Kompetenscentrum för hälsa Sevek Engström. Uppföljning Deltagare i Hälsocenter Landstinget Västmanland

Transkript

1 Kompetenscentrum för hälsa Sevek Engström Uppföljning Deltagare i Hälsocenter Landstinget Västmanland Årsrapport

2 Innehåll Bakgrund... 3 Verksamhet och deltagares aktiviteter vid Hälsocenter... 3 Uppdrag och fortsatt uppföljning... 3 Syfte... 4 Studiepopulation och Metod... 4 Resultat... 5 Bakgrundsdata... 5 Förändringar av levnadsvanor... 8 Upplevelse av hälsa Diskussion Bilaga 1: Uppdrag för hälsocenter, fastställt av Landstingsstyrelsen 29 maj

3 Bakgrund Hälsocenter i Fagersta, Sala, Köping och Västerås finns sedan september 2013 som en riktad resurs för förbättrade levnadsvanor och förbättrad hälsa för individer och grupper. Målgrupper är i första hand personer i arbetsför ålder med behov av och motivation för levnadsvaneförändring med fokus på socioekonomiskt utsatta grupper och särskilt unga vuxna. Personer får kontakt med hälsocentra genom eget initiativ eller efter hänvisning från vård, arbetsförmedling, försäkringskassa eller kommun. Upptagningsområdena är följande: Hälsocenter Fagersta (för området Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg) Hälsocenter Västerås Hälsocenter Sala Hälsocenter Köping (för området Köping, Kungsör och Arboga) Hälsocenterverksamheterna bedrivs av Hälsocentrum Västmanland (HCV), inom Kompetenscentrum för hälsa (KCH). Verksamhet och deltagares aktiviteter vid Hälsocenter Deltagare skrivs oftast in på Hälsocenter efter att själv ha tagit kontakt. Första kontakten börjar med ett hälsosamtal med lösningsfokuserad metodik, som baseras på besökarens motiv och resurser som utgångspunkt. Det lösningsfokuserade hälsosamtalet är kärnan i hälsocenters arbete. Ansatsen i denna metodik är att förstärka och göra mer av det som fungerar bra. Därutöver kan deltagare på Hälsocenter även prova på aktiviteter och gå på föreläsningar efter individuella behov. Maximal tid för att vara deltagande är sex månader. Hälsocenter har även ett omfattande externt arbete. Drop in-tider finns för dem som vill veta mer om hälsocenters verksamhet, få tips och råd och t.ex. väga sig för att få kunskap om kroppsfett och muskelmassa. Till drop in-verksamheten kom under 2014 ca 900 besökande. Några exempel på genomförda externa aktiviteter i länet under 2014 är föreläsningar för samverkansparter, prova-på-aktiviteter, informationsinsatser hos Samordningsteam, Samordningsförbundens projekt, Arbetsförmedlingen, Arbetslivsresurs och Svenska för Invandrare (SFI) m.fl. Aktiviteterna har nått nästan 3400 personer under Uppdrag och fortsatt uppföljning Hälsocenter är landstingets resurs för att vägleda och motivera individer och grupper till livsstilsförändringar. Genom att inrikta sig på bl.a. arbetslösa och sjukskrivna bidrar landstinget till jämlikhet i hälsa. Hälsocenterverksamheternas målgrupper är i första hand personer i arbetsför ålder med behov av och motivation till levnadsvaneförändring med fokus på socioekonomiskt utsatta grupper och särskilt unga vuxna. Uppföljning av verksamheten som redovisas i denna rapport består av följande data: Grunddata med kontaktuppgifter, uppgifter såsom utbildningsnivå, kön, arbetssituation, sökorsak och kontaktväg (hänvisning från hälso- och sjukvård/annan instans eller eget initiativ). 3

