MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN GOTLANDS KOMMUN. Underlag för Miljö- och hälsoskyddskontorets

Transkript

1 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN GOTLANDS KOMMUN Underlag för Miljö- och hälsoskyddskontorets verksamhet

2 Vårt arbete genomsyras av Delaktighet Förtroende Omtanke (Styrkort ) 2

3 1. INLEDNING KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL, STRATEGIER OCH ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR STYRKORT Brukare/Kunder Ekonomi Medarbetare & Ledare Processer Samhälle NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL MILJÖMÅLSARBETET I SVERIGE Regeringens miljömålsarbete Miljömålsrådet Miljömålsansvariga myndigheter Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen Kommunen Övriga aktörer PRIORITERADE MILJÖMÅL FÖR GOTLAND Grundvatten av god kvalitet Giftfri miljö Ingen övergödning Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö ÖVRIGA MILJÖMÅL FÖR GOTLAND Frisk luft Bara naturlig försurning Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt och djurliv NATIONELLA FOLKHÄLSOMÅL BAKGRUND SÄKRA LIVSMEDEL Matvanor och livsmedel Skydd mot smittspridning MILJÖER OCH PRODUKTER Nationellt mål Miljö och hälsoskyddsnämndens verksamhet

4 1. Inledning Detta dokument innehåller de olika typer av mål som är styrande för miljö och hälsoskyddsnämndens och miljö och hälsoskyddskontorets arbete. En sortering av de nationella miljömålen har skett så att de för verksamheten prioriterade (Grundvatten av god kvalitet, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan, och God bebyggd miljö) kommer först. Se avsnitt Fel! Hittar inte referenskälla. Planering mot miljömålen. Detsamma gäller folkhälsomålen, där det på Gotland prioriterade målet Matvanor och livsmedel kommer först i redovisningen. 2. Kommunens övergripande mål, strategier och övriga förutsättningar 2.1 Styrkort Kommunens målstyrning sker genom styrkort. Fokus ligger på Brukare/Kunder, Ekonomi, Medarbetare & Ledare, Processer samt Samhälle Brukare/Kunder Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Framgångsfaktor Styrtal Uppföljning Åtgärder 1. Sprida information om MHKs ansvars och kompetensområde. 2. Kommunicera med, respektera och göra brukaren delaktig i hela handläggningskedjan. 3. Göra brukarna/kunderna nöjda med tillgängligheten till tjänsterna. 4. Inhämta och förstå brukarnas/kundernas behov. 1. Andelen brukare som är nöjda med informationen är minst 80 %. 2. Andelen brukare som känner sig delaktiga och respektfullt bemötta är minst 80 %. 3. Andelen brukare som är nöjda med tillgänglighet och handläggningstider är minst 80 %. 4. Träffar med näringen för samråd vid två tillfällen per kalenderår 1. Brukarundersökning 2. Brukarundersökning 3.1 Brukarundersökning 3.2 Uppföljning servicenivå (miljöreda) 4. Brukarundersökning 1. Strategiska informationsinsatser 2,3,4 Tydliggöra handläggningsprocesserna mot brukarna/kunderna. 3. Implementering och utvärdering av nya handläggningstider internt 3. Införande av tjänstegaranti Ekonomi Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. Framgångsfaktor Styrtal Uppföljning Åtgärder 1. Väl fungerande ekonomistyrning 2. Kontinuerligt arbete med uppföljning och prognoser 3. Medarbetare har översiktlig kunskap om MHK:s ekonomiska villkor 1.1 Balanserat resultat 1.2 Budgetbuffert 1 % under mandatperioden 2. Prognossäkerhet 3. Andelen medarbetare som känner sig översiktligt insatta i de ekonomiska villkoren skall vara minst 80 % 1. Delårsrapporter och årsbokslut 2. Avvikelseanalys 3. Barometer 1. Utarbeta internkontrollsystem för Miljö och hälsoskyddskontoret. 3. Regelbundna ekonomiska redovisningar och diskussioner vid arbetsplatsträffar. 4

5 2.1.3 Medarbetare & Ledare Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik. Framgångsfaktor Styrtal Uppföljning Åtgärder 1. Tydligt ledarskap 2. Skapa ett arbetsklimat som präglas av sammanhållning, öppenhet och trivsel. 3. Erbjuda goda möjligheter till vidareutveckling och kompetenshöjning 4. Öka möjligheten för medarbetarna att påverka och ha inflytande på verksamhetens utformning och utveckling 5. Driva löneutveckling som leder till att medarbetarnas löner är likvärdiga med motsvarande tjänster på fastlandet. 1. Medarbetarenkät / Barometer 2. Medarbetarenkät / Barometer 3. Medarbetarenkät / Barometer 4. Medarbetarenkät / Barometer 5 Löneanalys *Styrtalen utgår från resultaten i medarbetarenkät alternativt Barometern Processer 1. Andelen medarbetare som uppfattar ledarskapet som tydligt skall vara minst 80% 2. Andelen nöjda medarbetare under avsnittet Arbetets värde och trivsel samt arbetsmiljö skall vara minst 80 % 3. Andelen nöjda medarbetare under avsnittet Kompetensutveckling skall vara minst 80 % 4. Andelen nöjda medarbetare under avsnitten Påverkan och inflytande skall vara minst 80 % 5. MHK:s medarbetare har likvärdiga löner med motsvarande tjänster på fastlandet (kommuner med mer än invånare) Processerna är samverkande och effektiva Vidareutveckla barometer för MHK 3. Ta fram en kompetensutvecklingsplan för hela kontoret, därefter individuella planer 5. Ta fram en flerårsplan för löneutveckling. Skaffa fram lönestatistik från fastlandet. 5. Årligen analysera löneskillnader mellan män och kvinnor vars arbeten är att betrakta som lika eller likvärdiga. Korrigera avvikelser i kommande löneförhandlingar. Framgångsfaktor Styrtal Uppföljning Åtgärder 1. Genomföra aktiviteterna i åtgärdsplanen 2. Effektiva och rättssäkra verksamhetsprocesser. 3. Utveckla samarbetet över ämnesgränserna 1. Tertial och årsrapporter 2. Avstämning 3. Avstämning 1. Minst 75 % av aktiviteterna i åtgärdsplanen skall vara genomförda är processen för tillsyn, tillståndsgivning och rådgivning tydliggjord inklusive tillhörande administrativa processer. Roll och ansvarsfördelningen är tydlig 3. Under mandatperioden skall minst ett ämnesgruppsövergripande temaarbete/projekt genomföras per år 1,3. Upprätta en årlig åtgärdsplan 2. Under 2008 tydliggöra och åtgärda miljö och hälsoskyddskontorets interna processer, roller och ansvarsfördelningar. Därefter fortsätta att optimera de interna processerna samt tydliggöra externa processer och gränssnitt mot andra förvaltningar. 2. Ta fram standardskrivelser/informationsblad för specifika meddelanden och mallar för typärenden2. Uppdatera och kvalitetssäkra rutiner i handläggarpärmarna 3. Genomföra ämnesövergripande temaarbeten 5

