 1. Påverka nationella & regionala finansiärer att idrotten ÄR en integrationsfaktor. 2. Ta plats i Länsstyrelsens integrationsråd eller liknande. Resultat och reflektioner: Vi har idag en större representation i olika råd och andra grupper kring integration på alla nivåer. På det lokala planet verkar vi i våra nätverk, som kommer leva vidare till stor del, men vi blir även inbjudna på andra nätverksträffar med bredare representation ex. större integrationsråd. På den regionala nivån finns vi med i integrationsråd på länsstyrelser både i Västerbotten och Småland. Vi sitter också med i partnerskap på länsstyrelser kopplat till nya EU-programmen där integration diskuteras mycket nu. Länsbildningsförbunden är andra grupper där integration diskuteras med de andra studieförbunden, folkhögskolorna och biblioteken. Där har vi visserligen varit med tidigare men nya projekt i samverkan dyker upp mer och mer. På riksnivån har vi bidragit med våra erfarenheter från projektet till RF när modellen för den nya satsningen skulle skapas. Vi ser att projekt Etnisk mångfald varit en förstudie för våra egna nya projekt och ordinarie satsningar men delvis även hjälp till RF. Vi deltog även i Almedalen på en programpunkt kring idrott och integration. Västerbotten har dessutom genomfört en integrationskonferens med 30 förenings- och kommunalföreträdare, samt boenden och andra organisationer. Vi har även nått en stor spridning av projektet i diverse media. RF har skrivit om projektet i nyhetsbrev. Svenska Orienteringsförbundet gjorde en artikel i Skogssport om Emmaboda Verda OK. Vi har synts i lokal-tv och de flesta lokala tidningarna har haft artiklar. Dessutom har vi använt distriktens nyhetsbrev, hemsidor och sociala medier för kommunikation och spridning. 8

9 Delmål 6 Egen kunskapsuppbyggnad 1. Integration BAS för anställda i DF & SISU. 2. Forskarfrukost om integration genom idrott. Resultat och reflektioner: Inom detta delmål har vi gjort många insatser kring den egna kunskapspåfyllningen. Vi har haft föreläsningar av Migrationsverket om hur mottagandet är uppbyggt, vilka som har ansvar och när. Vi har lyssnat på goda exempelföreningar som gett oss tips ex. Vimmerby IF och KFUM Nässjö Basket. Vi har även lyssnat av föreningar eller organisationer utanför idrotten ex. Nätverket SIP och Röda korset. Lokalt i de tio kommunerna har vi fått kunskap om respektive kommuns mottagarmodell. Samtal har förts vid två tillfällen med RF/SISU riks om att ha temat integration på en utforskarfrukost så där hoppas vi något framöver. Effekter/framgångsfaktorer/problem och problemlösningar Några effekter En medvetenhet för alla kring integration föreningar, kommuner, egen personal Projektet har skapat intresse i andra kommuner och föreningar Fler föreningar som arbetar med integration/mångfald Samhällsnyttan har ökat och vi har lättare att påvisa den Kommit in i många nätverk kommuner, regionala grupper, RF Bidragit till att skapa nätverk i kommunerna Har gett kunskap och erfarenheter till vårt ordinarie integrationsarbete Projektet har bidragit till nya projekt Har gett erfarenheter till kommande projekt Skapat arbetstillfällen via nya projekt RF:s satsning, 37-projekt, lokala projekt Högre kompetens i vår egen organisation Vi har synts i media i alla kommuner men även på regional/central nivå Några framgångsfaktorer Bra dialog med ansvariga på boenden för att få ut information Nätverken är viktiga och bidrar till bl. a. samverkan och planering Kommuner bidragit med hyror, tolk, lokaler, transporter Vi har varit motorn i arbetet för att få till aktiviteter/utbildningar Kontakt med skolor skapar bra samverkan och kommunikation Förberedelseklass/Internationella klasser är bra ingångar SFI temadagar/temaveckor är en bra ingång Viktigt med tydlig rollfördelning IF, nätverk m.m Involvera målgruppen tidigt i projekten men även i ordinarie arbete 9

