Vem väljer? Olika logik för toppledare i politik och näringsliv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem väljer? Olika logik för toppledare i politik och näringsliv"

Transkript

1 Norden inte längre bäst i världen Kvotering plager ikke kvinner i norske aksjeselskaper magasin Krav på jämställdhet när det nya Island byggs En af tre er nok i Danmark Nordisk institutt for kunnskap om kjønn Tema: Kön och makt i Norden Vem väljer? Olika logik för toppledare i politik och näringsliv

2 Intro bosse parbring Redaktör för NIKK magasin Vem väljer? är en lika intressant fråga som Vem blir vald? 12 Inte längre bäst. Rwanda med en majoritet kvinnor i parlamentet har gått om alla länder i Norden. På nationell nivå har de nordiska länderna kommit ganska långt när det gäller kvinnors position i politiken. Först kommer Sverige med 47 procent kvinnor i Riksdagen. Sist kommer Dan mark med 38 procent kvinnor i Folketinget. Men det är sämre ställt i kommunerna. I Danmark är bara var fjärde kommunpolitiker en kvinna och det är inte så mycket bättre i flera andra nordiska länder. Men politiken befinner sig ändå hästlängder från näringslivet. Där är fortfarande mansdomi nansen total. Enda undantaget är norska styrelser i börsnoterade aktiebolag. Politikernas kvoteringslag gör att de norska företagen särskiljer sig. Lagen har satt fokus på hur styrelseledamöter blir valda. Tidigare har åtgärder ofta riktats mot kvinnor för att göra dem styrelsekompetenta, men nu måste själva urvalssystemet ändras. Vem väljer? har blivit en lika intressant fråga som Vem blir vald? Även inom politiken är Vem väljer? en berättigad fråga. Vanliga väljare har svårt att påverka partilistorna det gör partierna själva. NIKK satte förra året igång forskningsprojektet Kön och makt i Norden, på uppdrag av de nordiska jämställdhetsministrarna. Tjugo forskare har kartlagt toppositioner inom politik och näringsliv i de nordiska länderna och de självstyrande områdena. Ett av de viktigaste resultaten är att den sam hällspolitiska diskussionen, bevakningen av jämställdhetsfrågor och trycket från kvinnorörelsen är avgörande för jämställdhetsutvecklingen. I NIKK magasin möter du några av forskarna och deras resultat. Detta temanummer kan med fördel läsas tillsammans med NIKK magasin 1/08 med ledarskap som tema. Om du inte har det sedan tidigare finns det att läsa eller beställa på Där hittar du också den omfattande forskningsrapporten från projektet Kön och makt i Norden. Bosse Parbring 16 Fler kvinnor. Hafdís Jónsdóttir driver Islands största gym och vill ha minst 40 procent kvinnor i styrelserna. NIKK magasin ISSN UTGIver NIKK Nordisk institutt for kunnskap om kjønn PB 1156 Blindern, NO-0317, Oslo Telefon Telefaks: ANSVARLIG REDAKTØR Solveig Bergman REDAKTØR Bosse Parbring DESIGN Aina Griffin Layout Bosse Parbring TRYKK Zoom Grafisk AS OPPLAG 9000 eks. FORSIDEFOTO Colourbox ABONNEMENT Abonnementet er gratis og inkluderer tre numre i året, to på skandinavisk, ett på engelsk. Bestil på 30 Experter i politiken. Två tredjedelar av expertutlåtanden i Finlands riksdag görs av män. 2 NIKK magasin 3.09

3 Innehåll nr 3.09 NIKK magasin 8 Hjemme hos Hr. og Fru Danmark er der ikke ophidselse over den lave kvindeandel, og Fru Danmark stemmer ikke selv på en kvinde. u l r i k kj æ r, f o r s k e r 22 Mange av de kvinner som har kommet inn de siste årene mener at hadde det ikke vært for loven hadde de ikke blitt spurt. At de er kvalifiserte vet de jo selv at de er. v i b e k e he i d e n r e i c h, f o r s k e r 8 En af tre er nok Nordiske kvinder har i stigende grad fået foden indenfor på magtens lokalpolitiske arena undtagen i Danmark, hvor hverken vælgere eller partier tilsyneladende er utilfredse med situationen. 12 Norden inte längre bäst i världen Den samhällspolitiska diskussionen, bevakningen av jämställdhetsfrågor och trycket från kvinnorörelsen är avgörande för jämställdhetsutveckling. Det är ett av de viktigaste resultaten från NIKKs forskningsprojektet om kön och makt i politik och näringsliv. 16 Nu byggs det nya Island Finanskrisen på Island orsakades av en klick män inom politik och näringsliv med alltför nära band till varandra. Det menar många islänningar. De vill se en rejäl förändring när det nya Island återuppbyggs. 22 Kvotering plager ikke kvinner ASA-loven er ikke så mye mer å diskutere. Den er innført, og den fungerer, sier Siri Fürst, styremedlem i ett av Norges vel 400 allmennaksjeselskaper. 24 Sett press på dørvokterne Du finner en langt høyere andel kvinner i den norske regjeringen enn du finner i topplederstillinger i næringslivet. Hvordan kan det ha seg? 28 Det är honom vi vill ha En manlig toppledare i ett storföretag är en symbol som är svår att rucka på med rationella argument. Därför hjälper det inte alltid att hävda att könsblandade miljöer är mer lönsamma än enkönade miljöer. Det kan vara en förklaring till varför jämställdheten låter vänta på sig inom näringslivet. 30 Dolda makthavare i politiken Politiken får ofta stå fram som en föredömligt jämställd arena i de nordiska länderna. Men makten är inte färdigfördelad när valurnorna stänger. De experter som riksdagens utskott kallar in på hörande är en dold grupp makthavare. 32 Kommunala bolag liknar privata företag Kommunala bolag tycks vara en skyddad verkstad. En studie av svenska regionala energibolag visar att fyra av fem styrelseledamöter är män. Detta trots att de politiska partierna i många fall bestämmer vem som ska sitta i styrelserna. 33 Krönika: Ett hisstal för jämställdheten Elina Laavi, generalsekreterare för borgerliga Samlingspartiets kvinnoförbund i Finland, skriver ett så kallat hisstal om vad vi bör göra för jämställdheten. 35 Ledare Multikulturalism utmanar forskning och politik NIKK magasin

4 Aktuellt De belönas inte för att de är kvinnor. De belönas för att de har gjort en viktig och fundamental upptäckt. g ö r a n ha n s s o n, n o b e l k o m m i t t é n, o m de tv å kv i n n l i g a no b e l p r i s t a g a r n a i me d i c i n norden Kunskapsöversikt om skola och jämställdhet Det har blivit vanligare att nordisk skolforskning om jämställdhet också tar hänsyn till andra kategorier som klass, etnicitet, sexualitet och ålder. Det visar kunskapsöversikten Nordisk forskning om genus och jämställdhet i skola och utbildning: Kunskapsöversikten är gjord av Eva Nyström, fil dr i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, och presenterar aktuell forskning och jämställdhetspolitik med fokus på kön och skola. Kunskapsöversikten är beställd av NIKK och är en uppföljning av den tidigare rapporten Køn, ligestilling og skole Eva Nyström ger en översiktlig bild av den nordiska forskningen inom området de senaste fem åren. Teman som forskningen berör är exempelvis skolpolitiska och fackliga frågor, skolprestationer och utbildningsval, skolämnen, skolvardag och interaktion, övergrepp och kränkningar samt heteronorm och homofobi. Kunskapsöversikten kan läsas på nikk.no. NIKK får ny kontorchef Mona Larsen-Asp er pr. den 1. oktober 2009 ansat som kontorchef på NIKK. Mona Larsen-Asp er oprindeligt uddannet journalist, men har i mere end 15 år arbejdet med ligestilling og administration; først ved Ligestillingsrådet/Ligestillingssenteret i Oslo som rådgiver og siden som underdirektør. Mona Larsen-Asp kommer til NIKK fra en stilling som underdirektør ved samfundsafdelingen på Likestillingsog diskrimineringsombudet i Norge. norden Flickor och pojkar i skilda klassrum Vår forskning slår fast att både pojkar och flickor känner sig mer tillfreds i könsuppdelad undervisning. Men det finns fallgropar. Det sa forskaren Mike Younger på en nordisk konferens. Konferensen om jämställdhet i skolan arrangerades september 2009 i Reykjavik av det isländska ordförandeskapet i Nor d iska ministerrådet. Mike Younger, från Cambridge University, talade om hur skolan kan bli bättre på att fånga upp pojkar som halkar efter i skolresultaten, utan att flickorna glöms bort. Könsuppdelad undervisning har tidigare förespråkats för flickornas skull, men på senare tid även för pojkarnas skull. Men det är en kontroversiell fråga. Det finns otvetydigt en del forskning som tyder på att enkönad undervisning kan förstärka stereotypa bilder och attityder, belönar machobeteende hos pojkar och manliga lärare samt marginaliserar de pojkar som inte kan identifiera sig med den hegemoniska maskuliniteten. Vissa krav måste uppfyllas Men Mike Younger menar att könsuppdelad undervisning kan fungera bra för både flickor och pojkar givet att vissa förutsättningar uppfylls. Könsuppdelad undervisning kan fungera om den är fokuserad, betonar undervisningssätt och resurser, erbjuder en gemensam snarare än en skild läroplan, ges starkt stöd från skolledning och klasslärare. Men om den tillämpas på att ogenomtänkt sätt kan den bli katastrofal. Under en workshop presenterade företrädare för den så kallade Hjallipedagogiken hur de arbetar med könsuppdelad undervisning. Den bedrivs i Island i 13 förskolor och skolor för lägre åldrar. Flickor och pojkar går i skilda klasser men träffas en gång om dagen. På så sätt menar skolorna att pojkar och flickor får en lugnare miljö. Lärarna försöker medvetet bredda de traditionella könsrollerna hos eleverna. När flickorna och pojkarna träffas får de lära sig att umgås med varandra. Straightfabrik Hjalliskolorna tillämpar en så kallad kompensatorisk pedagogik som bland annat innebär att pojkarna får social träning och flickorna en individuell träning. Skolorna är faktiskt en straightfabrik, säger Matthias Matthiasson, som arbetar vid skolan Hjallastefnan, som svar på att han fått höra att eleverna blir bögar och lesbiska av att de är uppdelade. Vi vill se att eleverna har ett vänskapsförhållande till varandra. Pedagogikforskaren Eva Nyström från Umeå universitet reagerade mot just detta. Hon tycker att den könsuppdelade undervisningen riskerar att förstärka den heteronorm som redan finns i samhället. Det blir tydligt att det handlar om två olika kön. Den könsuppdelade undervisningen reproducerar en skillnad. BOSSE PARBRING 4 NIKK magasin 3.09