4 Självskattad situation vad gäller levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat, vid inskrivning respektive utskrivning. Detta formulär, bygger på socialstyrelsens indikatorer för uppföljning av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. 1 Självskattad situation vad gäller livskvalitet och självskattad hälsa, vid inskrivning respektive utskrivning. Dessa frågor hämtas från väl validerade formulär. Liknande rapport sammanställdes i maj 2014 för statistik över deltagare under perioden 1 september april Det innebär att statistik över deltagare 1 januari 30 april 2014 finns med i såväl majrapporten som i föreliggande rapport. Syfte Syfte med denna uppföljning är att beskriva deltagares bakgrund samt förändring av levnadsvanor och livskvalitet från inskrivning till utskrivning. Studiepopulation och Metod Föreliggande uppföljning redovisar deltagare inom länets fyra hälsocentra under år Beskrivningen av deltagares bakgrund avser de som skrivits in under år 2014 oberoende av om de har skrivits ut eller ej under Förändring av levnadsvanor och livskvalitet avser inskrivna fr.o.m. 1 september 2013 och som har skrivits ut under Totalt handlar det om ca 300 individer. Med stöd av en verksamhetsenkät har deltagares bakgrund, levnadsvanor och livskvalitet dokumenteras vid inskrivningen (se bilaga 2). Delar av denna enkät används även vid utskrivning. Uppföljningsenkäten innehåller frågor om livskvalitet, med samma formulering som i den nationella enkäten Hälsa på lika villkor. Uppföljningen bygger på självrapporterade data, förutom vikt. De deltagare som söker för upplevda problem med sin vikt vägs på Hälsocenter, utan ytterkläder, strumpor och skor. Enkäten innehåller frågor om kön, födelseland (Sverige, Norden, Europa, utanför Europa), utbildningsnivå, arbetssituation, hänvisning eller eget initiativ, sökorsak och stadsdel/bostadsort. Kortutbildade definieras som högst gymnasieutbildning. En god kost beräknas utifrån fem frågor, som berör grönsaker/rotfrukter, frukt/bär, fisk/skaldjur, kaffebröd/godis samt frukostvanor. Diagram 1-6 redovisar bakgrundsdata om deltagare. Diagram 7 11 och anger respektive frågas utformning samt redovisar förändring av levnadsvanor och livskvalitet mellan in- och utskrivning i procent. Diagram 12 redovisar viktförändring i kilo. Som stöd för att bedöma skillnadernas beroende av slumpen har lodräta streck markerats i diagrammens staplar (med undantag för diagram 11). De lodräta strecken, s.k. felstaplar, visar inom vilket område det sanna värdet finns med 95 procents säkerhet. I de fall som strecket i en stapel överlappar strecket i en annan stapel föreligger ingen säkerställd skillnad mellan dessa två staplar. 1 Documents/nrsjukdomsforebyggande-inikatorer.pdf 4

5 Resultat Bakgrundsdata Här redovisas utbildningsnivå, sysselsättning, födelseland, kön, åldersfördelning samt besöksorsak. Diagram 1: Utbildningsnivå, i procent Högst gymnasieskola Högst grundskola Västerås (n=234) Sala (n=116) Köping (n=213) Fagersta (n=138) Totalt (n=701) Diagram 2: Sysselsättning, i procent Tillsvidareanställd Sjukskriven Arbetslös Ålderspension Studerande Annat 0 Västerås (n=233) Sala (n=115) Köping (n=214) Fagersta (n=138) Totalt (n=700) 29% av deltagarena är sjukskrivna eller arbetslösa. Bland Annat finns förtidspension, visstidsoch timanställda. 5

6 Diagram 3: Födelseland, i procent Sverige Övriga Norden Övriga Europa Utanför Europa 10 0 Västerås (n=233) Sala (n=116) Köping (n=211) Fagersta (n=139) 14% av deltagarna är utrikesfödda. 4% av deltagarna är födda utom Europa. Diagram 4: Kön, i procent Kvinnor Män Västerås (n=233) Sala (n=116) Köping (n=211) Fagersta (n=139) Totalt (n=704) Andelen män bland deltagarna är 26%. 6

