Tekniska högskolans verksamhetsplan och budget för 2019 samt plan för

Transkript

1 Tekniska högskolans verksamhetsplan och budget för 2019 samt plan för (2) Bakgrund Universitetsstyrelsen fattade den 7 juni 2018 beslut om universitetets Verksamhetsplan och anslagsfördelning för år 2019 samt plan för år bland annat vad avser utbildning på grund- och avancerad nivå samt forskning och forskarutbildning. Universitetsstyrelsen lägger i sitt beslut fast de budgetramar och andra förutsättningar/uppdrag som respektive fakultet har att förhålla sig till. Fakultetsstyrelse förväntas senast den 31 oktober lägga fast hur dessa ramar och uppdrag fördelas på olika enheter inom universitetet. Beslut Fakultetsstyrelsen beslutar - att fastställa budget för utbildning på grund- och avancerad nivå vid LiTH 2019 enligt bilaga, - att fastställa budget för CENIIT 2019 enligt bilaga, - att fastställa budget för övrig forskning och forskarutbildning 2019 enligt bilaga, - att i övrigt fastställa Tekniska högskolans verksamhetsplan och budget för 2019 samt plan för enligt bilaga. Underlag i ärendet Bilaga: Tekniska högskolans verksamhetsplan och budget för 2019 samt plan för Delges: IDA, IEI, IFM, IMT, ISY, ITN, MAI Planerings- och ekonomiavdelningen (PEA) Beslut i detta ärende har fattats av fakultetsstyrelsen vid tekniska fakulteten, vid dess sammanträde dag som ovan. I beslutet har deltagit dekanus Ulf Nilsson, föredragande och ordförande, ledamöterna Nicolette Lakemond (föredragande), Helena Herbertsson, Magnus Borga, Jan Lundgren, Jan Nordström, Svante Gunnarsson, Marie Westrin, Gunnar Holmberg, Elin Mattsson, Lina Grudd och TEKNISKA FAKULTETSSTYRELSEN

2 TEKNISKA FAKULTETSSTYRELSEN 2(2) Magdalena Smeds. Vidare har närvarit föredragande Annamaria Lindegaard, fackliga företrädare Marco Kuhlmann och Karin Baardsen, kanslichef Annalena Kindgren samt styrelsens sekreterare Maria Boberg. Ulf Nilsson Dekanus Maria Boberg Styrelsens sekreterare

3

4

5 1 (26) 1 DE PRIORITERADE VÄGVALEN 1.1 Bakgrund Linköpings universitets långsiktiga vision och strategiska målsättningar har sedan mer än 10 år tillbaka visualiserats och kommunicerats i form av en strategikarta. Strategikartan har legat till grund för verksamhetens strategiska arbete, men förutom några få av ledningen definierade områden och indikatorer har olika enheter använt kartan på olika sätt och fokuserat på olika delar av kartan. I syfte att stärka det strategiska arbetet har rektors ledningsråd sedan början av 2017 utarbetat en universitetsgemensam process för att organisera och strukturera det strategiska arbetet det handlar dels om att identifiera ett mindre antal områden där hela universitetet förväntas kraftsamla och dels att utarbeta ett gemensamt och strukturerat sätt att arbeta med verksamhetsoch handlingsplaner på olika nivåer i organisationen. Ett årshjul på universitetsnivå har tagits fram för planering, genomförande och uppföljning av det strategiska arbetet. I fokalpunkten för arbetet har funnits en ambition att identifiera ett mindre antal prioriterade vägval ett fåtal områden av utmaningar som är angelägna för hela universitetet och där samtliga enheter inom universitetet kan, och förväntas, bidra på något sätt. I arbetet med att identifiera de prioriterade vägvalen har det funnits en ambition att beakta och förena både medarbetarnas och ledningens prioriteringar. Arbetet inleddes med ett antal strategidialoger där medarbetarna efter en omvärldsanalys presenterad av rektor, i grupper, gavs möjlighet att diskutera och identifiera ett mindre antal utvecklingsområden. Dessa har sedan analyserats och bearbetats i rektors ledningsråd, i universitetsstyrelsen och har till slut fastställts i universitetets Verksamhetsplan och budget för 2019 samt plan för Universitetsledningen har i sin verksamhetsplan pekat ut följande fyra prioriterade vägval: Utveckla LiU:s arbete med livslångt lärande Stärka LiU:s kompetens och kapacitet för hantering av digitala verktyg, system och processer Öka nyttiggörandet av LiU:s kunskapstillgångar Utveckla värdegrundsarbetet vid LiU Institutioner och andra enheter förväntas i sitt planerings- och budgetarbete inför 2019 bidra till det strategiska arbetet med de prioriterade vägvalen genom att ta fram egna åtgärdsplaner. Enskilda fakulteter har därutöver möjlighet att lyfta egna prioriterade vägval som är centrala för just den fakulteten Tekniska högskolan har dock valt att inte lyfta några sådana prioriterade vägval inför Däremot ger Tekniska högskolan i det följande sin egen syn på var man befinner sig i arbetet med de prioriterade vägvalen och vad som är de viktigaste utvecklingsområdena inom de fyra prioriterade vägvalen.

