Skolutveckling är inkludering

Transkript

1 Skolutveckling är inkludering Skolledardag i Göteborg Per Skoglund Sabina Islamovic Christer Ferm FoU-samordnare Rektor Utvecklingschef SPSM Rannebergsskolan Mölndals kommun Angered Per Skoglund 1

2 Är inkludering något nytt? Elsa Köhler 1936? -vad lärde sig kindergarten/förskolan av Elsa Köhler?

3 Lärdom att inkludering inte är inplacering, utan professionellt samarbete för att möta behov Byggt på: -12 års beprövad erfarenhet -forskningsresultat från studier i European Agency for special needs & inclusive education -följeforskning 12 kommuner för inkluderande lärmiljö (se referenslista)

4 Fundamentala frågor i inkluderingsarbete! 1. Vem vill vi och tycker vi skall ha tillgång till, vara delaktig i det vi håller på med i pedagogisk verksamhet och i samhället? 2. Vem förstår vi tillräckligt för att skapa tillgång till, delaktighet i pedagogisk verksamheten och i samhället i övrigt? 3. För vem kan vi idag skapa tillgång till, delaktighet i pedagogisk verksamhet och i samhället i övrigt? 4. Kring vem vill, förstår, kan vi ej tillräckligt idag? (start-frågan)

5 Grunden för utveckling synes var att verksamheten ställer frågan : Varför lyckas vi inte med vissa elever trots att vi tycker vi jobbar bra?

6 Vad är då den största utmaningen avseende inkludering? -Vem/vilka vill, förstår, kan vi ej tillräckligt idag? -Varför så?

7 Eller- hur leder och organiserar vi egentligen en produktion där drygt elever och professionella möts? -har vi den ledning, organisering och det stöd som behövs?

8

9 Fundamentala utmaningar för ledare i en värld av katedraler Hur bryter vi traditioner som ej möter behov? Hur möter vi rädsla, osäkerhet och otrygghet? Hur stödjer vi ensamma rektorer? Hur stödjer vi lärare mot en adaptiv undervisning? Hur möter vi komplexa behov, t ex elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?

10 Ledarskap: om att utmana fyra traditioner

11 Se utmaning I: Kategorisk uppmärksamhet? Kroppsfunktionsmodell (kategorisk) Verksamhetsrelaterad lärmodell (relationell) Fokus -elevsvårighet isoleras av expert -svårighet & möjlighet att möta elev Etisk -på begränsad tid ge det expert kan grund för att ändra elevsituation -erbjuda flera perspektiv, kunskap & engagera den ansvarige (empowerment) Teoretisk -nedsättning konsekvens -samspel: Familj, Person, Nedsättning, grund (medicinsk/psykologisk syn) Pedagogisk hantering, Skolmiljö som möjliga orsaker (ICF rev) Arbetssätt/ -diagnos elev rekommendation metod särskild intervention uppföljning Effektsyn -förändring på elevnivå -gemensam orientering om behov, överenskommelse, gemensam ansträngning och uppföljning -ökad delaktighet och förmåga att möta det specifika & bibehålla handlingsmönster som inkluderar (ser, förstår, möter) (Skoglund 2011; jfr Skolverket 2008; Haug 2012; Giota och Emanuelsson 2011; Göransson, Nilholm & Magnusson 2012).

12 Se utmaning II: Reaktivt handlingsmönster Konstruktiv/Uppbyggande teori om vad verksamt Svårt Stat Verksamt Jaga-brist-loopen Svårt Pol Verksamt Bygga-skol-loopen Svårt Svårt F-chef Verksamt Rektor Verksamt Svårt Klassrum Verksamt Reaktiv Proaktiv -svårighet -risk för svårighet skall förebyggas

13 Se utmaning III: Se inkluderingsarbete i systematiskt sammanhang Vetenskaplig grund & beprövad erfarenhet skall vi bygga på, men hur?

14 Tre vägar för att skapa sammanhang INVOLVERA UTFORSKA/JÄMFÖRA FÖRÄNDRA K Ä N S L A A V Hur det ÄR? Varför Idé om Behov av Förändring det är? förändring ny kunskap Effekter/ förbättringar A. Lokal/egen kunskap B.Relatera till andras erfarenhet C. Kunskap och kunnande & forskningsresultat för framtiden (A och B) Nulägesanalys: Vidgad förståelsehorisont: Ökad förändringsförmåga -eleverna (osäkerheter) -flera sätt att se utmaning -nya sätt att leda & arbeta -lärarna (osäkerheter) -flera perspektiv -ledning (osäkerheter)

15 Dock är det svårt att synliggöra traditioner & osäkerhet i praktiken, ty Varför lyckas vi inte med vissa elever trots att vi tycker vi jobbar bra?