7 Diagram 5: Åldersfördelning, i procent: Könsfördelningen är jämn över olika åldrar, dock med större andel kvinnor i yngre åldersgrupper. Diagram 6: Besöksorsak, i procent: Vikt Västerås (n= 235) Köping (n=213) Sala (n=115) Fagersta (n=137) Stress Fysisk aktivitet Kost Tobak Sömn Annat Av deltagande män har 34% angett vikt som sökorsak, följt av fysisk aktivitet (29%). Eget initiativ eller hänvisning Av 704 som angett sitt motiv att komma är fördelningen följande: Motiv antal procent Eget initiativ Socialtjänst 27 4 Försäkringskassa 17 2 Arbetsförmedling 22 3 Vårdcentral Sjukhusklinik 54 8 Annat 40 6 Ej uppgift

8 Sammantaget har 186 personer uppgett att de kommit tack vare hänvisning från hälsooch sjukvården, vilket är 26% av deltagarna. Förändringar av levnadsvanor Diagrammens staplar benämns in för läget vid inskrivningstillfället och ut för utskrivningstillfället. Det totala antalet in- och utskrivna under 2014 är ca 300 individer. Rökning Diagram 7: Röker en eller fler cigaretter per dag Andel dagligrökare 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% In 7% Ut Det var 10 % av deltagarna på Hälsocenter som angav att de rökte dagligen vid inskrivning och 7 % vid utskrivning. Skillnaden är inte signifikant. Alkohol Diagram 8: Hur ofta dricker du som kvinna 4 standardglas och du som är man 5 standarsglas eller mer vid ett och samma tillfälle? Riskfylld alkoholkonsumtion 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 9,5% In 8 % Ut 8

9 Vid inskrivning var det 9,5 % av deltagarna som hade en riskfylld alkoholkonsumtion per tillfälle varje månad eller oftare. Vid utskrivningen hade riskkonsumtion per tillfälle minskat till 8 %. Skillnaden är inte signifikant. Endast ett fåtal deltagare har angett en riskabel veckokonsumtion av alkohol vid inskrivning och ingen förändring har skett vid utskrivning. Fysisk aktivitet Diagram 9: Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion? Vardagsmotion mer än 60 min/vecka 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 64% In 73% Ut Vid inskrivning var det 64 % som uppgav att de ägnade en timme eller mer åt vardagsmotion per vecka, t.ex. promenader, cykling eller trädgårdsarbete. Vid utskrivningen var motsvarande siffra 73 %. Ökningen är inte statistiskt signifikant. Diagram 10: Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fysiskt ansträngande aktivitet, mer än 60 minuter per vecka 31% In 40% Ut Det var 31 % som vid inskrivningen uppgav att de ägnade mer än en timme per vecka åt fysisk ansträngande träning så att de blev andfådda, såsom t.ex. löpning, motionsgymnastik eller bollsport. Andelen fysiskt aktiva ökade till 40 % vid utskrivning. Ökningen är inte statistiskt signifikant. 9

10 Kost Diagram 11: Hur ofta äter du grönsaker/rotfrukter, frukt/bär, fisk/skaldjur, kaffebröd/ choklad/godis/chips/läsk/saft, frukost?. 100% 90% Bra kost 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 46% In 63% Ut En god kost beräknas utifrån hur ofta deltagaren anger att han/hon äter grönsaker/rotfrukter, frukt/bär, fisk/skaldjur, kaffebröd/godis/chips/läsk samt frukost. Frågorna ger max 15 poäng. God kost har här avgränsats till poäng. Vid inskrivning hade 46 % av deltagarna god kost och vid utskrivning ökade denna siffra till 63 %. Skillnaden är statistiskt signifikant. Vikt Diagram 12: Viktförändring medelvärde, kilogram (kg). Vikt vid in- och utskrivning (n=133) ,5 kg In -3,0 kg, p= 0,001) 92,5 kg Ut Deltagare som söker på grund av vikt tillfrågas om vägning vid in- och utskrivning (133 individer). Medelvärdet vid inskrivning var 95,5 kg och vid utskrivning 92,5 kg. Förändringen är signifikant. 10

