SAMRÅDSHANDLING. Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Norra Östersjöns vattendistrikt

Transkript

1 SAMRÅDSHANDLING Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Norra Östersjöns vattendistrikt INFÖR ARBETET MED FÖRVALTNINGSPLAN

2 Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Norra Östersjöns vattendistrikt inför arbetet med förvaltningsplan Diarienummer Utgiven av Länsstyrelsen Västmanlands län Ansvarig avd/enhet Vattenmyndighetens kansli Författare Johanna Egerup, Karin Olsson, Madelen Juhl, Jenny Caruso, Peter Wihlborg Layout Carina Nanker Tryckt hos Kaigan AB, Solna Upplaga ex

3 Norra ÖstersjÖN Norra ÖstersjÖN Förord Vilka är de största utmaningarna för att förbättra vattenmiljöerna i Norra Östersjöns vattendistrikt? Vad behöver prioriteras de närmaste åren för att förvaltningen av vattnet ska bli bättre? När fattas viktiga beslut inom vattenförvaltningen, och när har intresserade möjlighet att lämna sina synpunkter på arbetet? Vattenmyndighetens samråd för Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan handlar om just dessa frågor. Vattenförvaltningen, som är det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv, ska ge möjlighet för berörda att delta i arbetet. Samrådet ger en möjlighet att påverka inriktningen på det arbete som ska genomföras de närmaste åren, innan förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer fastställs i slutet av Samrådet pågår under perioden 1 december 2012 till 1 juni 2013 och riktar sig till alla som är intresserade och berörs av vattenfrågor. Öppna samrådsmöten kommer att anordnas i samtliga län i distriktet. Samrådsdokumentet finns tillgängligt digitalt via vattenmyndigheternas webbplats och kan även beställas direkt från vattenmyndigheten. I samrådsdokumentet finns specifika frågor som vattenmyndigheten är särskilt intresserad av att få svar på under samrådet. Vi ser helst att du lämnar dina svar via webbenkäten på vattenmyndigheternas hemsida eller skriftligt via e-post/som vanligt brev. På samrådsmötena diskuterar vi gärna innehållet men dina svar vill vi ha skriftligt så att vi kan sammanställa dem. För att du lätt ska kunna få en översikt över vilka väsentliga frågor som vattenmyndigheten har identifierat finns en sammanställning över dessa längst bak i dokumentet. Ta möjligheten! Lämna dina synpunkter och tyck till om vattenförvaltningsarbetet! Ingemar Skogö Landshövding i Västmanlands län ordförande för vattendelegationen i Norra Östersjöns vattendistrikt 1

4

5 Innehållsförteckning Inledning...5 Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan Syftet med samrådsdokumentet...5 Innehåll och struktur...5 Så här kan du påverka i denna fas...6 Så här tar vattenmyndigheten hand om synpunkterna...6 Svensk vattenförvaltning i fokus...6 Vem gör vad i den svenska vattenförvaltningen?...7 Verktyg för att nå vattenförvaltningens mål...7 Arbetsprogram med tidtabell Vattenförvaltningens cykler...11 Hur och när i cykeln kan jag påverka?...12 Annat som påverkar arbetet med vattenförvaltningen...13 Väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplanen Särskilda utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt...16 Samverkan...29 Övervakning...34 Kartläggning och analys...41 Miljökvalitetsnormer...50 Åtgärdsprogram...54 Ny förvaltningsplan och rapportering...58 Sammanställning över de väsentliga frågorna

6

7 Inledning Nu finns möjligheten att tycka till om vilka frågor som är prioriterade att arbeta med inom förvaltningen av landets grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten! Arbetet för att genomföra EU:s vattendirektiv i Sverige kallas för vattenförvaltning. Resultatet av arbetet påverkar bland annat hur kommuner, myndigheter och verksamhetsutövare agerar i frågor som berör vattenvård. Vattenförvaltningsarbetet bedrivs i sexårscykler och varje cykel avslutas med beslut om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. Den första cykeln avslutades år 2009 och nu har vattenförvaltningen gått in i en andra förvaltningscykel där genomförandet av åtgärder står i centrum. Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan Som delmoment inför framtagandet av förvaltningsplanen ska vattenmyndigheterna enligt vattenförvaltningsförordningen genomföra offentliga samråd över ett Arbetsprogram med tidtabell samt en Översikt av väsentliga frågor för vattenförvaltningen. Vattenmyndigheterna har valt att under innevarande förvaltningscykel ha ett gemensamt samråd för dessa två produkter. Syftet med samrådsdokumentet Vattenmyndigheten vill med detta samrådsdokument informera om arbetsmomenten i vattenförvaltningscykeln samt hur och när berörda kan delta i vattenförvaltningsarbetet. Syftet är också att redovisa och få in synpunkter och kompletteringar på de prioriterade frågor som vattenmyndigheten tycker är särskilt viktiga för att kunna genomföra vattenförvaltningen. För att kunna ta till sig och förstå samrådsdokumentet krävs vissa grundkunskaper om vattenförvaltningen. Vattenmyndigheten har tagit fram informationsmaterial där du kan få kortfattad introduktion till arbetet. Informationsfoldrar och rapporter finns på vattenmyndigheternas webbplats där de även kan beställas. Innehåll och struktur Samrådsdokumentet är uppbyggt i avsnitt. I avsnittet Svensk vattenförvaltning i fokus ges bland annat en introduktion till hur vattendirektivet har införts i Sverige och vem som gör vad inom svensk vattenförvaltning. I avsnittet Arbetsprogram med tidtabell ges en övergripande beskrivning av förvaltningscykelns arbetsmoment, med fokus på de officiella samråd som ska hållas. Där kan du även se när i cykeln du kan vara med och påverka. I avsnittet Väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplanen ges en bild av 5