5 Aktuellt norden Män i majoritet bland jämställdhetsministrar För första gången någonsin är nu männen i majoritet bland de nordiska jämställdhetsminist rarna. När Audun Lysbakken (bilden) blir statsråd i Norges nya regering är tre av fem jämställdhetsministrar män. Audun Lysbakken (Socialistisk venstre) efterträder Anniken Huitfeldt (Arbeiderpartiet) som jämställdhetsminister i Norges nyvalda rödgröna regering. Hon blir istället kulturminister. Norge har nu en regering bestående av tio kvinnor och tio män. Med Lysbakken som ny jämställdhetsminister är män nen i majoritet bland de nordiska jämställdhetsministrarna. I Finland har kulturminister Stefan Wallin (Svenska folkpartiet) an sva ret för jämställdhet och i Island har socialminister Árni Páll Árnason (Socialdemokraterna) jämställdhets frågorna på sitt bord. Bara Sverige och Danmark har nu kvinnor som jämställdhetsministrar. I Sverige är Nyamko Sabuni (Folkpartiet) integrationsoch jämställdhetsminister och i Danmark har arbetsmarknadsminister Inger Støjberg (Venstre) ansvar för jämställdhetsfrågor. Solveig Bergman, direktör på NIKK, konstaterar att det i Norden skett stora förändringar på kort tid inom jämställdhetspolitiken. Den betraktas inte längre endast som en kvinnosak. Att majoriteten av jämställdhetsministrarna i de nordiska länderna nu är män har ett viktigt symboliskt värde och understryker att jämställdhetsfrågorna även berör män. Samtidigt är det viktigt att man inte glömmer de kritiska rösterna som på minner om att en ministers kön inte är av gör ande. Könade maktstrukturer finns fortfarande kvar, säger Bergman. Foto: Mona Wærnes finland Från kvinnor till genus Från början av höstterminen 2009 har studenter vid Helsingfors universitet kunnat välja att studera genusforskning. Läroämnet som för nästan tjugo år kallades kvinnoforskning har bytt namn till genusforskning. Av finska universitet är Helsingfors för närvarande den enda som har ett läroämne som heter genusforskning, men temat diskuteras på andra universitet i Finland också. Enligt professor Tuija Pulkkinen från Kristina-institut, som är enheten för genusforskning vid Helsingfors universitet, kommer namnbytet inte att betyda ändringar i forskningseller undervisningsinnehåll. Hon betonar att genusforskning är ett kunskapsområde som har sina rötter i kvinnorörelsen. Dessutom, under rubriken genusforskning finns också queerforskning och maskulinitetsforskning. Mer om kjønn og klima Illustrationsfoton: Colourbox Forskningsprosjektet Another Climate skal se på hvilken rolle kjønnsmaktstrukturer spiller i den enkelte kommunens klimaarbeid. Prosjektet er i regi av Nordisk ministerråds forskningssenter på regionalområdet (Nordregio). Another Climate er så vidt biologen Måns Andersson vet Nord-Europas største forskningsprosjekt innen kjønn og klima. Først og fremst er dette et pionerprosjekt. Men med alle Sveriges 256 kommuner som nedslagsfelt, må det sies å være omfattende nok. I første del av prosjektet har vi gjort en kvantitativ analyse av alle kommunene og målt klimaarbeidet deres opp mot blant annet likestillingsindekser. Nå står den kvalitative delen av analysen for tur, hvor vi skal gå mer i dybden og se på hvordan klimaarbeidet virkelig fungerer i forhold til kjønn og likestilling. Kommunenes holdning til prosjektet varierer stort. Man skulle tro at de fleste var på midten av en skala, der man forstod litt av vad vi vil finne ut av når det gjelder kjønn, makt og miljø. Men det virker som om man enten forstår ingenting, eller så har man allerede forstått ganske mye, forteller Måns Andersson. Bestill NIKK magasin sitt temanummer og les mer om klima på Rättelse I NIKK magasin 2.09 presenterades statistik över kvinnors och mäns konsumtion av kött i en artikel på sidorna Några uppgifter är tyvärr felaktiga, vilket NIKK magasin beklagar. Köttkonsumtionen i Ghana var 2002 i genomsnitt 27 gram per person och dag, enligt databasen Earthtrends. I Kina är enligt Earthtrends motsvarande siffra 143 gram och i Danmark 400 gram. De danska och norska statistiska källorna i artkeln anger en lägre konsumtion för kvinnor och män än Earthtrends. Därför är statistiken inte direkt jämförbar. Att det finns betydande skillnader mellan könen och mellan olika delar av världen kan dock fortfarande slås fast. NIKK magasin

6 Aktuellt sagt: Problemet med debatten er at alle tror de er spesialister på kjønn, da det er noe alle utøver hver dag. w e n c k e mü h l e i s e n, f a g l i g le d e r fo r kj ø n n s f o r s k n i n g e n ve d u n i v e r s i t e t e t i st a v a n g e r om kr i t i k k e n mo t kj ø n n s f o r s k n i n g e n i no r g e norden Håll dig uppdaterad! Vad händer inom forskning och jämställdhetspolitik i Norden? Få nyheter, artiklar, konferenstips och information om nya publikationer direkt i din e-post. Prenumerera på NIKKs månatliga nyhetsbrev på eller besök oss på Facebook. norge Fortfarande mansdominans Kvinnorna utgör 39 procent av det nyvalda Stortinget i Norge. Antalet kvinnor ökar från dagens 64 till 66. Därmed lämnar Norge över sin jumboplats i nordiska sammanhang till Danmark, som med sina 38 procent har den lägsta andelen kvinnor i sitt parlament. Mari Teigen, forskare vid Institutt for samfunnsforskning, tolkar däremot inte denna ökning som en indikation på att det går bra för jämställdheten. För det första handlar det bara om två stycken. För det andra avgörs könssammansättningen av hur många representanter Høyre och Fremskrittspartiet får in. Går det bra för dem betyder det färre kvinnor, säger Mari Teigen. De två borgerliga partierna har nämligen inga kvotregler. Till skillnad från de övriga fem partierna varvar de inte listorna med varannan kvinna och varannan man. Det är paradoxalt att Stortinget har godkänt en lag om könskvotering i näringslivets styrelser, samtidigt som frågan om könsfördelning i politiken förpassas till frivilliga lösningar inom de enskilda partierna, säger Mari Teigen. Finland Ny könsneutral läroplan Finlands undervisningsminister Henna Virkkunen vill utreda om skolan kan bli mer könsneutral. Hon har upprättat en arbetsgrupp som ska föreslå verktyg till att minska könssegregeringen i grundskolan. Arbetsgruppens resultat ska användas när läroplanen i Finland förnyas Virkkunen anser att efter reformen borde undervisningsmaterialet vara könsmedvetet. Enligt Virkkunen påverkar flickors och pojkars uppfattningar om sina kunskaper utbildningsval och yrkesval. Därför förväntar hon sig att en mer könsneutral grundskola ska hjälpa till att minska löneskillnaden mellan könen. Sverige Statliga myndigheter granskade Drygt en tredjedel av de statliga myndigheterna i Sverige säger att de inte har något pågående arbete med jämställdhetsintegrering. Bland de myndigheter som bedriver jämställdhetsintegrering bedömer dock tre av fyra att detta arbete är framgångsrikt. Det framgår av en rapport från Program för jämställdhetsintegrering i staten, Jämi, som arbetar på uppdrag av svenska regeringen med att bygga upp ett stöd för statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering. Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet fick uppdraget i juli Jämi kommer att verka till den 31 december Rapporten är gjord av statsvetaren Helena Olofsdotter Stensöta och bygger på en enkätundersökning riktad till 216 statliga förvaltningsmyndigheter med en svarsfrekvens på 88 procent. Rapporten diskuterar vad som kan förklara skillnaderna mellan olika myndigheters framgång i arbetet. Flera myndigheter hävdar att jämställdhetsintegrering överhuvudtaget inte är aktuell inom deras verksamhet. 6 NIKK magasin 3.09

7 8 En af tre er nok 12 Norden inte längre bäst i världen 16 Nu byggs det nya Island 22 Kvotering plager ikke kvinner 24 Sett press på dørvokterne 28 Det är honom vi vill ha Tema: 30 Dolda makthavare i politiken 32 Kommunala energibolag liknar privata företag kön & makt Illustrationsfoto: Colourbox Medan jämställdheten kommit förhållandevis långt inom politiken i Norden, är läget det motsatta inom näringslivet. Dessutom är mansdominansen fortfarande stor i kommunerna. Trots att det är 100 år sedan danska kvinnor fick rösträtt. NIKK magasin

