Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser"

Transkript

1 Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och presenterade granskningen Infrastrukturplanering på väg mot klimatmålen. Bakgrunden till seminariet är att trafikutskottet tagit fram en rapport Hållbara analyser? Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskild hänsyn till hållbar utveckling. Det arrangerades för att inhämta ytterligare kunskap och Claes Norgren var en bland flera som ägnat sig åt dessa frågor. (Det talade ordet gäller.) Inledning Jag heter Claes Norgren och är riksrevisor. Jag vill börja med att tacka för att jag fått tillfälle att komma hit idag. Temat för dagens seminarium är hur man får in hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser. Utskottet har ju gjort en spännande sammanställning av läget som utgångspunkt för dagen 1. Detta är också frågor som Riksrevisionen analyserat och där vi har erfarenheter från vår granskning som jag tänkte lyfta fram som utgångspunkt för min presentation. Riksrevisionen har gjort en granskning med titeln Infrastrukturplanering på väg mot klimatmålen. Den publicerades 2012 och ingick i en serie av 12 granskningar och en slutrapport på klimatområdet. Det vi undersökte i vår granskning var utsläppen av koldioxid och möjligheten att nå klimatmålen. Fokus var på hur riksdagens klimatmål har samordnats med infrastrukturplaneringen. Här ingick bland annat hur de samhällsekonomiska kalkylerna har utformats och fungerat som beslutsunderlag. 1 Hållbara analyser, Rapport från riksdagen 2014/15:RFR2, Trafikutskottet. 1 ( 6 )

2 Utöver granskningarna inom klimatområdet har vi även genomfört en serie granskningar inom infrastrukturområdet, varav flera behandlar andra aspekter av samhällsekonomiska kalkyler än just hållbarhet. I dessa granskningar framhöll vi värdet av att använda samhällsekonomiska kalkyler för att rangordna olika projekt, i syfte att öka transparensen och möjligheten att välja de projekt som ger störst samhällsnytta. Riksrevisionens uppdrag är att granska effektivitet och resurshushållning i statlig verksamhet och statliga insatser. I det ligger att vi söker identifiera risker och problem för att bidra till kunskap som bidrar till effektivitet och måluppfyllelse. Frågan i vår granskning var om utvecklingen på trafikområdet är förenlig med klimatmålen. I sammanhanget är det viktigt att göra en distinktion mellan å ena sidan den samhällsekonomiska värderingen av enskilda investeringar och å andra sidan den uppföljning som bör göras av hur samhället lyckas att uppnå målen på systemnivå. Stort gap mellan teori och praktik Om ni tittar på bilden här så ser ni hur prognoserna för utsläppen ser ut, enligt en sammanställning vi gjorde De streckade linjerna i figuren representerar en linjär bana för hur utsläppen skulle behöva minska för att nå visionen till Som ni ser är det ett stort gap mellan hur 2 ( 6 )

3 utsläppen kommer att minska enligt prognosen (kryssen överst) och den långsiktiga visionen. Vad den här bilden visar är alltså att Sverige skulle behöva minska utsläppen betydligt snabbare för att nå det långsiktiga målet. Värt att nämna är också att utsläppen från transporter utgör mer än en tredjedel av dagens totala utsläpp och det är vägtransporterna som står för merparten (92 procent) 2. En viktig iakttagelse i vår granskning var att det krävs en snabb teknikutveckling för att kunna nå målen. Här råder en betydande osäkerhet i kalkyler och prognoser. Fråga är hur snabbt ny teknologi kan ersätta gammal. Man får enligt vår granskning vara teknikoptimist om introduktionen av elbilar och biodrivmedel och teknisk innovation i tid ska kunna lösa problemen. Ett särskilt dilemma när man analyserar klimatfrågan är som ni ser tidsperspektivet. Frågan är hur vi värderar framtiden och vilken diskonteringsränta som ska användas. Låt mig citera vår rapport från Utgångspunkten för den svenska klimatpolitiken är att det blir dyrare att minska koldioxidutsläppen och hantera klimatförändringar för framtida generationer än för dagens. Tillämpningen av en kalkylränta på fyra procent för koldioxid medför dock i motsats till detta att värderingen av de samhällsekonomiska kostnaderna för klimatförändringar minskar kraftigt över tid i kalkylerna. Ekonomen Nicholas Stern anförde 2006, i en rapport till brittiska regeringen om samhällets kostnader för klimatförändringar, att traditionella diskonteringsmetoder är relevanta för jämförelser mellan marginellt olika alternativ, men inte för beräkningar som omfattar klimatförändringar. Granskningens bakgrund och syfte Regering och riksdag har som mål att kraftigt minska utsläppen av koldioxid, och riksdagen har betonat att investeringar i infrastruktur ska bidra till detta. En viktig utgångspunkt i granskningen är att man ska prioritera objekt som bidrar till minskade koldioxidutsläpp. Granskningen utgick från tre revisionsfrågor: 2 Den heldragna linjen visar det totala utsläppet av växthusgaser i Sverige mellan 1990 och 2013, och vi ser att det går i rätt riktning, men långsamt. Sett i ett globalt perspektiv är dock trenden negativ. Trots ett växande antal policys för begränsning av utsläppen har det totala utsläppen av växthusgaser i världen ökat under perioden , och under perioden var det totala utsläppen av växthusgaser de högsta i människans historia. Det här visar FN:s klimatpanels senaste (femte) utvärdering. 3 ( 6 )

