Läsåret 201 Kvalitetsredovisning Vittra Väsby

Transkript

1 Läsåret 201 Kvalitetsredovisning Vittra Väsby Här kan du ta del av en sammanfattning av vårt arbete läsåret Här finns våra resultat från läsåret och de analyser som gjorts utifrån dem. Du kan här även ta del av våra målsättningar inför Analyserna av läsåret ligger till grund för vår plan inför nästa år. Med vänlig hälsning, Anna Cederwall Rektor Vittra Väsby Fakta om Vittra Väsby Vittra Väsby startade I vår verksamhet har vi förskoleklass till årskurs 9 och fritidshem. Vittra Väsby är en del av Vittraskolorna AB, som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 för- och grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia.

2 Vittra Väsby grundskola Vårt kvalitetsarbete i grundskolan Vi utvärderar kvaliteten i skolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp kunskapsresultat och värdegrundsresultat. Kunskapsuppdraget följer vi upp gemensamt fyra gånger under läsåret; mitten av höstterminen, höstterminens slut, mitten av vårterminen samt vid slutet av läsåret. Vi tittar på i vilken grad vi når kravnivån för godtagbara kunskaper. Den informationen analyseras och utifrån slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid läsårets slut dokumenteras varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande framåtsyftande kommentarer utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som underlag för varje elevs individuella utvecklingsplan. Efter läsårets slut gör vi en större sammanställning av skolans kunskapsresultat. Den innehåller en sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-5 och av betyg i årskurs 6-9. Vi sammanställer då också resultaten från de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 och korrelationen mellan resultaten i nationella prov och betyg följs upp för årskurs 6 och 9. Värdegrundsuppdraget följer vi upp genom två kvalitetsundersökningar som ger oss en indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex. möjligheten till studiero och trygghet. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan. Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till föräldrar och vårdnadshavare. Kvalitetsundersökningarna syftar till att ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvens från eleverna var 90 procent i oktober 2016 och 80 procent i februari Svarsfrekvens från föräldrarna var 57 procent i oktober 2016 och 58 procent i februari Fakta om Vittra Väsby skola Vi har under läsåret haft 370 elever på skolan från förskoleklass till årskurs 9. Vi har varit organiserade i arbetslag enligt följande: - Miniorlaget årskurs F-3 - Juniorlaget årskurs Seniorlaget årskurs 6-9 2

3 Kvalitetsmål för Vittra Väsby grundskola Funktionell kvalitet Kunskapsmål: Meritvärde (16 betyg) åk Andel behöriga till gymnasieskolan åk 9 98 % Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen åk 9 89 % Värdegrundsmål: Studiemiljö index (elever) 63 På min skola behandlar eleverna varandra med respekt 65 % Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan 65 % Undervisning index (elever) 64 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig 69 % Upplevd kvalitet: Elever åk 4-9 Föräldrar åk F-9 NKI Rekommendationsgrad Trivsel

4 Sammanfattning av de insatser som vi har genomfört för att nå våra mål Utifrån våra mål gällande funktionell kvalitet och upplevd kvalitet för läsåret har vi formulerat vår målbild i tre begrepp: arbetsro trygghet kunskap Dessa tre begrepp har varit ledstjärnor i verksamheten i alla arbetslag och i fritidshemmet. De tre begreppen är intimt förknippade med varandra och till stor del varandras förutsättningar. De två viktigaste faktorerna är arbetsron och tryggheten - god trygghet och god arbetsro leder till god kunskapsutveckling. Skolans analys av verksamheten läsåret och den målbild, som upprättades utifrån analysen, för läsåret stämde väl överens med den granskning som Skolinspektionen genomförde under tre dagar i augusti och september Den handlingsplan som upprättades utifrån Skolinspektionens beslut i början av november, var helt i linje med den handlingsplan som upprättades i början av läsåret. Följande insatser har genomförts på Vittra Väsby under läsåret för att nå uppställda mål:: Rekrytering av legitimerade lärare till framförallt seniorlaget. Rekrytering av arbetslagsledare med ledarerfarenhet i seniorlaget. Rekrytering av biträdande rektor med tydligt ansvar för skolans elevhälsa. Nya medarbetare har deltagit i introduktionsdag kring Vittras pedagogiska plattform, skolans rutiner, organisation och förhållningssätt. Omorganisation av skolans specialpedagogiska arbete. Nytt schema med kortare lektioner (50-60 min) i seniorlaget. Tydliga strukturer och rutiner för olika situationer under skoldagen: lektion, rast, lunch, och övergångar och förflyttningar. Glasväggar och glasdörrar till lektionssalar har frostats för att skapa arbetsro. Ombyggnation av miniorlagets klassrum, så att nästan alla klassrum har egen ingång med låsbar dörr. Rektor och fyra medarbetare har deltagit i en utbildning i som hållits av Nationellt Centrum för svenska som andra språk (NC) och Rektorsprogrammet vid Stockholms universitet: Mottagande och utbildning av nyanlända. Rutiner har upprättats för mottagandet av nyanlända elever. Skolan har deltagit i ett projekt i samarbete med Umeå Universitet och IFOUS kring 4