8 Norra ÖstersjÖN vilka uppgifter, frågeställningar eller ämnen som är centrala, avgörande eller betydelsefulla för vattenförvaltningens fortsatta utveckling och förbättring. Där presenteras även sådana väsentliga frågor som är kopplade till arbetsprocesser inom de olika momenten i vattenförvaltningscykeln. Dessa frågor är till stor del av nationell karaktär. I samma avsnitt finns även delen Särskilda utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt som redovisar frågor och problematik som är särskilt relevanta inom distriktet. Längst bak i dokumentet finns en sammanställning över alla de väsentliga frågorna. Så här kan du påverka i denna fas Ett viktigt mål för vattenförvaltningen är att ge samtliga som berörs av vattenfrågor möjlighet att ge synpunkter på samrådshandlingarna. Det innefattar alla som har intresse för grundvatten, vattendrag, sjöar och kustvatten. Under varje samråd genomförs samrådsmöten i distriktet. De är kostnadsfria och alla är välkomna. Samråd över Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sker under perioden 1 december 2012 till 1 juni I början på avsnittet Arbetsprogram med tidtabell samt i början av alla avsnitt under Väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplanen finns frågor för samrådsinstanserna att svara på. Ni har möjliget att ge synpunkter och svara på frågorna genom e-post eller vanligt brev men vi ser gärna att ni använder den webbenkät som finns på vattenmyndigheterna.se. I webbenkäten finns, för att underlätta diarieföring, en möjlighet att skriva ut dina svar innan du skickar in dem till oss. Synpunkter och svar ska ha inkommit till vattenmyndigheten senast den 1 juni Så här tar vattenmyndigheten hand om synpunkterna Synpunkter kommer att sammanställas i en särskild samrådsredogörelse där det övergripande framgår hur vattenmyndigheten tagit ställning till synpunkterna. Samtliga inkomna svar, samt samrådsredogörelsen, kommer att finnas tillgängliga på vattenmyndigheternas webbplats från 1 december Det kommer inte att ske någon revidering av samrådsdokumentet. Synpunkter som inkommer tas i stället med i det vidare arbetet med att ta fram åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplan. Inkomna synpunkter kan leda till omprioriteringar och bidra till att nya frågor lyfts in i arbetet. Svensk vattenförvaltning i fokus Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. De flesta av jordens växt- och djurarter är helt beroende av en god vattenmiljö för sin överlevnad. Dessutom har man idag problem på många håll i Europa med att få fram tillräckligt med 6

9 dricksvatten. Vatten behövs även för energi, industri, hushåll och för föda (i form av fisk). Vatten har också ett stort värde ur rekreationssynpunkt. För att skydda och bevara vårt vatten krävs ett målmedvetet och långsiktigt arbete. I Sverige har förvaltning av våra vatten skett sedan länge, men i och med EU:s vattendirektiv har ett nytt sätt att arbeta kommit till. Genomförandet av vattendirektivet innebär att arbetet ska ske på ett likartat sätt och mot gemensamma mål inom hela Europa. Arbetet ska vara inriktat på att minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra välståndet för de vattenberoende ekosystemen. Det övergripande målet är att uppnå god vattenstatus till år 2015, eller senast till år Varje land har i sina respektive organisatoriska och juridiska system genomfört förändringar som behövs för att vattendirektivet ska kunna införlivas. I Sverige innebär det bland annat att de fem vattenmyndigheterna har inrättats, att vattenförvaltningsförordningen har fastställts samt att förändringar har genomförts i miljöbalken. Vem gör vad i den svenska vattenförvaltningen? Ansvaret för vattenfrågor finns hos många olika aktörer i samhället. De fem länsstyrelser som har särskilt uppdrag att vara vattenmyndigheter samordnar vattenförvaltningsarbetet inom sina respektive vattendistrikt. Alla länsstyrelser genomför klassificeringar av vattnets tillstånd och ansvarar för framtagande av olika typer av underlag. Föreskrifter, som reglerar hur vattenmyndigheten ska genomföra arbetet, tas fram av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Sveriges geologiska undersökning (SGU). Sedan 2011 har HaV ett särskilt ansvar att samordna vattenförvaltningen. Ett större fokus har lagts på att integrera det svenska myndighetsarbetet med vattenförvaltningen oavsett om det är inlands-, kust-, havs- eller grundvatten. Som ett exempel på detta tog regeringen initiativ till en utredning om en sammanhållen vattenpolitik där förutsättningar skulle belysas för att kunna se helheter och få synergieffekter av de insatser som görs. Detta gäller bland annat behoven av ny lagstiftning, nya ekonomiska styrmedel, effektivare och förenklat myndighetsarbete. HaV rapporterade uppdraget till regeringen i juni Ett framgångsrikt genomförande av vattenförvaltningen är dock helt beroende av en rad andra aktörer. Det stora antalet aktörer som berörs på central, regional och lokal nivå är en av anledningarna till att samverkan är en central del i vattenförvaltningen. Verktyg för att nå vattenförvaltningens mål Några av de viktigaste verktygen för att uppnå vattenförvaltningens mål är miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammet. I miljöbalken regleras att myndigheter och kommuner ansvarar för att tillämpa normerna och genomföra åtgärdsprogrammet och därmed har de en central roll i vattenförvaltningsarbetet. 7

10 Miljökvalitetsnormer som styrinstrument En miljökvalitetsnorm är en bestämmelse om kraven på kvaliteten i luft, vatten, mark eller miljön i övrigt. Miljökvalitetsnormer är ett styrmedel som infördes med miljöbalken 1999 (5 kap. MB). Det är vattenmyndigheten som fastställer miljökvalitetsnormer för vatten. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormerna följs genom att de vägs in i arbetet med bland annat tillståndsprövning, tillsyn och fysisk planering, se figur 1. Miljökvalitetsnormerna ligger även till grund för myndigheters och kommuners beslut om styrmedel, åtgärder och rådgivning. MKN Vattenmyndigheten fastställer miljökvalitetsnormer för vatten Ansvarar för att miljökvalitetsnormer för vatten följs vid: Verksamhetsutövare - Tillståndsansökan - Tillsynsärende Kommuner - Upprättande av planer & program - Tillsyn - Tillståndsprövning Länsstyrelser - Granskning planer & program - Tillsyn - Tillståndsprövning Domstolar - Prövning av miljömål Figur 1. Miljökvalitetsnormer för vatten är ett styrinstrument. Myndigheter, kommuner, domstolar och verksamhetsutövare ansvarar alla för att normerna följs vid planering, tillståndsprövning, tillsyn med mera. För varje vattenförekomst fastställs det normer som beskriver vilken kvalitet vattnet ska ha och vid vilken tidpunkt normerna senast ska uppnås. Miljökvalitetsnormerna bygger på statusklassificeringen som genomförs under varje förvaltningscykel, och det övergripande målet är att alla vatten ska uppnå god vattenstatus till år För sjöar, vattendrag och kustvatten innebär god vattenstatus att vissa kriterier inom ekologi och vattenkemi ska uppnås. För grundvatten innebär det dels att vattenkemin ska uppfylla vissa krav och dels att tillgången kvantiteten, ska vara god. Om det av tekniska, ekonomiska, eller naturliga skäl är omöjligt att uppnå god status 2015 kan vattenmyndigheten besluta om undantag. Olika typer av undantag kan fastställas, dels kan målåret för när kvaliteten ska vara uppnådd skjutas fram och dels kan kravet på vilken kvalitet som ska uppnås sänkas. 8