4 Har regeringen samordnat styrningen av infrastrukturplaneringen med riksdagens klimatmål? Är regeringens styrning av infrastrukturplaneringen tydlig och återrapporteringen till riksdagens transparent? Beaktar Trafikverket möjligheten att nå riksdagens långsiktiga klimatmål när myndigheten använder samhällsekonomiska kalkyler? Som ni ser anknyter de frågor vi ställde i granskningen till dagens tema. Iakttagelser underskattade CO 2 -utsläpp Vad visade då granskningen? När det gäller de analys- och prognosmodeller som trafikverken använde för att mäta effekten av den nationella planen så underskattade de koldioxidutsläppen i flera led. Bland annat visade granskningen att godsprognosmodellen inte tog hänsyn till att fler vägar bidrar till att efterfrågan på godstransporter ökar. Vidare ingick inte hur utbyggnaden av transportsystemet i sig påverkar efterfrågan på transporter. Hur högre banavgifter bidrar till en överflyttning av transportarbete på järnväg till främst vägtransporter ingick inte heller. Därmed underskattades koldioxidutsläppen. Koldioxidutsläpp från byggnadsfasen och från drift och underhåll ingick inte heller. Även bilinnehavet underskattades i prognosmodellerna och därmed även utsläppen. Detta eftersom en ökning i bilinnehav medför att personbilstrafiken ökar, och som en följd av det även koldioxidutsläppen. Slutligen lät Riksrevisionen göra en bred forskningsöversikt för att undersöka hur omställningen mot fler elbilar går. Översikten visade att Trafikverkets prognos för etablering av elbilar var mycket optimistisk jämfört med forskning och andra bedömare. Koldioxidutsläpp blir sällan avgörande för ett objekts lönsamhet Koldioxidutsläpp påverkar endast i liten utsträckning resultatet av kalkylen, som ni kan se här i exemplet Viared-Kråkered. Även om koldioxidutsläpp utgör en samhällsekonomisk kostnad i kalkylerna är kostnaden liten koldioxidutsläpp brukar utgöra en kostnad på 5-6 procent och blir därmed sällan avgörande för objektets lönsamhet. 4 ( 6 )

