17:00 17:30 Gruppmöten 17:30 18:00 Rektor presenterar skolan 18:00 19:30 Sammanträde 19:30 Julbord

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Utbildningsnämnden Tid , Kl 18:00 17:00 17:30 Gruppmöten 17:30 18:00 Rektor presenterar skolan 18:00 19:30 Sammanträde 19:30 Julbord Plats Trädgårdsstadsskolan, Dymmelkärrsvägen 33, Tullinge Ärenden Justering 1 Information kring ungdomsenkätens resultat på områdesnivå 2 Delrapport 2, utvärdering av en-till-en-projektet i Botkyrka 3 Rapport om tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg 4 Redovisning av de elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan Kvalitetshöjning inom fritidshemmen 6 Internkontrollplan Yttrande över ansökan om utökning - Familjedaghemmet Lilla Hamringe 8 Förvaltningschefen informerar

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Utbildningsnämnden Anmälningsärenden 10 Redovisning av delegeringsbeslut

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Dnr /SammanträdespunktÄrende/ 1 Information kring ungdomsenkätens resultat på områdesnivå Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar till protokollet att nämnden har tagit del av informationen. Sammanfattning Hanna Lind, folkhälsosamordnare vid socialförvaltningen, presenterar resultaten från ungdomsenkäten. Ungdomsenkätens resultat visar hur eleverna i 9:an respektive 2:an på gymnasiet mår och har det i sin vardag.

4 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Utbildningsförvaltningen Dnr /Ärendebeteckning/ Referens Sofia Nordgren Mottagare Utbildningsnämnden Information kring ungdomsenkätens resultat på områdesnivå Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar till protokollet att nämnden har tagit del av informationen. Sammanfattning Hanna Lind, folkhälsosamordnare vid socialförvaltningen, presenterar resultaten från ungdomsenkäten. Ungdomsenkätens resultat visar hur eleverna i 9:an respektive 2:an på gymnasiet mår och har det i sin vardag. Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

5 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Dnr UF/2012:135 2 Delrapport 2, utvärdering av en-till-en-projektet i Botkyrka (UF/2012:135) Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner utvärderingen. Sammanfattning I enlighet med den utvärderingsplan som upprättades i oktober 2011 är nu den andra delutvärderingen genomförd. Underlaget består liksom i delrapport 1 av en enkät riktad till lärare och elever. Men med den skillnaden att den här enkäten har genomförts vid två skolor, i den södra (där också enkät 1 genomfördes, här kallad Söderskolan) respektive norra kommundelen (Norrskolan). Enkät 2 är i stor sett identisk med enkät 1, vilken har konstruerats med utgångspunkt i de mål och identifierade problemområden som beskrivs i projektplanen, samt också i en del av de effektmål som formulerades i samband med pilotundersökningen,. Dock har enkät två byggts på något, med fler och i vissa fall något omformulerade frågeställningar kring de områden som synliggörs i vår delrapport 1 som mer problematiska. Därmed också sagt att den här rapporten, tar utgångspunkt i resultaten av delrapport 1. Delrapport 2 syftar således mot att kartlägga nuläget, samt belysa eventuella förändringar och skillnader i såväl positiva som negativa trender mellan mätningarna och också mellan Söder- och Norrskolan. Till materialet hör också observationer och ett fokussamtal, en semikonstruerad intervju med elever och lärare där de identifierade problemområdena är samtalsteman. Sammanfattningsvis ger delutvärderingen en större anledning till optimism än utvärdering 1. De flesta av de positiva trenderna som påvisades i mätning 1 har inte enbart befäst utan även förstärkts, som exempelvis att: fler lärare har en tilltro till de digitala lärverktygens möjligheter, fler elever och lärare upplever att digital teknik underlättar lärandet. Rapporten ger också en bild av att en effektivisering av undervisningen pågår och att den kommit längre än vad den gjort i den första mätningen.

6 TJÄNSTESKRIVELSE 1[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 Referens Eva Jacquet Mottagare Styrelse/nämnd Delrapport 2, utvärdering av en-till-en-projektet i Botkyrka Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner utvärderingen. Sammanfattning I enlighet med den utvärderingsplan som upprättades i oktober 2011 är nu den andra delutvärderingen genomförd. Underlaget består liksom i delrapport 1 av en enkät riktad till lärare och elever. Men med den skillnaden att den här enkäten har genomförts vid två skolor, i den södra (där också enkät 1 genomfördes, här kallad Söderskolan) respektive norra kommundelen (Norrskolan). Enkät 2 är i stor sett identisk med enkät 1, vilken har konstruerats med utgångspunkt i de mål och identifierade problemområden som beskrivs i projektplanen, samt också i en del av de effektmål som formulerades i samband med pilotundersökningen,. Dock har enkät två byggts på något, med fler och i vissa fall något omformulerade frågeställningar kring de områden som synliggörs i vår delrapport 1 som mer problematiska. Därmed också sagt att den här rapporten, tar utgångspunkt i resultaten av delrapport 1. Delrapport 2 syftar således mot att kartlägga nuläget, samt belysa eventuella förändringar och skillnader i såväl positiva som negativa trender mellan mätningarna och också mellan Söder- och Norrskolan. Till materialet hör också observationer och ett fokussamtal, en semikonstruerad intervju med elever och lärare där de identifierade problemområdena är samtalsteman. Sammanfattningsvis ger delutvärderingen en större anledning till optimism än utvärdering 1. De flesta av de positiva trenderna som påvisades i mätning 1 har inte enbart befäst utan även förstärkts, som exempelvis att: fler lärare har en tilltro till de digitala lärverktygens möjligheter, fler elever och lärare upplever att digital teknik underlättar lärandet. Rapporten ger också en bild av att en effektivisering av undervisningen pågår och att den kommit längre än vad den gjort i den första mätningen. Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

7 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 Inledning I enlighet med den utvärderingsplan som upprättades i oktober 2011 är nu den andra delutvärderingen genomförd. Underlaget består liksom i delrapport 1 av en enkät riktad till lärare och elever. Men med den skillnaden att den här enkäten har genomförts vid två skolor, i den södra (där också enkät 1 genomfördes, här kallad Söderskolan) respektive norra kommundelen (Norrskolan). Enkät 2 är i stor sett identisk med enkät 1, vilken har konstruerats med utgångspunkt i de mål och identifierade problemområden som beskrivs i projektplanen (se bilaga 1), samt också i en del av de effektmål som formulerades i samband med pilotundersökningen (se bilaga 2). Dock har enkät två byggts på något, med fler och i vissa fall något omformulerade frågeställningar kring de områden: arbetsro, arbetsdisciplin, ensamarbete och ämnesintegrering vilka både synliggörs i vår delrapport 1 och i tidigare generell skolforskning (Skolverket 2004, NU 2003, Skolverket 2004, Skolverket 2007, Skolverket 2009) som mer problematiska. Därmed också sagt att den här rapporten, tar utgångspunkt i resultaten av delrapport 1. Delrapport 2 syftar således mot att kartlägga nuläget, samt belysa eventuella förändringar och skillnader i såväl positiva som negativa trender mellan mätningarna och också mellan Söder- och Norrskolan. Till materialet hör också observationer och ett fokussamtal, en semikonstruerad intervju med elever och lärare där de identifierade problemområdena är samtalsteman. En fördel med material av olika slag är att det går att göra jämförelser mellan vad en observatör ser, med vad olika grupper uttrycker i enkäten (lärare och elever) och vad individer och grupper säger i samtal. På så sätt blir den bild som presenteras mer tillförlitlig (jfr Scollon & Scollon, 2004:158) Genom samtal kan man också få en djupare förståelse av olika resultat som en enkät bär fram. Enkäten består av frågor där man tar ställning till ett antal påstående på en femgradig skala exempelvis: I undervisningen arbetar vi mindre i grupp sedan vi fick datorerna, samt öppna frisvarsfrågor. Elever och lärare på de två skolorna erbjöds besvara den digitala enkäten under maj månad, vilket också eleverna gjorde. Lärarenkäten genomfördes först under september. Elevenkäten har besvarats av 189 elever och lärarenkäten av 22 lärare. På Söderskolan har en-till-en-datorerna varit i bruk sedan november 2011 och Norrskolan fick sina datorer i mars För att ge läsaren en liten bakgrund till de olika temarubriker som lyfts fram under huvudrubriken, Sammanställning, och till de jämförelser som görs mellan delrapport 1 och 2 presenteras först en kort sammanfattning av den första delrapporten: Sammanfattning av delrapport 1 (se bilaga 3, hela delrapporten ). Därefter följer en sammanställning av enkät två (enkät 2, se bilaga 4) under olika temarubriker 1, inom vilka de olika enkätfrågorna har sorterats in. Temarubrikerna är identiska med dem som användes delrapport 1, vilket underlättar jämförelser. Inom dessa teman lyfts också adekvata kommentarer in från samtalet och iakttagelser från observationerna. Under 1 I noter anges vilka enkätfrågor som sorterats in under respektive rubrik.

8 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 observationerna har ett enkelt observationsschema (se bilaga, 4) används, vilket är konstruerat med utgångspunkt i de didaktiska frågorna 2 samt i Puenteduras fyra faser: ersättande-, effektiviserings-, modifierings och omdefinieringsfasen (se delrapport 1 bilaga 3). Efter enkätsammanställningen följer en kort sammanfattning av de viktigaste resultaten. Till sist presenteras en analys, där resultaten ses i ljuset av aktuella forskningsrapporter inom fältet. För läsbarhetens skull varieras hur mätvärdena redovisas, ibland skrivs de ut i texten och ibland skrivs de inom parentes efter ett påstående. Beteckningen Ss används då för Söderskolan och Norrskolan benämns Ns; siffrorna 1 och 2 anger mätning 1 respektive 2. Inför nästa rubrik vill jag peka på två svagheter i materialet. Den ena är att lärarmaterialet är mycket litet, som påpekats består det endast av 22 lärare. Självklart blir det svårt att peka ut några egentliga trender utifrån en så liten population, ett eller två ytterligare lärarsvar kan ju ge en utpekad trend en motsatt riktning. Däremot är de trender som påvisas med underlag i elevpopulationen mer tillförlitliga. En annan svaghet är att observationer och fokussamtal endast har genomförts på en (Söderskolan) av de två skolorna. En orsak till detta är att datorerna fasats in på skolorna successivt. Söderskolan är den skola där implementeringen startade och därför har alla delar av utvärderingen kunnat genomföras där. Utvärderingsunderlaget i delrapporterna byggs också på successivt och delrapport tre kommer baseras på fokussamtal, observationer och ett enkätunderlag från de tre skolor 3 som ska delta i utvärderingen. I den tredje och sista delutvärderingen kommer det också att ingå en större lärarpopulation baserad på slumpvist utvalda lärare från samtliga högstadieskolor. Sammanfattning av delrapport 1 Lärare och elever har positiva förväntningar på en-till-en och dessa infrias också, men i olika grad i elevernas respektive lärarnas ögon. Eleverna anser att datorerna bidrar till ordning och reda och poängterar att de nu har lätt att hålla reda på material, samt också att de alltid har med sig rätt saker till rätt plats. Datorn underlättar också läxläsningen, de har med sig det de behöver, det finns i datorn. Detta uppmärksammas inte alls i lika hög grad av lärarna. Lärarna anser att en-till-en bidragit till att göra arbetsron både bättre och sämre. Även om det kan vara lugnare under lektionerna, anser de flesta lärarna att eleverna distraheras i högre grad av Facebook, YouTube och annat som de har tillgång till via datorn. Just när det gäller detta finns en stark diskrepans mellan lärarnas bild och elevernas självbilder. Endast en dryg femtedel av eleverna uttrycker att det kan vara ett problem att man lockas att göra annat med datorn än vad som avtalats, och de som 2 De didaktiska frågorna är vem, vad, när, med vem, var, hur, genom vad, varför och för vad skall man lära ( Janker & Meyer, 1997:17) 3 På två av skolorna genomförs också ett forskningsprojekt; på den tredje skolan genomförs dock endast utvärderingens delar: enkät, intervjuer, fokussamtal och observationer.

9 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 beskriver detta som ett problem nyanserar också uttalandet genom att påpeka att vissa elever blir okoncentrerade och gör annat. Lärare och elever är överens om att vissa aspekter av undervisningskvaliteten har förbättrats. En majoritet av båda grupperna anser att de i högre grad använder olika digitala verktyg som film, text och bild och att undervisningen blivit mer varierad. Elever och lärare anser också att undervisningen blivit mer elevaktiv. Dock anser en majoritet av båda grupperna att man inte besöker olika platser för digitalt lärande som exempelvis museer online i någon större utsträckning. Datorn tycks enligt lärarna vara till fördel för både starkare och svagare elevgrupper. Eleverna upplever också generellt att de digitala lärverktygen kan stödja deras lärande. En majoritet av lärarna upplever att kontakten med eleverna och responsen på deras arbeten förstärkts. Eleverna ser inte detta i lika hög grad, men tror att det kommer att bli så framöver. Lärare och elever säger sig vara nöjda med både teknik och utrustning; det fungerar! En stor majoritet av eleverna är också nöjda med supporten, vilket endast en knapp tredjedel av lärarna instämmer i. Slutligen efterfrågar lärarna en större tydlighet då det gäller regelverket. Sammanställning av enkät 2, fokussamtal och observationer Här ges en översikt av vad enkät 2 visar. I fokus är majoritetstrender, skillnader skolorna emellan, mellan mätning 1 och 2, samt mellan lärar- och elevgruppen. Synpunkter från samtal samt iakttagelser från observationer lyfts också in. I noter anges vilka enkätfrågor som sorterats in under respektive rubrik. Direkta citat från samtal och från frågeformuleringar och svar i enkäten kursiveras. Då det gäller enkäten redovisas trender företrädesvis i procentandelar, medan frisvar hanteras genom verbala beskrivningar. Som tidigare nämnts kallas skolorna för enkelhets skull, Söder-, respektive Norrskolan. Förkortningarna Ss 1 och Ss2 (Söderskolan mätning 1, 2) och Ns2 (Norrskolan mätning 2 4 ) används då mätvärdena anges inom parentes Förväntningar 5 Både lärare och elever har positiva förväntningar då det gäller digitala lärverktyg. De positiva förväntningarna gäller att det skulle bli roligt att få datorer, och att digitala 4 Endast på Söderskolan har två mätningar genomförts. 5 Av lärarenkätens frågor är fråga nr 3, 4, 5, 6 och 7, samt frågorna 3 och 4 från elevenkäten insorterade under rubriken

10 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 lärverktyg underlättar arbetet/lärande. En majoritet av lärarna tror också att digitala lärverktyg kan förbättra undervisningens kvalité, samt bidra till en ökad måluppfyllelse. Mätvärdena varierar något för de olika frågorna. Att det skulle bli roligt att få datorer tycker sammantaget ungefär 95 % av både lärare och elever. Skillnaden skolorna emellan är liksom mellan mätning 1 och 2 i princip obefintlig. En tro på att arbetet underlättas har sammantaget över 80 % av lärarna. Procentandelen på Norrskolan är större, 90 %, men på Söderskolan har procentandelen ökat sedan mätning 1 då den låg på 66 %, nu ligger den på 75 %. Då det gäller elevernas förväntan om att digitala lärverktyg kan underlätta lärandet är det fler elever på Söderskolan i % mätt, 82 % - vilket är ökning sedan mätning 1 mot Norrskolans 69 % som tror så. Det är drygt 70 % av lärarna som tror på en förbättrad undervisningskvalité på de bägge skolorna, medan drygt 70 % på Norrskolan och knappt 70 % på Söderskolan tror på en ökad måluppfyllelse. På Norrskolan menar 50 % av lärarna att de blev som de trodde när man fick datorerna. På Söderskolan instämmer inte fullt lika många procent av lärarna i detta, och sedan förra mätningen har procentandelen sjunkit med 16 %, från 56 till 40 % Att inte lika många lärare i procent mätt på Söderskolan nu tycker att det blev som de trodde med datorerna kan också kopplas till att fler i mätning 2 tror att arbetet underlättas genom digitala lärverktyg. Fler lärare tycks nu ha en mer positiv inställning, vilket kan tolkas som att datorernas entré blivit mindre problematisk än vad man inledningsvis förväntade sig. Under det första fokussamtalet med lärarna på Söderskolan framkom till exempel att två av respondenterna upplever att arbetssituationen blivit mindre jobbig än vad de hade trott. Arbetsro, ordning och reda 6 Bilden av hur en-till-en-satsningen påverkat arbetsron spretar något skolorna emellan och generellt sett tycks ordningsfrågor kopplade till datorerna som ett mindre problem på Norrskolan. En majoritet av lärarna, sammantaget 73 % på båda skolorna upplever att det blivit tystare i klassrummet sedan eleverna fick datorerna. Men som antytts föreligger skillnader mellan skolorna liksom mellan lärar-, och elevgrupperna. Det är en betydligt fler lärare i procent mätt på Norrskolan, 90 %, jämfört med Söderskolans 58 % som upplever ett tystare klassrum nu. En något större procentandel av eleverna på Söderskolan, 39 % mot Norrskolans 36 % upplever att det blivit tystare i klassrummet. Norrskolan har däremot en högre procentandel för hur många elever som känner en ökad arbetsro: 41 % i jämförelse med Söderskolans: 36 %. Då det gäller andra aspekter av ordning och reda finns också betydande skillnader mellan lärargrupperna på de två skolorna. På Norrskolan anser endast 20 % att det krävs mer av dem som lärare för att eleverna nu ska göra det de ska, medan motsvarande siffra på Söderskolan är 59 %. En tydlig majoritet av lärarna 58 % på Söderskolan anger att eleverna nu fått svårare att koncentrera sig och 66 % att eleverna i högre grad gör annat än vad som avtalats, medan endast 20 % på Norrskolan ser problem med elevernas koncentration. Men 6 Av lärarenkätens frågor ryms nr 19, 27, 30,31,32 och frisvar nr 45 och 46, av elevenkäten inryms frågorna nr 27, 28,30,31,32,33, och frisvar 53

11 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 däremot är det 50 % av Norrskolans lärare som instämmer i att eleverna gör annat än vad som avtalats. Ingen lärare på Norrskolan har valt att markera siffran 5 när det gäller dessa frågor och det innebär att inte någon respondent instämmer till 100 % i påståendena. Motsvarande värden som speglar elevernas upplevelser på båda skolorna är när det gäller svårigheter, att koncentrera sig på det de ska: 23 % och att oftare göra annat än det läraren bestämt: 25 %. Den märkbara diskrepansen mellan elev- och lärarupplevelser av koncentration och fokus uppmättes också på Söderskolan i enkät 1. Men en skillnad mellan enkät 1 och 2 är att procentandelen lärare som anser att eleverna gör annat har minskat med 12 % från 78 % till 66 %. I frisvar där lärarna uppmanas beskriva på vilka sätt elevernas arbetskoncentration förändrats, skriver flera lärare i enkät 2 ca 1/3 på Söderskolan, att koncentrationen är bra och ökat. Över hälften, sex lärare på Norrskolan menar att koncentrationen och arbetsron förbättrats med datorerna. Endast två lärare på Norrskolan uttrycker i frisvar att eleverna gör annat och att de distraheras i sin koncentration. På Söderskolan menar några lärare att det för de flesta elever inte är något problem med att koncentrera sig på arbetsuppgifterna, men också att vissa elever har svårt att hålla sig till det de ska. En lärare på Söderskolan skriver så här: Vid arbetsuppgifter där datorn ingår har koncentrationen och intresset ökat, men datorns blotta närvaro kan vara ett störningsmoment. I frisvar i mätning 1 på Söderskolan var det betydligt fler lärare som uttryckte betänkligheter kring elevernas arbetskoncentration och också fler kommentarer om den bristande koncentrationen i samband med andra frågor i frisvar. Så med tydliga belägg i enkäten kan det konstateras att det finns en betydligt mer samstämmig uppfattning mellan lärare och elever på Norrskolan och att de båda grupperna inte uppfattar att koncentration och fokus blivit något stort problem nu när eleverna fått datorer. Det finns också tydliga indikationer från mätningarna på Söderskolan att lärarnas upplevelser av problemen med elevernas arbetskoncentration minskat. Skillnader i hur eleverna på Söderskolan upplever fokus och koncentration mellan mätning 1 och 2 är ytterst minimala. Då det gäller elevernas upplevelser föreligger endast små skillnader skolorna emellan. En större procentandel på Norrskolan upplever att de oftare gör annat än vad läraren bestämt: 30 %, medan 21 % i Söderskolan instämmer i detta. Dock anser en mindre procentandel: 22 % av Norrskolans elever att de får fler tillsägelser nu, medan 27 % i Söderskolan anser detta. En elev i Norrskolan skriver så här i frisvar: Tycker det blivit bra sen vi fick datorerna, det är tystare i klassen och alla verkar jobba med den uppgift man får. Men det finns också några kommentarer som pekar i en annan riktning: Man kan göra annat än att plugga en hel dag utan att dom märker. Visst är de ens egens ansvar men lite mer koll borde dom ha. Ingen elev på Söderskolan kommenterar dessa frågor.

12 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 Under fokussamtalet på Söderskolan bekräftas att både lärare och elever upplever mer arbetsro i klassrummet nu. En elev säger: Det är lite lugnare nu när alla sitter med en egen dator. Lärarna påpekar också under samtalet att det är lättare att hålla alla elever sysselsatta och att de glapp och den oro som kunde uppstå när ett arbetsmoment var avklarat inte förekommer längre. Nu har alla alltid något att göra. Både elever och lärare är överens om att det är de elever som tidigare av olika anledningar var stökiga också är de som nu har svårt att behålla fokus på de egentliga skoluppgifterna. En av lärarna uttrycker följande: Det är samma sak här. De som har bra resultat sköter sig exemplariskt. De som inte jobbade så bra förut gör det inte nu heller. En annan lärare säger: Mellan-, och högpresterande klarar det bra, men dom som är i riskzonen har vi givit en leksak. Under samtalet framkommer att man på Söderskolan tagit ett beslut om att under viss tid beslagta datorn för elever som inte på egen hand klarar att handskas med de frestelser som den kan innebära. De eleverna som närvarar under fokussamtalet menar att denna åtgärd kanske kan hjälpa och uttrycker det så här: Lite kanske, dom kanske inser lite. En lärare säger: Det blir en konsekvens. I mätning 1 i frisvaren och under samtliga fokussamtal med elever framkommer att det är praktiskt att ha en dator. Det blir ordning och reda och det på flera sätt: rätt sak på rätt plats! Det gäller både för läxor och att för att ha med rätt material till rätt lektion. Det uppmärksammades inte i lika hög grad av lärargruppen i mätning 1. Nu besvarar däremot 50 procent av lärarna på Söderskolan att de upplever att eleverna i högra grad har med sig det de ska till lektionerna medan 41 % av lärarna på Norrskolan instämmer i detta. På båda skolorna har en mycket hög andel av eleverna med sig datorn varje dag, på Norrskolan är det 98 % och på Söderskolan 95 %, vilket innebär en liten minskning med 3 % - enheter sedan mätning 1. Intrycket från de 8 observationstillfällena på Söderskolan är att en väl fungerande arbetsro råder och att koncentrationen är hög under lektionerna. De problem med koncentration och fokus som lärarna beskriver tycks företrädesvis förekomma i en klass som lärarna och skolledare beskriver som problematisk. Klassen i fråga upplevdes som problematisk redan innan man fick datorer. Utveckling av undervisningen och arbetssituationen 7 En kärna i hela en-till-en-satsningen är att datorn som redskap ska innebära möjligheter att åstadkomma en förbättrad och mer varierad undervisning och därmed i förlängningen ökade möjligheter för fler elever att lyckas i skolan. Därför syftar många frågor i enkäten mot att kartlägga olika aspekter av detta område. I likhet med vad som visades genom mätning 1, så visar mätning 2 en samstämmig och positiv bild av hur både lärare och elever upplever att digitala lärverktyg möjliggör och medverkar till pedagogiska kvalitéer. Generellt sett är eleverna på båda skolorna än mer 7 Pedagogiska kvalitéer fokuseras i elevenkäten genom frågorna:7,8, 9,10, 11,1213, 14, 15, 16, 17, 18, i frisvar 43,51,52,53 och i lärarenkäten genom frågorna:9,10,11,12,13, 16, 17, 18, 20,21, 26,28,33, frisvar 46

13 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 8[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 positiva än lärarna. Elev- och lärarbedömningarna på skolorna är också relativt lika även om det förekommer marginella skillnader med någon procentenhet upp eller ner vid ett flertal frågor och i några frågor mer märkbara skillnader. Både lärare och elever ger alltså en generell och samstämmig bild av att datorn underlättar arbetet/lärandet. Eleverna upplever att de är mer motiverade, (Ss1: 74 %, Ss2:73 %, Ns2: 61 %) och mer aktiva,( Ss 1:63 %, Ss2:60 %, Ns1:53 %). De gillar mer (Ss1: 63 %, Ss2:53 %, Ns 2:65 %) att göra läxor och de tycker att de har nytta av datorn (Ss1: 83 %, Ss2:85 %, Ns2:85 %) för läxläsning: Vidare menar de att de i högra grad kan påverka det egna lärandet (Ss1:84 %, Ss2:77 %, Ns2: 64 %) samt också att de mer kan arbeta utifrån egna förutsättningar (Ss1:64 %, Ss2:73 %, Ns2: 72 %). De upplever också att datorn erbjuder hjälpmedel när de har svårigheter i skolarbetet (Ss1:65 %, Ss2: 73 %, Ns2:80 %) och att digital teknik underlättar (Ss1:69 %, Ss2:71 %, Ns2: 74 %) lärandet. Här är det intressant att notera att fler elever vid mätning 2 än vid mätning 1 på Söderskolan upplever att de mer kan arbeta utifrån egen förutsättningar, att datorn erbjuder hjälpmedel när de har svårigheter i skolarbetet, och att digital teknik underlättar lärandet. Det är också värt att notera att vissa mätvärden sjunkit i mätning 2 som exempelvis när det gäller att eleverna mer gillar att göra läxor, samt för möjligheterna att påverka det egna lärandet. En möjlig tolkning till både de höjda, respektive sjunkande mätvärdena för hur eleverna värderar olika aspekter av datorns värde i skolarbetet kan vara att nyhetens behag med datorerna bleknat och att eleverna nu på ett mer nyanserat och precist sätt kan värdera hur digitala lärverktyg kan vara till hjälp i skolarbetet. Intressant att notera är också en skillnad i hur Söderskolans och Norrskolans lärare upplever att pojkars respektive flickors motivation förändrats när datorn används i undervisningen. På Söderskolan uttrycker 41 % av lärarna att de upplever att pojkar som grupp blivit mer motiverade och motsvarande mätvärde för om flickor som grupp blivit mer motiverade är 17 %. På Söderskolan föreligger alltså en betydande skillnad i hur man upplever förändringen av pojkars respektive flickors motivation. Däremot upplever lärarna på Norrskolan ingen sådan genusrelaterad skillnad, mätvärdet för förändringen av motivationen ligger på 30 % för både pojk-, och flickgruppen. I procent sett uppger också en lika stor andel (60 %) av pojk-, respektive flickgruppen på Norrskolan att skolarbetet blivit mer motiverande än tidigare. På Söderskolan anser däremot en något större procentandel av pojkarna (75 %) än flickorna (71 %) att skolarbetet blivit mer motiverande. Som påpekats anser även en majoritet av lärarna att datorn underlättar det pedagogiska arbetet (Ss1: 66 %, Ss2:60 %, Ns2:50 %). Lärarna ser större möjligheter för eleven att arbeta utifrån sina egna förutsättningar (Ss2: 50 %, Ns 2:50 % 8 ) samt också att utmana elever som befinner sig på olika nivå i sin kunskapsutveckling (Ss2:52 %, Ns2:60 %). En större procentandel på Norrskolan (Ns2:50 %) än på Söderskolan (Ss2:41 %) menar att 8 Enkät 2 har byggts ut med fler frågor (se inledning) mätvärden från mätning 1 finns därför inte för alla frågor.

14 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 9[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 arbetssättet nu blivit mer elevaktivt. För Söderskolans del har detta mätvärde sjunkit sedan mätning 1 (Ss1: 50 %). Ytterligare ett mätvärde har sjunkit sedan mätning 1 på Söderskolan, men procentandelen lärare som upplever att datorn erbjuder hjälpmedel när elever har svårigheter i skolan (Ss 1:79 % Ss 2: 59 %) är ändå större där än på Norrskolan (Ns2: 50 %). En viktig aspekt av att förbättra undervisningens kvalité är att göra den varierad. Det innebär dels att utveckla en undervisning som kan möta elever med olika lärstilar, utveckla och göra lärmiljöerna fler, samt minska avståndet mellan skol-, och fritidsvärlden. Ytterligare förhoppningar med satsningen är att digitaliseringen på olika sätt ska stödja elevens språkutveckling. Mätvärdena för flera av dessa aspekter har förbättrats trots att de var höga redan i mätning 1. Många elever på både Norr-, och Söderskolan anser att de ägnar mer tid nu åt att läsa, se film, och skriva än innan de fick datorerna (Ss1:45, Ss2:46 %, Ns 2:45 %). Mätvärdet på Söderskolan har alltså ökat något. En ökning av mätvärdena påvisas också för Söderskolan när det gäller att eleverna anser att de arbetar mer med att se, göra texter med fotot, film och ljud sedan de fick datorerna (Ss1:52 %, Ss2:70 %). Fler i procent mätt anser också att de arbetar på fler och olika sätt under lektionerna nu när de använder digitala resurser (Ss1:57 %, Ss2:75 %). Motsvarande mätvärden för Norrskolan är 54 %, respektive 72 %. En majoritet av eleverna på både skolorna anser att de lär sig bättre genom att se informationsfilm än genom att läsa text (Ss2:56 %, Ns2:56 %). Fler elever i procent mätt på Norrskolan (Ns2: 60 %) än på Söderskolan (Ss2:41 %), tycker att det är roligare att läsa text på datorn än på papper. Däremot tycks talsyntesen hittills vara en något outnyttjad resurs. Dels framkommer det i elevernas frisvar att talsyntesen sällan eller aldrig används om den används är det under språkvalet dels uttrycker många elever på Norrskolan att talsyntesen borde utnyttjas. Eleverna har till och med konkreta förslag när det är lämpligt att använda den, exempelvis när man har skrivit en egen text och kan läsa in den för att sedan själv lyssna på den vilket kan vara en hjälp bearbetningen vid. En elev skriver så här under rubriken: Hur skulle du vilja att undervisningen utvecklas med stöd av datorerna? Att man ska börja använda talsyntesen. Det skulle bli roligare och man skulle kunna höra på sin egen text. På båda skolorna beskriver många elever att de nöjda med hur datorn används idag och rent konkret beskriver de flesta att de använder datorn för att söka information och skriva, men många elever på Söderskolan skriver också att datorn används för att spela mattespel, göra presentationer, redigera foton, filma, se filmklipp, göra enkäter, lyssna på musik och också till att skapa musik. Även på Norrskolan gör man presentationer, man bloggar, lyssnar på och skapar musik. Att eleverna på Söderskolan beskriver datoranvändningen som mer varierad förvånar inte, på den skolan har man haft längre tid att göra sig bekant med fler program och digitala verktyg. Även under observationer på Söderskolan kan jag konstatera att datorerna ofta används för att skriva och söka information, men jag ser också många exempel på att eleverna arbetar på fler och andra sätt: filmar, redigerar film, redigerar foton, använder bildprogram för att göra bilder av egna påhittade produkter, gör tankekartor i verktyget Popplet med mera. I

15 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 10[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 frisvar framkommer dock en tydlig skillnad mellan vilka program och hemsidor som använts i hemmet respektive i skolan. I skolan dominerar Vklass, tätt följd av olika söksajter som Google, Firefox och digitala uppslagsverk som Wikipedia och NE. Men YouTube nämns också frekvent och observationerna på Söderskolan bekräftar att man ofta använder informationsfilm och klipp i undervisningen med koppling till det kunskapstema man arbetar med. På så sätt erbjuds fler lärverktyg vilket kan stimulera elever med olika lärstilar. Facebook är en hemsida som ofta återkommer elevernas frisvar, men vanligen med tillägget att hemsidan används på raster och när man inte har något att göra. Detta påstående bekräftas av mina iakttagelser där de läs- och skrivpraktiker som eleverna deltar i under sin fritid 9 hittills inte integreras i skolverksamheten utan förläggs till korridorer, cafeterian och till småstunder innan den riktiga lektionen börjat. Härmed också sagt att populära hemsidor som eleverna använder i hemmet just är Facebook men också YouTube. Det gäller både för pojkar och för flickor. Facebook är dock än mer populärt bland flickorna. En skillnad som framträder i frisvaren mellan pojkar och flickor är att många flickor uppger att de bloggar, och pojkar att de är på olika sporthemsidor. Trots att eleverna på båda skolorna är nöjda med undervisningen som den är, uttrycker väldigt många elever och här är kören samstämmig: att de önskar en ännu mer varierad undervisning, att de får besöka fler hemsidor, använda fler programvaror, att de får arbeta mer med film, både att se mer undervisningsfilm och att skapa film. En elev ger följande förslag: Att vi får spela in egna nyhetsprogram. Flera elever vill också chatta med elever i andra länder och vara ihopkopplade genom Vklass och Unikum. Datorernas eventuella potential för flerspråkiga elever får hittills inte något genomgripande genomslag. I procentenheter mätt är det ungefär lika stor andel av lärarna på de båda skolorna, 30 % som upplever datorn och dess resurser som ett stöd för flerspråkiga elevers språkutveckling. Det är dock en större procentandel i elevgrupperna som upplever att datorn kan vara ett stöd och att de kan hitta texter om samma sak på sitt modersmål (Ss2: 32 % Ns2: 42 %). Många elever uttrycker också att de nu får fler chanser att arbeta med texter från sin modersmålskultur (Ss2:42 %, Ns2:39 %). En möjlig orsak till att eleverna i högre grad upptäckt denna potential kan vara att användningsområdet än så länge ofta initieras av eleven själv. Lärarna är generellt mycket positiva till att fortbildas inom fältet och uttrycker att de vill lära mer om att använda digitala lärverktyg (Ns2: 80 % och Ss2: 100 %) Många beskriver i frisvar att de fått en del fortbildning och att det är bra, men att de vill lära sig fler program och få tid att använda och att öva praktiskt. Någon lärare vill ha en hel fortbildningsdag med film, vilket då rimmar väl med elevernas önskemål. En annan lärare vill ha mer tips på ämnesövergripande projekt och ytterligare en lärare uttrycker: vill ha allt jag kan få! Dock är det många lärare som anser att de i dagsläget har 9 Det gäller inte enbart Facebook, utan också bloggar, Instagram, Twitter och olika slags spel.

