PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON

Transkript

1

2 PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON

3 Essunga kommun - Enligt Högskoleverkets statistik för var övergången till högskolan bland 25-åringar och yngre landets näst lägsta, knappt hälften av riksgenomsnittet på 43,3 procent. - Mindre än hälften av årskullen som gick ur gymnasiet läsåret hade grundläggande behörighet för högskolestudier är ungdomsarbetslösheten bland de lägsta i sydsverige

4 I årskurserna 6 9 hade man läsåret c:a 25 procent av eleverna placerade i särskilda undervisningsgrupper och andra segregerade stödenheter. Dessa elever fördes tillbaka till sina klasser höstterminen 2007 och den specialpedagogiska resursen tillfördes de ordinarie klasserna.

5 Projektets syfte: Att identifiera och analysera faktorer av betydelse för den ökade måluppfyllelsen Att följa två årskullar under gymnasieåren med fokus på ämnena engelska, matematik och svenska

6 Delstudie två, datainsamling statistik intervjuer med 10 elever -kön - programval - meritpoäng - gymnasieskola

7 Efter ett år: 2 elever byter program och börjar om i år ett 1 elev börjar om samma program Totalt 4%. Motsvarande siffra för riket som helhet var 9,6%.

8 Efter tre år: 2 elever har hoppat av (2,7%) 7 elever har bytt program och/eller startat om samma program (9,4%) 4 elever har enstaka kurser kvar (5,4%)

9 Social capital theory: sociala nätverk, värdet av dessa för att uppnå gemensamma mål värderingar och normer bonding, bridging och linking social capital

10 Whereas economic capital is in people s bank s accounts and human capital is inside their heads, social capital inheres in the structure of their relationships. To possess social capital, a person must be related to others, and it is those others, not himself who are the actual source of his or her advantage (Portes, 1998, p. 7).

11 Centrala begrepp: Bonding, som handlar om anknytningen mellan individer tillhörande samma krets, familjen eller etniska minoriteter Bridging, som är en vidare anknytning där individer från olika grupper kan samlas för att utveckla gemensamma intressen Linking, där grupper eller individer med olika grader av makt och inflytande gör gemensam sak för att nå mål eftersträvansvärda för samtliga.

12 Gymnasiet en självklarhet Det var självklart att gå gymnasiet. Jag fick ta det jag kom in på. Det spelade ingen roll liksom. Det blev bra. Nr 1 Jag kämpade jättemycket sista terminen för att jag skulle komma in här. Jag gjorde sex olika val men jag var ju så osäker på om jag skulle komma in här eller inte. Nr 2 Det var självklart att fortsätta på gymnasiet. Det var lite så att jag, visste att jag var så pass duktig i nian, så att det borde gå det som var svårt. Nr 3 Gymnasiet är tvunget, man bygger ju ingenting om man inte går det. Nr 7

13 Värderingar och normer Inkludering, en seger emot segregeringen. Det tyckte jag. Det kändes som, av sociala skäl så var det väldigt bra dels för, ja, normalstörda elever, att få in få in personer med funktionsnedsättningar. Sedan tror jag att det var väldigt bra för de personerna att hamna i en vanlig klass. Av sociala skäl, sedan vet jag inte hur det var för dem rent ämnesmässigt då. Eftersom de, man hade olika förutsättningar i ämnena då.

14 forts: Men av den anledningen så tror jag det och den erfarenheten jag har av personer med funktionsnedsättningar så, det värsta som kan hända är att man behandlas som en begränsad person. Man ska ha samma förutsättningar och liksom, ja lika värderingar och ja, förutsättningarna ska vara de samma och man ska ha samma plattform att stå på. Sedan, om den är begränsad i vissa delar, då får man ta det där i så fall. Nr 4

15 I sexan så hade de något som hette Oasen. Men det tog de bort, sedan när de skulle göra den här drastiska åtgärden. Så då skulle de lärarna vara med i klassen istället. Så man fick vara med där. Man fick lära sig en mycket enklare nivå när man var nere i Oasen. Så då fick man samma nivå som de andra men med mer hjälp istället. Det tyckte jag var bättre.