11 Åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsnormerna Vattenmyndigheterna ansvarar för att fastställa åtgärdsprogram med åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Eftersom åtgärderna riktar sig till myndigheter och kommuner är de främst administrativa, vilket innebär att de föreskriver tillämpning av olika typer av styrmedel som kan användas för att åstadkomma krav på miljöförbättringar. Genom till exempel planering, utarbetande eller tillämpning av föreskrifter och riktlinjer, eller genom tillsyn och prövning, kan kommuner och myndigheter ställa krav på de verksamheter och påverkanskällor som påverkar vattenmiljön negativt, se figur 2 och 3. Åtgärdsprogrammen är bindande för kommuner och myndigheter att följa inom deras respektive ansvarsområde. Vattenmyndigheten Kommunen Verksamhetsutövare Vattenförekomst Tar fram åtgärdsprogram med styrmedelsåtgärder Prioriterar tillsyn av enskilda avlopp i vatten som ej uppnår god status Investerar i infiltrationsbädd eller Kopplas till kommunalt ARV Användbart vatten med god status ÅP # 33 Kommuner behöver ställa krav på hög skyddsnivå i vatten som ej har god status Tillsynsplan Figur 2. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram; från administrativ åtgärd till användbart vatten med god status. Exemplet visar utsläpp av kväve och fosfor från enskilda avlopp, som är en av orsakerna bakom problemen med övergödning. Kommunerna kan då arbeta utifrån åtgärdsprogrammets uppdrag om krav på hög skyddsnivå genom att prioritera tillsyn av enskilda avlopp i de områden där övergödningsproblemet är som störst. Verksamhetsutövare kan då behöva investera i förbättrad rening, till exempel infiltrationsbädd eller kopplas till det kommunala avloppsnätet. Detta leder i sin tur till minskad övergödning och en förbättrad status i vattenförekomsten. Vattenmyndigheten Skogsstyrelsen Skogsägarföreningen Vattenförekomst Tar fram åtgärdsprogram med styrmedelsåtgärder Översyn av föreskrifter och allmänna råd Studiekampanj Skogens vatten - hänsyn till vatten vid körning - skyddszoner Användbart vatten med god status ÅP # 21 Skogsstyrelsen behöver ta fram styrmedel för skyddsåtgärder i vatten som ej uppnår god status Föreskrift Allmänna råd Figur 3. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram; från administrativ åtgärd till användbart vatten med god status. Exemplet visar fysiska förändringar av vatten i skogslandskap. Skogsstyrelsen har, utifrån åtgärdsprogrammet, gjort en översyn av föreskrifter och allmänna råd. Skogsägarföreningarna lanserar, i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan, studiekampanjen Skogens Vatten, med syfte att sprida kunskap om vattnets betydelse för skogen, skogslandskapet och skogsägarna själva. Genom förbättrad kunskap om hänsyn till vattendrag vid körning minskas körskador och vattnets kvalitet förbättras. En viktig princip är att åtgärderna som görs ska vara kostnadseffektiva, det vill säga att miljökvalitetsnormerna ska uppnås på billigast tänkbara sätt. Enligt EU:s vattendirektiv ska medlemsländerna sträva efter att tillämpa principen om att förorenaren betalar ; den som har bidragit till föroreningarna ska också vara med och betala för att återställa miljön. I åtgärdsprogrammet redovisas därför hur stor andel av åtgärdskostnaderna som kommer att belasta jordbruket, skogsbruket, energisektorn, industrin, 9

12 hushållen, kommunerna och staten. Grundtanken är att det ekonomiska ansvaret ska stå i proportion till den påverkan som varje sektor har på miljön. VattenInformationsSystem Sverige (VISS) I den nationella databasen VISS, VattenInformationsSystem Sverige ( lagras information på vattenförekomstnivå om statusklassificeringar, miljökvalitetsnormer, riskbedömningar, övervakning med mera. Här finns också information om de underlag som har använts i vattenförvaltningsarbetet, och det går att hitta motiveringar till de bedömningar som har gjorts. VISS innehåller även en kartdel, VISS-kartan (tidigare kallad Vattenkartan) som är en webbaserad tjänst där innehållet i VISS kan presenteras i kartform. Till VISS finns även ett hjälpsystem där du kan läsa mer om vad de olika begreppen som används i VISS betyder. VISS och VISS-kartan är tillgängliga för alla och kan bland annat användas av kommuner, myndigheter och andra aktörer i planeringsarbete och som del av beslutsunderlag. Det är HaV som, i samarbete med vattenmyndigheterna, ansvarar för VISS. 10