6 2.1.5 Samhälle Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks. Framgångsfaktor Styrtal Uppföljning Åtgärder 1. Skapa en långsiktigt hållbar livsmiljö på Gotland. 2. Delta i ekokommun Gotlands miljö och klimatarbete 3. Tillgång till rent vatten överallt 4. Kreativt förhållningssätt till nya hållbara lösningar ska de prioriterade regionala delmålen för miljö vara uppnådda. De lokala målen för livsmedel och hälsoskydd skall likaledes uppnås. 2. Gröna nyckeltal 3. Uppnå miljömålet Grundvatten av god kvalitet till Minst tre förslag till nya hållbara lösningar skall behandlas varje år 1. Årsrapporter 2. Årsrapporter Se processer 3. Nationella miljökvalitetsmål 3.1 Miljömålsarbetet i Sverige Riksdagen fastställde i april nationella miljökvalitetsmål. Ytterligare ett miljökvalitetsmål fastställdes under Sverige har därför numera 16 övergripande mål med inriktning mot en hållbar utveckling. Riksdagen har hittills fattat beslut om 72 delmål samt tre åtgärdsstrategier för att nå miljömålen. Miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan X 2. Frisk luft X Naturvårdsverket Boverket Kemikalieinspektionen Sveriges geologiska undersökning Skogsstyrelsen Jordbruksverket Strålsäkerhetsmyndigheten 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö X X 5. Skyddande ozonskikt X 6. Säker strålmiljö X 7. Ingen övergödning X 8. Levande sjöar och vattendrag X 6

7 Miljökvalitetsmål 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande skärgård X 11. Myllrande våtmarker X Naturvårdsverket Boverket Kemikalieinspektionen X Sveriges geologiska undersökning Skogsstyrelsen Jordbruksverket Strålsäkerhetsmyndigheten 12. Levande skogar X 13. Ett rikt odlingslandskap X 14. Storslagen fjällmiljö X 15. God bebyggd miljö X 16. Ett rikt växt och djurliv X Figur 3. Statliga myndigheters ansvar för miljökvalitetsmålen Regeringens miljömålsarbete Regeringen har det övergripande ansvaret för miljömålsarbetet. Frågorna handläggs under Miljödepartementet. Det direkta arbetet har fördelats ut på många av de statliga verken. En gång varje år ger regeringen en rapport till riksdagen över hur arbetet går. En fördjupad utvärdering sker en gång vart fjärde år av Miljömålsrådet. Regeringen har även tillsatt en kommission för hållbar utveckling som statsministern och miljöministern leder Miljömålsrådet Rådets viktigaste uppgifter är att: följa upp och utvärdera utvecklingen mot miljökvalitetsmålen rapportera till regeringen om hur arbetet mot miljömålen går och vad som ytterligare behöver göras samordna informationsinsatser från miljömålsmyndigheterna övergripande samordna regional fördelning av miljökvalitetsmål och delmål fördela medel till miljöövervakning och miljömålsuppföljning Miljömålsansvariga myndigheter Naturvårdsverket har ett övergripande ansvar för miljömålsfrågorna. Socialstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Boverket är ansvariga för de övergripande miljömålsfrågorna om hälsan, kulturmiljön, fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader. 7

8 Ansvarsområde Naturvårdsverket Boverket Socialstyrelsen Riksantikvarieämbetet Miljömålsfrågor X Hälsan X Kulturmiljön Fysisk planering X Hushållning med mark och vatten X Byggnader X X Figur 4. Myndigheter med ansvar för de övergripande miljömålsfrågorna Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen Länsstyrelserna är de regionala miljömyndigheterna och har en övergripande och samordnande roll inom respektive län. De ska ge kommunerna stöd och underlag för det lokala arbetet med att formulera lokala mål och åtgärdsprogram. Skogsstyrelsen har, tillsammans med länsstyrelserna, ansvar för målet Levande skogar. En viktig uppgift för länsstyrelserna är att samordna uppföljningen av miljömålsarbetet inom sin region Kommunen Kommunerna spelar en nyckelroll i arbetet med att nå miljömålen. Uppgiften är att översätta nationella och regionala miljömål till mål som är anpassade för det lokala arbetet med hållbar utveckling. Det kan ske genom särskilda kommunövergripande och sektorsvisa strategier samt planer. Många kommuner har i sina övergripande strategier för kommunens utveckling uttryckt mål för ett hållbart samhälle Övriga aktörer I stort sett hela samhället är eller kommer att vara involverade i arbetet med att lösa miljö och hälsoproblemen för att vi ska kunna åstadkomma ett hållbart samhälle. Sektorsmyndigheter som Banverket, Försvarsmakten, Sjöfartsverket och Livsmedelsverket arbetar aktivt med att integrera miljömålsfrågorna inom sina respektive ansvarsområden. Men även andra är involverade i arbetet näringslivet, miljöorganisationerna, EU och inte minst viktigt, människorna i vårt samhälle. 3.2 Prioriterade miljömål för Gotland Grundvatten av god kvalitet Riksdagens mål Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 8