11 Upplevelse av hälsa Uppföljningsenkäten innehåller frågor om livskvalitet, med samma formulering som i den nationella enkäten Hälsa på lika villkor. Diagram 13: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bra allmänt hälsotillstånd 59% 34% In Ut Av deltagarna på Hälsocenter skattade 34 % sin allmänna hälsa som bra eller mycket bra vid inskrivning. Vid utskrivning var motsvarande siffra 59 %. Skillnaden är signifikant. Diagram 14: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Kortutbildade. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bra allmänt hälsotillstånd, kortutbildade (n=172) 61% 29% In Ut Av kortutbildade deltagare (med högst gymnasieutbildning) uppgav 29 % att de upplevde sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra vid inskrivning. Vid utskrivning hade andelen ökat till 61 %. Skillnaden mellan in- och utskrivning är statistiskt signifikant. 11

12 Diagram 15: Hur ofta har du under de senaste tre månaderna haft värk i axlar/skuldror/nacke? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 45% In Alltid eller ofta värk 37% Ut Det var 45 % av deltagarna som vid inskrivning uppgav att de ofta eller alltid hade värk i axlar/skuldror/nacke. Motsvarande siffra vid utskrivning var 37 %. Skillnaden är ej statistiskt säkerställd. Diagram 16: Hur ofta har du under de senaste tre månaderna varit stressad? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alltid eller ofta stressad 52% In 31% Ut Deltagare uppger signifikant lägre stress vid utskrivning (31 %) jämfört med inskrivning (52 %). 12

13 Diagram 17: Hur ofta under de senaste tre månaderna har du varit stressad? Kortutbildade. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alltid eller ofta stressad, kortutbildade (n=168) 46% 29% In Ut Vid inskrivning skattade 46 % av de kortutbildade deltagarna (med högst gymnasieutbildning) att de ofta eller alltid varit stressad under de 3 senaste månaderna. Vid utskrivningen var motsvarande siffra 29 %. Skillnaden är signifikant. Diagram 18: Hur ofta har du under de senaste tre månaderna haft svårt att sova? 100% Alltid eller ofta sömnproblem 90% 80% 70% 60% 50% 37% 40% 30% 22% 20% 10% 0% In Ut Vid inskrivning hade 37 % av deltagarna alltid eller ofta problem med sömnen. Vid utskrivning hade 22 % av deltagarna sömnproblem. Skillnaden är signifikant. 13

14 Diagram 19: Hur ser du på framtiden för din personliga del? 100% Optimistisk syn på framtiden 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 65% In 77% Ut Vid inskrivning såg 65 % av deltagarna ganska eller mycket positivt på framtiden. Vid utskrivning hade andelen ökat till 77%. Skillnaden är signifikant. 14

