EXAMENSARBETE. Läkemedelsutköp bland äldre i Norrbotten. En jämförelse mellan kvinnor och män samt riket. Anu Miettinen Petra Sandström

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2007:020 HV Läkemedelsutköp bland äldre i En jämförelse mellan kvinnor och män samt riket Anu Miettinen Petra Sandström Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Medicinsk vetenskap 2007:020 HV - ISSN: ISRN: LTU-HV-EX--07/020--SE

2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Receptarieprogrammet Examensarbete 10 poäng Vt Läkemedelsutköp bland äldre i - en jämförelse mellan kvinnor och män samt riket Prescription-drugs dispensed from pharmacies to elderly in the county of - a comparison between men and women and Sweden Anu Miettinen, Petra Sandström Handledare Björn Wettermark, Apoteket AB, Forskning & Utveckling

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 02 Sammanfattning 03 Abstract 05 Inledning och syfte 07 Metod 08 Resultat 09 Diskussion 22 Slutsatser 27 Tackord 28 Referenser 29 2

4 Sammanfattning Bakgrund Den här rapporten bygger på uppgifter från Socialstyrelsens nya, individbaserade läkemedelsregister, som är avsett att användas för epidemiologiska undersökningar, forskning och framställning av statistik. Registret innehåller uppgifter om läkemedel och andra varor som expedierats mot recept sedan 1 juli Registret innehåller personnummer, tillsammans med uppgifter om patientens kön, ålder och folkbokföringsort. Syfte Syftet med det här arbetet var att analysera läkemedelskonsumtionen hos de äldsta läkemedelsanvändarna (65-74 år samt 75+) i s län år Vilka var de största läkemedelsgrupperna? Skilde sig läkemedelsanvändningen bland äldre i från den bland äldre i riket som helhet, och vilka var i så fall de största skillnaderna? Hur skilde sig läkemedelsanvändningen åt bland norrbottniska kvinnor och män? I vilken grad förekom polyfarmaci bland de äldsta norrbottningarna? Metod Studien var deskriptiv och baserades på redan insamlade registerdata. Utgångspunkten för arbetet var datafiler uttagna från Socialstyrelsens läkemedelsregister över läkemedelsutköp gjorda av befolkningen i respektive hela riket år Bearbetning gjordes med prevalens mätt i antal patienter per tusen invånare för de största läkemedelsgrupperna (3- ställig ATC-kod). Läkemedelsanvändningen jämfördes mellan och riket samt mellan kvinnor och män. Vidare analyserades data över antal olika substanser per person, för att få en bild av omfattningen av polyfarmaci bland de äldre i. Resultat Hälften av männen och 58 procent av kvinnorna i i åldrarna hämtade under året ut fem eller fler olika läkemedel. Högre upp i åldrarna, 75 år och över, ökade andelen till 76 procent av männen och 82 procent av kvinnorna. Den största läkemedelsgruppen bland de äldsta norrbottningarna var antikoagulantia, följt av olika läkemedelsgrupper för behandling av hjärt-kärlåkommor. 3

5 Vid jämförelse av och riket, var det främst två stora skillnader som framkom. De äldre norrbottningarna köpte ut mer antikoagulantia och hjärt-kärlläkemedel än de jämnåriga svenskarna i medeltal. I riket som helhet var det i stället grupperna neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel samt medel vid mun- och tandsjukdomar som det såldes mer av. Vad gällde skillnaderna mellan äldre kvinnors och mäns läkemedelsutköp i var det bland männen, förutom urologiska medel, antikoagulantia och läkemedel för behandling av hjärt-kärlåkommor som var större. Läkemedelsgrupper som var vanligare bland kvinnor än bland män var, utöver könshormoner och mineralämnen, tyreoideahormoner, diuretika, analgetika samt neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel. Slutsatser En av slutsatserna som kunde dras av rapporten var att polyfarmaci förekom bland de äldre läkemedelsanvändarna i, och att förekomsten ökade med stigande ålder. De äldre i använde antikoagulantia och hjärt-kärlläkemedel i högre utsträckning än i riket. Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel användes mer bland äldre i riket än i. Angående skillnader mellan könen framkom att männen hämtade ut mer hjärt-kärlläkemedel än kvinnorna, medan kvinnorna köpte ut mer analgetika, diuretika samt neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel. 4

6 Abstract History This report was based on information from the new Swedish prescribed drug register. The register may be used for epidemiological studies, research, and statistics. It contains information about drugs dispensed on prescription since July 1st, The register contains data of unique identifier (personal identification number), sex, age and national registration. Purpose To analyse drug use in elderly patients (age groups years and 75+) in the county of in Which pharmacological groups were used most frequently? Were there differences in the use of drugs among elderly in the county of compared to the nation, and if so, which were the largest differences? How did the use of drugs differ between men and women in the county of? How common is polypharmacy among elderly in the county of? Method The study was descriptive and based on routinely collected data. All analyses were based on data captured from the Swedish national prescribed drug register, containing information about all dispensed medicines in the county of and in the whole of Sweden in The measurement of utilization was prevalence during one year - number of patients per thousand inhabitants. All analyses were done by pharmacological group (ATC 2 nd level). Drug use was compared between the county of and Sweden and between men and women. Data on numbers of different substances dispensed per person was analysed, to get a picture of how common polypharmacy is among the elderly in the county of. Results During the year, five or more different drugs were dispensed from pharmacies to half of all the men and 58 percent of all the women (ages years) in the county of. Among patients 75 years or older in age, these proportions increased to 76 percent of all the men and 82 percent of all the women. 5