16 Vad vet vi då om inkludering via forskning? Se referenser för fördjupning

17 Evidence in Inclusion, Danish Clearinghouse Vanliga elever påverkas ej negativt (kunskaper & socialt) då elever i behov av särskilt stöd inkluderas 2. Elever i behov av särskilt stöd som inkluderas visar positiv utveckling (kunskaper & socialt) -om skolan har övergripande mål och strategi samt positiv attityd till dessa elever samt -om tydliga individuella mål/plan så att elev kan se egen progress -men inte om lärare har en negativ attityd då negativa resultat 3. Två lärare i samarbete ger positiva effekter om de har rätt kompetenser: ämneskunnig pedagog resp specialpedagog

18 European Agency 2014: Essunga, Flensburg, Wien, Ljubljana, Valetta 1. realiteten 4. behovet av en tydlig 5. behovet av förändrat idé om skola & elev tänkande & handlande via byggd på forskning öppenhet, stöd, variation Lärande & utveckling 2. sig själv som via acceptans av: 6. behovet av att bygga em orsakande kraft starkare praktikgemenskap där man hjälps åt 3. att gå från resurser 7. att professionell förmåga att till resursanvändning lära är grunden för elevers lärande & skolans framgång

19 Med detta sagt bästa rektor: Vem är du Sabina Islamovic? Vilka utmaningar stod du inför? Vilken strategi valde du och varför? Hur såg vägen ut? Vilka resultat nådde du? Vilket stöd behövdes på vägen och framåt?

20 Med detta sagt bästa utvecklingschef: Vem är du Christer Ferm? Vilka utmaningar stod du inför? Vilken strategi valde du och varför? Hur såg vägen ut? Vilka resultat nådde du? Vilket stöd behövdes på vägen och framåt?

21 Rekommendationer på hygglig grund

22 1. Klargör inkluderingsbegreppet

23 Inkludering bör ses i ett sammanhang (Skoglund 2013) 1. Förutsättningar: Grad av politisk & chefsmässig involvering i skolans osäkerheter och i idén om vikten av att inkludera alla via stöd för professionellt lärande skapar kulturen 2. Processen: Inkluderingsarbetets inriktning och organisering av: -strukturer -processer -kompetens 3. Resultatet: Elevens personliga involvering och utveckling =Eleven känner/uppfattar att hon/ han: -är del i gemenskap -tar del och lär -har ökat kunskaperna -vill, får och kan bidra i samhället

24

25

26 = 1. Inkludering= en process genom vilken ansvariga i skolan medvetet försöker: Reaktivt särskilt stödja undervisa -uppmärksamma förstå -utreda uppmärksamma -utarbeta ÅP möta -Individuell utv.plan -genomföra ÅP erbjuda -följa upp ÅP alla i riktning mot gemenskap, delaktighet, lärande och utveckling socialt och kunskapsmässigt inom en sammanhållen skolverksamhet.

27 2. Inkludering= en process genom vilken ansvariga för skolan medvetet försöker ge: Konstruktiv ledning: verksamhetsprioritering Reaktivt Förebyggande -> Hälsofrämjande -> Uppbyggande särskilt stödja undervisa -uppmärksamma förstå -utreda uppmärksamma -utarbeta ÅP möta -Individuell utv.plan -genomföra ÅP erbjuda -följa upp ÅP alla i riktning mot gemenskap, delaktighet, lärande och utveckling socialt och kunskapsmässigt inom en sammanhållen skolverksamhet.