6 2(26) 1.2 Digitalisering Även om begreppet digitalisering är förhållandevis nytt är den utveckling som digitaliseringen åsyftar inte ny däremot är det ett fenomen som har en närmast exponentiell utveckling. Informations- och kommunikationstekniken (IKT) har genomgått en oerhörd utveckling de senaste åren. Tekniska högskolan har dock varit väl positionerad i den utvecklingen bland annat genom att starta landets första civilingenjörsutbildning i datateknik Även området Artificiell intelligens som nu upplever en ny vår har varit ett starkt profilområde allt sedan universitetets start. Forskning inom IKT-området är ett av universitetets styrkeområden manifesterat bland annat i värdskapet för ett strategiskt forskningsområde, ELLIIT, samt värdskapet för Sveriges största forskningsprogram, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, WASP, med en totalbudget om cirka 3,5 miljarder kronor över en 10- årsperiod. Vid Linköpings universitet finns dessutom Nationellt Superdatorcentrum (NSC) som i detta nu håller på att ta nordens mest kraftfulla superdator i drift. I Norrköping finns därutöver Visualiseringscentret C. Regeringen har i forskningspropositionen 2016 aviserat en förstärkning 2020 av det strategiska forskningsområdet IT och mobil kommunikation. Basanslaget beräknas öka med 72 mnkr 2020 med anledning av en förstärkning av det strategiska forskningsområdet IT och mobil kommunikation i enlighet med vad regeringen angav i den forskningspolitiska propositionen Förutsatt att detta infrias finns således goda förutsättningar att ytterligare stärka forskningen inom IKT-området även om ökningen ska komma andra lärosäten till del. Redan nu görs en strategisk uppbyggnad av kompetensen inom området maskininlärning och datadriven modellering. Digitaliseringen kommer att prägla det pedagogiska arbetet på ett flertal sätt. Digitaliseringen är dels ett verktyg med potential att effektivisera utbildningarna samt att skapa nya sätt att kommunicera kunskap och förbättra pedagogiken. Den universitetsgemensamma lärplattformen Lisam, kursvärderingssystemet Evaliuate och det pågående arbetet med digital examination bör engagera samtliga lärare på samtliga institutioner. Samtidigt är det oerhört viktigt att de begränsningar som idag finns i Lisam åtgärdas så att adekvat utbildningsmaterial kan synliggöras för omvärlden på samma sätt och med samma självklarhet som universitetet visar upp sin forskning. Tekniska högskolan kommer genom sin Pedagogiska utvecklingsgrupp, PUG, att fortsätta stödja pedagogiska utvecklingsprojekt såsom tidigare och fokus kommer liksom tidigare ta sikte på digitalisering som ett prioriterat område. Fakulteten stödjer också ett pågående utvecklingsprojekt för att skapa en ny webbaserad förberedande kurs i gymnasiematematik för de studenter som står i begrepp att påbörja studier på Tekniska högskolans utbildningsprogram. Även om digitala verktyg är viktiga i förmedling av utbildning så är digitalisering av utbildning en långt större fråga än så. I ett tidevarv där nästan alla yrken är under omvandling på grund av digitaliseringen är det essentiellt att även innehållet i utbildningarna anpassas till den utvecklingen. Det ställer krav inte bara på att förstå vad digitaliseringen innebär idag, utan också att försöka förstå vilka krav som kommer ställas på individer under ett helt yrkesliv. Det är därför viktigt att programansvariga och lärare följer utveckling både i egen fortbildning och även deltar aktivt i diskussioner med andra lärare och yrkesverksamma om hur professionen

7 3(26) påverkas långsiktigt av digitaliseringen och vilka förändringar som det i sin tur inbegriper för yrkesroll, arbetsinnehåll och därmed för utvecklingen av utbildningarnas innehåll. ITutbildningarna är sannolikt inte de som är viktigast i det sammanhanget; där finns redan en beredskap och vana att följa utvecklingen. Det är mer kritiskt att de utbildningar som av tradition inte haft ett utvecklat IT-innehåll ges möjlighet att inkorporera sådana inslag, anpassade till utbildningens innehåll och en framtida yrkesroll. 1.3 Vidareutbildning och livslångt lärande En allt snabbare teknikutveckling i kombination med disruptiva riktningsändringar medför att det blir allt svårare att säkerställa ett livslångt lärande på traditionellt sätt; det vill säga genom en högskoleutbildning ovanpå gymnasiet följt av en fortsatt kompetensutveckling huvudsakligen inom den efterföljande professionen. Arbetsinnehållet för vissa yrkesgrupper kommer förändras radikalt och samhället kommer ställas inför strukturella förändringar av hela branscher som innebär att vissa kompetenser inte längre behövs medan nya kompetenser kommer krävas. I motsats till flertalet tidigare omställningar är framtida omställningar inte självklart kopplade till enklare, mer rutinmässiga arbetsuppgifter utan kan mycket väl omfatta även kvalificerad yrkeskompetens. Behovet av mer formell kompetensutveckling och kompetensväxling kommer därför sannolikt att öka. Digitaliseringen är naturligtvis en viktig orsak till ovanstående men det är också en möjlighet för att åstadkomma de flexibla lösningar som krävs för att vidareutbildning av yrkesverksamma ska fungera i vardagen. Det är därför viktigt att även lärare vidareutbildas och ges möjlighet att kompetensutveckla sig genom att utveckla förmågan att använda digitala verktyg och utveckla nya pedagogiska former som kan anpassas efter de behov som yrkesverksamma har. Tekniska högskolan är för närvarande inblandad i flera olika initiativ och pilotprojekt som relaterar till vidareutbildning. Tillsammans med KTH, Chalmers och Högskolan i Borås deltar Tekniska högskolan i ett pilotprojekt finansierat av UHR kring validering av yrkesverksammas kompetenser. Målet är att utveckla process- och metodstöd för validering av specialistkunskaper och generiska färdigheter bland yrkesverksamma ingenjörer. På initiativ av Sveriges ingenjörer deltar Tekniska högskolan tillsammans med övriga större ingenjörsutbildare och branschorganisationer i ett initiativ för att gemensamt diskutera hur ingenjörers kompetens kan utvecklas i framtiden. Fokus ligger på digitaliseringens effekter för företag och samhälle, lärosätenas roll för kompetensutvecklingen samt ingenjörskompetensens betydelse för samhällsutvecklingen. Regeringen har uppdragit till sju lärosäten inklusive Linköpings universitet att under 2018 och 2019 etablera en nationell kunskapsplattform och kompetensutvecklingsinsats inom AI-området. Initiativet går under namnet AI Sverige och ska främja fördjupad kunskap om artificiell intelligens inom både näringsliv och offentlig sektor för att skapa förutsättningar för stärkt konkurrenskraft och utvecklad välfärd.

