Rekordstort intresse för miljödag

Transkript

1 TILLSTÅNDET I MILJÖN 2010 Rekordstort intresse för miljödag På följande sidor redovisar vi nyheter och analyser från seminariet Tillståndet i miljön som MiljöRapporten och IVL Svenska Miljöinstitutet gemensamt arrangerade i Stockholm den 4 maj. Det blev rekordstort deltagande det sjätte året som seminariet arrangerades, med över 200 forskare, experter och miljöansvariga inom myndigheter, företag och organisationer som deltog under dagens paneldiskussioner, sessioner och föredrag. Forskaren Björn-Ola Linnér deltog i klimatdebatten. Maria Säfström på Golder kom för diskussionen om nyttan med miljöledningssystem. Svenska företag behöver bli mer medvetna om sin klimatpåverkan, anser Erika Ågren på Tricorona. Erik Zsiga på Electrolux väckte uppmärksamhet genom att ta upp en dammsugare på scen. Lena Wennberg förklarade varför Swedavia kallar sig klimatneutral. Matilda Gennvi Gustafsson på Ericsson diskuterade företagens roll i klimatförhandlingarna. MiljöRapporten l 5/2010 Claes Sjöberg (vänster) leder debatten om klimatforskarnas förtroende för IPCC. 7

2 TILLSTÅNDET I MILJÖN 2010 Enligt Maria Sunér Fleming dröjer det innan köp av grön el leder till nyinvesteringar i förnybar energi. Köp av grön el är en symbolhandling Att köpa grön el ger ingen konkret miljönytta utan är främst en symbolhandling för engagerade företag. Det medgav Svensk Energi under en intensiv debatt på seminariet Tillståndet i miljön. Efterfrågan på förnybar el ligger långt under tillgången i Sverige, vilket gör att inköp av grön el inte leder till att den förnybara elproduktionen ökar. Det medgav Maria Sunér Fleming, ansvarig för miljö- och klimatfrågor på Svensk Energi, under en debatt på temat om inköp av grön el ger någon miljönytta. De aktörer som marknadsför inköp av grön el som en del sina miljöinsatser får alltså sina förhoppningar på skam. -Att köpa grön el är främst en symbolhandling för företag som vill visa att man stödjer utvecklingen av förnybar el. Det kommer att dröja innan efterfrågan på grön el är så stor att det leder till nyinvesteringar, säger Maria Sunér Fleming. Trots detta ökar intresset bland företag att köpa grön el, där energibolagen lägger på en extraavgift för att garantera att elen kommer från exempelvis vattenkraft eller vindkraft. Maria Sunér Fleming lyfter fram möjligheten för företag att miljövärdera sin elanvändning utifrån den el som köpts in med hjälp av ursprungsmärkningen av el. -Ett nytt och förbättrat system för ursprungsmärkning är på gång, vilket kommer att minimera risken för att det gröna värdet räknas två gånger i systemet, säger Maria Sunér Fleming. Frågan är hur företag som vill göra en miljöinsats effektivast använder sina pengar genom att betala en extrapremie till energibolagen för att försäkra sig om förnybar el eller satsa på åtgärder för att minska sin egen energiförbrukning? Budskapet från Jenny Gode på IVL Svenska Miljöinstitutet och Agneta Persson på WSP är entydigt: det viktigaste företagen kan göra är att energieffektivisera och få ner den egna elförbrukningen. Vill företagen sedan köpa förnybar el, bör de enligt Jenny Gode köpa Bra Miljöval-märkt el där en viss summa avsätts för miljösatsningar. En undersökning bland besökarna på Tillståndet i miljön visar att de är kluvna till grön el; fyra av tio är tveksamma till eller tror inte att köp av grön el gör någon miljönytta. Deltagarna på seminariet kluvna till grön el Vad är din uppfattning om grön el efter att ha lyssnat på debatten? Camilla Åhlund, ENA Energi: Den har stärkt mig i min tro att det inte är köparna som ska välja grön el utan ansvaret ligger på producenterna att ta fram mer förnybar el. Sachiko Takami, Takami Information Service: Det är tråkigt att inköp av grön el inte ger någon självklar miljönytta, jag köper själv grön el. Sven Ericsson, Natlikan Sustainability: Jag tar med mig att det bästa är att energieffektivisera. 8 5/2010 l MiljöRapporten