9 Generationsperspektivet Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet bör i ett generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bland annat följande: Grundvattnets kvalitet påverkas inte negativt av mänskliga aktiviteter som markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar m.m. Det utläckande grundvattnets kvalitet är sådant att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Förbrukning eller annan mänsklig påverkan sänker inte grundvattennivån så att tillgång och kvalitet äventyras. Grundvattnet har så låga halter av föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet att dess kvalitet uppfyller kraven för god dricksvattenkvalitet enligt gällande svenska normer för dricksvatten och kraven på God grundvattenstatus enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) Därför behövs miljökvalitetsmålet Grundvattnet räcker inte alltid till på alla ställen där det behövs. Tätorter och områden med fritidsbebyggelse vid kusten är exempel på platser där det kan råda brist på naturligt grundvatten. För att försörja större tätorter med dricksvatten tillverkas i vissa fall konstgjort grundvatten. Det sker genom att till exempel sjövatten infiltreras i grusåsar. Men grundvattnet tjänar inte bara som dricksvatten för oss människor. Det påverkar också miljön för växter och djur i ytvattnet. För att skydda grundvattnet från föroreningar och exploatering kan så kallade skyddsområden inrättas. Just grusåsar och andra formationer i landskapet där det finns grundvatten måste skyddas från exploatering. Ett sätt är att minska användningen av naturgrus Nationella delmål Skydd av grundvattenförande geologiska formationer (2010) Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Grundvattennivåer (2010) Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur och växtliv i angränsande ekosystem. Rent vatten för dricksvattenförsörjning (2010) Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten Regionala mål Gotlands län Allmänt Skyddet av våra känsliga grundvattentillgångar måste förbättras. En ökad medvetenhet om hur vi bäst förvaltar grundvattnet som resurs är nödvändig. Arbetet med vattenförvaltningen har satt mer fokus på grundvattenfrågorna och bör ge en större chans att miljökvalitetsmålet för Grundvatten av 9

10 god kvalitet kan nås framöver. Under upprättas åtgärdsprogram för att säkerställa att grundvattenförekomsterna skall uppnå god status senast år På Gotland finns både en säsongsmässig och geografisk variation i grundvattenbildningen och grundvattentillgång. Jordtäcket är på stora områden tunt och det finns snabba förbindelser mellan yt och grundvatten via ytliga spricksystem och karstformationer. Grundvattnet har i sådana områden ett dåligt skydd mot föroreningar. Gotlands grundvatten har hög sårbarhet jämfört med övriga landets. Bedömningen i dagsläget av miljömålet Grundvatten av god kvalitet är att målet inte kommer att kunna nås. Man kan inte se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön Skyddade vattentäkter Relevanta avgränsningar av vattenskyddsområden med relevanta och entydiga föreskrifter ska finnas för alla kommunala vattentäkter år Reservvattentäkter eller områden för sådana ska finnas utpekade och ha relevant och långsiktigt skydd år Stabil grundvattennivå Olika typer av verksamheter, som sten och grustäkt eller vattenuttag, får från år 2010 inte tillåtas påverka grundvattennivån så att den långsiktigt sjunker och riskerar vattenförsörjningen i omgivningen God grundvattenkvalitet År 2020 ska det inte förekomma otjänligt grundvatten i någon vattentäkt som används för dricksvatten. Alla vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer ska senast år 2010 uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet Lokalt miljötillstånd Grundvattenresursen Grundvattnet utgör en del av vattnets kretslopp i naturen och transporterar såväl näringsämnen som gifter, som kan påverka ekosystem. Berggrundsakvifererna där vattnet återfinns är av sprick och karsttyp, de viktigaste i kalksten. Grundvattenströmning, uttagsmöjligheter och föroreningars spridningsmönster är ofta svårbedömda. Gotland är rikt på naturliga källflöden där grundvattnet strömmar ut vid markytan och ger förutsättningar för biotoper som ofta har höga naturvärden. På Gotland finns både en säsongsmässig och geografisk variation i grundvattenbildning och grundvattentillgång. Nederbörden fördelas ojämnt över året, med mest nederbörd under vinterhalvåret. Generellt är grundvattenbildningen tillräcklig för att täcka befolkningens vattenbehov. De största grundvattentillgångarna är lokaliserade till den nordliga halvan av länet (området mellan Visby, Roma och Tingstäde), med mindre goda uttagsmöjligheter i Gotlands norra del (inklusive Fårö) och dåliga uttagsmöjligheter längs den sydvästra kusten, Storsudret och östra Gotland. Förutsättningarna för vattenuttag finns åskådliggjort bl.a. i den kommunala vattenplanen (1996). Finkorniga, täta jordar som lera och moränlera av större mäktigheter utgör teoretiskt ett gott skydd mot föroreningar. Gotlands jordtäcke domineras dock av tunn morän/moränlera och torvjordar. Stora områden utgörs av hällmarker utan jordtäcke eller med endast tunna jordlager vilket innebär att det finns snabba förbindelser mellan yt och grundvattnet via ytliga spricksystem och karstformatio 10