7 Antitrombotic drugs was the mostly used drug among the oldest citizens of the county of, followed by different drugs for treatment of diseases in the cardio-vascularsystem. When comparing the county of with the whole of the nation, two main differences could be seen. More antitrombotic and cardio-vascular-drugs were dispensed to the elderly in than to elderly Swedes in general. In the whole of Sweden neuroleptics/sedatives and mouth- and dental preparations were used more extensively to the elderly. Besides urological drugs, more antitrombotics and cardiovascular drugs were dispensed to elderly men than to elderly women in the county of. Medicines more commonly dispensed to women were, besides from sex-hormones and minerals, thyreoidic hormones, diuretics, analgetics and neuroleptics/sedatives. Conclusions One of the conclusions drawn from the report was that polypharmacy exists among elderly in the county of, and that it increases with age. A more extensive use of antitrombotic drugs and cardiovascular-drugs could be seen among the elderly in the county of than among elderly in the nation as a whole. Neuroleptics and sedatives had a higher utilization in the whole of Sweden, than in the county of. The study showed that more cardiovascular drugs were dispensed to men than to women, while more analgetics, diuretics and neuroleptics/sedatives were dispensed to women. 6

8 Inledning och syfte Den här rapporten baserades på uppgifter från Socialstyrelsens läkemedelsregister (1). Registret är avsett att användas för epidemiologiska undersökningar, forskning och framställning av statistik. Det innehåller uppgifter om läkemedel, förbrukningsartiklar och livsmedel som expedierats mot recept eller motsvarande på apotek. Från och med juli 2005 finns personnummer med i registret, tillsammans med uppgifter om patientens kön, ålder och folkbokföringsort. Det nya individbaserade läkemedelsregistret öppnar upp möjligheter för att ta fram deskriptiv statistik, till exempel antal individer i olika åldersgrupper som får olika läkemedel, prevalens och incidens, dosering och uthämtad volym per individ med mera. Syftet med det här arbetet var att analysera data för de äldsta läkemedelsanvändarna i s län år Vilka var de största läkemedelsgrupperna? Skiljde sig läkemedelsanvändningen bland äldre i från den bland äldre i riket som helhet, och vilka var i så fall de största skillnaderna? Hur skilde sig läkemedelsanvändningen åt bland norrbottniska kvinnor och män? Studien omfattade material för både yngre äldre (65-74 år) samt för äldre äldre (75 år och uppåt). Med stigande ålder ökar sjukligheten och därmed även läkemedelsanvändningen, liksom förekomsten av polyfarmaci. Därav intresset för inriktningen mot äldre. En undersökning av läkemedelsutköpen bland de äldre i i den här formen var troligen den första i sitt slag, eftersom den baserades på den första tillgängliga helårsstatistiken (år 2006) från det nya läkemedelsregistret med individbaserade data. 7

9 Metod Studien var deskriptiv och baserades på redan insamlade registerdata. Utgångspunkten för arbetet var datafiler uttagna från Socialstyrelsens läkemedelsregister över läkemedelsutköp gjorda av befolkningen i respektive hela riket år Studien byggde i huvudsak på data över prevalens i riket respektive prevalens i. Prevalensen mättes som antal patienter per tusen invånare som köpt ut respektive läkemedel. Det aktuella rådatamaterialet omfattade uppgifter om åldersgrupp, kön, antal patienter, antal recipen, definierade dygnsdoser (DDD), totalkostnad (Apotekets utköpspris, AUP), landstingskostnad, folkmängd, ATC-grupp med 3-ställig ATC-kod, prevalens (patienter per tusen invånare), DDD per tusen invånare och dag (DDD/TID) samt län. De ovan nämnda filerna bearbetades i excel för att ta fram listor över de 15 största ATCgrupperna för åldersgrupperna år och 75+ i respektive riket. Materialet bearbetades också för att ta fram separata uppgifter för kvinnor och män, liksom för att ta fram de största skillnaderna mellan och riket samt mellan kvinnor och män i. Som värdemått för alla körningar ovan valdes antal patienter samt patienter per tusen invånare. Det nya individbaserade läkemedelsregistret ger även möjligheter till att ta fram uppgifter om antal substanser per individ. Detta lyftes fram i rapporten genom en redovisning av hur många äldre norrbottniska kvinnor och män som under 2006 köpte ut 1, 2, 3-4, 5-9, respektive 20 eller fler olika substanser. Faktaruta. Fakta om Area: hektar, en fjärdedel av landets yta (riket hektar) Folkmängd (31 december 2006): (riket ) Folkmängd 65 år och äldre: (riket ) Andel ålderspensionärer: 19,3 procent (riket 17,4 procent) Befolkningsstruktur: Lägre andel barn < 10 år, kvinnor år och män år Högre andelen medelålders personer. Medellivslängd kvinnor (åren ): 81,9 år (riket 82,6 år) Medellivslängd män (åren ): 77,2 år - lägst i landet (riket 78,2 år) Antal läkare per 1000 invånare år 2005: 2,5 (riket 2,9) Avstånd till närmaste vårdcentral 2006 (Andel av befolkning): < 10 minuter : 80,2 (riket 88,5 ) minuter : 12,0 (riket 9,9 ) minuter : 4,2 (riket 13,0 ) minuter : 2,3 (riket 0,2 ) > 40 minuter : 1,3 (riket 0,1) (Källa:

10 Resultat 8 Hur många olika läkemedel fick kvinnor och män över 65 år i år 2006 I hade 50 procent av männen i åldersgruppen år under året köpt ut fem olika läkemedel eller fler (diagram 1). För kvinnorna i samma åldersgrupp var det 58 procent. I åldersgruppen 75+ köpte 76 procent av männen och 82 procent av kvinnorna ut minst fem olika läkemedel. Det fanns äldre som hade 20 olika läkemedel eller fler. I var det 183 män och 362 kvinnor i åldersgruppen år. I åldrarna 75+ hade 334 män och 778 kvinnor 20 läkemedel eller fler. Många funktioner förändras i kroppen vid stigande ålder, vilket leder till ökad känslighet för läkemedel. Trots detta förekom polyfarmaci hos många äldre norrbottningar. Diagram 1. Hur många olika läkemedel fick kvinnor och män över 65 år i år 2006 Kvinnor (65-74 år) Män (65-74 år) Kvinnor (75+) Män (75+)

11 9 De 15 största ATC-grupperna i i jämförelse med riket Bland de äldsta läkemedelsanvändarna i (65-74 år och 75+) var B01 Antikoagulantia den största läkemedelsgruppen, mätt i antal personer som använde läkemedlet () (tabell 1 och 2, diagram 2 och 3). I åldrarna år behandlades 357 av 1000 personer med antikoagulantia, och högre upp i åldrarna fick mer än varannan, eller 577 personer av tusen läkemedel ur gruppen. Motsvarande siffror för riket var 291 respektive 525 patienter per tusen invånare. Läkemedel för behandling av hjärt-kärlåkommor var väl representerade bland de 15 största ATC-grupperna hos de äldre i. Det rörde sig om C07 Beta-receptorblockerande medel, C03 Diuretika, C10 Serumlipidsänkande medel, C09 Medel som påverkar reninangiotensinsystemet, C01 Medel vid hjärtsjukdomar och C08 Kalciumantagonister. Antalet patienter per tusen invånare var för dessa grupper genomgående högre för norrbottningarna (65-74 år) än för medelsvensken. Detsamma gällde i åldrarna 75 och uppåt, med undantag för C07 Beta-receptorblockerande medel och C08 Kalciumantagonister. Skillnaden mellan riket och krympte dessutom högre upp i åldrarna. Andra stora grupper bland länets äldre läkemedelsanvändare var J01 Antibakteriella medel, N02 Analgetika och N05 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel. Av tabellerna framgår att andelen patienter per tusen invånare steg kraftigt för samtliga av de stora ATC-grupperna vid övergången från åldrarna till 75 och över. Undantaget utgjordes av C10 Serumlipidsänkande medel som användes mindre bland de allra äldsta.

12 10 Tabell 1. De 15 största läkemedelsgrupperna i i jämförelse med riket (65-74 år) ATC-grupp år B01 Antikoagulantia C07 Beta-receptorblockerande medel C10 Serumlipidsänkande medel C09 Medel som påverkar renin-angiotensinsystemet J01 Antibakteriella medel för systemiskt bruk C03 Diuretika N02 Analgetika M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska medel A02 Medel vid syrarelaterade symtom N05 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel C08 Kalciumantagonister R05 Hostmedel C01 Medel vid hjärtsjukdomar S01 Medel vid ögonsjukdomar G03 Könshormoner Riket år Diagram 2. De 15 största läkemedelsgrupperna i i jämförelse med riket Riket Pat/1000 inv B01 Antikoagulantia C07 Beta-receptorblockerande medel C10 Serumlipidsänkande medel C09 Medel som påverkar renin-angiotensinsystemet J01 Antibakteriella medel för systemiskt bruk C03 Diuretika N02 Analgetika M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska medel A02 Medel vid syrarelaterade symtom N05 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel C08 Kalciumantagonister R05 Hostmedel C01 Medel vid hjärtsjukdomar S01 Medel vid ögonsjukdomar G03 Könshormoner

13 11 Tabell 2. De 15 största läkemedelsgrupperna i i jämförelse med riket (75+) ATCgrupp 75+ B01 Antikoagulantia C03 Diuretika N02 Analgetika C07 Beta-receptorblockerande medel J01 Antibakteriella medel för systemiskt bruk N05 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel C09 Medel som påverkar renin-angiotensinsystemet C01 Medel vid hjärtsjukdomar A06 Laxantia S01 Medel vid ögonsjukdomar B03 Medel vid anemier A02 Medel vid syrarelaterade symtom C10 Serumlipidsänkande medel N06 Psykoanaleptika C08 Kalciumantagonister Riket 75+ Diagram 3. De 15 största läkemedelsgrupperna i i jämförelse med riket (75+) Riket 500 Pat/1000 inv B01 Antikoagulantia C03 Diuretika N02 Analgetika C07 Beta-receptorblockerande medel J01 Antibakteriella medel för systemiskt bruk N05 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel C09 Medel som påverkar renin-angiotensinsystemet C01 Medel vid hjärtsjukdomar A06 Laxantia S01 Medel vid ögonsjukdomar B03 Medel vid anemier A02 Medel vid syrarelaterade symtom C10 Serumlipidsänkande medel N06 Psykoanaleptika C08 Kalciumantagonister 12