8 4(26) 1.4 Samverkan och nyttiggörande Samverkan och nyttiggörande har varit, och förblir, en integrerad del av Tekniska högskolans verksamhet. Den forskning som bedrivs kommer huvudsakligen från externa finansiärer som i många fall exempelvis, Vinnova, Energimyndigheten, EU kräver att forskningen fokuserar på de högre nivåerna av teknikmognadsgrad (Technology Readiness Level, TRL 1 ) samt att forskningen genomförs i nära samverkan med näringsliv och/eller offentlig verksamhet och leder till nyttiggörande. Även om Tekniska högskolan i flera fall varit framgångsrik i ansökningar om exempelvis Vinnovas Kompetenscentra så behövs ytterligare insatser för att nå framgång både i kommande europeiska utlysningar och i Vinnovas strategiska Innovationsprogram 2 ; det gäller inte minst forskning som berör FN:s 17 globala utvecklingsmål 3 för att transformera världen i hållbar riktning. Även om forskningen är viktig för nyttiggörandet av universitetets kunskapstillgångar är det sannolikt utbildningen som leder till störst avtryck i samhällsutvecklingen. Det är fortsatt viktigt att utbildningarna knyter an både till forskning inom respektive område så att studenterna kan bära med sig kunskap om aktuell forskning till yrkeslivet samt att utbildningarna därutöver är relevanta; det vill säga ger studenterna de hållbara kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för ett livslångt lärande och som säkerställer att näringsliv och offentlig sektor har tillgång till bästa möjliga arbetskraft; som tillgodoser behov både av volym och spets. Samverkan i forskning är i det sammanhanget viktig för att förstå vilka problem som är relevanta men även andra insatser såsom industridoktorander och adjungerade lärare bidrar indirekt till nyttiggörandet genom att sätta fokus på relevanta frågeställningar. En annan viktig dimension av samverkan och nyttiggörande som lätt glöms är det skolsamverkansarbete som Nämnden för skolsamverkan (NSS) bedriver. NSS har i uppdrag att samverka med grund- och gymnasieskolor genom att samordna, följa upp och utvärdera pågående skolsamverkansaktiviteter. Från början var verksamheten mest motiverad av behov att rekrytera gymnasieungdomar till ingenjörsutbildningen, men där verksamheten allt mer kommit att fokusera yngre elevgrupper och lärare i syfte att tidigt stimulera och upprätthålla intresse i samhället för naturvetenskap, teknik, matematik och datavetenskap. 1.5 Värdegrund Det fjärde prioriterade vägvalet är de grundläggande värderingar på vilka det mesta i verksamheten vilar. Vilka grundläggande värderingar som ska genomsyra verksamheten är naturligtvis något som behöver adresseras på lärosätesnivå. Däremot kan olika fakulteter och institutioner och andra enheter arbeta med olika värdegrundsfrågor beroende på verksamhetens inriktning och förutsättningar. För Tekniska högskolans del är till exempel frågor kring jämställdhetsintegrering samt lika villkor av stor betydelse

9 5(26) Universitetets nuvarande prioriterade värderingar för chefer och ledare, medarbetare samt studenter kommer att ses över i enlighet med universitetets verksamhetsplan och det är angeläget att både verksamhetsföreträdare och studenter engageras i det arbetet. Självklart är det också angeläget att prioriterade värderingar ständigt diskuteras och görs kända i verksamheten. Det är inte sällan så att värdegrundsarbetet i sig får större betydelse än de dokument som arbetet leder till och värdegrundsfrågor måste därför diskuteras löpande. Å ena sidan måste grundläggande värderingar naturligtvis tydliggöra vad som är oacceptabla handlingar när det kommer till exempelvis bemötande eller hur forskning och utbildning bedrivs. Särskild tydlighet krävs i de fall handlingar kan leda till disciplinära åtgärder såsom exempelvis allvarliga avvikelser från god forskningssed samt trakasserier och fusk i utbildningen. Då antalet fall som rör bland annat oredlighet i forskning ökar och ny lagstiftning är att vänta behöver särskild uppmärksamhet ägnas just god forskningssed. Å andra sidan bör inte värdegrundsarbete primärt handla om hur vi inte ska agera i olika situationer utan bör fokusera på vilka normer som ska gälla och hur vi bör handla både som företrädare för universitetet och i relationen till medarbetare och studenter för att (1) bidra till den goda arbetsplatsen, och (2) upprätthålla akademiska värden inom forskning och utbildning. Normer bör samtidigt introduceras med försiktighet. På ett universitet där kritiskt tänkande närmast är en del av identiteten får inte värderingar bli så likriktande att den öppna diskussionen hindras samtidigt som samtalen måste föras med en sådan respekt att inte andra kränks.

10 6(26) 2 BUDGET FÖR UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ 2.1 Förutsättningar Utbildningsuppdrag Bakgrund Universitetsstyrelsen (US) fattade den 7 juni 2018 beslut om budgetramar, planeringsförutsättningar och utbildningsuppdrag för perioden avseende utbildning på grundoch avancerad nivå, utifrån bedömning av då kända förutsättningar och utbildningsuppdrag. Detta för att ge fakulteter och institutioner goda förutsättningar att bedriva eget budgetarbete av god kvalitet. Varje universitet och högskola tilldelas för varje år ett högsta belopp, så kallat takbelopp, upp till vilket ersättningen för helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) utgår. Ersättning för HST och HPR utöver detta takbelopp utgår normalt inte. Anslagsbeloppet är sedan summan av takbeloppet och ersättningar för eventuella särskilda åtaganden. Ersättningens storlek baseras på vilket utbildningsområde en kurs hör till. Oavsett fakultetsområde skall alltså alla kurser hänföras till ett utbildningsområde. Vidare gäller att såväl överproduktion som underproduktion, det vill säga outnyttjat takbelopp (eller anslagssparande), får föras över från ett budgetår till nästa fortlöpande utan begränsning till några budgetperioder. I det fall ersättning för redovisade HST och HPR understiger takbeloppet redovisas mellanskillnaden som ett anslagssparande. Såväl anslagssparande som helårsprestationer får överföras till nästa budgetår upp till ett värde av 10 procent av takbeloppet. Generellt gäller att pris- och löneomräkning på anslagsmedel från staten för 2019 är beräknad till 1,22 procent och ingår i ersättningarna. Lönekostnadspåslaget (LKP) har fastställts till 51,25 procent, vilket är samma nivå som LKP ska täcka arbetsgivaravgifter och kostnader för de kollektivavtal som slutits om pensioner, grupplivs- och personalförsäkringar Anslag samt prognos avseende takbelopp Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå vid LiU finansieras huvudsakligen genom ett ramanslag som motsvarar universitetets takbelopp. Universitetsstyrelsen fattade beslut om följande grundutbildningsramar för perioden tillsammans med takbeloppen för 2018:

11 7(26) Beräknat ramanslag tkr Teknisk fakultet Filosofisk fakultet Utbildningsvetenskap Medicinsk fakultet Särskilda åtaganden Summa På grund av den parlamentariska situation finns i dagsläget ingen statsbudget för 2019 varför det för närvarande inte finns andra planeringsförutsättningar än de som gällde när universitetsstyrelsen fattade sitt budgetbeslut i juni baserat på de planeringsförutsättningar som angavs i budgetproposition och regleringsbrev avseende budgetåret I sin avräkning av takbeloppet har LiU att tillämpa följande nationella ersättningsbelopp under Beloppen är uppräknade med 1,22 procent jämfört med 2018: Utbildningsområde Kr/HST Kr/HPR Humaniora, samhällsvetenskap, teologi, juridik Naturvetenskap, teknik Vård Medicin Undervisning Verksamhetsförlagd utbildning Övrigt Design Ersättning för särskilda åtaganden 2019 och planeringsförutsättningar 2020 och 2021 För att finansiera vissa så kallade särskilda åtaganden har universitetsstyrelsen reserverat en mindre del av LiUs takbelopp. För budgetperioden fördelar sig dessa åtaganden enligt nedan mellan fakulteterna (tkr): Teknisk fakultet Filosofisk fakultet Utbildningsvetenskap Rektor Summa

12 8(26) För 2019 reserverar universitetsstyrelsen tkr för särskilda åtaganden såsom digitala resurser för lärande (dvs. datorsalar), internationella sommaruniversitetet samt samverkansavtal med LiU:s studentkårer. För Tekniska fakulteten avser annars de särskilda åtagandena universitetets satsning på LiU Elitidrott hemmahörande på institutionen ITN. För att finansiera de särskilda åtagandena och ändå nå upp till universitetets takbelopp är de interna ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer reducerade. Således kommer följande interna ersättningsbelopp tillämpas under 2019 inom LiU: Utbildningsområde Kr/HST Kr/HPR Humaniora, samhällsvetenskap, teologi, juridik Naturvetenskap, teknik Vård Medicin Undervisning Verksamhetsförlagd utbildning Övrigt Design Finansiering av universitetsgemensam verksamhet Universitetsgemensamt verksamhetsstöd finansieras dels med interna avgifter (som betalas av de som utnyttjar tjänsten) och dels med debitering till institution, det vill säga samtliga institutioner bidrar ekonomiskt till kostnader för dessa gemensamma verksamheter (overheaduttag). De interna avgifterna avser bland annat IT-abonnemang och sålda tjänster. Den redovisningsmodell för indirekta kostnader som Sveriges universitets- och högskoleförbundet (SUHF) rekommenderar har tillämpats vid LiU sedan Fakultetens planeringsförutsättningar och utbildningsuppdrag Universitetsstyrelsen har uppdragit åt fakultetsstyrelsen att med utgångspunkt i universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag dels fatta beslut om styrelsens egen budget, dels genom egna utbildningsuppdrag (eller på annat sätt) förse institutionerna med underlag till respektive institutions budgetarbete. Fakultetsstyrelsen fastställer fasta budgetramar för institutionerna för 2019 och övergripande ramar, som planeringsförutsättningar, för år 2020 och Respektive institutions budgetram avstäms av fakultetsstyrelsen årsvis och avvikelser kan påverka resursramen för påföljande år. Under det pågående budgetåret görs en preliminäravräkning som påverkar budgeten för nästkommande år och efter budgetårets slut görs en slutavräkning som kan komma att påverka budgeten två år efter aktuellt budgetår. För en mer utförlig information om universitetets budgetprinciper hänvisas till universitetsstyrelsens budgetbeslut:

13 9(26) 2.3 Fördelning av resurser inom Tekniska fakulteten Disposition av anvisat anslag och dimensionering Som framgår ovan i universitetsstyrelsens beslut kan fakultetens sammanlagda ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer (styrelsens takbelopp) under budgetåret 2019 högst uppgå till tkr. Som planeringsförutsättningar utgår tkr för budgetåret 2020 och tkr för budgetåret Siffrorna avser preliminära takbelopp under perioden En statsbudget avseende 2019 kommer att presenteras senast den 15 november och beslutas av riksdagen i december. Det parlamentariska läget innebär dock att de slutgiltiga uppdragen och ramarna kan dröja ytterligare och kommuniceras i regleringsbrev under löpande budgetår. För närvarande gäller dock följande interna takbelopp för fakulteten: 2018: : : : Universitetsstyrelsen ger därutöver fakultetsstyrelsen i uppdrag att stödja verksamheten inom LiU Elitidrott (lång- och medeldistanslöpning samt orientering). För detta uppdrag tilldelas tkr för respektive budgetår perioden Utöver fakultetens takbelopp för 2019 beslutas att prognosticerade studieavgifter för tredjelandsstudenter inkluderas i utbildningsuppdraget samt att en avräkning görs i slutet av år Med detta tillskott finns totalt tkr att fördela på nedanstående poster att jämföra med motsvarande fördelning för 2018: 2019 jmf 2018 Kursbeställning, nästa år Riktade stöd, nästa år Preliminäravräkning, innevarande år Studieavgifter från betalande studenter Slutavräkning, föregående år Summa Fakulteten har under ett antal år minskat överintagen av nybörjare för att komma tillrätta med den överproduktion som funnits. De prognoser som föreligger både för fakulteten och universitetet tyder på att antagningstalen de närmaste åren behöver öka något. Fakultetsstyrelsen beslutade den 22 september 2016 att uppdra till fakultetsledningen att påbörja och leda implementeringsarbetet med en ny budgetmodell för grundutbildningen baserat på en ny ersättningsmodell för kurser samt att gradvis införa den nya modellen under de kommande åren. I budgeten för 2019 används dock samma fördelningsprinciper som gällt under 2018 då rektor kommer att ge i uppdrag till olika aktörer och grupper i organisationen att utarbeta ett förslag på en homogen och enhetlig resursfördelningsmodell för fakulteterna och området Utbildningsvetenskap avseende både utbildning och forskning till institutionerna enligt universitetets Verksamhetsplan och budget för 2019 samt plan för Modellen ska