28 2. Organisera stödsystem klokt: Ordning & Agility Tradition/ A Alternativa modeller för stöd B C Vanor Alla stödresurser Alla stödresurser Central/gemensam Så här har placeras lokalt sitter centralt ledning av stöd men lokalt agerande från behov vi alltid gjort! Lokal vana styr Central idé styr Lokala behov & gemensam samordning att stödet används att det skapas intern att kraften samordnas utifrån enligt gamla vanor, kamp om utrymme lokala behov, men med delad ej för utveckling och centralt & distans tanke & ledning mot gemenförändring till lokalt samma mål

29 3. Organisera stödkompetenser tydligt Från Till En oklar uppdragsyta Flera väl definierade lokala behov/ att tävla om mellan uppdragsytor för stödfunktioner: professioner -specialpedagoger -utvecklingspedagoger -förstelärare -kuratorer -psykologer etc

30 4. Led och stöd: Hantering av skolans osäkerheter- Handling Fokus på kärnverksamheten i vardagen Meta-praktiskt lärande Strategisk mind-set : uppdraget i fokus (Skoglund, P. (2013) Inkludering och skolans osäkerheter - att stödja professionella att lära. i Paideia, nr )

31 5. Skaffa lärpartners -Annan huvudman: Möts på olika nivåer, börja på chefsplan och bygg upp förtroende -Statliga myndigheter: fråga, möt, visa, utmana och sök stöd -Andra länder: spegla och se genom skyltfönstret -Forskare & dess resultat: fråga, möt, visa, utmana och sök stöd

32 Konsten att leda & stödja mot verksamma verksamheter = skolor som ser, förstår, undervisar och stödjer alla elever via: -kollegial ansvarsidé & elevintresse -kollegial planering -kollegialt görande -kollegialt lärande

33 Summan av allt U som leder mot

34 Frågeställningar Vilka är de största utmaningarna för dig angående inkludering? Har ni klargjort begreppet inkludering? Vilket stöd behöver du i inkluderingsarbetet?

35 Ni kan fördjupa er i tre material framtagna av SPSM Likvärdighetsbegreppet och inkludering: Skoglund 2013 & 2014b Inkluderande undervisning: Där man söker får man svar. Delaktighet i teori och praktik : Tillgänglighetmaterialet:

36 Referenser kring inkludering & förändring Ainscow,M., & Sandhill, A (2010) Developing inclusive education systems: the role of organizational cultures and leadership. in International Journal of Inclusive Education. 14 (4). Pp Allison, G.T. (1971) Essence of Decision. Little Brown & Co. Boston. Argyris, C. (1991) Teaching smart people how to learn., in Harvard Business Review. May-June pp Aten, K., Howard-Grenville, J., & Ventresca, M.J. (2012) Organizational Culture and Institutional Theory: A Conversation at the Border. in Journal of Management Inquiry :78. DOI: / Bühler, C. (1931), Kindheit u. Jugend. 3. Aufl. Leipzig. Carrington, S., & Robinson, R. (2006) Inclusive school community: Why is it so complex? in International Journal of Inclusive Education. 10 (4-5). Pp Dyssegaard Brørup, C., Sørgaard Larsen, M. (2013): Evidens on Inclusion. Danish Clearinghouse for Educational Research Department of Education, Aarhus University. European Agency for Development in Special Needs Education. (2013) Organisation of provision to support inclusive education Literature Review. European Agency for Development in Special Needs Education. (2013a) Meeting the needs of all learners a school transformation Nossebro School, Essunga, Sweden, February 26 th -28 th in ORGANISATION OF PROVISION TO SUPPORT INCLUSIVE EDUCATION European Agency for Development in Special Needs Education. (2013b) Flensburg s way of inclusion: a community of practice Visit to Flensburg, Germany March 2013, in ORGANISATION OF PROVISION TO SUPPORT INCLUSIVE EDUCATION European Agency (2014 forthcoming) Summary report-organization of provision to support inclusive education. Hansen, O. & Qvortrup, L. (2013) INklusion i Danmark-hvilke konsekvenser har begrebsdefinitioner for den paedagogiske praksis. in Paideia, Tidsskrift for professionel paedagogisk praksis, pp nr 05/13. Giota, J. & Emanuelsson, I. (2011): Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Rektorers hantering av policyfrågor kring stödet i kommunala och fristående skolor. Rapporter från institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Göteborgs universitet. Göransson, K, Nilholm, C. & Magnússon, G. (2012): Inclusive education in Sweden past, present and future issues. I Barow, T. & Östlund, D. (red.): Bildning för alla. En pedagogisk utmaning. Högskolan i Kristianstad. Haug, P (2012) Har vi ein skule for alle? in Barow, T. and D. Östlund (ed) Bildning för alla. En pedagogisk utmaning. Högskolan i Kristianstad. Hicks-Monroe, S.L. (2011) A review of Research on the Educational Benefits of the Inclusive Model of Education for Special Education Students. In Journal of American Academy of Special Education Professionals. Winter. pp Hjörne & Säljö (2008) Att platsa i en skola för alla : elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Studentlitteratur. Lund. Kim, W.C., & Mauborgne, R. (2003) Tipping Point Leadership. In Harvard Business Review. April. pp Köhler, Elsa. (2009). Den aktivitetspsykologiska bakgrunden. Allmänna utvecklingslagar. 16 mars 2009.