14 De största skillnaderna mellan och riket läkemedel som var större i En av de mest markanta skillnaderna mellan och riket som helhet bestod i utköpen av antikoagulantia (B01). Noteringen 357 patienter per tusen invånare för norrbottningar mellan år låg drygt 66 patienter per tusen invånare högre än för riket i övrigt (tabell 3 och diagram 4). För åldrarna 75 år var det likaså B01 Antikoagulantia som toppade listan över vilka läkemedel norrbottningarna fick mer av än medelsvensken, men där var differensen något mindre, drygt 50 patienter per tusen invånare fler i än i riket (tabell 4 och diagram 5). Gruppen antikoagulantia dominerades av lågdos ASA (Trombyl). I åldrarna fanns en stark dominans av andra hjärt-kärl-läkemedel bland de övriga ATCkategorierna där låg högre än riket. För den näst största skillnaden stod C03 Diuretika, och därefter följde C10 Serumlipidsänkande medel, C01 Medel vid hjärtsjukdomar, C07 Beta-receptorblockerande medel och C09 Medel som påverkar reninangiotensinsystemet. Vidare fanns C08 Kalciumantagonister med bland de 10 främsta ATCgrupperna som norrbottningarna fick mer av än svenskarna i medeltal. I åldrarna 75 och uppåt fanns likaså C01 Medel vid hjärtsjukdomar, C03 Diuretika och C09 Medel som påverkar renin-angiotensinsystemet med bland preparatgrupper där norrbottningarnas bruk varr större. I de högre åldersgrupperna var dock inte dominansen av hjärt-kärl-läkemedlen längre lika stor, utan här återfanns i stället N02 Analgetika, A06 Laxantia och A10 Diabetesmedel som grupper med störst differens till riket. R03 Medel vid obstruktiva lungsjukdomar samt H03 Tyreoideahormoner och antityreoida substanser hamnade högt bland läkemedelskategorier som såväl åldersgrupperna och 75+ i fick mer av än de jämnåriga i landet som helhet. 13

15 Tabell 3. De största skillnaderna mellan och riket (65-74 år) läkemedel som var större i ATCgrupp år Riket år Differens Riket- B01 Antikoagulantia C03 Diuretika C10 Serumlipidsänkande medel C01 Medel vid hjärtsjukdomar C07 Beta-receptorblockerande medel C09 Medel som påverkar reninangiotensinsystemet R03 Medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar C08 Kalciumantagonister H03 Tyreoideahormoner och antityreoida substanser N02 Analgetika A10 Diabetesmedel N04 Medel vid parkinsonism R01 Medel vid nässjukdomar S03 Medel vid ögon- och öronsjukdomar S01 Medel vid ögonsjukdomar Diagram 4. De största skillnaderna mellan och riket (65-74 år) läkemedel som var större i Riket Pat/1000 inv B01 Antikoagulantia C03 Diuretika C10 Serumlipidsänkande medel C01 Medel vid hjärtsjukdomar C07 Beta-receptorblockerande medel C09 Medel som påverkar renin-angiotensinsystemet R03 Medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar C08 Kalciumantagonister H03 Tyreoideahormoner och antityreoida substanser N02 Analgetika A10 Diabetesmedel 14 N04 Medel vid parkinsonism R01 Medel vid nässjukdomar S03 Medel vid ögon- och öronsjukdomar S01 Medel vid ögonsjukdomar

16 Tabell 4. De största skillnaderna mellan och riket (75+) läkemedel som var större i ATCgrupp 75+ Riket 75+ Differens Riket- B01 Antikoagulantia C01 Medel vid hjärtsjukdomar N02 Analgetika C03 Diuretika A06 Laxantia A10 Diabetesmedel R03 Medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar H03 Tyreoideahormoner och antityreoida -11 substanser C09 Medel som påverkar reninangiotensinsystemet S01 Medel vid ögonsjukdomar C10 Serumlipidsänkande medel G03 Könshormoner N04 Medel vid parkinsonism S03 Medel vid ögon- och öronsjukdomar J01 Antibakteriella medel för systemiskt bruk Diagram 5. De största skillnaderna mellan och riket (75+) läkemedel som var större i 700 Pat/1000 inv Riket 0 B01 Antikoagulantia C01 Medel vid hjärtsjukdomar N02 Analgetika C03 Diuretika A06 Laxantia A10 Diabetesmedel R03 Medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar H03 Tyreoideahormoner och antityreoida substanser C09 Medel som påverkar renin-angiotensinsystemet S01 Medel vid ögonsjukdomar C10 Serumlipidsänkande medel G03 Könshormoner N04 Medel vid parkinsonism S03 Medel vid ögon- och öronsjukdomar J01 Antibiotika 15

17 De största skillnaderna mellan och riket läkemedel som var större i riket Studien visade att användningen av N05 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel var högre i riket jämfört med i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen år var det i 163 patienter per tusen invånare som använde N05 jämfört med 217 patienter per tusen invånare i riket (tabell 5 och diagram 6). För 75+ var det 351 patienter per tusen invånare i och 413 i riket (tabell 6 och diagram 7). N05 består av N05A neuroleptika, N05B lugnande medel (ataraktia) och N05C sömnmedel och lugnande medel. Den mest använda undergruppen var sömnmedel och lugnande medel och där var kvinnorna över 75 de som förbrukade mest. Användarna av A01 Medel vid tandsjukdomar var fler bland de övriga svenskarna än bland norrbottningarna - 65 patienter per tusen invånare för riket mot 22 patienter per tusen invånare för i åldergruppen och 75 patienter per tusen invånare jämfört med 22 patienter per tusen invånare för de äldsta. Bland åringarna användes J01 Antibiotika, N06 Psykoanaleptika och A11 Vitaminer i högre grad i riket. A11 Vitaminer återfanns även bland ATC-grupper som var större i riket i åldersgruppen 75+ tillsammans med bland annat D02 Hudskyddande och uppmjukande medel samt A12 Mineralämnen. Tabell 5. De största skillnaderna mellan och riket (65-74) läkemedel som var större i riket ATCgrupp Riket Differens Riket- N05 Neuroleptika, lugnande och sömnmedel A01 Medel vid mun- och tandsjukdomar J01 Antibiotika N06 Psykoanaleptika A11 Vitaminer R06 Antihistaminer för systemiskt bruk D07 Glukokortikoider till utvärtes bruk R05 Hostmedel M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska medel D02 Hudskyddande och uppmjukande medel B03 Medel vid anemier D01 Antimykotika P01 Medel mot protozoer A12 Mineralämnen M02 Utvärtes medel vid led- och muskelsmärtor