5 5 fjärrundervisning i modersmål och studiehandledning. Samtliga lärare har deltagit i en kompetensutvecklingsdag anordnad av Upplands Väsby kommun kring digital undervisning: Så funkar det! I seniorlaget åk 6-9 har ett digitalt läromedelspaket använts. Regelbundna lektionsbesök och efterföljande handledningssamtal med lärare. Lektionsbesöken har genomförts av rektor, biträdande rektor och specialpedagog. I åk 9 har alla elever fått individuell tillgång till Chromebooks istället för Ipads. Rutinerna för elevhälsans arbete har förtydligats och tydligt förankrats hos samtliga medarbetare. En gemensam mall för lektionsstrukturer har införts och förankrats i de tre arbetslagen. Skolans förstelärare har ansvarat för planering, genomförande och utvärdering av pedagogiska forum vid sex tillfällen. De pedagogiska forumen har haft fokus på ledarskap i klassrummet, extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen och betyg och bedömning. Kurator och socialpedagog har ansvarat för att genomföra gruppsamtal med fokus på värdegrundsfrågor i årskurser där behov har funnits. Kurator och socialpedagog har sammanställt ett tydligt och konkret arbetsmaterial för alla lärare för att lättare kunna arbeta med värdegrundsstärkande uppgifter med eleverna under morgonsamlingarna. En tydlig konsekvenstrappa har förankrats hos medarbetare, elever och föräldrar. Ett trygghetsråd har startats. Skolans socialpedagoger har ansvarat för regelbundna möten och aktiviteter med elevrepresentanter från olika årskurser. Eleverna i seniorlaget (åk 6-9) har fått en tydligare rastyta, inredd med soffor, pingisbord, kortlekar och spel. Alla elever erbjuds läxhjälp varje vecka. Tydliga rutiner och strukturer kring rastaktiviteter och förflyttningar har förankrats. Alla nya medarbetare har fått introduktion i Vittras pedagogiska plattform, skolans rutiner, ordningsregler och strukturer. Rektor har hållit i regelbunda uppföljningsssamtal med de olika lagens arbetslagsledare för att följa upp skolans handlingsplan. Under skolans utvärderings- och förberedelsedagar (UF-dagar) har fokus legat på förebyggande värdegrundsarbete, extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, gemensamt förhållningssätt och ledarskap i klassrummet. Under året har ett ökat antal elevassistenter rekryteras.

6 Resultat grundskola Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper i samtliga ämnen*, juni 2017 Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 1 79% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 2 79% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 3 64% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 4 46% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 5 90% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 6 66% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 7 66% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 8 57% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 9 67% *samtliga ämnen som eleven haft undervisning i under läsåret Ämne Andel (%) som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, åk 3 Andel (%) som nått kunskapskraven (minst E) åk 6 Andel (%) som nått kunskapskraven (minst E) åk 9 Bild Biologi Ingår i NO Engelska Fysik Ingår i NO Geografi Ingår i SO Hemkunskap Historia Ingår i SO Idrott och hälsa Kemi Ingår i NO Matematik Mod. språk, språkval 100 Modersmål Musik NO 98 Religionskunskap Ingår i SO Samhällskunskap Ingår i SO 96 Slöjd SO 98 Svenska

7 Svenska som andraspråk Teknik Nationella prov årskurs 3, Vt-17 Totalt antal elever i åk 3: 46 Ämne, delprov Antal elever som deltagit i delprovet Andel (%) av deltagande elever som nått kraven Matematik A: muntlig kommunikation 45 93,3% B: talföljd, geometriska mönster 45 91,1% C: förståelse för räknesätten 45 86,7% D: positionssystemet 45 97,8% E: enkla problem 45 84,4% F: mäta, jämföra samt skriftliga räknemetoder 45 73,3% G: överslagsräkning, huvudräkning 45 82,2% Svenska Tala: muntlig uppgift 45 97,8% Enskilt textsamtal 45 93,3% Stavning och interpunktion 45 88,9% Läsa: berättande text 45 77,8% Enskild högläsning 45 84,4% Skriva: faktatext 45 77,8% Läsa: faktatext 45 66,7% Skriva: berättande text 45 80% 7

8 Korrelation nationella prov åk 6 och ämnesbetyg Korrelation nationella prov åk 9 och slutbetyg 8

9 9

10 Resultat åk 9, över tid Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9, sett över tid 79% 94% 67% Andel (%) behöriga till gymnasiet, sett över tid 88% 100% 79% Meritvärde, sett över tid baserat på 17 betyg Salsavärde För att få en nyanserad bild av olika skolors förutsättningar har Skolverket utvecklat SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambandsanalyser. Analysverktyget SALSA presenterar betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till ett antal bakgrundsfaktorer ; föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands samt fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå

11 Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat Jämförelse mellan elevernas, föräldrarnas och lärarnas bedömning av kvaliteten i skolans studiemiljö, d.v.s. frågor som rör respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan och kvaliteten i skolans undervisning, d.v.s. frågor som rör skolans sätt att väcka lust, ge stöd och hjälp samt att återkoppla och kommunicera gällande elevens utveckling och lärande. ( Från enkätundersökningen i februari 2017.) 11

12 Upplevd kvalitet Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man som elev och förälder är med skolan, i vilken grad skolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära skolan är att vara en perfekt skola. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera skolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad eleverna trivs på skolan och i vilken grad förälder upplever att deras barn trivs. 12

13 Analys av grundskolans resultat Skolans uppdrag består av två delar: kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget. Kunskapsuppdraget tenderar till att få betydligt större tyngd och uppmärksamhet, då kunskapsresultat är mätbara, och redovisas genom elevernas betyg, som i sin tur används för urval till vidare utbildning. Värde- grundsuppdraget är dock minst lika viktigt, och tenderar att bli allt viktigare. Utan ett framgångsrikt värdegrundsarbete kan en skola aldrig nå nå framgång i kunskapsuppdraget. Skolan kan vid analys av läsårets resultat konstatera att målen inte har nåtts, men att ett systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete har påbörjats och bidragit till att utvecklingen går åt rätt håll. Vårt förändringsarbete kommer att fortsätta in i nästa läsår, och antagligen även in i läsåret därpå. För att skapa kontinuitet, stabilitet och kvalitet krävs ett långsiktigt och tålmodigt förändringsarbete, något som vi har påbörjat redan för drygt ett år sedan, under vårterminen Funktionell kvalitet - kunskapsresultat Vår målsättning har under läsåret varit att öka måluppfyllelsen för alla våra elever. Vårt mål är att alla elever när de går ut årskurs 9 ska ha minst E i samtliga ämnen och ha behörighet att söka till gymnasiet. En av de viktigaste insatserna för att nå dessa mål är tidiga insatser, vilket är anledningen till att Kärnhus 1 startades upp under höstterminen Kärnhus 1 är namnet på den specialpedagogiska verksamhet som riktar sig mot eleverna i årskurs F-3. Anmälan om särskilt stöd görs till rektor, anmälan förs vidare till elevhälsan där man fattar beslut om de eventuella insatser som behöver göras. Specialpedagogen i miniorarbetslaget planerar och organiserar sedan utifrån elevhälsans beslut hur de olika insatserna ska genomföras, när och av vem. Till sin hjälp har specialpedagogen haft en lärare som har varit frilagd från ansvarspedagoguppgiften och ett antal elevassistenter. Olika insatser och stöd har genomförts dels i mindre grupper, dels på individbasis. Det har främst handlat om grupper med fokus på läsning, på matematik, och på svenska som andra språk, då vi i förra årets utvärdering och analys kunde konstatera att det är framförallt i dessa två ämnen som skolan behöver öka måluppfyllelsen. Genom att organisera stöd och specialpedagogiska insatser på det här sättet, har vi lyckats få en tydlig systematik i det specialpedagogiska arbetet, vilket i sin tur har inneburit att vi har lyckats ge fler elever stöd på olika sätt. Pedagogerna har upplevt en tydligt ökad arbetsro i sina grupper, och många elever har visat en mycket positiv kunskapsutveckling i miniorlaget. Kärnhus 2, vilket riktar sig mot eleverna i årskurserna 4-9, startades upp efter vårterminens start. 13