37 Liljeroth, I., Engen, T., Larsson, J., Skoglund, P., Öfverholm, C. (2011) Verksamma verksamheter: Att bättre förstå, hantera och utveckla verksamheter för kvalitet och effektiv resursanvändning. Daidalos. Göteborg. Nes, K. (2013) Norsk skole anno 2013: Ökende ekskludering under dekke av inkludering? in Paideia, Tidsskrift for professionel paedagogisk praksis, pp nr 05/13. Nilholm, Claes; Göransson Kerstin (2013): Inkluderande undervisning-vad kan man lära av forskningen? FoU skriftserie nr 3. Specialpedagogiska skolmyndigh eten. Stockholm. Persson, B. (2001) Elevers olikhet och specialpedagogisk kunskap. Liber. Stockholm Persson, Bengt, Persson, Elisabeth (2012): Inkludering och måluppfyllelse- att nå framgång med alla elever. Liber.Stockholm. Persson, Elisabeth (2012) Raising achievement through inclusion. In International Journal of Inclusive Education DOI: / Schein, E. (1993) How can organizations learn faster? The challenge of entering the green room. In Sloan Management Review. Winter Schultz, M. (2012) Relationsships Between Culture and Institutions: New Interdependencies in a Global World. in Journal of Management Inquiry :102. DOI: / Skoglund, P., Pettersson, C., Leivik Knowles, B-M. (1996) Mellan krig och fred. Tre perspektiv på extraordinära händelser och svensk risk- och krishantering. Novemus, Högskolan i Örebro. Skoglund, P & Larsson, L-Å. (2004) Översyn av insatser för barn i behov av särskilt stöd i Alingsås. Specialpedagogiska institutet. Region Väst. Skoglund, P., Erkinger, V. (ed) (2007) A Collection of Ways to Understand and Promote Learning in Practice. at: Skoglund, P. (2011) Specialpedagogiska skolmyndigheten i kunskapsbildningens tjänst: Grunder för kunskapsbildning ur samhälls-/verksamhets-/ professionsteoretiskt perspektiv. Specialpedagogiska skolmyndigheten, Göteborg Skoglund, P. (2013): Inkludering och skolans osäkerheter att stödja professionella att lära. in Paideia, Tidsskrift for professionel paedagogisk praksis, s nr 05/13. Skoglund, P. (2014a) Fundamental Challenges and Dimensions of Inclusion in Sweden and Europe How does inclusion benefit all? in La nouvelle revue de l adaptation et de la scolarisation - no 65 1er trimestre 2014 Skoglund. P. (2014b) «Om mellanrummet mellan esse och essens. Aktuellt och evigt på Aktualitetskonferensen 2014» Specialpedagogiskt Tidskrift, nr 2, Skolverket PISA 2012, 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Rapport 398. Ström, K. (2013) Excellens, likvärdighet och fokus på lärande-ett finländskt perspektiv på inkludering. in Paideia, Tidsskrift for professionel paedagogisk praksis, pp nr 05/13. Szönyi, K & Söderqvist Dunkers, T-eds- (2012) Där man söker får man svar. Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning FoU skriftserie nr 2. Specialpedagogiska skolmyndigheten Tetler, S. (2012) Undervisningsdifferentiering som den inkluderade skoles store utfordring. in Barrow, T & D. Östlund (ed) Bildning för alla. En pedagogisk utmaning. Högskolan i Kristianstad. Waldron, N., & McLeskey, J. (2010) Establishing a collaborative culture through Comprehensive School Reform. in Journal of Educational and Psychological Consultation. 20 (1). pp Zilber, T.B. (2012) The Relevance of Institutional Theory for the Study of Organizational Culture. in Journal of Management Inquiry :88. DOI: /