11 ner. Grundvattnet har i sådana områden ett dåligt skydd mot föroreningar. Gotlands grundvatten har hög sårbarhet jämfört med övriga landets Vattenanvändningen Av länets befolkning är cirka två tredjedelar anslutna till det kommunala vattenledningsnätet medan resterande (ca invånare) har egna vattentäkter. Vattenförbrukningen sker till ca 50% via den kommunala vattenförsörjningen, bl.a. till de flesta industrier. Det kommunala vattenförsörjningssystemet består av 35 grundvattentäkter, varav endast två är grävda i sand och grusavlagringar medan övriga är borrade. Merparten av det kommunala vattnet härrör från huvudsakligen 4 vattentäkter inom Visby vattenskyddsområde. Förbrukningen vid enskilda vattentäkter används ungefär till hälften till hushåll och till hälften till djurhållning. Det konsumerade vattnet på Gotland utgörs huvudsakligen av grundvatten. Sommartid kompletteras den kommunala vattenförsörjningen med sjövatten från Tingstäde och Hau träsk, som då måste behandlas. Ytterligare alternativ till grundvatten är begränsade. Det är möjligt men dyrt att avsalta havsvatten. Även ur kvantitativ synpunkt är grundvatten således en sårbar resurs på Gotland Hot mot hälsa och miljö På vissa delar av Gotland begränsas uttagsmöjligheterna av begränsad grundvattenbildning, av naturliga orsaker. Naturligt förekommande ämnen kan också begränsa nyttjandet av grundvatten. Exempelvis förekommer höga halter salt och svavelväte i berggrunden. Mänskligt orsakade hot mot tillgången på vatten utgörs i huvudsak av: stora grundvattenuttag för bevattning, djurhållning eller annan produktion, berg, grus och sandtäkt nybyggnation i områden med begränsade vattentillgång. Även dikning och annan vattenbortledning försämrar möjligheterna till infiltration och grundvattenbildning. Mänskligt orsakade föroreningshot mot grundvattnet utgörs i huvudsak av: gödsling, bevattning, dikning och bekämpningsmedelsanvändning. förorenande utsläpp till mark och vatten från lokala punktkällor som industrier, deponier, förorenad mark, avloppsreningsverk, enskilda avlopp, trasiga kemikalie, drivmedels eller oljecisterner. utsläpp av svavel, kväve och tungmetaller till luften, som faller ned eller tvättas ur luften med nederbörden. De föroreningar som kan förekomma är kväve, fosfor, bakterier, tungmetaller, bekämpningsmedelsrester eller andra miljögifter. Grundvattnet kan också vara förorenat av organiskt material. Förhöjda halter bakterier och organiskt material i grundvattnet tyder på att ytvatten förorenar grundvattnet. Vattentäkterna kan t.ex. vara bristfälligt konstruerade. Höga kvävehalter härrör främst från läckage från gödslad odlingsmark. Kväve i kombination med bakterier, fosfat eller klorid tyder på läckage från gödselupplag, urinbrunnar, avlopp eller avfallsupplag, speciellt om fekala bakterier (E.coli) dominerar. Även fysisk omdaning av landskapet, och ökade eller ändrade vattenuttag kan medföra förändringar i vattenkvaliteten på en plats eftersom infiltrations och strömningsförhållandena då kan ändras. Stora 11

12 vattenuttag i kustområden kan leda till saltvatteninträngning från havet. Gamla eller dåligt utformade vattentäkter och övergivna borrhål kan utgöra direktledningar för föroreningar till grundvattnet. En stor del av vattentäkterna är tidvis förorenade. I odlingsområden är det framför allt kväveföreningar som gör att vattnet kan vara skadligt att dricka, i synnerhet för små barn. Även bekämpningsmedelsrester har konstaterats, om än i mycket låga halter. Upprepade undersökningar har visat att ca 40% av de enskilda vattentäkterna är bakteriologiskt påverkade sommartid. Genom inventeringar har konstaterats att ca en tredjedel av de enskilda avloppsanläggningarna inte uppfyller de krav som bör ställas på sådana anläggningar. Reningskapaciteten i anläggningarna minskar också med tiden, vilket innebär att de kräver återkommande skötsel. Detta medför föroreningsrisker, speciellt i tätt bebyggda områden där små avlopp förorenar näraliggande vattentäkter så att det med tiden blir en olägenhet både för människans hälsa och för miljön. Gotlands kommun har identifierat ett antal områden där problem konstaterats eller riskerar uppstå inom en framtid. Utvecklingen beror dels på att äldre bebyggelse moderniseras (ökad sanitär standard och vattenanvändning) eller förtätas, dels på att fritidsbostäder i ökande omfattning nyttjas till permanent boende. VA frågornas betydelse för lokalisering av ny bostadsbebyggelse och andra verksamheter skall inte underskattas. En tryggad långsiktig försörjning av vatten av god kvalitet är viktigt för alla som vistas och verkar på Gotland Konsekvenser Miljö Föroreningar som sprids till grundvattnet hamnar så småningom i Östersjön och påverkar livet och livsbetingelserna där Folkhälsa Grundvatten på Gotland är en begränsad resurs och föroreningarna begränsar användningen av resursen ytterligare och innebär att konkurrensen om den ökar. Försämringar av både kvalitén och tillgången av grundvatten innebär att möjligheten att bedriva verksamheter och etablera ny bebyggelse som baseras på enskild VA försörjning begränsas och att kravet på de kommunala vattentäkterna ökar. Användare av enskilda vattentäkter riskerar att exponeras för olika typer av föroreningar som kan påverka hälsan och välbefinnandet. Även djurhälsan och därmed utkomsten av djurhållningen kan påverkas av en bristfällig vattenkvalité Omvärldsanalys Allmänt kan man se att kraven på vattenkvaliten för olika användningsområden kommer att öka. Dessutom lär kravet på ökad kunskap om olika vattenförekomster som används till vattenförsörjning komma att öka med ramdirektivet för vatten Trend Av de undersökningar som har genomförts, 100 undersökningen och länsstyrelsens sammanställning av miljöövervakningen, kan inte några tydliga förändringar av grundvattenkvaliten (dricksvattenkvaliten) över tiden dras Behov av ökad kunskap Vattenförekomster som levererar mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar fler än 50 personer med dricksvatten är inte kända, varken till antal eller status. 12

13 Redskap för att kunna bedöma vad en långsiktig hållbar vattenförsörjning är för olika delar av ön med varierande förutsättningar saknas. Någon kännedom om det sker förändringar av grundvattennivån över tiden finns inte i dagsläget Miljökvalitetsnormer tillämpliga på Gotland Luft Miljökvalitetsnormer finns för arsenik, kadmium, nickel, partiklar (PM10) och bly Miljö och hälsoskyddsnämndens verksamhet Mål Inriktningsmål Antal enskilda vattentäkter som är bakteriologiskt påverkade skall halveras till 2010 (utgångsvärde: 1990 års undersökning av 100 vattentäkter) Minst 100 hushåll per år förbättrar sina avlopp så att risken för smittspridning och utsläppen av fosfor och kväve minskar Kontorets arbetsuppgifter Arbetsuppgifter Genomföra myndighetsutövning enligt reglementet genom tillämpliga lagar, förordningar samt lokala föreskrifter Lokala mål utarbetas med ledning av centrala och regionala mål Miljö och hälsoskyddskontoret medverkar i och följer regional och nationell miljöövervakning Införa rutiner och arbetsmetoder för handläggning av ansökningar/ anmälningar/dispenser enligt ny vattenskyddsförskrift för Visby Projekt dricksvattenprovtagning i 100 brunnar år 2010 (100 undersökningen) Kartlägga vattentäkter som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer Riktad tillsyn mot aktuella vattentäkter Informationskampanj med bl a temat vattenbesparing Under mandatperioden ska avlopp inventeras och åtgärdas Genomföra en större informationskampanj med syftet att påverka enskilda fastighetsägare att förbättra sina avlopp Nämnden kan påverka målet genom Tillsyn Tillsyn Arbetssätt Tillsyn Internt arbete Samverkan Internt arbete Information Tillsyn, information Tillsyn Information Tillsyn, information Information Temaår Eftersom skydd av grundvattnet är högst prioriterat har grundvattenmålet valts som temaår under hela perioden. Inventering av enskilda avlopp planeras fortgå under hela perioden Nyckeltal miljö och hälsoskyddskontoret: Procent tjänliga dricksvattentäkter år 2010 (100 undersökningen) Antal tillstånd och dispenser för Visby VSO/år Antal avslag och förbud för Visby VSO/år Antal inventerade avlopp inom utvalda områden/år Antal åtgärdade avlopp inom utvalda områden/år Antal åtgärdade avlopp på hela Gotland/år 13