8 Danmark står i stampe En af tre er nok Nordiske kvinder har i stigende grad fået foden indenfor på magtens lokalpolitiske arena undtagen i Danmark, hvor hverken vælgere eller partier tilsyneladende er utilfredse med situationen. af ulrikke moustgaard Når danskerne går til kommunalvalg 17. november 2009, er det en ganske særlig dag for de danske kvinder. Sidste år var det nemlig 100 år siden, at Danmarks kvinder for første gang fik stemmeret og kunne stille op til lokale valg. Jubilæet blev markeret flere steder gennem året, hvor konferencer, debatmøder og udstillinger satte fokus på 100-året. Men er der noget at fejre? Kaster man et blik på de tørre tal over den faktiske kvinderepræsentation i danske kommunalbestyrelser, kan hurra-råbene for 100-året klinge lidt hult. Danmark er i sammenligning med sine nordiske naboer et u-land, når det gælder kvinders politiske indflydelse på den lokale magtscene. Mens et land som Sverige fik besat 42 procent af pladserne i de lokale folkevalgte forsamlinger af kvinder ved sidste lokalvalg, var det tilsvarende tal i Danmark kun på 27 procent. En ringe kvinderepræsentation der kun overgåes af selvstyre-området Grønland med 25 procents kvinderepræsentation på den lokale magtscene. Danmark står i stampe, siger professor Drude Dahlerup fra Stockholms Universitet, Man hører ikke kritiske røster fra partierne, der kræver større kvindeandel. u l r i k kj æ r, f o r s k e r der har forsket i kvinder i politik i en lang årrække. Hun peger især på, at forskellen mellem kvinderepræsentationen i de lokale magtorganer i nabolandene Danmark og Sverige er temmelig stor. Stagnation Det begyndte ellers godt i Danmark, da kvindebevægelsen tog fart i slutningen af erne og starten af 1970 erne og lavede kampagner for at få valgt kvinder ind i både byrådene og Folketinget. Antallet af kvinder, der blev valgt i de danske byråd, var ikke overvældende, men tallet var langsomt stigende og fulgte tendensen på den landspolitiske arena. Sådan så situationen også ud i andre dele af Norden. Men i 1993 stagnerede tendensen i Danmark. Umiddelbart kan det virke ulogisk, at så få medlemmer af de danske byråd er kvinder. Danske kvinder har nemlig tradition for at engagere sig aktivt i deres daglige nærmiljø. Tager man til et bestyrelsesmøde i en dansk skole eller daginstitution, vil kvinderne ofte være i overtal. De få kvindelige byrødder passer også dårligt sammen med de kønsmæssige udviklinger 8 NIKK magasin 3.09

9 Møde i Københavns Borgerrepræsentation. Flere kvindelige kommunalpolitikere har peget på, at det kan være svært at tiltrække kvinder til kommunalpolitikken på grund af organiseringen af det kommunalpolitiske arbejde. Foto: Scanpix i landspolitikken. 38 procent af de danske medlemmer af Folketinget er i dag kvinder, og kvinderne er ved at hale ind på mændene på posten som partiformand. Fire ud af Folke tingets ni partier har i dag en kvinde i spidsen tre af dem er blandt de største og mest magtfulde. Og politiske kommentatorer taler ligefrem om, at partier uden en markant og stærk kvindeprofil, står sig særdeles dårligt i det aktuelle danske politiske landskab. Men ude i kommunerne er situationen en anden. Ninna Thomsen fra Socialistisk Folkeparti var en af de kvinder, der blev valgt til borgerrepræsentationen i København ved det seneste valg. Hun mener, at kommunalpolitikken taber kvinderne, fordi den er for nørdet. - Der er for lidt værdipolitik i forhold til det landspolitiske. Hvis man stiller op til kommunalvalg, fordi man gerne vil diskutere, hvad det er for skoler, vi har, og hvad vi ønsker med dem, bliver man let skuffet. Kommunalpolitik er meget teknisk; det handler for meget om administration, tekniske detaljer og budgetter. Mange opfatter det ikke som rigtig politik, siger hun. NIKK magasin

10 Hver tredje er nok Flere forskere har spekuleret i, hvad stagnationen i den danske kvinderepræsentation i kommunerne kan skyldes. Det handler ikke kun om, at få kvinder bliver valgt men også om, at få kvinder kandiderer. Siden 1985 og frem til i dag har under hver tredje byrådskandidat i Danmark været kvinde til sammenligning var 40 procent af de opstillede kandidater til det finske kommunalvalg i 2008 kvinder. Den danske kommunalforsker Ulrik Kjær har formuleret en mætheds-hypotese, der går ud på, at der findes et kritisk kvindeandelspunkt på godt 30 procent. Når dette punkt er nået, oplever både danske vælgere og partiforeninger, at der er kvinder nok. Hans hypotese bygger på bl.a. lokale partiforeningsformænds holdninger til vigtigheden af, at have en ligelig kønsmæssig fordeling af deres partiers opstillede kandidater, og selvom hovedparten af partiformændene i hans undersøgelse mente, det var et vigtigt spørgsmål, var 90 procent af de, der havde en kvindeandel på over 30 procent på listen, alligevel tilfredse med resultatet. Der er ikke nogen i Danmark, der for alvor er utilfredse med situationen. Bortset fra nogle få ildsjæle, er der ingen, som er så harmdirrende utilfredse, at de tager spørgsmålet op. Man hører ikke kritiske røster fra partierne, der kræver større kvindeandel heller ikke fra kvinderne i partiet. Da et af de største partier, Socialdemokratiet, gik til kommunalvalg sidst, hørte man ikke Helle Thorning Schmidt (formand for Socialdemokratiet, red.) kræve flere kvinder valgt. Hendes motto var: Vi vil vinde de fire store byer. Hun kunne have sagt: Vi vil være det første parti, der får over 40 procent kvinder valgt ind eller vi vil være det første parti, der har lige mange kvindelige og mandlige borgmesterkandidater, siger han. De danske vælgere er heller ikke utilfredse. Det hedder sig, at danske kvinder gerne stemmer på kvinder, men tal fra det seneste kommunalvalg viser, at det er forkert. Kun 26 procent af de kvindelige vælgere stemte personligt på en kvinde. Flere kvinder i kommunalpolitikken vil betyde, at der bliver tænkt mere effektivt, på tværs og innovativt i en kommune. k i t ki e l s t r u p, v e n s t r e Incitamentet mangler. Hvis der var stor efterspørgsel på kvindelige kandidater, skulle partierne jo nok sørge for at få stillet flere op. Men hjemme hos Hr. og Fru Danmark er der ikke ophidselse over den lave kvindeandel, og Fru Danmark stemmer ikke selv på en kvinde, siger Ulrik Kjær. Manglende debat Derfor mener Kjær, at det altoverskyggende problem ved den lave danske kvindeandel er, at der slet ikke er fokus på spørgsmålet. I 1994 tog det danske indenrigsministerium problematikken op i en rapport. Men så skete der ikke mere. Fokus blev ikke fastholdt, og andre temaer løb med opmærksomheden ved de følgende to kommunalvalg. Første gang fordi, der samtidig blev afholdt valg til Folketinget. Anden gang fordi en strukturreform var på vej. Kønsspørgsmålet blev helt usynligt. Men det dækker naturligvis også over, at hvis man virkelig havde ment det alvorligt i Danmark, ville det ikke være blevet løbet over ende, siger han. Drude Dahlerup er enig. Problemet ligger i diskursen og den manglende debat. I Danmark opfatter man det som ligestilling, at en fjerdedel af de folkevalgte i byrådene er kvinder. Mens man i Sverige siger, at der ikke er ligestilling, før man har nået en kvinderepræsentation på 50 procent, siger hun. Byrådspolitiker Kit Kielstrup kan nikke genkendende til manglen på debat om de få kvindelige lokalpolitikere. Hun blev valgt ind for partiet Venstre i Vejle Byråd ved det seneste kommunalvalg i Danmark i 2005 som en ud af otte kvinder i et byråd på i alt 31 medlemmer. Allerede før valget stod det klart, at kvindeandelen i det kommende byråd ikke ville blive tilnærmelsesvist så stort som mandeandelen, for der var ikke mange kvinder, der stillede op. Derfor forsøgte Kit Kielstrup og nogle af hendes kvindelige medkandidater fra andre partier at få den lokale avis til at tage problemstillingen op, men tilsyneladende havde ligestilling i kommunalpolitik ikke mediernes store interesse. Resultatet blev en note på omtrent fem linjer i avisen. Jeg synes, det er trist, at det ikke får større bevågenhed. Mænds og kvinders interesser er forskellige, og det er vigtigt at have forskellige synspunkter og tilgange til samfundet og lokalpolitikken repræsenteret i et byråd og i udvalgsarbejdet, siger hun. Kit Kielstrup peger på et område som teknik og miljø. Et typisk mandeområde, hvor mænd er dominerende i udvalget i Vejle Byråd. 10 NIKK magasin 3.09