3 Elcertifikatsystemet och EU:s utsläppshandel är det som driver på utvecklingen av mer förnybar el och inte företagens elprefenser. Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet och en av de hårdaste kritikerna av marknadsföringen av grön el som han kallar avlatsbrev, kommer med ett eget förslag: -De som vill göra en miljöinsats bör istället köpa utsläppsrätter och gräva ned dem, säger Runar Brännlund. Klimatforskarna litar fortsatt på IPCC Förtroendet bland svenska klimatforskare för FN:s klimatpanel IPCC finns kvar. Däremot bedöms allmänhetens förtroende för klimatpanelen vara lägre - här har IPCC en del att göra för att återupprätta sitt anseende. De tongivande klimatforskare som deltog i paneldiskussionen om vem man kan lita på i klimatforskningen är enliga: de har fortsatt förtroende för IPCC och den vetenskapliga bedömningen av klimatförändringarna har inte påverkats. Däremot behöver klimatpanelen återupprätta sitt förtroende hos gemene man. -Politiska beslutsfattare verkar fortfarande ha förtroende för IPCC, men hos allmänheten ser det ut att vara sämre. IPCC måste ta tag i detta och visa att man gör något, säger Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Mycket av invändningarna inom forskarkåren handlar om IPCC:s bristande förmåga att bemöta kritiken. IPCC:s organisation är inte anpassad för att klara ett större medietryck. Det lilla sekretariatet kunde inte möta anstormningen från journalistkåren, utan blev helt tagna på sängen av bevakningen som drog igång efter Climategate. Lärdomarna efter den intensiva mediebevakningen är att klimatforskarna måste vara mer synliga. IPCC uppfattas som en grå, anonym massa och behöver lyfta fram personer som kan ta en diskussion om klimatpanelens arbete. -Vi behöver forskare som är mer gränsöverskridande och förstår det politiska spelet och inte bara sitter på sin kammare, säger Per-Inge Grennfelt på IVL Svenska Miljöinstitutet. Bland deltagarna på Tillståndet i miljön som svarade på en publikenkät hade 79 procent fortfarande förtroende för IPCC:s slutsatser om klimatförändringen medan 12 procent blivit mer tveksamma. Fortsatt förtroende för IPCC, men ökad tveksamhet Har du ändrat uppfattning om klimatförändringarna? Mats Landén, Unilever: Nej. Alla vill ha säkra svar, vilket inte går. Vi får försöka uppskatta osäkerheterna i klimatforskningen och agera utifrån det. Maria Nilsson Öhman, Landstinget i Uppsala län: Nej, men mitt förtroende för hur IPCC hanterade krisen är lågt. Annalena Sandor, Haninge Åkeri: Nej. Synd bara att IPCC inte har svarat på kritiken tydligare. Man borde ha kommit ut med en dementi direkt. MiljöRapporten l 5/2010 9

4 TILLSTÅNDET I MILJÖN 2010 Tillämpningen av miljöbalken har lett till byråkrati och tidsödande processer, hävdar Karl-Åke Johansson, f d vd på Lappland Goldminers. Foto: Lappland Goldminers Sex år för lång tid för att få miljötillstånd Lappland Goldminers hann satsa 100 miljoner kronor innan företaget fick miljötillstånd för sin gruva i Fäboliden fyra mil väster om Lycksele. Då hade processen tagit sex år. En orimligt lång tid, anser tidigare vd:n. Att få tillstånd är en byråkratisk, långvarig, dyr och oöverskådlig process och det leder inte till bättre miljölösningar, sa Karl-Åke Johansson, före detta vd på Lappland Goldminers och numera konsult på Minexp AB vid en session som handlade om att få större utväxling på miljöarbetet. Karl-Åke Johansson är kritisk till att processen att söka miljötillstånd är så lång i Sverige, till och med när det gäller investeringar som kan vara direkt miljöförbättrande. Han är även kritisk till handläggare på länsstyrelser och Naturvårdsverket som han menar är direkt rädda att göra fel och därmed blir överdrivit nitiska i att tillämpa miljöbalken. På det sättet motverkas nya projekt som kan leda till fler jobb i Sverige. Det är svårt att hitta finansiärer som ställer upp på att projektet inte har någon sluttid. Fäbolidens guldprojekt kan skapa 250 direkta och 1000 indirekta arbetstillfällen, men Sveriges byråkratiska system ger oss en stor konkurrensnackdel jämfört med till exempel Finland. Det ger