Rekordstort intresse för miljödag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rekordstort intresse för miljödag"

Transkript

1 TILLSTÅNDET I MILJÖN 2010 Rekordstort intresse för miljödag På följande sidor redovisar vi nyheter och analyser från seminariet Tillståndet i miljön som MiljöRapporten och IVL Svenska Miljöinstitutet gemensamt arrangerade i Stockholm den 4 maj. Det blev rekordstort deltagande det sjätte året som seminariet arrangerades, med över 200 forskare, experter och miljöansvariga inom myndigheter, företag och organisationer som deltog under dagens paneldiskussioner, sessioner och föredrag. Forskaren Björn-Ola Linnér deltog i klimatdebatten. Maria Säfström på Golder kom för diskussionen om nyttan med miljöledningssystem. Svenska företag behöver bli mer medvetna om sin klimatpåverkan, anser Erika Ågren på Tricorona. Erik Zsiga på Electrolux väckte uppmärksamhet genom att ta upp en dammsugare på scen. Lena Wennberg förklarade varför Swedavia kallar sig klimatneutral. Matilda Gennvi Gustafsson på Ericsson diskuterade företagens roll i klimatförhandlingarna. MiljöRapporten l 5/2010 Claes Sjöberg (vänster) leder debatten om klimatforskarnas förtroende för IPCC. 7

2 TILLSTÅNDET I MILJÖN 2010 Enligt Maria Sunér Fleming dröjer det innan köp av grön el leder till nyinvesteringar i förnybar energi. Köp av grön el är en symbolhandling Att köpa grön el ger ingen konkret miljönytta utan är främst en symbolhandling för engagerade företag. Det medgav Svensk Energi under en intensiv debatt på seminariet Tillståndet i miljön. Efterfrågan på förnybar el ligger långt under tillgången i Sverige, vilket gör att inköp av grön el inte leder till att den förnybara elproduktionen ökar. Det medgav Maria Sunér Fleming, ansvarig för miljö- och klimatfrågor på Svensk Energi, under en debatt på temat om inköp av grön el ger någon miljönytta. De aktörer som marknadsför inköp av grön el som en del sina miljöinsatser får alltså sina förhoppningar på skam. -Att köpa grön el är främst en symbolhandling för företag som vill visa att man stödjer utvecklingen av förnybar el. Det kommer att dröja innan efterfrågan på grön el är så stor att det leder till nyinvesteringar, säger Maria Sunér Fleming. Trots detta ökar intresset bland företag att köpa grön el, där energibolagen lägger på en extraavgift för att garantera att elen kommer från exempelvis vattenkraft eller vindkraft. Maria Sunér Fleming lyfter fram möjligheten för företag att miljövärdera sin elanvändning utifrån den el som köpts in med hjälp av ursprungsmärkningen av el. -Ett nytt och förbättrat system för ursprungsmärkning är på gång, vilket kommer att minimera risken för att det gröna värdet räknas två gånger i systemet, säger Maria Sunér Fleming. Frågan är hur företag som vill göra en miljöinsats effektivast använder sina pengar genom att betala en extrapremie till energibolagen för att försäkra sig om förnybar el eller satsa på åtgärder för att minska sin egen energiförbrukning? Budskapet från Jenny Gode på IVL Svenska Miljöinstitutet och Agneta Persson på WSP är entydigt: det viktigaste företagen kan göra är att energieffektivisera och få ner den egna elförbrukningen. Vill företagen sedan köpa förnybar el, bör de enligt Jenny Gode köpa Bra Miljöval-märkt el där en viss summa avsätts för miljösatsningar. En undersökning bland besökarna på Tillståndet i miljön visar att de är kluvna till grön el; fyra av tio är tveksamma till eller tror inte att köp av grön el gör någon miljönytta. Deltagarna på seminariet kluvna till grön el Vad är din uppfattning om grön el efter att ha lyssnat på debatten? Camilla Åhlund, ENA Energi: Den har stärkt mig i min tro att det inte är köparna som ska välja grön el utan ansvaret ligger på producenterna att ta fram mer förnybar el. Sachiko Takami, Takami Information Service: Det är tråkigt att inköp av grön el inte ger någon självklar miljönytta, jag köper själv grön el. Sven Ericsson, Natlikan Sustainability: Jag tar med mig att det bästa är att energieffektivisera. 8 5/2010 l MiljöRapporten