16 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 11[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 tillräckliga kunskaper i att använda datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen (Ss1: 45 %, Ss 2: 76 %, Ns1: 50). Här kan man notera en betydande skillnad mellan mätning 1 och 2 på Söderskolan, och mellan Norr- och Söderskolans lärare, vilket troligen beror på att man på Söderskolan haft datorerna under längre tid och att man därmed både utvecklat färdigheter och självförtroende. Vidare är det troligt att lärarna på både skolorna har stöd i de utbildningar de fått. Förbättrade och utvecklade arbetsformer 10 När det gäller hur samarbetsformer utvecklats finns en starkare samsyn mellan elever och lärare på Söderskolan i mätning 2. Betydligt fler elever upplever nu att deras lärare oftare kommenterar deras arbeten (Ss1: 27 %, Ss2: 66 %) och det senare mätvärdet rimmar bättre med den andel lärare som upplever att de lättare kan ge respons på elevernas arbete (S1: 50 % Ss2: 75 %). Andra mätvärden ligger still mellan mätning 1 och 2 och förstärker bilden av samstämmighet i lärare- och elevuppfattning: ungefär lika stor andel elever (Ss1: 86 %, Ss2 86 %) som lärare (Ss1:83 %, Ss2: 83 %) på Söderskolan upplever att de ofta använder datorn för att vara i kontakt med varandra. Att lärarna oftare kommenterar elevernas arbeten och texter får däremot ett mer omedelbart genomslag i elevernas upplevelser på Norrskolan i jämförelse med mätning 1 på Söderskolan. Hela 70 % av eleverna upplever detta. Det är också en hög procentandel av lärarna 90 % och 76 % av eleverna som menar att de ofta använder datorn för att vara i kontakt med varandra. På Norrskolan är det något fler i procent mätt av eleverna (Ns2: 86 %, Ss 2: 80 %) som anser att deras texter kan förbättras genom att deras lärare kommenterar dem via Vklass eller någon annan digital plattform. Samtliga lärare på Norrskolan (100 %) har en tro på att tätare digital respons kan förbättra elevernas texter, medan 42 % på Söderskolan anser det. Kanske är det den gemensamma lärarövertygelsen om att det förhåller sig på detta sätt som också spiller över på eleverna och i att man från start tydligt tycks ha satsat på lärarrespons av elevtexter. Det är däremot fler elever på Söderskolan som upplever att lärarna tar tillvara deras digitala kompetens. Lärare (Ss1:11 %, Ss2:17, Ns2: 10 %), elever (Ss1:37 % Ss2:28 %, Ns 1: 17 %) på de båda skolorna är överens om att man inte besöker olika platser, ex. museer online i någon större utsträckning. Olikheter mellan lärargrupperna på skolorna finns då det gäller om grupparbetena minskat med datorernas inträde (Ss:17 %, Ss2: 8 %, Ns2: 20 %) och om ensamarbeten (Ss2:17 %, Ns2:50 %) ökat i undervisningen. Stora skillnader i mätvärden mellan skolorna finns också då det gäller om samarbetet i arbetslaget ökat (Ss1: 16 %, Ss2: 0 %, Ns2:70 %) samt också när det gäller om man arbetar mer ämnesintegrerat nu (Ss2:25 %, Ns2:50 %). Skillnader eleverna emellan på skolorna är inte lika stora. Procentandelen på 10 I lärarenkäten frågorna 14, 15, 22, 23,24, 25, 37, 38,39 och 43. I elevenkäten 16, 17, 19, 20, 34,35, 36,37, 38 och 53

17 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 12[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 Söderskolan som upplever att man arbetar mindre i grupp har ökat något (Ss1: 23 %, Ss2 25 %) men är trots detta något större på Norrskolan (Ns2: 29 %). Det är fler elever i procent mätt på Norrskolan (Ns1:47 %) än på Söderskolan (Ss1: 34 %) som menar man arbetar mer ensam nu än tidigare. Andelen som anser att man samarbetar mer är lika stor på skolorna (Ss1: 37 %, Ss2:39, Ns 2:39 %) men har ökat något sedan mätning 1 på Söderskolan. Däremot har andelen elever som anser att man arbetar mer ämnesintegrerat på Söderskolan minskat något (Ss1 46 %, Ss2:40 %). På Norrskolan är mätvärdet för detta lägre och ligger på 33 %. Vidare är det en större procentandel av eleverna på Söderskolan (Ss2:58 %) än på Norrskolan (37 %) som anser att lärarna tar tillvara deras digitala kompetens. Motsvarande fråga om lärarna på de olika skolorna i undervisningssituationen kan stödja sig på elevens digitala kompetens visar att en betydligt större procentandel på Norrskolan (Ns1:30 %) än på Söderskolan (17 %) upplever det, vilket kan tyckas märkligt eftersom elevsvaren på respektive skola pekar i motsatt riktning. Teknik, support och regelmässig inramning 11 Trenden från mätning 1 på Söderskolan håller i sig. Mätvärdena då det gäller hur nöjda lärarna (Ss1: 84 %, Ss2: 83 %) och eleverna (Ss1: 82 %, Ss2: 80 %) är med utrustningen, ligger nästan exakt på samma nivå vid de båda mättillfällena. På Norrskolan är samtliga lärare (Ns 100 %) och över 90 % av eleverna (Ns 1: 94 %) nöjda. Det är fortfarande en förhållandevis liten andel av eleverna (Ss1 14 %, Ss2: 28 %) och en ännu mindre del av lärarna (Ss1, 12 %, Ss2:0 %) i mätning 2, faktiskt inga alls som upplever att det ofta strul med datorn. På Norrskolan ligger motsvarande mätvärden för eleverna på 14 % och för lärarnas del på 10 %. Väldigt få elever på de båda skolorna uppger att de utsatts för nätmobbning (Ss 1:3 %, Ss 2: 8 %, Ns 1: 7 %) även om en viss ökning skett sedan mätning 1 på Söderskolan. En stor procentandel av eleverna (Ss 1 69 %, Ss: 71 %, Ns1:64 %) på både skolorna upplever att de får hjälp om något krånglar med datorn. Däremot är det en betydligt mindre procentandel av lärarna (Ss 1:28 %, Ss2:17 %, Ns 1: 30 %) som upplever att supporten fungerar om något skulle krångla med datorn. En ungefär lika stor procentandel av eleverna på de båda skolorna (Ss1:67, Ss2:72, Ns 1:69 %) anser att reglerna för datoranvändningen är tydliga. Däremot skiljer sig mätvärdena avsevärt mellan mätning 1 och 2 för lärarnas del på Söderskolan (Ss1: 28 %, Ss 2: 91 %). En förklaring till att så många fler lärare i den senare mätning tycker att reglerna är tydliga är troligen den regelförändring man genomfört: att datorn kan beslagtas under några dagar om eleven trots tillsägelser gör annat än vad som avtalats. Det är också intressant att Norrskolan mätvärde (Ns1: 29 %) befinner sig på samma nivå som mätvärde 1 på Söderskolan, dvs. innan man där genomförde regeländringen. 11 De frågor i lärarenkäten som samlats under denna rubrik är: 29,34,35,36,46 och i elevenkäten är det: 39,40,41,42,44 och 53.

18 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 13[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 Sammanfattning delrapport 2 De positiva förväntningarna som redovisades i mätning 1 kring digitaliseringens möjligheter består. Bilderna som framträder på Söder-, respektive Norrskolan är förhållandevis samstämmiga. I vissa avseenden tonar ännu starkare positiva förväntningar fram på Norrskolan. Dock har andelen lärare som tror att arbetet underlättas genom digitala verktyg ökat på Söderskolan sedan mätning 1. Även elevernas tro på de digitala verktygens möjlighet att underlätta lärandet har stärkts på skolan sedan mätning 1. På båda skolorna har en stor majoritet av lärarna också en tro på att digitala lärverktyg kan bidra till ökad måluppfyllelse. När det gäller arbetsro, ordning och reda uppvisar mätningarna på skolorna både samstämmiga och mer disparata bilder. Generellt sett uttrycker en större del av lärarna på Söderskolan än på Norrskolan att eleverna nu fått svårare att koncentrera sig, nu i högre grad gör annat än vad som avtalats, och att det krävs mer av dem för att eleverna ska göra det de ska. Under fokussamtalet framkommer att det är vissa elever som gör annat, ofta elever som har svårt att nå målen och som även tidigare varit okoncentrerade. Kring dessa elever finns en uttalad oro. På Norrskolan ser lärarna inte i lika hög grad något problem med elevernas koncentration. Den bild som eleverna själva presenterar på de båda skolorna då det gäller den egna koncentrationsförmågan är samstämmig, ungefär en knapp fjärdedel av eleverna menar att det kan förekomma problem härvidlag. Även eleverna påpekar att det endast är vissa elever som har svårt att hantera de frestelser som datorn kan innebära. Då det gäller övriga ordningsfrågor tycks man mer överens t.ex. att man upplever mer arbetsro i klassrummet. Även om det ska påpekas att Norrskolans lärare är än mer positiva än lärarna på Söderskolan och att en större del av lärargruppen än elevgruppen upplever att de känner en ökad arbetsro och att det blivit tystare i klassrummet. Lärarna påpekar exempelvis också att det blivit lättare att hålla alla elever sysselsatta. Något som eleverna på Söderskolan noterar i högre grad än lärarna är att det är lättare att ha med sig rätt sak till rätt plats och att det skapas ordning och reda på så vis. Dock är det fler lärare i mätning 2 på Söderskolan än i mätning 1 som noterar detta. Nära på samtliga elever på både skolorna har med sig sina datorer till de lektionerna det förväntas av dem. En majoritet av både lärare och elever på de båda skolorna menar att man genom digitaliseringen åstadkommer en förbättrad och mer varierad undervisning. Generellt är eleverna än mer positiva härvidlag än lärarna. Eleverna upplever att de är mer motiverade, mer aktiva, i högre grad kan påverka det egna lärandet, att det är roligare att göra läxor, samt också att de kan arbeta mer utifrån egna förutsättningar, att datorn erbjuder hjälpmedel när de har svårigheter, och att digital teknik underlättar lärandet. Även en majoritet av lärarna på båda skolorna menar att datorn underlättar arbetet, att det genom datorn går att designa en mer riktad individualisering som kan möta elever

19 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 14[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 som befinner sig på olika nivåer, att eleverna nu får större möjligheter att arbeta utifrån egna förutsättningar. Digitaliseringen innebär också att väldigt många, knappt hälften av alla elever på Söder-, och Norrskolan och fler vid mätning 2 än vid mätning 1 på Söderskolan ägnar mer tid åt att läsa, se film och att skriva. Mätvärdena för att eleverna arbetar mer med att se, göra texter med foto, film och ljud samt för att man arbetar på fler och olika sätt under lektionerna har ökat markant och ligger nu ännu högre än vid mätning 1. Dessa mätvärden är också mycket höga, om än något lägre på Norrskolan. Datoranvändningen på Norrskolan framstår ännu inte som lika varierad som på Söderskolan, vilket känns naturligt eftersom man vid mättillfället endast använt datorn i två månader, medan den varit i bruk i över 6 månader på Söderskolan. En majoritet av eleverna på båda skolorna uttrycker också att de lär sig bättre genom att se informationsfilm än genom att läsa text. Många elever uttrycker i frisvar att de är nöjda med hur datorn används i undervisningen idag. Dock uttalar en samstämmig elevkör att de önskar en ännu mer varierad undervisning. Eleverna vill besöka och använda fler hemsidor och programvaror, arbeta mer med film, samt också chatta med ungdomar i andra länder. De har också önskemål om att talsyntesen ska användas mer frekvent och i syfte att bearbeta och utveckla text! Det tycks också som att eleverna i högre grad än lärarna upptäckt datorns potential för att arbeta parallellt med texter på modersmålskulturen. Mätvärdena angående om man besöker olika platser för digitalt lärande är låga i både lärarnas och elevernas enkätsvar på båda skolorna och mätvärdena har t o m sjunkit för båda grupperna på Söderskolan. Höga mätvärden speglar att kontakterna mellan lärare och elever på båda skolorna blivit täta. På Norrskolan får detta ett starkare och mer omedelbart genomslag. Betydligt fler elever på Söderskolan upplever nu också att deras lärare oftare kommenterar deras arbeten och det finns en starkare samsyn härvidlag mellan lärare och elever än i mätning 1. På Norrskolan anser hälften av läraren att ensamarbetet ökat, vilket är ett mätvärde som korrelerar väl med elevernas uppfattning. Betydligt färre lärare på Söderskolan är av den åsikten, men den uppfattningen korrelerar inte lika väl med hur eleverna där uppfattat detta. Mätvärdet för påståendet att grupparbeten minskat ligger lågt på båda skolorna. Stora skillnader finns mellan skolorna då det gäller om samarbetet i arbetslaget och den ämnesintegrerade undervisningen ökat, två parametrar som förutsätter varandra, ämnesintegrering utan samarbete torde vara en omöjlighet. På Norrskolan anger lärarna att samarbetet och den ämnesintegrerade undervisningen ökat, medan mätvärdet för dessa parametrar sjunkit på Söderskolan och ligger nu på 0 % då det gäller ökningen av samarbetet i arbetslaget.

20 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 15[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 Lärarna är generellt sett mycket positiva till att fortbildas inom fältet och väldigt många lärare på Norrskolan (över två tredjedelar) och samtliga lärare på Söderskolan uttrycker att de vill lära mer om att använda digitala verktyg. Två tredjedelar av Söderskolans lärare och hälften av lärarna på Norrskolan menar också att de har tillräckliga kunskaper i att använda datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen. Lärarna ger också tips på inriktning av fortsatta utbildningssatsningar, till exempel tips på ämnesövergripande projekt och fortbildningsdagar med film. På båda skolorna är lärare och elever nöjda med utrustning och teknik. De höga mätvärdena från mätning 1 på Söderskolan ligger kvar och på Norrskolan är mätvärdena ännu högre, där uppger samtliga lärare att de är nöjda med utrustningen. Få både elever och lärare upplever på Söderskolan inte en enda lärare att de är ofta är strul med datorn. De flesta elever på båda skolorna anser också att de får hjälp om något skulle krångla med datorn. Däremot är inte lika många lärare nöjda med supporten. En stor majoritet av eleverna anser, liksom i mätning 1, att reglerna för datoranvändningen är tydliga. På Söderskolan anser en stor majoritet av lärarna att reglerna blivit tydliga sedan regeländringen genomfördes (se Teknik ). På Norrskolan tycker en knapp tredjedel av lärarna att reglerna är tydliga. Mycket få elever på båda skolorna uppger att de utsatts för nätmobbbning. Mätvärdena för de båda skolorna ligger på nästan exakt samma nivå, men har ökat marginellt sedan mätning 1 på Söderskolan. Analys Även i den här andra utvärderingen framträder en bild av lärares och elevers upplevelser i samband med en-till-en-satsningar som stämmer väl med tidigare forsknings- och utvärderingsrapporter (jfr Tallvid 2010, Kroksmark 2011, Unosuno 2011). De flesta elever och lärare är positiva till en-till-en-projekten (Unosuno 2011, Tallvid 2010). En positiv attityd, tillit till och en tro på satsningen torde också vara en god plattform för utvecklingsarbetet. Både elever och lärare upplever att digitala verktyg underlättar arbetet och lärandet (jfr Tallvid 2010). Eleverna upplever skolarbetet mer motiverande och att undervisningen blir mer elevaktiv (jfr Kroksmark 2011). Digitaliseringen effektiviserar undervisningen på flera sätt: det blir lättare för eleverna att hålla reda på läxor och undervisningsmaterial, den underlättar skrivande och läxläsning. Digitala lärverktyg upplevs vidare kunna stödja elevens lärande, samt också kunna stötta elever med särskilda behov. Kort sagt: datorn kan vara ett effektivt redskap för en väl anpassad individualisering, den kan både stödja och erbjuda utmaningar (Tallvid 2010, Kroksmark 2011). Redan tidigt i implementeringsprocessen tycks alltså den andra (effektiviseringsfasen) av de fyra faser (ersättande-, effektiviserings-, modifierings- och

21 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 16[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 omdefinieringsfasen 12 ) som Puentedura (2009) identifierat när undervisningen digitaliseras (jfr Tallvid 2010) synliggöras. Tydliga markörer för att en effektivisering är igång är också de tätare kontakter mellan elever och lärare som synliggörs i mätningarna. Mätning 2 uppvisar härvidlag högre mätvärden på Söderskolan och mätvärdena för huruvida elever upplever att de får fler och tätare kommentarer på sina arbeten korrelerar bättre med lärarnas rapportering om en mer frekvent textrespons. En bättre samsyn kring att textresponsen ökat finns nu. Mer frekventa kommentarer på elevarbeten får dock ett mer omedelbart och starkare genomslag på Norrskolan. Där finns också en mer uttalad tro på att respons har betydelse för att utvecklas som skribent, vilket också forskning visar (t.ex. MacKinnon 93, Fredman 93). Ett annat tecken på en pågående effektivisering är att nästan hälften av eleverna på båda skolorna uppger fler elever i mätning 2 på Söderskolan än i mätning 1 att de nu ägnar mer tid åt att läsa, se film och skriva. Dessa faktorer: tätare textrespons samt i tid mätt mer filmtittande, läsande och skrivande borde rimligen gynna elevens språkutveckling och därmed också lärandet. Även om mätningarna i mycket väsentligt uppvisar likheter skolorna emellan, finns också några särskiljande drag. Ett sådant är det redan nämnda och tydligare genomslaget för textrespons på Norrskolan. I linje med tidigare forskning (Bebell & O Dwyer 2010, Kroksmark 2011) påvisar detta kontextens betydelse för implementeringen. En annan sådan tydlig skiljelinje skolorna emellan finns också då det gäller ett ökat samarbete i arbetslaget och kring huruvida den ämnesövergripande undervisningen ökat. På Norrskolan anger lärarna att samarbetet och den ämnesövergripande undervisningen har ökat, vilket förstås är glädjande. Flera undersökningar visar (t.ex. Skolverket 2007) att ett tematiskt och ämnesintegrerande arbetssätt med fokus på egen språkproduktion är framgångsrikt. Digitala verktyg tycks också kunna generera mervärden om och när lärandet är organiserat i problemorienterade grupparbeten designade inom en narrativ ram som så kallad storyline och rollspel. Det har visat sig att även yngre elever kan arbeta fokuserat, engagerat och självständigt under längre tidsperioder under sådana omständigheter (Twedell Levinsen, Sörensen 2011). Ett annat plus tycks vara att lärarens interventioner i en sådan undervisningsdesign övergår från att vara instruerande till att mer bli konstruktivt coachande (a.a.) Med datorer och internet följer en ökad informationsmängd där informationen många gånger också är mer komplex än lärobokens och därför behöver sättas i ett sammanhang. Att designa en sådan undervisning ställer förstås ökade krav på läraren och på samarbetet i laget. Forskning visar att eleverna behöver mycket stöd av läraren när datorer används i undervisningen och att läraren har stor betydelse för att organisera arbetet och kommunicera kring innehållet (Skolverket 2009). Jag vill därför 12 Puentedura (2009) beskiver omdefinieringsprocessen i fyra steg. I det inledande skedet gör man som man brukar och det innebär att datorn ersätter/ substitution boken och pennan. Stegvis utvecklas sedan digitaliseringsprocessen mot att datorn effektiviserar / augmentation undervisningen, samt går vididare och modifieras / modification dvs. anpassas till att eleverna har datorer, för att slutligen omdefinieras/ redefinition utifrån de möjligheter datorn innebär (se också delrapport 1).

22 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 17[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 lyfta fram att den tid som lärarna har för planering är av yttersta vikt. En orsak till att det ämnesövergripande och tematiska arbetet inte ökat på Söderskolan är enligt lärarna tidsbrist. Just på Söderskolan har man också infört Unikum och Vklass samtidigt med implementering av en-till-en vilket förstås inneburit en särskilt belastning. Digitaliseringen är en stor satsning i kommunen och behöver vara ett centralt nav i det pedagogiska utvecklingsarbetet framöver för att ge optimalt resultat. Ytterligare en skiljelinje mellan skolorna är att hälften av Norrskolans lärare och elever anser att ensamarbetet ökat. Betydligt färre lärare på Söderskolan är av den åsikten, men däremot anser fler elever nu vid mätning 2 än vid mätning 1 på Söderskolan att så är fallet. Det är också viktigt att framhålla att tidigare forskning bekräftar att datorn främst befrämjar ensamarbete och att ensamarbetet ökar (Kroksmark 2001, Unosuno 2011). Tyvärr visar forskning att en hög andel individuellt arbete medför att eleverna blir mindre engagerade och uppnår sämre resultat (Skolverket 2009). Dock är det så att individuella arbetsformer varit på frammarsch sedan 1990-talet i den svenska skolan (Skolverket 2009). Problemet med ensamarbete har därför troligen inte främst digitala förtecken utan är av pedagogisk art. Även om det inte finns siffror som belägger att grupparbetena minskat på de båda skolorna så är rapporteringen kring ensamarbete tillräckligt oroande för att vi fortsättningsvis måste belysa problemet när fortbildningsinsatser planeras. Troligtvis ställer det större krav på läraren att tänka in digitala verktyg för grupp- och samarbeten än för individuella arbeten. En risk med ensamarbete är också att föräldrarnas utbildnings- och kulturella kapital får större betydelse för elevens möjlighet till skolframgång (Skolverket 2009). Detta framstår som en än större fara när det kopplas till att det är de elever som riskerar att inte nå målen som inte heller klarar de frestelser som datorn innebär. Istället för att understödja inkludering kan alltså digitaliseringen, om inte välriktade pedagogiska insatser genomförs, innebära ökade risker för exkludering. En och samma grupp tycks drabbas negativt på fler sätt. En aktuell rapport, Connected Minds - Technology and Today Learners (Pedró 2012) beskriver också att den så kallade digitala klyftan, som ursprungligen definierades som att ha tillgång till en dator eller inte, nu ses i ett bredare perspektiv: den hänger ihop med ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital. På Söderskolan har man skärpt sina regler för att komma till rätta med koncentrationsproblemen. Men vid sidan av skärpta regler som säkert kan ha vissa effekter behövs också pedagogiska insatser för att möta den här elevgruppen. Problemen på Norrskolan är inte lika uttalade då det gäller detta som på Söderskolan. Att organisera arbetet så att Matteuseffekten 13 motverkas är en central fråga för vilken framgång digitalisering får och den faller naturligtvis tillbaka på såväl utbildningsförvaltningen, som på skolledningar och lärare. En indikation på skolutveckling är att mätvärdena för att eleverna nu arbetar mer med att se, göra texter med foto, film och ljud, samt att man arbetar på fler sätt och mer varierat 13 Matteuseffekten innebär att en redan gynnad part gynnas (jfr Matteusevangeliet 25:29).

23 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 18[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 under lektionerna ligger högt på båda skolorna. Dessutom har mätvärdena för detta ökat markant sedan mätning 1 på Söderskolan. Undervisningen är på väg att modifieras, och ligger i linje med de krav som läroplanen ställer, att eleverna då de lämnar grundskolan ska kunna: använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Lgr 11:14). Intrycket av att undervisningen modifieras utifrån att vi nu har datorer befästs och förstärkts alltså i denna delrapport. På Söderskolan har man hunnit längre på den här vägen. En orsak till detta kan vara att datorerna har varit i bruk längre där, men andra förklaringar är också möjliga som att det där även tidigare funnits ett intresse för att variera och använda olika kommunikationssätt. Att undervisningen blivit mer varierad framgår också i frisvar och tydliggörs under observationerna på Söderskolan. Datorns potential har börjat tas i bruk även om ett flertal aspekter av dess möjligheter fortfarande framstår som outnyttjade. Eleverna pekar själva på flera områden som de tycker bör utvecklas och här ligger deras önskemål i linje med Skolinspektionens (2012:3) påpekande: att datorerna sällan används i pedagogiskt syfte för kommunikation med världen utanför. Eleverna utrycker att de vill chatta med ungdomar i andra länder och de ger även andra tips för hur exempelvis talsyntesen kan användas. Fortsatta insatser kring hur sociala medier kan användas, hur modersmålskulturer kan ges plats i undervisningen genom digitala verktyg och hur olika platser online kan nyttjas för lärande behövs. I Skolinspektionens (2012) liksom i Unosunos rapport (2011) framkommer också brister i utrustning och teknik på ett flertal skolor. I vår utvärdering 1 liksom i mätning 2 framkommer tvärtom att utrustningen fungerar väl, samt att framförallt eleverna tycker att supporten fungerar bra. Lärarna har inte fullt lika stor tillit till supporten. En möjlig tolkning till diskrepansen mellan elev- och lärargruppen kan vara att lärarna ser till supporten som helhet och alltså räknar med hur väl supporten fungerar när Smart skola, Unikum och Vklass ställer till bekymmer. Under fokussamtalen bekräftas också att lärarna tycker att supporten på den egna skolan fungerar bra. Men att de tycker att samordningen mellan de olika systemen inte fungerar optimalt. Det tycks som att vi har lagt en mycket god plattform då det gäller utrustning och teknik, och utan en sådan får inte pedagogiska satsningar något fäste. Något annat som bådar mycket gott inför det fortsatta utvecklingsarbetet är att de utbildningsinsatser som genomförts har fått genomslag. De synliggörs förstås i det konkreta resultat som visas fram, både genom de aspekter av effektivisering som lyfts fram i denna rapport och genom den modifiering av undervisningen som vi ser tydligare tecken på i mätning 2. Men också genom att de flesta lärare bedömer den egna förmågan och kunskapen att använda datorn som ett pedagogiskt verktyg som tillräckliga. Dessutom bådar det gott att samtliga lärare på Söderskolan och 2/3 av Norrskolans lärare uttrycker att de vill lära mer om att använda digitala lärverktyg. Lärarens roll för en effektiv implementering lyfts fram i flera undersökningar (Bebell & Dwyer, 2010, Shapely m fl. 2010, jfr Taalas, 2007). Avslutningsvis är det förstås också intressant att titta närmare på hur resultaten förhåller sig till uppställda mål i projektplanen. Den övergripande förväntningen på en-till-en-projektet

24 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 19[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 är att nya och bättre arbetsformer ska utvecklas vilket dels också skett och att det i sin tur ska leda till bättre resultat och högre måluppfyllelse för eleverna. Den här rapporten kan inte ge något besked om digitaliseringen bidrar till höjda meritvärden. Rapporten är inriktat på upplevda och inte på mätbara effekter. Däremot kan vi genom olika mätvärden avläsa att arbetsformer och lärmetoder utvecklats mot en mer anpassad individualisering. I viss mån tycks också eleverna lära genom och av varandra. Det synliggörs genom lärarnas rapporteringar om att eleverna framförallt på Norrskolan arbetar med att ge varandra textrespons. På båda skolorna samarbetar eleverna kring att lösa olika problem med datorerna. På Söderskolan bygger eleverna kunskap tillsammans genom digitala verktyg, exempelvis gör de tankekartor i Popplet eller arbetar i grupp med gemensamma filmproduktioner. Men utvärderingen ger i övrigt ett tydligt besked om att just detta område behöver utvecklas. Ensamarbetet oroar! Det missgynnar som tidigare förklarats redan utsatta grupper och just de elever som också har svårigheter med fokus och arbetskoncentration. Ytterligare insatser behövs för att utveckla arbetet mot mer ämnesintegrering och olika samarbetsformer både traditionella sådana och genom sociala medier. Vidare behövs också pedagogiska satsningar på att utveckla fler lärmiljöer och på användandet av digitala mötesrum. Utvärderingen ger däremot tämligen klara besked om att: lusten och viljan att lära ökar hos både pedagoger och lärare, samt att pedagogernas möjligheter till uppföljning och respons av elevernas kunskapsutveckling, förbättrats. Höga och höjda mätvärden vittnar om att eleverna nu arbetar mer varierat och med olika kommunikationssätt och därför är det troligt att elevens förmåga till reception och produktion av multimodala texter ökar. När det gäller om avståndet mellan skolans värld och elevernas fritidsvärld minskar, är tolkningen aningen komplex. Observationerna tydliggör att de läs- och skrivpraktiker eleverna ägnar sig åt under fritiden har flyttat in i skolan, men ännu inte integrerats i undervisningen. Sammanfattningsvis ger delutvärderingen en större anledning till optimism än utvärdering 1. De flesta av de positiva trenderna som påvisades i mätning 1 har inte enbart befäst utan även förstärkts, som exempelvis att: fler lärare har en tilltro till de digitala lärverktygens möjligheter, fler elever och lärare upplever att digital teknik underlättar lärandet (se även sammanfattning). Rapporten ger också en bild av att en effektivisering av undervisningen pågår och att den kommit längre än vad den gjort i den första mätningen. Framförallt gäller den tydligare effektiviseringen områden som att fler lärare på Söderskolan nu uppmärksammar att eleverna håller bättre ordning på undervisningsmaterialet och att lärare och elever på Söderskolan nu är överens om att textresponsen ökat och blivit tätare. På Norrskolan är den tätare textresponsen en ännu tydligare trend. Den indikation på modifiering som anades i rapport 1 får också ett tydligare genomslag här i rapport 2. Modifieringen handlar främst om att undervisningen blivit mer varierad och att eleverna får uttrycka sig genom fler och olika kommunikationssätt. Dessutom växer en tydligare och mer nyanserad bild av hur digitaliseringen påverkat arbetsron fram. Det blir tydligt att det blivit lugnare i klassrummet, men att vissa elever inte klarar de frestelser som datorn

25 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 20[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 innebär. Ensamarbete och brist på ämnesintegrering framstår dock fortfarande och kanske ännu starkare som problem. Fortsatta satsningar på pedagogisk utveckling är därför nödvändigt då det gäller: ämnesintegrering, att använda sociala medier i undervisningen och för att hitta och identifiera undervisningsmetoder som kan locka de elever som idag inte deltar på ett tillfredsställande sätt att aktivera sig och ta ansvar för sitt lärande. Såväl utbildningsförvaltningen som de enskilda skolorna bör engageras i detta. Forskningsrapporter visar att där skolledningen tar ett samlat grepp om digitaliseringen där lyckas man bäst (Unosuno, jfr Tallvid 2010). Vidare visar Skolinspektionens rapport (2012) att skolledningen på de skolor man besökt inte styr IT-undervisningen på ett aktivt sätt och att man saknar en övergripande strategi för användning av IT i det pedagogiska arbetet. Här i kommunen har vi en tydlig IT-strategi med fokus på pedagogisk utveckling och på flera skolor arbetar man med att ta fram egna planer för digitaliseringsarbetet. För att ta ytterligare kliv framåt bör varje skolenhet arbeta fram en IT-strategi som tar utgångspunkt i den egna verksamheten, men som också fokuserar de områden som våra utvärderingar identifierar som eftersatta.