heller inga miljömässiga fördelar, sa Karl-Åke Johansson. Branschen tveksam till CSR-verktyg Företag behöver miljöledningssystem för att klara den svenska och europeiska lagstiftningen, men branschen är tveksam till hur bra verktygen är. MiljöRapportens undersökning inför seminariet Tillståndet i Miljön visar att färre än hälften av deltagarna, som bestod av miljöexperter från myndigheter, forskningsområdet och näringslivet, anser att miljöledningssystem är utmärkta verktyg. Fler än en tredjedel ställer sig tveksamma till dem. Poängen är att snarare att införa ett systematiskt arbete än att följa en viss standard. Det sa Thomas Zobel, forskare vid Luleå Tekniska Universitet, i en debatt om miljöledningssystem. Internationella studier visar inga entydiga resultat av miljöledningssystemen. Till de negativa aspekterna hör framför allt höga kostnader och begränsad miljömässig nytta i vissa fall. Det kan vara dyrt för mindre företag, sa Thomas Zobel. Christina Lindbäck, miljöchef på Ragn-Sells, har debatterat GRI med sina kollegor. Vi kan se att det är svårt att bringa ordning och reda om man är ovan, så det är bra att få en struktur. Sedan när man kommer till tillämpningen är det viktigt att den är relevant. När man som företag inte själv klarar av att följa upp sitt arbete, det är då man har gått in i tilllämpningen och det är det som ger nytta, sa Christina Lindbäck. Ledningssystem behöver omfattas av hela företaget. De ska vara högsta ledningens instrument, men vi vet att det inte alltid är så. Det är en nackdel vi måste bort ifrån. Vi behöver även komma bort ifrån risken för förväntansgap som gör att man kan tro att ledningssystemen automatiskt leder till bättre miljöprestanda. Därför har redovisningen av resultat blivit så viktig sa Lars-Olle Larsson, partner inom PricewaterhouseCoopers och specialistrevisor i organisationen FAR. Vad är din uppfattning om nyttan med miljöledningssystem och GRI? 10 5/2010 l MiljöRapporten

5 Hur viktigt är det att jobba enligt ett miljöledningssystem? Björn Sandberg, Cascades Djupfors: Jag tror att vi behöver ett enda globalt standardiserat system. Idag har vi för många produktmärkningar. Eva Bergius, Svenska Kraftnät: Jag tror att de är till nytta, en hel del myndigheter jobbar med miljöledningssystem nu. Pernilla Olausson, Enerko AB: Jag ser en vinst i och med att man tar fram miljöpolicies, men det är tråkigt att det inte krävs rapportering. Swedavia backar inte om klimatneutralitet Den intensifierade debatten om det är lämpligt att kalla sig klimatneutral får inte Swedavia att ändra sig. Kritikerna menar att påståenden om klimatneutralitet är att lova för mycket och efterlyser nya begrepp i klimatkommunikationen. Att utropa sig som klimatneutral är ett enkelt och slagkraftigt sätt för företag att kommunicera sitt klimatåtagande, vilket förklarar varför det blivit alltmer populärt. Dåvarande LFV var 2006 först ut i Sverige att kalla sig klimatneutral. Det nybildade bolaget Swedavia, i vilket de statliga flygplatserna numera är samlade, kommer trots kritik mot begreppet att behålla begreppet klimatneutral. Det berättade Swedavias klimatstrateg Lena Wennberg under en debatt om trovärdighet i klimatkommunikation. Kaj Török, senior advisor på Det Naturliga Steget, anser att det är beklagligt då klimatneutral enligt honom är ett olämpligt vilseledande begrepp som gränsar till greenwash. -Sluta använd ordet klimatneutral. Det ni gör på klimatområdet är bra, det är hur ni berättar om det som är problemet, säger Kaj Török. Han tillhör de kritiker som pekar på att det saknas en klar definition av vilka utsläpp som ska inkluderas för att ska kunna kalla sig klimatneutral. Ett nytt ord som kan ersätta klimatneutral efterfrågades av honom och andra under debatten. Swedavia kompenserar för sina klimatutsläpp sedan Målet är att de egna utsläppen ska vara nere på noll till år Efter det överväger Swedavia att ta ytterligare ett steg och klimatkompensera för historiska utsläpp före Det aktualiserar frågan om hur långt bakåt ett företag