14 Kärnhus 2 har under vårterminen inte haft en specialpedagog på plats, men med stöd av specialpedagogen i miniorlaget har biträdande rektor, elevassistenter och socialpedagoger skapat strukturer och systematik för olika former av stöd och insatser för eleverna i årskurserna 4-9. Insatserna har varierat utifrån olika elevers olika behov. Några elever får stöd under några tillfällen i veckan, andra har större delen av sin undervisning inom ramen för Kärnhuset. I samtliga fall är det ämnespedagogen som ansvarar för upplägg och utvärdering och bedömning och till viss del genomförande av undervisningen. Pedagogerna upplever en stor förändring - arbetsron har avsevärt förbättrats och ett ökat antal elever har fått möjlighet till ökat stöd i sin kunskapsutveckling. Parallellt med de specialpedagogiska insatserna inom ramen för Kärnhus 1 och 2, har pedagogerna fokuserat på att utveckla och förbättra sina metoder och verktyg för extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Under skolans UF-dagar (utvärderings- och förberedelsedagar) har specialpedagog föreläst om extra anpassningar. Under pedagogiska forum (tillfällen för kollegialt lärande), som leds av skolans förstelärare, har man diskuterat olika former av extra anpassningar och man har fått tid och möjlighet att planera olika former av anpassningar i klassrummet. Den ökade kunskapen om extra anpassningar har medfört ökad studiero och ökade möjligheter till förstärkt kunskapsutveckling i samtliga arbetslag. Skolans målsättning har under innevarande läsår har också varit att utveckla och förbättra undervisningen för att i ökad grad möta elevernas individuella behov och förutsättningar. Som en del av detta arbete, har skolan utarbetat en gemensam lektionsstruktur, vars syfte och mål är att skapa struktur, ordning och reda och förutsägbarhet och trygghet för eleverna. Under året har ett flertal lärare fått stöd i sin undervisning av rektor, biträdande rektor, specialpedagog och/eller socialpedagog. Ett flertal lektionsbesök har genomförts, och läraren har därefter fått ett handledande samtal och ibland ytterligare lektionsbesök. Syftet har varit att stötta framförallt nyutexaminerade lärare i sin lärarroll, och såväl lektionsbesök som handledningssamtal har uppskattats och bidragit till utveckling och lärande. Genom att Kärnhus 1 och 2 har startats upp, har skolan etablerat en tydlig systematik för de specialpedagogiska insatserna. Detta har bidragit till ökad kontroll, och att ett större antal elever har fått möjlighet till god kunskapsutveckling. Fokuseringen på ökade kunskaper kring extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen har också bidragit till att skolan i högre grad än tidigare kunnat möta elevernas olika behov och förutsättningar. Funktionell kvalitet - värdegrundsresultat Genom att systematiskt och regelbundet utvärdera och analysera vår egen verksamhet när det gäller såväl kunskaps- som värdegrundsuppdraget kan vi identifiera styrkor och utvecklingsområden. De enkäter (Lilla och Stora kvaliteten) som elever, vårdnadshavare och medarbetare erbjuds att delta i två gånger om året ger oss också god information om hur elever, vårdnadshavare och medarbetare 14

15 bedömer kvaliteten på vår verksamhet. Det är här också viktigt att observera och analysera resultaten över tid, för att kunna identifiera förändringar och trender. Elevenkätresultat Vid analys av elevernas (åk 4-9) bedömning av vår verksamhet, kan vi tydligt se en uppåtgående trend, vilket är positivt. Den uppåtgående trenden talar om för oss att det förändringsarbete som pågår sedan drygt ett år tillbaka är framgångsrikt. Det är inga drastiskt högre siffror, men vi kan konstatera att eleverna i majoriteten av frågeställningarna uttrycker högre grad av nöjdhet än vid enkäten vårterminen Både junior- och seniorlagen hade en orolig hösttermin, vilket berodde på den lärarbrist som råder. Kontinuiteten i undervisningen blev lidande, och samsyn när det gäller förhållningssätt och rutiner var bristfällig. Verksamheten påverkades negativt, och det förändringsarbete med fokus på ökad arbetsro, trygghet och respekt, som påbörjades under vårterminen 2016, fick ett tydligt avbrott. Elever och föräldrar uttryckte missnöje med verksamheten mot slutet av höstterminen och missnöjet blev tydligt i enkäten Stora kvaliteten som genomfördes i januari-februari. När det gäller elevernas svar, har vi inte nått våra målsättningar, men vid jämförelse med tidigare års enkäter kan vi se en tydlig positiv trend. Jämfört med vårterminen 2016 s resultat visar siffrorna en ökad nöjdhet med verksamheten. Dock ligger siffrorna fortfarande för lågt för att vi ska kunna vara nöjda med resultaten. När vi tittar på två arbetslagen junior och senior var och en för sig, kan vi tydligt se att eleverna i juniorlaget är avsevärt mycket nöjdare än senioreleverna, vilket vi redan i början av terminen kände till. Tittar vi på resultaten årskursvis, kan vi konstatera att det är framförallt eleverna i årskurs 5 som uttrycker att de är nöjda - en av anledningarna till detta är att de till stor dela undervisas av en skolans mycket kompetenta förstelärare, som erbjuder undervisning av hög kvalitet, tydligt ledarskap och trygghet. Eleverna är dock totalt sett är nöjdare än för ett år sedan. Fråga Vt-16 Ht-16 Vt-17 Mål Åk 4-5 Åk Jag känner mig trygg i skolan De vuxna tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Eleverna behandlar varandra med respekt Jag kan få arbetsro på min skola