14 10(26) dessutom beakta eventuell förändrad resursfördelningsmodell enligt utredningen Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten Institutionsramar Från och med 2012 gäller en budgeteringsmodell med övergång till treårsramar där år ett utgörs av en fast budgetram och år två och tre utgör planeringsförutsättningar. Den fasta budgetramen stäms av årsvis och avvikelser kan påverka institutionsramen påföljande år. Institutionsramarna för 2019 består av fem budgetposter som redovisas var för sig och sammanställs i avsnitt : Slutavräkning av 2017 års utbildningsuppdrag (se avsnitt ) Preliminäravräkning av 2018 års utbildningsuppdrag (se avsnitt ) Kursbeställning 2019 en fast ram som slutavräknas 2020 (se avsnitt ) Studieavgifter från betalande tredjelandsstudenter 2019 (se avsnitt ) Riktade stöd 2019 särskilda uppdrag från programnämnderna och fakultetsledningen (se avsnitt 2.3.4) Slutavräkning av utbildningsuppdrag för budgetåret 2017 En slutavräkning av budgetåret 2017 gjordes i början av Då Tekniska fakulteten under 2017 hade en underproduktion avräknades fakulteten skarpt mot rektor med ca tkr utöver redan fastställt takbelopp. Vid slutavräkningen av institutionernas utbildningsuppdrag uppstår en differens jämfört med den preliminäravräkning som gjordes i september Denna differens effektueras under budgetåret Den avräknade underproduktionen finansieras med ca tkr av fakultetens balanserade kapital och resten ca tkr finansieras gemensamt av institutionerna. Budget, preliminäravräkning och slutavräkning för 2017 har utfallit enligt följande: Slutavräkning kurser för BÅ 2017 Institution Kursbudget 2017 Preliminäravräkning 2017 Slutavräkning 2017 HST Andel Belopp HST Andel Belopp Diff HST Andel Belopp Diff IDA ,4% ,1% ,3% IEI ,0% ,7% ,6% IFM ,1% ,5% ,6% IMT 60 1,4% ,4% ,4% ISY ,1% ,0% ,1% ITN ,8% ,8% ,6% MAI ,1% ,6% ,4% Delsumma % % % Övriga IKE IKK IMH ISV TEMA Senare förd SUMMA

15 11(26) Vid fördelning av fakultetens uppdrag till institutionerna tillämpas en modell för kursramar där institutionsramen utgör en andel av det totala takbeloppet som dels är baserad på volym utfall i LADOK per den 30 september året före respektive budgetår och dels på en institutionsfaktor där utgångspunkten är institutionens genomsnittliga kurskaraktär. För övriga institutioner sker en avräkning mot faktiskt utfall (HST och HPR). Respektive institutions budgetram avstäms av fakultetsstyrelsen årsvis och avvikelser påverkar institutionsramen för påföljande år Preliminäravräkning utbildningsuppdrag för budgetåret 2018 I september 2018 gjordes en preliminäravräkning av institutionernas utbildningsuppdrag för samma år. Detta resulterade i en differens jämfört med budgetbeslutet och som effektueras under budgetåret Vid budgetårets slut görs en slutavräkning där institutionernas uppdrag slutligen justeras och eventuella differenser effektueras budgetåret Institution Preliminäravräkning kurser för BÅ 2018 Kursbudget 2018 Preliminäravräkning 2018 HST Andel Belopp HST Andel Belopp Diff IDA ,1% ,3% IEI ,7% ,8% IFM ,5% ,2% IMT 57 1,4% ,4% ISY ,0% ,9% ITN ,8% ,7% MAI ,6% ,7% Delsumma % % Övriga IKE IKK IMH ISV TEMA Senare fördelning SUMMA Till grund för den preliminära avräkningen av 2018 års uppdrag ligger dels institutionsutfall i LADOK per den 30 september 2018 och dels prognos till och med 31 december 2018 vad gäller fakultetens takbelopp. Slutlig reglering av 2018 års uppdrag utgörs av institutionsutfall i LADOK per den 31 december 2018 och fakultetens slutavräkning mot rektor. Bedömningen i dagsläget är att fakulteten inte når budgeterat utbildningsuppdrag för 2018 varför den totala ramen minskas med tkr. I 2018-års budgetproposition fick LiU ett stort antal nya utbildningsplatser. Under 2018 motsvarar Tekniska fakultetens del av platserna tkr. Preliminäravräkningen summerar till tkr eftersom tkr redan finns i fakultetens utfall 2018.

16 12(26) Uppdrag för budgetåret 2019 Fördelningen av den fasta ramen för kursbudgeten 2019 baserar sig volymmässigt på den preliminäravräkning som gjordes den 30 september Den totala kursramen 2019 uppgår till tkr. Bedömningen är att Tekniska fakultetens utbildningsvolym 2019 kommer att underskrida takbeloppet. Därför behålls tkr på fakulteten och inte delas ut i 2019-års uppdrag. De riktade stöden omfattar ca tkr och tas från 2019 års takbelopp. Av det riktade stödet har tkr fördelats till de fem programnämnderna baserat på utbildningsvolym och resten har fördelats till fakultetsgemensamma stöd. Programnämnderna har i sin tur beslutat om riktade stöd avseende bland annat särskild kursutveckling till institutionerna (se avsnitt 2.3.4). Det gemensamma stödet avser bland annat pedagogiska utvecklingsprojekt, MTS-ansvar (Människa-Teknik-Samhälle) samt stöd till mattementorer vid MAI och ITN (se avsnitt 2.3.4). För 2019 års utbildningsuppdrag inkluderas även uppskattade intäkter avseende de studieavgifter som kommer från tredjelandsstudenter på internationella masterprogram och som inte inkluderas i den ordinarie kursersättningen. Intäktens totala omfattning är i dagsläget något osäker liksom hur den kommer fördela sig mellan institutionerna. De budgeterade beloppen nedan (tkr) betalas ut i tolftedelar under 2019 och en slutreglering görs vid årets slut. Uppdrag för BÅ 2019 Institution Kursbudget 2019 Riktat Studieavgifter HST Andel Belopp stöd IDA ,3% IEI ,8% IFM ,2% IMT 60 1,4% ISY 549 9,9% ITN ,7% MAI ,7% Delsumma % Övriga IKE IKK IMH ISV TEMA Senare fördelning SUMMA