3 Elcertifikatsystemet och EU:s utsläppshandel är det som driver på utvecklingen av mer förnybar el och inte företagens elprefenser. Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet och en av de hårdaste kritikerna av marknadsföringen av grön el som han kallar avlatsbrev, kommer med ett eget förslag: -De som vill göra en miljöinsats bör istället köpa utsläppsrätter och gräva ned dem, säger Runar Brännlund. Klimatforskarna litar fortsatt på IPCC Förtroendet bland svenska klimatforskare för FN:s klimatpanel IPCC finns kvar. Däremot bedöms allmänhetens förtroende för klimatpanelen vara lägre - här har IPCC en del att göra för att återupprätta sitt anseende. De tongivande klimatforskare som deltog i paneldiskussionen om vem man kan lita på i klimatforskningen är enliga: de har fortsatt förtroende för IPCC och den vetenskapliga bedömningen av klimatförändringarna har inte påverkats. Däremot behöver klimatpanelen återupprätta sitt förtroende hos gemene man. -Politiska beslutsfattare verkar fortfarande ha förtroende för IPCC, men hos allmänheten ser det ut att vara sämre. IPCC måste ta tag i detta och visa att man gör något, säger Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Mycket av invändningarna inom forskarkåren handlar om IPCC:s bristande förmåga att bemöta kritiken. IPCC:s organisation är inte anpassad för att klara ett större medietryck. Det lilla sekretariatet kunde inte möta anstormningen från journalistkåren, utan blev helt tagna på sängen av bevakningen som drog igång efter Climategate. Lärdomarna efter den intensiva mediebevakningen är att klimatforskarna måste vara mer synliga. IPCC uppfattas som en grå, anonym massa och behöver lyfta fram personer som kan ta en diskussion om klimatpanelens arbete. -Vi behöver forskare som är mer gränsöverskridande och förstår det politiska spelet och inte bara sitter på sin kammare, säger Per-Inge Grennfelt på IVL Svenska Miljöinstitutet. Bland deltagarna på Tillståndet i miljön som svarade på en publikenkät hade 79 procent fortfarande förtroende för IPCC:s slutsatser om klimatförändringen medan 12 procent blivit mer tveksamma. Fortsatt förtroende för IPCC, men ökad tveksamhet Har du ändrat uppfattning om klimatförändringarna? Mats Landén, Unilever: Nej. Alla vill ha säkra svar, vilket inte går. Vi får försöka uppskatta osäkerheterna i klimatforskningen och agera utifrån det. Maria Nilsson Öhman, Landstinget i Uppsala län: Nej, men mitt förtroende för hur IPCC hanterade krisen är lågt. Annalena Sandor, Haninge Åkeri: Nej. Synd bara att IPCC inte har svarat på kritiken tydligare. Man borde ha kommit ut med en dementi direkt. MiljöRapporten l 5/2010 9