18 Diagram 6. De största skillnaderna mellan och riket (65-74) läkemedel som var större i riket Pat/1000 inv Riket N05 Neuroleptika, lugnande och sömnmedel A01 Medel vid mun- och tandsjukdomar 0 J01 Antibiotika N06 Psykoanaleptika A11 Vitaminer R06 Antihistaminer - systemiska D07 Glukokortikoider - utvärtes R05 Hostmedel M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska medel D02 Hudskyddande och uppmjukande medel B03 Medel vid anemier D01 Antimykotika P01 Medel mot protozoer A12 Mineralämnen M02 Utvärtes medel vid led- och muskelsmärtor Tabell 6. De största skillnaderna mellan och riket (75+) läkemedel som var större i riket ATC-grupp 75+ Riket 75+ Differens Riket- N05 Neuroleptika, lugnande och sömnmedel A01 Medel vid mun- och tandsjukdomar A11 Vitaminer D02 Hudskyddande och uppmjukande medel A12 Mineralämnen D07 Glukokortikoider till utvärtes bruk B03 Medel vid anemier R06 Antihistaminer för systemiskt bruk H02 Kortikosteroider för systemiskt bruk R05 Hostmedel M04 Giktmedel C07 Beta-receptorblockerande medel N06 Psykoanaleptika L01 Cytostatika/cytotoxiska medel

19 Diagram 7. De största skillnaderna mellan och riket (75+) läkemedel som var större i riket Riket Pat/1000 inv N05 Neuroleptika, lugnande och sömnmedel A01 Medel vid mun- och tandsjukdomar A11 Vitaminer D02 Hudskyddande och uppmjukande medel A12 Mineralämnen D07 Glukokortikoider till utvärtes bruk B03 Medel vid anemier R06 Antihistaminer för systemiskt bruk H02 Kortikosteroider för systemiskt bruk R05 Hostmedel M04 Giktmedel C07 Beta-receptorblockerande medel N06 Psykoanaleptika L01 Cytostatika/cytotoxiska medel M05 Medel för behandling av skelettsjukdomar De största skillnaderna mellan kvinnor och män i läkemedelsgrupper som var större bland män G04 Urologiska medel toppade listan över de läkemedelsgrupper där differensen för patienter per tusen invånare var störst till de norrbottniska männens favör i en jämförelse mellan könen. Det skilde drygt 127 patienter per tusen invånare i åldrarna år, respektive 147 patienter per tusen invånare i åldrarna 75 år och uppåt (tabell 7 och 8). Därefter följde i tur och ordning B01 Antikoagulantia och C10 Serumlipidsänkande medel i båda ålderskategorierna. Andra ATC-kategorier som männen använde i högre utsträckning än kvinnor i båda de aktuella ålderskategorierna var C09 Medel som påverkar renin-angiotensinsystemet, A10 Diabetesmedel, C01 Medel vid hjärtsjukdomar och C02 Antihypertensiva medel. I de lägre åldrarna år stod vidare M04 Giktmedel, C07 Beta-receptorblockerande medel och C08 Kalciumantagonister för tre av de tio största differenserna mellan könen. I åldrarna 75 och högre fanns i stället ATC-kategorierna L02 Endokrin terapi, D07 Glukokortikoider till utvärtes bruk och R05 Hostmedel med bland de tio läkemedelsgrupperna som männen fick mer av än kvinnorna. 18

20 Tabell 7. Läkemdelsgrupper som var större bland män än bland kvinnor i (65-74 år) ATC-kod Män år Kvinnor år Differens - G04 Urologiska medel B01 Antikoagulantia C10 Serumlipidsänkande medel C09 Medel som påverkar reninangiotensinsystemet A10 Diabetesmedel C01 Medel vid hjärtsjukdomar M04 Giktmedel C07 Beta-receptorblockerande medel C08 Kalciumantagonister C02 Antihypertensiva medel L02 Endokrin terapi N03 Antiepileptika D05 Medel mot psoriasis V03 Medel vid förgiftningar, överdoseringar, missbruk m.m B02 Hemostatika Tabell 8. Läkemdelsgrupper som var större bland män än bland kvinnor i (75+) ATC-kod Män 75+ Kvinnor 75+ Differens - G04 Urologiska medel B01 Antikoagulantia C10 Serumlipidsänkande medel L02 Endokrin terapi C09 Medel som påverkar reninangiotensinsystemet A10 Diabetesmedel D07 Glukokortikoider till utvärtes bruk C01 Medel vid hjärtsjukdomar C02 Antihypertensiva medel R05 Hostmedel M04 Giktmedel R01 Medel vid nässjukdomar C07 Beta-receptorblockerande medel N04 Medel vid parkinsonism V03 Medel vid förgiftningar, överdoseringar, missbruk m.m