17 13(26) Sammanställning institutionsramar 2019 (tkr) De fem budgetposterna redovisade i avsnitt innebär sammantaget följande institutionsramar för budgetåret 2019 samt motsvarande fördelning för 2018: Institution Slutavr 2017 Preliminäravr 2018 Riktat stöd 2019 Studieavgifter Kursbudget 2019 Uppdrag 2019 jmf Institutionsram 2018 IDA IEI IFM IMT ISY ITN MAI Delsumma Övriga IKE IKK IMH ISV TEMA Senare fördelning SUMMA Särskilda fakultetsåtaganden 2019 För budgetåret 2019 avsätts även tkr (jmf 2018: tkr) till ITN för att stödja verksamheten inom LiU Elitidrott (lång- och medeldistanslöpning samt orientering).

18 14(26) Riktade stöd 2019 Beskrivning Riktade stöd Extra ordinarie Inst Nämnd uppdrag Ordinarie kkr kkr S:a kkr IDA DM Kvalitetsprojektet (projektledare Mikael Asplund) IDA DM Programmeringsstöd (LiTHe kod eller annan verksamhet för nybörjare) IDA DM Kursutveckling (GDK) Webbproduktion med dynamisk layout IDA DM Kursutveckling (IT) Design och utveckling av interaktiva system (12 hp) IDA DM Kursutveckling (DI) Programmeringsprojekt IDA EF Omarbetad programmeringskurs Y/MED/Mat IDA IL Kandidatarbete (Data) IDA MD Utveckling Masterprogram DES SUMMA IDA IEI DM Kursutveckling (GDK) Marknadsmedvetenhet i int mediöverskr desig IEI DM Kursutveckling (GDK) Företagsekonomi för eget företagande IEI DM Kursutveckling (GDK) Agil Projektmetodik IEI DM Kursutveckling (GDK) Projektledning IEI DM Kursutveckling (IT) IT-rätt och etik (IEI) Moment i engelska i kurserna TEIE17 Industriell ekonomi, TKMJ51 Hållbar utveckling IEI IL och företagande, TAOP52 Optimeringslära grk (fackspråk) IEI IL Kandidatarbete (Energi) IEI IL Kandidatarbete (Maskin) IEI KB ehälsa entreprenörskap ny kurs IEI MD CDIO stöd för civ.ing kandidatarbete (M 100kkr, DPU 50kkr, EMM 50kkr) IEI MD Kandidatarbeten i Shanghai för DPU IEI MD Utveckling av kurs i Experimentell maskinteknik (6x20kkr) IEI MD LiU Formulastudent - Go Green IEI MD Rapportstöd i svenska IEI LiTH Stöd för studenttävlingen LiU-Racing Summa IEI IFM DM Kursutveckling (IT) Fysikaliska modeller (map ny terminsorganisation) IFM EF Programkontaktperson Marcus Ekholm IFM EF Programkontaktperson Wei-Xin Ni IFM EF Programutveckling Y IFM IL Kandidatarbete (Bio) IFM KB Kontaktpersoner masterprogram, Biologi 40 kkr, Kemi 20 kkr IFM KB Särskilt stöd TFKI23 Forensisk kemi IFM KB ehälsa dialog IFM KB Modifieringar biologikurser (kandidat och ECO) IFM KB NBIC58 Analys av biologiska data IFM KB NKED22 Kemisk bindning IFM KB NKED23 Materialsyntes IFM KB NKED24 Tillämpad kemi IFM LiTH Utveckling kandidatprogram i fysik IFM LiTH Stöd för studenttävlingen LiU-iGEM Summa IFM IKE KB TVCB02 och TVCB12 avveckling Summa IIKE IKK DM Kursutveckling (GDK) Retorik i tal, text och bild Summa IKK IMT EF Programkontaktperson Göran Salerud IMT EF Nya kurser i e-hälsa IMT EF Programutveckling Y Summa IMT

19 15(26) Beskrivning Riktade stöd Extra ordinarie Inst Nämnd uppdrag Ordinarie kkr kkr S:a kkr ISY EF Programkontaktperson Atila Alvandpour ISY EF Programkontaktperson Emil Björnson ISY EF Programutveckling Y ISY IL Kandidatarbete (System) Summa ISY ITN DM Programmeringsstöd LiTHe hack ITN DM Kursutveckling (GDK) 3D Grafik ITN DM Kursutveckling (GDK) Förpackningsdesign och exponering ITN DM Kursutveckling (GDK) Interaktiv informationsdesign ITN DM Kursutveckling (GDK) Arbetsplatsförlagt grafiskt designprojekt ITN DM Kursutveckling (GDK) Integrerad Medieproduktion ITN DM Kursutveckling (GDK) Redaktionell design ITN DM Kursutveckling (GDK) Vetenskaplig metod ITN EF Programmeringsstöd LiTHehack ITN IL Kandidatarbete (KTS) ITN IL Ny kurser i KTS nya masterprofiler ITN IL Ny kurs, engelska för logistiker för SL och FTL ITN MD Rapportstöd i svenska ITN IL LiTHehack ITN LiTH Kompletterande finansiering mattementorer Summa ITN MAI DM Kursutveckling (D) Sannolikhetslära och statistik, anpassad MAI EF Programkontaktperson Joakim Arnlind MAI EF Samverkan MAI EF Programutveckling Y MAI KB TAMS41 Statistisk modellering med regressionsmetoder MAI MD Nestorer MAI LiTH Kompletterande finansiering mattementorer Summa MAI TEMA DM Kursutveckling (IT) IT-rätt och etik (TEMA) TEMA DM Kursutveckling (IT) Mångfald och genus inom applikationsutveckling TEMA LiTH MTS-ansvar Summa Tema Summa Riktat stöd Planeringsförutsättningar 2020 och 2021 Enligt universitetsstyrelsens budgetbeslut innehåller fakultetens utbildningsuppdrag för åren 2020 och 2021 ökade anslag för utbyggnad av högskoleutbildning enligt budgetpropositionen Fullt utbyggt handlar det om drygt helårsstudenter nationellt och för Linköpings universitets del rör det sig om totalt 463 helårsstudenter. En mindre del av satsningen utgörs av fria studieplatser men huvuddelen riktas mot utbildningar där det idag råder brist på utbildad arbetskraft, bland annat ingenjörsutbildning, läkarutbildning och utbildning inom området samhällsbygge. För Tekniska fakultetens del ser den förslagna utbyggnaden ut på följande sätt, uttryckt i helårsstudenter:

20 16(26) Civilingenjör Högskoleingenjör 5,5 16, Civilingenjör samhällsbygge Högskoleingenjör samhällsbygge 2,5 7,5 12,5 15 TOTALT ,5 203 Det är i dagsläget oklart om det är möjligt att expandera utbildningsuppdraget såsom föreslås i budgetpropositionen. Ungdomskullarna är lägre än på många år och ungdomsarbetslösheten är också rekordlåg vilket gör att rekryteringssituationen på flera program är ansträngd. De prognoser som föreligger för budgetåret 2018 tyder på att Tekniska fakulteten kommer att ha underproduktion under perioden och även om platsantalet utökas på ett urval av programmen så är det långtifrån säkert att det leder till den ökning av utbildningsvolymen som krävs för att expandera utbildningarna såsom regeringen föreslagit.

21 17(26) 3 BUDGET FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 3.1 Budgetförutsättningar Universitetsstyrelsen (US) fattade beslut om fördelning av budgetramar, för perioden avseende anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå, utifrån bedömning av då kända förutsättningar. Detta för att ge fakulteter och institutioner goda förutsättningar att bedriva eget budgetarbete av god kvalitet. Linköpings universitet (LiU) tilldelas för respektive budgetår anslag för forskning och utbildning på forskarnivå det så kallade basanslaget. Anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå för budgetåret 2019 och planeringsförutsättningarna för 2020 och 2021 framgår nedan och utgör en uppskattning utifrån kända förutsättningar. Basanslaget har pris- och lönejusterats med 1,22 procent för 2019 jämfört med Universitetsstyrelsens budgetbeslut avseende budgetåret 2019 grundar sig på de planeringsförutsättningar som bestämdes i budgetpropositionen för budgetåret På grund av den nuvarande parlamentariska situationen i riksdagen finns för närvarande inget nationellt budgetförslag avseende 2019 och universitetsstyrelsens budgetbeslut från juni är därför väsentligen grunden för fakultetens budget. Med utgångspunkt i ovanstående har universitetsstyrelsen i sitt budgetbeslut för antagit följande basanslag för forskning och forskarutbildning under perioden: Anslag tkr Efter universitetsstyrelsens fördelning I nedanstående tabell sammanfattas universitetsstyrelsens interna fördelning av basanslaget (i tkr) avseende perioden med 2018 som jämförelse: Filosofisk fakultet Utbildningsvetenskap Medicinsk fakultet Teknisk fakultet Rektors budgetram Kompensation IKE Cellbiologen Strategiska forskningsområden Stimulansmedel för nyttiggörande Ofördelat Strategiska lokaler Samverkanskoordinatorer TOTALT

22 18(26) Rektors budgetram omfattar beslut som universitetsstyrelsen tagit tidigare, till exempel karriärkontrakt, LiU Research Fellows (tidigare LiU foass), rekryteringspott, delfinansiering av Campus Norrköping samt utvecklingsmedel. Dessutom tillkommer samfinansiering av vissa projekt. I anslaget finns tkr för de av regeringen beslutade strategiska forskningsområden där Linköpings universitet varit huvudsökande. Dessa medel avser IT och mobil kommunikation, Materialvetenskap och Säkerhet och krisberedskap. I enlighet med uppdraget samverkan och nyttiggörande avsätts stimulansmedel om tkr/år under 2019 och 2020 för nyttiggörande och för framtagande av goda exempel. I budgetpropositionen 2018 gavs planeringsförutsättningar till lärosätena avseende höjt anslag för Då det råder viss osäkerhet angående storleken på de aviserade förstärkningarna lämnas dessa till största del ofördelade, förutom de stimulansmedel som avsätts för nyttiggörande. Ersättningen för lokalhyra ingår i basanslaget till fakulteterna. Dock finns strategiska lokaler som delfinansieras via basanslaget enligt en fastställd modell. Modellen innebär att miljöerna för vissa strategiska laboratorier/infrastrukturer betalar enligt normal hyrestaxa och den överskjutande kostnaden täcks via detta anslag. Följande strategiska lokaler delfinansieras med tkr från anslaget: Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) och renrum vid IFM. Satsningen i form av specifika medel till institutionerna för att utse och premiera samverkanskoordinatorer beräknas fr.o.m vara en del av den ordinarie verksamheten vid institution. För mer detaljerad information hänvisas till universitetsstyrelsens beslut: Fördelning av resurser inom Tekniska högskolan Disposition och beräkningsgrunder Tekniska fakultetens basanslag för budgetåret 2019 uppgår som framgår ovan till tkr (2018: tkr). Därutöver erhåller institutionerna anslag ur Rektors budgetram och de nationella Strategiska forskningsområdena till fakultetens verksamhet enligt särskilt beslut. Rektors budgetram har tidigare innehållit rektors delfinansiering av de professorskontrakt som även fakulteten i varierande grad finansierar. Efter universitetsstyrelsens beslut i juni har rektor inför 2019 aviserat att rektors delfinansiering ska föras ner till fakultetsnivån som i fortsättningen ska disponera dessa medel (ca tkr för Tekniska fakulteten). Rektor har även aviserat att begreppet professorskontrakt i och med det också ska fasas ut. Bidrag/donationer från externa finansiärer omfattar stöd till Önnesjöprofessuren och Lars- Erik Lundbergs professur vid ITN samt Tekniska verkens professur och John Mattsons professur vid IEI.