16 5. De vuxna tar hänsyn till vad eleverna tycker och tänker Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mera 50 * Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet 8. Mina lärare hjälper mig så att det ska gå så bra som möjligt för mig. 9. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven * Jag kan rekommendera min skola till andra Jag trivs på min skola. 52 * När vårterminen startade hade vi efter ett intensivt rekryteringsarbete lyckats anställa legitimerade lärare på de vakanser som uppstod vid höstterminens start och ett ökat antal elevassistenter. En biträdande rektor med ansvar för elevhälsan rekryterades, vilket snabbt påverkade verksamheten positivt. Ett intensivt arbete gjordes under våren för att öka respekten mellan eleverna på skolan och en ökad dialog mellan skola och hem etablerades. Under UF-dagar (utvärderings- och förberedelsedagar) låg fokus på att förankra skolans rutiner för elevhälsa, ordningsregler, skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det har också varit viktigt att etablera samsyn och samarbete i arbetslagen, att skapa starka team. Under pedagogiska forum, som skolans förstelärare ansvarade för, fokuserade diskussioner och workshop på ledarskapet i klassrummet och extra anpassningar. Junior- och seniorlagen har under vårterminen blivit allt stabilare, samsynen har ökat och ett gemensamt förhållningssätt har tydligare etablerats. I samtal med eleverna uttrycker de att de upplever en tydlig förändring och en avsevärt förbättrad arbetsro. Lärarna uttrycker att de får stöd i sin lärarroll och att de trivs bra med kollegor och elever och att det råder gott samarbete i arbetslagen. I samtal med föräldrar i föräldrarådet uttrycker ett flertal att arbetsron har förbättrats. Enkäten Stora kvaliteten genomfördes i slutet av januari och i början av februari, det vill säga tidigt på vårterminen, och efter den genomfördes ett antal åtgärder för att förbättra trygghet, trivsel och studiero. Skulle enkäten ha genomförts i maj-juni, är vi övertygade om att siffrorna skulle ligga avsevärt mycket högre. 16

17 De uppsatta målen för juni 2107 har inte nåtts, men vi kan konstatera att förändringsarbetet går framåt. När det gäller fråga 4 (arbetsro), det förbättringsområde som skolan har haft mycket stort fokus på under året, kan vi konstatera att resultatet sjönk avsevärt under höstterminen för att nu vara nästan uppe på samma nivå som året innan. När det gäller fråga 7 (mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan), har resultatet tydligt sjunkit, vilket innebär att skolan kommer att under nästa läsår fokusera ytterligare på det formativa förhållningssättet hos lärarna. Eleverna i årskurserna F-3 deltar inte i enkäten. Föräldraenkätsresultat När det gäller föräldrarnas åsikter om vår verksamhet, kan vi konstatera att deras svar ligger i jämnhöjd med elevernas i flera frågor och högre när det gäller ganska många frågor. Intressant här är dock att göra en analys bak i tiden (se tabell nedan) där vi kan konstatera att föräldrarnas nöjdhet med verksamheten har sjunkit, dvs tvärtemot vad eleverna upplever. Vår analys av detta är att eleverna snabbare reagerar på positiva förändringar i verksamheten, då de befinner sig dagligen mitt i den, medan det kan ta längre tid för vårdnadshavare att se positiva förändringar och våga lita på dem. När det gäller föräldraenkäten är det alla föräldrar på skolan som har möjlighet att besvara den, även föräldrar till elever i åk F-3. Fråga Vt-16 Ht-16 Vt-17 Minio r Junior Senior 1. Mitt barn känner sig trygg i skolan De vuxna tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Eleverna behandlar varandra med respekt Mitt barn kan få arbetsro på min skola De vuxna tar hänsyn till vad eleverna tycker och tänker 6. Mitt barns lärare gör så att hen får lust att lära mig mera *

18 7. Mitt barns lärare informerar mitt barn om hur det går för hen i skolarbetet 8. Mitt barns lärare hjälper mig mitt barn så att det ska gå så bra som möjligt för hen. 9. Mitt barns lärare gör det tydligt för mitt barn vad hen ska kunna för att nå kunskapskraven. 10. Jag kan rekommendera mitt barns skola till andra * MItt barn trivs på sin skola. 66 * När vi tittar på enkätsvaren uppdelade på arbetslag, ser vi tydligt att föräldrarna under läsåret har upplevt störst nöjdhet med verksamheten i miniorlaget, medan man är mindre nöjd med verksamheterna i junior- och seniorlagen. Miniorföräldrarnas siffror är vi nöjda med och stolta över, förutom då det gäller frågorna 3, 4 och 10. Tittar vi på svaren för föräldrarna i junior- och seniorlagen kan vi konstatera att föräldrarna i juniorlaget är mer jämnt missnöjda, medan seniorföräldrarna på tex frågorna 1, 2 och 7 visar ett helt tillfredställande resultat, men dippar rejält på andra frågor som tex 6, 8 och 9. Jämför vi föräldrarnas siffror med elevernas, kan vi konstatera att de som skiljer sig mest åt är juniorelevernas och juniorföräldrarnas - här kan man fundera över vad det beror på? Juniorföräldrarna har en avsevärt negativare bild av verksamheten än deras barn, medan seniorföräldrarna är nöjdare med verksamheten än vad deras barn är. Miniorlaget har under läsåret varit ett stabilt arbetslag med få medarbetarförändringar. Många i arbetslaget har arbetat tillsammans under ett antal år, arbetslaget har väl inarbetade rutiner och det finns en stark lagkänsla som innebär att man känner varandra och stöttar varandra. I kombination med detta har man under läsåret lyckats få Kärnhus 1 att fungera väl. Kärnhus 1 är arbetslaget specialpedagogiska verksamhet, som till stor del ansvaras för av specialpedagogen som i samverkan med elevhälsoteamet strukturerar olika specialpedagogiska insatser inom ramen för den ordinarie undervisningen, i mindre grupper eller individuellt. Lagets stabilitet, systematiska arbete och samarbete uppskattas av föräldrarna - det är mycket tydligt. När det gäller junior- och seniorlagen har dessa lag haft andra utmaningar under året, vilket har påverkat verksamheten tydligt. Det handlar främst om att lagen under höstterminen haft personalomsättning och vikarier vilket har skapat bristande samsyn kring ordningsregler och rutiner, 18