13 Arbetsprogram med tidtabell I detta avsnitt vill vi gärna att ni besvarar frågorna: Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. Vattenförvaltningsarbetet styrs i första hand av vattenförvaltningsförordningen och den tidplan som där anges för fastställande av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. Som ett första steg att ta fram en reviderad förvaltningsplan ska ett arbetsprogram med tidtabell tas fram. Syftet är att översiktligt beskriva arbetet med den svenska vattenförvaltningen och att tydliggöra ansvar och roller. I tidtabellen anges när samverkan och samråd kommer att ske under cykeln. Vattenförvaltningens cykler Under vattenförvaltningens sexåriga arbetscykler genomförs en rad arbetsmoment som till viss del bedrivs parallellt. Den första förvaltningscykeln avslutades Samma år inleddes den nuvarande förvaltningscykeln som sträcker sig fram till I varje cykel genomförs ett antal olika arbetsmoment som är starkt sammankopplade och beroende av varandra. Stegvis förbättras metoderna och underlagen och arbetet drivs framåt. I varje cykel analyseras och beskrivs tillståndet i vattenförekomsterna. Till grund för beskrivningarna ligger bland annat data från övervakning och olika typer av analyser. Baserat på tillståndet i vattenmiljöerna och den påverkan som vattnet utsätts för arbetas ett åtgärdsprogram fram. För varje vattenförekomst fastställs vilket kvalitetskrav som ska gälla, det vill säga vilken miljökvalitetsnorm vattnet ska ha. I slutet av varje cykel fastställer vattendelegationen i distriktet åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer, som blir utgångspunkt för arbetet under kommande cykel, se figur 4. Ett framgångsrikt vattenförvaltningsarbete måste utvecklas i samverkan med de som berörs. Genom samverkan mellan berörda intressenter och ansvariga myndigheter blir vattenförvaltningsarbetet mer effektivt. Intressekonflikter och problem upptäckts på ett tidigt stadium och allmänheten kan bidra med sina kunskaper och ge ett bredare perspektiv på frågorna. 11

14 FP ÅP MKN FP ÅP MKN Klassificering Övervakning FP ÅP MKN Ekonomisk analys Samverkan Riskanalys Åtgärdsanalys Påverkansanalys Figur 4. Vattenförvaltningens cykler. Första förvaltningscykeln fokuserades på att bygga upp kunskap om våra vatten och vad som behöver göras för att bevara och förbättra vattenkvaliteten. Fokus under den innevarande, den andra, förvaltningscykeln ligger på fördjupning av kunskaperna och kvalitetssäkring av vattenmiljödata för säkrare riskbedömning och statusklassificering. Prioriterat är även framtagning av bättre underlag inför åtgärdsprogrammet som ska beslutas Parallellt med detta sker myndigheter och kommuners arbete med genomförande av åtgärdsprogrammet från Prioriteringar och väsentliga frågor för de olika momenten i den innevarande förvaltningscykeln och Norra Östersjöns vattendistrikt beskrivs i nästa avsnitt; Väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplanen. Hur och när i cykeln kan jag påverka? Genom att samverka har vattenmyndigheten möjlighet att sprida information och att ta del av olika sakägares synpunkter och erfarenheter. Syftet är att öka förståelsen för olika gruppers synsätt och prioriteringar och väga in detta i vattenförvaltningsarbetet. Du kan påverka genom att svara skriftligt under något samrådsskede, genom att yttra dig på informationsmöten om vattenförvaltning eller genom att ta kontakt med länsstyrelsen. Finns det vattenråd i din närhet har du genom att vara med i det ett bra sätt att aktivt delta i vattenförvaltningen. Inför vattenmyndighetens beslut i viktiga och övergripande frågor genomförs formella samråd, se figur 5. Under samrådsperioderna ordnar vattenmyndigheten, tillsammans med länsstyrelserna i distriktet, samrådsmöten. Där är det fritt för alla som är intresserade att deltaga. 12

15 dec nov dec mars 2016 Arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor Samrådsperiod 6 månader Förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer Samrådsperiod 6 månader Beslut om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer Figur 5. Övergripande tidplan för förvaltningscykeln med fokus på de formella samråden. Rapportering till EU Annat som påverkar arbetet med vattenförvaltningen Det finns andra EU-direktiv, förordningar och politiska initiativ som påverkar vattenförvaltningens arbete och tidplan. Det kan gälla planer och program såsom energiplaner, klimatanpassningsplaner, planer för hantering av översvämningsrisker, fysisk planering, regional utveckling, landsbygdsprogram och VA-planer. Även andra nationella och internationella planer och program såsom Baltic Sea Action Plan (BSAP), havsplanering och arbetet med en miljömålsstrategi för en sammanhållen vattenpolitik påverkar vattenförvaltningens arbete och tidplan. Flertalet andra direktiv och förordningar har stark koppling till vattenförvaltningen då dessa i vissa hänseenden överlappar varandra och mellan dem kan det finnas såväl möjligheter till positiva förstärkningseffekter som risk för konflikter. Några av de EU-direktiv som påverkar arbetet med vattenförvaltningen är: Art- och habitatdirektivet Avloppsvattendirektivet Badvattendirektivet Direktivet om förnybar energi Direktivet om växtskyddsmedel Dricksvattendirektivet Fågeldirektivet Havsmiljödirektivet Industriemissionsdirektiv (tidigare IPPC-direktivet) Nitratdirektivet Översvämningsdirektivet 13

16 De svenska miljökvalitetsmålen påverkar också vattenförvaltningen. Många av åtgärderna i vattenmyndighetens åtgärdsprogram har kopplingar till miljökvalitetsmålen och i stort sett alla miljökvalitetsmål har fått preciseringar som är kopplade till kvaliteten på vatten. Detta innebär att de svenska miljömålen och vattenförvaltningen idag är starkt sammanlänkade. Information om miljömålen finns på Mer information om vilka planer, program, direktiv och förordningar som påverkar vattenförvaltningen finns i samrådsdokumentet Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen som är ute på samråd samtidigt som detta dokument. 14

17 Väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplanen Som ett andra steg i arbetet med att ta fram en reviderad förvaltningsplan har vattenmyndigheterna i uppgift att upprätta en översikt över frågor som är väsentliga för vattenförvaltningen inom varje vattendistrikt. Vid samrådet kring den första översikten av väsentliga frågor, 2008, presenterades en preliminär bild av tillståndet av distriktets vatten. Då presenterades de väsentliga frågorna framförallt utifrån distriktets delområden och de miljöproblem som karaktäriserade dessa områden. Inför detta samråd har vattenförvaltningsarbetet kommit längre. Det finns ett bättre underlag för beskrivning av tillstånd, påverkan och effekter i vattenmiljöerna, framförallt i förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet och miljökvalitetsnormerna som beslutades Därför har fokus för de väsentliga frågorna denna gång lagts på arbetsprocesserna: vilka är de väsentliga frågorna för att arbetet inom vattenförvaltningen ska fungera och åtgärderna ska kunna genomföras på bästa sätt? De väsentliga frågorna som hör ihop med arbetsprocesserna är till stor del gemensamma mellan distrikten och redovisas kopplat till de olika arbetsmomenten i förvaltningscykeln; övervakning, kartläggning och analys och så vidare. Frågorna som lyfts är dels sådana som är direkt kopplade till vattenmyndighetens eget arbete och dels frågor som är viktiga för att externa aktörer ska kunna genomföra sina åtaganden inom vattenförvaltningen. De synpunkter som har inkommit under vattenförvaltningens tidigare samråd har varit viktiga för urvalet av väsentliga frågor. Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på om det saknas väsentliga frågor utöver de som har prioriterats. Det är även viktigt att få synpunkter på om det är någon av frågorna som borde ha lägre prioritering under denna förvaltningscykel. Varje avsnitt inleds med ett antal frågor som vattenmyndigheten gärna ser att samrådsinstanserna särskilt lämnar svar på. För att göra en återkoppling till det första samrådet görs det i det inledande avsnittet en beskrivning av särskilda utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt. Här tas distriktsspecifika frågor av väsentlig karaktär upp, i form av viktiga miljöproblem och andra utmaningar som finns för vattenförvaltningsarbetet inom distriktet. 15