21 De största skillnaderna mellan kvinnor och män i läkemedelsgrupper som var större bland kvinnor G03 Könshormoner, H03 Tyreoiderahormoner och antityreoida substanser, A12 Mineralämnen, C03 Diuretika, N02 Analgetika, N05 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel, J01 Antibiotika samt M05 Medel för behandling av skelettsjukdomar fanns med bland de tio största grupperna som norrbottniska kvinnor i såväl åldersgrupperna som 75+ fick mer av än männen i länet (tabell 9 och 10). Den största skillnaden stod G03 könshormoner för, med en differens på 231 patienter per tusen invånare i åldersgruppen Bland de 10 största differenserna bland kvinnor och män år fanns även ATCkategorierna M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska medel samt A02 Medel vid syrarelaterade symptom med. I ålderskategorin 75 år och uppåt stod i stället N06 Psykoanaleptika och S01 Medel vid ögonsjukdomar för två av de tio största differenserna mellan kvinnor och män. Tabell 9. Läkemedelsgrupper som var större bland kvinnor än bland män i (65-74 år) ATC-kod Män år Kvinnor år Differens - G03 Könshormoner H03 Tyreoideahormoner och antityreoida substanser A12 Mineralämnen C03 Diuretika N02 Analgetika N05 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel J01 Antibakteriella medel för systemiskt bruk M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska medel A02 Medel vid syrarelaterade symtom M05 Medel för behandling av skelettsjukdomar R03 Medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar N06 Psykoanaleptika S01 Medel vid ögonsjukdomar R05 Hostmedel A06 Laxantia

22 Tabell 10. Läkemedelsgrupper som var större bland kvinnor än bland män i (75+) ATC-kod Män 75+ Kvinnor 75+ Differens - G03 Könshormoner A12 Mineralämnen N02 Analgetika C03 Diuretika N05 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel H03 Tyreoideahormoner och antityreoida substanser N06 Psykoanaleptika M05 Medel för behandling av skelettsjukdomar J01 Antibakteriella medel för systemiskt bruk S01 Medel vid ögonsjukdomar A06 Laxantia M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska medel A02 Medel vid syrarelaterade symtom M02 Utvärtes medel vid led- och muskelsmärtor A11 Vitaminer

23 Diskussion Resultatet visade att många äldre norrbottningar hade flera läkemedel. Kvinnor använde fler läkemedel än männen. Enligt en enkätundersökning (2) som s läns landsting lät ett slumpmässigt urval av länsborna svara på under våren 2006, tyckte sig de flesta svarande ha ett gott hälsotillstånd. Männen mådde bättre än kvinnorna och man mådde bättre ju yngre man var. 362 kvinnor i åldersgruppen år och 778 kvinnor i 75+ i hade 20 läkemedel eller flera. En orsak till det kan vara en hög sjuklighet bland de äldre och att många nya läkemedel och behandlingsmöjligheter introducerats de senaste 20 åren (3). Vid besvärande symtom eller sjukdom är det alltid lättare att behandla än att låta bli. Tidsbrist kan möjligen göra att man sätter in ett läkemedel för att lösa problemet tillfälligt. Om flera läkare är engagerade runt patienten tenderar läkemedelsanvändningen att öka. Detta ses främst vid vårdinrättningar med täta läkarbyten (3-4). Det kan vara svårt att sätta ut ett läkemedel som någon annan, som man kanske tror har bättre kännedom om patienten satt in. Att en och samma läkare ansvarar för patientens läkemedelsanvändning är en förutsättning för en tillfredsställande uppföljning. Den fasta läkarkontakt som patienten har i primärvården ska ha ett helhetsansvar för läkemedelsanvändningen, även om läkemedel ordinerats av annan läkare exempelvis vid besök inom slutenvården. Det finns några frågor som läkaren alltid ska ställa sig innan ett nytt läkemedel sätts in (4): - Finns det indikation för behandling? - Kan symtomet orsakas av något läkemedel? - Kan icke-farmakologisk behandling lindra patientens symtom? - Kan förbättring av sjukdom eller symtom förväntas av läkemedlet? - När ska läkemedelsbehandlingen utvärderas? - Tar patienten den ordinerade medicinen? Tas den i rätt dos? Hur är compliance? En av de största skillnaderna mellan läkemedelsanvändningen bland de äldre i och riket i övrigt var en högre förekomst av hjärt-kärlläkemedel. Vad kunde ligga bakom denna skillnad? Några teorier fanns att hämta i den sammanfattande rapporten över MONICAprojektet: MONICA 20 år Hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorer i och Västerbotten 1985 till 2004 (5). WHO initierade projektet för drygt 20 år sedan med syfte att kartlägga tidstrender i riskfaktorer för och förekomst av hjärt-kärlsjukdom. Tjugosex länder med sammanlagt 39 populationer deltog, varav Sveriges två nordligaste län ingick som ett centra. 22

24 Av den sammanfattande rapporten framgick bland annat att norra Sverige inte låg bra till i de första jämförelserna inom MONICA. När riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom jämfördes mellan MONICA- populationerna var det en faktor som utskiljde sig: kolesterolet. Både bland män och kvinnor i låg värdena vid 1980-talets mitt på en internationell toppnivå, med genomsnittssiffror på 6,3 mmol/l. Under de två decennierna projektet pågått har kolesterolnivån minskat kraftigt i hela befolkningen. En annan lärdom av MONICA var att samhällsutvecklingen är av avgörande betydelse för utbredningen av hjärt-kärlsjukdomar; hjärt-kärlsjukdom i ett samhälle avspeglar mer än mat-, motions- och rökvanor eller medicinsk utveckling. Som en faktor lyfte den sammanfattade rapporten fram utbildning: Med fler välutbildade i samhället följer också en ökad medvetenhet om hälsofrågor och bättre kunskap om vad som utgör en hälsosam livsstil. Högre utbildning innebär i regel också mindre ekonomisk stress, bättre boende och ett arbete som är mer självständigt och stimulerande, allt faktorer som direkt eller indirekt påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. Studien visade att äldre i riket använde mer neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel i förhållande till vad den äldre norrbottningen gör. Norrbottningarna upplevde sig må bättre psykiskt än rikets genomsnitt. Länets vuxna kände sig mindre stressade och färre hade ett nedsatt välbefinnande (2). Resultaten i denna studie om läkemedelsanvändningen antydde att så var fallet. Äldre i riket upplevde i högre grad än de i att de saknade emotionellt stöd. De saknade i större utsträckning någon att dela sina innersta tankar med. Fler äldre i riket upplevde sig kränkta, undvek att gå ut av rädsla för att bli rånad, överfallen eller ofredad. Framför allt äldre kvinnor i riket kände sig mer stressade, ängsliga och sov sämre (6). Ovanstående faktorer kan vara en möjlig förklaring till varför läkemedelsanvändningen av neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel var högre hos de äldre i riket. De äldre i riket använde mer medel vid mun- och tandsjukdomar jämfört med deras jämnåriga i. Enligt enkätundersökningen Hälsa på lika villkor (2) var det färre äldre i som gick till tandläkaren. Runt 30 procent av de äldre (65-84 år) norrbottningarna hade inte varit till tandläkaren de två senaste åren, jämfört med 15 procent för riket. En teori kan vara att det förskrevs mer medel vid mun- och tandsjukdomar i riket där tandläkarbesöken var fler och sjukdomar kunde konstateras. 23