23 19(26) Till fakultetsstyrelsens disposition finns således följande intäkter avseende Intäkter (tkr) 2019 Jmf 2018 Anslag Rektorsmedel professorskontrakt Donationsprofessurer (externa medel) SUMMA För budgetåret 2019 beslutas om följande fördelning av basanslaget: Kostnader 2019 Jmf 2018 Grundanslag: varav riktade stöd varav jämställdhetspremie varav fördelat på externa medel varav oriktat stöd Besparing CENIIT Produktionspremie och studiestöd varav produktionspremie varav studiestöd Dekanus budgetram Särskilda uppdrag Forskningsstöd övriga institutioner och enheter Summa kostnader Externfinansierade professurer Kommentarer Beräkning av anslag följer universitetsstyrelsen beslut. Pris- och löneomräkning av totala ramen 1,22 procent är inbakad i det riktade stödet. Grundanslag justerad med hänsyn tagen till förändringar avseende riktade tillsvidare och tidsbegränsade stöd. Enligt fakultetsstyrelsens beslut från 14 september 2017 fördelas hälften av det som annars skulle varit oriktat stöd ( tkr) på basis av andelen externa medel under budgetåret Jämställdhetspremie (2 000 tkr) har som syfte att öka andelen kvinnor i lärargruppen. CENIIT fördelning enligt protokoll och projektförslag (se avsnitt 3.3.4). För att få en jämnare fördelning av projekt över en sexårscykel sker en viss transferering av projektmedel mellan åren. Produktionspremie och studiestöd - ersättning för doktors-/ licentiatexamina samt institutionernas engagemang i grundutbildningen.

24 20(26) Dekanus budgetram medel för senare fördelning till institutioner vari bl a ingår: o Fakultetsgemensamma doktorandkurser medel för fördelning till berörda institutioner efter beslut av Forskarutbildningsnämnden (FUN); o Medel bl a för medfinansiering och för rekrytering/flyktfara. Särskilda uppdrag bidrag för arbete med de kommande UKÄ-utvärderingar av forskarutbildningsområden Industriell ekonomi, Kemi samt Elektro- och systemteknik under Forskningsstöd övriga institutioner och enheter vilket bl a inkluderar o Forskningsbidrag till CMIV; o Bidrag till strategiska satsningar tillsammans med Medicinska fakulteten och RÖ inom livsvetenskaperna såsom Regenerativ medicin, LiU Cancer, Systemneurobiologi som vidare fördelas till medverkande forskare inom fakulteten. Donationsprofessurer som finansieras med avkastning ur fonder avser: Önnesjöprofessuren (1 000 tkr), Lars Erik Lundbergs professur (1 500 tkr) samt John Mattsons professur (ca tkr). Dessutom tillkommer Tekniska verkens donationsprofessur (1 500 tkr) Institutionsramar 2019 För budgetåret 2019 beslutas om följande institutionsramar med hänsyn tagen till förändringar avseende riktade och tidsbegränsade stöd mellan åren. För beräkningsgrund och uppdelning på budgetposter per institution hänvisas till avsnitt Observera att beloppen avseende 2019 även inkluderar rektors delfinansiering av professorskontrakten varför jämförelsen med 2018 haltar något. Sammanställning av institutionsramar (tkr) Institution 2019 Jmf 2018 IDA IEI IFM IMT ISY ITN MAI SUMMA Till ovanstående tillkommer för 2019: IEI tkr och ITN tkr till externfinansierade professurer.

25 21(26) Underlag till institutionsramar för 2019 För en mer detaljerad fördelning av basanslaget per institution, se avsnitt Grundanslag ( tkr) - Jämfört med 2018 justerad med hänsyn tagen till löpande förändringar. Ett antal riktade stöd har upphört genom att anställningar upphört och tidsbegränsade stöd (främst olika typer av kontrakt) löpt ut. I vissa fall har interna omdispositioner gjorts. I grundanslagets riktade stöd ingår resurser avseende riktade tillsvidare och tidsbegränsade stöd inklusive fakultetens bidrag till professorskontrakt, karriärkontrakt och LiU Research Fellow (tidigare LiU foass). I och med utgången av 2018 har rektor aviserat att begreppet professorskontrakt fasas ut och att det som varit rektors delfinansiering av kontrakten förs över till fakulteterna som i fortsättningen ansvarar för dessa medel. Något formellt beslut är ännu inte fattat men fakultetens intäkt för 2019 antas därmed öka med ca tkr jämfört med universitetsstyrelsens budgetbeslut i juni. För 2019 kommer dessa medel allokeras på samma sätt som tidigare till de individer som haft professorskontrakt men vad som händer med denna förstärkning på längre sikt blir en kommande fråga för fakultetsstyrelsen. Fakultetsstyrelsen beslutade den 14 september 2017 att hälften ( tkr) av budgetposten oriktat stöd fördelas till institutionerna utifrån institutionernas totala andel externa medel (bidrag och avgifter) under föregående budgetår. Institutionerna förväntas använda medlen på ett strategiskt sätt. Efter diskussioner i fakultetsstyrelsen beslutas en ny användning och fördelning av jämställdhetspremien. Premien infördes 2017 i syfte att öka andelen kvinnor i lärargruppen, och särskilt bland professorerna. Premien (2 000 tkr) fördelas till de institutioner som bedriver forskning inom Tekniska fakulteten och i proportion till antalet biträdande professorer, lektorer och biträdande lektorer. Premien ska användas för karriärstödjande åtgärder, exempelvis mentorer eller andra insatser för att stödja såväl män som kvinnor i karriärplaneringen. Vidtagna åtgärder ska återrapporteras vid de årliga institutionsdialogerna. Resterande medel ( tkr) fördelas på motsvarande sätt som föregående år, det vill säga proportionellt efter 2012 års kalkylerade intäkt till lokaler från rektor. Sedan föregående års budgetbeslut har det beslutats om följande nya riktade stöd: Forskningsstöd, samfinansierat med rektor: IDA uppbyggnad av forskning inom området datalogiskt tänkande 200 tkr under ITN stöd för driften av renrummet tkr samt medel efter utfall för att täcka kostnaderna för elförbrukningen i renrummet fr o m