4 TILLSTÅNDET I MILJÖN 2010 Tillämpningen av miljöbalken har lett till byråkrati och tidsödande processer, hävdar Karl-Åke Johansson, f d vd på Lappland Goldminers. Foto: Lappland Goldminers Sex år för lång tid för att få miljötillstånd Lappland Goldminers hann satsa 100 miljoner kronor innan företaget fick miljötillstånd för sin gruva i Fäboliden fyra mil väster om Lycksele. Då hade processen tagit sex år. En orimligt lång tid, anser tidigare vd:n. Att få tillstånd är en byråkratisk, långvarig, dyr och oöverskådlig process och det leder inte till bättre miljölösningar, sa Karl-Åke Johansson, före detta vd på Lappland Goldminers och numera konsult på Minexp AB vid en session som handlade om att få större utväxling på miljöarbetet. Karl-Åke Johansson är kritisk till att processen att söka miljötillstånd är så lång i Sverige, till och med när det gäller investeringar som kan vara direkt miljöförbättrande. Han är även kritisk till handläggare på länsstyrelser och Naturvårdsverket som han menar är direkt rädda att göra fel och därmed blir överdrivit nitiska i att tillämpa miljöbalken. På det sättet motverkas nya projekt som kan leda till fler jobb i Sverige. Det är svårt att hitta finansiärer som ställer upp på att projektet inte har någon sluttid. Fäbolidens guldprojekt kan skapa 250 direkta och 1000 indirekta arbetstillfällen, men Sveriges byråkratiska system ger oss en stor konkurrensnackdel jämfört med till exempel Finland. Det ger heller inga miljömässiga fördelar, sa Karl-Åke Johansson. Branschen tveksam till CSR-verktyg Företag behöver miljöledningssystem för att klara den svenska och europeiska lagstiftningen, men branschen är tveksam till hur bra verktygen är. MiljöRapportens undersökning inför seminariet Tillståndet i Miljön visar att färre än hälften av deltagarna, som bestod av miljöexperter från myndigheter, forskningsområdet och näringslivet, anser att miljöledningssystem är utmärkta verktyg. Fler än en tredjedel ställer sig tveksamma till dem. Poängen är att snarare att införa ett systematiskt arbete än att följa en viss standard. Det sa Thomas Zobel, forskare vid Luleå Tekniska Universitet, i en debatt om miljöledningssystem. Internationella studier visar inga entydiga resultat av miljöledningssystemen. Till de negativa aspekterna hör framför allt höga kostnader och begränsad miljömässig nytta i vissa fall. Det kan vara dyrt för mindre företag, sa Thomas Zobel. Christina Lindbäck, miljöchef på Ragn-Sells, har debatterat GRI med sina kollegor. Vi kan se att det är svårt att bringa ordning och reda om man är ovan, så det är bra att få en struktur. Sedan när man kommer till tillämpningen är det viktigt att den är relevant. När man som företag inte själv klarar av att följa upp sitt arbete, det är då man har gått in i tilllämpningen och det är det som ger nytta, sa Christina Lindbäck. Ledningssystem behöver omfattas av hela företaget. De ska vara högsta ledningens instrument, men vi vet att det inte alltid är så. Det är en nackdel vi måste bort ifrån. Vi behöver även komma bort ifrån risken för förväntansgap som gör att man kan tro att ledningssystemen automatiskt leder till bättre miljöprestanda. Därför har redovisningen av resultat blivit så viktig sa Lars-Olle Larsson, partner inom PricewaterhouseCoopers och specialistrevisor i organisationen FAR. Vad är din uppfattning om nyttan med miljöledningssystem och GRI? 10 5/2010 l MiljöRapporten