11 Men når vi planlægger nye veje, lokalplaner og byområder, er det vigtigt også at få de bløde værdier tænkt med som kvinder typisk interesserer sig for. Der skal indtænkes tilgængelighed for handicappede osv. Det burde ikke være så svært, men det er det åbenbart. Så flere kvinder i kommunalpolitikken vil betyde, at der bliver tænkt mere effektivt, på tværs og innovativt i en kommune, siger hun. Ufleksible arbejdstider Flere kvindelige kommunalpolitikere har peget på, at det kan være svært at tiltrække kvinder til kommunalpolitikken på grund af organiseringen af det kommunalpolitiske arbejde. Folk, der bliver valgt i Folketinget, arbejder professionelt med fuld løn på fuld tid. Bliver man valgt til byrådet, er det derimod defineret som en fritidsbeskæftigelse. Mange møder og arrangementer ligger sidst på eftermiddagen eller først på aftenen. Så hvis man har små børn, en karriere og en ægtefælle, der også arbejder, kan det være et stort problem at få tingene til at hænge sammen. Det faktum kan afholde mange kvinder fra at søge ind i kommunalpolitik, mener både Ninna Thomsen og Kit Kielstrup. Flere af mine kollegaer har været tæt på at give op. Og selvom mine egne børn er store, skal jeg ikke lægge skjul på, at jeg kender til den dårlige samvittighed, når min datter siger: Skal du nu af sted igen i aften, mor? siger Kit Kielstrup. Allerede i 1988 satte Drude Dahlerup fokus på de ufleksible arbejdsvilkår i kommu nalpolitikken i Norden i bogen Vi har ventet længe nok, som hun lavede for Nordisk Ministerråd. Dengang fik man gjort op med nattemød erne og tendensen til at lave politiske for lig over en snaps, men vilkårene er stadig for dår lige. Politik er også en arbejdsplads, og det bør man tage højde for, siger Drude Dahlerup. Problemet findes også i Finland, fortæller Sari Pikkala, der forsker i kvinder og politik. Kvinder som forlader kommunalpolitikken og ikke stiller op til genvalg henviser oftere end mandlige afhoppere til tidskonflikten mellem familie og politik, siger hun. Men jeg vil være påpasselig med at drage for store konklusioner, for mange finske kvinder bliver jo trods alt i kommunalpolitikken. Få har magt Den danske bundplacering gælder også højere lokale magtpositioner. Mens kvinder i stigende omfang har fået ledende poster og formandskaber i det kommunale system i både Sverige, Norge og Finland, er billedet det stik modsatte i Danmark. De danske borgmestre er næsten alle mænd. Da Danmarks nye strukturreform trådte i kraft i 2007 blev de 275 danske kommuner reduceret til 98 med tilhørende antal borgmestre. Før reformen var cirka 9 procent af de danske borgmestre kvinder. I dag er tallet svundet ind til knap tre procent. Til sammenligning er det finske tal for kvinder på en tilsvarende magtpost 26 procent, Norges er 23 procent og Sveriges 33 procent. Også antallet af danske kvindelige kommunaldirektører faldt med reformen. Troen på, at det gik fremad med ligestillingen fik sig et ordentligt knæk med strukturreformen, siger Drude Dahlerup. Man havde i flere år talt om, at det lave antal kvindelige borgmestre kunne skyldes mangel på dygtige kvinder. Men da reformen kom, var der masser af kvindelige borgmestre at tage af så hvad skete der? Hvorfor blev det mændene, der satte sig på posterne? Drude Dahlerup mener, at 100-året for den danske kvindelige stemme- og valgret kan vise sig at være den murbrækker, der skal til for at få flere kvinder ind i kommunalpolitik. Jubilæet har sat en debat i gang, som var tiltrængt, siger hun. Ulrik Kjær er mere skeptisk. Efter jubilæet må valget i 2009 siges at være kvindernes mulighed for at få et bedre resultat. Men ting ændrer sig ikke fra det ene valg til det andet. Måske vil vi se en lille fremgang i kvindeandelen, men man skal nok ikke forvente et tigerspring, siger han. Ulrikke Moustgaard er freelancejournalist og skriver om køn og ligestilling. Overraskende tall Selskaper som ikke er underlagt kvoteringsloven i Norge har flere kvinnelige toppledere enn selskaper som er underlagt loven. Jeg må si jeg ble veldig overrasket da jeg summerte tallene, sier Marit Hoel, leder i Center for Corporate Diversity, til Aftenposten. Hun har telt opp antall kvinner i styret og ledelsen i de 100 største selskapene i Norge. 35 av dem er ASA-er, det vil si allmennaksjeselskaper: Store selskaper som gjerne er børsnotert. Resten er hovedsakelig aksjeselskaper (AS). Tilbake i 2004 var kvinneandelen på drøyt 12 prosent da Hoel gikk gjennom toppledelsene i de 100 største selskapene. Den gang var det flere kvinner i ledelsen i ASA-selskapene enn i AS-ene. Men nå er dette snudd på hodet. * Andelen er nå 16,6 prosent i ASA-ene. * AS-selskapene har passert ASA-ene: Her er kvinneandelen nå på 17,2 prosent. I tillegg er det nesten dobbelt så mange kvinnelige styreledere i de store AS-selskapene som i ASA-ene: * Det er 10,8 prosent kvinnelige styreledere i AS-er, mens ASA-ene bare kan skilte med skarve 5,7 prosent. * Det er også flere ASA-selskaper enn AS-selskaper som ikke har kvinner i det hele tatt i toppledelsen, henholdsvis 28,5 prosent og 27,6 prosent. Marit Hoel mener kvoteringsloven og ikke minst den generelle debatten er årsaken til at stadig flere kvinner har fått plass helt i toppen i næringsliv. Men hun stusser over at kvinnetilstrømmingen har vært langt sterkere i AS-ene. Det kan synes som det er større mangfold blant kvinnene i AS-ene, det er ikke så sterk konsentrasjon av kvinner med flere styreverv. Det har dukket opp mange nye ansikter. AS-ene ser ut til å ha lykkes bra med å få frem nye, kvinnelige ledertalenter, noe som er gledelig, sier Marit Hoel til Aftenposten. NIKK magasin

12 Norden inte längre bäst i världen Den samhällspolitiska diskussionen, bevakningen av jämställdhetsfrågor och trycket från kvinnorörelsen är avgörande för jämställdhetsutvecklingen. Det är ett av de viktigaste resultaten från NIKKs forskningsprojekt om kön och makt i politik och näringsliv. av kirsti niskanen 12 NIKK magasin 3.09

13 Foto: Magnus Fröderberg/norden.org Förra året fick NIKK i uppdrag av Nordiska ministerrådet att genom föra en nordisk jämförelse om kön och makt i politik och när ingsliv. Projektet har kartlagt och analyserat kvinnors och mäns representation i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt på de autonoma områdena Grönland, Färöarna och Åland. Vad har vi då kommit fram till? En första iakttagelse är att det inte längre är självklart att de nordiska länderna ligger i toppen när det gäller jämställdhetsutveckling i parlamentarisk representation. I ett globalt perspektiv har ett post-konfliktland som Rwanda med en kvinnomajoritet i parlamentet (56 procent) gått om alla länder i Norden (obeaktat alla övriga skillnader). Och flera länder i den globala södern (Sydafrika, Argentina, Costa Rica), med över eller strax under 40 procents kvinnoandel i parlamenten, närmar sig Norden (Dahlerup 2009). Den förra nordiska jämförelsen, Likestilte demokratier?, publicerades för tio år sedan. Då låg kvinnorepresentationen i de nordiska parlamenten på mellan 25 och 43 procent och Norden framstod som den mest jämställda regionen i världen. I dag utgör kvinnor mellan 38 och 47 procent av ledamöterna i de nordiska ländernas parlament, men Norden är alltså inte längre självklart bäst i klassen. Andra länder kommer i kapp och utmanar den nordiska självbilden som världens mest jämställda region. En annan iakttagelse i projektet är att jämställdhetsproblemen inte är lösta i Norden. Den kommunala sektorn är ett exempel. Den politiska representationen är i alla länder mindre jämställd i kommunerna än på riksnivå. Andelen kvinnor av kommunfullmäktigeledamöterna varierar mellan 27 pro cent i Danmark och 42 procent i Sverige. Bilden av haltande jämställdhet förtydligas om man ser på kommunernas ledningsnivå. Där är mansdominansen stark. Mellan 70 och 80 procent av kommunfullmäktigeordförandena är män i Finland, Island, Norge och Sverige. Danmark är ett särfall där den starka mansdominansen bland borgmästare blev ännu tydligare efter kommunreformen I dag finns nästan inga kvinnor (bara 7 procent) på denna politiknivå i de danska kommunerna. Den avgörande skillnaden går mellan synliga positioner som är känsliga för insyn och mindre synliga positioner där jämställdhetsfrågor inte bevakas lika intensivt, eller inte alls. Ett område som är mansdominerat men där det sker intressanta förändringar är diplomatin. Andelen kvinnliga ambassadörer (exkl. ambassadörer vid internationella organ) har i Danmark, Finland, Island och Norge stigit från mycket låga nivåer (mellan 3 och 10 procent vid mitten av 1990-talet) till omkring 15 procent i Danmark och på Island och till knappt 30 procent i Finland och Norge. Även siffrorna från Sverige pekar åt samma håll: andelen kvinnor som ambassadchefer och ambassadörer vid inter na t ionella organ har ökat från 10 till drygt 30 procent sedan mitten av 1990-talet. Situationen inom utrikesförvaltning kan alltså vara på väg att förändras. I Finland har kvinnor under talet varit överrepresenterade på utrikesdepartementens aspirantkurser och i Norge har könsfördelningen bland aspiranterna under senare år varit relativt jämn. Det allmänna intrycket är ändå att den avgörande skillnaden går mellan synliga positioner som är känsliga för insyn, som till exempel den parlamentariska politiken, och mellan mindre synliga positioner där jämställdhetsfrågor inte bevakas lika intensivt, eller inte alls. Politiken hjälper näringslivet Ett ytterligare viktigt men knappast överraskande resultat i projektet är näringslivets fortsatta mansdominans. Projektet har fokuserat på börsnoterade och statligt ägda bolag och deras ledningsstrukturer men inte kartlagt övriga delar av näringslivet i Norden. I den mån det varit möjligt har forskarna även jämfört förändring över tiden. Och det har gjorts framsteg, samtidigt som skillnaderna mellan länderna är stora. I de börsnoterade företagens styrelser ligger andelen kvinnor i dag på mellan 7 och 36 procent, jämfört med med 4-9 procent i slutet av 1990-talet. I statliga bolag är siffrorna högre eftersom de i allmänhet påverkas av jämställdhetslagarnas bestämmelser om minst 40 procent av vartdera kön i styrelser och på Nordisk politisk representation Andel kvinnor/män i procent danmark Island Finland Norge Sverige Regering 42/58 50/50 60/40 50/50 45/55 Parlament 38/62 43/57 42/58 39/61 47/53 Kommuner 27/73 36/64 37/63 37/63 42/58 Källor: Niskanen, Kirsti Nyberg, Anita (red.), Kön och makt i Norden, Del I. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet, TemaNord samt och NIKK magasin

