Standardisering inom SEK/IEC Elforsk rapport 13:41

Transkript

1 Standardisering inom SEK/IEC 2012 Elforsk rapport 13:41 Susanne Olausson februari 2013

2 Standardisering inom SEK/IEC 2012 Elforsk rapport 13:41 Susanne Olausson februari 2013

3

4 Förord Denna rapport beskriver standardiseringsarbetet inom det elektrotekniska området och samverkan inom utvalda kommittéer av SEK, IEC och CENELEC. Elektroteknisk standardisering är traditionellt ett område som karaktäriseras av stor internationell samverkan, samarbete mellan statliga organ, tillverkare och användare. Standardiseringsarbetet har tidigare varit en naturlig del i kraftbolagens verksamhet i samband med omfattande utbyggnadsverksamheter, egen konstruktionsverksamhet och för att allmänt upprätthålla en god kunskapsbas hos personalen. Att medverka i etableringen av standards har varit ett bra sätt att tillförsäkra sig om långsiktighet i gjorda investeringar och en garanti för öppen konkurrens mellan olika tillverkare. Underhållsinsatser har också kunnat minskas med hjälp av etablerade standards. Den allt snabbare tekniska utvecklingen har dock satt en ökad press på standardiseringsorganen, kommittéarbetet m.m. för att hinna med innan de facto standarder börjat tillämpas i alltför omfattande grad. Omregleringen på elmarknaden i Sverige har också medfört en skillnad beträffande standardiseringsarbetet. Allt fler av de experter som arbetat med standards är idag placerade vid kraftbolagens konsultverksamheter. Det som tidigare var en naturlig del i kraftbolagens interna kompetensförsörjning är idag utsatt för en kommersiell bedömning fick Elforsk på ägarnas uppdrag uppgiften att samordna kraftbolagens gemensamma standardiseringsarbete inom specifikt det elektrotekniska området. Efter en initial bedömning av verksamheten beslutades att ersättning skulle utgå till de ledamöter inom SEK, IEC och CENELEC som antingen medverkade i utvalda projekt med internationell prägel eller var antingen sekreterare eller ordföranden i svenska tekniska kommittéer (SEK). Elforskprogrammet har drivits med programansvarig, styrgrupp och programstyrelse. Kostnaden för projektet under 2012 har varit drygt 2,5 miljoner kronor. Detta år (2012) ingår i programperioden Finansiärer har varit Svensk Energi och Svenska Kraftnät. Den organisatoriska sammansättningen har under året varit: Programansvarig: Susanne Olausson, Elforsk AB Styrgrupp: Erik Thunberg, Svenska Kraftnät Per Norberg, Vattenfall Eldistribution AB, ordf Thomas Pehrsson, E.ON Elnät Sverige AB Olle Hansson, Fortum Distribution AB Sven Olof Kindstedt, Mälarenergi Programstyrelse: Kjell Jansson, Svensk Energi, ordf Anders Richert, Svensk Energi Bosse Andersson, Svensk Energi Erik Thunberg, Svenska Kraftnät Cecilia Öhman, svensk Fjärrvärme Per Norberg, Vattenfall AB Inge Pierre, Svensk Energi Helena Sellerholm, Elforsk AB Susanne Olausson, Elforsk AB