5 Hur viktigt är det att jobba enligt ett miljöledningssystem? Björn Sandberg, Cascades Djupfors: Jag tror att vi behöver ett enda globalt standardiserat system. Idag har vi för många produktmärkningar. Eva Bergius, Svenska Kraftnät: Jag tror att de är till nytta, en hel del myndigheter jobbar med miljöledningssystem nu. Pernilla Olausson, Enerko AB: Jag ser en vinst i och med att man tar fram miljöpolicies, men det är tråkigt att det inte krävs rapportering. Swedavia backar inte om klimatneutralitet Den intensifierade debatten om det är lämpligt att kalla sig klimatneutral får inte Swedavia att ändra sig. Kritikerna menar att påståenden om klimatneutralitet är att lova för mycket och efterlyser nya begrepp i klimatkommunikationen. Att utropa sig som klimatneutral är ett enkelt och slagkraftigt sätt för företag att kommunicera sitt klimatåtagande, vilket förklarar varför det blivit alltmer populärt. Dåvarande LFV var 2006 först ut i Sverige att kalla sig klimatneutral. Det nybildade bolaget Swedavia, i vilket de statliga flygplatserna numera är samlade, kommer trots kritik mot begreppet att behålla begreppet klimatneutral. Det berättade Swedavias klimatstrateg Lena Wennberg under en debatt om trovärdighet i klimatkommunikation. Kaj Török, senior advisor på Det Naturliga Steget, anser att det är beklagligt då klimatneutral enligt honom är ett olämpligt vilseledande begrepp som gränsar till greenwash. -Sluta använd ordet klimatneutral. Det ni gör på klimatområdet är bra, det är hur ni berättar om det som är problemet, säger Kaj Török. Han tillhör de kritiker som pekar på att det saknas en klar definition av vilka utsläpp som ska inkluderas för att ska kunna kalla sig klimatneutral. Ett nytt ord som kan ersätta klimatneutral efterfrågades av honom och andra under debatten. Swedavia kompenserar för sina klimatutsläpp sedan Målet är att de egna utsläppen ska vara nere på noll till år Efter det överväger Swedavia att ta ytterligare ett steg och klimatkompensera för historiska utsläpp före Det aktualiserar frågan om hur långt bakåt ett företag ska gå i klimatkompenseringen för att få kalla sig klimatneutral. Kaj Török anser att det är vilseledande att kalla sig klimatneutral. Tycker du att det är OK att kalla sig klimatneutral? Iren Karlsson-Berglund, Östersund kommun: Om man inte är klimatneutral ska man inte använda det ordet. Det måste finnas bättre ord. Bill Romanus, Ekosofia: Nej, det är mycket tveksamt. Man bör kommunicera sitt miljöarbete på ett annat sätt. Ulrik Axelsson, IVL Svenska Miljöinstitutet: Det krävs att man diskuterar med ett företag för att förstå vad deras klimatneutralitet omfattar. Håkan Nordin, Miljökompassen: Det finns så många ord som är fel, det är en felaktig diskussion. Det viktiga är att människor gör bra saker. MiljöRapporten l 5/

6 TILLSTÅNDET I MILJÖN 2010 Asiatiska utsläpp bromsar svenska miljöåtgärder Kvicksilverhalten i svensk fisk sjunker inte, då utsläppen i Asien ökar i takt med att fler kolkraftverk byggs. Det krävs globala åtgärder för att minska spridningen av tungmetallen om svensk insjöfisk på lång sikt ska bli ätlig. Kemikaliefrågorna har hamnat i skuggan av klimatdebatten, men är långt ifrån lösta. Det gäller en lång rad ämnen men John Munthe, ny forskningschef på IVL Svenska Miljöinstitutet, väljer att fokusera på kvicksilver, som en gång startade den moderna miljödebatten på 1960-talet. Han varnar för att de ökande utsläppen i framförallt Asien tar ut effekterna av de svenska insatserna att minska spridningen av kvicksilver. De globala kvicksilverutsläppen har legat oförändrade sedan början av 1990-talet trots att utsläppen i Sverige, Europa och Nordamerika minskar. Nivåerna är oförändrade på grund av de ökade kvicksilverutsläppen från de allt fler kolkraftverken i Asien. -Den höga kvicksilverhalten i fisk kommer inte att minska om det inte blir globala åtgärder för att minska kvicksilverutsläppen, säger John Munthe. Frågan om hur de globala kvicksilverutsläppen ska kunna begränsas är temat för ett förhandlingsmöte som FN:s miljöprogram UNEP anordnar i Sverige i juni. Samma trender som för kvicksilver finns för pesticider och PCB. Trots förbud och åtgärder i Sverige och Europa finns gifterna kvar, om än i minskad omfattning. Vi importerar kemikalier dels via lufttransport, dels via produkter och varor. John Munthes slutsats är att det blir allt viktigare med globala miljöåtgärder, annars kommer problemen att öka. Vattenfrågan tar plats i företagens riskanalyser Sinande vattentillgångar pressar många underleverantörer och svenska företag uppmanas förbereda sig för global vattenbrist. Ikea tar nu första stegen för att minska vattenanvändningen i produktionsledet. Vattenfrågan har länge legat i skuggan av klimatdebatten men är på väg att bli en strategisk fråga som tas med i företagens riskanalyser. Bristen på vatten väntas leda till ökade produktionskostnader och strängare regleringar av vattenanvändningen i utsatta länder. Alltfler företag börjar se över vattenförbrukningen i produktionsledet i samarbete med sina underleverantörer i vattenstressade områden. Enligt Eva-Lotta Thunqvist, lektor på KTH, tänker de helt rätt. -Det ökande uttaget av vatten är inte långsiktigt hållbart och företag bör ha en beredskap för global vattenbrist, uppgav hon under en session med temat vatten som nästa stora miljöfråga. Ikea sällar sig till de företag som börjar se över möjligheten att minska vattenförbrukningen i produktionsledet. Hittills har Ikeas satsningar på vattenområdet handlat om att se till att underleverantörerna renar vattnet från föroreningar nu går Ikea vidare och vill även minska vattenvolymerna. -Att minska vattenförbrukningen är en ganska ny fråga för oss, vi är fortfarande i en lärofas, säger Olle Bildholm, utvecklingschef på Ikeas hållbarhetsstab. Ett första försök till kartläggning av vattenförbrukningen inom Ikeas verksamhet visar insatserna för att spara vatten bör sättas in hos underleverantörerna. Uppemot 86 procent av allt vatten förbrukas i råvaruledet vid produktionen av bomull och livsmedel. Det vatten som förbrukas i Ikeas egna lokaler är mindre än en halv procent av den totala vattenvolymen. Ikea har därför valt att bland annat fokusera på effektivare bomullsframställning. Till 2015 ska all bomull som Ikea köper klara miljökriterierna inom Better Cotton Initiative, BCI. 12 5/2010 l MiljöRapporten