14 Kvotering är ett trubbigt instrument som bör utformas med omsorg och omgärdas av regler som kontrollerar åtgärdens effekter. ledande poster. I dem utgör kvinnor i dag mellan en fjärdedel och knappt hälften av styrelseledamöterna, mot procent för tio år sedan. Det är alltså tydligt att politiken bidrar till att göra näringslivet mer jämställt. Bäst är det i Norge som med hjälp av kvotering på fem år höjt kvinnoandelen även i börsnoterade bolagens styrelser till 36 procent, från nio procent Näst bäst är Sverige där den s.k. koden för bolagsstyrning lett till att andelen kvinnor i börsbolagens styrelser stigit till 19 procent 2008, från fyra procent i slutet av 1990-talet. Men bilden är mindre ljus även i Norge och Sverige om man ser på börsbolagens hela ledningsstrukturer. På VD-poster och i ledningsgrupper är det glest med kvinnor. Slutsatsen är att även om jämställdhetsdiskussionen startat i näringslivet och stundtals varit en het massmedial fråga, och även om de statliga bolagen visat vägen, så är det ännu långt kvar innan vi på allvar börjar se resultat i det privata näringslivet. Jämställdhetsinsatser i näringslivet handlar ofta om med undantag av den norska ASA-kvoteringen att öka utbudet av kvinnliga chefsaspiranter. Återstår att se när näringslivet börjar efterfråga kvinnliga ledare, såsom politiken gör i dag (Göransson 2009). Hit men inte längre! Den parlamentariska politiken i Norden är en jämställdhetssuccé, om man utgår från att en fördelning på procent för varje kön är en könsbalanserad representation. Ländernas regeringar är i dag könsbalanserade i denna mening, liksom andelen kvinnor och män i parlamentens utskott och de flesta övriga ledningspositioner i parlamenten. Kvinnliga partiledare finns i dag i alla länder även i några av de största partierna och vi har sett kvinnliga ministrar på traditionellt mansdominerade poster som försvarspolitik, finans- och näringspolitik samt utrikespolitik. Statliga bolag och de norska ASA-företagen är förtruppen för ökad jämställdhet i näringslivet. Jämställdhetsproblemet på dessa fält handlar om systematiska, men mer subtila, skillnader. Kvinnor och män finns på olika funktioner och positioner. Vanligast är att kvinnor i styrelser 7 36% av styrelseledamöterna i nordiska börsnoterade företag är kvinnor. könsbalans 40% av vardera kön är målet för en könsbalanserad representation. Men borde man inte sträva efter en representation för att vi ska kunna tala om en balanserad könsrepresentation? män är över- och kvinnor underrepresenterade på politikområden som försvars-, finansoch näringspolitik. Det motsatta gäller områden som sociala frågor, kultur, utbildning och jämställdhet. Ett exempel kan tas från parlamentens utskott. Om man tittar på könsfördelningen i utskotten med utgångspunkt att kvinnor utgör 50 procent eller mer av utskottsmedlemmarna, ser vi att sociala funktioner som kultur och utbildning så gott som alltid är kvinnofrågor. Omvänt domineras prestigefyllda områden som finans- och näringspolitik av män. Därutöver är kvinnor i majoritet i utskotten på områden som arbetsmarknad (Danmark och Sverige), miljö (Finland och Island), justitie (Norge och Sverige) och utrikespolitik (Island och Norge). Horisontell könsarbetsdelning i näringslivet är svårare att kartlägga. Men våra preliminära resultat tyder på att de högre kvinnoandelarna i företagens styrelser finns inom finans- och företagsservice och hälsosektorn. Tidigare forskning visar också att män är över- och kvinnor underrepresenterade som mellanchefer på poster där VD-rekryteringen sker (Göransson 2009). Detta slags horisontell arbetsfördelning är viktig att problematisera. En del forskare menar att kvinnors överrepresentation på sociala funktioner i politiken kan ses som uttryck för deras önskningar (Dahlerup 2009, Wägnerud 1999). Andra hävdar att det inte finns något som tyder på att kvinnor saknar vilja att ta plats på de mest prestigefyllda positionerna i utskottshierarkin (Holli-Saari 2009:41). I en stor europeisk jämförelse, med 27 länder, fann man ingen statistisk skillnad mellan mäns och kvinnors preferenser vid val av utskott. De högst rankade förstahandsvalen var de samma för båda könen: internationell politik, ekonomi- och finanspolitik (Drew 2000:61). Här har vi alltså ett område som kräver ytterligare forskning. Under alla omständigheter måste man fråga sig om vi kan tala om en könsbalanserad representation på områden där kvinnor alltid finns närmare 40- och män närmare 60- procents gränsen. Borde man inte sträva efter åtminstone en representation för vartdera kön, för att vi ska kunna tala om en 14 NIKK magasin 3.09

15 Kan vi tänka oss procent kvinnor på höga poster, vilket män alltid haft, utan att det väcker uppmärksamhet? balanserad könsrepresentation? Och är hälften kvinnor, hälften män den nya gränsen? Kan vi tänka oss procent kvinnor på höga poster, vilket män alltid haft, utan att det väcker uppmärksamhet? Vad främjar jämställdhet? Ett av projektets viktigaste resultat är att den samhällspolitiska diskussionen, bevakningen av jämställdhetsfrågor och trycket från kvinnorörelsen är avgörande för jämställdhetsutvecklingen. Projektresultaten visar att de lagar (i Sverige rekommendationer) som sedan andra delen av 1980-talet föreskrivit könsbalanserad representation i offentliga nämnder, utskott och styrelser har haft effekt. Likaså har pressen från kvinnoorganisationer och feministiska debattörer sedan och 80-talen mer eller mindre tvingat de politiska partierna att se över den interna partidemokratin och sin nomineringspraxis. Partierna spelar en nyckelroll i den politiska representationens utveckling och det gäller inte enbart kvinnorepresentation utan även etnisk, hbt, åldersmässig m fl representation eftersom partierna nominerar de kandidater som väljarna kan rösta på och placerar dem på valbara eller inte valbara platser på sina listor. Herrklubb provocerar Partikvotering (kvotering till partiernas interna organ) och kandidatkvoter har i alla länder, utom i Finland, introducerats av mitten- och vänsterpartierna. (I Danmark tillämpades kvoteringarna av två partier men avskaffades snabbt.) Konkurrensen mellan partierna och de jämställdhetsdebatter åtgärderna väckt har i sin tur tvingat hela det politiska spektret att förhålla sig till och aktivt ta ställning i representationsfrågor. Liknande tryck från kvinnorörelsen har inte funnits vad gäller inval till det privata näringslivets styrelser. Hänsyn till näringslivets autonomi och respekten för privat självstyre har satt ramarna för jämställdhetsdiskussionen (Teigen 2009). I Sverige är den jämställdhetsutveckling vi sett i det privata näringslivet resultat av de uppförandekoder som presenterades 2004, och som föreskriver att bolagen bör eftersträva jämn representation i styrelserna. Hittills har framgången varit måttlig. Resultaten från den senaste vårens bolagsstämmor, då kvinnorepresentationen i svenska börsnoterade bolagsstyrelser steg till 22 procent, fick statssekreteraren Christer Hallerby att utropa: Det är oerhört provocerande för stora grupper i samhället när en liten herrklubb, som bolagens valberedningar, vägrar ta något som helst intryck av samhällsdebatten. Och han fortsätter: Lagstiftad kvotering är dock ett långtgående ingrepp i fria företags inre liv och bör undvikas. Näringslivet bör lösa den här frågan självt, men det går inte att göra ingenting om man vill hålla politiken och politikerna utanför. Är kvotering lösningen? Kvotering i olika former har visat sig vara en effektiv dörröppnare för jämnare maktdelning. Men är den universallösningen? Forskningen demonstrerar med all tydlighet att så inte är fallet. Mari Teigen visar att den norska ASA-kvoteringen infördes av den dåvarande borgerliga regeringen under speciella omständigheter där regeringens legitimitet i jämställdhetsfrågor naggats i kanten och där näringslivets strukturförändringar spelade en viktig roll. När näringslivets jämställdhetsproblem var under debatt och de goda lösningarna få, var det lätt att luta sig mot den norska kvoteringstraditionen. Statsvetenskaplig kvoteringsforskning visar dessutom att lagstadgad kvotering är ett trubbigt instrument som bör utformas med omsorg och omgärdas av regler som kontrollerar åtgärdens effekter. Är då Norden bra på jämställdhet? Kön och makt-projektet visar att det är möjligt för kvinnor i dag att nå toppositioner i de nordiska samhällena, mer så i parlamentarisk politik än på andra områden. Projektet har inte undersökt andra sidor av social representation, såsom etnisk bakgrund, ålder, handikapp osv. Ett intersektionellt perspektiv skulle ge upphov till andra typer av maktundersökningar. Kirsti Niskanen är docent i genusvetenskap och forskningsledare vid NIKK. Läs mer på nikk.no Vill du ta del av alla resultaten från NIKKs kön- och maktprojekt? Landrapporter och forskaranalyser går att ladda ner som pdf i sin helhet eller i valda delar från Källor Rapporterna och artiklarna i Niskanen, Kirsti Nyberg, Anita (red.), Kön och makt i Norden, Del I och Del II. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet, TemaNord, däribland Drude Dahlerup, Kvinder i nordisk politik en stadig fremgangssaga?, Anita Göransson, De valda och de smorda: eliter, kön och den nordiska moderniteten och Mari Teigen, Kjønnskvotering i næringslivets styrer. Drew, Eileen 2000, Career Trajectories: Convergence or Divergence?, i Vianello, Mino Moore Gwen (eds), Gendering Elites. Economic and Political Leadership in 27 Industrialised Societies, Basingstoke: Macmillan Hallerby, Christer 2009: Börsbolagens herrklubb provocerar, sb/d/10882/a/ Holli Anne-Maria Saari, Milja 2009, Sukupuoli eduskunnan asiantuntijakuulemissa, Helsinki: TANE-julkaisuja (2009) 11 Wägnerud, Lena 1999, Kvinnorepresentation. Makt och möjligheter i Sveriges riksdag. Lund: Studentlitteratur NIKK magasin

