Framgångsrik praxis för tillgänglig utbildning!? -en fråga om lokala systems inkluderingsförmåga. SPSMs Skolledarkonferens

Transkript

1 Framgångsrik praxis för tillgänglig utbildning!? -en fråga om lokala systems inkluderingsförmåga SPSMs Skolledarkonferens Per Skoglund, Statsvetare och FoU-samordnare Specialpedagogiska skolmyndigheten

2 2 Varför är jag här? Hur blir en förskola och skola framgångsrik? En kombination av forskningsresultat, i praktiken prövade erfarenheter och lokal kreativitet

3 Per Skoglund Personlig bakgrund och lärdomar!

4 4 Praktik - Praxis -så som skolan -etablerad sedvana, faktiskt agerar bästa tillgängliga kunskap om sätt att bedriva skola 1. Framgångsrika =Beprövad erfarenhet: 2. Mindre framgångsrika Vilken institutionell profil gynnar goda resultat?

5 Per Skoglund Grundutmaning i samhället och skolan Elevers olikhet Styrdokument Utmaningar? Vägar?->Effekt? Praxis/BE Traditioner SE GAPET! 50-talet 2017 ca 8% ca 100%

6 Per Skoglu nd SPSM Fundamentala utmaningar i en värld av katedraler : (Skoglund 2014b) Hur bryter vi traditioner som ej möter behov? Hur möter vi rädsla, osäkerhet och otrygghet? Hur stödjer vi ensamma rektorer? Hur stödjer vi lärare mot en adaptiv undervisning? Hur möter vi komplexa behov, t ex elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?

7 7 Grundfrågor Hur kan då chef/rektor/stödjare leda arbetet för en inkluderande skola i ett långsiktigt hållbart perspektiv? -vad bör undvikas? -vad behöver fokuseras? -hur kan en process bedrivas?

8 8 De flesta tänker Antingen att: *så här skall alla göra så blir det bra! (uppifrån och ner) eller *varje enhet får göra sitt! (nerifrån och upp) Båda är sannolikt och empiriskt fel! Det svåra är att balansera resurserna efter behov!

9 9 Inkluderingen har gått för långt! (som om det var en sak, ett ting!) Nej, inte om man tänker uppdragsbaserat och i process tillsammans vill skapa värde (som styrdokument pekat ut sedan 1969!). Det finns ingen inkluderingen, det finns bara våra försök att tillsammans bättre möta de vi är satta att möta!

10 Kärnan verkar vara att: Sustainable development cannot be achieved by technological solutions, political regulation or financial instruments alone. We need to change the way we think and act. This requires quality education and learning for sustainable development at all levels and in all social contexts. Education for Sustainable Development (ESD) is about enabling us to constructively and creatively address present and future global challenges and create more sustainable and resilient societies. (UNESCO, 2017) Hur komma åt hur vi tänker och agerar?

11 040921/PS Teoretisk plattform: Hur byggs ett starkt samhälle och en stark verksamhet, en praktikgemenskap (Skoglund et al 1996; Skoglund & Erkinger 2007; Liljeroth, Engen, Larsson, Öfverholm & Skoglund 2011) j fr Särö skola Gemensam strategi/ Gemensam utmaning Gemensam förståelse av förutsättningar Gemensam uppfattning om uppdrag/ mål förhållningssätt Gemensam utveckling av arbetssätt Gemensamt sätt att lära Gemensamt sätt att utveckla

12 Utmaningar finns det gott om! 12

13 Per Skoglu nd SPSM 1. Vi använder många ord utan klargjort samband: likvärdighet, tillgänglighet, delaktighet och inkludering 2. inkludering är inte en enkel fråga om inplacering, utan gäller professionellt samarbete för att möta elever och eleven på ett verksamt & utvecklande sätt Byggt på: -18 års beprövad erfarenhet (dokumenterad, prövad, reflekterad) -forskningsresultat från : studier i European Agency for special needs & inclusive education samt följeforskning i 12 respektive 7 kommuner för inkluderande lärmiljö (ifous)

14 Per Skoglu nd SPSM Klargör inkluderingsbegreppet Från inkluderad inkludering inkluderingsarbete -- för ökad inkluderingsförmåga ökad måluppfyllelse Social inkludering förutsätter tidig inkluderingsförmåga i förskola och skola, men dessa kan inte kompensera ensamma.