18 Särskilda utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt I detta avsnitt vill vi gärna att ni besvarar frågorna: Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Om inte, motivera. Vilka frågor, utöver de väsentliga som vi har prioriterat nedan, tycker ni saknas? Motivera. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritering under denna förvaltningscykel? Motivera. Norra Östersjöns vattendistrikt är det till ytan minsta vattendistriktet i Sverige men har med sina 2,9 miljoner invånare den största befolkningen. Stora delar av vattendistriktet har formats av påverkan från olika verksamheter och effekterna kan avläsas i tillståndet i vattenmiljöerna. Distriktet hyser varierande vattenmiljöer; små tjärnar i Bergslagens skogsområden, stora slättlandssjöar och en skärgård med mer än öar och holmar. Regionen genomkorsas av ett antal stora rullstensåsar som sträcker sig i nord-sydlig riktning och innehåller stora, lättutnyttjade grundvattenresurser. I slutet av 2009 presenterades resultaten från kartläggningen av distriktets vatten-förekomster, det vill säga beskrivningen av tillståndet och påverkan på vattenmiljöerna. I Norra Östersjöns vattendistrikt uppnådde ca 75 % av ytvattenförekomsterna inte god ekologisk status, se figur 6. De största miljöproblemen i distriktets ytvatten är övergödning och olika typer av fysisk påverkan i form av bland annat vandringshinder, rätningar och sjösänkningar. Av distriktets grundvattenförekomster var det åtta som inte uppnådde god kemisk status vid klassificeringen Det är framförallt växtskyddsmedel som orsakar att god status inte uppnås i grundvattnet. Betydande miljöproblem inom Norra Östersjöns vattendistrikt Nedan presenteras situationen för de miljöproblem som vattenmyndigheten bedömer vara särskilt viktiga att arbeta med inom distriktet under den nuvarande förvaltningscykeln. Övergödning - fortfarande ett stort problem Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten är ett av de största miljöproblemen i Norra Östersjöns vattendistrikt. Ungefär hälften av distriktets sjöar och vattendrag har bedömts vara påverkade av övergödning. Problem med övergödning av ytvatten förekommer framför allt i de sjöar och vattendrag som ligger i tätbefolkade eller jordbruksdominerade områden. Övergödning är också ett stort problem i distriktets kustvatten, ca 95 % av kustvattenförekomsterna har bedömts vara påverkade av övergödning. 16

19 Västmanland Uppsala Miljöproblem Miljöproblem Örebro Ekologisk status Kemisk status Ekologisk status Kemisk status Stockholm Miljöproblem Miljöproblem Ekologisk status Kemisk status Ekologisk status Kemisk status Södermanland Miljöproblem Försurning Övergödning Miljögifter Vattenuttag Flödesförändringar Kontinuitetsförändringar Morfologiska förändringar Miljöproblem Ekologisk status Kemisk status Figur 6. Översikt över ekologisk och kemisk status i Norra Östersjöns vattendistrikt per delområde. Miljöproblem är uttryckta i andel av klassade vattenförekomster inom delområdet som uppvisar respektive typ av miljöproblem. En vattenförekomst kan ha mer än ett miljöproblem. Ekologisk och kemisk status visar andel av vattenförekomster mot status från dålig till hög. Data från VISS ( Den främsta orsaken till övergödningen är aktiviteter inom jordbruket följt av utsläpp från avloppsreningsverk, enskilda avlopp och lokalt även från dagvatten och industrier. Storleken på påverkan från tidigare utsläpp som finns lagrade i sediment i sjöar i vattendrag är osäker, men den är sannolikt betydande i vissa områden. Beräkningar utförda av SLU visar att både fosfor- och kväveläckaget från åkermark i Norra Östersjöns vattendistrikt har varit i stort sett oförändrat de senaste 15 åren. Den bilden bekräftas också av mätningar och beräkningar av trender i jordbruksdominerade vattendrag. Med ett förändrat klimat förväntas halterna av gödande näringsämnen öka, delvis genom ökad avrinning men också genom ökad vattenanvändning inom jordbrukssektorn. Även om det pågår ett åtgärdsarbete för att minska övergödningen är det uppenbart att det är långt ifrån tillräckligt för att nå målen inom vattenförvaltningen. Mellan 2006 och 2009 minskade fosforbelastningen med ca 0,3 procent per år i avrinningsområdet till Egentliga Östersjön enligt uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. 17 Kemisk status (exkl kvicksilver) God Uppnår ej god Ekologisk status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig

20 För att nå målen inom vattenförvaltningen skulle åtgärdstakten i det närmaste behöva tiodubblas. Åtgärder som kan komma att behöva intensifieras för att minska läckaget från åkermarken är bland annat strukturkalkning, kalkfilterdiken och anpassad gödsling till grödornas behov. För att motverka de negativa effekterna av den omfattande utdikningen och torrläggningen av landskapet kommer det att vara nödvändigt att genomföra åtgärder som minskar vattnets flödeshastighet i landskapet och därmed ökar kvarhållandet av näringsämnen, partiklar et cetera i systemet. Exempel på sådana åtgärder är anläggande av våtmarker, sedimentationsdammar för fosfor och tvåstegsdiken. Arbetet med att åtgärda enskilda avlopp, i relation till vattenförvaltningens mål, har kommit igång i många kommuner i distriktet men behöver intensifieras ytterligare. En positiv utveckling är att vattenförvaltningens behov alltmer har börjats vägas in i arbetet med att fastställa skyddsnivåer för enskilda avlopp, där det anges vilka krav som ska gälla i olika områden. Utsläppen av fosfor och kväve från reningsverk och industrier minskar kontinuerligt men ofta är det ändå inom dessa sektorer som man kan hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Möjligheterna att minska antalet bräddningar eller deras effekter är ett viktigt åtgärdsområde, speciellt vid ett förändrat klimat med en högre frekvens av tillfällen med hög nederbörd och avrinning. Det finns goda exempel i distriktet på åtgärder för omhändertagande och rening av dagvatten och det är något som behöver utvecklas vidare i framtiden. Bra utformade dagvattenlösningar minskar risken för översvämningar och hjälper till att rena vattnet från näringsämnen och föroreningar som annars skulle hamna i sjöar och vattendrag. Här en dagvattenränna som har bulor i botten, vilket gör att vattnets strömningshastighet ökar och att rensningen i rännan förbättras vid låga flöden. Foto: Lennart Sorby Miljögifter och metaller nya och gamla synder behöver åtgärdas Miljögifter utgör ett problem i vissa delar av distriktet, både på grund av pågående verksamhet och på grund av nedlagda verksamheter där föroreningar finns kvar i mar- 18

21 ken. Metallutvinning har bedrivits i stor skala inom flera områden och i Bergslagen och norra Uppland utgörs den största problembilden av föroreningar kopplade till gruvområdena med tillhörande bruksområden. Höga världsmarknadspriser på olika metaller har dessutom lett till att flera äldre gruvor har driftsatts eller planeras att sättas i drift igen. Många åtgärder har genomförts och begränsat utsläppen av miljöfarliga metaller till vattenmiljön, men lokalt finns fortfarande områden med för hög belastning. I distriktets industristäder har verksamheter av många olika slag bedrivits. Föroreningsbilden är heterogen och många olika typer av föroreningar påträffas. I distriktet finns ett antal nedlagda sågverk med impregneringsanläggningar, där föroreningar av bland annat tungmetaller, pentaklorfenol och dioxin kan utgöra en betydande risk för påverkan på människors hälsa och miljön. Bland annat har kraftigt förhöjda halter av dioxin uppmätts i sediment utanför trä- och pappersindustrier i kustområdet. Länsstyrelserna och även många kommuner arbetar med att inventera och riskklassa områden som kan vara föroreningsskadade. Många av dessa områden läcker eller riskerar att läcka ut skadliga ämnen till vatten. Områdena saneras i prioritetsordning och bland de objekt som har prioriterats i Norra Östersjöns vattendistrikt finns bland annat områden som är förorenade av PAH:er (Polycykliska aromatiska kolväten), kvicksilver, bly, kadmium, koppar, krom och dioxiner. Samtliga dessa ämnen har påträffats i förhöjda halter i vattenförekomster. Större hamnar utgör en annan källa till föroreningar men även småbåtshamnar har en bevisad påverkan på miljön, framför allt från TBT som avsöndras från impregnerade båtbottnar. Utsläpp och bräddning från avloppsreningsverk samt diffusa utsläpp från dagvatten och biltrafik är ytterligare källor till föroreningar, både i kustvatten och i inlandsvatten. Användningen av växtskyddsmedel inom vattendistriktet är mindre per arealenhet än i andra jordbruksbygder i södra Sverige, men restsubstanser förekommer i de flesta inlandsvatten, även om det generellt är i låga halter. I vilken mängd och hur växtskyddsmedel används på åker och i trädgård är mycket viktigt för att minimera riskerna för att de sprids till yt- och grundvatten. Läkemedelsrester i avloppsvatten är ett problem som har uppmärksammats mycket de senaste åren. I svenska recipienter har man ännu inte kunnat påvisa effekter som kan kopplas direkt till utsläpp av läkemedelsrester från kommunala reningsverk men i andra länder har man rapporterat feminiseringseffekter i fisk nedströms avloppsreningsverk. Det finns ett stort behov av att komplettera kunskapsunderlaget kring eventuella effekter av läkemedelsrester i miljön. Ett särskilt forskningsprogram (MistraPharma) påbörjades 2008 med syfte att identifiera miljörisker för de läkemedel som finns på den svenska marknaden. 19

22 Kunskapen om förekomsten av miljögifter och hur distriktets vattenförekomster påverkas av dessa behöver förbättras men sannolikt har åtminstone de mest påverkade vattnen identifierats och provtagits vid något tillfälle. För att förbättra kunskapsunderlaget har distriktstäckande screeningundersökningar av prioriterade ämnen genomförts under 2008 och 2009 och under genomförs ytterligare en distriktsgemensam provtagning och analys. För grundvatten är situationen huvudskaligen god i distriktet och de flesta grundvattentäkterna har bra kvalitet på vattnet. Några täkter har dock problem med rester av växtskyddsmedel och då huvudskaligen BAM (2,6-diklorbensamid) som är en nedbrytningsprodukt av ett numera förbjudet preparat (diklobenil). En aspekt som behöver vägas in arbetet med miljöfarliga ämnen är att klimatförändringar på olika sätt kan påverka dessa ämnens tillgänglighet och påverkan på miljön. Klimatparametrar såsom temperatur, nederbörd, vindförhållanden, skyfallsfrekvens och så vidare påverkar spridning och rörlighet av miljögifter i våra ekosystem. Om erosion, ras eller skredrisken ökar finns också en ökad risk för att föroreningar sprids till vattendrag från förorenad mark. Även översvämningar, förändrade havsnivåer och grundvattenfluktuationer kan bidra till att föroreningar i mark frigörs och hamnar i vattenmiljöer. Fysisk påverkan En stor del av sjöarna och vattendragen inom distriktet är utsatta för fysisk påverkan genom bland annat damm- och kraftverksbyggen, utdikning av våtmarker, rätning av vattendrag, kulverteringar, dikning av skogs- och jordbruksmark samt muddringar och andra ingrepp i framför allt strandmiljöer. Fysiska störningar utgör på många håll det största hindret för att uppnå god ekologisk status. Arbete genomförs på flera håll i vattendistriktet för att skapa fria vandringsvägar för fisk. Här en nyanlagd fiskväg vid Kalltuna i Hedströmmen, Västmanlands län. Foto: Gunilla Alm. 20