19 bristande samarbete och otydlighet. Både elever och föräldrar har upplevt att studiero, lärmiljö och undervisning har uppvisat brister. Vid analys av jämförelse mellan det totala antalet elevers (åk 4-9), föräldrars (åk F-9) och medarbetares bedömning av verksamheten (se tabell sid 11) kan vi konstatera att elevers och föräldrars åsikter om verksamheten överensstämmer ganska väl i de flesta frågor. Elevernas siffror ligger något lägre totalt sett än föräldrarnas. Frågan där deras åsikter går mest isär handlar om hur lärarna informerar eleverna om hur det går för dem i skolarbetet - skillnaden är 16 procentenheter, vilket är markant. Lärarnas tankar om verksamheten överensstämmer inte med elevernas och föräldrarnas, utom i fyra frågor. På två av dem (om eleven känner sig trygg och om eleverna behandlar varandra med respekt) ligger deras siffror till och med lägre än elevernas och föräldrarnas. Lärarnas svar visar här att man upplever oro och frustration kring den då bristande arbetsron och tryggheten på skolan. På två andra frågor (om eleven kan få arbetsro och om man rekommendera sin skola) dippar lärarnas svar, men ligger inte lika lågt som föräldrarnas. Sammantaget kan man konstatera att elever, föräldrar och medarbetare i januari var överens om att det fanns brister i trygghet, arbetsro och respekt mellan elever, vilket naturligtvis medförde att man inte heller så gärna vill rekommendera skolan till andra. Vår analys av årets resultat och insatser, är att det finns några avgörande faktorer för att skolan ska kunna nå sina mål: - utbildade lärare - starka team med gemensamt förhållningssätt och samsyn kring ordningsregler, rutiner och värdegrund - starkt elevhälsoteam som stöttar pedagogerna i sitt uppdrag - goda kunskaper kring extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen - stabilitet och kontinuitet Under året har föräldrar, elever och medarbetare haft möjlighet att delta i två andra enkäter: Skolinspektionens skolenkät och Upplands Väsby kommuns enkät. Vid granskning och jämförelse, kan vi konstatera att även dessa enkäter visar på samma utvecklingsområden som våra egna enkäter. Skolinspektionen genomförde under första veckan ett återbesök utifrån de brister som konstaterades i augusti-september Det konstaterades då att skolans förebyggande och främjande värdegrundsarbete fortfarande inte var tillräckligt, varför den bristen ska vara åtgärdad i oktober. Det förbättringsarbetet har redan påbörjats och kommer att fortsätta under hela nästa läsår, då det är en del av det arbete som görs och kommer att göras för förstärka arbetsron och tryggheten. Det är glädjande att vi nu, genom ett antal insatser och åtgärder, har förbättrat och förstärkt tryggheten, arbetsron och respekten mellan eleverna. Vi kommer att fortsätta det arbete som pågått 19

20 framgångsrikt under vårterminen in i nästa läsår och ser med framförsikt på läsåret Upplevd kvalitet Område Föräldrar Vt-16 Föräldrar Vt-17 Mål föräldrar vt-17 Elev åk 4-9 Vt-16 Elev åk 4-9 Vt-17 Mål elever Vt-17 NKI Rekommendation Trivsel Undervisning Lärmiljö När det gäller upplevd kvalitet, kan vi konstatera att samma sak gäller som för värdegrundsresultaten funktionell kvalitet: elevernas svar visar på ökad nöjdhet, medan föräldrarnas svar går åt andra hållet. Även här kan vi konstatera att vi inte har nått uppställda mål, men att vi kan se en positiv utveckling när det gäller elevernas upplevelse jämfört med tidigare år. När det gäller frågan om man vill rekommendera sin skola till andra, visar föräldrarnas upplevelse en försämring med 11 enheter, medan elevernas upplevelse visar på en ökning med 7 enheter. Det är den fråga där vi ser den största förändringen både hos föräldrarna och eleverna, men negativt hos föräldrarna och positivt hos eleverna. Skolan ligger här fortfarande långt från uppställda mål. Vid jämförelse av de olika arbetslagens resultat, ser det ut så här: Frågeområde Föräldrar Minior Föräldrar Junior Föräldrar Senior Elever Junior Elever Senior NKI Rekommendation Trivsel