5 Vad som blir tydligt här är att det inte räcker med kalkyler för att styra mot hållbar utveckling. Utöver att kalkylera på nya projekt behöver man ytterligare väga in prognoser över utsläpp i beslutsunderlagen. Och det här har ju också lyfts fram i rapporten från trafikutskottets forskningsgrupp. Slutsatser En viktig slutsats i granskningen var att lönsamheten för många objekt bygger på antaganden om trafikvolymer och trafikökningar som med nu tillgänglig kunskap sannolikt är svåra att förena med klimatmålen. Det kan bli svårt och dyrt att klara klimatmålen med en infrastrukturplanering som bidrar till ökad efterfrågan på vägtransporter. I sammanhanget kan jag nämna att detta är en slutsats som senare framfördes i OECD:s granskning av svensk miljöpolitik. Riksrevisionens forskningsöversikt visade, som jag nämnde tidigare, att introduktion av elbilar går betydligt långsammare än vad Trafikverket antog i sin åtgärdsplanering. Fortsatta trafikökningar på väg är, med den kunskap som finns nu, sannolikt svåra att förena med de långsiktiga klimatmålen. En annan slutsats var vikten av att riksdagen får en transparent och konsistent rapportering av sambandet mellan lönsamhet, trafikökningar och ökade koldioxidutsläpp utifrån klimatmålen. En rättvisande redovisning behövs för att riksdagens ska kunna fatta välgrundade infrastrukturbeslut. Som jag var inne på tidigare visade granskningen också att koldioxidutsläppen som följer av den nationella infrastrukturplanen har underskattats. Det är därför osäkert om den nationella planen sammantaget verkligen leder till minskade koldioxidutsläpp och därmed bidrar till klimatmålen. Avslutning Temat för dagen är samhällsekonomiska kalkyler och hur hållbarhet kommer in i samhällsekonomiska analyser. Samhällsekonomiska kalkyler är viktiga utgångspunkter i valet mellan olika infrastrukturprojekt när frågor om hållbarhet aktualiseras. Kalkylerna är inte perfekta och det finns utrymme att förbättra dessa. Men även om kalkylerna utvecklas måste de i styrningssammanhang sättas i ett större sammanhang. 5 ( 6 )

6 Oavsett om den nationella planen leder till en ökning av koldioxidutsläpp, eller som i Trafikverkets beräkningar, till en liten minskning, så är effekterna av enskilda projekt på koldioxidutsläppen inte avgörande för möjligheten att nå målen. Som så ofta är problemet med kalkylerna i enskilda projekt en del av de små beslutens tyranni. Men frågan om hållbarhet handlar inte bara om nya projekt. Varje ny investering påverkar bara utsläppen på marginalen. Det är den infrastruktur vi redan har byggt som genererar trafik och de stora utsläpp som måste minska kraftigt om de långsiktiga klimatmålen ska nås. Det är det som gör att en kalkyl över de enskilda projekten måste kompletteras på systemnivå så att en avstämning görs mot uppställda mål för politiken. Vi är alltid positiva till samhällsekonomiska kalkyler, en bra kalkyl är definitivt bättre än ingen kalkyl 3. I våra granskningar av infrastruktursatsningar såg vi att kalkylerna måste förbättras och användas för att de effektivaste åtgärderna väljs ut och genomförs. I den rapport jag har presenterat idag ser vi dock exempel på att kalkylerna behöver kompletteras och samordnas bättre med andra beräkningar och överväganden för att ge tillräckligt beslutsunderlag. Samhällsekonomiska kalkyler är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning. 3 Inom revisionen följer vi internationella standards för hur vi genomför våra granskningar och enligt dessa så kallade ISSAI:er är samhällsekonomiska kalkyler en vedertagen analysmetod. 6 ( 6 )

Infrastrukturplanering

Infrastrukturplanering riksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat Infrastrukturplanering på väg mot klimatmålen? rir 2012:7 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson Systemfel i transportsektorn Jan-Eric Nilsson En bakgrund: Riksrevisionens observationer Planeringen genomförs inte enligt fastlagda principer man bygger bort problem som skulle kunna hanteras med andra

Läs mer

Hållbara analyser? Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskild hänsyn till hållbar utveckling

Hållbara analyser? Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskild hänsyn till hållbar utveckling Sammanfattning av rapport 2014/15:RFR2 Trafikutskottet Hållbara analyser? Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskild hänsyn till hållbar utveckling Sammanfattning av rapport 2014/15:RFR2

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Fel pengar på fel ställe

Fel pengar på fel ställe Fel pengar på fel ställe Riksrevisor Claes Norgrens anförande på Stora Infradagen 27 januari 2012, Näringslivets Hus i Stockholm. Det talade ordet gäller. I den här församlingen behöver man knappast argumentera

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare Systemanalys HCT Emeli Adell Trivector Projektledare Syftet med systemanalysen: Undersöka vilka effekter som införande av HCT kan leda till för samhället som helhet på kort och lång sikt. Arbetsgrupp:

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Medfinansiering av statlig infrastruktur

Medfinansiering av statlig infrastruktur Medfinansiering av statlig infrastruktur RiR 2011:28 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom oberoende revision