15 Per Skoglu nd SPSM Inkludering bör ses i ett sammanhang (Skoglund 2013) 1. Förutsättningar: Grad av politisk & chefsmässig involvering i samhällets och skolans osäkerheter och i idén om vikten av att inkludera alla via stöd för professionellt lärande skapar kulturen 2. Processen: Inkluderingsarbetets inriktning och organisering av: strukturer, processer och kompetens 3. Resultatet: medborgarens, elevens personliga involvering och utveckling =Eleven känner/uppfattar att hon/han: -är del i gemenskap -tar del och lär -har ökat kunskaperna -vill, får och kan bidra i samhället

16 Per Skoglu nd SPSM

17

18 18 Modell för utveckling Sätt ihop tankarna så att det blir -begripligt för alla -liktydligt med det som skall göras i vardagen och -därmed följ skollagen Inkludering=att de ansvariga för och i skolan ständigt strävar efter att öka sin samlade förmåga att ta emot, se, förstå, anpassa, särskilt stödja.

19 Konstruktiv ledning: verksamhetsprioritering Reaktivt särskilt stödja Proaktivt utvecklingsstöd undervisa -uppmärksamma -utreda se/uppmärksamma förstå & -utarbeta ÅP möta extra -genomföra ÅP erbjuda anpassa -följa upp ÅP i riktning mot gemenskap, delaktighet, lärande och utveckling socialt och kunskapsmässigt inom en sammanhållen skolverksamhet.

20 Per Skoglund SPSM Vi saknade länge solid kunskap! En första kritisk utgångspunkt1-900 träffar Successful schools, men få studier av relationen inkluderingsförmåga måluppfyllelse 1. (Persson, B & Persson, E Inkludering och måluppfyllelse att nå framgång med alla elever. Liber) Göransson, K. & Nilholm, C. Conceptual diversities and empirical shortcomings a critical analysis of research on inclusive education. i European Journal of Special Needs Education. ss

21 21 Svaren på skolframgång finns men måste skapas och återskapas lokalt: Forskningsresultat i kontext Systematiska översikter Beprövad erfarenhet Experimenterande, kreativitet och mod

22 22 Övertro på systematiska översikter -Ger ofta följande och självklara svar : Framgångsrika ledare: *går upp på morgonen (skämt!) *tar ansvar för att verksamheten inriktas mot skolans mål *driver personalens kompetensutveckling *gör förändringar av kulturen och strukturen i skolan *fokuserar på kärnprocesser undervisning & elevers lärande Det handlar om kunskap om VAD som är viktigt, men ger inte kunskap om HUR i så hög grad.

23 23 Därför är forskning i lokala kontexter utifrån jämförelser och exprimenterande byggt på kreativitet och mod som leder till skapande av beprövad erfarenhet (DoDeDi) viktiga för att vi skall komma till en djupare förståelse för HUR man t ex kan arbeta framgångsrikt med mål, riktning & kultur!

24 24 Förståelse: Inkludering bör ses i ljuset av svensk skolutveckling en mycket komplex process med delvis fel fokus och mycket av snabba lösningar: mobila teamet snarare än analys orsakverkan Oro, oordning Omdömen som bot men vad är orsaker som måste påverkas?

25 En fördjupning via SPSMs erfarenheter Fallgropar Framgångsfaktorer 1. att låta inkludering förbli mystiskt Begreppsklarhet/-modell 2. att gå framåt utan att veta hur det är och varför det är som det är Ingångsvärden/-analys 3. att lämna ifrån sig den svåra frågan till någon vid sidan av linjeorganisationen, d v s till special- eller elevhälsan Vardagsfokus 6-8 timmar 4. att glömma uppifrån och ner -stöd Leda och stödja inkludering 5. att agera via objektivt ombud Gör det själv, involvera 6. att inte ta tillvara på SUG- resp särskolekompetens Kompetenssäkra 7. att bortse från osäkerheter och stöd för professionellt lärande Se osäkerhet, lyft tanken 8. att glömma barnen, eleverna i utvecklingsprocessen Ta utgångspunkt i elevers upplevelse

26 Per Skoglu nd SPSM Vi ser brister i styrkedja och stödkedja Nationell lag/policy Lokal politik Lokal förv.ledning- Rektors ledning-- Undervisning Elevlärande/ -resultat Stödkedja

27 Reaktiva mönster dominerar som en följd (Skoglund & Stäcker 2016) Jfr Särö skola Vi pratar om detta varje år

28 28 I grunden antas att vi kan dissiminera och implementera inkludering, digitalisering et c men först kommer plementation sen implementation Det går inte att stoppa in nytt i gammalt! (utan analys)