7 Lär av NGO-framgångarna med sociala medier Företagen bör ta efter NGO:erna för att nå fram med sina budskap via sociala medier. Receptet på framgång är att släppa på kontrollen över hållbarhetskommunikationen och skapa dialog med besökarna. Allt fler företag studerar möjligheten att nå ut med sitt hållbarhetsarbete till nya målgrupper via sociala medier, men de flesta har enligt kommunikationsexperten Niclas Ihrén fortfarande en lång väg att gå. -Företagen har en hel del att lära sig av aktionsgrupper (NGO:er) inom miljö och socialt ansvar som har kommit långt med att mobilisera intresse för sina frågor. En förklaring till framgångarna handlar om att deras kommunikation inte är lika centralstyrd, säger Niclas Ihrén som arbetar med Tällberg Foundation och Global Utmaning. I stället för traditionell marknadsföring så måste företagen istället blir mer interagerande och skapa relationer med besökarna i de sociala medierna är det användarna som bestämmer vem de vill kommunicera med. Företag måste därför släppa på centralstyrningen av hållbarhetsinformationen, låta profilpersoner blogga mer fritt och tillåta debatt där även kritiska röster hörs och kan bemötas. Först då kan man lyckas nå framgång med satsningar inom sociala medier. u Så når du framgång inom sociala medier: Electrolux är ett företag som satsat på att vara närvarande i sociala medier och har byggt upp två virtuella nyhetsrum kring ekoeffektivitet och vattenbesparing. Där kan besökarna räkna ut hur mycket pengar och energi som kan sparas genom att byta ut gamla kylskåp mot nya eller vattenbesparingen vid maskindisk i stället för handdisk, berättar Erik Zsiga, mediarelations manager på Electrolux. För Electrolux, som satsar hårt på att utveckla och sälja allt mer energi- och vatteneffektiva produkter är satsningen på webb och social medier ett led i marknadsföringen. Något som Electrolux dock har missat med sajterna, enligt Niclas Ihrén, är möjligheten till dialog med besökarna för att få dem att känna sig delaktiga. Electrolux bör skapa ett debattforum på sajten där besökarna kan kommentera och ställa frågor. -Man måste våga öppna för negativa kommentarer, annars dyker de upp någon annanstans istället. Bättre att ha kontroll över dialogen och kunna bemöta kritiken, säger Niclas Ihrén. Gör allt material delbart med möjlighet att kommentera Anpassa budskapet till olika mediekanaler Tydliggör vilka mål ni har med satsningen i antal besök eller delningar på utvalda sajter Bestäm vad syftet med kampanjer är exempelvis att skapa opinion eller öka försäljningen Överarbeta inte materialet ge er ut och testa i stället Företag måste lära sig tänka i nya banor och skapa dialog med kunderna, menar Niclas Ihrén. Ökad kunskap om hur mycket vatten och energi som kan sparas, ökar intresset för våra produkter, hävdar Erik Zsiga. Hållbara affärsstrategier RWE kopplar bonusen till hållbarhetsarbetet Tysklands näst största energibolag, RWE, väcker uppmärksamhet med sitt beslut att införa ett nytt bonussystem som inte bara bygger på företagets finansiella resultat utan även på hur väl företagens miljömål uppfylls. Dessutom riskerar de chefer som inte arbetar i linje med företagets hållbarhetsstrategi att få delar av sin bonus indragen. Därmed följer RWE efter det brittiska företaget National Grid som förra året beslutade att koppla sitt bonussystem till hur väl företaget uppfyller sitt klimatmål. RWE har beslutat att en fjärdedel av ledningens bonusar hålls inne varje år och placeras i en grön pott. Pengarna i potten delas ut vart tredje år, baserat på hur väl företagets hållbarhetsmål uppfylls. Fördröjningen i utbetalningen ska dessutom uppmuntra till mer långsiktiga beslut i energisatsningar som kräver längre tid för att bli lönsamma. MiljöRapporten l 5/