26 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 21[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 Referenser Bebell, D. & O Dwyer, L. (2010) Educational outcomes and research from 1:1 computing. Settings. The Journal of Technology, Learning, and Assessment.9 (1) Freedman, A. (1993) Show and tell? The role of explicit teaching in the learning of new genres. I: Research in the Teaching of English 27:3. S Grönlund, Åke m fl. (2011). Unosuno. Årsrapport. Örebro universitet. Jank, W & Meyer, H. (1997) Nyttan av kunskaper i didaktisk teori. I: Uljens, M. (red 1997). Didaktisk- teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur. Kroksmark, T. (2010) Lärandets stretchadhet: lärandets digitala mysterium i en-till-en-miljöer i skolan. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Stockholm: Skolverket MacKinnon, J. (1993) Becoming a rehtor. Developing writing ability in a mature writing-intensive organization. I Spilka (red) Writing in the Workplace. S Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: sammanfattande huvudrapport. (2004). Stockholm: Statens skolverk Pedró, Francesc (2012). Connected minds: technology and today's learners. Paris: Centre for Educational Research and Innovation, OECD Puentedura, R. (2009). As we may teach: Educational technology, from theory into practise. Online Sound Apple. ( ) Scollon, Ronald & Scollon, Suzanne B. K. (2004). Nexus analysis: discourse and the emerging Internet. London: Routledge Shapley, K., Sheehan, D., Maloney, C., Caranikas-Walker, F. (2010) Evaluating the implementation fidelity of technology immersion and its relationship with student Achievement. The Journal of Technology, Learning, and Assessment. 9 (1). pdf. ( ) Skolinspektionen, (2012). Satsningar på IT används inte i skolornas undervisning. PM Dnr granskning/kvalitetsgranskning/genomforda-kvalitetsgranskningar/it-iundervisningen/.pdf ( )

27 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 22[22] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:135 Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt av olika faktorer. Skolverket: Stockholm Skolverket. (2011). PISA Svenska elever bra på digital läsning. Skolverket. (2004). Pressmeddelande. Mer än varannan åring saknar arbetsro i skolan. mer-an-varannan aring-saknar-arbetsro-i-skolan pdf. Skolverket (2007). Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige Rapport 304. Skolverket Taalas, P. (2007). Towards future literacy practices. OECD/CERI. International expert meeting. Oktober ( ) Tallvid, Martin (2010). En-till-en: Falkenbergs väg till framtiden?: utvärdering av projektet En-till-en i två grundskolor i Falkenbergs kommun: delrapport 3. Falkenberg: Barn och utbildningsförvaltningen, Falkenbergs kommun. Twedell Levinsen, K & Sörensen Holm, B. (211) Formalized Informal learning- ICT and Learning for the 21st Century ( )

28 1 [15] Utbildningsförvaltningen PROJEKTBESKRIVNING Referens Tony Mc Carrick Eva Jacquet Helena Duroj Mottagare Erik Nilsson Peter Dacke Annette Hedlin En elev en dator - projektplan En dator per elev i skolår 7-9 i Botkyrka kommun BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt

29 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [15] Barn- och ungdomsförvaltningen Innehållsförteckning En elev en dator - projektplan... 1 En dator per elev i skolår 7-9 i Botkyrka kommun... 1 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vision och mål... 5 Vision... 5 Projektmål... 6 Projektorganisation... 6 Förutsättningar... 7 Ekonomi... 8 Hård- och mjukvara... 9 Genomförande Utbildningsplan Kommunikation Forskning, utvärdering och återkoppling Referenser Bilagor 1: Ansvarsförbindelse 2-4: Implementeringsplan, utbildningspaket, schema 5: Forskningsplan 6: Underlag till effektmål

30 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 [15] Barn- och ungdomsförvaltningen Inledning Kommunfullmäktige har fattat beslut om en IT-satsning, vilket innebär att samtliga elever i årskurs 7-9 ska få en egen dator som redskap i undervisningen. Den tidigare barn- och ungdomsnämnden har därutöver fattat beslut om en mer långsiktig e-strategi för grundskola och förskola och den tidigare arbetsmarknads- och utbildningsnämnden har gjort sammalunda för gymnasieskolan. Strategin för IT-satsningen och implementeringsplanen tar sin utgångspunkt i skollag, styrdokument, forskning och forskningsrapporter och formuleras i denna projektplan: En-till-en. I projektplanen tecknas inledningsvis en Bakgrund, därpå följer Vision och mål, följt av Projektorganisation, varefter projektets Förutsättningar beskrivs, för att avslutas med rubriken Genomförande. Bakgrund Våra barn och elever växer upp i ett samhälle som kräver digital kompetens. Med skärmbaserade texter har textlandskapet förändrats från berättande till gestaltande, och våra texter är nu allt oftare multimodala (dvs. texter där olika teckensystem kombineras, ex. bild och ord). Utvecklingen inom IKT går rasande snabbt och vad som händer om tio år när eleverna ska ut på arbetsmarknaden kan vi bara sia om. Den digitala utvecklingen i samhället och på framtidens arbetsmarknad måste avspegla sig i skolan. I Europarlamentets och Europeiska rådets (2006) skrivning om ett livslångt lärande är digital kompetens ett prioriterat område. I skollagen ( 10: 58) skrivs att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning och i Lgr 11:14 formuleras att eleven efter genomgången grundskola ska kunna använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Skolverket (2010a) framhåller att ämnesundervisningen förväntas bidra till elevens digitala kompetens och inom svenskämnet lyfts t.ex. multimodala texter fram som ett centralt innehåll (Lgr 11:223, 224, 226). Våra styrdokument ställer alltså höga krav på skolan då det gäller att utveckla elevens digitala kompetens. En grundförutsättning är då att skolorna och eleverna utrustas med de nödvändiga verktygen för detta. En digitalisering innebär dock inte per automatik att nya kompetenser utvecklas. Tvärtom visar Skolverkets (2010b) undersökning av hur svenska elever i år 7 9 använder datorn i undervisningen t ex. att datorn mest används för att söka information och för att skriva. De möjligheter till produktion av olika slags multimodala texter som datorn bär med sig tycks ofta bli en

31 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4 [15] Barn- och ungdomsförvaltningen outnyttjad potential. Därtill pekar Skolverkets Siris-statistik (Skolverket 2010c) på att kunskapsutvecklingen i den kommun (Falkenberg ) som genomfört en-till-en-satsning har tappat i effektivitet och att det genomsnittliga meritvärdet når en bottennivå Resultaten överraskar dock inte, eftersom ett nytt lärverktyg kräver en omdefiniering av undervisningsprocessen. En sådan omställning tar tid och behöver stöd genom utbildningssatsningar. Ruben Puentedura (2009) beskriver utvecklingen av lärandet och undervisningen i digitaliseringsprocessen i fyra steg. Det första steget, ersättande, innebär ingen större förändring, utan i stort sett att datorn ersätter papper, bok och penna. I steg nummer två, effektivisering, förenklar och förbättrar datorn strategiska mönster i undervisningen. I det tredje steget, modifiering, förändrar lärarna undervisningsstrategierna som en konsekvens av att eleverna har datorer och till sist i det fjärde steget, omdefiniering, ger lärarna eleverna helt andra uppgifter relaterade till sådant som en dator klarar. För en effektiv implementeringsprocess där datorns möjligheter utnyttjas optimalt krävs att tekniksatsningen kopplas till pedagogiska satsningar på utbildning av lärarna, på utvärderingar och på forskning. Om en sådan flerdimensionell satsning genomförs, kan lärarnas och elevernas inkörssträcka mot en omdefinierad undervisningsprocess förkortas och det finns också anledning till förhoppningar om ökad måluppfyllelse, minskade klyftor med avseende på genus, socioekonomisk bakgrund, och förstärkta lärmöjligheter för flerspråkiga elever. Ett antal studier (t ex Zucker 2005, Kroksmark 2011) påvisar att där man dagligen använder datorer blir skolarbetet mer motiverande och engagemanget och intresset ökar. Vidare visar Björkvall & Engblom (2010) konkret hur datorn och internet blir ett fönster till modersmålskulturens texter för flerspråkiga barn. Undersökningar och forskningsrapporter (ex. NU 03, Skolverket 2004, PISA 2009, Skolverket 2010b) visar att trenden då det gäller svenska elevers läsförståelse är nedåtgående och att det är pojkar i de lägre socioekonomiska grupperna som är förlorarna. För dessa grupper återverkar förstås den undermåliga läsförståelsen på möjligheterna till lärandet generellt sett. PISA (2009, Skolverket 2011) visar att pojkars resultat på läsförståelsetest förbättras vid digital läsning och då också att skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat minskar. Pojkar tycks generellt sett vara mer beroende av inre motivation (bl.a. Taube 2007) som drivkraft i läsningen. Vi vet också genom undersökningar att pojkars och flickors medievanor skiljer sig åt och att pojkar t.ex. ägnar betydligt mer tid åt vissa typer av populärkulturella texter (t.ex. dataspel) än flickor (Jonsson-Smaragdi & Jönsson 2003, jfr Sundqvist 2009). En rapport från World Internet Institutet visar att de flesta familjer med barn i Sverige har tillgång till Internet och att en majoritet av barnen från tioårsåldern dagligen är ute på Internet (Findahl 2009). Att få ta utgångspunkt i fritidsintressen och i populärkulturen, och att minska avståndet mellan skol-

32 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5 [15] Barn- och ungdomsförvaltningen och fritidsvärlden kan bidra till ökad inkludering i läs- och skrivundervisningen (jfr Fast 2007, Björkvall & Engblom 2010). Kanske kan datorer i skolarbetet minska exkluderingen av stora grupper pojkar och öka intresset för skolarbete inte minst då tillgången till Internet i skolan kraftigt utökar tillgången på texter som också attraherar pojkar. Flera studier (t.ex. Kjällander 2011, Kroksmark 2011) indikerar också att datoranvändning i skolarbete kan generera andra kunskapskvaliteter som kännetecknas av skapande och nytänkande, analyser och kritisk granskning. Internet utgör själva basen för det som kallas nya medier, genom vilka nya och andra sociala gemenskaper bidrar till förändringar i synen på kunskap. Vad är värt att veta, och vad behöver man lära sig när all viktig kunskap finns tillgänglig via Internet? Detta påverkar både hur kunskapens innehåll värderas, och också hur lärandet går till (Kroksmark 2011). Mot ljuset av ovanstående bakgrund genomförs en digital tekniksatsning bestående av fyra huvudkomponenter som förstärker och kompletterar varandra: Införandet av en lärplattform, v-klass, på samtliga grundskolor ( Införandet av ett digitalt verktyg för IUP ( Införandet av en dator till varje elev i åk 7-9 Införandet av trådlösa nätverk på samtliga skolor Hand i hand med den digitala resurssatsningen genomförs också forskning, utvärderingar och utbildningar för att vara ett stöd, åstadkomma skolutveckling och för att optimalt utnyttja den digitala teknikens och datorns potential i och för lärande. Vision och mål Framtids- och målsiktet för projektet är formulerat i en ambitiös och tydlig visions- och målskrivning som följer nedan. Vision Nyfikenhet, kreativitet och lust genomströmmar det nya lärlandskapet. Här stimuleras ett lärande som sträcker sig över skolämnenas gränser. När förståelse och sammanhang växer fram kan vi bygga kunskap om både oss själva och världen. Genom tillitsfulla möten och nära samarbete lotsar pedagogerna eleverna in i framtiden.

33 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6 [15] Barn- och ungdomsförvaltningen Projektmål Det övergripande målet för denna en-till-en-satsning är att IKT används som ett medel för att främja barnens och elevernas kunskapsutveckling. Förväntningarna på projektet är att nya och bättre arbetsformer för lärande ska utvecklas, både för elever och pedagoger, och att detta i sin tur leder tillhögre måluppfyllelse och bättre resultat för eleverna. Målen för projektet är att elevernas måluppfyllelse och resultat förbättras arbetsformer och lärmetoder utvecklas, både mot en mer anpassad individualisering och så att eleverna också lär genom och av varandra lärandemiljöerna blir fler och digitala mötesrum utnyttjas för lärande lusten och viljan att lära ökar hos såväl elever som pedagoger avståndet mellan skolans värld och elevernas fritidsvärld minskar elevernas förmåga till reception och produktion av olika multimodala texter ökar pedagogernas möjlighet till uppföljning och respons av elevens kunskapsutveckling förbättras Ett underlag för arbetet med effektmål finns i bilaga 6. Effektmålen kommer bland annat att användas i utvärderingen. Projektorganisation En organisation har skapats både på strategisk och på operativ nivå för att leda projektet mot formulerat mål. Hela projektet är indelat i delprojekt, varför det också finns projektledare för de olika delarna. Figur 1 nedan, ger en bild av hur projektet är organiserat. En mindre styrgrupp fattar de övergripande besluten för projektet. Strategiska frågor som är gemensamma för alla skolor behandlas och beslutas här. Gruppen träffas cirka en gång i månaden och i styrgruppen ingår också projektets operativa ledare, under vilka också delprojekten sorterar. Som en kvalitetssäkrande åtgärd bildas också olika referensgrupper, en för det lokala IT-stödet från enheterna och en referensgrupp för skolledare och mediapedagoger. Referensgrupperna har möten med projektledarna från utbildningsförvaltningen och IT, 1-2 ggr per termin.

34 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7 [15] Barn- och ungdomsförvaltningen Figur 1. Bild över projektorganisationen Styrgrupp: Förvaltningschef UF: Utvecklingschef UF: Utvecklingschef UF: IT-Chef Klf: Kommunikationschef Klf: ê Erik Nilsson Annette Hedlin Peter Dacke Lars Svantesson Marica Nordwall Projektledare UF Tony Mc Carrick Projektledare KLF Aras Kazemi ê En till En Vklass Unikum Andra del projekt Förutsättningar I bakgrunden beskrevs att implementeringen innebär en utmaning för skolorna och då inte främst tekniskt, utan utifrån krav på förändrade arbetssätt. Men implementering skapar också stora möjligheter att skapa nya arbets- och lärmetoder, vilket en engagerad skolledning kan använda för att utveckla sin verksamhet. Erfarenheter visar att en-till-en-satsningar ställer krav på den enskilda skolan bland annat med avseende på skolans beredskap och organisation för att kunna hantera både enklare hård- och mjukvara, samt beredskap och organisation för att kunna driva det pedagogiska arbetet framåt. Dessa faktorer är absolut nödvändiga för att satsningen ska bli framgångsrik. I detta arbete, liksom i alla förändringsprocesser, har skolledningen en central roll. Av yttersta vikt är därmed att varje skola: har en tydlig strategi för hur och varför datorerna ska användas på skolan verkar för att IT integreras i lärprocessen på ett tydligt och möjligt sätt har en tydlig policy och ett tydligt förfarande om elever använder datorn till olagligheter har en tydlig policy och ett tydligt förfarande när det gäller källkritik, etik och moral i samband med att IT får en allt större roll i lärandet

35 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 8 [15] Barn- och ungdomsförvaltningen Vid sidan av skolledningen, är också andra personalgrupper på skolorna, som lokalt IT-stöd och mediapedagoger, viktiga för att implementeringsarbetet ska bli framgångsrikt. Här följer exempel på hur arbetsuppgifter och ansvar kan fördelas mellan olika personalgrupper på skolorna. Lokalt IT-stöd/administration IT- /mediapedagog * Enkla hård- och mjukvarufrågor * Utbildning, fortbildning * Reklamationer * IKT-relaterade ped. projekt * Inventering * Omvärldsanalys * Felanmälan * Stödja IT-användningen * Förvaring dagtid för högre måluppfyllelse * Strategier, policyfrågor Ekonomi Vid sidan av skolledningens och andra personalgruppers insats för skolutveckling med utgångspunkt i de möjligheter som en-till-en skapar, är förstås de ekonomiska medel som skolorna tilldelas ytterligare en förutsättning. Nämnden har som redan nämnts antagit en ambitiös e-strategi som förutsätter fortsatta investeringar i såväl infrastruktur som i kompetensutveckling för medarbetarna. Under 2010 har 3 mkr fördelats ut till områdena tack vare interna omprioriteringar i de centrala anslagen. År 2011 har ytterligare medel delats ut, främst avsedda för inköp av pedagog- och elevdatorer. Högstadieelever i de kommunala skolorna i Botkyrka får en egen dator och de fristående skolorna får en subvention för sådana inköp för elever boende i Botkyrka. När det gäller IT ändras förutsättningarna i en rasande fart och då är det viktigt att inte låsa sig till en viss modell. Det inte datortypen som är den avgörande faktorn för en lyckad en-till-en-satsning. Därför får skolorna i Botkyrka själva göra valet mellan PC eller Mac-dator. Elevdatorerna kommer att vara så kallade fria dvs. utanför plattformen, och med fullständiga administrativa behörigheter för eleven. Den preliminära inköpskostnaden per datorpaket för elever i kommunala högstadieskolor i Botkyrka är vid köp av Mac 9500 kronor och vid köp av PC 6500 kronor. Utbildningsförvaltningen subventionerar enheterna med kr per dator för elever i årskurserna 7-9 under läsåret 10/11 och 11/12. Därefter kommer enheterna att få en schablon i den ordinarie budgeten motsvarande den tidigare subventionen.

36 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 9 [15] Barn- och ungdomsförvaltningen Tabell 1. Preliminär översikt över antal datorer som ska köpas in till de kommunala skolorna i Botkyrka Antal elevdatorer Årskurser Ht & 8 Vt & 8 Ht Eleverna i åk 7 erbjuds en ny dator som de kan disponera för sitt skolarbete fram till slutet av åk 9, eleven kan då återlämna sin dator eller välja att köpa ut den. Elever och vårdnadshavare som vill köpa loss datorn gör det för aktuellt restvärde. Tabell 2. Utköpspriser för datorerna Pc Mac Efter 3 läsår 500 kr kr 2-3 läsår läsår Inom 1 läsår Fullpris Fullpris Datorpaketen är likvärdiga och innehåller: Utbildningspaket för personal och elever Försäkring med drulle i tre år Support på plats i tre år Garanti i tre år Långsiktigt kommer de två datortyperna även att vara jämförbara då det gäller resurser och program för elever i behov av särskilt stöd. Vi räknar med att detta kommer att vara verklighet under hösten Även idag finns en lösning för de skolor som väljer Mac, eftersom vi skapar möjlighet att använda samma programvaror som man kan i PC. Andra kostnader som påverkar och tillkommer för respektive enhet är att alla pedagoger ska ha egen bärbar dator all övrig personal bör också ha egen bärbar dator varje klassrum bör ha egen projektor och ljud skolorna behöver köpa kringutrustning såsom tangentbord, möss, adapter för anslutning av Mac till projektor, etc. ev anställa lokalt IT-stöd och mediapedagog Hård- och mjukvara Elevdatorerna kommer att vara så kallade fria dvs. utanför plattformen och med administrativ behörighet för eleven. De programvaror som levereras

37 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 10 [15] Barn- och ungdomsförvaltningen med datorn, det vi kallar dess image, ska vara likvärdiga för PC och Mac. Två gånger om året görs en översyn av imagen med med berörda parter för att besluta om kommande års image. Nuvarande beställningsmodeller ska ses över för att anpassas till de dynamiska verksamheter som skolorna är. För att underlätta hanteringen av utlån av datorerna har utbildningsförvaltningen tagit fram ett avtal, vilket innehåller såväl föreskrifter för hantering som försäkring. Detta avtal kan användas av samtliga enheter (se bilaga 1). Datorutrustning ska finnas för båda operativsystemen, Windows och Mac OS, samt i tre utföranden: Normal prestanda, lätt, smidigt och energisnål (11-12 tum) Normal prestanda (13-14 tum) Hög prestanda (13-14 tum) Genomförande Sammanlagt finns tretton kommunala högstadieskolor i kommunen. Projektet genomförs i fyra etapper, där varje etapp omfattar fyra till fem skolor. Kommunens samtliga skolor fick information om projektet under vårterminen 2011 och fick aktivt ansöka om att ingå i etapp 1. Skolorna fick dessutom göra två ytterligare val, dels inköp av datortyp: Mac eller PC, samt också välja spår 1 eller 2, ett val vilket är kopplat till om den enskilda skolan väljer att delta i V-klass eller i Unikum. Det är nödvändigt att de olika skolorna inför tekniksatsning etappvis, att de koncentrerar sig på en-till-en och antingen V-klass eller Unikum. En-till-en medför som tidigare förklarats utbildningssatsningar och kräver därmed insatser av personalen. För att den digitala tekniksatsningen ska komma till sin rätt, krävs att personalen får tid att ta till sig och bli trygga i det som är nytt (se bilaga 2: tidsplan för implementeringen och modeller av det stegvisa införandet av V-klass och Unikum). Utbildningsplan Utbildning och fortbildning är en av de viktigaste parametrarna för att en-tillen-satsningen ska infria förhoppningar om utveckling av arbetsformer, ett mer lusfyllt lärande, ett förstärkt lärande för olika elevgrupper, samt en ökad måluppfyllelse. Därför är olika utbildningspaket kopplade till en-till-enimplementeringen. Utbildningen genomförs stegvis i etapper under år ett och två. Dessa utbildningspaket kan också anpassas och designas utifrån varje enhets mer lokala behov (se bilaga 3 där exempel på utbildningspaket visas). Enheterna får också utbildningspaket som specifikt är knutna till V-klass respektive till Unikum. Vid sidan av de särskilda utbildningssatsningarna arrangeras också inspirationsdagar för att ha en tydlig och återkommande återkoppling till visions- och målskrivningar för projektet. På programmet står då olika föreläsningar, men det ges också möjlighet att utbyta

38 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 11 [15] Barn- och ungdomsförvaltningen erfarenheter och att synliggöra det egna lärandet genom att genomförda projekt presenteras. I januari 2012 startas ett forskningsprojekt kring en-tillen varför återkoppling och erfarenheter från forskningsprojektet kommer att vara en återkommande rubrik för vissa inspirationsträffar en bit in i 2012 (se bilaga 4 med en tabell över planerade inspirationsdagar). Innehållet i inspirationsträffarna får växa fram under projektets framskridande. Kommunikation Vid sidan av de utbildningssatsningar och inspirationsträffar som anordnas är det viktigt att skapa modeller som möjliggör att mer intensivt och återkommande ha ett erfarenhetsutbyte under implementeringsprocessen. Därför planeras också digitala mötesplatser för diskussioner och informationsutbyten, inledningsvis främst lokalt skolorna emellan, men efterhand också mot större arenor. Men redan i inledningsskedet av projektet ska en särskild informationssida kopplas till kommunens hemsida. Den vänder sig både till skolor och allmänhet och ska informera skolor som står inför att implementera och också vända sig till föräldrar som vill hålla sig informerade om vad som händer i skolan. Ett annat syfte är att lägga ut material som eleverna producerar för att i handling påvisa vad man kan åstadkomma med digitala verktyg. Utöver vad som här beskrivits kommer en kommunikationsplan utformas tillsammans med kommunens informatörer för hur projektet ska presenteras och dokumenteras. Forskning, utvärdering och återkoppling Med utgångspunkt i den ambitiösa målskrivningen för en-till-en-satsningen blir forskning, utvärdering och återkoppling viktiga förutsättningar för att nå uppsatta mål och åstadkomma skolutveckling. Till projektet knyts därför fil dr Anders Björkvall vid Institutionen för nordiska språk, som kommer att leda ett längre forskningsprojekt, om 2,5 år. Till forskningsprojektet kopplas också fil lic. Ewa Jacquet, Botkyrka kommun. Ewa Jacquet kommer också att ingå i den grupp som ansvarar för utvärderingarna av projektet. En särskild forskningsplan är utarbetad och bifogas projektplanen (bilaga 5). Utvärderingar kommer att göras kontinuerligt och sammanställas inför att implementeringen går i en ny fas eller etapp så att gjorda erfarenheter kan komma nya aktörer till del. En preliminär utvärderingsplan presenteras nedan i tabell 3. Utvärderingarna kommer att ha såväl kvantitativa som kvalitativa inslag och genomförs genom enkäter, observationer och intervjuer. Jämförande analyser för olika skolor kommer att göras med utgångspunkt i de utvärderingar som görs.

39 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 12 [15] Barn- och ungdomsförvaltningen Tabell 3. Utvärderingsplan tid utvärderingsinstrument urval ht 2011 intervjuer pedagoger och elever på en skolenhet vt 2012 (januari) enkät 1 skolledare, it-stöd, pedagoger och elever på en enhet. vt vt 2013 intervjuer skolledare, it-stöd, pedagoger och elever på två skolenheter vt 2012 (juni) enkät 2 alla deltagande skolor: skolledare, itstöd pedagoger, elever vt 2011-vt 2013 lektionsobservationer fyra skolenheter (de ursprungliga fokusskolorna samt två ytterligare) vt 2013 enkät 3 alla deltagande skolor, skolledare, itstöd pedagoger, elever Under höstterminen 2011 inför konstruktionen av enkät 1 genomförs intervjuer med fokusgrupper bestående dels av en lärargrupp och av en elevgrupp på en skola. Rektor på skolenheten gör elev- och personalurvalet till fokusgrupperna utifrån kriterier som formulerats av utvärderingsgruppen. Under vårterminen 2011 tillkommer ytterligare en fokusgrupp på en annan skola 1. Urvalet av de två skolorna där fokusgrupper ska finnas görs av styrgruppen med utgångspunkt i kriterier som utvärderingsgruppen formulerat. Samtalen med fokusgrupperna syftar mot att ge ett underlag för enkäter och observationer och också mot att få en möjlighet att följa upp frågor som väckts under observationstillfällena, och genom svaren i enkäterna. Enkät 1 som skickas ut i mitten på januari 2012 består företrädesvis av slutna frågor och riktar sig till skolledare, lärare och pedagoger. Frågorna i enkäten har fokus på förväntningar och förhoppningar på en-till-en-satsningen, på erfarenheter av hård- och mjukvaror, på genomförda utbildningssatsningar, samt på att identifiera behov av ytterligare insatser. Sammanställning av enkät 1 görs under slutet av januari och början på februari varpå erfarenheterna från den första implementeringsfasen kan komma till nytta inför fas två. Ytterligare två enkäter genomförs mot slutet av termin två respektive mot slutet av termin fyra. En sammanställning av enkät 2 görs inför den fjärde implementeringsfasen. Enkät 2 besvaras av deltagande skolenheter och riktas mot elever, lärare skolledare och It-stöd. Enkät 2, liksom enkät 3, består företrädesvis av slutna frågor och formuleras för att täcka in erfarenheter gjorda inom projektet samt för att kartlägga måluppfyllelsen för projektet. 1 Endast en skola som inte i någon högre utsträckning använt datorer tidigare ingår i höstens implementeringsgrupp.

40 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 13 [15] Barn- och ungdomsförvaltningen Under termin två utökas utvärderingsinstrumenten genom att också klassrumsobservationer genomförs. För dessa observationer görs ett observationsschema, vilket tar utgångspunkt i målskrivningen för projektet och i samtalen med fokusgrupperna. Observationerna genomförs på olika skolor i både den södra och norra kommundelen och fördelas så att olika skolämnen följs upp. För att följa upp frågor som uppkommer under och i observationssituationerna sker både spontana och mer formella intervjuer med elever, lärare, skolledare och it-stöd. Observationerna görs kontinuerligt från termin två t o m termin fyra under hela implementeringstiden, för att ge ett rikt underlag för att kunna beskriva och förstå hur undervisningen med datorerna utformas i olika ämnen och hur lärandet sker. Uppföljande intervjuer med fokusgrupperna sker kontinuerligt två gr per termin på de två skolenheter där fokusgrupperna finns. Avslutningsvis under vårterminen 2013 samt under höstterminen 2013 sammanställs de olika delarna av utvärderingarna och jämförande analyser görs mellan olika skolenheter. Under implementeringsperioden följs också de olika skolenheternas meritvärden noga och ingår som ett utvärderingsinstrument. Implementeringen följs också som nämnts av ett forskningsprojekt, inom vilket en fördjupad analys av olika aspekter av lärandet för olika elevgrupper görs. Forskningsplanen bifogas som bilaga 5.

41 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 14 [15] Barn- och ungdomsförvaltningen Referenser - Björkvall, Anders & Engblom, Charlotte. (2010). Flerspråkighet och multimodalitet som lärandepotential. I: Wedin, Åsa & Nigel (red.), Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle. Lund: Studentlitteratur. - Europaparlamentets och Europarådets rekommendationer om nyckelkompetenser för livslångt lärande. 2006/9621/EG - Fast, Carina. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjekultur och populärkultur i möte med förskola och skola. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in Education No Findahl, O.(2009). Unga svenskar och internet. SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) - Johnson-Smaragdi, Ulla & Jönsson, Anneli. 2002:3: Rapporter om utbildning. Malmö: Lärarutbildningens reprocentral - Kjällander, Susanne (2011). Designs for learning in an extended digital environment: case studies of social interaction in the social science classroom. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, Kress, Gunther R. (2003). Literacy in the new media age. London: Routledge - Kroksmark, Tomas (2010) Lärandets stretchadhet:lärandets digitala mysterium i En till-en-miljöer i skolan. Hämtad från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Stockholm: Skolverket Nationella utvärderingen av grundskolan. (2003). Rapport 250. Skolverket. - Puentedura, Ruben. (2009). As We may Teach: Educational Technology, From theory Into Practise. Online Sound Apple. - Skolverket (2010a) Nyhetsbrev. It viktigt i framtidens skola. (Hämtad ) - Skolverket, (2010b). Pressmeddelande 7 december 2010, 15-åringars läsförståelse och skolans likvärdighet har försämrats. (Hämtad ) - Skolverket, (2010c).SIRIS-statistik Falkenbergs kommun ema=portal&kon=a&brg=a&fun=adiag=com&klan=0&kommun=1382& sk0la=0&j. (Hämtad ) - Skolverket. (2011) PISA Svenska elever bra på digital läsning. Hämtad , från - Sundqvist, P. (2009) Extramural English matter: Out of school English and its impact on Swedish ninth graders oral proficiency and vocabulary. Karlstad: Karlstads universitet.

42 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 15 [15] Barn- och ungdomsförvaltningen Taube, Karin (2007). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. 4. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag - Zucker, A.(2005) A Study of One-to- One Computer Use in Mathematics and Science Instructions at the Secondary level in Henrico County Public Schools. Virginia: Education Development Center, Inc. Raymond McGhee, SRI International.