5 Sammanfattning Energiföretagens branschgemensamma standardiseringsverksamhet inom SEK under 2010, kort beskrivning av kommittéerna samt utdrag ur denna Elforsk rapport. TK 4 - Vattenturbiner TK 4 är den svenska spegelkommittén till den internationella IEC TC 4. IEC TC 4 ansvarar för att utarbeta och revidera standarder och tekniska rapporter som behandlar konstruktion, tillverkning, idrifttagning, provning, drift och underhåll av vattenkraftmaskiner, dvs. turbiner, magasineringspumpar och pumpturbiner av alla slag inklusive tillhörande utrustning. Fyra ordinarie möten har hållits i TK4. Dessutom har sex möten hållits i den nationella arbetsgruppen för vibrationer. Vi har även varit representerade på nio internationella arbetsgruppsmöten. Den 23 januari hölls möte nummer 2000 till vilket pensionerade ledamöter inbjöds. Under året har vi hållit kontakt med TK2 samt Luleå Tekniska Universitet genom den nationella arbetsgruppen för vibrationer. Vi samarbetar även med TK57 angående frågor rörande kontrollutrustning och kommunikation. TK4 är även ett forum för diskussioner runt återkommande frågeställningar i branschen. TK 11 - Elektriska luftledningar för starkström TK 11 är den svenska spegelkommittén till de internationella kommitteérna CENELEC BTTF 129-1, CENELEC BTTF 132-1, CENELEC TC 11, IEC TC 11 och IEC TC 7. TK 11 behandlar komponenter i kraftledningar (master, fundament, monteringsdetaljer) som inte behandlas av andra tekniska kommittéer. För ledare och isolatorer, som behandlas av TC 7 respektive TC 36, arbetar TC 11 bara med konstruktionsvillkor. TC 11 behandlar kraftledningens tillförlitlighet, liksom säkerhetsaspekter inklusive luftavstånd, mekanisk provning av master, fundament och monteringsdetaljer. Standarder för kraftledningar har tidigare varit rent nationella, men håller i Europa på att ersättas med gemensamma standarder som också innehåller särskilda avsnitt för tillämpning i de olika länderna. TK11 utarbetar standarder som behandlar säkerhetsnivåer och mekaniska belastningar för kraftledningar. Vidare så anger standarderna mekaniska krav, elektriska krav, kvalitetskrav samt tillverkningskrav för olika komponenter som exempelvis stolpar, ledningstillbehör och fundament. I Sverige så ingår även linor i TK11:s ansvarsområde eftersom TK7 här har uppgått i TK11. Standardisering av isolatorer samt isolationskoordination för kraftledningar sker i samråd med TK36 och TK28, som har ett övergripande ansvar för dessa frågor. Utarbetande av standard för jordning av kraftledningar ingår numera i TK11:s ansvarsområde sedan föreskrifterna till viss del har ersatts av standarder. TK 13 - Elmätare och utrustning för belastningsstyrning TK 13 är den svenska spegelkommittén till de internationella CENELEC TC 13 och IEC TC 13. IEC TC 13 utarbetar internationella standarder för utrustning för mätning av elektrisk energi och för belastningsstyrning. Exempel på sådan utrustning är elmätare för aktiv och reaktiv energi, liksom kopplingsur, rundstyrningsmottagare och system för datakommunikation för avläsning av elmätare och för styrning av tariff och belastning. Under året har ett stort steg tagit mot att gå mot en transparant kommunikationsstruktur för informationsöverföringen inom elmätningen. Kopplingar har börjat byggas så att förutsättningarna för att kunna bygga ett smart elnät börjar finnas. Möjligheterna till utbytbarhet mellan olika fabrikat på mätapparater har blivit mycket större. Tillkommande nya standards på elmätarsidan stödjer en samnordisk slutkundsmarknad. Ett internationellt arbete har initierats av Sverige för att utveckla ett digitalt gränssnitt mellan elmätningen och det smarta hemmet. En ny svensk nationell standard för elmätarskåp har publicerats. TK 17AC - Kopplingsapparater och kopplingsutrustning för högspänning TK 17AC är den svenska spegelkommittén till de internationella CENELEC TC 17AC, CENELEC TC 17C, IEC SC 17A, IEC SC 17C, IEC SC 32A, IEC TC 17 och IEC TC 32. IEC SC 17A och SC 17C utarbetar och underhåller standarder för kopplingsapparater respektive kopplingsutrustningar för högspänning, med tillhörande utrustning, för styrning, drivning, mätning och signalering. IEC SC 32A utarbetar och underhåller standarder för högspänningssäkringar. Arbetsområdet för TK 17AC är brytare, frånskiljare, jordare, etc., tillhörande kopplingsutrustningar för både distributions- och transmissionsspänning, kombinationer av apparater i kapslade ställverk t.ex. GIS samt dessutom högspänningssäkringar. Under 2012 har ca 30 dokument remissbehandlats och svar respektive röstning inskickats till IEC och CENELEC.