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

www.pwc.se/wob Nätverksträff tema hållbarhet Women on the Board

www.pwc.se/wob Nätverksträff tema hållbarhet Women on the Board www.pwc.se/wob Nätverksträff tema hållbarhet Women on the Board Gabriella har ordet I år firar Women on the Board 10 år. Vi är stolta och glada över att nätverket lever vidare och att vi får så mycket

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Svenska företagswebbplatser fortsatt bättre än övriga Europa, men svaga inom CSR och karriär

Svenska företagswebbplatser fortsatt bättre än övriga Europa, men svaga inom CSR och karriär WEBRANKING BY COMPREND 2014-2015 Svenska företagswebbplatser fortsatt bättre än övriga Europa, men svaga inom CSR och karriär Svenska företag presterar fortsatt bra jämfört med andra europeiska företag

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Resultat av webbenkät juni 2014 Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Hur många anställda har ni i er verksamhet? 1-50 anställda -70% 51-100 anställda

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 SABOs miljörapport baseras på den årliga miljöenkäten som skickas ut varje år till alla SABOs medlemsföretag. Trender i årets miljöenkät: solceller,

Läs mer

WSP Environmental Sverige. WSP Environmental Sverige WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. Corporate Services. Soil and Water.

WSP Environmental Sverige. WSP Environmental Sverige WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. Corporate Services. Soil and Water. WSP Environmental Sverige Corporate Services Acoustics Digital solutions Soil and Water Building Physics Asset Management WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Verksamhetsområden: Miljömanagement

Läs mer

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativets nyhetsbrev augusti 2011 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Andreas Carlgren gästspelar i höstens första nyhetsbrev

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Vad har man för nytta av miljöledning?