43 ANSVARSFÖRBINDELSE 1 [2] Kommunledningsförvaltningen Ansvarsförbindelse lån av personlig utrustning Överenskommelse mellan elev, vårdnadshavare och Botkyrka kommun Denna ansvarsförbindelse avser lån av personlig it-utrustning med tillbehör (nedan kallad utrustningen) från Botkyrka kommun. Ansvarsförbindelsen upprättas i tre exemplar varav parterna tar var sitt exemplar. Modell:. Utrustningen serienummer:. Genom min underskrift bekräftar jag att jag har förstått och godkänner ansvarsförbindelsen och dess villkor. Fylls i av låntagaren Ort & datum. Underskrift Namnförtydligande Fylls i av låntagarens vårdnadshavare Ort & datum. Underskrift Namnförtydligande

44 BOTKYRKA KOMMUN ANSVARSFÖRBINDELSE 2 [3] Kommunledningsförvaltning Inledning Botkyrka kommun lånar ut utrustningen till eleven för att skapa goda förutsättningar för en utbildning där modern informationsteknik används som ett naturligt verktyg i skolarbetet. Utrustningen skall ses som kursmaterial och är avsedd att vara elevens redskap i skolarbetet under utbildningsperioden. Denna ansvarsförbindelse utgör ett kompletterande tillägg till dokumentet Regler och anvisningar för Botkyrkas kommuns it-miljö. 2 Leverans Utrustningen kvitteras ut när denna ansvarsförbindelse är underskriven av eleven (nedan kallad låntagaren) och dennes vårdnadshavare. Genom undertecknandet har eleven och dennes vårdnadshavare accepterat villkoren i låneavtalet. 3 Vård och användning under låneperioden Utrustningen är avsedd att användas i det dagliga skolarbetet, både i skolan och hemma. Låntagaren skall vårda utrustningen och förvara den på ett betryggande sätt. Instruktioner och manualer eller liknande som följer med utrustningen skall följas. Det åligger låntagaren att iaktta stor aktsamhet vid förvaring och användning av utrustningen med beaktande av att utrustningen är att betrakta som stöldbegärlig egendom. Av säkerhetsskäl är eleven skyldig att efter skoldagens slut ta hem utrustningen för förvaring. Det är inte tillåtet att lämna kvar utrustningen inlåst i elevskåp. Information om förvaring av utrustningen under dagtid lämnas av den enskilda skolan. Låntagaren är också ansvarig för att laddare, batteri och annan kringutrustning, hanteras varsamt och återlämnas när låneperioden löper ut. Låntagaren ansvarar för att utrustningen inte används på ett sätt som strider mot gällande lagar och regler t ex genom nedladdning och lagring av upphovsrättsskyddat material. Material som kan uppfattas som stötande eller kränkande får inte finnas lagrat i utrustningen. Botkyrka kommun kommer att göra slumpmässiga kontroller av de utlånade utrustningarna för att kontrollera att de vårdas och används så som överenskommits. Information som lagras i utrustningen eller i annan anvisad lagringstjänst ska skyddas i vederbörlig ordning. Låntagaren ansvarar själv för att säkerhetskopiera sitt arbete och väsentligt data som sparas i utrustningens lokala lagringsenheter. Säkerhetskopiering kan ske på bärbar lagringsmedia, t ex USBminne, eller annan lagringstjänst som anvisas av Botkyrka kommun.

45 BOTKYRKA KOMMUN ANSVARSFÖRBINDELSE 3 [3] Kommunledningsförvaltning Låntagaren ska omgående anmäla, till Botkyrka kommun vid misstanke om att någon nyttjat eller försökt nyttja låntagarens behörigheter för åtkomst av information eller it-system. 4 Fel, förlust eller stöld Låntagaren får inte själv reparera eller på något vis göra annan åverkan på utrustningen och inte heller märka utrustningen enligt eget tycke. Botkyrka kommun ansvarar för reparationer och service av utrustningen. Utlånad utrustning är garantiförsäkrad i tre år. Om utrustningen skadas på ett sätt som beror på ovarsam användning och/eller inte täcks av garantin kan låntagaren bli ersättningsskyldig för återanskaffning eller reparation av utrustningen. I händelse av skada, stöld eller förlust av utrustningen skall låntagaren anmäla detta till skolan. Låntagaren ansvarar för förlust av utrustningen som orsakas av felaktig förvaring, vårdslöst eller uppsåtligt handlande. 5 Äganderätt Utrustningen är Botkyrka kommuns egendom. Låntagaren får inte låna ut, hyra ut, sälja, pantsätta eller på annat sätt överlåta eller förfoga över utrustningen så att kommunens äganderätt äventyras. 6 Överlåtelse Låntagaren får inte överlåta eller pantsätta sina rättigheter och/eller skyldigheter enligt denna ansvarsförbindelse. 7 Låneperiod Ansvarsförbindelsen gäller från det att låntagaren erhållit utrustningen till dess att den återlämnas till Botkyrka kommun och är bindande under hela låneperioden, om uppsägning enligt 8 inte sker. Efter låneperiodens utgång erbjuds låntagaren att köpa utrustningen till då gällande marknadsvärde. 8 Uppsägning och upphörande Lånet kan sägas upp i följande fall: a) om låntagaren bryter mot bestämmelser enligt denna ansvarsförbindelse b) om låntagarens studier i Botkyrka kommun upphör Om ansvarsförbindelsen upphör har låntagaren ansvaret för att skyndsamt återlämna utrustningen till av Botkyrka kommun angiven plats. Utrustningen skall vid återlämnandet vara i samma skick som vid leverans, bortsett från normal förslitning eller skada som täcks av garanti.

46 Bilaga 2 Implementeringsplan c Skola ÅK Etapp 1 Ht 2011 Broängsskolan Brunnaskolan Falkbergsskolan Fittjaskolan Botkyrka Norra 7,8 & 9 7,8 & 9 7 & 8 7,8 & 9 7 & 8 Trädgårdsstadsskolan Etapp 2 Jan/mars 3 skolor 7 & Etapp 3 Mars/april 5 skolor 7 & Etapp 4 Ht 2012 Samtliga högstadieskolor 7 Figur 1, modell över den stegvisa implementeringen för skolor i spår 1. Utifrån den stegvisa modellen får varje skola i spår 1 får dessutom en individuellt anpassad införandeplan. Figur 3: Spår 2 (Unikum)

47 Bilaga 3 Utbildningspaket För at lärare ska bottna i visions och målformuleringen är det viktigt med utbildningsstöd som har visionen i fokus. Aktivitet Teoretisk skol utvecklings program. Process stöd och fortbildning Leveransstöd Leveransstöd Fortbildning (fyra halvdagar per läsår) Teknisk fortbildning Inspirations dag Seminarier Vem Rektorer pedagoger och lärspridare Lärare/personal Elev Lärare Lokalt IT- Stöd Personalen på skolan Samtliga personal Bilaga 4 Preliminärt schema över inspirationsdagar Aktivitet Tid Fokus Inspirationsdag 1 Ht 2011 Yttre inspiration Inspirations dag 2 Vt 2012 Yttre och inre inspiration Inspirations dag 3 Ht 2012 Botkyka kan Inspirations dag 4 Vt 2013 Blicka framåt

48 Forskningsplan Datorn som kontextöverskridande verktyg för meningsskapande och lärande i högstadiet Ewa Jacquet, fil.lic i didaktik och pedagogik från Stockholms universitet, utvecklingspedagog med forskningsinriktning, Botkyrka kommun. Anders Björkvall, docent och fil.dr i nordiska språk, universitetslektor i svenska språket, Stockholms universitet. Inledning Runt om i världen och i Sverige pågår en-till-en-projekt i skolorna. Detta innebär att elever och lärare utrustas med personliga bärbara datorer som används för lärande i skolan och i andra sammanhang. En tredjedel av Sveriges kommuner, däribland Botkyrka, kommer 2011 vara igång med sådana projekt. Forskningen om utfall av en-till-en-projekt är långt ifrån entydig. Av Tallvids (2010) utvärderingsrapport av en-till-en-satsningen i Falkenbergs kommun framgår att de två skolor rapporten avser ligger på en bottennivå då det gäller det genomsnittliga meritvärdet för avgångsklasserna läsåret Härtill visar Skolverkets (2010a) undersökning av hur svenska elever i år 7 9 använder datorer i skolan att datorn mest används för att söka information och för att skriva. De möjligheter till produktion av olika slags multimodala texter (texter där t.ex. skrift, tal, ljud och bild samspelar, se Björkvall 2009a) som datorn bär med sig tycks ofta vara en outnyttjad potential. Däremot visar den senaste Pisa-undersökningen från 2009 (Skolverket 2011) att pojkars läsförståelse faktiskt är bättre vid digital läsning än vid pappersbaserad. Björkvall & Engblom (2010a) diskuterar vidare hur internet och datorn har potential att fungera som resurser för flerspråkiga elever att lyfta in modersmålskulturen på ett naturligt sätt i klassrummet. Det finns alltså möjligheter för ett digitaliserat lärande att leda till inkludering både i ett genus- och flerspråkighetsperspektiv, men givetvis också på andra sätt. Puentedura (2009) framhåller att digitaliseringen i skolan kräver en omdefiniering av såväl undervisning som lärande (jfr Bebell & O Dwyer 2010, Kroksmark 2011). Den kontroll som läraren haft över undervisningssituationen och lärstoffet genom att exempelvis använda ett urval av läroböcker och textböcker förändras. Kontrollen över undervisningen kan också utmanas av att det inte längre är nödvändigt att alla elever och/eller läraren befinner sig i samma fysiska rum virtuella rum kan i vissa fall vara lika välfungerande för lärprocesser. Lärandet tycks i digitaliserade kunskapssammanhang sträckas ut bortom det skolmässigt avgränsade (jfr Kroksmark 2011: 18). På så sätt innebär användningen av datorer som eleverna bär med sig en potential för kontextöverskridande lärande och meningsskapande; datorn sträcker ut lärandeaktiviteter i både tid och rum. Det är främst dessa processer som projektet Datorn som kontextöverskridande verktyg för meningsskapande och lärande i högstadiet är inriktat på. Vi försöker alltså förstå och synliggöra processer då en-till-en datorerna i kombination med pedagogiska verktyg och tillämpningar dels kan utvidga lärandet i tid och rum, dels kan utveckla kombinationer av officiella och inofficiella (Björkvall & Engblom 2010b, Maybin 2007) lärandeaktiviteter där både lärare och elever samarbetar.

49 Forskningsplan Områdesöversikt Som en första bakgrund till en-till-en-satsningarna kan man se lite närmare på den resultatpallett som uppvisas i internationella mätningar av svenska högstadieelevers studieresultat inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse (t.ex. PISA, 2000, 2003, 2009, i Skolverket 2010b) och i svenska rapporter (t.ex. NU 92, NU 03, i Skolverket 2009): Dessa rapporter ger en bild av försämrade och sjunkande resultat. Sverige har dessutom tappat sin tidigare topposition då det gäller likvärdighet, vilket innebär att skillnaderna mellan studieresultat hos elever med olika socioekonomisk bakgrund liksom skillnaden mellan skolor har ökat (Skolverket 2009: 14). I de ämnen som PISA mäter har resultaten visat sig vara sämre för pojkar än för flickor. Skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor på läsförståelsetest avseende PISA 2000 och PISA 2009 har ökat från 37 till 46 poäng (Skolverket 2010c: 16). De svagaste eleverna är de som tappat mest (Skolverket 2010c: 10 ff.) och pojkar med lågt kulturellt kapital framstår som de största förlorarna då det t.ex. gäller svenskämnet (NU 03 (Nationella utvärderingen av grundskolan 2003): 68 69). Även elever med annat modersmål än svenska är överrepresenterade i den här gruppen (NU 03: 68, Skolverket 2010b). PISA 2009 visar att skillnaderna i resultat mellan elever födda i Sverige och elever med utländsk bakgrund är en av de högsta bland de länder som presenteras i undersökningen. Det är 14 % av de infödda eleverna som inte når en grundläggande läsnivå, medan motsvarande procentsats för elever med utländsk bakgrund (födda i Sverige) är 30 % och 48 % för elever med utländsk bakgrund, födda utomlands, alltså nästan varannan elev (Skolverket 2010c: 18). Att inte ha uppnått en läsförståelse som innebär att kunna tillgodogöra sig annan kunskap får återverkningar på lärandet i alla skolämnen. Intresset för en-till-en-satsningar ökar globalt sett och det vanligaste motivet för satsningarna är givetvis önskemål om förbättrade studieresultat (Hallerström & Tallvid 2008: 24), trots att sådana varit svåra att finna (Bell & O Dwyer 2010: 6). Samtidigt måste man komma ihåg att varje en-till-en-satsning och en-till-enmiljö är unik och komplex med sina egna specifika förutsättningar för lärande (Bell & O Dwyer 2010, jfr Puentedura 2009, Kroksmark 2011), vilket kan vara en av flera förklaringar till att forskningsresultaten inte är helt entydiga. En faktor är hur man mäter studieresultat. Med bakgrund i vad t.ex. Puentedura (2009) hävdat om omdefinieringar av undervisning och lärande kanske resultaten av entill-en-satsningarna måste mätas på nya sätt. Möjligen kan föreliggande projekt till viss del bidra med en förståelse av hur sådana omdefinieringar kan gå till, även om det inte alls är inriktat på att mäta studieresultat. Forskning av utfallet kring IKT och en-till-en-satsningar i skolan har gjorts både med avseende på mätbara effekter genom för- och eftertester och statistiska analyser och upplevda effekter, kartlagda genom enkäter, observationer och intervjuer (Myndigheten för skolutveckling 2007: 9). En ganska samstämmig resultatbild kring mätbara positiva effekter av en-till-en-satsningar finns faktiskt då det gäller ökad digital kompetens (Penuel 2006) 1 och skrivförmåga (Penuel 2006, Suhr m.fl. 2010). I andra studier påvisas också mätbara positiva effekter på tester av litterär analysförmåga (Suhr m. fl. 2010) 2 liksom också förbättrade resultat på lästester i ämnet engelska, och bättre testresultat i matematik (Bebell & Kay 2010). Att ett flertal undersökningsresultat är!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! #!Skolinspektionen (2011: 1) definierar digital kompetens som säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål.! 2 Det test som användes var ELA, English Language Arts, som är ett standardiserat test.!! "

50 Forskningsplan samstämmiga då det gäller förbättrad skriv- och läsförmåga kan troligen kopplas till att datorn mest frekvent används inom dessa områden (Skoverket 2010, Shapely m fl. 2010: 29). Även Suhrs m.fl. (2010) finner att de vanligaste sätten att använda datorn är 1.skriva 2. söka information 3. göra anteckningar 4. skapa en kalender 5. bearbeta foton 6. arbete med film och 7. göra olika tester. Dessa forskningsresultat indikerar, vilket nämnts inledningsvis, att datorns potential inte utnyttjas till fullo. Inom viss forskning (t.ex. OECD/PISA 2005, Björkvall & Engblom 2010a) påtalas också att lärmöjligheterna genom digitala verktyg bör ses i ett vidare perspektiv än enbart i s.k. arrangerande lärsituationer och aktiviteter. Undersökningar visar t.ex. att datorn används mer frekvent och på fler sätt hemma än i skolan (OECD/PISA 2005: 50). Dessutom påtalas att many of the educational benefits of computers seem to occur when students use ICT-tools that are not design purely for learning, like Internet search engines, spreadsheet programs or (OECD/PISA 2005: 50). Inom literacyforskningen lyfter man ofta fram värdet av att ta utgångspunkt i barn och ungas fritidsintressen och i populärkulturen för att minska avståndet mellan skol- och fritidsvärlden. Detta antas kunna bidra till ökad inkludering i t.ex. läs- och skrivundervisningen (jfr Fast 2007, Björkvall & Engblom 2010a). En-till-en-datorn torde alltså kunna underlätta sådana rekontextualiseringar mellan skolan och andra fysiska och virtuella rum, texter och intressen. I Sundqvists (2009) studie av lärande av engelska påvisas att det finns ett samband mellan den totala tid ungdomar ägnar åt fritidsengelska, deras muntliga färdigheter och ordförråd. Typerna av aktivitet är också avgörande. Exempelvis är läsning, internetanvändande och dataspelande viktiga aktiviteter. Pojkarnas fritidsengelska påverkar skolresultaten i mer positiv riktning än vad flickornas gör eftersom pojkar verkar ägna mer tid åt aktiviteter som bidrar till kunskaper i engelska. Dessutom visar studien att fritidsengelska inte har några kopplingar till föräldrars studiebakgrund, vilken annars är en mycket viktig faktor för studieresultaten i skolan. Även andra undersökningar pekar på att pojkars och flickors medievanor skiljer sig åt. Pojkar ägnar t.ex. betydligt mer tid åt vissa typer av populärkulturella texter (t.ex. dataspel) än flickor (Jonsson-Smaragdi & Jönsson 2003, jfr Sundqvist 2009). Kanske kan datorer i skolarbetet öka pojkars intresse för skolan, inte minst då tillgången till internet i skolan kraftigt utökar tillgången på texter som också attraherar pojkar. Det finns också studier som indikerar att dataspelande kan stödja utveckling av ordförrådet hos flerspråkiga elever (Reed & Kuwada 2010). Björkvall & Engblom (2010a) diskuterar på liknande sätt hur datorn och internet kan bli ett fönster till modersmålskulturens texter för flerspråkiga barn, vilket kan utnyttjas i klassrummet. I Botkyrka kommun finns det en hög andel flerspråkiga elever, för vilka datorn kan bli en viktig resurs eftersom de då får tillgång till språk som de inte delar med sina lärare. Flera studier påvisar alltså att datorn kan erbjuda lärande genom metoder som vanligen inte används i skolsammanhang och som också kan ha inkluderande effekter på olika plan. Det sätt på vilket IKT används påverkar alltså elevernas kunskapsinhämtande (Myndigheten för skolutveckling 2007: 5). Tämligen självklart är också att eventuella mäteffekter kan påverkas av hur långt digitaliseringsprocessen kommit i den population som mätningen avser. Puentedura (2009) beskriver utvecklingen av lärande och undervisning i digitaliseringsprocessen i fyra steg. Naturligt är att man i inledningsskedet gör som man är van vid och det innebär att datorn i stort ersätter pennan och läroboken; denna fas kallas ersättandefasen ( substitution ).! $

51 Forskningsplan Stegvis utvecklas sedan digitaliseringsprocessen mot effektivisering ( augmentation ) där datorn förenklar undervisningen samt går vidare mot modifiering ( modification ) av densamma då undervisningen anpassas utifrån att eleverna har datorer. I det fjärde steget omdefinieras undervisningen och lärandet utifrån de möjligheter som datorn innebär ( redefinition ). Betydelsen av lärarnas roll för en effektiv implementering lyfts också fram i flera andra undersökningar (Bebell & O'Dwyer, 2010, Shapley m fl. 2010). I Tallvids (2010) rapport anges som nämnts att meritvärdet för avgångsklasserna i de två skolor som utvärderas i en-till-en-satsningen i Falkenbergs kommun nådde ett bottenvärde Hur kan då detta resultat förstås? Ett faktum är att Skolverkets (2011) Siris-statistik för perioden mellan 2000 och 2010 visar att meritvärdet för avgångsklasserna i hela kommunen dalar till en bottennivå Trots detta är de upplevda effekterna hos både lärare och elever i en-till-ensatsningen främst positiva. Enligt utvärderingen (Tallvid 2010: 44 51) upplever eleverna att de är mer motiverade, lär sig bättre och samarbetar mer och använder mer tid för läxläsning. Det är också ett resultat som varit stabilt under de tre åren som projektet följts. Dessutom upplever eleverna själva att en-till-en-projektet haft en positiv inverkan på deras betyg. Även lärarna anser att elevernas skolprestationer förbättras. Det gäller både högpresterande elever och elever som på olika sätt har svårt att nå målen i skolan. De högpresterande eleverna har, enligt lärarna, fått möjlighet att ständigt få nya utmaningar. Elever med svårigheter, exempelvis dyslexi, har fått ett kompensatoriskt hjälpmedel, och svårmotiverade elever har blivit mer motiverade. Vidare påtalar lärarna att undervisningen blivit mer elevaktiverande och lärandet mer självstyrt. Lärare såväl som elever menar också att datorn hjälper till att organisera skolarbetet. Den är behjälplig för eleverna när det gäller att hålla reda på läxor, uppgifter och anteckningar. Det påpekas också att skolmiljön blivit lugnare. Bilden som framträder genom Tallvids rapport (2010) och de två tidigare rapporterna (Tallvid & Hallerström, 2008, 2009) stämmer väl överens med såväl svenska som internationella studier (Silvernail & Lane 2004, Kroksmark 2010, Kjellander 2011) som rapporterar om ökade möjligheter för eleverna att designa sina egna lärvägar, ett mer elevaktivt arbetssätt, ökad motivation, en lugnare arbetsmiljö samt bättre förutsättningar för både elever med svårigheter och för studiemotiverade och högpresterande elever. Vidare indikerar flera studier (Kjellander 2011, Kroksmark 2011) att datoranvändning i skolarbetet kan generera kunskapskvalitéer som kännetecknas av skapande och nytänkande, analyser och kritisk granskning, men dessa kvalitéer tenderar att förbli osynliga. Kjellander (2011: 161) förklarar det osynliga lärandet med att skolans erkännandekultur inte hängt med i de nya produktionskulturerna där elever lär genom varierande teckensystem som exempelvis musik, layout och bilder. Skolinspektionen (2011: 11) skriver att digitaliseringen som erbjuder olika resurser för meningsskapande (t.ex. bild, layout, ljud) gör det enklare att stimulera och främja lärandet hos elever med olika lärstilar och med visualiseringar och simuleringar ges helt andra möjligheter att till exempel förklara komplicerade samband eller illustrera abstrakta fenomen. Digitaliseringen innebär också att elever i högre grad går från att vara konsumenter av kunskap till att mer bli både konsumenter och producenter av densamma (Jewitt 2003). Genom forskning vet vi att egen produktion av olika texter är den strategi som t.ex. utvecklar språket och meningsskapandet mest (Liberg 2007: 12). Olika mediepedagogiska verktyg kan här fungera som stöttande resurser, t.ex. vid textskapande (jfr Jacquet 2011). Den kroppslighet i! %

52 Forskningsplan lärandet som kan utvecklas som en del av i digitaliseringsprocessen diskuteras också av Jacquet (2011) och Kroksmark (2011). Syfte med studien Syftet med denna studie är att longitudinellt undersöka hur ett en-till-en-datorprojekts verktyg (i synnerhet datorer och pedagogiska verktyg, både digitala och andra) används för lärande och meningsskapande i såväl fysiska som virtuella kontexter. Projektet är kvalitativt och individinriktat, vilket innebär att några elever från två högstadieskolor inom en-till-en-projektet i Botkyrka kommun kommer att delta. De specifika forskningsfrågorna är: Hur och när använder deltagarna datorn kontextöverskridande, i skolan, i hemmet och i andra kontexter? Hur kan fysisk och virtuell kontext förstås och relateras till varandra i detta avseende? Kan datorernas utnyttjas inkluderande, utifrån elevers genus, flerspråkighet och etnicitet? På vilka sätt kan mediepedagogiska strategier (digitala resurser och pedagogiska och didaktiska strategier och projekt) gynna en sådan utveckling? Vad betyder den kontextöverskridande datoranvändningen för den traditionella uppdelningen i officiella och inofficiella lärandeaktiviteter? Teoretisk ram Projektets syfte och frågor för med sig ett antal teoretiska utmaningar. Det gäller framför allt att finna ett teoretiskt förhållningssätt till datorn som kontextöverskridande, meningsskapande artefakt. Bebell & O'Dwyer (2010: 7) lyfter t.ex. fram the importance of examining the impacts of 1:1 computing in the context of use/practice. I förlängningen har detta att göra med hur datorn kan skapa mening, och därmed också användas i lärandeaktiviteter t.ex. i klassrummet, i andra skolkontexter, i hemmet, under fritidsaktiviteter, i datormedierad interaktion med lärare och kamrater och som konkret textskapande verktyg. I projektet fungerar Scollon & Scollons (2003) geosemiotik ( geosemiotics ) som en övergripande teoretisk ram. Inom geosemiotiken är det kombinationen av interaktion, text och fysisk miljö och deras meningsskapande potentialer som är i forskningsfokus (Scollon & Scollon 2003: 8 21). Detsamma gäller för detta projekt men med fokus på datorn som den text- och meningsskapande artefakt som överskrider och sammanlänkar interaktiva, fysiska och virtuella kontexter. Mitt i allt detta finns givetvis sociala aktörer, d.v.s. människor som är bundles of histories of language, of discourses, and experiences, of social and political performances, as juggling multiple social roles and performances, largely unconsciously, and as being physical bodies which carry and express genetic, social, and momentary dispositions which are never possible fully occlude behind those socially constructed performances. (Scollon & Scollon 2003: ) Interaktionen kallas närmare bestämt för the interaction order, en benämning som hämtats från Goffman (t.ex. 1971). Inom denna ryms olika typer av resurser som sociala aktörer har tillgång till då de agerar, positionerar sin kropp och skapar mening genom att ta upp sociala positioner gentemot och tillsammans med andra sociala aktörer och materiella artefakter i deras omgivning. Exempel på sådana! &

53 Forskningsplan resurser är de språkliga, tidsuppfattning, perceptionsförmåga (auditiv, visuell etc.), olika typer av fysiskt distanshållande samt olika attribut som aktörer kan använda för att visa upp en identitet, t.ex. kläder, glasögon och parfymer. Medan the interaction order har att göra med sociala aktörers situerade interaktion i världen har den andra delen i geoseomiotiken att göra med representationer av (valda aspekter av) världen. Med andra ord är det texter som är i fokus. Scollon & Scollon lyfter fram den visuella semiotiken ( visual semiotics ) i Kress & van Leeuwens (2006) tappning (se Björkvall 2009a för en introduktion på svenska). Texter finns ju överallt i den fysiska miljön, och blir på så sätt en viktig del den geosemiotiska analysen. Inom geosemiotiken är det alltså visuella texter, d.v.s. sådana som främst är bild- eller skriftbaserade, som lyfts fram, men även texter som innehåller tal, musik och rörliga bilder hör hit, i synnerhet när multimodala datorer är i centrum, som i detta projekt. Den sista delen i den teoretiska modellen är platssemiotik ( place semiotics ) som behandlar den fysiska miljö där meningsskapande äger rum. Sådana miljöer kan t.ex. vara offentliga eller privata, säkra eller utsatta, mer eller mindre kommersiella och i detta projekt också virtuella. Det viktigaste här är att miljöerna i sig analyseras på samma nivå som språkvetenskapens och semiotikens traditionella studieobjekt: interaktion (samtal) och texter. I projektet knyts alltså de olika delarna av Scollon & Scollons geosemiotiska modell samman av datorn som semiotisk artefakt (se Björkvall under granskning, Pahl & Rowsell 2010) med potential att möjliggöra meningsskapande och lärande i olika fysiska och virtuella kontexter. Mer konkret är datorn del av olika interaktiva praktiker ( the interaction order ) som måste förstås för att projektets syfte ska kunna uppfyllas och frågorna besvaras. Dessa interaktiva praktiker är alltså knutna till de fysiska rum och miljöer som datorn befinner sig i eller till virtuella rum som datorn möjliggör. Det finns givetvis särskilda interaktiva praktiker knutna till skolans fysiska miljö, medan andra är knutna till t.ex. hemmet. Datorn som artefakt i kombination med internet skapar säkerligen både nya interaktiva praktiker och integrerar eller omdefinierar befintliga, både i skolan och hemma (jfr Thulin 2004). Datorn är också ett redskap för att skapa och tolka texter, vilket kopplas till den visuella semiotiken. Ett antal semiotiska resurser, t.ex. bilder, ljud och skrift, aktualiseras när eleverna använder datorn för att skapa mening genom texter av olika slag (van Leeuwen 2005: 3), d.v.s. multimodala texter där olika semiotiska modaliteter eller kommunikationssätt blandas (Björkvall 2009a: 13). Utifrån platssemiotiken kan man säga att datorn alltid befinner sig i ett fysiskt rum, och då den är påslagen aktualiseras ett varierande antal virtuella rum. Exempel på de senare är Office-paketets program och webbsidor och chattrum på internet. Dessa fysiska och virtuella rum uppfattas inom projektet som mer eller mindre integrerade med både interaktion och texthantering, och det är centralt att de analyseras och kartläggs i relation till dessa. Datorn som materiell och semiotisk artefakt håller samman studien, men det gör också ett ännu mer socialt orienterat sammanhållande begrepp: nexuspraktik ( nexus of practice ). Scollon (2001: 147) definierar nexuspraktik som a network of linked practices. Det situerade handlandet, att en social aktör agerar i sociala, interaktiva, fysiska/virtuella sammanhang, och att olika sociala praktiker länkas samman är definierande för nexuspraktiker. Begreppet måste alltså förstås i skenet av mer övergripande definitioner av social praktik. Så här definierar t.ex. Blåsjö social praktik:! '

54 Forskningsplan Men social praktik kan avse antingen övergripande kontexter eller en typ av handlande inom en viss grupp. Jag använder Scollons (bl.a. 2001a) variant av begreppet, genom att dels definiera begreppet som återkommande handlande utformat under tid, dels undvika att fixera det till nivå. En social praktik kan alltså innebära ett typifierat handlande på vad som kan ses som mikronivå (som ett av Scollons exempel Att räcka över något) såväl som makronivå (t.ex. den övergripande akademiska praktiken Att granska och kritisera forskning). (Blåsjö 2004: 30.) I denna studie antas ett antal datorrelaterade sociala praktiker vara knutna till interaktion, texter och fysisk och virtuell miljö (jfr också Bellanders [2010] studie av ungdomars interaktion genom samtida medier som till viss del har samma praktikinriktning men som inte anknyter till geosemiotiken). Och i skärningspunkten av ett antal av dessa sociala praktiker bör det finnas sammanlänkande praktiker som kan beskrivas som nexuspraktiker där kanske praktiker från skolan länkas samman med hempraktiker och med sociala praktiker från internet. Vi vet från tidigare forskning om en-till-en-introduceringar att det krävs både tid och pedagogisk medvetenhet för att utveckla lärandepraktiker med hjälp av datorerna. Detta kan formuleras som att existerande praktiker över tid måste transformeras av deltagarna i dessa processer (elever, lärare, datorerna, de pedagogiska verktygen etc.) eller så måste nya skapas. Inom projektet är vi alltså särskilt intresserade av sådana tranformationer. Wohlwend m.fl. (2011: 145) lyfter fram sådana förändrade nexuspraktiker när de analyserar Webkinz, en spel- och social nätverkssida för barn: Nexus analysis uses an action-oriented lens to look at the mergers of bodies, social groupings, and materials meanings [sic] within discourses in place, looking among a nexus of typical practices to locate transformative moments (where things change to further participants interests). Inriktningen på nexuspraktiker gör också att inte precis allt som händer kring eleverna och datorn blir lika intressant, utan endast de upprepade, sammanlänkande sociala praktikerna som på ett eller annat sätt involverar datorn blir fokuserade. En teoretisk relevant fråga är om och i så fall hur olika pedagogiska verktyg kan påverka olika nexuspraktiker och på så sätt utvidga både meningsskapande och lärande. I vidare bemärkelse är denna fråga relaterad till den om vilka nätverk sociala, virtuella, informella, officiella och mer skolanknutna som datorn möjliggör för deltagarna att medverka i? Vilket menings- och textskapande samt lärande möjliggörs av dessa nätverk? Och hur är detta kopplat till t.ex. inkludering utifrån t.ex. genus och etnicitet? Ytterligare en teoretisk avgränsning ska lyftas fram här. Även om geosemiotikens olika delar är lika viktiga så är de nexuspraktiker som är knutna till textskapande eller tolkning vid datorn det som intresserar oss mest. Med andra ord kommer nexuspraktiker knutna till interaktion utan att datorn involveras mer än att den befinner sig i samma fysiska rum inte att ges särskild uppmärksamhet. Denna avgränsning hänger ihop med ett här uttalat intresse för en utvidgad digital literacy, definierad som människors möjligheter att med hjälp av datorer och annan samtida teknik kunna agera semiotiskt genom text (jfr Björkvall & Engblom 2010b: 291). Vi identifierar också lärande i relation till sådant semiotiskt handlande. Det är genom att kunna skapa representationer av någon aspekt av verkligheten som individer visar tecken på lärande (Selander & Kress 2010: 25). Nichols sammanfattar denna literacyinriktade syn på lärande inom en geosemiotisk ram: As children move between homes, sites of formal education, community sites, play zones, and increasingly online spaces, they experience opportunities to participate in social practices,! (