25 Ser man till de läkemedel som var större bland äldre kvinnor jämfört med jämngamla män i, var vissa läkemedelsgrupper mer självklara än andra. Till dessa kunde räknas; G03 Könshormoner, A12 Mineralämnen samt M05 Medel för behandling av skelettsjukdomar, då de används för att kompensera för en minskad östrogenproduktion med tillhörande osteoporos hos kvinnor i klimakteriet/övergångsåldern. En minskad östrogenproduktion bland kvinnor i åldrarna 65 och uppåt kan även utgöra en förklaring till den högre användningen av J01 Antibiotika, då förminskade östrogennivåer leder till skörare och torrare slemhinnor, och i förlängningen en ökad infektionskänslighet. Lägg till det en ökad, anatomiskt betingad, benägenhet för urinvägsinfektioner bland kvinnor i alla åldrar. Att H03 Tyreoiderahormoner och antityreoida substanser var större bland äldre kvinnor kan också förklaras. Enligt Läkemedelsboken (7) är hypotyreos, brist på tyreoideahormon, vanligast hos äldre, och cirka fyra gånger vanligare hos kvinnor. Lika självskrivna var kanske inte de övriga, tio största differenserna mellan äldre kvinnor och män. Det gällde till exempel det faktum att kvinnor i såväl åldrarna år som 75 år och uppåt använde mer av N02 Analgetika. Det högre bruket var dock i linje med resultaten i landstingsrapporten Hälsa på lika villkor? (2). Av rapporten framgick bland annat att kvinnor var mer drabbade av värk än männen. 22 procent av kvinnorna och 15 procent av männen upplevde sammantaget svår värk i någon del av rörelseorganen. I åldersgruppen varr motsvarande andelar för kvinnorna cirka 30 procent och för männen drygt 20 procent. Likaså återspeglades den större andelen kvinnliga brukare av N05 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel bland äldre i i vad som framkom i rapporten Hälsa på lika villkor (6). I landstingsrapportens ålderskategori kände 28 procent av kvinnorna ängslan och oro, medan 48 procent hade sömnproblem och 22 procent besvärades av huvudvärk. Motsvarande andelar bland männen i samma åldersgrupp var ängslan/oro bland 25 procent, sömnproblem hos 30 procent och huvudvärk bland 15 procent. Vad gällde stress låg både kvinnorna och männen på samma nivå, knappt 5 procent upplevde stress. En större andel kvinnor än män (65-74 år/75+) hämtade ut C03 Diuretika på apotek. Diuretika har samma effekter på män och kvinnor men ges oftare till kvinnor, kanske på grund av att kvinnor allmänt har en större ödemtendens (8). 24

26 Den större andelen kvinnor som fick diuretika bekräftades även i viss mån av Hälsa på lika villkor (9), där hälften av kvinnorna i åldrarna år hade angett att de har högt blodtryck, medan andelen jämnåriga män var något lägre, 45 procent. Diuretika är förstahandsval vid behandling av hypertoni, och används som tilläggsbehandling vid hjärtsvikt. Bland männen hamnade G04 Urologiska medel av förklarliga skäl högst upp på listan över de läkemedelsgrupper som de äldre männen i köpte ut mer av på apotek än kvinnorna. B01 Antikoagulantia, som svarade för den näst största skillnaden mellan könen i jämförelsegrupperna, används som antitrombotisk behandling till patienter med Ischemisk hjärtsjukdom. Ateroskleros i kranskärlen ökar enligt Läkemedelsboken snabbt i förekomst från års ålder och är i detta åldersintervall dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor (10). Med stigande ålder sker en könsutjämning med ungefär lika förekomst efter 75-års ålder. C10 Serumlipidsänkande medel och C01 Medel vid hjärtsjukdom, två andra ATC-grupper som fler män än kvinnor använde i båda de äldsta ålderskategorierna, ingår också i behandlingsarsenalen för Ischemisk hjärtsjukdom. C09 Medel som påverkar renin-angiotensinsystemet använde de äldre norrbottniska männen (65-74/75+) också mer av än kvinnorna. Läkemedelsgruppen omvattar såväl ACE-hämmare inklusive kombinationer som Angiotensinreceptorblockerare (ARB) inklusive kombinationer, men det var främst ACE-hämmare som männen köpte ut mer av, medan kvinnor (75 +) hämtade ut mer ARB än de jämnåriga männen. ACE-hämmarna och ARB ingår i basbehandlingen för både hjärtsvikt och hypertoni. Prevalensen för hjärtsvikt stiger enligt Läkemedelsboken (8) med åldern. Män insjuknar ca 10 år tidigare än kvinnor. Medianåldern för hjärtsviktspatienter i Sverige är 75 år. Samma källa uppger att ACE-hämmare ger mera rethosta hos kvinnor än hos män, vilket kunde utgöra en liten delförklaring till skillnaden i användning mellan könen. Resultaten tydde dock ändå på att det kan finnas underbehandling av hjärtsvikt med ACE-hämmare hos kvinnor. Männens högre användning av C02 Antihypertensiva medel hade sin förklaring i att gruppen domineras av alfablockerare (till exempel Alfadil), med indikationen godartad postataförstoring. De äldre manliga norrbottningarna, (65-74/75+) använde mer A10 Diabetesmedel än kvinnorna i samma åldrar. Enligt Läkemedelsboken (11) drabbas kvinnor och män i samma omfattning av diabetes. Medelåldern vid insjuknandet är lägre för män än för kvinnor. 25