16 Krav på jämställdhet Nu byggs det nya Island Finanskrisen på Island orsakades av en klick män inom politik och näringsliv med alltför nära band till varandra. Det menar många islänningar. De vill se en rejäl förändring när det nya Island återuppbyggs. Av bosse parbring 16 NIKK magasin 3.09

17 Någonting har uppenbarligen hänt på Island. I det isländska parlamentet Alltingets stabila stenbyggnad har det varit en betydande mansdominans valdes 32 procent kvinnor in i Alltinget. Den andelen ökade till 43 procent efter nyvalet 25 april Dessutom har Island fått sin första kvinnliga statsminister Jóhanna Sigurðardóttir och en regering med sex kvinnor och sex män. Diskussioner pågår om hur mansdominansen i näringslivet ska brytas. Statsministern väckte frågan under våren 2009 om Island ska införa en liknande kvoteringslag som i Norge. Men just nu är det den frivilliga vägen som gäller. Samtidigt är vardagen tung för många islänningar. I utkanten av Reykjavik står lyftkranarna stilla vid stora områden av påbörjade husbyggen. Finanskrisen har stoppat många planerade projekt och Island befinner sig i en nedåtgående spiral ingen ser något tydligt slut på. Arbetslösheten har varit närmast obefintlig tidigare. Nu närmar den sig tio procent och de förväntade konkurserna har ännu inte slagit till i full skala. I Alltinget finns sedan valet i våras Lilja Mósesdóttir som representerar det vänstergröna partiet. Hon är också ekonomiprofessor vid Islands universitet. Hon forskar om arbetsmarknad och jämställdhet och har bland annat studerat den förra finanskrisens effekter i början av 1990-talet. Hela den isländska välfärdsstaten är organiserad kring låg arbets löshet, säger Lilja Mósesdóttir. Om man blir arbetslös får man Kastrullrevolutionen. Demonstrationerna utanför Alltinget i Reykjavik ledde till att regeringen avgick och att Jóhanna Sigurðardóttir blev Islands första kvinnliga statsminister. Foto: Reuters och AFP 70 procent av sin lön i tre månader. Sedan får man en väldigt låg ersättning. Man blir fort fattig om man blir arbetslös. Det finns inget ekonomiskt utrymme för att höja ersättningen. I Reykjaviks hamn pågår dock fortfarande ett projekt som ska ge anställda inom byggsektorn jobb. Byggnationen av ett stort konsertoch kongresshus har skyndats på och ett nytt sjukhus ska byggas. Det säkrar mäns jobb inom byggsektorn, samtidigt som vi skär ner kvinnors jobb inom hälsovården, säger Lilja Mósesdóttir. I början av finanskriser brukar män inom privata sektorn förlora sina jobb. Men när nedskärningarna inom offentlig sektor kommer senare förlorar många kvinnor sina jobb. Och då finns det inga pengar kvar för att säkra deras jobb. Så paradoxalt nog kan finanskrisen leda till en segregation i jämställdheten. Kvinnor efterfrågas på toppen, men i många isländska hem är det inte säkert att det blir bättre. Men många vill att ett nytt Island ska byggas med andra värderingar än dem som ledde till finanskrisen. Och det nya Island får inte byggas utan att kvinnor finns med. Det var ett viktigt tema i de demo nstrationer som ledde till att den förra regeringen avgick. NIKK magasin

18 Kvinnornas tid Vid demonstrationerna sa man att nu är det kvinnornas tid att regera, säger Lilja Mósesdóttir. Inte bara i politiken utan också i näringslivet. Men när det kom till handling är islänningarna lite konservativa. Nu stöter vi på motstånd. I samma parti som Lilja Mósesdóttir finns också utbildningsminister Katrín Jakobsdóttir. De vänstergröna bildar regering tillsammans med socialdemokraterna. Hon har också en bakgrund på Islands universitet och som feministiskt medveten. Det isländska banksystemet var mansdominerat, säger Katrín Jakobsdóttir. Det har pågått en diskussion om att om det hade funnits fler kvinnor med hade finanskrisen inte inträffat. Jag tror att det är en fråga om manlighet. De tog stora chanser, levde ett glamouröst liv och hade en manlig syn. Det gällde också den förra regeringen. Kritiken fällde den förra regeringen och har lett till att fler kvinnor kommit in i politiken, men näringslivet har inte förändrats menar Katrín Jakobsdóttir. De tre stora bankerna är fortfarande mansdominerade och i de privata företagen är det mest män. Bankerna ägs numera av staten och deras styrelser är könsbalanserade, men bland de anställda är det fortfarande mansdominans. Även Margrét K. Sverrisdóttir som är ordförande för Islands kvinnosaksförening säger att det än så länge är i politiken man kan se förändringar. Den viktigaste milstolpen var valet av Jóhanna Sigurðardóttir som statsminister. Det har varit en debatt i media om kvinnors synlighet. Det här har förändrat mycket. Hon är en viktig förebild för alla kvinnor, särskilt yngre kvinnor. Det är ett stort steg. Men Margrét K. Sverrisdóttir menar att det inte bara är finanskrisen som är orsaken till genombrottet för kvinnor i politiken. Det har varit en långsam utveckling valdes Vigdís Finnbogadóttir till president och blev därmed en av världens första demokratiskt valda kvinnliga statsöverhuvud gick isländska kvinnor samman i Kvinnolistan och kom in i Alltinget. Historiskt har vi gradvis gått mot denna utveckling. Det skulle inte ha inträffat utan alla mindre steg. Jóhanna Sigurðardóttir har växt fram långsamt, säger Margrét K. Sverrisdóttir. Jag tror att hon skulle ha blivit vald även om vi inte hade en finanskris. Det har funnits en generell åsikt om att kvinnor måste vara en del av återuppbyggnaden av samhället. Men om det skulle ha varit en verklig förändring så måste det vara mer än 43 procent kvinnor i parlamentet. Det räcker inte. Elm design har haft en betydande tillväxt i år recessionen till trots. Kvotering där det behövs Utbildningsminister Katrín Jakobsdóttir betonar också att det finns en historisk bakgrund till kvinnors genombrott i politiken. Hon tror också att islänningar kanske mer var intresserade av en ideologisk förändring än en könsmässig förändring. Och vänsterblocket hade redan mer kvinnor än den tidigare högerregeringen. Det vänstergröna partiet och socialdemokraterna har haft fokus på jämställdhet tidigare och har nu fått politisk majoritet. I mitt parti ska det vara minst 40 procent av vartdera kön. Men i senaste valet behövde vi inte kvotera. Det fanns tillräckligt med kvinnor ändå. I Reykjavik var det till och med fler kvinnor än män. Så kvotering är inte tänkt att vara något evigt utan bara användas där det behövs. 18 NIKK magasin 3.09