Vad har man för nytta av miljöledning? Vad har man för nytta av miljöledning? Elisabeth Schylander Magnus Enell 10 november 2004 Agenda Elisabeth! Varför doktorera om MLS?! Generella resultat Magnus! Specifika resultat! Nytt projekt Vem är

Läs mer

Energi och miljö. Klimatanpassad verksamhet Vad innebär klimatmålen för ditt företag? Industrins miljöfrågor grundläggande

Energi och miljö. Klimatanpassad verksamhet Vad innebär klimatmålen för ditt företag? Industrins miljöfrågor grundläggande 13 Energi och miljö Klimatanpassad verksamhet Vad innebär klimatmålen för ditt företag? grundläggande fördjupning Anpassade miljöutbildningar 14 Klimatanpassad verksamhet Vad innebär klimatmålen för ditt

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete Inom området hållbarhet har KappAhl under året som gått bland annat...... varit en av initiativtagarna till SWAR, ett svenskt projekt för renare textilproduktion

Läs mer

Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu

Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu gällande licenserna att finnas, men från och med den 1 januari

Läs mer

Medlemsnytt September 2013

Medlemsnytt September 2013 Medlemsnytt September 2013 Kära O2-medlem, Den här veckan presenterar IPCC, FNs klimatpanel en rapport om förändringarna i världens klimat. Det är den första delen av fyra olika delrapporter och beskriver

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

SVN I ALMEDALEN 2015 - DONNERKSA HUSET MÅNDAG 29 JUNI TISDAG 30 JUNI ONSDAG 1 JULI

SVN I ALMEDALEN 2015 - DONNERKSA HUSET MÅNDAG 29 JUNI TISDAG 30 JUNI ONSDAG 1 JULI Måndag 29 juni Donnerska huset Aulan 8:00 9.30 SVN Är hållbart ledarskap i organisationer nyckeln till ett lyckat samhällsengagemang? Vi fokuserar på hållbart ledarskap och värderingar och lyfter fram

Läs mer

Grönt är bara en färg

Grönt är bara en färg El är aldrig grön Grönt är bara en färg Välj el märkt Bra Miljöval Varför du ska välja el märkt Bra Miljöval Du som väljer el märkt Bra Miljöval... All elproduktion har en miljöpåverkan, det är oundvikligt.

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

De nominerade till CSR Awards 2008 är...

De nominerade till CSR Awards 2008 är... Page 1 of 7 VIMMEL, EN JURY OCH INTRESSANTA NOMINERINGSLISTOR 2008-01-23 15:03 De nominerade till CSR Awards 2008 är... Av Miljöaktuellt, redaktionen Högtidigt var det när Globe Awards nomineringar presenterade

Läs mer

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering?

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Renare Marks vårmöte 25-26 mars 2015 Exploatering drivkraft, många intressen ska beaktas Drivkraft för hantering av

Läs mer

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till 1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

ELFORSK. Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB

ELFORSK. Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB ELFORSK Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB Uppgift Uppgift z Samordna gemensamma forskningsinsatser för de svenska elföretagen samt Svenska Kraftnät Uppgift z Samordna gemensamma

Läs mer

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010 Malmö Airport Undersökning Grannar 2010 Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Attityder Sammanfattning/Slutsats Om undersökningen Postala enkäter som skickades

Läs mer

Våra hållbarhetsmål. Hållbarhetsmålen godkändes av koncernledningen för Regional Unit (RU) Sweden i maj 2013 och gäller till december 2015.

Våra hållbarhetsmål. Hållbarhetsmålen godkändes av koncernledningen för Regional Unit (RU) Sweden i maj 2013 och gäller till december 2015. Våra hållbarhetsmål För att styra E.ONs hållbarhetsarbete i Norden har vi definierat elva hållbarhetsmål som täcker områdena Miljö, Medarbetare, Kunder och Leverantörer. en är baserade på vårt globala

Läs mer

Flygfraktens betydelse för näringslivet

Flygfraktens betydelse för näringslivet Frukostseminarier med tema: Att förbättra Stockholmsregionens internationella tillgänglighet för att främja regionens långsiktiga utveckling - ekonomiskt, socialt och kulturellt Tema för frukostseminarium

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Riktlinjer för digitala medier

Riktlinjer för digitala medier Policy Mind/styrdokument Senast uppdaterad: 2015-04-07 Ansvarig: LS Riktlinjer för digitala medier Om Minds riktlinjer för digitala medier Dessa riktlinjer är till för att vägleda hur Mind agerar i digitala