55 Forskningsplan involving literacy in different ways. The idea of expanded spaces for learning has been advanced as taking a more inclusive approach to the range of contexts within which children learn through participation in the activities of daily life ( ). (Nichols 2011: 165.) Sammantaget fungerar alltså geosemiotiken som en teoretisk ram som hjälper oss att förstå vilka möjligheter (men kanske också begränsningar) som datorerna medför för elevernas textskapande, tolkande och lärande i interaktiva praktiker i olika fysiska och virtuella miljöer. Denna integrerade geosemiotiska inriktning har ett antal metodologiska implikationer, vilka utvecklas i det följande. Studiens metod och genomförande Den övergripande metodologin i projektet kallas sociosemiotisk etnografi (Björkvall & Engblom 2010b, Björkvall under granskning). Detta är alltså inte en enda metod utan ett metodologiskt förhållningssätt till hur material från fältstudier (med varierande etnografisk ambitionsnivå) kan tolkas semiotiskt eller hur semiotiska analyser av t.ex. texter kan fördjupas med en situerad förståelse av hur de används av verkliga, meningsskapande människor. Genomgående är deltagarperspektivet viktigt: det går inte att arbeta sociosemiotiskt-etnografiskt om inte deltagarnas perspektiv på meningsskapande tas med i analysen. Detta skiljer denna metodologi från både från semiotiken och från delar av text- och diskursanalysen (jfr Karlsson 2010). Inriktningen på nexuspraktiker och var i den interaktiva, fysiska och virtuella miljön som dessa kan finnas, transformeras och nyskapas kräver också etnografiska metoder. Scollon (2001: 158) skriver: Such studies are also necessarily ethnographic so that constellations of practice, nexus of practice, can be made visible (...). Vad ethnographic betyder för olika forskningsfält är delvis en öppen fråga, även om etnografiska studier alltid medför vissa metodkrav. Detta projekt placerar sig inom det språk- och utbildningsvetenskapliga fältet i vid bemärkelse och i ett smalare geo- och sociosemiotiskt fält. Främst används etnografiska verktyg och man kan nog också säga att studien har ett etnografiskt perspektiv. Dessa graderingar kommer från Green & Bloome (1997) som sorterar in etnografiska metoder i tre grupper utifrån hur stark kopplingen är till ursprunget i antropologisk forskning. Syftet med deras indelning är att reda ut hur etnografin kan användas inom utbildningsvetenskaplig forskning, där man inte alltid fullt ut kan eller vill anknyta till de strängare antropologiska metodkraven.! Den starkaste anknytningen till antropologin har doing ethography. Här krävs framing, conceptualizing, conducting, interpreting, writing, and reporting associated with a broad, in-depth, and long-term study of a social or cultural group (Green & Bloome 1997: 183). Man formulerar också forskningsfrågorna långt in i forskningsprocessen. Detta projekt befinner sig rätt långt från denna typ av etnografi, eftersom vi t.ex. inte studerar en specifik kultur eller social grupp och från början har tydliga frågor som är vägledande för forskningsprocessen. Däremot kan man nog alltså säga att projektet har ett etnografiskt perspektiv ( etnographic perspective, s. 183), ett snäpp ned på Geeen & Bloomes beskrivning av etnografiska studiers antropologiska anknytning. Inom studier med ett etnografiskt perspektiv kan t.ex. förformulerade forskningsfrågor vara accepterade, men man måste följa deltagarna under en längre tid och ha ett socialt, kulturellt och praktikorienterat forskningsintresse. Men främst anknyter projektet till using ethnographic tools som har minst anknytning till antropologins krav på etnografisk metod. Vi använder oss av fältanteckningar, videoinspelningar av interaktion och meningsskapande i autentiska kontexter, fotografisk! )

56 Forskningsplan dokumentation av fysiska rum, deltagande observationer av elevernas aktiviteter vid datorerna och informella intervjuer. Det etnografiska fältarbetet kombineras med sociosemiotiska analyser av hur semiotiska resurser (språkliga, visuella, kroppsliga och rumsliga) används för att skapa betydelse i och runt datorn. Här finns många mer eller mindre detaljerade multimodala analysmodeller som kommer att ligga till grund för våra analyser (se t.ex. Kress & van Leeuwen 2006, Jewitt 2006, Rainbird & Rowsell 2011, Björkvall 2009a, Jacquet 2011, van Leeuwen 2005). Den sociosemiotiska etnografin är alltså ett metodologiskt förhållningssätt inom vilket ett antal mer specifika metoder ryms. Dessa metoder beskrivs här närmare. Inom detta projekt är deltagarnas självdokumentationer av praktiker och meningsskapande kopplade till datorn den grundläggande metoden. Deltagarna i projektet kommer att skapa en datoraktivitetsdagbok där de samlar bilder, filmer och texter som är kopplade till den dator som skolan försett dem med samt kontinuerligt reflektera över sina datorrelaterade praktiker. Ett möjligt gratisprogram för denna självdokumentation och reflektion är Journler ( men det finns flera andra alternativ. Deltagarna diskuterar löpande sina datoraktiviteter och självdokumentationer tillsammans med forskarna både vid möten och genom kontakt över internet och det är dessa är samtal och dokumentationer som ligger till grund för Björkvalls och Jacquets mer riktade fältarbeten. Med andra ord samlar deltagarna själva in material för forskarnas tentativa analyser av centrala fysiska och virtuella miljöer, texter och semiotiska resurser. Forskarnas fältarbete inriktas sedan på det som verkar viktigast utifrån deltagarnas perspektiv. Eleverna följs under perioder mer intensivt (d.v.s. rent fysiskt) under ett antal dagar med särskilt fokus på det som lyfts fram i självdokumentationerna. En tanke är också att tidsmässigt samköra sådana fältinsatser med de tillfällen då nya pedagogiska verktyg introduceras. Under fältarbetet skriver forskarna fältanteckningar, fotodokumenterar fysiska rum (hemma, i skolan och i andra miljöer), filmar interaktion vid datorn, samlar in texter och andra artefakter knutna till datorn. Ett virtuellt fältarbete bedrivs löpande genom att forskarna i största möjliga mån deltar i de nätverk som deltagarna är en del av. Främst gäller det skolanknutna nätverk, men om möjligt också andra. Det skulle t.ex. vara möjligt att faktiskt vara Facebook-vän med deltagarna om man kommer överens om formerna för detta. Just en sådan fråga om Facebook-medverkan sätter fingret på att fältarbetets alla faser kräver dels etiska överväganden (se separat rubrik nedan), dels självreflektion från forskarnas sida. Vilka är våra roller i denna forskningsprocess? Hur mycket kan och vill vi delta i elevernas vardag? I vilken grad representerar vi forskarsamhället, skolan, Botkyrka kommun och oss själva som privatpersoner? Som en del av den geosemiotiska inriktningen har vi också ambitionen att på ett mer systematiskt sätt spåra var datorn befinner sig under dagen, antingen genom gps eller liknande lokaliseringsverktyg i datorn eller genom fysisk observation av forskaren eller genom deltagarnas självdokumentation. Tanken är att sedan kunna skapa olika typer av visuella, geografiska representationer/kartor över var datorn har befunnit sig under t.ex. en 5-dagarsperiod och kunna diskutera dessa platser med deltagarna och jämföra placeringarna med deltagarnas egna beskrivningar av vad de faktiskt gjort med datorn under samma tidsperiod. På liknande sätt har vi ambitionen av skapa representationer av hur deltagarna rör sig virtuellt mellan olika program i datorn och platser på internet. Detta kan förhopp-! *

57 Forskningsplan ningsvis kopplas till olika datoranknutna nexuspraktiker: Hur samspelar fysisk och virtuell rumslighet (t.ex. skola hem) med interaktionspraktiker och meningsskapande? Hur förändras detta över tid? När, var och varför sker det en transformering av nexuspraktiker? Slutligen används metoder för språklig och semiotisk analys av de texter, artefakter och fysiska rum som framträder som centrala för existerande, transformerade eller nya nexuspraktiker knutna till datorn. Exakt hur dessa analyser kommer att utformas förblir en öppen fråga, men både Björkvall och Jacquet har tidigare ägnat sig åt sådana typer av analyser (se t.ex. Björkvall 2009a, 2009b, 2003, Björkvall & Engblom 2010b, Björkvall & Karlsson 2011 och Jacquet 2011). Genomförandet av studien sker i samverkan med både deltagande elever, lärare och personal från Xenter i Botkyrka kommun. Några elever ur två årskurs 7- klasser följs under projektets 30 månader (januari 2012 juni 2014), se tidsplan i tabell 1. Val av klasser och skolor görs i samråd med kommunen. I dessa klasser genomför Xenter och lärarna mediepedagogiska projekt som utarbetas med våra forskningsfrågor i baktanke. Intensiteten i fältarbetet varierar och vissa perioder reserveras nästan uteslutande för analyser och skrivande, även om kontakten med deltagarna aldrig släpps. Tabell 1. Tidsplan Fas Fas 1 (2 månader) Fas 2 (10 månader) Fas 3 (2 månader) Fas 4 (10 månader) Fas 5 (6 månader) Aktivitet Kontakt med skolor och lärare Rekrytering av deltagare Utarbetande och undertecknande av informationsmaterial och medgivandeformulär Specificering av metoder Inledande fältarbete Anpassning och utveckling av analys- och fältarbetsmetoder Löpande analysarbete Mindre intensitet i fältarbetet. Delsammanställning av resultat Utveckling/anpassning av metoder Påbörja författande av resultatredovisningsartiklar Fältarbete Löpande analysarbete Kompletterande fältarbete Analyser Slutrapportering Björkvalls medverkan i projektet samfinansieras av Botkyrka kommun (20% av heltid under 30 månader, januari 2012 juni 2014) och Stockholms universitet (ca 20%, något beroende av undervisningsåtaganden). Jacquet har en tjänst som utvecklingspedagog med forskningsinriktning i Botkyrka kommun och kommer att arbeta minst 50% med projektet under de totalt 30 månaderna. Merparten av det fysiska fältarbetet kommer också att genomföras av Jacquet, även om också! #+

58 Forskningsplan Björkvall kommer att medverka. Björkvall har däremot huvudansvaret för de metodiska och teoretiska övervägandena i projektet, men på samma sätt är Jacquet givetvis också aktiv i detta arbete. Resultaten från projektet presenteras i en eller två forskningsartiklar (Björkvall & Jacquet) samt ytterligare någon forskningsartikel av Jacquet respektive Björkvall individuellt. Dessutom är tanken är att Jacquets forskning ska ligga till grund för en doktorsavhandling. Ansökan om antagning till forskarutbildning i skickas under 2011 och 2012 in till Åbo akademi (Institutionen för pedagogik), Linneuniversitetet (Institutionen för svenska språket) och Stockholms universitet (Institutionen för pedagogik och didaktik). Preliminära resultat från projektet kan vid behov meddelas till både pedagoger, elever och skol- och kommunledning genom mer informella kanaler (t.ex. under någon inspirationsdag som genomförs i kommunen, se projektplan: En-till-en). Etiska överväganden I projektets alla faser kommer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning att följas. Eftersom barn och ungdomar är huvuddeltagare i studien krävs särskilt noggranna överväganden beträffande deltagarnas personliga integritet. Vårdnadshavare till de barn och ungdomar som deltar i studien, berörda skolkamrater och lärare kommer skriftligen att få ge samtycke till deltagande i studien. De kommer också att informeras om sin rätt att när som helst avbryta sin medverkan utan att ange något skäl. Anonymisering av alla deltagare och av de områden och skolor där materialet samlas in är av yttersta vikt för att uppfylla konfidentialitetskravet, men detta kompliceras givetvis av att det i vissa fall kommer vara möjligt att knyta deltagarna till Botkyrka kommun. Detta kompenseras delvis av att vi kommer att vara mycket noggranna med att i största möjliga mån anonymisera personer, platser och specifika lokalanknutna händelser när de omnämns i publikationer och presentationer knutna till projektet. Det insamlande materialet (foton, filmdokumentation, texter etc.) kommer endast att användas för vetenskapliga syften och bara Björkvall och Jacquet kommer att ha tillgång till det. Referenser Bebell, D. & Kay, R. (2010). One to one computing: A summary of the quantitative result from Bershire wireless initiative. The Journal of Technology, Learning, and Assessment. 9:2. S Bebell, D. & O Dwyer, L. (2010). Educational outcomes and research from 1:1 computing. settings. The Journal of Technology, Learning, and Assessment. 9:1. S Bellander, T. (2010). Ungdomars dagliga interaktion: En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk. 84.) Uppsala: Uppsala universitet. Björkvall, A. (under granskning). Artefakters betydelsepotentialer: En presentation av den sociosemiotiska etnografin som teori och metod. Björkvall, A. (2009a). Den visuella texten multimodal analys i praktiken. (Ord och stil. 40.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.! ##

59 Forskningsplan Björkvall, A. (2009b). Practical function and meaning: A case study of IKEA tables. I: C. Jewitt (red.), The Routledge handbook of multimodal analysis. London & New York: Routledge. S Björkvall, A. & Engblom, C. (2010a). Flerspråkighet och multimodalitet som lärandepotential. I: Wedin, Å & Musk, N. (red.), Flerspråkighet, identitet och lärande: Skola i ett föränderligt samhälle. Lund: Studentlitteratur. Björkvall, A. & Engblom, C. (2010b). Young children s exploration of semiotic resources during unofficial computer activities in the classroom. Journal of Early Childhood Literacy. 10:3. S Björkvall, A. & Karlsson, A.-M. (2011). The materiality of discourses and the semiotics of materials. A social perspective on the meaning potentials of written texts and furniture. Semiotica. 2011:187. S Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjekultur och populärkultur i möte med förskola och skola. (Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in Education. 115.) Uppsala universitet: Uppsala. Goffman, E. (1971). Relations in public. New York: Harper & Row. Green, J. & Bloome, D. (1997). Ethnography and ethnographers of and in education: A situated perspective. I: J. Flood, S. Brice Heath & D. Lapp (red.), Handbook of research on teaching and literacy through the communicative and visual arts. Mahwah, N.J. & London: Lawrence Erlbaum. S Hallerström, H. & Tallvid, M. (2008). En egen dator som redskap för lärande: utvärdering av projektet En-till-en i två grundskolor i Falkenbergs kommun. (Delrapport 1). Lund: Rättssociologiska enheten, Lunds universitet. Jacquet, E. (2011). Att ta avstamp i gestaltande: Pedagogiskt drama som resurs för skrivande. (Licentiatuppsats i Didaktik.) Stockholm: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Jewitt, C. (2003). Computer mediated learning: The multimodal of mathematical entities on screen. I: C. Jewitt & G. Kress (red.) Multimodal Literacy. New York: Peter Lang. Jewitt, C. (2006). Technology, literacy and learning: A multimodal approach. London & New York: Routledge. Johnson-Smaragdi, U. & Jönsson, A. (2002). Rapporter om utbildning. 2002:3. Malmö: Malmö högskola. Karlsson, A.-M. (2010). I textanalysens utmarker? Om att intressera sig för vad texter gör (och för hur de gör det). I: G. Byrman, A. Gustafsson & H. Rahm (red.), Svensson och svenskan: Med sinnen känsliga för språk, Festskrift till Jan Svensson den 24 januari Lund. S Kjellander, S. (2011). Designs for learning in an extended digital environment: Case studies of social interaction in the social science classroom. Stockholm: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Kress, G. & Van Leeuwen, T. (2006). Reading images: The grammar of visual design. London & New York: Routledge. Kroksmark, T. (2010). Lärandets stretchadhet: Lärandets digitala mysterium i entill-en-miljöer i skolan. Liberg, C. (2007). Språk och kommunikation. I: Wiklund, U. & Persson, M.(red.), Att läsa och skriva forskning och beprövad erfarenhet. Myndigheten för skolutveckling, Stockholm: Liber. S Maybin J. (2007). Literacy under and over the desk: Oppositions and heterogeneity. Language and Education. 21(6). S ! #"

60 Forskningsplan Myndigheten för skolutveckling. (2007). Effektivt användande av IT i skolan: analys av internationell forskning. pdf. Nemeth, U. (2011). Jakten på den godkända texten: Läspraktiker och internetanvändning på gymnasieskolan. (Licentiatuppsats i Utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, Studier i språkdidaktik. 7.) Stockholm: Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet. Nichols, S. (2011). Young children's literacy in the activity space of the library: A geosemiotic investigation. Journal of Early Childhood Literacy. 11:2. S NU 03, Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: Sammanfattande huvudrapport, (2004). Stockholm: Statens skolverk. OECD. (2005). Programme for international student assessment. Are students ready for a technology-rich world? What PISA studies tell us. OECD. Pahl, K. & Rowsell, J. (2010). Artifactual literacies: Every object tells a story. New York & London: Teachers College Press. Penuel, William, R. (2006). Implementation and effects of one-to one computing: A research synthesis. Journal of Research on Technology in Education.38:3. S Puentedura, R. (2009). As we may teach: Educational technology, from theory into practice. Online Sound Apple. Rainbird, S. & Rowsell, J. (2011). Literacy nooks : Geosemiotics and domains of literacy in home spaces. Journal of Early Childhood Literacy. 11:2. S Reed, M. & Kuwada, K. (2010). The effect of interactivity with a music video game on second language vocabulary recall. Language, Learning & Technology. 14:2.S Scollon & Scollon (2003). Discourses in place: Language in the material world. London & New York: Routledge.! Scollon, R. (2001). Mediated discourse: The nexus of practice. London & New York: Routledge. Selander, S. & Kress, G. (2010). Design för lärande ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts. Shapley, K., Sheehan, D., Maloney, C., Caranikas-Walker, F. (2010). Evaluating the implementation fidelity of technology immersion and its relationship with student achievement. The Journal of Technology, Learning, and Assessment. 9:4. S.6-68.! Silvernail, D. L & Lane, D. D. (2004). The impact of Maine s one-to-one laptop program on middle school teachers and students phase. One summery evidence. Maine Education Policy Research Institute, University of Southern Maine. Skolinspektionen (2011). Litteraturöversikt för IT-användning i undervisningen. Stockholm: Skolinspektionen. rsikt-it.pdf.! Skolverket (2011). PISA Svenska elever bra på digital läsning. #$

61 Forskningsplan Skolverket (2010a). Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning i skolan och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Skolverket (2010b). Sverige tappar både kunskaper och likvärdighet. Skolverket (2010c). Rustad att möta framtiden?pisa 2009 om 15 åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2010d). SIRIS-statistik Falkenbergs kommun ma=portal&kon=a&bgr=a&fun=a&diag=com&lan=0&kommun=1382&sk ola=0&j, Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt av olika faktorer. Skolverket: Stockholm. Suhr, K.A., Hernandez, D.A., Grimes, D., & Warschauer, M. (2010). Laptops and fourth-grade literacy:assisting the jump over fourth grade slump. Journal of Technology, learning and Assessment. 9:5. S Sundqvist, P. (2009). Extramural English matters: Out-of-school English and its impact on Swedish ninth graders' oral proficiency and vocabulary. Karlstad: Karlstads universitet. Tallvid, M. (2010). En-till-en: Falkenbergs väg till framtiden? Utvärdering av projketet En-till-en i två grundskolor i Falkenbergs kommun. (Delrapport 3.) Falkenberg: Barn och utbildningsförvaltningen, Falkenbergs kommun. Tallvid, M. & Hallerström, H. (2009). En egen dator i skolarbetet - redskap för lärande) Utvärdering av projektet En-till-En i två grundskolor i Falkenbergs kommun. (Delrapport 2.) Falkenberg: Falkenbergs kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen. Thulin, E. (2004). Ungdomars virtuella rörlighet: Användningen av dator, internet och mobiltelefon i ett geografiskt perspektiv. Göteborg: Kulturgeografiska institutionen, Göteborgs universitet. Van Leeuwen, T. (2005). Introducing social semiotics. London & New York: Routledge. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Wohlwend, K. E., Vander Zanden, S., Husbye, N. E. & Kuby C. R. (2011). Navigating discourses in place in the world of Webkinz. Journal of Early Childhood Literacy. 11:2. S ! #%

62 Identifierade och kategoriserade effektmål kopplade till definierad pilot (bilaga 6 Användning Hur många har med sig sina datorer? Undervisning (pedagogiskt möte) Använder eleverna dator för en dialog med sina lärare? Hur? Samarbetseffektivitet Hitta information och kunskap mer effektivt Kommunikations effektivitet Vilka verktyg används för kommunikation och hur mycket (ex chat, e-post video)? Nöjdhetsgrad IT/infra Övrigt X% lärare/elever mer nöjd med möjliga verktyg Hur tillmötesgås olika säkerhetskrav? Förutsättningar, ex -Teknik -Utbildning -Förvantningar Vid vilka lektioner används datorer Lärarna an: -Adm IT -Skoladmin IT -Pedagogiskt vardagsarb Var används datorerna och hur mycket/ofta Vilka program används mest? -Top 5 skola -Top 5 privat Har alla en laptop Eleverna upplever att undervisningen har förändrats till det bättre Upplevs utbildning/ information tillräcklig för att effektivt kunna använda IT i skolan? Lärarna har gjort lektionsplanering via dator och använder fler olika medier i sin undervisning än tidigare ( film, ljud, bilder, etc) Enskild skola har indetiferat de viktigaste pedagogiska problem som de vill komma åt mha IT. Vad blev förändringen? Högre måluppfyllelse för elever än idag. Fler elever med särskilda stöd får detta via dator Dela information och kunskap med andra mer effektivt Tillgång till information och kunskap både på skola och hemma och vid resor Hur/med vem/var internkommunikation inom Bot. kom Förståelse för piloten -Pedagog -Elev -Skolledare -Föräldrar Möteseffektivitet mellan pedagog, elev, föräldrar etc. Upplevt strul Upplevd datorkapacitet Upplevd leveransprocess ( logistik, introduktion etc) Supportbehov för olika profiler Supportbehov lokalt vs centralt Trafik - belastning va olika nät/slutpunkter etc Behov och problem med elförsörjning Tillgång till utrustning ex print Prylar Är bärbar dator rätt verktyg? Vklass på piloterna Datamognad Tillgänglighet Tydliga roller och ansvar

63 Identifierade och kategoriserade effektmål kopplade till definierad pilot Användnin g Nöjdhetsgra d IT/infra Hur många har med sig sina datorer? Undervisnin g (pedagogiskt möte) Använder eleverna dator för en dialog med sina lärare? Hur? Samarbets - effektivitet Hitta information och kunskap mer effektivt Kommunikation s effektivitet Vilka verktyg används för kommunikation och hur mycket (ex chat, e-post video)? X% lärare/elever mer nöjd med möjliga verktyg Hur tillmötesgås olika säkerhetskrav? Övrigt Förutsättningar, ex -Teknik -Utbildning -Förvantningar Vid vilka lektioner används datorer Lärarna an: -Adm IT -Skoladmin IT -Pedagogiskt vardagsarb Var används datorerna och hur mycket/ofta Vilka program används mest? -Top 5 skola -Top 5 privat Har alla en laptop Eleverna upplever att undervisningen har förändrats till det bättre Upplevs utbildning/ information tillräcklig för att effektivt kunna använda IT i skolan? Lärarna har gjort lektionsplanering via dator och använder fler olika medier i sin undervisning än tidigare ( film, ljud, bilder, etc) Enskild skola har indetiferat de viktigaste pedagogiska problem som de vill komma åt mha IT. Vad blev förändringen? Högre måluppfyllelse för elever än idag. Fler elever med särskilda stöd får detta via dator Dela information och kunskap med andra mer effektivt Tillgång till information och kunskap både på skola och hemma och vid resor Hur/med vem/var internkommunikation inom Bot. kom Förståelse för piloten -Pedagog -Elev -Skolledare -Föräldrar Möteseffektivitet mellan pedagog, elev, föräldrar etc. Upplevt strul Upplevd datorkapacitet Upplevd leveransprocess ( logistik, introduktion etc) Supportbehov för olika profiler Supportbehov lokalt vs centralt Trafik - belastning va olika nät/slutpunkter etc Behov och problem med elförsörjning Tillgång till utrustning ex print Prylar Är bärbar dator rätt verktyg? Vklass på piloterna Datamognad Tillgänglighet Tydliga roller och ansvar

64 1 [1] Barn- och ungdomsförvaltningen Utvecklingsenheten Referens: Eva Jacquet Rapport: Delutvärdering ett, en-till-en i Botkyrka Inledning I enlighet med tidtabellen i utvärderingsplanen är nu den första delutvärderingen genomförd. Underlaget till utvärderingen består av intervjuer med elever, föräldrar och lärare, samt en digital enkät riktad till skolledare (i nuläget endast besvarad av två skolledare varför denna inte finns med i det här underlaget) lärare och elever vid en skola i den södra kommundelen. Intervjuerna genomfördes under november januari (se bilaga 1 för en transkribering av intervjuerna). Den digitala enkäten skickades ut den 28 januari och stängdes i slutet av februari. Svarsfrekvensen för lärarenkäten är 100 %, vilket betyder att 18 lärare besvarat den och för elevenkäten 70 % vilket motsvarar 107 elever. Viktigt att ha med sig inför den fortsatta läsningen är alltså att lärarunderlaget är litet och därför inte ger underlag för lika tillförlitliga slutsatser som det större elevunderlaget. Enkäten har konstruerats med utgångspunkt i de mål och identifierade problemområden som anges och beskrivs i projektplanen, samt har också tagit utgångspunkt i en del av de effektmål som formulerades i samband med pilotundersökningen. För att undvika att elevsvaren skulle komma att grundas på missförstånd av frågorna, har enkäten varit ute på remiss i elevfokusgruppen. I enkäten får lärare och elever ta ställning, genom att markera på en femgradig skala i vilken grad de instämmer i ett antal påståenden, exempelvis: Digital teknik underlättar för mig när jag lär mig (se bilaga 2). I enkäten finns också ett antal öppna frisvarsfrågor, samt möjlighet att följa hur pojkar/män, respektive flickor/kvinnor besvarat frågorna, vilket dock inte är ett särskilt fokus i denna första utvärderingsrapport. I rapporten presenteras först en sammanställning av svaren i enkäterna, samt av fokussamtalen med elever, lärare och föräldrar sorterade under teman, vilka är kopplade till projekt- och effektmål. Främst belyses vartåt majoritetstrender pekar 1, men intressanta avvikelser ges också plats. Sist i sammanställningen görs en kort sammanfattning av de viktigaste resultaten i enkäterna och intervjuerna. Därpå följer en analys av utvärderingen där mönster, farhågor och förhoppningar diskuteras i ljuset av projekt- och effektmål och projektplan, samt andra utvärderings- och forskningsrapporter. Sammanställning av enkätsvar och intervjuer under temarubriker kopplade till projekt- och effektmål Frågorna i elev- och lärarenkäten fokuserar företrädesvis samma områden, men frågeformuleringarna kan variera beroende på att frågorna riktas till två grupper med olika roller; elever respektive lärare. Även fokussamtalen med 1 Som en majoritetstrend räknas sammantagna markeringar nedan eller ovanför mittnivån dvs. 1 och 2, respektive 4 och 5. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Utbildningsv 3 Kontaktcenter Direkt E-post eva.jacquet@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

65 BOTKYRKA KOMMUN 2 [16] Barn- och ungdomsförvaltningen Utvecklingsenheten de olika grupperna: föräldrar, elever och lärare utgick från samma teman 2. Detta gör det möjligt att göra kopplingar mellan hur de olika grupperna svarar. Elevenkäten omfattar dock fler frågor: fler områden täcks in och vissa frågor är konstruerade som kontrollfrågor där samma område fokuseras på två olika sätt. I sammanställningen och i analysen används formuleringar ur enkäten och från elev- respektive lärarsvar, och för att särskilt tydliggöra direkta citat är dessa formuleringar kursiverade. Då det gäller enkäten redovisas trender i procentandelar, medan frisvaren företrädesvis hanteras i verbala beskrivningar, dock med något undantag där det framstått som adekvat att gå in i frisvaren och manuellt räkna hur många respondenter som svarat på ett visst sätt. Förväntningar En majoritet 3 av både lärare och elever hade positiva förväntningar 4 på entill-en, 95 % av lärarna tyckte att det skulle bli spännande att deras skola skulle delta i en- till- en och 96 % av eleverna, tyckte att det skulle blir roligt att få datorer i skolan. 85 % av eleverna förväntar sig också att det kommer att gå bättre för dem i skolan när de använder digitala resurser. Under fokussamtalet med elever framkommer att de har förväntningar på att arbetssättet i skolan ska förändras och att det är just detta som är kul. Flera elever påpekar att arbetssättet redan har förändrats (Intervjun genomförs 3 veckor efter att eleverna fått sina datorer). Vissa elever pekar också på att det skulle blir roligt att just få en MacBook. 61 % av lärarna anger att det blev som de trodde. Att den resterande delen av lärargruppen markerat 2 och 3 på den femgradiga skalan behöver dock inte tolkas som att de blev negativt överraskade. En lärare berättar att han inför implementeringen mest tänkte på alla problem detta skulle innebära och hur han skulle lösa dem. Under fokussamtalet säger läraren följande: Men jag upplever inte att arbetssituationen blivit jobbigare, snarare tvärtom. En annan lärare uttrycker: Jag var inställd på en lång omställningsperiod / / jag måste hitta nya sätt att konstruera uppgifter. Det är inte så lätt; man måste hitta nya sätt att undervisa. Ytterligare en lärare uttalar: Det är roligt att vi hoppat på det här tåget. Det här är ungarnas framtid. 2 Intervjuerna var semistrukturerade, vilket betyder att vi på förhand hade skrivit ner övergripande teman för samtalen, men där respondentens intressen och svar lämnas stort utrymme genom att t ex. följa upp dennes svar med följdfrågor. 3 Som positiva och/eller negativa svarsalternativ räknas det som ligger över respektive under mittnivån (tre), alltså markeringar vid, fyra och fem, respektive ett och två på den femgradiga skalan. 4 Förväntningar finns med som ett effektmål i piloten, samt också i frågorna 2 och 3 i elevenkäten, samt frågorna 2 och 3 i lärarenkäten. 2

66 BOTKYRKA KOMMUN 3 [16] Barn- och ungdomsförvaltningen Utvecklingsenheten I föräldragruppen uttalar föräldrarna att de förväntar sig att eleverna ska få lära sig att använda de verktyg som datorn erbjuder och det innebär att arbetssättet ska förändras, och att eleverna får lära sig att kritiskt granska text och sålla information. Arbetsro, ordning och reda Då det gäller hur en-till-en-satsningen påverkat arbetsron 5 är elever och lärare inte helt överens. Dels lyfter eleverna generellt fram fler aspekter av ordningsfrågor spontant under fokussamtalen, exempelvis att de nu har lättare att hålla ordning på undervisningsmaterialet, samt att de i princip alltid har med sig rätt saker till rätt plats. Elevernas självbild skiljer sig också från den bild lärarna ger, då det gäller om eleverna gör annat med datorn under lektionstid än vad som avtalats. Det ska dock påtalas att den bild lärarna ger också spretar. Enligt eleverna (samtliga elever påpekar detta under fokussamtalet) är det praktiskt att ha en dator. Detta kommer också fram i många frisvar när eleverna beskriver de största fördelarna med en-till-en-projektet. Det blir som nämnts ordning och reda och det på flera sätt: läxor och undervisningsmaterial finns på rätt plats vid rätt tillfälle: Nu har alla med sig det de ska till lektionerna. Man har liksom allt i datorn, ibland behöver man inte ens anteckna för det blir utskickat. Även någon lärare påpekar i frisvar att eleverna fått lättare att hålla ordning på material och att ha med sig det de ska till lektionerna. Med de här orden beskriver en elev hur arbetet nu underlättats: När man måste anteckna går det mycket lättare och snabbare eftersom man har datorn. I samtalet med lärarna och i frisvaren i lärarenkäten framkommer att störmomenten under lektionstid både blivit fler och färre: Jag tycker att jag kan bli alldeles knäpp ibland av att det är heltyst och jag liksom bara sitter där. Man får gå runt och fråga om de behöver hjälp. Men sen finns det ju andra lektioner där jag går runt och stänger lock och säger att du gör fel saker. En annan lärare uttrycker sig så här: Förr sa jag: Lägg undan mobilen! Nu säger jag: Gå ut ur sidan. På min tid satt jag och ritade gubbar. Det är ingen större skillnad. 14 lärare har i frisvar beskrivit: På vilka sätt elevernas arbetskoncentration förändrats sedan de fick datorerna. Av dessa 14, anser 6 lärare att koncentrationen blivit sämre: För mycket YouTube, Facebook och spel. Fyra lärare, anser att koncentrationen både blivit bättre och sämre: Varierar både bättre och sämre. Två lärare menar att den blivit bättre: De är tysta och mer fokuserade, och lika många att det inte är någon skillnad: Det är ingen skillnad men det går åt mer kraft för att fånga elevernas 5 De frågor som fokuserar detta fält i lärarenkäten är 6, och i elevenkäten 9, 11, samt tas också upp i frisvaren framförallt i lärarnas 3