15 Diskussion Under år 2014 har inskrivningsenkät besvarats av 704 personer och utskrivningsenkäten av 318. Det finns interna bortfall p.g.a. ofullständigt ifyllda utskrivningsenkäter. Det blir förhållandevis många s.k. drop outs, ca 20%, dvs deltagare som av olika skäl upphör att delta i aktiviteter och är svåra att nå med uppföljningsenkät. Ett skäl kan vara att många lever i socialt utsatta situationer med hinder för kontinuitet och planering. Andra skäl förekommer, vilket kan belysas med en mer kvalitativ uppföljning. Inskrivningsuppgifterna visar att andel deltagare med högst gymnasieutbildning är i samma nivå som för i befolkningen i Västmanland (ej åldersjusterat). Andelen med högst 9-årig utbildning är högre bland deltagarna än i befolkningen, 21% jämfört med 14% bland befolkningen (ej åldersjusterat). Västerås HC har en relativt stor andel deltagare i arbetslöshet medan Sala och Köping HC har en betydande andel med ålderspension. Köping och Fagersta HC har förhållandevis stora grupper tillsvidareanställda. Fagersta HC har också en något större andel kortutbildade och större andel män jämfört med övriga HC. Västerås HC har största andelen utlandsfödda. Deltagarnas åldersfördelning visar att många deltagare är mellan 40 och 69 år, dock ett färre antal Besöksorsak är främst vikt, stress och fysisk aktivitet och deltagarna kommer till oftast till Hälsocenter på eget initiativ. Levnadsvanor mellan in- och utskrivning visar fortsatt positiva förändringar, dock ej signifikanta. Undantagen är en signifikant förbättrad kost samt en signifikant positiv förändring för gruppen med viktuppgifter vid in- och utskrivning. Tydliga positiva förändringar framträder vad gäller upplevd livskvalitet, med signifikant positiva förändringar mellan in- och utskrivning vad gäller allmänt hälsotillstånd, stress, sömn och positiv syn på framtiden. Även gruppen med högst gymnasieutbildning upplever signifikant förbättrat allmänt hälsotillstånd samt minskad stress vid utskrivning. Weinehall et al finner att lågt självskattad hälsa förstärker riskfaktorerna högt blodtryck, högt kolesterol och rökning 2. Det skulle kunna innebära att varaktigt förbättrad självskattad hälsa har positiv inverkan på andra faktorer. Effekterna för kvinnor respektive män följer samma mönster för levnadsvanor och livskvalitet. Därför redovisas ej könsuppdelad statistik. Lösningsfokuserade hälsosamtal är kärnan i hälsocenters arbetssätt. Utifrån dessa samtal stöds deltagare till aktiviteter och förändringar utifrån sina egna positiva erfarenheter. De effekter som iakttas kan därför främst ses som relaterade till det lösningsfokuserade arbetssättet och mindre till enskilda aktiviteterna inom hälsocenter. Sammantaget visar uppföljningen positiva effekter av deltagande i Hälsocenterverksamheterna. Årsrapporten är den första för Hälsocenters verksamhet och det återstår att följa utvecklingen över tid. Det är också angeläget att följa upp deltagarna 6 månader efter utskrivning för att få kunskap om möjliga kvarstående effekter. Kvalitativa studier, såsom fallbeskrivningar och intervjuer, kan ge mer djupgående analyser av deltagarnas upplevelser. 2 Weinehall L, Johnson O, Hanson J-H, Boman K, Huhtasaari F, Hallmans G, Dahlén G, Wall S, Perceived health modifies the effect of biomedical risk factors in the prediction of acute myocardial infarction. J Int Med 1998;243:

16 Det går att konstatera att man totalt når ut till såväl kort som långutbildade. Målsättningen är att nå de mest utsatta grupperna men individer har möjlighet att söka vid eget upplevt behov. Det förefaller vara flest kvinnor som söker sig till hälsocentren. Helt klart är att verksamheten främst når ut till individer födda i Sverige. En framtida uppföljning bör dock göras där uppföljningen tar hänsyn till den totala populationens fördelning i respektive område. 16