ska gå i klimatkompenseringen för att få kalla sig klimatneutral. Kaj Török anser att det är vilseledande att kalla sig klimatneutral. Tycker du att det är OK att kalla sig klimatneutral? Iren Karlsson-Berglund, Östersund kommun: Om man inte är klimatneutral ska man inte använda det ordet. Det måste finnas bättre ord. Bill Romanus, Ekosofia: Nej, det är mycket tveksamt. Man bör kommunicera sitt miljöarbete på ett annat sätt. Ulrik Axelsson, IVL Svenska Miljöinstitutet: Det krävs att man diskuterar med ett företag för att förstå vad deras klimatneutralitet omfattar. Håkan Nordin, Miljökompassen: Det finns så många ord som är fel, det är en felaktig diskussion. Det viktiga är att människor gör bra saker. MiljöRapporten l 5/

6 TILLSTÅNDET I MILJÖN 2010 Asiatiska utsläpp bromsar svenska miljöåtgärder Kvicksilverhalten i svensk fisk sjunker inte, då utsläppen i Asien ökar i takt med att fler kolkraftverk byggs. Det krävs globala åtgärder för att minska spridningen av tungmetallen om svensk insjöfisk på lång sikt ska bli ätlig. Kemikaliefrågorna har hamnat i skuggan av klimatdebatten, men är långt ifrån lösta. Det gäller en lång rad ämnen men John Munthe, ny forskningschef på IVL Svenska Miljöinstitutet, väljer att fokusera på kvicksilver, som en gång startade den moderna miljödebatten på 1960-talet. Han varnar för att de ökande utsläppen i framförallt Asien tar ut effekterna av de svenska insatserna att minska spridningen av kvicksilver. De globala kvicksilverutsläppen har legat oförändrade sedan början av 1990-talet trots att utsläppen i Sverige, Europa och Nordamerika minskar. Nivåerna är oförändrade på grund av de ökade kvicksilverutsläppen från de allt fler kolkraftverken i Asien. -Den höga kvicksilverhalten i fisk kommer inte att minska om det inte blir globala åtgärder för att minska kvicksilverutsläppen, säger John Munthe. Frågan om hur de globala kvicksilverutsläppen ska kunna begränsas är temat för ett förhandlingsmöte som FN:s miljöprogram UNEP anordnar i Sverige i juni. Samma trender som för kvicksilver finns för pesticider och PCB. Trots förbud och åtgärder i Sverige och Europa finns gifterna kvar, om än i minskad omfattning. Vi importerar kemikalier dels via lufttransport, dels via produkter och varor. John Munthes slutsats är att det blir allt viktigare med globala miljöåtgärder, annars kommer problemen att öka. Vattenfrågan tar plats i företagens riskanalyser Sinande vattentillgångar pressar många underleverantörer och svenska företag uppmanas förbereda sig för global vattenbrist. Ikea tar nu första stegen för att minska vattenanvändningen i produktionsledet. Vattenfrågan har länge legat i skuggan av klimatdebatten men är på väg att bli en strategisk fråga som tas med i företagens riskanalyser. Bristen på vatten väntas leda till ökade produktionskostnader och strängare regleringar av vattenanvändningen i utsatta länder. Alltfler företag börjar se över vattenförbrukningen i produktionsledet i samarbete med sina underleverantörer i vattenstressade områden. Enligt Eva-Lotta Thunqvist, lektor på KTH, tänker de helt rätt. -Det ökande uttaget av vatten är inte långsiktigt hållbart och företag bör ha en beredskap för global vattenbrist, uppgav hon under en session med temat vatten som nästa stora miljöfråga. Ikea sällar sig till de företag som börjar se över möjligheten att minska vattenförbrukningen i produktionsledet. Hittills har Ikeas satsningar på vattenområdet handlat om att se till att underleverantörerna renar vattnet från föroreningar nu går Ikea vidare och vill även minska vattenvolymerna. -Att minska vattenförbrukningen är en ganska ny fråga för oss, vi är fortfarande i en lärofas, säger Olle Bildholm, utvecklingschef på Ikeas hållbarhetsstab. Ett första försök till kartläggning av vattenförbrukningen inom Ikeas verksamhet visar insatserna för att spara vatten bör sättas in hos underleverantörerna. Uppemot 86 procent av allt vatten förbrukas i råvaruledet vid produktionen av bomull och livsmedel. Det vatten som förbrukas i Ikeas egna lokaler är mindre än en halv procent av den totala vattenvolymen. Ikea har därför valt att bland annat fokusera på effektivare bomullsframställning. Till 2015 ska all bomull som Ikea köper klara miljökriterierna inom Better Cotton Initiative, BCI. 12 5/2010 l MiljöRapporten