23 Inom distriktet bedrivs mycket arbete för att förbättra kunskapsunderlagen och ta fram planer för restaurering. Genom digitalisering av markavvattningsföretag och ett digitalt register över vattenrelaterade miljödomar har underlaget för bland annat tillsynsverksamhet förbättrats. Länsstyrelserna har genomfört biotopkarteringar och andra typer av inventeringar för att förbättra kunskapsunderlagen. Bland annat har vandringshinder och lämpliga lekområden för framförallt asp (Aspius aspius) inventerats i vattendrag som mynnar i Mälaren och Hjälmaren. Faktiska åtgärder som exempelvis anläggande av fiskvägar, åtgärdande av fellagda vägtrummor och biotopvårdande åtgärder genomförs också. Det totala antalet vandringshinder som påverkar vattenförekomsterna i distriktet är inte fullständigt känt, men det finns exempelvis ca 170 kraftverk i vattenförekomster med sämre än god ekologisk status, där vandringshinder i flertalet fall bedöms påverka statusen negativt. Därtill kommer bland annat en mängd dammar och fellagda vägtrummor. Att åtgärda anläggningar av detta slag är ett tidskrävande arbete, där genomförandet för ett enskilt objekt kan ta flera år på grund av utredningar, tillståndsprocesser och fysiska åtgärder. Samtidigt finns endast myndighetsresurser att påbörja arbete i enstaka fall per år. En stor andel av vattendragen i jordbruks- och skogslandskapen i distriktet har rätats ut eller kulverterats och sjösänkningar har genomförts i stor utsträckning. Dessa fysiska störningar påverkar ekologin men det är svårt att mäta hur stor effekten är. Den kraftiga utdikningen av jordbruks- och skogslandskapet innebär bland annat att antalet våtmarker har minskat kraftigt, vilket i sin tur har effekter på såväl hydrologiska processer som på ekologin i vattenmiljöerna. I viss utsträckning har våtmarker börjat återskapas för att motverka problemen men betydligt mer arbete krävs. Försurning Relativt stora delar inom distriktet är drabbat av försurning, vilket beror på en kombination av kalkfattig berggrund med magra, tunna jordar och en hög belastning av försurande ämnen. Mindre sjöar och vattendrag i Bergslagsområdet i nordvästra delarna av vattendistriktet samt delar av Södermanland är mest drabbade. Nedfallet av försurande svavel har halverats sedan slutet på 1980-talet men fortfarande överskrids gränsen för vad marken tål i stora delar. De data som finns i dag visar inte på en ökad försurning i distriktet, utan snarare på en tendens till förbättring. Nedfallet av försurande luftföroreningar behöver dock ytterligare minskas och även andra mänskligt orsakade försurningsprocesser åtgärdas för att markförhållandena ska kunna återhämta sig tillräckligt. Internationell sjöfart är idag den största enskilda källan till nedfall av försurande ämnen i Sverige. I takt med minskande utsläpp av luftföroreningar från landbaserade källor har dock trycket ökat på att något görs åt sjöfartens utsläpp av svaveloxid 21

24 och kväveoxider. Detta har bland annat lett till att högsta tillåtna svavelhalt i marina bränslen har sänkts kraftigt och kommer att skärpas ytterligare fram till år Kalkning av sjöar och vattendrag har pågått i organiserad form sedan början av 1980-talet. Kalkningsinsatserna syftar till att motverka effekterna av den mänskligt orsakade försurningen och skapa förutsättningar för känsliga djur och växter att fortleva och/eller återetablera sig. Kalkning av sjöar och vattendrag är en dynamisk verksamhet där kalkningsinsatserna kontinuerligt ses över för att anpassas till naturliga variationer och förändrad försurningspåverkan. Tack vare minskad försurning och förbättrade kalkningsstrategier har kalkningen kunnat minskas sedan början av 2000-talet. De naturliga återhämtningsprocesserna är dock långsamma och även om många sjöar börjar återhämta sig från försurningen så ses inte denna positiva utveckling överallt. I de känsligaste områdena kommer behovet av kalkning att finnas kvar i många år framöver. Främmande arter ett hot med dåligt kända konsekvenser Främmande arter, eller introducerade arter som de också kallas, har nått svenska vatten dels genom avsiktliga utplanteringar och dels oavsiktligt genom att de har följt med fartyg, spridits via fiskeredskap och liknande. I ett internationellt perspektiv har Sverige hittills i relativt liten utsträckning drabbats av främmande arter. Ökad global handel, fler och snabbare transporter i kombination med en förmodad förändring mot ett varmare klimat i Sverige, kan bidra till att risken för introduktion av nya främmande arter ökar. Konsekvenserna av att främmande arter introduceras i våra vatten är till stor del okända men man vet att det är mycket svårt att utrota en art som blivit livskraftig i sin nya miljö. Det finns också flera exempel på när främmande arter kraftigt har påverkat inhemska arter. Främmande arter som expanderar kraftigt i sin nya miljö och i samband med detta påverkar inhemska arter eller orsakar socioekonomiska skador brukar kallas invasiva främmande arter. Det mest kända exemplet i Sverige är inplanteringen av signalkräfta som nästan helt har slagit ut de ursprungliga bestånden av flodkräfta i södra delarna av landet. Signalkräftan är bärare av kräftpest, en svampsjukdom som snabbt slår ut den inhemska flodkräftan medan signalkräftan är mer motståndskraftig. I distriktets dominerande sjö Mälaren finns i dagsläget minst 23 akvatiska arter som räknas som främmande arter. Ett flertal av dem är väl etablerade i hela eller delar av Mälarens ekosystem. Till de mest aktuella arterna räknas vattenpest (Elodea canadensis), smal vattenpest (Elodea nuttalli), sjögull (Nymphoides peltata), ullhandskrabba (Eriocheir sinensis), vandrarmussla (Dreissena polymorpha) och signalkräfta (Pacifastacus leniusculus). 22