17 Bilaga 1: Uppdrag för hälsocenter, fastställt av Landstingsstyrelsen 29 maj 2013 Uppdrag Hälsocenterverksamheten inom Landstinget Västmanland Hälsocenter är landstingets resurs för att vägleda och motivera individer och grupper till livsstilsförändringar. Att arbeta hälsoinriktat med fokus på de mest utsatta grupperna är en av landstingets viktigaste uppgifter. Exempel är arbetslösa och sjukskrivna. Därigenom bidrar landstinget till jämlikhet i hälsa. Hälsocenterverksamheternas målgrupper är i första hand personer i arbetsför ålder med behov av och motivation till levnadsvaneförändring med fokus på socioekonomiskt utsatta grupper och särskilt unga vuxna. Hälsocenters når sina målgrupper framför allt genom samverkan med hälso- och sjukvården, kommuner, Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Samverkansparterna informerar om Hälsocenter och kan hänvisa personer till Hälsocenter för hälsosamtal. Som enskild individ kan man också ta direkt kontakt med Hälsocenter för ett inledande hälsosamtal. Verksamheten drivs sedan 2012 med Hälsocenter i Västerås och Fagersta och med filialverksamhet i Skinnskatteberg och Norbergs kommuner. Under 2013 startar Hälsocenter även i Köping (för KAK-området) och i Sala. Metodik Hälsocenter arbetar utifrån modern pedagogik och metodutveckling som går hand i hand med evidens och beprövad erfarenhet. Verksamheten bygger på lösningsfokuserat arbetssätt, integrerat med motiverande samtal och kognitivt förhållningssätt. Evidensgrunden baseras på Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Med en lösningsfokuserad metodik stärks individens egenkraft, vilket ökar möjligheterna för livsstilsförändringar. Arbetssätt, individ Egen kontakt Hänvisning Info via samverkan Första kontakten Ev återhänvisning Ej deltagare Deltagare Aktiviteter hälsosamtal Forts i egen regi Hälsosamtal Deltagarenkät Uppföljningsenkät Kontinuerlig avstämning av HC s målgrupper, kriterier, verksamhet och resultat med: vårdcentralernas hälsokoordinatorer, kontaktpersoner inom sjukhusvård kommunala samverkansparter Arbetsförmedling, Försäkringskassa och andra parter 17 Arbetssätt 6

18 Första kontakten börjar med ett hälsosamtal med lösningsfokuserad metodik, där besökarens motiv och resurser är utgångspunkten. I nästa steg diskuteras möjliga förändringar till nästa träff. Ansatsen är att förstärka och göra mer av det som fungerar bra. Effekter följs upp kontinuerligt och vid avslut. Exempel på grupper som individen kan delta i: Stresshantering Kom i form Rökslutarstöd Exempel på aktiviteter som kan ingå i en individuell plan: Introduktion till träning Prova på mindfulness Meditation Kriterier för verksamheten Hälsocenter utgår ifrån det friska, inte från identifierade problem hos deltagaren Deltagare till Hälsocenter kan hänvisas men inte remitteras Hälsocenter har inte medicinsk bemanning och erbjuder inte vård eller behandling Max 6 månaders deltagande i en aktivitet. Kriterier för hänvisning av deltagare Egen motivation till livsstilsförändring Individen kan hantera primär ADL (personlig hygien, äta, kommunikation) Individen har en kognitiv förmåga för att tillgodogöra sig hälsosamtal Ej pågående missbruk Ej allvarlig psykisk sjukdom Ej känd historik av hot och våld Ej akut kris Kompetenser inom Hälsocenter Hälsopedagogisk kompetens Beteendevetenskaplig kompetens Certifierade tobaksavvänjare Uppföljning och utvärdering av Hälsocenterverksamhet I samband med att hälsocenterverksamheten från och med september 2013 kommer att vara i drift i Västerås, Fagersta, Sala och Köping är det angeläget med systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten. Detta planeras att från och med september 2013 bedrivas på följande sätt. Personer som deltar i verksamheten beskriver i formulär sin situation och sina sökorsaker enligt följande: 18