21 Undervisning Lärmiljö Siffrorna visar att nöjdast är föräldrarna i miniorlaget och eleverna i juniorlaget - när det gäller NKI och rekommendation är junioreleverna till och med nöjdare än föräldrarna i miniorlaget. Seniorföräldrarna är avsevärt nöjdare än föräldrarna i juniorlaget, men mindre nöjda än föräldrarna i miniorlaget. Seniorelevena är mindre nöjda än junioreleverna, och än föräldrarna i alla arbetslag. När vi jämför upplevelserna årskurs för årskurs, kan vi konstatera att nöjdast är helt klart föräldrarna i årskurs 1 tätt följda av föräldrarna i årskurs 2. Mest missnöjda är föräldrarna i årskurs 8 och det är ett ganska stort hopp till nästa grupp som är föräldrarna i årskurs 6. Tittar vi på elevernas upplevelse är eleverna i årskurs 5 helt klart mest nöjda, medan eleverna i årskurs 8 är mest missnöjda tätt följda av eleverna i årskurs 6. Här kan vi alltså konstatera att elevers och föräldrars upplevelse i årskurs 6 och 8 överensstämmer. Dock överensstämmer inte upplevelsen hos eleverna i årskurs 5, som ligger på topp rakt igenom, med deras föräldrars upplevelse, som ligger på mitten hela tiden. Vid utvärderingar med medarbetarna, ser resultaten ungefär likadana ut. Medarbetarna i miniorlaget upplever att de har haft ett tämligen bra år, med gott samarbete i laget mellan pedagogerna, med bra specialpedagogiskt stöd och man upplever att man i år i högre grad än tidigare har lyckats stötta eleverna i deras kunskapsutveckling utifrån behov och förutsättningar, vilket har bidragit till ökad arbetsro. Arbetslaget har varit stabilt, många har arbetat tillsammans i flera år, man har gemensamma rutiner, strukturer och förhållningssätt. Utvecklingsområdena för miniorlaget är etablera ökad trygghet och trivsel vid förflyttningar som in och ut på rast, till och från lunch och mellanmål, övergång från skola till fritidshem. I junior- och seniorlagen har personalomsättningen varit högre under framförallt höstterminen, vilket har skapat bristande samsyn och bristande rutiner. Årskurs 6 och 8 har varit stora klasser, och organisationen med tvålärarsystem som vi startade med i augusti föll inte väl ut. Efter höstterminens utvärdering beslutade skolledningen att göra om organisationen, vilket innebar att vi tvålärarsystemet skrotades och ett Kärnhus 2 infördes efter sportlovet (Kärnhus 2 beskrivs under rubriken Kunskapsresultat) för eleverna i junior- och seniorlagen. Parallellt med ökad systematik i det specialpedagogiska arbetet, förstärktes arbetet kring skolans ordningsregler och konsekvenstrappa, vilket visade sig har snabb effekt. Förändringen har varit mycket tydlig, och elever, medarbetare och föräldrar är eniga om att den har bidragit till att skapa ökad arbetsro, och att skolan i högre grad än tidigare säkerställer att eleverna får det stöd som de behöver och att konsekvenstrappan har använts mer frekvent. 21

22 Analysen visar att ökad systematik kring specialpedagogiska insatser, fler utbildade lärare i verksamheten, ökade kunskaper kring extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen och förbättrad samsyn och samverkan i arbetslagen och förstärkt förebyggande värdegrundsarbete har bidragit till att vi har lyckats vända resultaten. Sammanfattning av planerade insatser Skolan kommer att arbeta mot samma målbild som under innevarande läsår, vilket innebär att vi fokuserar på att etablera god arbetsro och trygghet vilket skapar ökade möjligheter för god måluppfyllelse. Under läsåret kommer vi att göra följande insatser och åtgärder för att nå våra mål: Pedagogiska forum med fokus på extra anpassningar, språkutvecklande arbetssätt, digitalt lärande och programmering kommer att genomföras två gånger per period och ledas av skolans förstelärare. Verksamheterna inom ramen för Kärnhus 1 och Kärnhus 2 kommer att fortsätta. Till Kärnhus 2 har en erfaren specialpedagog rekryterats för att förstärka den specialpedagogiska kompetensen. Skolans mall för lektionsstruktur kommer att ytterligare förankras och användas av alla lärare. Två arbetslagsledare kommer att delta i en utbildning i Novaschem. Alla lärare kommer att delta i en dags kompetensutveckling i digitalt lärande i den kommunala kompetensutvecklingssatsningen Så funkar det! i november. Skolans nya arbetslagsledare kommer att delta i nätverksträffar inom Vittra för ökade möjligheter till tydligt ledarskap. En skolövergripande plan för hur det förebyggande och främjande värdegrundsarbetet ska genomföras på morgonsamlingarna kommer att upprättas. Skolan deltar i ett projekt kring fjärrundervisning i samarbete med Ifous, Umeå universitet och Upplands Väsby kommun Skolan deltar i ett forskningsprojekt kring unga människors mentala hälsa: YAM (Youth Aware of Mental Health i samarbete med Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Skolan kommer att upprätta tydliga rutiner för mottagande och undervisning av nyanlända. Rutiner för ett språkutvecklande arbetssätt kommer att förankras i samtliga arbetslag. En handlingsplan för hur skolan ska förstärka sitt främjande och förebyggande värdegrundsarbete kommer att upprättas. Under UF-dagar (utvärderings- och förberedelsedagar) och under arbetsplatsträffar (APT) kommer fokus att ligga på att ge medarbetarna konkreta verktyg för att säkerställa att det värdegrundsstärkande arbetet genomsyrar all verksamhet på skolan. Tydliga uppdragsbeskrivningar för lärare, fritidshemspersonal och elevhälsans kompetenser 22

23 för att förtydliga förväntningar och ansvarsområden. En kulturdag per termin kommer att genomföras för att skapa gemenskap och trygghet över arbetslagsgränserna. Skolans ordningsregler och konsekvenstrappa kommer att förankras under uppstartsperioden hos såväl lärare som elever. Skolans ordningsregler och konsekvenstrappa kommer att förtydligas för elever och vårdnadshavare. Flera lärare i matematik kommer att delta i nätverksträffar inom Vittraskolorna för ökad måluppfyllelse i matematik. En plan för ökad elevdelaktighet kommer att upprättas och genomföras av skolans socialpedagoger. Fokus på årskurserna 4, 5 och 9 för att säkerställa att eleverna når så hög måluppfyllelse som möjligt. Under uppstartsperioden läggs en plan för de specialpedagogiska och värdegrundsstärkande insatser som ska genomföras. Påbörja en tydligare plan för uppföljning av kunskapsresultat, genom att följa varje årskurs år för år. Tydligare och innehållsrikare veckobrev, i vilka skolans värdegrundsarbete tydligare beskrivs. Tydligare information till eleverna från lärare kring de olika ämnenas kunskapskrav, var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling och vad som krävs för att nå kunskapskraven. Det innebär ett ökat fokus på formativt förhållningssätt. Ökade stödinsatser inom främst matematik och svenska och svenska som andraspråk. Kvalitetsmål för Vittra Väsby grundskola Funktionell kvalitet Kunskapsmål: Meritvärde (16 ämnen) åk Andel behöriga till gymnasieskolan åk % Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen åk 9 90 % Värdegrundsmål: Fråga Elev Förälder 1. Mitt barn känner sig trygg i skolan