14 3.2.2 Giftfri miljö Riksdagens mål Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden Generationsperspektivet Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö bör i ett generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bland annat följande: Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna. Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll och deras påverkan på ekosystemen försumbar. All fisk i Sveriges hav, sjöar och vattendrag är tjänlig som människoföda med avseende på innehållet av naturfrämmande ämnen. Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen är nära noll och för övriga kemiska ämnen inte skadliga för människor. Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade Därför behövs miljökvalitetsmålet Vi saknar fortfarande mycket kunskap om vad det är för egenskaper hos kemikalier och föroreningar som påverkar människors hälsa och miljön. Därför är riskerna svåra att begränsa. Vi vet dock att vissa kemiska ämnen har negativa effekter på både vår hälsa och miljön. Genom EU:s nya kemikalielagstiftning Reach kommer många av bristerna med kemiska produkter att kunna avhjälpas. Hittills har mer än kemiska ämnen som ingår i kemiska produkter registrerats i Kemikalieinspektionens produktregister. Ännu fler ämnen ingår i till exempel bilar, kläder, plastartiklar och byggnadsmateriel. Vi vet inte hur många okända ämnen som kommer in i Sverige via importerade varor. Ytterligare kemiska ämnen bildas oavsiktligt i industriella processer Nationella delmål Kunskap om kemiska ämnens hälso och miljöegenskaper (före 2010/2020) Senast år 2010 skall det finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden. Information om farliga ämnen i varor (2010) Senast år 2010 skall varor vara försedda med hälso och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår. Utfasning av farliga ämnen (2007/2010) I fråga om utfasning av farliga ämnen skall följande gälla. Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från: nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) Fortlöpande minskning av hälso och miljöriskerna med kemikalier (2010) Hälso och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda myndigheter. 14

15 Riktvärden för miljökvalitet (2010) För minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte omfattas av delmål 3, skall det senast år 2010 finnas riktvärden fastlagda av berörda myndigheter. Efterbehandling av förorenade områden (2010) Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade Efterbehandling av förorenade områden ( /2050) Åtgärder skall under åren ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år Om dioxiner i livsmedel (2010) År 2010 skall tydliga åtgärdsprogram som medför en kontinuerlig minskning av halterna av för människan skadliga dioxiner i livsmedel ha etablerats. Om kadmium (2015) År 2015 skall exponeringen av kadmium till befolkningen via föda och arbete vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv Regionala mål Gotlands län Allmänt Gamla välkända miljögifter som PCB och DDT kan fortfarande spåras i miljön även om halterna minskat markant sedan 1970 talet. Blynedfallet har minskat tack vare att blytillsatserna i bensin gradvis har reducerats. Tyvärr har nya miljögifter kunnat spåras som exempelvis bromerade flamskyddsmedel, PFOS med flera. Många av de farliga långlivade ämnena återfinns i fasta konstruktioner, i varor och i produkter. Spridningen kommer därför att fortsätta av dessa ämnen. Arbetet med förorenade områden på Gotland pågår i högt tempo. Många av de platser som bedömts som allvarligast har undersökts eller håller på att undersökas. Med den kunskap vi har idag om hur både kända miljöskadliga ämnen och nya ämnen sprids i miljön bedöms det inte som möjligt att nå målet. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är negativ. Utfasning av särskilt farliga ämnen Nyproducerade varor skall så långt möjligt vara fria från: nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver, så snart som möjligt, dock senast år 2007, övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet, 15

16 övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly, senast år Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som omfattas av delmålet skall minska fortlöpande. Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive de som bildats oavsiktligt Riskminskning Hälso och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska minska fortlöpande. (Regionaliserat mål) Bekämpningsmedelsrester i sjöar och vattendrag Senast år 2010 ska förekomsten av bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter som riktvärde för enstaka prov inte överstiga 0,1 µg/l för enskilt ämne och 0,5 µg/l för totalhalt i sjöar och vattendrag. (Regionaliserat mål) Bekämpningsmedelsrester i grundvattnet Senast år 2010 ska kemiska bekämpningsmedel eller deras nedbrytningsprodukter som riktvärde för enstaka prov inte överstiga 0,025 µg/l i grundvattnet. (Länseget mål) Förorenade områden Alla objekt som ska riskklassas enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual ska vara det senast På samtliga riskklass 1 objekt (år 2006) skall en huvudstudie vara utförd senast Minst 3 objekt inom riskklass 1 (år 2006) skall vara åtgärdade senast Alla objekt som ska riskklassas enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual ska vara det senast Kadmium Kadmiumbelastningen på Gotland utreds senast år 2010 och vid behov och om det är möjligt att vidta regionala åtgärder, minskas exponeringen av kadmium till befolkningen via föda och arbete till en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv år Lokalt miljötillstånd Aktörer På Gotland finns ingen kemikalietung industri. De gotländska företagens utsläpp av kemiska föroreningar är, med några undantag, relativt låg. Bekämpningsmedel används inom jordbrukssektorn och för träskyddsbehandling. 16