19 Grunddata med kontaktuppgifter, uppgifter såsom utbildningsnivå, kön, arbetssituation, sökorsak och kontaktväg (hänvisning från hälso- och sjukvård/annan instans eller eget initiativ). Nuläge vad gäller levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat. Formuläret bygger på socialstyrelsens indikatorer för uppföljning av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. 3 Nuläge vad gäller livskvalitet och självskattad hälsa. Dessa frågor hämtas från väl validerade formulär. Formulär som numeriskt fångar deltagarens värdering av det aktuella mötet med hälsovägledaren, samt fångar deltagarens livssituation senaste veckan. Formulären benämns SRS/ORS, och används allmänt inom socialt arbete. Detta instrument är främst ett pedagogiskt instrument för verksamhetsutveckling, men ger också möjligheter för uppföljning på aggregerad nivå med statistiska analyser. 4 Information enligt ovan inhämtas vid inskrivning och vid avslutat deltagande. Det är angeläget också med uppföljning viss tid efter avslutat deltagande för att få ökad kunskap om effekter över tid. Exempel är 6- och 12-månadersuppföljning, vilket förutsätter månadsvis uppföljningsarbete. Möjligheter, former och resurser för detta kommer att utredas vidare. Uppföljning enligt ovan införs vid de fyra hälsocentra i september För tertial avlämnas en första rapport senast 28 februari Documents/nrsjukdomsforebyggande-inikatorer.pdf 4 Barry L, Duncan, Scott D. Miller, Jacqueline A. Sparks: The Session Rating Scale: Preliminary Psychometric Properties of a Working Alliance Measure. Journal of Brief Therapy Volume 3, Number 1 Fall/Winter

20 Bilaga 2: Enkät för deltagare hos Hälsocenter Enkät för deltagare hos Hälsocenter Enkät nr:..(fylls i vid registrering i Excel) Svarstillfälle Besvarat vid inskrivning: Besvarat vid utskrivning: Besvarat vid uppföljning sex månader efter avslut Tidpunkt för enkätsvar (ååmm): 20

21 Inledning Denna enkät används för att följa upp verksamheten inom Hälsocenter. Uppgifter om namn, adress m.m. nedan fylls i vid inskrivning, samt vid utskrivning om någon kontaktuppgift ändrats. Del 1: Grunddata, sid 3 fylls i vid inskrivning. Del 2: Levnadsvanor, samt Del 3: Livssituation fylls i vid inskrivning och utskrivning. Så sker även vid sexmånadersuppföljning. Del 4: Uppföljande grunddata, fylls i vid utskrivning. Namn: Initialer: Hälsovägledare V S K.F Födelseår: Man Kvinna Födelseland: Sverige Övriga Norden Telefon: Övriga Europa Utanför Europa Adress: Postnr: Ort: Mail: Stadsdel/Bostadsort: Bäckby - Råby Vallby Pettersberg Önsta Skallberget Bjurhovda Malmaberg Övriga Västerås Fagersta Skinnskatteberg Norberg Kungsör Köping Arboga Sala 21

22 Del 1: GRUNDDATA 1. Utbildningsnivå: Vilken är din högsta fullgjorda utbildning? Grundskola Gymnasieskola Eftergymnasiala studier Högskola/universitet 2. Arbetssituation: Vilken är din nuvarande sysselsättning? Tillsvidareanställd Visstidsanställd Timanställd Egen företagare Studerande Arbetslös Sjukskriven Procent: % Förtidspension/sjukersättning Ålderspensionär Annat Vad: 3. Besöksorsak: (obs! Endast ett kryss) Fysisk aktivitet Fått recept på fysisk aktivitet (FaR) Vikt Stresshantering Tobaksavvänjning Sömn Kost Annat Vad: I samband med fysisk aktivitet, vikt och/eller kost: Vikt med en decimal. Muskelprocent: Längd i cm:.. Fettprocent: 4. Hänvisad av: Eget initiativ Hänvisad av Socialförvaltning Hänvisad av Försäkringskassan Hänvisad av Arbetsförmedling Vårdcentral Sjukhusklinik Annat 5.Vilken vårdcentral/klinik/enhet har hänvisat? 6. Hänvisad av (namn): 7. Datum för hänvisning: 8. Hur fick Du reda på att Hälsocenter finns? Annons Vänner Via hänvisning Hemsida på webb Facebook Hälsocenter-broschyr Annat Vad:... 22