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29

Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29 Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29 Först några utgångspunkter The main conclusion of the analysis is that the introduction of Mega- Trucks would be beneficial

Läs mer

Testresenär elbilspool i Norrliden, Kalmar

Testresenär elbilspool i Norrliden, Kalmar Testresenär elbilspool i Norrliden, Kalmar Fokusområde nr 4: Alternativ till egen bil Projektledare: Johan Raustorp Energikontor Sydost AB Besöksadress: Västra Sjögatan 17 392 32 Kalmar Tel 0470-76 55

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

RiR 2010:27. Förvaltningen av samhällsekonomiska metoder inom infrastrukturområdet

RiR 2010:27. Förvaltningen av samhällsekonomiska metoder inom infrastrukturområdet RiR 2010:27 Förvaltningen av samhällsekonomiska metoder inom infrastrukturområdet ISBN 978 91 7086 237 3 RiR 2010:27 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2010 Till regeringen Näringsdepartementet Datum:

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Reformtrycket i Almedalen 2013

Reformtrycket i Almedalen 2013 Reformtrycket i Almedalen 203 En kartläggning av reformer i Almedalsseminarier Stefan Fölster, 070-304 3 60 stefan.folster@reforminstitutet.se Daniel Jahnson, 073-709 69 0 daniel.jahnson@gmail.com Sammanfattning

Läs mer

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier,

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

slutrapport: hållbar utveckling klimat Klimat för pengarna? Granskningar inom klimat området 2009 2013 rir 2013:19

slutrapport: hållbar utveckling klimat Klimat för pengarna? Granskningar inom klimat området 2009 2013 rir 2013:19 slutrapport: hållbar utveckling klimat Klimat för pengarna? Granskningar inom klimat området 2009 2013 rir 2013:19 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet

Läs mer

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1 (19) Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1. Inledning Bakgrund och syfte I den senaste ASEK-översynen, dvs. ASEK 4, rekommenderades att en kalkylperiod

Läs mer

2013-10-15 BILEN PÅ VÄG UT? Bilen på väg ut? Christer Ljungberg, Trivector AB TRIVECTOR TRAFFIC

2013-10-15 BILEN PÅ VÄG UT? Bilen på väg ut? Christer Ljungberg, Trivector AB TRIVECTOR TRAFFIC BILEN PÅ VÄG UT? Miljöfika, Jönköpings kommun Jönköping 17 september 2013 Christer Ljungberg, Trivector AB Bilen på väg ut? Christer Ljungberg, Trivector AB TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare

Läs mer

riksrevisionen granskar: infrastruktur på nya villkor tatens satsningar på transportinfrastruktur valuta för pengarna? rir 2012:21

riksrevisionen granskar: infrastruktur på nya villkor tatens satsningar på transportinfrastruktur valuta för pengarna? rir 2012:21 riksrevisionen granskar: infrastruktur på nya villkor tatens satsningar på S transportinfrastruktur valuta för pengarna? rir 2012:21 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Klimatrelaterade skatter

Klimatrelaterade skatter riksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat Klimatrelaterade skatter Vem betalar? rir 2012:1 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys TMALL 0141 Presentation v 1.0 En ny generation järnväg Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys Trafikverket Peter Uneklint Andreas

Läs mer

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Bo-Lennart Nelldal, adj prof RAILWAY GROUP KTH Center for Research and Education In Railway Engineering Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Sammanfatting av

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5. SV Förenade i mångfalden SV. PE497.932v01-00 15.10.2012. Utkast till fråga för muntligt besvarande Eva Joly (PE497.

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5. SV Förenade i mångfalden SV. PE497.932v01-00 15.10.2012. Utkast till fråga för muntligt besvarande Eva Joly (PE497. EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.10.2012 PE497.932v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5 Eva Joly (PE497.792v01-00) Belo Monte-dammprojektet i Brasilien AM\915933.doc PE497.932v01-00 Förenade

Läs mer

Alternativa scenariers påverkan på lönsamhet. publikation 2009:98

Alternativa scenariers påverkan på lönsamhet. publikation 2009:98 Alternativa scenariers påverkan på lönsamhet publikation 2009:98 2(20) Förord I regeringens direktiv för åtgärdsplaneringen anges att trafikverken ska redogöra för olikheter i parametrar i bas- och referensscenarierna

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar.

siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar. siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar. Utmaningen klimatutsläppen måste minska snabbt ehighway en del av lösningen I denna broschyr beskrivs kortfattat

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Green Drive Region. Projekt inom Interreg Sverige-Norge Juli 2015-juli 2018

Green Drive Region. Projekt inom Interreg Sverige-Norge Juli 2015-juli 2018 Green Drive Region Projekt inom Interreg Sverige-Norge Juli 2015-juli 2018 Framtidsplaner med samma riktning VÄRMLAND Vi står inför utmaningen att utveckla ett resurseffektivt samhälle utan klimatpåverkan.