17 Gotlänningen själv ger också upphov till utsläpp av kemiska produkter. Utbudet av kemiska produkter och varor (som innehåller kemikalier) är mycket stort. Visserligen finns miljömärkning (Svanen, Falken, EU:s miljöblomma) men utbudet är så pass mångfacetterat att den enskilde konsumenten kan ha svårt att hitta bra miljö (och hälso ) val. Människors och djurs användning av läkemedel har ständigt ökat och det fåtal undersökningar som genomförts visar att läkemedelssubstanser finns spridda i vår miljö. Insamlingen av restkemikalier (farligt avfall) har glädjande ökat dramatiskt de senaste åren på Gotland. Tidigare spolades mycket av detta avfall ner i avlopp och hamnade i reningsverk och andra enskilda avloppsanläggningar, eller lades på deponi. Gotland får också ta emot en hel del föroreningar som kommer från fastlandet eller andra länder. Många av dessa miljögifter kan ha transporterats lång väg innan de når Gotland Tungmetaller Det atmosfäriska nedfallet av metaller är den största källan till metallbelastningen i länet. Ett indirekt mått på hur stort nedfallet av metaller fås genom att mäta metallinnehållet i mossa. Sedan 1970 har mossa provtagits vart femte år i det nationella provtagningsprogrammet. På Gotland har detta skett 1995 och Utvecklingen har följt den allmänna tendensen i landet mot allt lägre tungmetallbelastning. Lokala bidrag till nedfallet på Gotland tycks vara av liten omfattning (Nedfallet av tungmetaller på Gotland Rapport nr 2, Länsstyrelsen i Gotlands län). I tabell 1 jämförs halterna från Gotland med övriga Götaland. År 1993 gjordes beräkningar över hur stort det atmosfärsiska nedfallet av metaller var över Gotland. Utifrån de halter som uppmätts i väggmossa 1995 och 2000 bedöms nedfallet vara i samma storleksordning idag eller något lägre. Vid en jämförelse med de mätta utsläppen från punktkällor på Gotland år 2001 ser man att den största andelen av tungmetallbelastningen kommer från atmosfärsikt nedfall (tabell 2). Vid Cementa i Slite och krematoriet i Visby förekommer utsläpp av metaller till luft. Cementa är dock den enda verksamhet i länet som mäter metallutsläppen till luft. Vid Visby avloppsreningsverk och Danielssons ytbehandlingsindustri mäts utsläppen till vatten av vissa metaller. Andra bidrag till metallbelastning på Gotland är bl.a. militär verksamhet som under 2001 genom skjutövningar spred ca kg bly. Detta är en minskning jämfört med år 1993 då blybelastning från militären var kg. Eftersom all bensin numera är blyfri har en stor källa till diffus spridning av bly längs våra vägar i det närmaste upphört. Under 1993 beräknades blyutsläppen från biltrafik till kg per år (Miljöstrategi inför 2000 talet, Länsstyrelsen i Gotlands län 1997). Krematoriet i Visby släppte under 2001 ut ca 1,9 kg kvicksilver till luften. En annan källa till kadmiumutsläpp är genom spridning av handelsgödsel. Under 1993 beräknades kg kadmium spridas genom handelsgödsel. Utvecklingen har dock gått mot renare produkt varför tillförseln av kadmium genom handelsgödsel bedöms vara mindre idag. På Gotland har också provtagningar och analyser av kadmium i jordbruksmark och i morötter utförts. Kadmiumhalten i gotländska jordar ligger något under de för hela riket. Det höga ph värdet i de gotländska jordarna minskar upptaget av kadmium. Kadmiumhalterna i morötter är t.ex. bland de lägsta i landet (Kadmium i morötter. Livsmedelsverket, rapport 18/95). En annan typ av undersökning av metallbelastning är att mäta halten av metaller i vattenmossa. Denna typ av undersökning används för att dokumentera förekomst och utbredning av vatten eller luftburna metallföroreningar (främst arsenik, bly, järn, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, 17

18 nickel och zink) i vattensystem, vid belastning från punktkällor eller spridning från diffusa källor. Under 1988 togs 435 prover, jämt fördelade över hela ön, av vattenmossa. Resultatet av analyserna sammanställdes av SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) i form av biogeokemiska kartor (Biogeokemiska kartan, SGU 1991). Undersökningen visar att tungmetallinnehållet i bäckvattenväxterna är tämligen lågt i jämförelse med övriga landet. Om förekomsterna är naturliga eller ej går inte alltid att förklara utan att uppföljningar görs. Gotlands kalkhaltiga berggrund och kalkinnehållet i de lösa avlagringarna påverkar grundvattnets och vattendragens ph och alkalinitet, vilket har betydelse för lösligheten och för transporten av flera element. Enligt den biogeokemiska kartan finns några lokala platser med förhöjda värden av kadmium, zink och krom. Arsenik finns allmänt i högre halter, delvis beroende på hög halt av arsenik i berggrunden samt att arsenik är lättrörligt i alkalin miljö. Dagvattnets metallinnehåll är inte känt i länet. Några längre mätserier av större grundvattentäkter (ex. kommunala) eller ytvatten med avseende på tungmetaller finns tyvärr inte. Avloppsslammet från Visby avloppsreningsverk provtas med avseende på bl.a. metaller. Eftersom det i Visby inte finns några större industrier med metallutsläpp påkopplat avloppsledningsnätet (Danielsson har sitt utsläpp till dagvatten) avspeglar innehållet i slammet den belastning av metaller som finns i samhället i stort. Naturvårdsverket har satt upp gränsvärden för när slammet får användas som gödselmedel på jordbruksmark. Metallhalterna i slammet från Visby avloppsreningsverk har fortsatt att minska och ligger i allmänhet under Naturvårdsverkets gränsvärden (se diagram 1). Koppar är dock ett fortsatt problem, men det beror främst på att det hårda vattnet löser upp koppar i vattenledningarna Stabila organiska ämnen På Gotland har ingen omfattande regelbunden provtagning av stabila organiska ämnen skett. I det nationella miljöövervakningsprogrammet har dock på enstaka platser PCB och DDT analyserats kontinuerligt sedan 1970 talet, i stare, hare, mört, torsk och sillgrissleägg. PCB (polyklorerade bifenyler) är en grupp svårnedbrytbara klorerade organiska ämnen som har tillverkats sedan Den avveckling av PCB användningen som skett sedan 70 talet har minskat belastningen på miljön. Fortfarande kan PCB haltiga oljor finnas kvar i vissa transformatorer och kondensatorer. En potentiell PCB källa är de fogmassor som användes vid byggandet av bland annat elementhus under 1960 talet. Nyanvändning av PCB är förbjudet i Sverige sedan 1978, men PCB tillförs miljön fortfarande på grund av långväga transporter och läckage. Studier av sillgrissleägg från Stora Karlsö visar att PCB halten har minskat sedan mitten av 70 talet. Även halterna av DDT och toxafen har minskat i de flesta miljöer i Sverige sedan början på 70 talet. Dioxiner och dibensofuraner är en ämnesgrupp som består av mer än 200 olika kemiska föreningar, alla extremt giftiga klorkolväten med likartad struktur. Ämnena kan bildas vid ofullständig förbränning och vid olika tillverkningsprocesser. Mätning av dioxinutsläpp till luft har skett från Cementa och KalkProduktion AB (KPAB). Analysresultaten visade att dioxinutsläppen till luft var låga (Miljöstrategi inför 2000 talet, Länsstyrelsen i Gotlands län 1997). Bromerade organiska ämnen är i princip uppbyggda på samma sätt som klorerade organiska ämnen, men innehåller brom istället för klor. Hit hör bromerade flamskyddsmedel (PBBE och PBDE), som bland annat finns i flamskyddsbehandlade textilier och i elektroniska apparater. Den totala användningen av bromerade flamskyddsmedel har ökat kraftigt under 80 och 90 talet i Sverige. Användning och spridning av bromorganiska föreningar i Gotlands län är inte känd. Gotlands kommun har undersökt och hittat bromerade flamskyddsmedel i slammet från reningsverket i Visby. Halterna var dock lägre än vad som hittats i ett av Stockholms reningsverk, där halterna bedömdes som låga. 18