23 Del 2: LEVNADSVANOR Tobak Markera ett alternativ på varje fråga det du brukar göra! 9. Mina rökvanor Jag har aldrig varit rökare Jag har slutat röka för mer än 6 månader sedan Jag har slutat röka för mindre än 6 mån sedan Jag röker, men inte dagligen Jag röker dagligen: 1 9 cigaretter per dag cigaretter per dag 20 eller fler cigaretter per dag 10. Mina snusvanor Jag har aldrig varit snusare Jag har slutat snusa för mer än 6 månader sedan Jag har slutat snusa för mindre än 6 måna sedan Jag snusar, men inte dagligen Jag snusar dagligen: 1 3 dosor per vecka 4 6 dosor per vecka 7 eller fler dosor per vecka 11. Alkohol Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka? Dricker mindre än 1 standardglas per vecka eller inte alls 1 4 standardglas per vecka 5 9 standardglas per vecka standardglas per vecka 15 eller fler standardglas per vecka Hur ofta dricker du som är kvinna 4 standardglas och du som är man 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle? Aldrig Mer sällan än 1 gång per månad Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan dagligen 23

24 12. Fysisk aktivitet Markera ett alternativ på varje fråga det du brukar göra! Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport? 0 minuter/ingen tid Mindre än 30 minuter minuter (0,5 1 timme) minuter (1 1,5 timmar) minuter (1,5 2 timmar) Mer än 120 minuter (2 timmar) Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången) 0 minuter/ingen tid Mindre än 30 minuter minuter (0,5 1 timmar) minuter (1 1,5 timmar) minuter (1,5 2,5 timmar) minuter (2,5 5 timmar) Mer än 300 minuter (5 timmar) 13. Mat Markera ett alternativ på varje fråga det du brukar göra! a) Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan b) Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta, konserverade, juice etc.)? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan c) Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? Tre gånger i veckan eller oftare Två gånger i veckan En gång i veckan Några gånger i månaden eller mer sällan d) Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan e) Hur ofta äter du frukost? Dagligen Nästan varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan 24

25 Del 3: HÄLSA 14. Hur ser du på framtiden för din personliga del? Mycket optimistiskt Ganska optimistiskt Varken optimistiskt eller pessimistiskt Ganska pessimistiskt Mycket pessimistiskt 15. Hur ofta har du under de senaste tre månaderna haft värk i axlar/skuldror/nacke? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid 16. Hur ofta har du under de senaste tre månaderna varit stressad? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid 17. Hur ofta har du under de senaste tre månaderna haft svårt att sova? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid 18. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt 25

26 Del 4: UPPFÖLJANDE GRUNDDATA (OBS: Fylls i endast vid utskrivning) 19. Utförda aktiviteter: Hälsosamtal Vägning/mätning Stresshantering grupp Kom i form grupp Kom igång grupp Beteendevetarsamtal Mindfulnessgrupp Meditation Fysisk aktivitet i grupp PT -program Tobaksslutarstöd Matlagningsgrupp Avspänningsgrupp Föreläsning: Annat: 20. Hur har din livssituation påverkats av ditt deltagande på Hälsocenter? (sätt en ring runt den siffra som stämmer bäst) Mycket Mycket negativt positivt När aktiviteter berört fysisk aktivitet, kost och/eller vikt: 21. Vikt i kg med en decimal: Muskelprocent: Fettprocent: 22. Arbetssituation: Vilken är din nuvarande sysselsättning? Tillsvidareanställd Visstidsanställd Timanställd Egen företagare Studerande Arbetslös Sjukskriven Procent: % Förtidspension/sjukersättning Ålderspensionär Annat Vad: 26

27 23. Saknar Du något i utbudet av aktiviteter för att uppnå ett bättre hälsotillstånd? 24. Övriga kommentarer: 27