10 Några problem som dykt upp i projektet men även förslag på lösningar Arbetsförmedlingen inte med Fler samarbetspartners behövs Information om aktiviteter Transporter Fler ledare behövs Attityden i föreningen Vissa IF ser bara kostnader Medlemsavgifter orättvisa Utrustning saknas Finansiering utanför projektet Bör tillfrågas att ingå i nätverken Kyrkan, andra föreningar, Röda korset, Rädda barnen, studieförbund, bibliotek, Friluftsfrämjandet Bra kontakt med ansvariga på boenden som delar ut och påminner Bra med gemensamma resor till aktiviteter Kräver ett rekryteringsarbete och utbildning/introduktion, rekrytera nyanlända via mentorskap Mer förankrat i styrelsen, beslut, utse integrations-ansvarig, skapa eller revidera policy, påvisa samhällsnyttan Påvisa samhällsnytta, ger nya aktiva, ledare m.m. IL, majblommekommitté-, skapa nya medlemskap, sponsring, familjemedlemskap där en nyanländ ingår, lägre avgift år 1 och ordinarie år 2, nytänk Loppis, lånematerial, sponsring, nytänk IL rekrytering, IL Idrotten vill, IL SF, 37(kommun), sponsring, EU-medel ex Leader/LLU Utvärderingar Projektledningsgruppen har följt upp den operativa verksamheten och stämt av projektet via videokonferens ca 1 gång i kvartalet. Ett längre uppföljningsmöte genomfördes fysiskt i juni 2014 på Arlanda. De regionala projektgrupperna har stämt av projektet kontinuerligt. Projektet har använt sig av utvärderingar där distrikten själva utvärderat sin verksamhet i projektet. Utvärderingarna som genomförts genom muntliga intervjuer och enkäter har vänt sig till nyanlända, kommunrepresentanter, föreningsrepresentanter, idrottskonsulenter. Resultaten av utvärderingarna finns med i olika delar av slutrapporten men framförallt i avsnitten kring effekter, framgångsfaktorer och problemlösning. Framtid Vi har samlat på oss mycket ny kunskap och nya erfarenheter genom projektet Etnisk mångfald. Om vi skulle tipsa andra distrikt om vad som är viktigt i kommande projekt eller satsningar så kan det sammanfattas enligt: Projektmodell: Skapa nätverk med kommun och idrottsföreningar + ev. AF, andra föreningar Välj lokalt den aktivitetsmodell som passar bäst av de fem identifierade Skapa en bra kontakt med ansvariga på boenden som blir medspelare Jobba med föreningsutveckling beslut, policy, mentorskap, utbildningar m.m. Hög kompetens bland egen personal med några spjutspetsar Involvera målgruppen tidigt i planering, aktiviteter, utvärderingar m.m. Både Västerbotten och Småland är redan igång med nya projektidéer där vi haft stor nytta av projektet. Framförallt vill vi lyfta området med föreningsutveckling och utbildningar mer och tydligare. 10

11 RF:s kommande satsning blir viktig för att visa att idrotten kan vara en stark aktör i integrationsarbetet. Det känns bra att vi på något sätt kunnat bidra med erfarenheter till det arbetet och inte minst så kommer vi i distrikten att ha nytta av Etnisk mångfald som för oss varit en form av förstudie. Vi har dessutom stora förhoppningar på att RF ska kunna hjälpa distrikten framöver med framtagande av centralt material ex. foldrar, filmer, litteratur, kompetens, nätverk, strategisk påverkan. Vi ser också nyttan av att skapa en referensgrupp i distrikten med företrädare från olika myndigheter, organisationer och framgångsrika föreningar. Väldigt mycket bra integrationsarbete bedrivs redan och det måste vi kunna ha nytta av. Ett annat konstaterande är att idrottsrörelsen behöver bli bättre på att ta del av men också initiera forskning om integration. Då har vi lättare att sätta in rätt åtgärder så att det skapar en bra integration i det svenska samhället. Plattformen för detta bör ligga på RF. I projektet har vi haft störst fokus på att jobba med ensamkommande flyktingbarn men även tagit med familjeflyktingar på olika håll. Kommande projekt behöver också lyfta blicken och se vuxna som en målgrupp med sikte på att få in nya aktiva, ledare och medlemmar i våra idrottsföreningar. Detta är en stor möjlighet till kommande nyrekrytering inom idrotten. Slutord En vardagskväll dök det upp 60 deltagare till en prova på-kväll som Emmaboda Verda OK bjöd in till. De flesta var nyanlända och alla med någon etnisk bakgrund. Några har varit i Sverige lite längre än att kallas nyanlända. Många av dessa var dessutom rädda för skogen som för många innebär fara. Klubben löste kvällen galant framförallt genom en vana att kunna organisera prova på genom att varit med i en idrottsskola länge i Emmaboda och dessutom en förening som har jobbat med projekt inom Idrottslyftet rekrytering på ett bra sätt. Detta säger mycket om kraften som kan skapas inom idrotten. Det finns många liknande exempel inom projektet. Projektet har gett idrottsorganisationerna i Småland och Västerbotten en bra möjlighet att prova idéer som vi gemensamt haft tidigare och som vi ville testa i ett gemensamt projekt. Denna samverkan med ovanlig geografi har varit en intressant del av projektet och fungerat väl med förhoppning om att fler distrikt vill testa. Samverkan på alla plan är förmodligen den största framgångsfaktorn för att få liknande projekt att fungera. Vi har fått chansen att prova olika saker i projektet. Precis vad man vill att ett projekt ska ges möjlighet till. Mycket lyckas man med och del lyckas man mindre bra med men där drar man slutsatser och lär sig inför nya utmaningar. Projektet är ett bra exempel på detta. Givetvis vill vi tacka föreningarna som ställde upp och alla kunniga och engagerade ledare som bidragit på olika sätt. Även ett stort tack till de kommunala företrädarna. Slutligen ett stort tack till ledamöterna i RF/RF:s råd för Idrottslyftet som trodde på idén och gav oss möjligheten. Fotbollen hjälpte min pappa in i samhället. Idrotten har ju sitt eget språk Dajana Tadic, projektledare Vilhelmina kommun Jönköping Mikael Fagerström Smålands Idrottsförbund Annelie Nilsson Västerbottens Idrottsförbund 11