16 / / Så som det var i sexan när vi var nere i Oasen, då tror jag inte att jag hade klarat nationella proven och det. Jag klarade ju det som hon lade fram, läraren. Det som var för den gruppen. Men sedan ifall jag skulle tävla eller vad man ska säga med en i klassen då skulle ju den vinna överlägset. Om jag hade varit kvar på Oasen så hade jag nog inte klarat nationella i nian. Nr 2

17 Man visste att lärarna hade bestämt sig för att nu skulle det bli bra och då försökte man ju bidra med lite också. Nr 1 Ifall det var problem med något ämne så gick man till den läraren. Ingen så där speciell utan det var den. Nr 2 Lärarna i Nossebro gav mig energi för att arbeta. Nr 3

18 Det var väldigt lätt att bara gå och be om hjälp, de hade ju läxhjälp på kvällarna, eller på eftermiddagarna. Nr 5 Läraren satte upp höga mål som man ville sikta efter. Han undervisade också väldigt bra. Det var inte så lätta grejer utan han satte upp höga mål. Så man hade någonting att kämpa för. Nr 2 I Nossebro så kunde man ju liksom, du fick ju j-igt mycket hjälp fast du inte ville ha det, kanske. Nr 7

19 Ansvarstagande och tilltro: Mycket information och prata alltid om betyg och hur viktigt det är och allt sådant där. Varför du ska ha betyg och vilka chanser det ger i livet liksom. / / De pratade om högskola och allt möjligt. I princip, precis allt. Det var jobb, högskola, gymnasieval och, ja, allt det där. Nr 1

20 När lärarna säger detta lärde ni er i högstadiet, nej det har inte vi gjort säger vissa. Men det har jag varit med på. Det som lärarna säger att vi lärde oss i högstadiet, det har jag varit med på. Nr 2 I alla kärnämnen så var jag väl förberedd, kunskapsmässigt så. Kunskapsmässigt så tyckte jag att det var bra från Nossebro. Nr 7

21 Båda mina föräldrar har ju varit på mig också. Att plugga nu, har du några läxor, har du några prov. Så de har hjälpt mig mycket också. Mer på högstadiet för nu håller de väl inte koll på vad det är jag håller på med riktigt. Det där med matten det är grekiska alltihop, det är inget de förstår sig på riktigt. Nr 9

22 Det är väldig skillnad. Här (gymnasiet) känns det som att det är väldigt mycket upp till en själv att se till att man får den hjälp man vill ha. Om man behöver hjälp med någonting så behöver man verkligen ta tag i det själv. Största skillnaden är att det är mycket mer eget ansvar och det vet man ju. Nu är det upp till mig om jag vill få bra betyg och så. Nr 10

23 Han jobbar under rektorn, jag vet inte riktigt vad han är men han är verkligen toppen. Han hjälper till med allting alltså. Nr 8

24 Framtidsplaner Jag vet vad jag ska jobba med sedan. Praktisera hos dem så får du jobb hos dem. Man behöver inte ens visa att man har betyg. Nr 1 Jag ska läsa vidare. Det är mitt mål. Men sedan om det blir till hösten eller nästa höst det vet jag inte. Men att jag ska läsa vidare det är jag övertygad om. För jag vet inte vad jag vill läsa till. Det pekar åt lite olika håll. Ibland så tänker jag väl lite på sjukvård. Men ibland tänker jag juridik. Nr 3

25 Uppföljning 2011-års avgångselever Elever inskrivna i särskolan med vidare skolgång inom gymnasiesärskolan Elever med diagnoser inom autismspektra

26 Epilog Uppföljande intervjuer med den ansvarige grundskolechefen, förvaltningschefen och rektorer har genomförts tre år efter de första intervjuerna FoU-arbete där Högskolan i Borås arbetar med skolledarna, förstelärarna och elevhälsans personal pågår Ledningen för skolorna i Essunga inbjuds till vetenskapliga seminarier och konferenser på Högskolan i Borås

27 Persson, Elisabeth & Persson, Bengt (2011). Inkludering för ökad måluppfyllelse ur ett elevperspektiv. Paideia 2011 (02), Dafolo förlag, Fredrikshavn, Danmark Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla elever. 1. uppl. Stockholm: Liber Persson, Elisabeth (2013). Raising achievement through inclusion. International Journal of Inclusive Education, 17(11), Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2014). Socialt kapital och skolframgång Essunga tre år senare. I L. Quortrup (red). Inklusionens historie og aktualitet. Fredrikshavn: Dafolo A/S Persson, Bengt (2014). An Equal education for all children and young people. I L'education inclusive: une formation à inventer. Actes du Colloque international UNESCO, Paris. p

28 Inkludering och måluppfyllelse Bengt Persson och Elisabeth Persson Högskolan i Borås