25 Sjögull är en främmande art som på sina håll har konkurrerat ut en stor del av den naturliga floran. Utanför Arbogaåns mynning i Mälaren finns utbredda bestånd av denna näckrosliknande flytbladsväxt. Olika åtgärder har testas för att bekämpa sjögullsbestånden och därmed förhindra spridning till övriga delar av Mälaren. Foto: Michael Malmehed Flera nya arter har också kommit in i Östersjön under de senaste decennierna. En del av arterna är talrika och vanliga, medan andra bara påträffas sporadiskt. Slät havstulpan (Balanus improvisus) kom in redan på 1800-talet och har etablerat sig i större delen av Östersjön. Både den och nässeldjuret klubbpolyp (Cordylophora caspia) kan konkurrera med blåmussla och andra inhemska organismer. Havsborstmasken Marenzelleria påträffades för första gången i Östersjön under 1980-talet och finns nu ofta talrikt i distriktets kustvatten. Arten kan konkurrera med flera inhemska arter och därmed påverka den naturliga artsammansättningen. Rovvattenloppan (Cercopagis pengoi) upptäcktes i svenska vatten på 1990-talet och den finns nu i hela Östersjön. Arten har betydande effekter på ekosystemet genom att den äter stora mängder mindre djurplankton. Detta förändrar strukturen på planktonsamhället och innebär dessutom konkurrens för planktonätande fisk. Naturvårdsverket (NV) har tagit fram Nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper, med förslag på hur arbetet med främmande arter ska hanteras i Sverige (NV rapport 5910, december 2008). Där konstateras att förebyggande åtgärder det viktigaste verktyget i arbetet eftersom bekämpning av redan etablerade invasiva främmande arter ofta är mycket svårt, och i vattenmiljöer näst intill omöjligt. Förebyggande åtgärder kan till exempel vara fungerande regelverk och informationssatsningar. I de fall de förebyggande åtgärderna misslyckas behövs en beredskap för 23

26 andra åtgärder där riskanalyser, åtgärdsplaner, beredskapsplaner, övervakning samt varnings- och responssystem utgör viktiga pusselbitar. Ett system för att bättre övervaka utbredningen av främmande arter behöver utvecklas, framför allt för de arter som riskerar att påverka den ekologiska statusen. I dagsläget finns inte något sådant system men arbetet med framtagningen har delvis påbörjats. Bland annat har Länsstyrelsen i Stockholms län på uppdrag av NV tagit fram ett förslag på hur Mälaren kan övervakas med avseende på främmande arter (NV Rapport 6375, januari 2011). En bättre kartläggning av främmande arters utbredning behöver också göras, liksom en tydligare bedömning av var de har effekt på ekologisk status och utgör ett miljöproblem. För att kunna bedöma effekterna av främmande arter på ekologisk status behövs bedömningsgrunder som är utformade för detta syfte, vilket saknas idag. För att förhindra spridning av främmande arter behöver det tas fram beredskapsplaner där det framgår vilka åtgärder som ska vidtas när en nyetablering av en främmande invasiv art upptäcks och vilket ansvar som olika myndigheter har i arbetet. Övriga utmaningar inom Norra Östersjöns vattendistrikt Det är inte bara de traditionella miljöproblemen som är en utmaning för förvaltningen av distriktets vatten, det kommer också nya frågor som måste vägas in i arbetet. Dessa frågor är ofta sammanlänkade och påverkar varandra. Klimatförändringar En av de största utmaningarna att hantera i framtiden är klimatförändringarna, som kommer att påverka våra vattenmiljöer på många olika sätt. SMHI:s klimatprediktioner för områden inom Norra Östersjöns vattendistrikt visar på att årsmedeltemperaturen kommer att öka och att temperaturökningen blir större på vintern än på sommaren. Årsmedelnederbörden beräknas också öka, med mycket ökad nederbörd vintertid och något minskad nederbörd sommartid. Perioder med torka förväntas bli fler, särskilt i områden som har problem redan idag. Förhöjda vattentemperaturer och förändrade habitat kommer att påverka ekosystemen negativt och riskerar att slå ut många arter. Exploatering Norra Östersjöns vattendistrikt är det mest tätbefolkade distriktet och är det distrikt som har den största befolkningsökningen. Många städer inom distriktet växer och mer mark behöver tas i anspråk för ny bebyggelse och nya verksamheter. Det innebär ett högre tryck på både vattenanvändningen och en större påverkan på vattenmiljöer inom vissa områden i distriktet. Påverkan sker på olika sätt och får olika typer av konsekvenser. Ökade avlopps- och dagvattenutsläpp leder till ökad belastning av näringsämnen och miljögifter. Byggande av bostäder och anläggningar tar gradvis i anspråk allt mer 24

27 av vattenmiljöerna. De strandnära miljöerna både i vatten och på land är samtidigt särskilt viktiga för många djur och växter. Ofta medför bebyggelse att även annan typ av påverkan ökar, exempelvis byggande av bryggor, båttrafik, muddring, strandmodifieringar och mänsklig aktivitet. De långsiktiga konsekvenserna för vattnets ekologi kan vara svåra att påvisa i varje enskilt fall, men den sammantagna utvecklingen i exploateringstäta områden riskerar att åstadkomma skador som inte går att reparera, till exempel att arter försvinner för att deras livsmiljöer tas bort. Det finns inte någon samlad bild över hur exploateringssituationen ser ut längs stränderna i distriktet men det har bland annat gjorts en kartering av exploateringsgraden längs stränderna i fem områden i Stockholms län, och denna visade att andelen exploaterade stränder har ökat med 68 procent under perioden (Rapport 2006:18, Länsstyrelsen i Stockholms län). Vattenfrågorna behöver på ett bättre sätt tas med i samhällsplaneringen, inte minst för att säkerställa dricksvattnet och avloppslösningarna. En positiv utveckling på det området är att flera kommuner har tagit fram, eller har påbörjat arbete med att ta fram, vattenplaner, med förslag på vilka åtgärder som kommunen behöver vidta för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. På många håll i Norra Östersjöns vattendistrikt finns en stor efterfrågan på bostäder, gärna i strandnära lägen. Vid all exploatering är det viktigt att hänsyn tas till bland annat vattenförsörjning, omhändertagande av avlopps- och dagvatten och fysisk påverkan på vattenmiljöerna. Här strandnära bebyggelse i vid Bällstaån, Stockholms län. Foto: Karin Ek, länsstyrelsen i Stockholms län. 25