29 Tre steg för att skapa sammanhang för förbättring (Skoglund & Stäcker 2016) K Ä N S L A A V INVOLVERA UTFORSKA/JÄMFÖRA FÖRÄNDRA Hur det ÄR? Varför det är? Idé om förändring Behov av ny kunskap Förändring Effekter/ förbättringar A. Lokal/egen kunskap B.Relatera till andras erfarenhet C. Kunskap och kunnande & forskningsresultat för framtiden (A och B) Nulägesanalys: Vidgad förståelsehorisont: Ökad förbättringförmåga -eleverna (osäkerheter) -flera sätt att se utmaning -nya sätt att leda & arbeta -lärarna (osäkerheter) -flera perspektiv -ledning (osäkerheter)

30 30 Alltså! Pedagogiska verksamheter måste ta tag i det själva, tillsammans Ingen annan har hela lösningen på gåtan om fungerande samhälle, undervisning och lärande Det handlar om hur vardagen och kärnverksamhet är 6-8 timmar om dagen.

31 Per Skoglund Inkludering= gå från fokus inplacering till fokus systemets förmåga -att se, förstå, anpassa, stödja & utmana= skolans uppgift -att eleven tror på sig själv, känner värde, lär sig och kan ta ansvar=skolans uppdrag

32 32 Se sekvensen i systemets förmåga Inclusive Capacity- capability- Functioning? -latent -manifest -elevs prestationer & -lagrad -i handling/praktik livskompetens Vi har 10 specialpedagoger, Så här gör vi för att dra nytta De här resultaten kan vi se av 3 psykologer av olika kompetenser i vardagen. vårt sätt att verka. (Sen 1985; Skoglund, P., Pettersson, C., Leivik Knowles, B-M. 1996; Skoglund 2013; Watkins & Ebersold 2016:237)

33 Det svåraste är dock att gå från det enkla lärandet till det svåra lärandet Singled-loop- Learning Double-looplearning att synliggöra traditioner och dess osäkerheter i verksamheten!

34 Per Skoglu nd SPSM Hur leder och organiserar vi egentligen en produktion där drygt elever och professionella möts? -har vi den ledning, organisering och det stöd som behövs?

35 35 Vår samlade kunskap om inkluderande och framgångsrik skolutveckling har ökat markant de senaste 10 åren, men.

36 Lärdomar (European Agency 2014: Essunga, Flensburg, Wien, Ljubljana, Valetta) Utgångspunkter Varierande kontext Varierande situation/läge Likartat händelseförlopp: -markant utveckling av verksamhet & resultat från /13 Resultat Skolutveckling=Inkludering=>Måluppfyllelse 1. verksamhetens förmåga att: -se -förstå -undervisa -extra anpassa -särskilt stödja alla elever via 2. grundat i konstruktiv ledning och 3. proaktivt stöd

37 Mekanismer för förändring & förbättring: Per Skoglu nd SPSM 1. realiteten 4. en tydlig, alternativ 5. behovet av förändrat idé om skola & elev byggd på forskning tänkande & handlande via -öppenhet, stöd, variation Lärande & utveckling 2. sig själv som via acceptans av: 6. behovet av att bygga em orsakande kraft starkare praktikgemenskap där man hjälps åt 3. att gå från resurser 7. att professionell förmåga att till resursanvändning (Single Double loop) lära är grunden för elevers lärande & skolans framgång

38 38 Kärnan av allt vi vet om faktorer som är viktiga synes vara fokus Hur upprättar, upprätthåller och utvecklar man en fokuserad verksamhet som håller fokus på att se, förstå för att anpassa stöd för den andres lärande? Detta gäller genom hela systemets relationer från politiker till elev och föräldrar. Skottland och Gislaved visar väg

39 PARTNER NETWORKING Att öka allas måluppfyllelse: How to Raise All (European Agency 2017) Skolbaserade aktiviteter Föräldrar som resurs? Lokala aktörer som resurs? Universitet som resurs Nationella och internationella resurser? -Konstruktivt ledarskap? -Positiv attityd? -Tillitsfullt samarbete? -Lärares självförtroende? -Elevers delaktighet? -Proaktivt stöd? Positiv & formativ uppmärksamhet på elever? Flexibel användning av läroplan? Anpassade ped. strategier och stöd Måluppfyllelse: Elevers självförtroende? Elevers lärförmåga? Elevers kunskap och livskompetens? Högre studier? Arbete?