19 PAH föreningar (polycykliska organiska kolväten) bildas vid ofullständiga förbränningsprocesser och finns spridda överallt i miljön. De finns särskilt i asfalt och tjära. PAH kan bland annat tillföras reningsverk från rökgasrening, med dagvatten från tättbebyggda områden, petrokemisk industri, asfaltproduktion, elektrolytisk aluminiumframställning och tjärbelagda avloppsrör. Vid Cementa mäts utsläppet av PAH:er med rökgaserna. Utsläppen har under de senaste 5 åren legat på kg/år (PAH utan naftalen) (Miljörapporter ). Vid avloppsreningsverken i Visby och Klintehamn har bl.a. PCB och PAH mätts i slammet under en lång rad av år. Halterna PCB och PAH är inte höga jämfört med Sverige i övrigt. Precis som metallhalterna i slammet speglar samhällets användning av metaller kan man med hjälp av slamanalyser av PAH och PCB få en bild av spridningen i samhället i stort av dessa miljögifter. I tabell 3 presenteras halterna i slammet från tre år. Andra organiska miljögifter som kan orsaka problem är klorerade paraffiner, nonylfenoletoxylater, organiska tennföreningar, ftalater, samt olika typer av oljor Bekämpningsmedel Gotland har ett effektivt och modernt jordbruk som är utbrett över hela ön, med många små och medelstora brukningsenheter. Förbrukningen av bekämpningsmedel har gått ner de senaste tio åren. Detta beror främst på övergången till s.k. lågdosmedel. Användningen har också legat lägre jämfört med riket i övrigt. Bekämpningsmedel är framtagna för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer orsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Det är alltså produkter som är direkt avsedda att påverka levande organismer. Det är därför viktigt att bekämpningsmedel inte når ut i andra miljöer än de typer de är avsedda för. De bekämpningsmedel som används i jordbruket finns normalt inte naturligt i miljön. Påvisbara mängder i yt och grundvatten är därför en indikation på att medlen nått utanför sitt användningsområde. Kommunens miljö och hälsoskyddskontor började 1987 ta bekämpningsmedelsprover på yt och grundvatten. Årligen har prover tagits ut och analyserats på sex olika platser (tre åar och tre brunnar för dricksvatten) två gånger under sommarhalvåret. Parametrar som analyserats har varierat något under åren, men den så kallade fenoxianalysen har varit den vanligast förekommande analysmetoden. Även så kallade lågdosmedel och glyfosat har varit föremål för provtagning enstaka utvalda år. Resultatet av de genomförda provtagningarna har varit skiftande. Det skedde en utfasning av olämpliga medel omkring 1990 och denna åtgärd visade sig också ha effekt genom minskade fynd av rester från bekämpningsmedel från 1989 fram till Studien visar att bekämpningsmedel når ut i våra vattendrag och att grundvattnet kan påverkas. Livsmedelsverket har bestämt gränsvärden för vilka halter av bekämpningsmedel som får finnas i dricksvatten. För enskilda ämnen är gränsvärdet 0,1 ug/l och för summan av halterna av alla enskilda bekämpningsmedel är gränsvärdet 0,5 ug/l. Av 8 provtagna kommunala vattentäkter har bekämpningsmedel påvisats i 2. I en av de två vattentäkterna var det endast spår av bekämpningsmedel. Allvarligast är den påvisade förekomsten av bentazon i den kommunala vattentäkten vid Skogsholm i Visby. Vid vissa tillfällen har vattnet bedömts som otjänligt vid denna vattentäkt. I dagsläget bedöms pesticidkoncentrationerna i åar vara tillräckligt låga för inte orsaka ekotoxikologiska effekter. Undantag är dock Gothemsån där en hög halt av MCPA under 2008 kan ha orsakat negativa effekter på ekosystemet. Trots att pesticidkoncentrationerna i Gothemsån har visat på en nedgående trend fram till sommaren 2008 rekommenderas en uppföljning av pesticidkoncentratio 19