Läs mer

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Agenda Vad vi förhåller oss till Strategi Hur följer vi upp och visar efterlevnad av krav i leverantörskedjan? Lärdomar och erfarenheter att ta

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

X2AB. SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 PROJEKT

X2AB. SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 PROJEKT X2AB PROJEKT SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 VAD KRÄVS AV BRANSCHEN OCH SAMHÄLLET FÖR ATT UPPNÅ VISIONEN OM KOLLEKTIVTRAFIKEN SOM EN SJÄLVKLAR

Läs mer

Vad är Sveriges utsläppsrätter värda?

Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? Hanteringen och rapporteringen av Sveriges Kyotoenheter ISBN 978 91 7086 194 9 RiR 2009:21 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen Datum:

Läs mer

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Prognos 2010 och verklig utveckling Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Utveckling godstrafik jämfört med prognos, index 100 Godståg verklig Lastbil verklig Sjöfart

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

RIKSDAGENS BEHANDLING AV RIKSREVISIONENS GRANSKNINGSRAPPORTER

RIKSDAGENS BEHANDLING AV RIKSREVISIONENS GRANSKNINGSRAPPORTER RIKSDAGENS BEHANDLING AV RIKSREVISIONENS GRANSKNINGSRAPPORTER Erfarenheter från ett seminarium i riksdagen november 2014 Riksrevisionen är en del av riksdagens kontroll av den statliga verksamheten. Revisionen

Läs mer

Hållbara städer med fokus på transporter, boende och grönområden

Hållbara städer med fokus på transporter, boende och grönområden Sammanfattning av rapport 2010 /11:RFR3 Civilutskottet,Trafikutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet Hållbara städer med fokus på transporter, boende och grönområden Hållbara städer med fokus på transporter,

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål

Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål Riksdagen, 30 september 2015 Jörgen Larsson Assistant professor in Sustainable consumption patterns Department of Energy and Environment

Läs mer

Framtidens transporter i staden no more business as usual

Framtidens transporter i staden no more business as usual Vilka är Trivector? Framtidens transporter i staden no more business as usual Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag ca 60 personer anställda Arbetar inom hela området trafikplanering Särskilt fokus på

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Bygg om eller bygg nytt

Bygg om eller bygg nytt Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel

Läs mer

m.fl. Uppdrag om att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018 2029

m.fl. Uppdrag om att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018 2029 Regeringsbeslut II 4 2015-05-21 N2015/4305/TIF Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 Borlänge m.fl. Uppdrag om att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

Är 522 miljarder kronor till transportinfrastruktur mycket pengar?

Är 522 miljarder kronor till transportinfrastruktur mycket pengar? Till Aktuellt från VKL april 2014 Håkan Johansson Är 522 miljarder kronor till transportinfrastruktur mycket pengar? Den 3 april i år fastställde regeringen den Nationella Transportplanen, NTP, för åren

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. för beslutsunderlag av hög kvalitet

Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. för beslutsunderlag av hög kvalitet Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor för beslutsunderlag av hög kvalitet Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor 3 Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor för

Läs mer

riksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat Svensk klimatforskning vad kostar den och vad har den gett? rir 2012:2

riksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat Svensk klimatforskning vad kostar den och vad har den gett? rir 2012:2 riksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat Svensk klimatforskning vad kostar den och vad har den gett? rir 2012:2 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet

Läs mer

Stockholms Universitets årsredovisning 2014

Stockholms Universitets årsredovisning 2014 1 Stockholms Universitets årsredovisning 2014 Riksrevisionen har granskat Stockholms Universitets årsredovisning, daterad 2015-02-17. Syftet har varit att bedöma: årsredovisningen i allt väsentligt är

Läs mer