40 40 Mycket handlar om självförtroende Teacher s learning Pupil s learning Achievment Attainment I am Attainment Access I have done I have done Acess Aspiration I do I do Aspiration Yet! I cannot I can I can Yet! I cannot Build on Sonia Blandfords thinking (Blandford & Knowles 2014; Blandford 2015) concering the pupils learning, and my combination with teacher learning build on experiences done at Calderglen High, East Kilbride in the Raising the Acheivment for All Project by European Agency (Skoglund 2019)

41 41 Fokus-spiralen- Gislaved Erfaren ledare stödjer rektorer fokuserat på skolförbättring Rektorer fokuserar i par på lokal förbättring genom dialog Stödfunktioner integreras i arbetslag & fokuserar vardagen Lärare samarbetar & fokuserar se, förstå, anpassa, lära Elever fokuserar sitt lärande i klass Fokusrum med stöd för elever som behöver extra fokus

42 Tack för uppmärksamheten! 42

43 References Per Skoglu nd SPSM Ainscow,M., & Sandhill, A (2010) Developing inclusive education systems: the role of organizational cultures and leadership. in International Journal of Inclusive Education. 14 (4). Pp Allison, G.T. (1971) Essence of Decision. Little Brown & Co. Boston. Argyris, C. (1991) Teaching smart people how to learn., in Harvard Business Review. May-June pp Aten, K., Howard-Grenville, J., & Ventresca, M.J. (2012) Organizational Culture and Institutional Theory: A Conversation at the Border. in Journal of Management Inquiry :78. DOI: / Blandford, S. and Knowles, C.. (2014) Achievement for all: raising aspirations, access and achievement, in M. Thomas (ed.). A Child's World Contemporary Issues in Education. Aberystwyth: Aberystwyth University: Centre for Educational Studies, University of Wales Blandford, S. (2015) Great Teaching Is it enough? Education Today, 65 (2), Bühler, C. (1931), Kindheit u. Jugend. 3. Aufl. Leipzig. Carrington, S., & Robinson, R. (2006) Inclusive school community: Why is it so complex? in International Journal of Inclusive Education. 10 (4-5). Pp Dyssegaard Brørup, C., Sørgaard Larsen, M. (2013): Evidens on Inclusion. Danish Clearinghouse for Educational Research Department of Education, Aarhus University. European Agency for Development in Special Needs Education. (2013) Organisation of provision to support inclusive education Literature Review. European Agency for Development in Special Needs Education. (2013a) Meeting the needs of all learners a school transformation Nossebro School, Essunga, Sweden, February 26 th -28 th in ORGANISATION OF PROVISION TO SUPPORT INCLUSIVE EDUCATION European Agency for Development in Special Needs Education. (2013b) Flensburg s way of inclusion: a community of practice Visit to Flensburg, Germany March 2013, in ORGANISATION OF PROVISION TO SUPPORT INCLUSIVE EDUCATION Hansen, O. & Qvortrup, L. (2013) INklusion i Danmark-hvilke konsekvenser har begrebsdefinitioner for den paedagogiske praksis. in Paideia, Tidsskrift for professionel paedagogisk praksis, pp nr 05/13. Haug, P (2012) Har vi ein skule for alle? in Barow, T. and D. Östlund (ed) Bildning för alla. En pedagogisk utmaning. Högskolan i Kristianstad. Hicks-Monroe, S.L. (2011) A review of Research on the Educational Benefits of the Inclusive Model of Education for Special Education Students. In Journal of American Academy of Special Education Professionals. Winter. pp Hjörne & Säljö (2008) Att platsa i en skola för alla : elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Studentlitteratur. Lund. Kim, W.C., & Mauborgne, R. (2003) Tipping Point Leadership. In Harvard Business Review. April. pp Köhler, Elsa. (2009). Den aktivitetspsykologiska bakgrunden. Allmänna utvecklingslagar. 16 mars 2009.