20 nerna i Gothemsån för att utreda om de höga koncentrationerna var en engångsföreteelse eller om en uppgående trend i pesticidkoncentrationerna inleds. För framtiden rekommenderas åtgärder gällande användandet av växtskyddsmedel innehållande främst pesticiden MCPA, men även bentazon. Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet mot pesticidföroreningar i jämförelse med övriga områden i Sverige. Mätningar i grundvattentäkter i Dalhem, Roma, Hablingbo, Larbo och Tofta visar på att den överlägset mest frekvent förekommande pesticiden är bentazon. I grundvattnet förekommer MCPA och klopyralid relativt ofta. Koncentrationerna av de påvisade pesticiderna överstiger sällan koncentrationer som kan vara hälsoskadliga. Dock överstiger koncentrationerna i grundvattentäkterna det framtagna gränsvärdet för miljömålen på Gotland. För framtiden rekommenderas en översikt och åtgärder när det gäller användningen av preparat innehållande pesticiderna bentazon och MCPA. Vid provtagningsplatsen i Hablingbo bör orsaken till höga halter av klopyralid utredas och åtgärder vidtas Förorenade områden Äldre industrier och andra miljöfarliga verksamheter kan ha gett upphov till mark och vattenföroreningar. Länsstyrelsen håller för närvarande på med att inventera och riskklassa områden som kan vara förorenade med olika typer av miljögifter. Industrin på Gotland har mestadels varit småskalig. Ett fåtal större företag finns eller har funnits, främst inom kalksten/cementindustrin. Den småskaliga industrin representerar ett brett spektrum av olika branscher. Förutom alla lantbruk och ortsvanliga branscher som bensinstationer, bilverkstäder, skrotar, impregneringsverksamheter, mekaniska verkstäder, kemtvättar, sågverk mm, finns/har funnits även livsmedelsindustrier (mejeri, slakteri mm), garverier, ytbehandlare (både trä och metall), oljedepåer, plast och gummiindustri, hamnar, varv, asfaltverk, gasverk, flygplats, oljeborrning mm. Det har också funnits ett järnvägsnät på ön (fram till 1963). Många av industrierna är eller har varit koncentrerade till Visby eller till något av de större samhällena på ön (Slite, Klintehamn, Hemse) men det finns även exempel på industrier som ligger långt från dessa orter. Förutom gamla industrifastigheter finns även gamla kommunala deponier och försvarets gamla anläggningar. De allvarligaste föroreningarna har hittills konstaterats vara bekämpningsmedel i samband med virkesbehandling (koppar, krom arsenik, kreosot PAH) och olika typer av petroleumprodukter i samband med oljedepåer och bensinstationer. Ytterligare branscher där föroreningar kan finnas men som ännu inte undersökts är bl.a. kemtvättar, mekaniska verkstäder och gjuterier. För närvarande räknar Länsstyrelsen med att ca platser bör studeras, ca av dessa bör riskklassas. Hur många av dessa som behöver åtgärdas är idag okänt. I februari 2004 har riskklassning skett av 71 objekt fördelade på riskklass enligt diagram 6. I princip bör man undersöka vidare alla risklass 1 och 2 objekt. Den största risken för människors hälsa från förorenade områden på Gotland är genom människors exponering av gifter genom dricksvatten/grundvatten. De gotländska åarna är med få undantag små och mycket känsliga för eventuella utsläpp. Många av dessa åar utgör lekplats för havsöring, gädda abborre, id m.fl. arter samt innehåller ett flertal rödlistade evertebrater. Gotland uppvisar också en unik mångfald i förekomsten av kransalger Läkemedelssubstanser Läkemedelsanvändningen per människa har ökat kraftigt under senare år på Gotland såväl som i övriga Sverige. År 2001 såldes läkemedel i Sverige för över 26 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med drygt 6 % jämfört med föregående år. Den viktsmängd aktiv substans som finns i de läkemedel 20

21 som årligen säljs i Sverige uppgår till mer än ton och är av samma storleksordning som den viktsmängd bekämpningsmedel som fått tillstånd att användas varje år (Läkemedel i miljön; Apoteket). Årligen används i Sverige ca 17 ton antibiotika till djur och ca ton till människa (d.v.s. nära 5 gånger mer). Stora mängder hormoner används mer eller mindre rutinmässigt inom humansjukvården t.ex. P piller och mot klimakteriebesvär. Användning av läkemedel till djur begränsas av att förskrivning av viktiga medel som antibiotika och hormoner måste ske av veterinär på speciella indikationer och med stor restriktion. Det har uttryckts farhågor för att vissa läkemedel mot parasiter och flugor kan passera djuren och påverka mikro och makrofaunan i gödseln och vidare i miljön. Hittills har enbart ett fåtal undersökningar gjorts i Sverige på området. Riskerna måste beaktas med de rester av dessa läkemedel eller metaboliter av dem som hamnar i recipienterna och kan påverka miljön med effekter som hormonpåverkan på fiskar och andra djur och antibiotikaresistensutveckling av bakteriestammar. Senare tidens forskning (2009) visar dock att det i framtiden kommer att finnas möjligheter att rena avloppsvattnet från läkemedelsrester Konsekvenser Miljö Många ämnen som finns i omlopp i miljön kan medföra skador på organismer som hormonstörningar, minskad fertilitet mm, vilket kan innebära att arter slås ut Folkhälsa Människor exponeras för och påverkas av olika kemiska ämnen på många olika sätt eftersom de förekommer i så många sammanhang och varor. Vi riskerar att påverkas genom vårt intag av föda, dricksvatten, användning av varor som hygienartiklar, kläder mm Omvärldsfaktorer Ny kemikalielagstiftning har utarbetats inom EU. Oklart hur den påverkar kommunen Trender En ökad medvetenheten bland konsumenter kan få en allt större betydelse för användningen av kemikalier, kanske framförallt kopplat till våra mat och dryckesvanor. Användningen av och tillgången till läkemedel kan förväntas komma att öka framöver. Det sker ständigt en utveckling av nya kemikalier medan möjligheten till att genomföra en tillräckligt omfattande testning inte finns Behov av ökad kunskap Det finns i dagsläget inte tillräckligt med kunskap om hur olika kemikalier som finns på marknaden påverkar människors hälsa och miljön Miljökvalitetsnormer tillämpliga på Gotland Luft Miljökvalitetsnormer finns för arsenik, kadmium, nickel, bens(a)pyren, partiklar (PM10), bensen och bly. 21