24 2. De vuxna tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Eleverna behandlar varandra med respekt Mitt barn kan få arbetsro på min skola De vuxna tar hänsyn till vad eleverna tycker och tänker 6. Mitt barns lärare gör så att hen får lust att lära mig mera 7. Mitt barns lärare informerar mitt barn om hur det går för hen i skolarbetet 8. Mitt barns lärare hjälper mig mitt barn så att det ska gå så bra som möjligt för hen. 9. Mitt barns lärare gör det tydligt för mitt barn vad hen ska kunna för att nå kunskapskraven. 10. Jag kan rekommendera mitt barns skola till andra MItt barn trivs på sin skola Upplevd kvalitet: Elever Föräldrar NKI Rekommendation Trivsel Undervisning Lärmiljö

25 25

26 Vittra Väsby fritidshem Kvalitetsarbete i fritidshemmet Vi utvärderar kvaliteten i fritidshemmet utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi utvecklar kvaliteten i vårt fritidshem genom att göra utvärderingar av verksamheten. Det sker i slutet av varje period, alltså sex gånger under året. Utvärderingarna stödjer en medvetenhet kring uppdraget och samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys. Processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med fritidshemmets verksamhet. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras skolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Fakta om Vittra Väsby fritidshem På vårt fritidshem Sputnik kan eleverna gå från förskoleklass till årskurs 6 och vi har haft ca 130 elever inskrivna i verksamheten. Fritidshemmet ligger i skolans lokaler och har tillgång till miniorlagets torg, undervisningssalar och matsalen. I skolans matsal serveras frukost till de barn som kommer innan kl och mellanmål vid skoldagens slut. I matsalen finns en scen som används för olika former av scenaktiviteter som dans och sång. Under eftermiddagarna pågår olika aktiviteter i olika rum: läxhjälp, pyssel, bakning, schack, sång och teater. Två gånger i veckan har fritidshemmet tillgång till idrottshall för olika former av fysisk aktivitet, lek och rörelse. Fritidshemmet har tillgång till skolans skolgård med basketplan, fotbollsplan, gungor, sandlåda, en scen samt fria ytor för både spontana och organiserade lekar och aktiviteter. I närheten av skolgården 26

27 finns en större lekpark och en konstgräsplan som fritidshemmet ofta använder för idrottsaktiviteter som till exempel fotbollsturneringar, brännboll och dylikt. I samma område finns även ett skogsparti samt pulkabacke som fritidshemmet utnyttjar för utflykter och olika former av aktiviteter. Det finns även simhall och idrottshall i närhet till skolan. Fritidshemmet har öppet och I fritidshemmet arbetar 6 personal. Kvalitetsmål för Vittra Väsby fritidshem Funktionell kvalitet: Studiemiljö (index) 61 På min skola behandlar eleverna varandra med respekt 61 % Jag tycker att jag kan får arbetsro på skolan 61 % Undervisning (index) 62 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig 67 % Upplevd kvalitet: Elev Förälder NKI Rekommendationsgrad Trivsel

28 Sammanfattning av insatser vi genomfört för att nå våra mål Skolans två socialpedagoger har arbetat både i skolan och i fritidshemmet för att bidra till helhetssyn och samverkan mellan skola och fritidshem. Fritidshemmet har erbjudit planerade aktiviteter varje dag enligt ett schema där barnen kan välja vad de helst vill göra. Fritidshemmet har regelbundna fritidsråd med representanter från alla åldrar för ökad delaktighet. Rådet leds av en av medarbetarna i fritidshemmet. Fritidshemmet har regelbundet visat upp sin verksamhet på Instagram och Facebook för att skapa ökad delaktighet och insyn. På skolans TV-skärmar i entrén visar fritidshemmet bilder från sin verksamhet för att skapa insyn och delaktighet. Fritidshemmet har under läsåret i separata veckobrev till vårdnadshavarna beskrivit sin verksamhet. Veckobreven har mailats till vårdnadshavarna. För att öka samverkan, samarbete och helhetsperspektiv har fritidshemmets personal deltagit i skolans föräldramöten. Nya strukturer för tryggare övergångar från skola till fritidshemsverksamhet har arbetats fram för att skapa trygghet och arbetsro. Socialpedagog är med på miniorlagets arbetslagsmöten som en länk mellan skola och fritidshem. Lärarna i miniorlaget har arbetat tre timmar per vecka i fritidshemmet för att bidra till ökad samverkan och integration mellan skola och fritidshem. Under skollov har fritidshemmet erbjudit stimulerande aktiviteter som till exempel museibesök, bad och idrottsaktiviteter. Resultat fritidshemmet 28

29 Analys av fritidshemmets resultat Fråga MItt barns fritidshem erbjuder meningsfulla aktiviteter som stimulerar mitt barns utveckling Jag är nöjd med fritidshemmets sätt att kommunicera om vad som händer i verksamheten Skola och fritidshem samverkar kring mitt barns utveckling och lärande Mitt barn känner sig trygg på fritidshemmet Vid analys av resultaten i Stora kvaliteten som genomfördes i januari-februari 2017 kan vi konstatera ett något försämrat resultat än förra läsåret. Framförallt ser vi en tydlig sänkning när det gäller frågan om man som förälder är nöjd med de aktiviteter som erbjuds i fritidshemmet. Resultatet har sjunkit från 76 till 63, vilket är en tydlig signal till oss. Tittar vi tillbaka till resultatet för 2015 ligger det lägre än 2016 års resultat, men högre än årets. Samma trend ser vi när vi tittar på frågan som gäller kommunikation: årets siffror har tydlig gått ner 29