44 Liljeroth, I., Engen, T., Larsson, J., Skoglund, P., Öfverholm, C. (2011) Verksamma verksamheter: Att bättre förstå, hantera och utveckla verksamheter för kvalitet och effektiv resursanvändning. Daidalos. Göteborg. Nes, K. (2013) Norsk skole anno 2013: Ökende ekskludering under dekke av inkludering? in Paideia, Tidsskrift for professionel paedagogisk praksis, pp nr 05/13. Nilholm, Claes; Göransson Kerstin (2013): Inkluderande undervisning-vad kan man lära av forskningen? FoU skriftserie nr 3. Specialpedagogiska skolmyndigh eten. Stockholm. Persson, B. (2001) Elevers olikhet och specialpedagogisk kunskap. Liber. Stockholm Persson, Bengt, Persson, Elisabeth (2012): Inkludering och måluppfyllelse- att nå framgång med alla elever. Liber.Stockholm. Persson, Elisabeth (2012) Raising achievement through inclusion. In International Journal of Inclusive Education DOI: / Schein, E. (1993) How can organizations learn faster? The challenge of entering the green room. In Sloan Management Review. Winter Schultz, M. (2012) Relationsships Between Culture and Institutions: New Interdependencies in a Global World. in Journal of Management Inquiry :102. DOI: / Sen, Amartya (1985). Commodities and capabilities. Amsterdam New York New York, N.Y., U.S.A: North-Holland Sole distributors for the U.S.A. and Canada, Elsevier Science Pub. Co Sigurðardóttir, A.K., Morris, A., Skoglund, P.,Tudjman, T. (2017) Knowledge Partnerships between schools and Universities: Modelling the Process of Connection and Relations. in Evidence & Policy. Skoglund, P., Pettersson, C., Leivik Knowles, B-M. (1996) Mellan krig och fred. Tre perspektiv på extraordinära händelser och svensk risk- och krishantering. Novemus, Högskolan i Örebro. Skoglund, P & Larsson, L-Å. (2004) Översyn av insatser för barn i behov av särskilt stöd i Alingsås. Specialpedagogiska institutet. Region Väst. Skoglund, P., Erkinger, V. (ed) (2007) A Collection of Ways to Understand and Promote Learning in Practice. at: Skoglund, P. (2011) Specialpedagogiska skolmyndigheten i kunskapsbildningens tjänst: Grunder för kunskapsbildning ur samhälls-/verksamhets-/ professionsteoretiskt perspektiv. Specialpedagogiska skolmyndigheten, Göteborg Skoglund, P. (2013): Inkludering och skolans osäkerheter att stödja professionella att lära. in Paideia, Tidsskrift for professionel paedagogisk praksis, s nr 05/13. Skoglund, P. (2014a) Fundamental Challenges and Dimensions of Inclusion in Sweden and Europe How does inclusion benefit all? in La nouvelle revue de l adaptation et de la scolarisation - no 65 1er trimestre 2014 Skoglund. P. (2014b) «Om mellanrummet mellan esse och essens. Aktuellt och evigt på Aktualitetskonferensen 2014» Specialpedagogiskt Tidskrift, nr 2, Skoglund, P., Mauritsson, I., Lindström, J. (2015) Tolv kommuners arbete för att skapa inkluderande lärmiljöer- en analys av FoU-programmet och SPSMs stöd. i Att forma skolan efter eleverna. Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner. 2015:1. Styrgruppens rapport. -Skoglund, P, & Stäcker, H, (2016), How can education systems support all learners? Tipping-point leadership focused on cultural change and inclusive capability, in A. Watkins & C. Meijer (eds). Implementing Inclusive Education: Issues in Bridging the Policy Practice Gap. London, Emerald Books.pp Skolverket PISA 2012, 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Rapport 398. Ström, K. (2013) Excellens, likvärdighet och fokus på lärande-ett finländskt perspektiv på inkludering. in Paideia, Tidsskrift for professionel paedagogisk praksis, pp nr 05/13. Szönyi, K & Söderqvist Dunkers, T-eds- (2012) Där man söker får man svar. Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning FoU skriftserie nr 2. Specialpedagogiska skolmyndigheten Tetler, S. (2012) Undervisningsdifferentiering som den inkluderade skoles store utfordring. in Barrow, T & D. Östlund (ed) Bildning för alla. En pedagogisk utmaning. Högskolan i Kristianstad. Waldron, N., & McLeskey, J. (2010) Establishing a collaborative culture through Comprehensive School Reform. in Journal of Educational and Psychological Consultation. 20 (1). pp Watkins, A. & Ebersold, S. (2016) Efficiency, Effectiveness and Equity Within Inclusive Education Systems. in in A. Watkins & C. Meijer (eds). Implementing Inclusive Education: Issues in Bridging the Policy Practice Gap. London, Emerald Books. pp Zilber, T.B. (2012) The Relevance of Institutional Theory for the Study of Organizational Culture. in Journal of Management Inquiry :88. DOI: /