19 De isländska kommunerna har i genomsnitt 36 procent kvinnor i de politiska församlingarna. Men även där hoppas Katrín Jakobsdóttir på en förändring. Kanske blir det förändring efter kommunvalet Även i parlamentet hade vi en tredjedel kvinnor så det kan öka i kommunerna också. I Reykjavik har vi en kvinnlig borgmästare. Den nya regeringen har gjort stora förändringar i den officiella jämställdhetspolitiken. Nu är det både statsministern och socialministern som ansvarar för jämställdhetspolitiken. Tillsammans med finansministern bildar de en ministerkommitté för jämställdhet. Jämställdhet har på så sätt fått en större tyngd i regeringen, säger Katrín Jakobsdóttir. Jag tror att vi kommer att få se förändringar på grund av den här kommittén. Om kvotering sker på frivillig väg i politiken så är det fortfarande en öppen fråga hur det ska gå i näringslivet. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir väckte frågan i våras om att införa en liknande kvoteringslag av bolagsstyrelser som i Norge. Katrín Jakobsdóttir, Lilja Mósesdóttir och Margrét K. Sverrisdóttir skulle gärna se en sådan lag. Men näringslivet vill prova den frivilliga vägen först. Tiden är inne Strax utanför Reykjaviks centrum finns området Laugardalur som består av varma källor och som är ett av flera ställen där man kan bada utomhus året runt i Reykjavik. Där driver Hafdís Jónsdóttir sedan 25 år tillbaka Islands största spa och gym med 200 anställda. Hon är också ny ordförande för Islands organisation för kvinnliga entrepenörer, FKA. Organisationen har 650 medlemmar som alla äger eller sitter i ledningen för företag. De uppvaktar ministrar i den nya regeringen så att de verkligen blir förändringar. De tre bankerna har nu kvinnor i styrelserna, säger Hafdís Jónsdóttir. Det är bra. Men vi ser fortfarande inte att kvinnor går in i företagen. Inte ens i de företag som bankerna har tagit över. Vi har inte råd att inte ha kvinnor i styrelserna när det nya Island byggs. Jónsdóttir menar regeringen skulle kunna använda sitt ledarskap och sitt ägande i bankerna för att påverka utvecklingen i näringslivet. Det skulle gynna landet. Detta är tiden för att tänka till. Vi ska inte bygga Island som det var tidigare. Vi tror att kvinnor leder lite mjukare än män. Självklart vill vi att våra företag ska gå bra men vi tänker mer på människor runt omkring oss. Jag tror att det med fler kvinnor i företagsledningarna blir mycket intressantare och större variation. Och till dem som menar att det inte hjälper om bolagsstyrelserna är könsbalanserade när inte den anställda ledningen är det, har Hafdís Jónsdóttir ett svar som bygger på forskning hon tagit del av. För att få fler kvinnor på direktörsposter måste det finnas kvinnor i styrelserna. Om det bara finns män i en styrelse blir det en manlig direktör. Vi måste verkligen börja med styrelserna. Men någon kvoteringslag vill Hafdís Jónsdóttir helst inte se. Jag tror att det är bättre om vi klarar av detta utan en lag. Men om det inte hjälper är en lag enda lösningen. FKA har i år tillsammans med andra företrädare för näringslivet och de politiska partierna i Alltinget gjort en överenskommelse om att det senast 2013 ska finnas minst 40 procent av vartdera kön i alla bolagsstyrelser. Hon tror att det ska fungera. Jag är ganska optimistisk. Tiden är inne. FKA har presenterat en lista på kvinnor som vill sitta i en styrelse. Några kvinnor har redan blivit plockade från den listan. Lilja Móses- NIKK magasin

20 Islands framtid. Barnen är en del av vår värld och vår framtid, säger Þóranna Jónsdóttir, här framför porträtt av barn till personal på Auður Capital. Foto: Bosse Parbring bortom det förnuftiga. Det var stort fokus på det kortsiktiga. Man tänkte inte på de bredare sammanhangen. För det andra fanns det en brist på genomskinlighet. Man utlovade avkastning, men det var inte lätt att se de verkliga värdena i investeringarna. För det tredje fanns det en snäv definition av vad som är framgång. Man såg på pengarna och bara på pengarna. Självklart är pengar viktiga, men inte allt. Detta värdesystem var inte lockande för kvinnor, menar Þóranna Jónsdóttir. Få kvinnor stannade i finansbranschen och gruppen blev homogen. Samtidigt lyfter Auður Capital fram att det finns en växande marknad bland kvinnor som inte fått något gensvar från finansmarknaden. Det är en outnyttjad marknad, säger Þóranna Jónsdóttir. Det öppnar upp möjligheter för företag som vårt. Kvinnor står bakom 80 procent av alla inköp i ett hushåll. Det finns stora investeringsmöjligheter. Så grunden för vårt företag är dels att åstadkomma en värdeförändring i finanssektorn och dels att ta del av möjligheterna i den kvinnliga marknaden. Den kvinnliga marknaden består av både företag som drivs av kvinnor och av vanliga kvinnor. dóttir är också beredd att inte bara gå in i politiken utan att också sitta i en företagsstyrelse. Jag är kvalificerad som utbildad ekonom. Lila sammet Inte långt från Laugardalur ligger Auður Capitals kontor. Det är ett finansföretag skapat av två framgångsrika affärskvinnor som tröttnade på den mandominerade finansbranschen. Auður Capital vill förändra finansbranschen genom att tillföra också andra värden än ekonomisk profit. Företaget startades 2007 och har nu 30 anställda, varav 20 är kvinnor och 10 är män. I styrelsen sitter tre kvinnor och två män. Þóranna Jónsdóttir är kommunikationsansvarig för Auður Capital och tar emot i receptionen som signalerar att detta är ett finansföretag som vill vara annorlunda. Receptionsdisken är klädd med lila sammet. Bakom två lila sammetsstolar hänger porträtt på personalens barn. Barnen är en del av vår värld och vår framtid, säger Þóranna Jónsdóttir. I styrelserummet hänger förstås inga porträtt på manliga styrelsemedlemmar utan bilder på kvinnliga isländska pionjärer inom olika samhällsområden. Finansvärlden drevs av maskulina värden före finanskrisen, säger Þóranna Jónsdóttir. Den bestod av sammanflätade relationer. För det första investerade finansföretagen med väldigt lite riskspridning. Det fanns ett extremt högt riskbeteende. Det var långt Tillväxt i designföretag Auður Capital kom igång tidigt 2008 före kollapsen i oktober 2008 men har ännu inte hunnit göra så många investeringar i företag. De tillgångar de hade tidigt klarade sig dock genom kollapsen, vilket är unikt. Vi är försiktiga i början. Vi tar inga stora chanser. Det var det som klarade oss genom den ekonomiska kollapsen. Vi lyckades behålla våra tillgångar efter oktober Anledningen till det är att vi är oberoende i vår affärsverksamhet. Vi sitter inte på båda sidorna av bordet som många andra i finansbranschen gjorde. Vi är också riskmedvetna. Vi skyddar våra tillgångar. Många företag lovade i början av finanskrisen att det skulle bli bättre men tänkte bara på sig själva. Auður Capital har skapat två aktiefonder som ska investera i små företag. Auður 1 investerar i företag som drivs främst av kvinnor, riktar sig till kvinnor eller har andra värden som stämmer överens med Auður Capitals värderingar. Vi har investerat i Elm design som är ett företag som skapats av tre kvinnliga kläddesigners, säger Þóranna Jónsdóttir. 80 procent av deras marknad finns utanför Island. De hade kanaler för att satsa utomlands, men de behövde kapital för att kunna utnyttja sina möjligheter. Bara i år har Elm design haft en betydande tillväxt recessionen till trots. Den andra fonden har fått kapital av den isländska musikartisten Björk som också gett sitt namn till fonden. Den ska investera i mindre isländska företag som profilerar sig mot innovation, kultur, natur och social och miljömässig hållbarhet. Det kan exempelvis handla om små turistföretag. Auður Capital vill inte bara investera och sedan hoppas att pengarna ger avkastning. I paketet ingår också praktiskt och moraliskt stöd. 20 NIKK magasin 3.09

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Vad är jämställdhet? Minst 40 % av vardera könet skall finnas på en viss position.

Läs mer

Kön och makt i Norden. Del II Sammanfattande diskussion och analys

Kön och makt i Norden. Del II Sammanfattande diskussion och analys Kön och makt i Norden. Del II Sammanfattande diskussion och analys Kirsti Niskanen och Anita Nyberg (red.) TemaNord 2010:525 Kön och makt i Norden. Del II Sammanfattande diskussion och analys TemaNord

Läs mer

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser 2014-05-30 Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser Varför är ni i Kollegiet för svensk bolagsstyrning så engagerade i frågan om könsfördelningen i börsbolagens

Läs mer

KREATIVA KVINNOR CARITA PELTONEN 8.3.2013

KREATIVA KVINNOR CARITA PELTONEN 8.3.2013 KREATIVA KVINNOR CARITA PELTONEN 8.3.2013 EVELYN FOX KELLER Professor Massachusets Institute of Technology, USA Being an outsider gave me the possibility of seeing SVERIGE Istället för att kvinnor skall

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse 01.06.2015 Hur Sveriges regioner i samverkan med lärosätena och näringslivet kan skapa position, attraktivitet och attraherar talanger ett urval av studier från DAMVAD 6 perspektiv på samverkan och mätning

Läs mer

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET Stadgar för Nordiska Sekretariatet Kapitel 1: Inledande bestämmelser 1 Sekretariatets namn är Nordiska sekretariatet. 2 Nordiska sekretariatet är en opolitisk och oreligiös

Läs mer

Glastak? NIKK. magasin 1.2008. Tema: LEDARSKAP. Brist på kvinnliga ledare inget lyxproblem. Mangfoldighed betaler sig for organisationen

Glastak? NIKK. magasin 1.2008. Tema: LEDARSKAP. Brist på kvinnliga ledare inget lyxproblem. Mangfoldighed betaler sig for organisationen NIKK Margot magasin 1.2008 Wallström EU:s mäktigaste kvinna Knirkefritt å finne kvinner til styrene Mangfoldighed betaler sig for organisationen Jämställt bara på posi tioner med offentligt tryck Nordisk

Läs mer

Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl

Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl Brancheforeningen for Genanvendelse af Organiske Ressourcer til Jordbrugsformål Vem är jag? Ordförande i BGORJ Affärsområdeschef

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Jämställdhetspolitik och småföretagare

Jämställdhetspolitik och småföretagare Eva Blomberg Jämställdhetspolitik och småföretagare Vad handlar jämställdhet om i företagen och deras omvärld? Hur bedrivs jämställdhetspolitik av företagens organisationer och vad läggs in i begreppet?