27 Av Hälsa på lika villkor (9) framgick att 18 procent av männen och 15 procent av kvinnorna i åldrarna år i hade diabetes. Kanske kunde skillnaden i läkemedelsanvändning bestå i att kvinnor i stället i högre utsträckning kostbehandlades? Rapportens validitet stärktes av att den bygger på totaldata. Socialstyrelsens läkemedelsregister täcker nästan 100 procent av befolkningen som får läkemedel. Läkemedelsutköpen på apoteken ger även en mer överrensstämmande bild av den faktiska läkemedelskonsumtionen än journaldata. En annan styrka var att ATC-koder, som är internationellt jämförbara och rekommenderade av WHO, användes. En svaghet var att utköp inte är detsamma som vad patienten tar, hur var compliance i realiteten? Det är dessutom svårt att diskutera kring samtidiga användare (x antal personer fick fler än 20 läkemedel under ett år, men hur många läkemedel personerna tog samtidigt kan inte utläsas ur materialet). Eftersom prevalensen mättes under ett år, omfattade det både nytillkomna användare och dem som slutat ta sin medicin. Studien gav information om hur många som köpte ut läkemedel, men inte om läkemedelsanvändningen var rationell. För det krävs analyser av läkemedel i relation till diagnoser och sjukvårdskonsumtion. Studien gav dock en bra övergripande inblick och kan identifiera viktiga områden att analysera vidare. 26

28 Slutsatser En av slutsatserna som kunde dras av studien är att äldre läkemedelsanvändare i behandlades med många olika läkemedel, och att förekomsten ökade med stigande ålder. Generellt sett använde kvinnorna i länet fler läkemedel än männen. Av undersökningen framgick att de äldre i använde antikoagulantia och hjärtkärlläkemedel i högre utsträckning än i riket. En högre hjärt-kärlsjuklighet i har sedan tidigare uppmärksammats i en internationell studie (5), där kolesterolet lyftes fram som en bakomliggande riskfaktor. Kolesterolnivåerna har minskat sedan toppnivåer på 80-talet, kanske till följd av förbättrad läkemedelsanvändning tillsammans med livsstilsfaktorer? Samtidigt visar den forskning som bedrivits att hjärt-kärlsjuklighet avspeglar mer än livsvanor och medicinsk utveckling, det handlar om samhällsutvecklingen i stort och faktorer som till exempel utbildning. Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel användes mer bland äldre i riket än i. En tänkbar bakomliggande orsak kunde kanske vara att den stora merparten av landets befolkning är bosatta i storstadsområden, varav de största är belägna i landets södra delar. I storstäderna är tempot högre och stressen ökar. Slutsatserna angående skillnader mellan könen var att männen hämtade ut mer hjärtkärlläkemedel än kvinnorna, medan kvinnorna köpte ut mer analgetika, diuretika samt neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel. 27

29 Tackord Ett stort tack till vår handledare Björn Wettermark för bra vägledning vid våra funderingar om arbetets utformning. Tack även till Dan Haupt för ovärderlig hjälp med Excel vid arbetets början. 28

30 Referenser 1. Wettermark, B.The new Sweidsh Prescribed Drug Register Opportunities for pharmacoepidemiological research and experience from the first six months. Phamacoepidemiology and Drug Safety Sandberg, K. Hälsa på lika villkor? s läns landsting. URL: %20villkor% pdf 3. Fastbom, J.m. fl (2004).Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning. Socialstyrelsen URL: 4. Blom S, Lidström B, Åsberg Hulter K. Praktiska råd vid läkemedelsbehandling hos äldre. Läkemedelsboken 2007/2008. Apoteket AB ISBN Eriksson, M. (2006) MONICA 20 år Hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorer i och Västerbotten 1985 till Vad har hänt under två decennier? MONICA-undersökningen i norra Sverige. ISBN URL: 6. Sandberg, K. (2006). Hälsa på lika villkor? - Befolkningsundersökning 2006 Psykisk hälsa. s läns landsting. URL: ykosom.pdf 7. Hallengren, B. Tyreoideasjukdomar. Läkemedelsboken 2007/2008. Apoteket AB (2007).URL: 8. Schenk-Gustafsson, K. Hjärsvikt. Läkemedelsboken 2007/2008. Apoteket AB (2007).URL: 29

31 9. Sandberg, K. (2006) Hälsa på lika villkor?befolkningsundersökning 2006 Fysisk hälsa. s läns landsting. URL: oppslig%20hälsa.pdf 10. Nordlander, R. Ischemisk hjärtsjukdom. Läkemedelsboken 2007/2008. Apoteket AB (2007). URL: Berne, C. Diabetes mellitus. Läkemedelsboken 2007/2008. Apoteket AB (2007). URL: 30