30 från förra året, som då låg högre än 2015 års resultat och årets resultat ligger lägre än 2015 års resultat. På frågan om man som förälder upplever att fritidshemmet och skolan samverkar kring barnens utveckling och lärande har resultatet sjunkit i år och även förra året. Föräldrarna upplever att deras barn känner sig trygga på fritids - här är siffrorna i år lika med förra årets, men har ändå tydligt minskat sedan Att 73 % av föräldrarna upplever att deras barn känner sig trygga under sin tid på fritids är positivt, men vår strävan är naturligtvis att alla barn ska känna sig trygga! Överlag kan vi konstatera att resultaten ligger över 60 - att resultaten ligger över 60 bedöms vara godkänt, men att föräldrarnas upplevelse av vår fritidshemsverksamhet har försämrats över tid. En av anledningarna är att vi har haft stort fokus på skolans verksamhet, framförallt då i årskurserna 4-9, under innevarande år, och att vi därmed inte haft önskvärt fokus på fritidshemmets verksamhet. Under hösten påverkade hög frånvaro och del personalbyten stabiliteten och kontinuiteten i verksamheten. En annan orsak är att vi under höstterminen 2016 hade en och samma arbetslagsledare för miniorlaget och fritidshemmet, vilket var ett stort och komplext uppdrag. Efter jul fick miniorlaget en annan arbetslagsledare, som enbart fick uppdraget att leda miniorlaget. Överlämningen och bristande tydlighet i vem som sedan har haft ansvaret för fritidsverksamheten har påverkat verksamheten. Under läsåret låg stort fokus på att öka kunskaper och medvetenhet kring lågaffektivt bemötande, vilket påverkade verksamheten positivt. Under innevarande läsår har vi inte fokuserat på detta i lika hög grad, vilket kan ha påverkat verksamheten negativt. Sammanfattning av planerade insatser Under läsåret kommer vi i fritidshemmet att fokusera på att erbjuda meningsfulla aktiviteter för alla barn som deltar i fritidshemsverksamheten och att tydligare rikta aktiviteterna till olika åldersgrupper tydliga scheman för varje period som beskriver vilka aktiviteter som erbjuds vilka dagar och vem som kommer att leda dem, samverka med skolan för att säkerställa att de aktiviteter som erbjuds har en koppling till det som barnen arbetar med i skolan, öka antalet inlägg på Instagram och Facebook för att visa och beskriva vår verksamhet, tydligare strukturer och ansvarsområden för att öka tryggheten på fritidshemmet, förbättra kommunikationen mellan hem och fritidshem, ökad aktivitet i fritidsrådet och tydliga strukturer för möten och återkoppling, två medarbetare kommer att gå en tvådagars-utbildning för fritidshemmet 30

31 Kvalitetsmål för Vittra Väsby fritidshem Fråga 2018 MItt barns fritidshem erbjuder meningsfulla aktiviteter som stimulerar mitt barns utveckling Jag är nöjd med fritidshemmets sätt att kommunicera om vad som händer i verksamheten Skola och fritidshem samverkar kring mitt barns utveckling och lärande 70 Mitt barn känner sig trygg på fritidshemmet 80 31

32 Vittra Väsby Medarbetare Kvalitetsarbete gentemot våra medarbetare En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och AcadeMedia. Områden som kartläggs är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö, medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av respektive område har indexerats och sammanfattas i resultat gällande medarbetarnas nöjdhet (NMI), ledning, engagemang och attraktivitet. Kvalitetsmål för Vittra Väsby medarbetare NMI 79 Engagemang 90 Attraktionskraft 80 Ledarindex 77 Sammanfattning av insatser vi genomfört för att nå våra mål Alla lärare har under året deltagit i ett pedagogiskt forum per period. Syftet med de pedagogiska forumet är att öka det kollegiala lärandet och att stärka lärarna i sin profession. Skolans förstelärare har haft ansvaret för planering och genomförande av pedagogiska forum och fokus har legat på extra anpassningar, ledarskap och kunskapsbedömning. Under UF-dagar (utvärderings- och förberedelsedagar) har lärarna fått kompetensutveckling i form av workshops och föreläsningar kring extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, lektionsstruktur, betyg och bedömning. Samtliga medarbetare har varje period givits möjlighet att delta i arbetsplatsträffar (APT), där arbetsmiljöfrågor alltid står på dagordningen. Dagordningen har alltid skickats ut i förväg, och protokoll skrivs. Alla medarbetare har deltagit i medarbetarsamtal på hösten och resultatsamtal under våren. Vid medarbetarsamtalet har medarbetarens individuella handlingsplan med tydliga mål upprättats, vilka sedan har följts upp under vårens resultatsamtal för att skapa tydlighet kring förväntningar. 32

33 Varje period genomförs samverkansmöte där fackliga representanter, skyddsombud och rektor deltar. Vid organisationsförändringar har riskbedömningar genomförts. Varje vecka skriver rektor ett informationsbrev till medarbetarna. Brevet innehåller information om veckan som gått, information om kommande veckas innehåll och information om beslut som fattats på de veckovisa ledningsgruppsmötena. Vid schemaläggning har man strävat efter att tydliggöra pedagogernas uppdrag för att säkerställa att alla medarbetare har minst 30 minuters rast varje dag. Alla lärare deltog i november i en kompetensutvecklingsdag med fokus på digitalt lärande: Så funkar det!. Skolans ledningsgrupp har deltagit i Vittras interna utvecklingsdagar; Kvalitetsforum. Medarbetare har deltagit i HLR-utbildning under hösten. Till jul- och sommaravslutningarna har alla medarbetare inbjudits till gemensamma avslutningsmiddagar och alla har fått en jul- och sommargåva. Alla nya medarbetare har fått en eller flera introduktionsdagar. 33

34 Resultat medarbetare Analys av medarbetarresultat Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2017 Resultat 2017 NMI Ledarindex Engagemang Attraktivitet Vi konstaterar att vi inte till fullo har nått de mål vi uppställde inför läsåret Målet för NMI (nöjd-medarbetar-index) ligger en bit bort, men vi är mycket glada över att värdet har ökat med fem (5) enheter sedan förra årets mätning och att siffran för 2015 års resultat snart är nådd igen. 34