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Nätverk, JäMå, för dig som törstar efter

Nätverk, JäMå, för dig som törstar efter Nyhetsbrev Maj 2008 Nätverk, JäMå, för dig som törstar efter kunskaper Vill du vara med i ett kunskapsnätverk med fokus på jämställdhet och mångfald, där du får möjlighet att öka kunskaperna, låta dig

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna Årgång 3, nr 3, December 2009 Julen närmar sig och vi börjar redan tänka på ledighet Eller kanske inte! Under julhelgerna kör ni föreningar så många cumap-cuper att det knappt går att hålla räkningen på

Läs mer

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd Nordisk Ministerråd Mødegruppe EK-U - Embedsmandskommiteen for Uddannelse og Forskning, EK-U Mødetid 26. marts 2012 Mødested Hilton Meetings - Terminal 3 Københavns Lufthavn, 4. etasje, møtelokale heter

Läs mer

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC3/DC5 kabel TV boks. Tilslutninger Kontroller at De har alle dele, og at apparaterne som skal forbindes med hinanden (TV, Forstærker

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet?

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet? Namn: Kirsti Paajanen Resa: Rom-Tuscia Datum: 140419-26 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: Urgammal, superartig man som hade bemödat sig lära namnen på oss alla. Fint!

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Agneta Hansson fil.dr., HiH og Nina Amble, forsker Afi Gardermoen 10.05.2006 VS 2010 amni 1 Opplegg Presentasjon oss, opplegg og overordnet situasjon

Läs mer

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/) Lektion 15 SCIC 10/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

Läs mer

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Executive Search En undersökning av rekryteringsbranschen 2008 Executive Search 2008 Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Förord Det pågår en livlig debatt om styrelsers sammansättning och

Läs mer

Kommuneekonomi i Island. Nordiskt möte i Akureyri Island August 2014 Gunnlaugur Júlíusson

Kommuneekonomi i Island. Nordiskt möte i Akureyri Island August 2014 Gunnlaugur Júlíusson Kommuneekonomi i Island Nordiskt möte i Akureyri Island August 2014 Gunnlaugur Júlíusson Landspolitiken Islands ekonomi har nått ett relativt bra jämnviktsläge efter några svåra år: Inflationen er på 2,5%

Läs mer

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013 Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper November 2013 Niklas Linder, VD Telefon 08-514 905 91 E-post niklas.linder@datadia.se Kvinnors representation inom operativ ledning av företag och organisationer

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Kön och makt i Norden Del I Landsrapporter

Kön och makt i Norden Del I Landsrapporter Kön och makt i Norden Del I Landsrapporter Kirsti Niskanen och Anita Nyberg (red.) TemaNord 2009:569 Kön och makt i Norden Del I Landsrapporter TemaNord 2009:569 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2009

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Styrelsens ordförande, Henrik Hovmark, hälsade välkommen till generalförsamlingen.

Styrelsens ordförande, Henrik Hovmark, hälsade välkommen till generalförsamlingen. Generalförsamling, Nordiska Föreningen för Lexikografi Köpenhamn, fredag d. 22. maj 2015 Protokoll Dagordning: 1) Valg av ordstyrer 2) Beretning om virksomheten 3) Revidert regnskap 4) Fastsetting av kontingent

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Sammanfattning En ny strategi i arbetet med att ta bort gränshinder behövs. Denna nya strategi innehåller:

Sammanfattning En ny strategi i arbetet med att ta bort gränshinder behövs. Denna nya strategi innehåller: Ny strategi för gränshindersarbetet Sammanfattning En ny strategi i arbetet med att ta bort gränshinder behövs. Denna nya strategi innehåller: Söka allierade för att stärka våra argument varför ett gränshinder

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Processer i arbetet med jämställdhetsintegrering - ett samtal med tio myndigheter

Processer i arbetet med jämställdhetsintegrering - ett samtal med tio myndigheter Processer i arbetet med jämställdhetsintegrering - ett samtal med tio myndigheter Jämi Rapport 2010 nr 2 Helena Olofsdotter Stensöta, docent Linnéuniversitetet & Program Jämi, Nationella Sekretariatet

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet Civilutskottets betänkande Frågor om bostäder och könskvotering behandlar i detta betänkande 5 motioner. 2014:C19Fr, Bygg fler hyresrätter för unga av klass SA13, Wasaskolan. som sin mening vad som i motionen

Läs mer

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. 1 NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. Samarbetsavtalet är godkänt av representanter från de nordiska länderna som deltog på samarbetsmötet 25-26.

Läs mer

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum?

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors Allmänna tankar och diskussioner Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Finland Översätter Appendix 1 - Detta vad Finlands

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Den gordiska knuten. magasin 1.2011. Tema: Familjepolitik. Kan familjepolitiken lösa jämställdhetsproblemen? Delat föräldraskap, delad arbetstid

Den gordiska knuten. magasin 1.2011. Tema: Familjepolitik. Kan familjepolitiken lösa jämställdhetsproblemen? Delat föräldraskap, delad arbetstid Mellem kvoter og frit valg Delat föräldraskap, delad arbetstid magasin 1.2011 Underliga familjenormer i nordisk lagstiftning Parnormen starkare än heteronormen Nordisk institutt for kunnskap om kjønn Tema:

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig

Läs mer

Nytt läge i väljaropinionen

Nytt läge i väljaropinionen Nytt läge i väljaropinionen 3 juli 2012 Arne Modig Sida 2 Opinionsutvecklingen 2011-2012 Stödet för partierna Betyg på regeringen och oppositionen Framtidsförväntningar på partierna Kommer regeringen klara

Läs mer

Statssekreteraren i norska Finansdepartementet, Jon Gunnar Pedersen, pekade inledningsvis på att målet för pensionssystemet har förändrats över tid:

Statssekreteraren i norska Finansdepartementet, Jon Gunnar Pedersen, pekade inledningsvis på att målet för pensionssystemet har förändrats över tid: Ett bärkraftigt pensionssystem För tredje året i rad arrangerade de nordiska försäkringsföreningarna en stipendiatkonferens. Denna gång var det Norge som stod värd och temat var pensioner. I samband med

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Business Meetpoint 3-5 november 2009

Business Meetpoint 3-5 november 2009 GEMENSAM EVALUERING BUSINESS MEETPOINT 2009 Årets konferanse hadde totalt 125 deltakere. Dette var en god del færre deltakere enn vi hadde håpet på, og vi tror at dette i hovedsak skyldes lavkonjunktur

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Yrkescirkulation blandt jurister

Yrkescirkulation blandt jurister Onsdag den 20. august 1975 kl. 11 og kl. 14 Plenarmøde Yrkescirkulation blandt jurister Se bilag I Diskussionsleder: Mødets præsident, højesteretsdommer Ármann Snævarr, Island. Diskussionsiederen: Jeg

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

etwinning i ett nötskal

etwinning i ett nötskal etwinning i ett nötskal etwinning online infoeftermiddag 28:e mars 2011 mia.sandvik@oph.fi Utbildningsstyrelsen www.etwinning.net www.edu.fi/etwinning_skolsamarbete_i_europa Ett nätverk för skolor i Europa,

Läs mer

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011 ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 211:1 3.5.211 Riksdagsvalet 211 Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 51 procent, vilket var 6 procentenheter lägre än 27. Kvinnornas

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Världens Bästa helg! Unge Ledere. 23-25 april, Mastemyr. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Världens Bästa helg! Unge Ledere. 23-25 april, Mastemyr. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Världens Bästa helg! Unge Ledere 23-25 april, Mastemyr EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Helgen började med gåvor... T-shirts, vattenflaskor och deltagarbrickor var en del av det

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

Stadgar för Föreningarna Nordens Förbund

Stadgar för Föreningarna Nordens Förbund Stadgar för Föreningarna Nordens Förbund Ändringar antagna av Föreningarna Nordens Förbunds Presidium vid möte i Stockholm 9. April 2013 1 Förbundets medlemmar Föreningarna Nordens Förbund är ett samarbetsorgan

Läs mer

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Bakgrunn Mange norske fuglehundklubber tilsluttet Norsk Kennel Klubb (NKK) benytter seg av det

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Vill man ha jämställdhet? undrade Tomas Wetterberg i en rapport som genomfördes

Vill man ha jämställdhet? undrade Tomas Wetterberg i en rapport som genomfördes Vem vill ha jämställdhet? VEM VILL HA JÄMSTÄLLDHET? MONIKA DJERF-PIERRE OCH BIRGITTA NIKLASSON Vill man ha jämställdhet? undrade Tomas Wetterberg i en rapport som genomfördes på uppdrag av jämställdhetsministern

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Internationella Kvinnodagen Historiska Muséet 2012. Anförande av. Hans Corell. Ambassadör, f.d. rättschef i Förenta nationerna 8 mars 2012

Internationella Kvinnodagen Historiska Muséet 2012. Anförande av. Hans Corell. Ambassadör, f.d. rättschef i Förenta nationerna 8 mars 2012 Internationella Kvinnodagen Historiska Muséet 2012 Anförande av Hans Corell Ambassadör, f.d. rättschef i Förenta nationerna 8 mars 2012 Prinsessan Christina, Herr Finansminister, Margareta Winberg, ordförande

Läs mer

Har kön någon betydelse? - om kvinnor och män i statliga bolagsledningar

Har kön någon betydelse? - om kvinnor och män i statliga bolagsledningar Har kön någon betydelse? - om kvinnor och män i statliga bolagsledningar Fackförbundet ST 2010-05-12. Referens: Karin Morild, Utredare: 08-790 52 34 karin.morild@st.org Förord Nu när årets bolagsstämmor

Läs mer