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning

PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning Mars 2004 Hur omvärldsbevakar PR-konsulterna? En av Agent25:s viktigaste och kräsnaste kundmålgrupper är PR-konsulter. För dem är omvärldsbevakning en mycket viktig

Läs mer

fastighetsbranschens ENERGIDAG 2 0 1 0

fastighetsbranschens ENERGIDAG 2 0 1 0 För 7:e året i rad fastighetsbranschens ENERGIDAG 2 0 1 0 Konferens & Utställning 23 september - Stockholm Missa inte boka tidigt-rabatt på 1.000kr! TALARE Agneta Persson, WSP Sverige AB Björn Wellhagen,

Läs mer

Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel. Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors, 25.10.

Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel. Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors, 25.10. Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors, 25.10.2011 Finska Vindkraftföreningen r.f. Föreningen grundades 1988 Samarbete

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi

Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi Jenny Palm & Per Gyberg Linköpings universitet Tema Teknik och social förändring Koncept att producera sin egna el: lanseras

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014

En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014 En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014 Patrik Söderholm Nationalekonomiska enheten Luleå tekniska universitet Pågående förstudie om gruvor och hållbar

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Almedalenseminarium - Hur tar vi nästa steg i klimatfrågan?

Almedalenseminarium - Hur tar vi nästa steg i klimatfrågan? Hagainitiativets nyhetsbrev juni 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativets Klimatbokslut 2011 visar steg i

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

KVALITETSSÄKRING I LIVSMEDELSKEDJAN

KVALITETSSÄKRING I LIVSMEDELSKEDJAN KVALITETSSÄKRING I inbjudan till konferens i Stockholm den 23-24 september 2014 DU FÅR MÖTA KRAV Lars Nellmer Livsmedelsföretagen Carl Eckerdal Chefsekonom Coop Anna-Lena Dahlberg Herax Food Solutions

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Bakgrund. Flygplatsbolaget Tillgänglighet 2011-2030

Bakgrund. Flygplatsbolaget Tillgänglighet 2011-2030 Airport Bakgrund Utvecklandet av området Södra Lappland kan beskrivas genom tre olika faser. Genom skapandet av ett destinationsbolag har de fyra kommunerna lagt grunden för att öka antalet besökare och

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Forskare och praktiker som medverkar i boken Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.4.2015 ARBETSDOKUMENT om utveckling av en hållbar europeisk industri för oädla metaller Utskottet för industrifrågor, forskning

Läs mer

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Blekinges nya energi och klimatstrategi Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Klimatsamverkan Blekinge Bildandemöte 23 november 2011 på Residenset Varför behövs Klimatsamverkan?

Läs mer

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD Code of conduct HANS LINNARSON, VD och koncernchef Husqvarna har under sin l ånga och tr aditionsrik a historia byggt upp et t mycket got t anseende som är ovärderligt.

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Peter Ardö Uppsala 2009-01-27 M 2007:04 Direktiv 2007:94 Tilläggsdirektiv 2007:184 Tilläggsdirektiv 2008:119 Utredningen ska vara avslutad april 2009 Direktiv finns på www.sou.gov.se Utredare

Läs mer

Klimatrapport 2014. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2014. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2014 Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Helena

Läs mer

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010 Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraften är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och spelar en central roll i Sveriges elförsörjning

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller?

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller? Tillsyn över energihushållning Vad är det som gäller? Energitillsyn spelar roll! Sveriges nationella miljömål syftar till att lösa de större miljöproblemen i landet till år 2020. Miljö balken är en viktig

Läs mer

Miljörapport 2011. Lugn, vi hjälper dig.

Miljörapport 2011. Lugn, vi hjälper dig. Miljörapport 2011 Lugn, vi hjälper dig. meddelande från vd:n Den viktigaste frågan vår framtid Som Nordens ledande försäkringsbolag är det en självklar del av vår affärsstrategi att tänka på vår miljöpåverkan,

Läs mer

Ålandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov

Ålandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov Ålandsbanken och hållbarhet tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov 2014 Vår väg till hållbarhet Vi ska vara den självklara värdeskapande

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är

Läs mer