7 Lär av NGO-framgångarna med sociala medier Företagen bör ta efter NGO:erna för att nå fram med sina budskap via sociala medier. Receptet på framgång är att släppa på kontrollen över hållbarhetskommunikationen och skapa dialog med besökarna. Allt fler företag studerar möjligheten att nå ut med sitt hållbarhetsarbete till nya målgrupper via sociala medier, men de flesta har enligt kommunikationsexperten Niclas Ihrén fortfarande en lång väg att gå. -Företagen har en hel del att lära sig av aktionsgrupper (NGO:er) inom miljö och socialt ansvar som har kommit långt med att mobilisera intresse för sina frågor. En förklaring till framgångarna handlar om att deras kommunikation inte är lika centralstyrd, säger Niclas Ihrén som arbetar med Tällberg Foundation och Global Utmaning. I stället för traditionell marknadsföring så måste företagen istället blir mer interagerande och skapa relationer med besökarna i de sociala medierna är det användarna som bestämmer vem de vill kommunicera med. Företag måste därför släppa på centralstyrningen av hållbarhetsinformationen, låta profilpersoner blogga mer fritt och tillåta debatt där även kritiska röster hörs och kan bemötas. Först då kan man lyckas nå framgång med satsningar inom sociala medier. u Så når du framgång inom sociala medier: Electrolux är ett företag som satsat på att vara närvarande i sociala medier och har byggt upp två virtuella nyhetsrum kring ekoeffektivitet och vattenbesparing. Där kan besökarna räkna ut hur mycket pengar och energi som kan sparas genom att byta ut gamla kylskåp mot nya eller vattenbesparingen vid maskindisk i stället för handdisk, berättar Erik Zsiga, mediarelations manager på Electrolux. För Electrolux, som satsar hårt på att utveckla och sälja allt mer energi- och vatteneffektiva produkter är satsningen på webb och social medier ett led i marknadsföringen. Något som Electrolux dock har missat med sajterna, enligt Niclas Ihrén, är möjligheten till dialog med besökarna för att få dem att känna sig delaktiga. Electrolux bör skapa ett debattforum på sajten där besökarna kan kommentera och ställa frågor. -Man måste våga öppna för negativa kommentarer, annars dyker de upp någon annanstans istället. Bättre att ha kontroll över dialogen och kunna bemöta kritiken, säger Niclas Ihrén. Gör allt material delbart med möjlighet att kommentera Anpassa budskapet till olika mediekanaler Tydliggör vilka mål ni har med satsningen i antal besök eller delningar på utvalda sajter Bestäm vad syftet med kampanjer är exempelvis att skapa opinion eller öka försäljningen Överarbeta inte materialet ge er ut och testa i stället Företag måste lära sig tänka i nya banor och skapa dialog med kunderna, menar Niclas Ihrén. Ökad kunskap om hur mycket vatten och energi som kan sparas, ökar intresset för våra produkter, hävdar Erik Zsiga. Hållbara affärsstrategier RWE kopplar bonusen till hållbarhetsarbetet Tysklands näst största energibolag, RWE, väcker uppmärksamhet med sitt beslut att införa ett nytt bonussystem som inte bara bygger på företagets finansiella resultat utan även på hur väl företagens miljömål uppfylls. Dessutom riskerar de chefer som inte arbetar i linje med företagets hållbarhetsstrategi att få delar av sin bonus indragen. Därmed följer RWE efter det brittiska företaget National Grid som förra året beslutade att koppla sitt bonussystem till hur väl företaget uppfyller sitt klimatmål. RWE har beslutat att en fjärdedel av ledningens bonusar hålls inne varje år och placeras i en grön pott. Pengarna i potten delas ut vart tredje år, baserat på hur väl företagets hållbarhetsmål uppfylls. Fördröjningen i utbetalningen ska dessutom uppmuntra till mer långsiktiga beslut i energisatsningar som kräver längre tid för att bli lönsamma. MiljöRapporten l 5/