67 BOTKYRKA KOMMUN 4 [16] Barn- och ungdomsförvaltningen Utvecklingsenheten uppmärksamhet. Dock framkommer i lärarenkäten där lärarna markerat ett svar på den femgradiga skalan att 78 %, 14 personer, upplever att eleverna gör annat än vad som avtalats. Även i fråga 26, frisvar (Vilka är de största nackdelarna med en- till-en?) nämner ca 41 % av de 17 lärare som svarat att de ser elevkoncentrationen och lockelsen att göra annat som ett problem. I fråga 27, frisvar (Andra synpunkter som du vill ge!) nämner någon lärare detta också. Från lärarhåll framkommer det tydligt, om än inte entydigt, att en-elev-en-dator kan utmana ledarskapet i klassrummet. I detta avseende framkommer också en tydlig diskrepans mellan elev- och lärarsvar, vilket är något att återkomma till i analysdelen. Endast 23 % av eleverna menar att de gör annat med datorn än vad som avtalats. Enligt egen värdering menar en majoritet av eleverna att det inte är svårt att koncentrera sig på det de ska när de har datorerna, medan 22 % tycker att det kan innebära svårigheter. För de båda frågorna som egentligen fokuserar samma sak, ligger alltså procentandelen i stort sett lika. Under fokussamtalen med eleverna uttrycker en elev att beroende på vad man har för lärare, och inte fäller ner locket på datorn så kanske alla inte lyssnar på instruktioner och så. I fråga 26 frisvar: Vilka är de största nackdelarna med en-till-en en-projektet svarar 16 %, 15 av 96, att det är en nackdel att vissa spelar spel och är ute på Facebook. Utveckling av undervisningen och arbetssituationen En kärna i projektplanen och i projektmålen är att datorn som redskap ska innebära möjligheter att åstadkomma en förbättrad och mer varierad undervisning. Genom olika frågor 6 fokuseras därför en rad aspekter inom detta område. Både lärare och elever upplever att datorn är ett stöd i arbetet och i undervisningen; 66 % av lärarna upplever att datorn underlättar det pedagogiska arbetet. En majoritet av eleverna uttrycker att de har stöd av datorn på flera sätt: 74 % anser att skolarbetet blivit mer motiverande, 63 % menar att de gillar att göra läxor mer nu, 83 % tycker att de har nytta av datorn när de gör läxorna och 65 % att datorn är ett hjälpmedel när de har svårigheter i skolarbetet. På ett generellt plan upplever 69 % att digital teknik underlättar lärandet. Vidare säger 63 % att de är mer aktiva under lektionerna. 84 % av eleverna uttrycker också att de i högre grad kan påverka det egna lärandet och 64 % att de i högre kan arbeta utifrån egna förutsättningar nu. Lärare och elever är också överens om att undervisningen blivit mer varierad: 52 % av eleverna och 50 % av lärarna anser att man i skolan arbetar mer med att se, göra texter med foto, film och ljud nu när datorerna gjort entré. 47 % av eleverna och 50 % av lärarna instämmer i 6 I lärarenkäten fokuseras pedagogiska kvalitéer genom frågorna 4, 5, 7, 8 och 9. Pedagogiska kvalitéer finns också formulerade som effektmål. I elevenkäten fokuseras pedagogiska kvalitéer i frågorna 4,5, 6,7,8, 10,12, 14, 15,16, 20, 21 och 24. Pedagogiska kvalitéer tas också upp i frisvaren i både lärar- och elevenkäten. 4

68 BOTKYRKA KOMMUN 5 [16] Barn- och ungdomsförvaltningen Utvecklingsenheten påståendet att man arbetar på fler och olika sätt nu när man använder datorerna. Dessutom anser 45 % av eleverna att de använder mer tid åt att läsa, skriva och se film nu än innan datorn kom in i bilden. Bilden som ges i enkäten överensstämmer med den bild eleverna ger under fokussamtalet: Ja det är mycket enklare att skriva, tycker i alla fall jag. Man orkar liksom anstränga sig mer och så när man gör ett projektarbete och det kan ju innebära att betygen blir bättre. Vidare bekräftas denna bild på flera sätt i elevernas och lärarnas frisvar. Eleverna beskriver att datorn underlättar lärandet på flera sätt, exempelvis att internet ger tillgång till en mängd information. Det är lätt och enkelt att söka fakta och man får också tillgång till flera källor. Det går också lättare att anteckna och att skriva. Eleverna pekar vidare på att datorn ger tillgång till fler och varierade redskap och att man kan lära både hemma och i skolan. Lärarna beskriver under rubriken vilka de största fördelarna med en-till-en-projektet är: att datorn bland annat inneburit en större variationsmöjlighet i undervisningen, att det blivit lättare att söka fakta och att den möjliggjort en mer levande undervisning. En lärare uttrycker sig så här: Att vi kommer åt hela universum och möjligheten till direktkommunikation genom t ex. TodaysMeet. Under fokussamtalet uttrycker också föräldrarna att de märkt att undervisningen blivit mer varierad: Jag förväntar mig att min dotter ska få lära sig att använda de verktyg som datorn erbjuder och det innebär att arbetssättet ska förändras. Jag märker redan att det har det. Bara när min dotter får hem läxor, att det är självklart att använda datorn både för att skriva och att söka information. Även typen av läxor har förändrats, t ex. i bilden då var det ett bildprogram i datorn hon använde och film var det senast. Det gick faktisk fortare än vad jag trodde att det skulle. Då det gäller att utnyttja olika digitala platser i undervisningen som museer online, anser en mindre del av lärarna (11 %) än eleverna (37 %) att man gör det. I frisvar, fråga 42, där eleverna uppmanas beskriva hur de får använda datorn i undervisningen i dag konstaterar en majoritet av eleverna att de främst använder datorn för att söka information och att skriva. Men många elever nämner dock också att de gör Power Point, ser på olika filmklipp, lyssnar på musik och spelar spel, exempelvis mattespel. De hemsidor som eleverna företrädesvis använder i skolan är v-klass, Wikipedia, NE (Nationalencyklopedin), Google och YouTube. De program lärarna mest frekvent använder är Word och Excel, men några nämner också program som Power Point, Imovie, Photo shop och Garage Band. När eleverna uppskattar hur mycket datorn används i tid sett under skoldagen anger vissa elever detta i antal timmar, medan andra beskriver detta i termer som nästan hela skoldagen. Om man likställer nästan hela skoldagen med 5 timmar och sedan räknar samman användartimmarna tyder det på att datorn i genomsnitt används 4.5 timme per dag av eleverna i skolan. Även om detta 5

69 BOTKYRKA KOMMUN 6 [16] Barn- och ungdomsförvaltningen Utvecklingsenheten endast är en uppskattning är det intressant att många elever ändå påpekar att de vill att datorn ska användes mer under lektionstid. Men några få elever anser tvärtom att datorerna används för mycket och att det är ansträngande för ögonen. Eleverna uttrycker också att de vill ha undervisning i olika programvaror, som till exempel Power Point, Word, Photo shop med flera, samt få använda fler program så som Google Earth. Många elever skriver dock att de är nöjda och att de tycker att undervisningen redan har utvecklats, vilket också är något som framkommer under fokussamtalen. En skillnad mellan datoranvändningen hemma och i skolan är enligt eleverna att man har mer frihet hemma. Hemma chillar jag, vilket kan innebära mer lek och spel och umgänge på sociala sidor, exempelvis Facebook, Twitter och bloggar. Eleverna nämner också att de ser mer film, är mer på YouTube och använder Spotify och skajpar. I skolan handlar det mer om seriösa saker, som skrivarbeten och att söka fakta exempelvis på NE. En annan elev förtydligar så här: Man kanske använder sånt som man gör hemma på raster och så och så gör man ju skolarbete hemma också och då blir det ju samma saker. Men det finns överlappande aktiviteter. Ytterligare en elev säger så här: Det händer ju att man använder spel i skolan, t ex. på matten och sen är det ju så att man lär sig jättemycket när man spelar spel. Man pratar t ex med en massa folk utomlands på engelska och sånt. 45 % av lärarna anser att de har tillräckliga kunskaper för att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel och 51 % av eleverna upplever att lärarna tar tillvara deras digitala kompetens. I fokussamtalen poängterar lärarna att den fortbildning de främst vill ha är verkstäder (workshops) där man får arbeta praktiskt: alltså tips på hur man kan göra inom de olika ämnena. Precis som eleverna önskar sig också lärarna fortbildning i olika programvaror. I samtalet lyfter lärarna fram att både duktiga elever och elever som inte presterar lika bra har att vinna på en-till-en-projektet: Båda grupperna lyfts. Duktiga elever hittar och sammanställer information från flera informationskanaler, de tankar ner fantastiska bilder och skapar fantastiska läromedel för sig själva. Vidare nämner lärarna att elever med dyslexi och inlärningssvårigheter ges bättre förutsättningar: Men det funkar ju också väldigt bra för dyslektiker. Jag kan gå fram och undra ibland vad de gör och då sitter de och lyssnar på en text eller jobbar med talsyntes och får en bättre förståelse för det vi jobbar med. Men lärarna uttrycker också oro för att de mer ambitiösa eleverna ska bli stressade och få svårigheter att sätta gränser för hur mycket information och kunskap de ska söka när det finns i stort sett obegränsat med information. Ytterligare ett orosmoln som en lärare kan skymta är att man kan tappa bort lite av det muntliga om man inte tänker på det. Man måste hela tiden ge möjlighet till alla redskap och delar. Ett 6

70 BOTKYRKA KOMMUN 7 [16] Barn- och ungdomsförvaltningen Utvecklingsenheten problem av annan art som lärarna lyfter är att hitta digitala läromedel och särskilt då för elever som behöver lite extra utmaningar. Förbättrade och utvecklade samarbetsformer Intrycket då det gäller utvecklade samarbetsformer 7 spretar också något. När det gäller datorn som redskap för det pedagogiska mötet mellan lärare och elever och för respons av elevarbeten anser 44 % av lärarna att de dagligen använder datorn i detta syfte, medan endast 23 % av eleverna använder datorn för att kommunicera med sina ärare. Däremot påstår en övervägande majoritet av lärarna (83 %) att de har dagliga eller veckovisa kontakter med eleverna genom datorn. Samtidigt rapporterar endast 27 % av eleverna att deras lärare oftare kommenterar deras arbeten nu, medan hälften av lärarna uppger att de lättare kan följa och ge respons på elevernas arbeten. Under fokussamtalen lyfter dock både lärare och elever att en fördel med en-till-en är att kunna få och ge respons på elevarbeten. Lärarna utrycker också en viss oro: Det kan vara stressande det här med att alltid vara tillgänglig. Elever som kommer och frågar: Har du läst mitt arbete. Jag skickade det igår klockan tio. Vi kan ta på oss för mycket tills vi tänker till. Det är mycket i den delen. En elev säger så här: Man kan ju skicka ett arbete till dom. Det är ju helt klart snabbare. De kan ju säga direkt vad man kan jobba på för att få ett högre betyg och sånt där och det funkar redan. Eleverna är inte helt överens om att detta redan inträffat. En annan elev uttrycker: Jag har inte märkt så mycket än, men jag tror att det kommer mer framöver. Elevernas respektive lärarnas bild av respons och kommunikationsfrekvens är alltså inte samstämmig, vilket också ger upphov till frågor att återvända till i analysdelen. Då det gäller samarbete mellan eleverna i form av grupparbeten ger enkäten ingen helt entydig och klar tendens, 43 % av eleverna och 44 % av lärarna anser inte att grupparbetena i undervisningen minskat. Just i denna fråga väljer en stor grupp både lärare och elever att markera med en trea, dvs. en mittposition på skalan, vilket kan tolkas som att de menar att detta inte förändrats nämnvärt. Knappa 20 % av lärarna och nästan 25 % av eleverna anser dock att man ägnar mindre tid åt grupparbeten nu. Samtidigt anser nästan hälften av eleverna (44 %) att de samarbetar mer med kamraterna sedan de fick datorerna. Procentuellt sett motsvarar det elevgruppen som inte anser att grupparbetena minskat, men troligtvis kan begreppet samarbete också innebära andra och fler saker än grupparbeten. 46 % av eleverna anser också att man med och genom datorerna arbetar mer ämnesintegrerat. Emellertid tycks den upplevda ökade ämnesintegreringen inte ha medfört ett ökat samarbetet inom lärararbetslagen, då endast 6 % av lärarna anser att samarbetet i arbetslaget ökat med en-till-en. 7 Frågor som fokuserar detta fält är i elevenkäten: 18, 19, 22, 23, 31 och i lärarenkäten: 10, 11,14 och 19. 7

71 BOTKYRKA KOMMUN 8 [16] Barn- och ungdomsförvaltningen Utvecklingsenheten Teknik, support och regelmässig inramning Flera frågor i enkäten fokuserar den tekniska och också den regelmässiga inramningen 8 av en-till-en. En stor majoritet av både lärare och elever (84 respektive 82 %) uppger att de är nöjda med den utrustning de fått. Det är också få lärare och elever (12 respektive 13 %) som menar att de ofta upplever att det är strul med datorn. Vidare upplever 69 % av eleverna att supporten fungerar om datorn skulle krångla, däremot instämmer endast 28 % av lärarna i detta påstående. Någon lärare uttrycker dock i frisvar att supporten på den egna skolan är mycket bra och kunnig. Att lärare och elever ser så olika på hur supporten fungerar finns anledning att återkomma till i analysen och att undersöka vidare i de kommande fokussamtalen. Det föreligger också en diskrepans mellan hur lärare respektive elever ser på tydligheten i reglerna kring hur datorn ska användas. Det är 28 % av lärarna som upplever att reglerna är tydliga, men hela 67 % av eleverna instämmer i påståendet. Ett fåtal lärare formulerar också i frisvaren önskemål om tydligare regler, och någon elev tar upp oro för vad som händer om datorn blir stulen. Det är en stor majoritet av eleverna, 84 %, som enligt enkäten inte har utsatts för nätmobbning. Sammanfattning Lärare och elever har positiva förväntningar på en-till-en och dessa infrias också, men i olika grad i elevernas respektive lärarnas ögon. Eleverna anser att datorerna bidrar till ordning och reda och poängterar att de nu har lätt att hålla reda på material, samt också att de alltid har med sig rätt saker till rätt plats. Datorn underlättar också läxläsningen, de har med sig det de behöver, det finns i datorn. Detta uppmärksammas inte alls i lika hög grad av lärarna. Lärarna anser att en-till-en bidragit till att göra arbetsron både bättre och sämre. Även om det kan vara lugnare under lektionerna, anser de flesta lärarna att eleverna distraheras i högre grad av Facebook, YouTube och annat som de har tillgång till via datorn. Just när det gäller detta finns en stark diskrepans mellan lärarnas bild och elevernas självbilder. Endast dryga 20 % av eleverna uttrycker att det kan vara ett problem att man lockas att göra annat med datorn än vad som avtalats, och de som beskriver detta som ett problem nyanserar också uttalandet genom att påpeka att vissa elever blir okoncentrerade och gör annat. 8 Detta fält fokuseras genom frågorna 12, 13, 15, 21 i lärarenkäten, samt frågorna 25,27, 30 och 31 i elevenkäten. 8

72 BOTKYRKA KOMMUN 9 [16] Barn- och ungdomsförvaltningen Utvecklingsenheten Lärare och elever är överens om att vissa aspekter av undervisningskvaliteten har förbättrats. En majoritet av båda grupperna anser att de i högre grad använder olika digitala verktyg som film, text och bild och att undervisningen blivit mer varierad. Elever och lärare anser också att undervisningen blivit mer elevaktiv. Dock anser en majoritet av båda grupperna att man inte besöker olika platser för digitalt lärande som exempelvis museer online i någon större utsträckning. Datorn tycks enligt lärarna vara till fördel för både starkare och svagare elevgrupper. Eleverna upplever också generellt att de digitala lärverktygen kan stödja deras lärande. En majoritet av lärarna upplever att kontakten med eleverna och responsen på deras arbeten förstärkts. Eleverna ser inte detta i lika hög grad, men tror att det kommer att bli så framöver. Lärare och elever säger sig vara nöjda med både teknik och utrustning; det fungerar! En stor majoritet av eleverna är också nöjda med supporten, vilket endast en knapp tredjedel av lärarna instämmer i. Slutligen efterfrågar lärarna en större tydlighet då det gäller regelverket. Analys I den har utvärderingen framträder i mångt och mycket en bild som är samstämmig med tidigare forskningsrapporter och utvärderingar (jfr Tallvid 2010, Kroksmark 2011, Unosuno 2011), liksom i andra studier rapporteras såväl glädjeämnen som orosmoln. Låt oss börja med glädjeämnena och också jämföra de drag som här framträder med andra forskningsrapporter. Denna och andra utvärderingar (Unosuno 2011, Tallvid, 2010) visar att de flesta, både lärare och elever, som deltar i en till en-projekt generellt är positiva till dessa. Det som lyfts fram här och i andra rapporter (Tallvid 2010, Unosun 2011) är att eleverna är mer motiverade, att skolarbetet är roligare men också mer effektivt, att det är lättare att hålla ordning på sitt material, att datorn är ett stöd och underlättar vid läxläsning, skrivande och för lärandet. En samstämmig lärar- och elevuppfattning är också att skolarbetet uppfattas som mer elevaktivt och att digitala lärverktyg kan stödja elevens lärande, samt har en stöttande betydelse för elever i behov av stöd (Kroksmark, 2011, Tallvid 2010). Både lärare och elever anser alltså att datorn underlättar skolarbetet (jfr Tallvid 2010). Dessa positiva förändringar och effekter nämns redan i delrapport 1 från Falkenberg (Hallerström & Tallvid 2008) och tycks alltså kunna ske tidigt i implementeringsprocessen, och utan att skolorna har kommit så långt i den omdefinieringsprocess som Puentedura (2009) beskriver som nödvändig för att datorns potential till fullo ska utnyttjas i 9

73 BOTKYRKA KOMMUN 10 [16] Barn- och ungdomsförvaltningen Utvecklingsenheten undervisningen. Enligt Puentedura innehåller processen fyra steg, som återges nedan. Även om många rapporter (Skolverket 2010, Suhr 2010, Shapely 2010) liksom denna beskriver att datorn företrädesvis används som skrivmaskin och som sökmotor, visar den här utvärderingen att undervisningen blivit mer varierad och att både elever och lärare anser att man nu i högre grand använder och arbetar med olika uttryck: ljud, ord och bild. Detta kan tolkas som ett tecken på att man rör sig mot en modifiering av undervisningen (ett av stegen enligt Puentedura) och kan också vara en indikation på en god implementeringsprocess. Ett visst stöd för denna tolkning ges också genom att en majoritet av eleverna upplever att lärarna tillvaratar deras digitala kompetens. Något annat som indikerar att det finns förutsättningar för att datorns potential utnyttjas är att 45 % av lärarna anser att de har en tillräcklig digital kompetens i att använda datorn som ett hjälpmedel i undervisningen. Här kan en viss reservation för ordvalet hjälpmedel finnas; ett lämpligare begrepp hade varit verktyg, vilket delvis ger frågan en annan innebörd. Puentedura (2009) beskriver omdefinieringsprocessen i fyra steg. Naturligt är att man i inledningsskedet gör som man är van vid och det innebär att datorn i stort ersätter (ersättandefasen-/ substitution ) pennan och läroboken. Stegvis utvecklas sedan digitaliseringsprocessen mot effektivisering / augmentation där datorn förenklar undervisningen samt går vidare mot modifiering/ modification av densamma, då undervisningen anpassas utifrån att eleverna har datorer, till det fjärde steget då undervisningen och lärandet omdefinieras / redefinition utifrån de möjligheter som datorn innebär. Betydelsen av lärarnas roll för en effektiv implementering och omdefiniering av undervisningen kan inte nog poängteras. Den lyfts fram i flera undersökningar (Bebell & O'Dwyer, 2010, Shapley, m fl. 2010, jfr Taalas, 2007). För att komma vidare och stödja omdefinieringsprocessen behövs fortsatta utbildningsinsatser. I detta är både lärare och eleverna tydliga med vad man vill ha: verkstäder där man övar praktiskt och får lära sig fler programvaror, dvs. lär känna datorns potential. Sådana lärarutbildningar kommer också att ske under våren och en förhoppning är att skolledningarna på enheterna noga följer utvärderingarna och planerar egna insatser utifrån dessa. Skolledningen på enheterna är naturligtvis central för att detta ska lyckas. Där skolledningen tar ett samlat grepp om detta lyckas man bäst (Unosuno 2011, jfr Tallvid 2010). Ytterligare ett glädjeämne är att både lärare och elever är nöjda med utrustning och teknik. En stor majoritet av eleverna och lärarna upplever att det inte ofta är strul med datorerna och ännu fler av eleverna att supporten 10

74 BOTKYRKA KOMMUN 11 [16] Barn- och ungdomsförvaltningen Utvecklingsenheten fungerar om något skulle gå snett. Dessa resultat avviker från andra utvärderingar, exempelvis så beskrivs i Unosunos årsrapport (2011) ganska stora problem med den praktiska hanteringen av datorn och med tekniken. Det tycks alltså som om själva fundamentet i Botkyrkas en-till-en-satsning fungerar. Däremot har lärarna i Botkyrka inte lika stor tillit till supporten som eleverna. En av flera möjliga förklaringar till detta kan vara olika tolkningar av vad supporten ska omfatta. För lärare kanske också frågor och problem med v-klass, smart skola och internet inkluderas i supportönskemålen. Just detta ska därför följas upp i de fortsatta fokussamtalen och också genom fler frågor till lärarna kring detta område i nästa enkät. Vidare är det glädjande att hälften av lärarna rapporterar att de nu har ökade möjligheter till elevkontakter och respons på elevernas arbeten. Än säger sig endast en fjärdedel av eleverna ha märkt av detta. Mer bekymmersamma resultat framkommer inom områden som arbetsro och arbetsdisciplin och det finns också anledning till viss oro när det gäller ensamarbete. Vad gäller arbetsron kan den ses i fler perspektiv. När det gäller lugn och ro i klassrummet påvisar den här utvärderingen liksom ett flertal andra studier (Tallvid 2010, Unosuno 2011) att skolmiljön blir lugnare och arbetsron i klassrummet ökar. Men vid sidan av detta rapporteras i den här, liksom i andra utvärderingar (Unosuno 2011) att ledarskapet i klasrummet utmanas av de lockelser (Facebook, YouTube mm) som datorn innebär. Detta problem bör dock ses i ett vidare perspektiv eftersom flera undersökningar (PISA 2000, Skolverket 2004, NU 2003, Skolverket 2004) genomförda vid millennieskiftet och framåt visar att klassrumsdisciplinen och därmed ledarskapet i klassrummet är svagt. I Nationella Utvärderingen 2003 anges att ca 20 % av eleverna upplever att det är dålig ordning och störande oljud under lektionerna. I Skolverkets undersökning 2004 (Skolverket 2004) framkommer att 62 % av eleverna på mellanstadiet uttrycker att de mer sällan och endast ibland har lugn och ro i klassrummet. Denna lägesbeskrivning gäller alltså i sammanhang där en-till-en-datorer knappast har förekommit. Problemet med arbetsdisciplin och ledarskap i klassrummet är företrädesvis relaterat till fler och andra faktorer, men kan givetvis påvisas och förstärkas ytterligare genom att läraren tvingas konkurrera med fler lockelser. I Unusunos årsrapport (2011) och även i den här utvärderingen framkommer att de motiverade eleverna bättre klarar de frestelser som datorn kan innebära, medan de svagare eleverna och/eller klasserna har det svårare. Detta måste särskilt uppmärksammas, eftersom en angelägen fråga är att utjämna skillnader mellan olika elevgrupper och stärka alla elevers möjligheter. En förväntan på en-till-en-projektet är att det ska ha inkluderande effekter. Att på 11

75 BOTKYRKA KOMMUN 12 [16] Barn- och ungdomsförvaltningen Utvecklingsenheten olika sätt stärka ledarskapet i klassrummet framstår därför som en angelägen fråga! I den här liksom i flera undersökningar (Kroksmark 2011, Tallvid 2010, Unosuno 2011) påvisas att datorn är ett värdefullt redskap för individualisering, vilket naturligtvis är positivt. Samtidigt kan datorerna medföra ett ökat ensamarbete, vilket precis som arbetsdisciplinen måste ses i ett vidare skolperspektiv. Individuella arbetsformer har sedan 1990-talet varit på frammarsch i den svenska skolan (Skolverket 2009). Undervisning i helklass får liksom grupparbeten mindre utrymme. I Skolverkets kunskapsöversikt (2007) är den samlade bilden om läsning och skrivning att detta är baserat på individuellt arbete. Tyvärr gynnar inte detta arbetssätt elevens kunskapsutveckling. Tvärtom visar forskning att en hög andel individuellt arbete medför att eleverna blir mindre engagerade och uppnår sämre skolresultat (Skolverket 2009). Flera studier visar (Unosuno 2011, Kroksmark 2011) att datorn främst befrämjar ensamarbete och att ensamarbetet ökar. I den här utvärderingen finns inte helt entydiga siffror som pekar på att grupparbetena minskat och att ensamarbetet ökat. Dock anser nästan 25 % av eleverna och knappt 20 % av lärarna att det blivit så. Med tanke på utgångsläget, att vi snarare behöver utöka den här typen av arbetssätt, är dessa siffror inte särskilt glädjande. En stor grupp både lärare och elever tar inte ställning alls, vilket kan tolkas som att det inte skett någon förändring då det gäller detta. Under fokussamtalet med lärargruppen framkommer också att det finns risk att det muntliga ges mindre utrymme nu med datorerna. Men en relativt stor elevgrupp anser tvärtom att de samarbetar mer nu, men vad eleverna menar med samarbete måste följas upp i fokussamtalen. Samarbete kan finnas på olika nivåer allt ifrån att höra sig för om vilken webbsida en kamrat använder till att faktiskt och konstruktivt samarbeta kring lösningen av en uppgift. Fler frågor i de enkäter som kommer bör formuleras kring detta. En risk med ensamarbete är också att föräldrarnas utbildnings- och kulturella kapital får en större betydelser för elevens möjligheter till skolframgång (Skolverket 2009). Det individuella lärandet bidrar på så sätt till att vissa elevgrupper får minskade möjligheter att lyckas i skolan. Att följa utvecklingen och motverka detta blir viktiga fokusområden framöver. Vidare är det angeläget att uppmuntra det ämnesövergripande arbetet. Visserligen upplever en stor grupp elever att de arbetar mer ämnesövergripande nu, men endast en enstaka lärare upplever att samarbetet i arbetslaget ökat. Forskning visar att eleverna behöver mycket stöd av läraren när datorer används i undervisningen och att läraren har stor betydelse för att organisera arbetet och kommunicera kring kunskapsinnehållet (Skolverket 2009). Med datorer blir informationsmängden enorm och betydelsen av att kunna sortera information och få överblick och helhet 12

76 BOTKYRKA KOMMUN 13 [16] Barn- och ungdomsförvaltningen Utvecklingsenheten större. För detta syfte har eleverna troligtvis stöd i ett ämnesövergripande arbetssätt. Vidare visar Skolverkets undersökning (2007) att man lyckas bäst med undervisningen i den så kallade A-miljön, inom vilken undervisningen präglas av kommunikation, flerstämmighet, en mångfald av uttrycksformer, och ett ämnesintegrerat och tematiskt arbetssätt med fokus på egen språkproduktion av olika texter. Elever och lärare uppfattar situationen olika både när det gäller elevkontakter och när det gäller om eleverna gör annat med datorn än vad som avtalats. Ett område som uppmärksammas i hög grad av eleverna, men som endast någon lärare noterar, är de ökade möjligheterna för eleven att hålla ordning på sitt material. Vad man uppmärksammar mest är förmodligen kopplat till vad det innebär för den egna situationen, de egna direkta fördelarna. Att eleven har en annan tolkning av vad det innebär att göra annat än vad som avtalats beror troligen på att eleven har en annan definition och tolerans kring detta än läraren. Men dessa tolkningar ska givetvis följas upp vid kommande fokussamtal. Kan vi genom enkäten avläsa om vi närmar oss målen? Än är det tidigt i processen, men det är ändå på sin plats att avslutningsvis kommentera enkäten i förhållande till uppställda mål. Om det övergripande målet, att elevernas måluppfyllelse och resultat förbättras vet vi inget eftersom enkäten och fokussamtal endast fokuserar upplevda effekter. Vad gäller om arbetsformer och lärmetoder utvecklas, både mot en mer anpassad individualisering och så att eleverna också lär genom och av varandra kan vi konstatera att enkäten indikerar att en mer anpassad individualisering håller på att formas, medan det finns anledning att fortsatt följa och befrämja en utveckling av olika samarbetsformer i undervisningen. Lärandemiljöerna har ännu inte blivit fler i någon nämnvärd utsträckning, vilket heller inte kan förväntas efter så kort tid. I någon utsträckning utnyttjas digitala mötesrum för lärande. Det finns också indikationer på att lusten och vilja lära ökat hos såväl pedagoger som elever. Med viss försiktighet kan vi också anta och ana att avståndet mellan skolans värld och elevernas fritidsvärld minskat något, vilket delvis skett bara genom att datorerna finns, och genom att man till någon del gör samma sak i skolan som på hemmaplan. Ett rimligt antagande är också att elevernas förmåga till reception och produktion av olika multimodala texter ökat, eftersom de nu i högre grad arbetar med sådana texter. Enkäten indikerar också att pedagogernas möjlighet till uppföljning och respons av elevens kunskapsutveckling förbättrats. Den här första delutvärderingen ger anledning till optimism. Ett gott fundament är lagt, teknik och implementeringsorganisationen fungerar väl, 13

77 BOTKYRKA KOMMUN 14 [16] Barn- och ungdomsförvaltningen Utvecklingsenheten även om lärarnas åsikter om supporten ska följas upp och undersökas vidare. Hittills har utvärdering endast genomförts vid en skola (med ett relativt litet lärarunderlag) och man kan inte dra slutsatsen att den är representativ för hela Botkyrka, för givetvis är skillnaderna stora, skolor och områden emellan. Nästa utvärdering ska därför genomföras på en skola i ett miljonprogramsområde. Vi får då också en bild av en annan typ av skola, vilken kanske bär fram andra resultat både då det gäller farhågor och förhoppningar. Bilden av en-till-en i Botkyrka blir också då mer komplett genom att dynamiken och spännvidden i kommunen speglas. Efter denna andra delutvärdering kommer ett slumpvis urval från samtliga skolor att ingå i utvärderingarna. I den här utvärderingen kan vi, med Puenteduras faser, avläsa en effektivisering av undervisningen och vi anar också en början till en modifiering. Digitaliseringen ger oss många verktyg och möjligheter, men de kan endast realiseras genom ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Fortsättningsvis är det oerhört angeläget att arbeta med områdena ensamarbete, arbetsro och ämnesintegrering vilka kan hindra att det övergripande målet om ökat måluppfyllelse och förbättrade resultat infrias. Detta är särskilt angeläget i ett inkluderingsperspektiv, det perspektiv som Botkyrka värnar. Ett fortsatt fokus på skolutveckling och utbildningssatsningar inom berörda områden är angeläget, samt förstås tydliga och återkommande återkopplingar till skolenheterna angående digitaliseringen. Referenser Bebell, D. & O Dwyer, L. (2010) Educational outcomes and research from 1:1 computing. settings. The Journal of Technology, Learning, and Assessment.9 (1) pdf. Grönlund, Åke m fl. (2011). Unosuno. Årsrapport. Örebro universitet. Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: sammanfattande huvudrapport. (2004). Stockholm: Statens skolverk Effektivt användande av IT i skolan: analys av internationell forskning. (2007). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, pdf. Hallerström, Helena & Tallvid, Martin (2008). En egen dator som redskap för lärande: utvärdering av projektet En-till-en i två grundskolor i Falkenbergs kommun : delrapport 1. Lund: Sociology of Law, Lund University 14

78 BOTKYRKA KOMMUN 15 [16] Barn- och ungdomsförvaltningen Utvecklingsenheten Kroksmark, T. (2010) Lärandets stretchadhet: lärandets digitala mysterium i en-till-en-miljöer i skolan. Puentedura, R. (2009). As we may teach: Educational technology, from theory into practise. Online Sound Apple. ( ) Rustad att möta framtiden?: PISA 2009 om 15 åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. (2010c). Stockholm: Skolverket Shapley, K., Sheehan, D., Maloney, C., Caranikas-Walker, F. (2010) Evaluating the implementation fidelity of technology immersion and its relationship with student Achievement. The Journal of Technology, Learning, and Assessment. 9 (1). pdf. ( ) Skolverket, (2010) Redovisning av uppdrag om uppföljning av ITanvändning i skolan och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Dnr : Dnr U2007/7921/SAM/G Skolverket, (2010). Sverige tappar både kunskaper och likvärdighet. Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt av olika faktorer. Skolverket: Stockholm Skolverket. (2011). PISA Svenska elever bra på digital läsning. Skolverket. (2004). Pressmeddelande. Mer än varannan åring saknar arbetsro i skolan. 04/mer-an-varannan aring-saknar-arbetsro-i-skolan pdf. Skolverket (2007). Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige Rapport 304. Skolverket Suhr, K.A., Hernandez, D.A., Grimes, D., & Warschauer, M. (2010). Laptops and fourth-grade literacy:assisting the jump over fourth grade slump. Journal of Technology, learning and Assessment. 9 (5) pdf. Taalas,P. (2007). Towards future literacy practices. OECD/CERI. International expert meeting. Oktober pdf. Tallvid, Martin (2010). En-till-en: Falkenbergs väg till framtiden?:utvärdering av projektet En-till-en i två grundskolor i Falkenbergs 15

79 BOTKYRKA KOMMUN 16 [16] Barn- och ungdomsförvaltningen Utvecklingsenheten kommun: delrapport 3. Falkenberg: Barn och utbildningsförvaltningen, Falkenbergs kommun. Tallvid, Martin & Hallerström, Helena (2009). En egen dator i skolarbetet - redskap för lärande?: utvärdering av projektet En-till-En i två grundskolor i Falkenbergs kommun: delrapport 2. Falkenberg: Falkenbergs kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen 16

80 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Dnr UF/2012:133 3 Rapport om tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg (UF/2012:133) Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner rapporten och att tillsynen, under år 2013, koncentreras från augusti-oktober med fokus på pedagogiskt innehåll och utveckling. Sammanfattning Under 2102 har Utbildningsförvaltningen utfört tillsyn över fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg i kommunen. De brister som framkommit har till stor del varit av mindre allvarlig art. Det har bland annat rört sig om brister i eller avsaknad av dokumentation och interna rutiner. Vid ett familjedaghem har huvudmannen uppburit föräldrapenning samtidigt som hon arbetat i verksamheten, vilket utreds av försäkringskassan. Förskolan Lava har upphört då det var för få barn i verksamheten. Organiseringen av tillsynen har gjort att det inte skett någon tillräckligt fördjupad tillsyn av det pedagogiska uppdraget och hur det följer styrdokumenten. Därav föreslås en förändring i genomförandet av tillsynen under 2013 så tillvida att den genomförs under en kortare period med start i augusti och inriktas mot hur det pedagogiska uppdraget utförs i förhållande till styrdokumenten.

81 TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:133 Referens Berit Johansson Mottagare Utbildningsnämnden Rapport om tillsyn över enskilda förskolor och pedagogisk omsorg Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner rapporten och att tillsynen, under år 2013, koncentreras från augusti-oktober med fokus på pedagogiskt innehåll och utveckling. Sammanfattning Under 2102 har Utbildningsförvaltningen utfört tillsyn över fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg i kommunen. De brister som framkommit har till stor del varit av mindre allvarlig art. Det har bland annat rört sig om brister i eller avsaknad av dokumentation och interna rutiner. Vid ett familjedaghem har huvudmannen uppburit föräldrapenning samtidigt som hon arbetat i verksamheten, vilket utreds av försäkringskassan. Förskolan Lava har upphört då det var för få barn i verksamheten. Organiseringen av tillsynen har gjort att det inte skett någon tillräckligt fördjupad tillsyn av det pedagogiska uppdraget och hur det följer styrdokumenten. Därav föreslås en förändring i genomförandet av tillsynen under 2013 så tillvida att den genomförs under en kortare period med start i augusti och inriktas mot hur det pedagogiska uppdraget utförs i förhållande till styrdokumenten. Utbildningsförvaltningens tillsyn utförs enligt nämndens riktlinjer I Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola och enskild pedagogisk omsorg som antogs till utbildningsnämnden den 9 juni 2011: Kommunens tillsynsansvar innebär rätt att inspektera verksamheten samt inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. Huvudmannen ska vid tillsynen kunna visa att verksamheten bedrivs i enlighet med förutsättningarna för godkännande/rätt till bidrag samt att gäl- Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

82 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:133 lande styrdokument följs. I tillsynen ingår även att ta emot och utreda synpunkter och anmälningar från föräldrar eller medborgare. Via kommunens tillsyn får det allmänna insyn i verksamheten. Tillsynen ska också ses som ett stöd för verksamheterna. Vid tillsynen granskar utbildningsförvaltningen bland annat följande: Att verksamhetens interna styrdokument (till exempel verksamhetsidé, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse) beskriver och följer de uppdrag som anges i styrdokument såsom skollag och läroplan. I tillsynen igår också att kontrollera att denna dokumentation beskriver den faktiska verksamheten, det vill säga hur verksamheten utför det pedagogiska uppdraget och hur arbetet följer interna och statliga styrdokument. Att verksamheten upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med Diskrimineringsombudsmannens riktlinjer. Att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen enligt skollagen 4 kap 2-8. Verksamhetens personal när det gäller utbildningsnivå, språkkunskaper, personalomsättning, registerutdrag, med mera. Barngruppernas storlek och verksamhetens personaltäthet. Rutiner för Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) samt krisberedskap. Verksamhetens lokaler när det gäller ändamålsenlighet (utformning, plats för olika aktiviteter, utrustning och barnsäkerhet). Hur verksamheten tar ansvar för barn i behov av särskilt stöd. Hur huvudmannen uppfyller krav på ansvarsfullt företagande. Genomförande av tillsynen 2012 Botkyrka kommun hade när tillsynen startade i februari 2012 tolv fristående förskolor och nio verksamheter med pedagogisk omsorg (familjedaghem), ett familjedaghem startade i augusti 2012 och en förskola upphörde. Tillsynen har genomförts med besök i en verksamhet per vecka förlagt under hela året. Samtliga besök var föranmälda. Tidsmässigt beräknades besöken ta cirka två timmar per verksamhet. Vid besöken har intervjuer genomförts med förskolechef och i vissa fall har en representant från styrelsen deltagit. Genomgång av dokument har skett på plats vid besöket och vid behov har skriftlig komplettering begärts in. Oanmälda besök har genomförts på förskolan Lava, familjedaghemmet Änglarna samt på förskolan Kastanjen. Det har kommit in två anmälningar angående fristående förskolor till kommunen. Den ena gällde förskolan Lava om att miljön för barnen var torftig och föranledde ett oanmält besök. Den andra gällde förskolan Kastanjen och avsaknaden av klämskydd på dörrarna på en avdelning, vilket de fick ett föreläggande om att åtgärda.

83 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:133 Vad kom fram vid tillsynen Förskolan Lava valde att upphöra med sin verksamhet efter tillsynen, då det framkom att det enbart fanns tre barn inskrivna. De barn som var inskrivna fick plats vid andra förskolor i kommunen. Vid ett familjedaghem framkom att huvudmannen, enligt egen uppgift, tagit ut föräldrapenning från juli 2011 fram till mars 2012 samtidigt som hon arbetade heltid i verksamheten. Försäkringskassan informerades och utredning pågår. Vid fem av tolv förskolor fanns brister att åtgärda. Bristerna var bland annat att all dokumentation inte fanns, överinskrivning av barn och köavgift. Vid åtta av nio familjedaghem fanns brister att åtgärda. Bristerna gällde avsaknad av dokumentation såsom likabehandlingsplan, verksamhetsplan, rutiner för brand och olycksfall, rutiner för anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa samt säker förvaring av rengöringsmedel och kemikalier. På åtta av förskolorna fanns barn som hade modersmålsstöd och en förskola hade barn med behov av särskilt stöd. Inom den pedagogiska omsorgen fanns det inget barn med modersmålsstöd eller barn i behov av särskilt stöd. Slutsatser Såsom tillsynen har genomförts har en stor del av besöken på de fristående förskolorna ägnats åt att gå igenom verksamheternas dokument samt att inspektera den fysiska miljön. Vi har endast fått en översiktlig bild av hur verksamheten utfört det pedagogiska uppdraget och hur arbetet följt interna och statliga styrdokument. För att ändra på detta behövs en förändring av tillsynen. Istället för att gå igenom dokumenten på plats kan det skickas in till förvaltningen för genomgång innan besöket. Detta gör att besöket på verksamheten kan ägnas åt hur det pedagogiska uppdraget utförs i förhållande till styrdokumenten. Hur föräldrarna ser på verksamheten har vi inte någon uppfattning om eftersom vi inte träffat några vid tillsynsbesöken. För att få föräldrarnas syn på förskolorna och den verksamhet som bedrivs kan vi nästa år ta del av den föräldraenkät som genomförs under våren Svarsfrekvensen från föräldrar på fristående förskolor har vid tidigare undersökningar varit hög. Med detta resultat kan vi få ett bra underlag inför tillsynen av vad föräldrarna tycker om verksamheterna. I tillsynen har vi sett att det endast är en förskola som har barn i behov av stöd. Söker föräldrar med barn i behov av stöd inte till fristående förskolor eller pedagogisk omsorg? Om de söker blir de uppmanade att söka till en kommunal förskola som bättre kan möta barnens behov? Ett sätt att få svar

84 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:133 på dessa frågor kan vara genom fördjupad tillsyn av det pedagogiska uppdraget och hur verksamheterna följer styrdokumenten. Genomförande av tillsynen 2013 Utbildningsförvaltningen bedömer att ett förändrat utförande av tillsynen behövs. Då föräldraenkäten genomförs under våren och verksamheterna ska komma in med relevant dokumentation till kommunen innan tillsynen förslås att tillsynen genomförs under augusti, september och oktober. Med inriktning mot hur det pedagogiska uppdraget utförs i förhållande till styrdokumenten. Tidsmässigt bör det inte ta längre tid men det kan behövas deltagande av en person med pedagogisk utbildning som även har kännedom om kommunens förskoleverksamhet. Erik Nilsson Förvaltningschef

85 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Dnr UF/2012:134 4 Redovisning av de elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan 2012 (UF/2012:134) Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner redovisningen Sammanfattning År 2012 var det en något lägre andel gymnasiebehöriga elever än tidigare. Detta kan förklaras med hög inflyttning av elever från andra länder, och skärpta bedömningar. Den vanligaste orsaker till att inte klara kunskapskraven är, förutom kort tid i Sverige, hög frånvaro och/eller social problematik. Flickor klarar sig liksom tidigare år bättre än pojkar, och pojkar får i vissa avseenden något mer av skolans resurser. Förvaltningens bedömning är att det behövs generella förbättringar av undervisningen vad gäller variation och höga förväntningar, och att ett språkutvecklande arbetssätt har fortsatt hög prioritet inom våra verksamheter.

86 TJÄNSTESKRIVELSE 1[8] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:134 Referens Helena Duroj Åsa Strand Mottagare Utbildningsnämnden Redovisning av de elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan år 2012 Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner redovisningen Sammanfattning År 2012 var det en något lägre andel gymnasiebehöriga elever än tidigare. Detta kan förklaras med hög inflyttning av elever från andra länder, och skärpta bedömningar. Den vanligaste orsaker till att inte klara kunskapskraven är, förutom kort tid i Sverige, hög frånvaro och/eller social problematik. Flickor klarar sig liksom tidigare år bättre än pojkar, och pojkar får i vissa avseenden något mer av skolans resurser. Förvaltningens bedömning är att det behövs generella förbättringar av undervisningen vad gäller variation och höga förväntningar, och att ett språkutvecklande arbetssätt har fortsatt hög prioritet inom våra verksamheter. Bilaga 1: Frågeformulär till skolledarna Bilaga 2: Svaren i listform Bakgrund Av de elever som gick ut årskurs 9 vårterminen 2012 var det 78 procent som var behöriga till gymnasieskolans nationella program, mot 87.5 procent för hela riket. De tre senaste åren har det i Botkyrkas kommunala skolor varit över 80 procent behöriga. Årets nedgång beror till stor del på att en stor andel elever tagits emot från utlandet mot slutet av sin skoltid, samt att vissa skolor har skärpt sina bedömningar. Den andel som inte var gymnasiebehörig motsvarar i år 171 elever, och i likhet med de föregående tre åren har vi samlat in uppgifter om dessa elever från skolorna och fått svar angående 126 elever. Mellanskillnaden beror på att Storvretskolan, efter stängningen av högstadiet, inte hade möjlighet att delta i insamlingen, att 29 elever blivit behöriga efter sommarskolan, och i någon mån på att barn kan 1 Det var 775 elever enligt Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

87 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[8] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:134 ha skyddad identitet. Av de 126 elever som vi har fått information om är 46 stycken flickor och 80 stycken pojkar. Insamling I vårt frågeformulär (bil 1) uppmanade vi skolledarna att för varje elev som inte klarat kunskapskraven redovisa vilka orsaker de såg och vilka insatser skolan hade satt in. Frågorna var öppna, vilket innebär att skolledarna formulerade sig fritt och förvaltningen sedan har sorterat och kategoriserat deras svar. Siffersammanställningarna i denna redogörelse är alltså baserade på våra tolkningar. Metoden är osäker så till vida att vi med fasta svarsalternativ skulle få fram tillförlitlig statistik. Å andra sidan vore det då upp till skolledarna att tolka den av oss angivna terminologin. Förvaltningen valde medvetet öppna frågor för att få skolledarnas egna ord för den egna verksamheten. Märk väl att såväl orsaker som insatser kan vara flera för varje elev och att de ibland överlappar varandra, så det går inte att jämföra om orsaker och åtgärder skiljer sig åt skolorna emellan. Vi ställde också frågor om vilka ämnen eleverna inte har godkänt i, om elevens tid i svensk skola och om tidpunkten för upptäckt av svårigheterna. Avslutningsvis ställde vi en frivillig fråga om hur skolan arbetar för att öka måluppfyllelsen generellt. En lista över svaren beträffande orsaker och åtgärder bifogas (bil 2). Svåra ämnen Den andel elever som hade minst betyget godkänd i samtliga ämnen uppgick till 72 procent av flickorna och 64 procent av pojkarna. När vi frågade om i vilka ämnen det var vanligast att eleverna inte klarade kunskapskraven visade det sig att vart och ett av grundskolans 16 ämnen nämndes åtminstone någon gång på någon skola. Flest skolor, nio stycken, nämnde matematik och sju skolor nämnde engelska. Svenska/sva och bild nämndes på fem skolor vardera. De samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnena omnämndes på i genomsnitt fyra skolor vardera (och en skola skrev SO och NO), något som kan hänga samman med elevernas svårigheter i svenska/sva eftersom ett utvecklat skolspråk är centralt i orienteringsämnena. När det gäller idrott och hälsa lyfts det i samhällsdebatten ofta upp som ett ämne där immigrantelever skulle ha särskilt svårt att lyckas. Det märks dock inte i det aktuella underlaget, eftersom idrott nämndes fyra gånger av skolledarna, lika många som exempelvis religion eller teknik. Modersmål och moderna språk nämndes inte alls, men så är de inte heller obligatoriska ämnen. Upptäckt Tidig identifikation av skolsvårigheter är väsentligt för att rätt åtgärder ska kunna sättas in. I år saknades svar från en skola på vår fråga om tidpunkt för

88 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[8] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:134 upptäckt. Det allra vanligaste svaret, 26 stycken, var att elevens svårigheter upptäcktes vid ankomst till Sverige eller till den aktuella skolan. I övrigt såg det ut så här: Upptäckt skolår Antal f Antal p Av tabellen på förra sidan framgår att den största andelen av elever med svårigheter identifierades först under det nionde skolåret. I cirka fem av fallen handlade det om elever som i nian flyttade in från utlandet. Bortsett från dem måste siffran betraktas som förvånansvärt hög. Tabellen tyder vidare på att pojkars svårigheter uppmärksammades något tidigare än flickors. Att så många elever med svårigheter upptäcktes sent under sin skoltid kan te sig anmärkningsvärt, men eftersom detta är en tillbakablick ser förvaltningen flera möjliga tolkningar av förhållandet: En tidig upptäckt kan betyda att skolan inte under nio år funnit adekvata metoder En sen upptäckt kan betyda att problemen uppträdde först sent under skoltiden Om skolan inte uppfattar signalerna när barnen är små, kan det stå för en bristande kunskapsuppföljning i tidigare årskurser Om eleverna tappar intresse och energi när de bli äldre, kan det stå för en mindre stimulerande undervisning i senare årskurser Om problemen upptäckts men kännedomen om dem inte förmedlats vidare (vid till exempel lärar- eller skolbyte) under elevernas skolgång handlar det om bristande dokumentation eller överlämning I detta material saknas de elever som upptäcktes tidigt, fick hjälp och klarade av grundskolan, eftersom vårt insamlade material handlar om de elever som inte fått slutbetyg

89 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[8] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:134 Sannolikt har flera av dessa scenarier förekommit på våra skolor. Orsaker Den vanligaste orsaken till att kunskapskraven inte uppnåddes var enligt skolledarnas svar att eleven gått en kort tid i svensk skola. Av de 126 eleverna var det 47 stycken (37 procent) som gått i svensk skola i 1-4 år, och i åtta fall kortare tid än ett år. En skola berättade som särskilt glädjande att en elev som varit i Sverige i fyra år hade ett meritvärde på 305 poäng, vilket är en prestation lika god som ovanlig. Förutom kort tid i Sverige, vilka övriga orsaker såg skolorna till att dessa elever inte lyckades? När vi förr om åren gjort denna insamling förekom odefinierade begrepp som svag i hög utsträckning, men de har blivit mycket mindre vanliga. Ett par skolor har gjort en synvända och skrivit att det är skolan som inte har lyckats med exempelvis motivationshöjning. I alltför många fall (13 flickor och åtta pojkar, vilket ger 28 respektive tio procent) är orsaken oklar, antingen för att skolan uppriktigt skrivit att de inte vet eller svarat med en allmän fras som bekräftar problemet (till exempel svag läsare ). Liksom tidigare år var den vanligaste orsaken till skolmisslyckande, näst tiden i svensk skola, att eleven inte har varit i skolan. Hög frånvaro gällde för tolv flickor och 16 pojkar, och som vi tidigare år har konstaterat kan en ond cirkel uppstå för vissa elever: Det går inte att klara skolan om man inte är där, och den som inte klarar skolan kan få svårt för att gå dit. En annan orsak som var ganska vanlig i vårt underlag var sociala problem, för tio flickor och tio pojkar. Omräknat i procent ger både frånvaro och sociala problem en något större andel flickor. För fyra pojkar nämnde skolan att det fanns en traumaproblematik, och här misstänker förvaltningen att det kan finnas ett mörkertal eftersom en traumatiserad person ofta saknar den tillit och språkförmåga som behövs för att berätta om sin bakgrund. Några orsaker har förr om åren varit mycket vanliga, men har nu minskat i frekvens. Negativa personliga drag hos den enskilda individen nämndes i år inte alls i det material vi samlat in, vilket är väl. Bristande motivation var för tre år sedan en av de vanligaste orsakerna, men idag uppges det för fyra flickor och fem pojkar. Andra orsaker som minskat i förekomst är bristande koncentration (en flicka, sex pojkar) eller olämplig attityd (fyra pojkar). Förvaltningen uppfattar det som att allt fler skolor skaffat sig insikten att det är deras uppgift att bistå eleven med koncentration, motivation och attityd. Vi föreställer oss att den insikten verkligen har lett till att skolpersonalen når längre i sin kommunikation med eleven och därmed kan urskilja bakomliggande orsaker till låga skolresultat för även bristande motivation har en orsak, och den ska inte läggas över på den enskilda eleven. Någon skola

90 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[8] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:134 skrev vi har inte lyckats motivera eleven, vilket visade att man försökt att ta det ansvar som åligger varje skola och pedagog: att möta varje barn med höga förväntningar. Utredningar är könsskiljande Den enda påfallande skillnaden mellan flickor och pojkar gällde hur ofta skolorna angav att olika former av utredningar och diagnoser gjorts. I år fanns i svarsunderlaget, något förvånande, ingenting om neurofysiologiska funktionshinder, men vi finner dyslexi/dyskalkyli (två flickor, sex pojkar) och psykologbedömning (två pojkar), ett ospecificerat utredd (en flicka, fem pojkar) och slutligen sex pojkar som valt att gå i grundskola fastän de skulle kunnat tas emot i grundsärskola. Dessa diagnosrelaterade orsaker sammantaget visar att de berör sex procent av flickorna och 24 procent av pojkarna. Detta stämmer med den iakttagelse förvaltningen gjort tidigare år: I det urval vi har, har det varit vanligare att utreda och diagnostisera pojkar än flickor. I detta sammanhang blir det lockande att påminna om att det var en mer än dubbelt så stor andel flickor som pojkar som hamnade under rubriceringen oklar orsak (se ovan). Det är inte sagt att alla skolproblem ska psykologutredas men det finns inte heller något som säger att utredningarna främst ska erbjudas till pojkar. Insatser Vad har skolorna för resurser och åtgärder att sätta in för att bistå barn som har svårt att klara kunskapskraven? I årets insamlade material uppgavs att sju flickor och tretton pojkar hade haft anpassad studiegång, vilket var en stor skillnad mot förra året då det var nio stycken. Anpassad studiegång betyder i bästa fall praktik med motiverande innehåll, i sämsta fall ett reducerat antal ämnen vilket ytterligare minskar elevens möjlighet att bli gymnasiebehörig. Den stora ökningen kan vara skenbar, för med den nya Skollagen krävs tydliga, skriftliga beslut i samtliga fall. Eventuellt var anpassad studiegång lika vanligt tidigare, fast med bristande dokumentation. En helt annan form av anpassning noterade förvaltningen i de svar som gick ut på att skolan sett till elevens behov och förutsättningar och erbjudit individuellt avpassade material och hjälpmedel eller justerat vilka uppgifter som skulle utföras inom en viss tid. Denna typ av insatser har ökat markant från tidigare år, vilket vi ser positivt på. De vanligaste insatserna var tämligen jämnt fördelade mellan könen. Det var undervisning som av olika skolledare gavs olika benämningar, så som intensivträning, stödundervisning, extra undervisning eller bara stöd. Omkring 40 procent av de elever som inte blev gymnasiebehöriga deltog i en eller flera former av detta. Specialundervisning har förvaltningen valt att kategorisera och räkna för sig, med den tanken att den bör utföras av en utbildad speciallärare. Omkring 20 procent av eleverna uppges ha fått specialunder-

91 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[8] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:134 visning. Att ge barn undervisning i liten grupp var tidigare en mycket vanlig åtgärd, men omfattade i år endast sex flickor och sex pojkar, medan enskild undervisning gavs till tio pojkar och två flickor. Kompensatoriska hjälpmedel bland annat via dator, eller undervisning på Läs- och skrivpedagogiskt centrum gavs till en något större andel flickor än pojkar, men antalet var så litet att skillnaden är försumbar. Däremot var det en större andel pojkar som hade tillgång till så kallad resurslärare samt kontakter med socialtjänst och kurator. Studiehandledning, eller som några skriver stöd på modersmålet, ges till 20 elever fördelade på två skolor. Denna siffra är förvånansvärt låg, eftersom antalet elever som gått i svensk skola för kort tid för att klara sina studier är mer än dubbelt så stort och finns på något fler skolor. Vi kommer att återkomma till detta längre fram i redovisningen. Bland alla metoder som skolorna redovisar att de använder har förvaltningen funnit några som inte alls är att betrakta som stödinsatser. Vi tänker då på omnämnandet av åtgärdsprogram, svenska som andraspråk och förberedelseklass. Att en elev har ett åtgärdsprogram är givetvis rätt och riktigt, men programmet i sig är inte insatsen för eleven, utan det som står i programmet. Vad beträffar svenska som andraspråk är det ett ämne med kursplan som övriga ämnen, och förberedelseklass är inte en stödinsats utan en undervisningsform särskilt anpassad för nyanlända som ska tillägna sig det svenska språket som skolspråk. Jämställd resursfördelning? När förvaltningen granskar insatserna som helhet ur ett könsperspektiv finner vi alltså att fördelningen är ganska jämn. Mer och/eller bättre undervisning gavs till flickor och pojkar i lika mån. Men om vi här för in begreppet jämställd resursfördelning ger det oss anledning att fundera lite närmare. Förvaltningen menar att de både dyraste och mest dyrbara resurser som skolan har är dess personal, och i vårt insamlade material ser det ut som om enskild undervisning, resurslärare och i viss mån kuratorsresursen i högre grad tillfaller pojkarna, i likhet med de utredningar vi tidigare nämnt. Arbete för måluppfyllelse Skolledarna gavs slutligen möjligheten att svara på frågan om hur de arbetar för ökad måluppfyllelse inom enheten generellt, inte med avseende på just dessa elever. Listan blev mycket lång, och förvaltningen bedömer att det mesta är av åtgärdskaraktär medan vi finner få exempel på strategier för att förbättra undervisningen på skolan som helhet. Förra året blev vi överraskade över att de åtgärder man använde för eleverna inte stämde med de modeller man uppgav för sitt övergripande arbete. I år råder motsatt förhål-

92 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[8] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:134 lande. Alla de insatser vi nyss har läst om återkommer i arbetet för ökad måluppfyllelse: stödundervisning, extra tid, fördjupning i kärnämnen, anpassning av material och uppgifter, nivågruppering, mindre grupper och så vidare. Det insända materialet gav intrycket att skolledarna är väl insatta i det dagliga arbetet på enheten, att de vet vad som görs och varför. Men deras svar avspeglade inte mycket av långsiktigt och strategiskt kvalitetsarbete, med några undantag. Vikten av noggrann uppföljning av så väl kunskaper som närvaro betonades. Det förekommer screening i matematik och svenska, analys av resultat på nationella prov, kartläggning av betygsutveckling med prognoser, och avstämning av samtliga elever på klasskonferenser. Bland satsningar på ämnen eller färdigheter stod läsningen i särklass med läsgrupper, utveckling av läsförståelse med mera, samt stöd vid läxläsning. Ett par skolor tog upp frågan om ökat elevinflytande och elevernas utvärdering av undervisningen, och flera betonade det pedagogiska mötet med höga förväntningar, gott skolklimat och goda relationer, tydligt mentorskap och tätt samarbete med hemmen. Av dem som tog upp det strukturella och strategiska arbetet var det åtminstone tre skolor som svarade att de pedagogiska planeringarna används i syfte att höja undervisningskvaliteten. Ett par skolor nämnde också organisationsfrågor som hur man bäst fördelar pedagogerna efter elevernas behov. En fråga som kommer att skärpas i och med legitimationskravet är den om man ska ha sammanhållna arbetslag som följer klassen, eller om det ska vara ämneslärarsystem från barnets tidiga skolår. Båda dessa inriktningar kunde spåras i materialet. När det gäller pedagoger med specialistkompetens fick förvaltningen intrycket att de idag tillvaratas mer medvetet än för några år sedan, eftersom flera skolor särskilt påpekade att specialpedagogen handleder kollegerna och ansvarar för kartläggningar och åtgärdsprogram. I vårt insamlade material var det endast en skola som tog upp kartläggningen av nyanlända och organisationen av förberedelseklasser, och inte någon skrev om flerspråkighet eller språkutvecklande arbetssätt. Med tanke på att både de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnena har visat sig vara svåra för många elever är det nödvändigt att tillvarata och bygga på elevernas förkunskaper och stärka deras begreppsutveckling för erövrandet av ett svenskt skolspråk. Detta gäller inte bara de helt nyanlända, utan alla barn som flyttat till Sverige under sin skoltid. Andraspråksforskare har visat

93 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 8[8] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:134 att det för flerspråkiga elever tar ungefär ett eller två år att utveckla vardagsspråket, och mellan sex och åtta år att utveckla skolspråket 2. Slutligen kan det nämnas att en-till-en-projektet ännu inte verkar ha avsatt några synliga spår i skolledarnas arbete för måluppfyllelse. En skola nämnde interaktiv skrivtavla, en annan skrev om datorstödda hjälpmedel, men tanken att pedagogerna med datorernas hjälp faktiskt kan utöka sin repertoar och variera undervisningen för att på så vis motivera fler, såg inte ut att ha slagit igenom. Slutord Det är svårt att veta vilken effekt det ger när ett batteri av åtgärder sätts in. I värsta fall kan det extra stöd som ges innebära att det ges mer av sådant som inte fungerat tidigare. Exempel på aktiviteter som kan handla om detta och där utfallet är osäkert är extralektioner eller läxstödstid. Något som är centralt för att ge effekt är att förändra och förbättra det som pedagogen gör i klassrummet (en förändring som kan komma till stånd exempelvis med stöd av så kallade lesson studies). I svaren från ett par av de skolor som vi samlat in material ifrån finner vi goda exempel på strategiskt tänkande som går ut på att tydliggöra undervisningens syfte, att utgå från elevernas kunskaper och att kartlägga vilka delar av kunskapskraven som eleven klarar eller ej, och att först utifrån detta lägga upp undervisningen och fördela den specialpedagogiska resursen. Årets insamling har också understrukit nödvändigheten i att ett språkutvecklande arbetssätt används i alla ämnen och åldrar. Om förvaltningen gör försöket att se en tendens i det insamlade materialet år tycker vi oss urskilja att de flesta av kommunens skolor har tagit minst ett stort steg: - från personliga egenskaper till lärandeaspekter - från bristande dokumentation till betoning av uppföljning och att några skolor är på väg att ta det tredje steget - till undervisningskvaliteter Erik Nilsson, förvaltningschef 2 Skolverket, Forskning för skolan (2011): Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Fritzes.

94 bil. 1 Betygen i Botkyrkas avgångsklasser Av Botkyrkas 777 elever som gick ut år 9 i kommunal grundskola våren 2012 var det enligt de preliminära resultaten cirka 78 procent som nådde gymnasiebehörighet. Exklusive förberedelseklassernas 63 barn är andelen gymnasieklara cirka 84 procent. Liksom de tre senaste åren följer vi upp de barn som inte nått gymnasiebehörighet. Därför vill vi att du på denna blankett redogör för den tänkbara bakgrunden till varför de aktuella eleverna inte blivit behöriga. Samtliga barn ska räknas in, även om de gått i förberedelseklass eller nyss anlänt. Eftersom vi frågar hur många år barnen gått i svensk skola kan vi se hur många som är att betrakta som nyanlända. I. Namn på skolan: Samtliga elever år 9: Antal elever år 9 som inte är gymnasiebehöriga: I vilka ämnen är det vanligast att barnen inte klarar kunskapskraven? II. Vi vill inte ha namnen på barnen. De ska avidentifieras. De flickor som inte är gymnasiebehöriga tilldelas en siffra (1- uppåt), och pojkarna tilldelas en bokstav (A- uppåt). Försök sedan svara på orsaker och insatser för var och en av dem, så som uppställningen på nästa blad visar. /i denna bilaga visar vi uppställningen nedan) III. Till sist vill vi gärna att du ger lite mer information om hur ni arbetar för ökad måluppfyllelse på denna skola:... II forts Kartläggning av de elever som inte nått gymnasiebehörighet Flicka 1. Skolans uppfattning om orsakerna till bristande måluppfyllelse: Insatser från skolans sida: När uppmärksammades risken att flickan inte skulle nå målen? Antal år i svensk skola:

95 bil. 2 SVAREN I LISTFORM, antal ORSAK f p anm oklart 13 8 kort tid i Sverige frånvaro sociala problem svag ord- /läsförståelse 6 3 låg motivation 4 5 dyslexi, -kalkyli 2 6 utredd 1 5 särskolemässig 6 ryckig skolbakgrund 2 3 problem i hemmet 2 2 trauma 4 dålig attityd 4 psykiska problem 2 fysisk sjukdom 1 På nästa sida listar vi de åtgärder som satts in. En kategori för sig är de som erbjudits hjälp men tackat nej, vilket i år var tre flickor och tre pojkar.

96 INSATS f p intensivträning specialundervisning stödundervisning 8 14 lösning genom org av arbetslag skola lov- / sommarskola 7 13 studiehandledning 7 13 anpassad studiegång 7 13 medverkar i att göra sin egen IUP skola socialtjänst, kurator 4 11 enskild undervisning 2 10 anpassade läromedel 3 8 anpassade uppgifter 3 6 nybörjarengelska 2 7 kontakt med hemmet 4 5 datorstöd 4 5 läsgrupp 2 6 resurslärare 1 6 anpassning av tiden 2 4 utredning 2 4 riktad undervisning 5 1 skola omgång 3 muntlig prövning 3 mentorstöd 2 samverkansklass 2 hemundervisning 2 Läs- & Skrivped centrum 1 1

97 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Dnr UF/2012:131 5 Kvalitetshöjning inom fritidshemmen (UF/2012:131) Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner redovisningen 2. Utbildningsnämnden beslutar att 1.5 miljoner kronor fördelas med 0.5 mkr vardera till de tre skolområdena för att anställa pedagogiska utvecklare för fritidshemmen i enlighet med detta ärende 3. Det ska göras en översyn av hur fritidspersonalens arbetstid disponeras Sammanfattning Genom att granska tidigare kvalitetsredovisningar för fritidshemmen har förvaltningen spårat behov av förbättring på flera områden, som alla i viss mån berör frågan om personalens täthet och utbildning. De extra medel som beviljats till fritidshemsverksamheten föreslår vi fördelas till de tre kommundelarna för att användas till pedagogiska utvecklare med särskilt ansvar för att driva kvalitetsfrågor genom fritidshemsnätverken.

98 TJÄNSTESKRIVELSE 1[7] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:131 Referens Helena Duroj Mottagare Utbildningsnämnden Kvalitetshöjning inom fritidshemmen Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner redovisningen 2. Utbildningsnämnden beslutar att 1.5 miljoner kronor fördelas med 0.5 mkr vardera till de tre skolområdena för att anställa pedagogiska utvecklare för fritidshemmen i enlighet med detta ärende 3. Det ska göras en översyn av hur fritidspersonalens arbetstid disponeras Sammanfattning Genom att granska tidigare kvalitetsredovisningar för fritidshemmen har förvaltningen spårat behov av förbättring på flera områden, som alla i viss mån berör frågan om personalens täthet och utbildning. De extra medel som beviljats till fritidshemsverksamheten föreslår vi fördelas till de tre kommundelarna för att användas till pedagogiska utvecklare med särskilt ansvar för att driva kvalitetsfrågor genom fritidshemsnätverken. Inledning Utbildningsnämnden har fått i uppdrag från kommunfullmäktige att genom insatser främst på personalsidan höja kvaliteten inom skolbarnsomsorgen/fritidshemsverksamheten. För att möjliggöra sådana insatser har utbildningsnämnden beviljats 1.5 miljoner kronor, som ska användas till de behov som gjorts synliga i kvalitetsredovisningen. Återblick på kvalitetsredovisningar Förvaltningen har gjort en återblick på kvalitetsredovisningarna åren och ska här kort sammanfatta hur vi uppfattar situationen av idag. Det första vi ser är att kvalitetsredovisningarna för skolbarnsomsorg/fritidshem är ganska kortfattade och ser förvånansvärt lika ut år från år. Skillnaderna mellan fritidshemmen är stora, men det ser inte ut att ske några stora förändringar mellan verksamhetsåren. Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

99 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[7] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:131 År 2009 gjorde Skolinspektionen en granskning av fritidshemmen i Botkyrka kommun och uppmanade då kommunen att förbättra kvaliteten i vissa avseenden. De ville se en mer varierad verksamhet anpassad efter olika barns intressen, och inskärpte att verksamhetens pedagogiska utgångspunkt ska vara de nationella styrdokumenten. De förbättringar som då gjordes på de aktuella skolorna och fritidshemmen ansågs av Skolinspektionen vara tillräckliga, men i våra egna kvalitetsredovisningar har vi fortsatt att bevaka både aktiviteter/utbud och förankringen i styrdokumenten. Aktiviteter Klassiska fritidshemsaktiviteter som bild, drama, rörelse, utelek och idrott har under de senaste åren blandats med nya metoder som så kallad storytelling och vissa matematikutvecklande aktiviteter. Också inslag av läs- och skrivträning samt ren läxhjälp är ganska vanligt. Kvalitetsredovisningarna tar upp språkutveckling som ett prioriterat område, men tillstår att personalen inte alltid vet hur de ska göra. Enligt förvaltningens uppfattning är det alltför glest mellan aktiviteter i närmiljön så som bibliotek, simhall, konsthall eller föreningssamarbete, antagligen på grund av svårigheten att sära på personalen för att gå iväg med en barngrupp. När vi talar om barnens val av aktiviteter blir frågan om jämställdhet alltid tydlig. Svaren på fritidsenkäten uppvisar ett ganska traditionellt könsrollsmönster, där flickorna i högre utsträckning än pojkarna svarar att de läser böcker, syr, gör läxor, pysslar och dansar. En större andel pojkar än flickor svarar att de spelar instrument, spelar bollspel och använder dator. Att erbjuda lika till alla eller endast utgå från vad barnen vill göra förändrar inga mönster ett medvetet genusarbete kräver kunskap, systematik och tid. Det framgick på det fritidshem som berättade att deras fleråriga arbete med genusfrågor resulterat i att flickors och pojkars klagan över orättvisor beroende på kön faktiskt minskade. Social miljö Varje år görs en enkätundersökning med de barn i årskurs 3 som går på fritidshem. Undersökningen är trubbig eftersom den riktar sig till en så liten population, och det kan påverka svaren att många barn behöver hjälp av en vuxen vid ifyllandet. Med dessa begränsningar i minnet kan vi konstatera att enkäten visar på en mycket positiv inställning hos barnen, som känner sig trygga och tillfreds; visserligen med skillnader mellan enheterna. Index för trivsel har de senaste tre åren legat mellan 92 och 95, och trygghetsindex mellan 87 och 91. Ett påstående som påverkar trygghetsindex är att alla barn är snälla mot mig på fritids. Detta är det påstående som vissa år haft lägst andel instämmanden i kommunen, och det är också ett av de få fall där flickorna är mindre nöjda än pojkarna. Det kan också vara så att trångbodd-

100 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[7] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:131 het, hög ljudnivå och återkommande personalbyten gör att trivseln och tryggheten blir lägre på vissa fritidshem. Fritidshemmens värdegrundsarbete pågår kontinuerligt men är svårt att konkretisera också för personalen själv. Konfliktlösning är något som de flesta arbetar med dagligen, tidigare ofta med livskunskap som modell. Från år 2011 har det blivit vanligare att man knyter an till arbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Av kvalitetsredovisningarna att döma har detta medfört att det professionella språket stärkts, men förvaltningen kan inte veta om förändringen ligger i skolledarens beskrivning, eller om det systematiska motverkandet av kränkningar också är en realitet i fritidshemmets vardagsarbete. Barn i behov av stöd Barn i behov av stöd fungerar ofta bättre när de är på fritidshemmet, där de upplever att kraven minskar och deras vilja får större utrymme. Men det kan vara tvärtom för barn som behöver följa fasta rutiner då fritidsmiljön kan te sig gränslös. Det är vanligt att fritidspersonal går in i klassen för att ge individuellt stöd, men inte att skolpersonal är stödjande resurser på fritids. När ett barn har assistent i skolan är det inte alltid hen följer med till fritids, och vi vet inte om modersmålslärare följer med nyanlända barn in på fritids under introduktionen. Sällan har fritidshemmen tillgång till specialpedagog och handledning. Mot bakgrund av detta är fritidspersonal ofta oroliga för att inte kunna motsvara barnens olika behov. Det har blivit vanligare att fritidspersonal deltar vid utvecklingssamtal eller på möten med elevhälsoteamet, men vi har inte nått den förtätning av personal och komplettering av metoder som var samverkans syfte. Innan samverkan praktiseras fullt ut så att också fritidshemmen kan erhålla resurser och assistans kommer elevstödet inom fritidshemmen att vara fortsatt ostrukturerat och i hög grad beroende av personalens professionalitet. Kvalitetsarbete Ett led i att höja kvaliteten i fritidshemsverksamheten har under de senaste åren varit satsningen Framtidens fritids 1. Målet var att erbjuda alla barn i Botkyrka en lättillgänglig, attraktiv och meningsfull fritid, och de förbättringsområden som utredarna identifierade var tydliggöra och utveckla fritidshemmens uppdrag stärka yrkesrollerna för fritidshemmens personal utveckla samarbetsformerna mellan skola och fritidshem 1 Framtidens fritids, utvecklingsinsatser gällande fritidshemsverksamheten, dnr BOUN/2007:147

101 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[7] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:131 De huvudsakliga punkter som satsningen var tänkt att utmynna i var... ledningen driver frågan om samverkan och dess innehåll fritidspersonal och lärare ingår i arbetslag med ansvar för barnets hela dag och gemensam planering uppdragsbeskrivningen är välförankrad, och alla medarbetare har en individuell kompetensutvecklingsplan en kvalitetsredovisning ska upprättas på verksamhetsnivå verksamheten har en hög andel fritidspedagoger Ett av förslagen i utredningen gick ut på att en utvecklingsfond på kronor inrättades, där fritidshemmen fick söka pengar för lokala insatser. Ansökningar och utbetalningar följs upp av förvaltningen varje år. Utbildning av personal Ett annat förslag handlade om att ta fram en långsiktig fortbildningsplan, och att öka ansträngningarna att rekrytera personal med adekvat utbildning. Förvaltningens insats beträffande fortbildning har bestått av både högskoleutbildning och kortkurser. Högskoleutbildningen genomfördes i samarbete med Södertörns högskola, och under åren deltog åtta stycken i utbildningen. År 2012 var det ingen intagning men till hösten 2013 är två stycken antagna. Det visade sig tyvärr att många av de intresserade inte hade den behörighet som fordras för att komma in på programmet. Till hösten 2013 planeras en annan högskolebaserad ansats innehållande teoretisk och praktisk kunskap samt estetiska lärprocesser, vilket ska beröra en person per fritidshem. De korta kurserna genomfördes åren under namnet Kortlyftet. Fyra gånger per termin erbjöds fortbildning i utepedagogik, matematik, teknik och konstruktion med mera. Både deltagande personal och skolledarna har varit mycket nöjda med kurserna, och utepedagogik och teknik anses ha gjort avtryck i verksamheten, medan metodiken för språkutveckling och stöd till barn med funktionshinder ser ut att behöva förstärkas. En utvärdering av Kortlyftet är påbörjad och kommer att färdigställas under våren Förankring i läroplanen Det är en allmän uppfattning att nätverksmöten och kortlyftskurser har bidragit till kvalitetsarbetet, även om alla enheter inte har möjlighet att låta personalen delta i sådana möten. Som en kvarstående svaghet nämns förankringen i läroplansmålen och hur de formar uppdraget. Även om implementeringen av de nya styrdokumenten (som fritidspersonalen i varierande grad kunnat delta i och ta till sig) har gett nytt liv åt diskussioner om innehåll och mål, behövs fortsatt stöd i att se hur barnens förmågor växer genom fritidsaktiviteter som läsning och samtal. Bilden av fritidspersonalens läroplansinsikter förändrades något genom den fortbildningsdel inom Kortlyftet som

102 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[7] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:131 hade rubriken Uppdrag fritids, där det märktes att många av deltagarna var väl förtrogna med styrdokumenten andra inte. På Uppdrag fritids gick man igenom en kedja för kvalitetsarbetet och utarbetade en mall för fortsatt arbete, men vi vet inte i vilken utsträckning den kommit till användning. Förvaltningen menar att ett systematiskt kvalitetsarbete förankrat i styrdokumenten måste initieras och efterfrågas av skolledningen, och att behovet av erfarenhetsutbyte genom fritidsnätverk är fortsatt stort. Under Kortlyftet diskuterades också det specifika med fritidspedagogik och hur den samspelar med skolans pedagogik, något som är ett stort utvecklingsområde. Några fritidshem har goda erfarenheter, men de flesta tycker att de inte kan arbeta på samma villkor och inte får användning för sin speciella kompetens. Personal När vi talar personalfrågor inom fritidshemsverksamheten tänker vi på såväl täthet som utbildning. Större barngrupper upplevs av personalen dels som en stressfaktor, dels som ett hinder för att kunna arbeta med smågrupper i olika rum. Att rekrytera utbildade fritidspedagoger är idag i det närmaste omöjligt. Ovan har vi beskrivit de utbildningssatsningar som förvaltningen drivit. I tabellen nedan visar vi andelen utbildade fritidspedagoger de senaste åren samt det genomsnittliga antalet barn per årsarbetare. År Fritidsped barn/årsarb % % % % % % 24.1 Det kan inte nog understrykas hur viktig personalfrågan är för fritidshemsverksamheten. Vid genomgången av kvalitetsredovisningarna framgår det att bra personal är en avgörande framgångsfaktor för verksamheten. Även erfarna barnskötare och lärare anställda på fritidspedagogtjänster kan gemensamt skapa ett tryggt och stimulerande fritidsliv för barnen, om de ges

103 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[7] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:131 förutsättningar att lära och utvecklas inom yrket och att tillvarata sina olikheter. Arbetstid Det finns skillnader i hur fritidshemspersonalens arbetstid används. Olika enheter har utarbetat lösningar av olika slag på hur tiden ska gå ihop när det gäller samverkan med skolan arbete i barngrupp under fritidstid planering och reflektion Skillnaderna är också stora när det gäller i vilken utsträckning fritidshemspersonalens specifika kompetens tas tillvara i de aktiviteter som genomförs inom samverkan mellan fritidshem och skola.. För att få till stånd en höjning av den pedagogiska kvaliteten inom kommunens fritidshem måste det finnas tid för utvärdering och reflektion, utifrån vilka förändringar i planeringen kan göras. Förvaltningen föreslås därför få i uppdrag att kartlägga hur fritidshemspersonalens arbetstid disponeras och i samband därmed lyfta fram goda exempel på enheter som planerat in tid för pedagogisk utveckling. Likaså ska förvaltningen analysera innehållet i samverkan mellan fritidshem och skola och sprida goda exempel på hur olika kompetenser ges tillfälle att komplettera varandra.. Stimulanspengar I Ettårsplan 2013 äskade utbildningsnämnden tre miljoner kronor för att genomföra förstärkningar av verksamheten inom fritidshemmen. Förvaltningens genomgång av kvalitetsredovisningar tyder på att det finns behov av förbättringar inom områdena barn i behov av särskilt stöd varierade aktiviteter och miljöer jämställdhetsperspektiv förankring i läroplansmål och möjlighet att omsätta dem i praktiken Dessa frågor är nära kopplade till personalfrågan, beträffande både personalens utbildning och barngruppernas storlek. De medel som tilldelats förbättrar inte rekryteringsläget, men de kan bidra till att vi stärker den befintliga personalen och bidrar till den professionella kvaliteten inom enheterna. Förslag

104 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[7] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:131 Om utbildningsnämnden skulle välja att lägga ut 1.5 mkr i fritidshemsschablonen skulle det inte vara tillräckligt för några substantiella förstärkningar på varje fritidshem, eftersom hela beloppet motsvarar kostnaden för cirka tre fritidspedagoger. En insats som är tämligen enkel att genomföra, relativt billig och ändå betydelsefull för kvaliteten är att varje skolområde ser till att det finns fungerande nätverk för fritidshemspersonalen. Nämnden föreslås därför att fördela ut 0.5 mkr på vart och ett av de tre skolområdena för att kunna anställa pedagogiska utvecklare för fritidshemmen. Arbetsuppgifterna för de pedagogiska utvecklarna kommer att gå ut på att genom nätverken främja ett kvalitetsarbete väl förankrat i läroplanen. Förbättringar i miljön, skolsamverkan, arbetet med barn i behov av särskilt stöd och möjligheten att arbeta med pedagogisk dokumentation kan vara aktuellt beroende på behov och styrkor i området. Områdena avgör själva om de nyttjar resursen till att rekrytera en person som pedagogisk utvecklare eller om de öppnar för att flera befintliga fritidspedagoger avsätter en del av sin arbetstid till pedagogisk utveckling för alla fritidshem i området. Skolledare och fritidspersonal kommer att tillfrågas om form och innehåll för nätverkens och den pedagogiska utvecklarens arbete. Erik Nilsson, förvaltningschef

105 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Dnr UF/2012:132 6 Internkontrollplan 2013 (UF/2012:132) Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att fastställa förvaltningens förslag till internkontrollplan samt att den årliga återrapporteringen ska ske senast i samband med årsredovisningen. Sammanfattning I Botkyrka kommuns Reglemente för budgetansvar och internkontroll står det att nämnd ansvarar för utformning och utförande av den interna kontrollen. Den interna kontrollen är en del i ansvarssystemet. Utformningen av den interna kontrollen måste ske utifrån respektive nämnds behov och förutsättningar. Utbildningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till internkontrollplan för Planen omfattar; de typer av kontroller som ska göras, hur ofta det ska ske, vem som ansvarar för att kontrollen genomförs och till vem rapportering ska ske.

106 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:132 Referens Mari Larsson Mottagare Utbildningsnämnden Internkontrollplan 2013 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att fastställa förvaltningens förslag till internkontrollplan samt att den årliga återrapporteringen ska ske senast i samband med årsredovisningen. Sammanfattning I Botkyrka kommuns Reglemente för budgetansvar och internkontroll står det att nämnd ansvarar för utformning och utförande av den interna kontrollen. Den interna kontrollen är en del i ansvarssystemet. Utformningen av den interna kontrollen måste ske utifrån respektive nämnds behov och förutsättningar. Utbildningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till internkontrollplan för Planen omfattar; de typer av kontroller som ska göras, hur ofta det ska ske, vem som ansvarar för att kontrollen genomförs och till vem rapportering ska ske. Intern kontroll I Botkyrka kommuns Reglemente för budgetansvar och internkontroll står det att nämnd ansvarar för utformning och utförande av den interna kontrollen. Den interna kontrollen är en del i ansvarssystemet. Utformningen av den interna kontrollen måste ske utifrån respektive nämnds behov och förutsättningar. I den interna kontrollen ingår bl a att: fastställa en tydlig ansvars- och befogenhetsfördelning som beslutsattestantförteckning, delegationsordning samt ange i vilken omfattning anmälan utöver delegation ska ske. utforma nämndens interna rutiner för verksamhetsplanering, budgetering, budgetuppföljning. I detta ingår bl a att fastställa och rapportera in internbudget i redovisningssystemet, utföra regelbundna uppföljningar Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

107 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:132 av ekonomi- och verksamhetsutfall samt göra avstämningar av nämndens tillgångs- och skuldkonton. göra stickprovskontroller av inköpsverksamheten, lönerapporteringen och debiteringsverksamheten. fastställa rutiner för attest av ekonomiska transaktioner. att personal känner till och följer lagar och reglemente som berör respektive verksamhetsområde. Respektive nämnd ska fastställa en årlig plan för den interna kontrollen. Planen ska visa vilka typer av stickprovskontroller som ska göras och inom vilka områden. Planen ska också visa hur återrapportering till nämnden ska ske och hur ofta detta ska ske. Intern kontrollplan Utifrån Botkyrka kommuns Reglemente för budgetansvar och internkontroll har utbildningsförvaltningen upprättat ett förslag till internkontrollplan för 2013 och återrapportering. Planen omfattar - de typer av kontroller som ska göras - hur ofta det ska ske - vem som ansvarar för att kontrollen genomförs - till vem rapportering ska ske samt att skriftlig återrapportering av genomförd internkontroll ska göras till utbildningsnämnden en gång per år, senast i samband med årsredovisningen. Erik Nilsson Förvaltningschef Peter Dacke Administrativ chef

108 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Adm enheten Mari Larsson INTERN KONTROLLPLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013 Granskningen Kontrollmoment Metod Frekvens Kontrollansvar Rapportering till avser Delegation Anmälan och rapportering Kontroll att delegations- En gång/år Verksamhetssekr/ Förvaltningschef av delegation listor lämnas registrator Attestrutiner i Att gällande rutiner följs Stickprov Tre gånger/år Controller Förvaltningschef resurskörningarna Leverantörsfakturor Att fakturor är korrekta Stickprov En gång/år Controller Adm chef Internfakturor avseende inköp, kontering, betalningsvillkor, moms, underlag God redovisningssed Är periodiseringarna Stickprov En gång/år Controller Adm chef rättvisande Kundfakturor Är underlagen fullständiga Stickprov En gång/år Handläggare, Adm chef barnomsorg och fritids Håller dessa vid rättslig barnomsorg prövning Upphandling/inköp Görs inköp hos leverantör Stickprov En gång/år Controller Adm chef med ramavtal Resursfördelning Rätt priser Stickprov Tre gånger/år Controller Adm chef Rätt pengar till enheter

109 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Dnr UF/2012:89 7 Yttrande över ansökan om utökning - Familjedaghemmet Lilla Hamringe (UF/2012:89) Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner Familjedaghemmet Lilla Hamringes ansökan om att utöka antalet barn i befintlig pedagogisk omsorg på Hamringevägen 84 i Tullinge från sex till att omfatta maximalt sju barn i åldern 1-5 år. Godkännandet gäller under förutsättning att Malin Örtengren också anställer en utbildad person som hjälper till i verksamheten för erforderlig tillsyn och god kvalitet i befintlig pedagogisk omsorg. Sammanfattning Familjedaghemmet Lilla Hamringe har inkommit med en ansökan om att utöka sin befintliga pedagogisk omsorg från sex till maximalt sju barn i åldern 1-5 år. Lilla Hamringe drivs med en naturprofil, startade i augusti 2011 och har i dagsläget sex barn inskrivna. Lokalerna omfattar ca 100 kvm och merparten av verksamheten bedrivs utomhus. Malin har ansökt om att utöka från sex till sju barn bland annat på grund av syskon som står i kö och för att kunna utveckla Lilla Hamringe till en renodlad uteverksamhet. Vila kommer att ske utomhus i vindskydd och mat kommer att tillagas på spritkök. I utbildningsförvaltningens riktlinjer för godkännande står att det bör vara maximalt sex barn i pedagogisk omsorg. Högst sex barn i gruppen ses ofta som ett riktvärde i kommunerna men är ingen lagstadgad gräns. Barngruppens storlek bör anpassas utifrån de behov som finns i barngruppen enligt Skolverkets allmänna råd. I regeringens proposition om kvalitet i förskolan föreskrivs att antalet barn i gruppen ska vara lämpligt utifrån ålder, kön, behov av särskilt stöd och modersmål, barngruppens kontinuitet, personalens kompetens, lokalernas beskaffenhet, upptagningsområde och vistelsetid m.m. Befolkningsprognosen för Tullingeområdet de närmaste åren visar att antalet barn i åldern 1-5 år ökar i området. Det är förvaltningens bedömning är att en utökning av antalet barn från sex till maximalt sju barn inte medför betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen och att pedagogik och personaltäthet är tillräcklig för verksamhetens behov om en utbildad person anställs och om verksamheten bedrivs som uteverksamhet.

110 TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:89 Referens Erika Nysäter Mottagare Utbildningsnämnden Familjedaghemmet Lilla Hamringe Yttrande över ansökan om utökning av antalet platser från sex till sju på Familjedaghemmet Lilla Hamringe i Tullinge Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner Familjedaghemmet Lilla Hamringes ansökan om att utöka antalet barn i befintlig pedagogisk omsorg på Hamringevägen 84 i Tullinge från sex till att omfatta maximalt sju barn i åldern 1-5 år. Godkännandet gäller under förutsättning att Malin Örtengren också anställer en utbildad person som hjälper till i verksamheten för erforderlig tillsyn och god kvalitet i befintlig pedagogisk omsorg. Sammanfattning Familjedaghemmet Lilla Hamringe har inkommit med en ansökan om att utöka sin befintliga pedagogisk omsorg från sex till maximalt sju barn i åldern 1-5 år. Familjedaghemmet ligger i en villa på Hamringevägen 84 i Tullinge och drivs med en naturprofil. Lilla Hamringe startade i augusti 2011 och har i dagsläget fem barn inskrivna och från vecka 46 tillkommer också ett barn till. Lokalerna omfattar ca 100 kvm och merparten av verksamheten bedrivs utomhus. Öppettiderna är kl med anpassning till föräldrarnas behov. Malin har ansökt om att utöka från sex till sju barn bland annat på grund av syskon som står i kö och för att kunna utveckla Lilla Hamringe till en renodlad uteverksamhet. Vila kommer att ske utomhus i vindskydd och mat kommer att tillagas på spritkök. I utbildningsförvaltningens riktlinjer för godkännande står att det bör vara maximalt sex barn i pedagogisk omsorg. Högst sex barn i gruppen ses ofta som ett riktvärde i kommunerna men är ingen lagstadgad gräns. Barngruppens storlek bör anpassas utifrån de behov som finns i barngruppen enligt Skolverkets allmänna råd. I regeringens proposition om kvalitet i förskolan föreskrivs att antalet barn i gruppen ska vara lämpligt utifrån ålder, kön, behov av särskilt stöd och modersmål, barngruppens kontinuitet, personalens kompetens, lokalernas beskaffenhet, upptagningsområde och vistelsetid m.m. Lokalerna där Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post erika.nysater@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

111 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:89 verksamheten ska bedrivas ska vara lämpliga för att kunna bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen. Befolkningsprognosen för Tullingeområdet de närmaste åren visar att antalet barn i åldern 1-5 år ökar i området. Det är förvaltningens bedömning är att en utökning av antalet barn från sex till maximalt sju barn inte medför betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen och att pedagogik och personaltäthet är tillräcklig för verksamhetens behov om en utbildad person anställs och om verksamheten bedrivs som uteverksamhet. Bakgrund Med benämningen pedagogisk omsorg menas förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som inte är förskola, fritidshem, öppen förskola eller öppet fritidshem. Familjedaghem ingår i begreppet pedagogisk omsorg. Pedagogisk omsorg kan vara med eller utan anställd personal i enskild regi. Malins make Hans Örtengren arbetar som lärare men är tjänstledig på måndagar för att kunna hjälpa till i verksamheten. Verksamheten startade i augusti 2011 och har ansökt om att utöka från sex till med sju barn. Företrädare för utbildningsförvaltningen har inspekterat verksamheten inför starten 2011 och under 2012 som en del av den årliga tillsynen. Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg (2012) utgår bl.a. från följande bestämmelse: Av 25 kap. 7 skollagen följer att pedagogisk omsorg ska bedrivas i grupper med en lämplig sammansättning och storlek och erbjuds en god miljö. Huvudmannen bör: anpassa barngruppens sammansättning och storlek så att det enskilda barnets och gruppens behov kan tillgodoses, samt vid utformningen av barngruppen ta hänsyn till faktorer som personalens kompetens, barnens ålder, barn med annat modersmål än svenska, barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling, lokalernas storlek och utformning, barnens närvarotider, samt förhållandet mellan personalens egna barn och andra barn i gruppen. Det finns inte någon bestämd gruppstorlek som är optimal i alla sammanhang utan förutsättningarna varierar. Det är därför viktigt att huvudmannen anpassar barngruppens sammansättning och storlek så att ett gruppinriktat arbetssätt som tillgodoser både det enskilda barnets och gruppens behov samt främjar ett positivt samspel mellan barnet och gruppen möjliggörs. Om en barngrupp blir

112 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:89 för stor riskerar dock de positiva effekterna av att vistas i en grupp att bytas till sin motsats. En konsekvens av för stor barngrupp kan vara att samspelet mellan personalen och barnen och mellan barnen påverkas negativt med stress och hög ljudnivå som följd. När gruppen blir för stor är dessutom relationer svåra att överblicka och det kan bidra till en känsla av otrygghet. Skolverket skriver att utbildad och erfaren personal har goda förutsättningar att arbeta med samspelet och relationerna i barngruppen och att stödja och stimulera barnen. Vilken kompetens personalen har är därför en viktig faktor för huvudmannen att ta hänsyn till vid utformningen av barngruppen. Malin har inte förskollärarutbildning utan en examen i lingvistik och har arbetat som resurspedagog och drivit en öppen förskola i Stockholm. Malin ämnar även anställa en barnskötare som under våren ska utbilda sig till förskollärare på distans. Det är viktigt att huvudmannen vid utformningen av barngruppen tar hänsyn till barnens ålder eftersom stora grupper kan få negativa effekter framför allt när det gäller de yngsta barnen som är beroende av täta och stabila vuxenkontakter. För de yngsta barnen och för barn med annat modersmål än svenska är det extra betydelsefullt med täta vuxenkontakter för barnens språkutveckling. Det är vidare viktigt att ta hänsyn till om det finns barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling i gruppen eftersom många av dessa barn gynnas av att vara i en mindre barngrupp. Familjedaghemmet Lilla Hamringe har för närvarande inga barn med annat modersmål än svenska eller barn med behov av särskilt stöd. De inskrivna barnen är mellan 1,5 och 3 år gamla så de är relativt unga och behöver mycket tillsyn. Det är viktigt att man i gruppsammansättningen beaktar att lokalerna är anpassade för de barn som ska vistas där. Det vill säga att det finns tillräckliga utrymmen för barnens aktiviteter samt att de är utformade så att de är säkra och överblickbara. I utbildningsförvaltningens Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola och enskild pedagogisk omsorg (2011) står att varje verksamhet ska ha lokaler som är anpassade till barnantalet oavsett om aktiviteter ofta förläggs utanför lokalerna. Lokalerna är på ca 100 kvm så det blir relativt trångt med ett barn till, varför verksamheten ska bedrivas som renodlad uteverksamhet. Barnens olika närvarotider kan påverka, t.ex. om en del barn regelmässigt deltar under kortare tid än andra och barnen därigenom ges minskade möjligheter att lära känna varandra. Många barn med olika närvarotider kan också påverka genomförandet av olika aktiviteter. Barngruppens storlek kan variera beroende på det antal timmar varje barn har behov av barnomsorg. Generellt är grupper där barnens närvarotider varierar mer personalkrävande än andra. Malin uppger att barnskötaren som ska anställas kommer att arbeta 2-3 dagar i veckan ca

113 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012: timmar per dag, främst mellan kl när antalet barn är som störst. Barnens närvarotider är vanligen mellan kl 8-16 och några är mellan kl Personalen kan ha sina egna barn i pedagogisk omsorg som de själva bedriver, vilket Malin Örtengren dock inte har. Eftersom verksamheten bedrivs i hennes hem finns Malins två äldre barn på 7 och 12 år där som trots att de inte deltar i verksamheten ändå kan påverka gruppen. Detta är en viktig faktor att beakta vid utformningen av barngruppen i pedagogisk omsorg. En annan faktor att beakta i konsekvensutredningen är barngruppens kontinuitet där flera barn har börjat och slutat sedan verksamheten startade i augusti 2011, varför barngruppen för tillfället är minskad till fem barn. Utbildningsförvaltningens bedömning är att verksamheten kan tillgodose behovet för upp till sju barn i befintliga lokaler samt att pedagogik och personaltäthet är tillräcklig för verksamhetens behov om det anställs en utbildad person till och om verksamheten bedrivs som uteverksamhet. Vid utbildningsförvaltningens tillsynsbesök i november uppgav Malin Örtengren att anställningen skulle omfatta ca 20 timmar i veckan, uppdelat på ca 2-3 dagar i veckan. En dag i veckan arbetar även Malins make Hans i verksamheten. Enligt vad Malin uppger kommer hon dock att vara ensam med sju barn ca en dag i veckan, vilket är problematiskt utifrån tillsynsansvaret. Godkännandet gäller därför under förutsättning att Malin Örtengren också anställer en utbildad person som hjälper till i verksamheten för erforderlig tillsyn och god kvalitet i befintlig pedagogisk omsorg. Om Malins make hjälper till en dag räcker det att barnskötaren är där de andra dagarna. Enligt befolkningsprognosen kommer befolkningen att fortsätta att öka i närområdet så det är förvaltningens uppfattning att verksamhetens utökning med ett barn inte kommer att påverka befintlig kommunal barnomsorg negativt i särskilt stod omfattning, varken organisatoriskt eller ekonomiskt. Utbildningsförvaltningen anser att ansökan och utökning av verksamheten uppfyller gällande lagar och kommunens kriterier och föreslår att utbildningsnämnden godkänner Lilla Hamringes ansökan om att utöka antalet barn i befintlig pedagogisk omsorg på Hamringevägen 84 i Tullinge från sex till att omfatta maximalt sju barn i åldern 1-5 år. Erik Nilsson Förvaltningschef Expedieras till Familjedaghemmet Lilla Hamringe

114

115

116

117

118