6 TK 20 Kraftkablar och installationskablar TK 17AC är den svenska spegelkommittén till de internationella CENELEC TC 20 och IEC TC 20. Arbetet inom TK20 är fokuserat på revidering av standarder inom IEC och CENELEC. Inom CENELEC har man nu färdigställt omvandlingen av HD 21 och HD 22 till EN och Sverige har nu SS-EN xxx för hela sortimentet. Den svenska kraftkabelstandardiseringen följer CENELEC samt IEC. Det är endast installationskabelstandarderna som är rent svenska. För 1 kv-, mellanspännings- samt högspänningskablar är de svenska standarderna helt baserade på motsvarande underlag från CENELEC (HD-dokument). En stor mängd standarder för provning under tillverkning från IEC (60811) har redigerats om samt även överförts till Europanormer och kommer i Sverige som SS-EN. Det rent tekniska innehållet har emellertid inte ändrats utom där rena felaktigheter upptäckts. TK 57 - Styrning av kraftsystem och tillhörande kommunikation TK 57 är den svenska spegelkommittén till den internationella IEC TC 57. IEC TC 57 utarbetar internationella standarder för utrustning och system för styrning av kraftsystem, inklusive EMS, SCADA, distansskydd och rundstyrning, för planering, drift och underhåll av kraftsystem. I det ingår system för styrning inom kontrollrum, ställverk och enskilda kraftstationer liksom utrustning och system för fjärrstyrning och databaser. De särskilda förhållanden som råder i högspänningsanläggningar beaktas särskilt. Arbetet med standardiseringen inom TK57 är fördelat dels som arbete i TK57, och dels i de internationella arbetsgrupperna 13 och 15, 17 och 18 ingående i IEC TC57. TK 69 - Elbilsdrift TK 17AC är den svenska spegelkommittén till de internationella CENELEC TC 69X och IEC TC 69. IEC TC 69 utarbetar internationella standarder för vägfordon som helt eller delvis drivs med el från medförda strömkällor och för eldrivna truckar. CENELEC TC 69X utarbetar europeiska standarder för vägfordon som helt eller delvis drivs med el från medförda strömkällor, särskilt avseende: stationär laddningsutrustning lnslutning mellan fordon och yttre laddningsutrustning elsäkerhet Andra elinstallationer i fordon, t ex för belysning, är undantagna. Elforsk har stöttat Svenskt deltagande i standardisering inom SEK/TK69 Elbilsdrift, IEC/TC69 Charging of electrical vehicles and electrical trucks. Genom IEC/TC69 sker även samarbete med ISO och SIS/TK517 för standardisering av kommunikation med fordon för laddning. Kontakter finns även med andra berörda kommittéer inom SEK. TK 94/95 - Reläer och reläskydd TK 94/95 är den svenska spegelkommittén till de internationella IEC TC 94, IEC TC 95 och CENELEC TC 94. IEC TC 94 utarbetar internationella standarder för icke-mätande reläer för användning inom alla områden inom elektrotekniken. IEC TC 95 utarbetar internationella standarder för mätande reläer och reläskydd, särskilt med avseende på att de i olika kombinationer används för att bygga upp system för skydd i elnät och samverkar med system för styrning och övervakning. Verksamheten inom TK95 (mätande reläer och reläskydd) har alltid varit av stort intresse för svensk industri, både tillverkare och användare av skydd. Genom att det sedan länge funnits ett väl fungerande samarbete har den svenska kommittén under åren kunnat bidra stort även i den internationella standardiseringen. TK Elektromagnetiska fält - Gränsvärden och mätmetoder TK 106 är den svenska spegelkommittén till de internationella IEC TC 106 och CENELEC TC 106X. IEC TC 106 arbetar med standardisering av metoder för mätning och beräkning för bedömning av människors exponering för elektriska, magnetiska och elektromagnetiska fält. I uppgiften ingår: karakterisering av den elektromagnetiska miljön, vad avser människors exponering mätmetoder, instrument och rutiner beräkningsmetoder metoder för bedömning av exponeringen från bestämda källor grundstandarder för andra källor bedömning av osäkerhet. Hela området från 0 Hz till 300 GHz omfattas. I arbetet ingår inte att bestämma gränser för exponering, eller metoder för att minska exponering. Eftersom arbetet med att få ett gällande EU-Direktiv nu ser ljusare ut, kommer kanske snart de kvarstående frågorna angående vilka mät- och beräkningsmetoder samt vilka insats- /gränsvärden som skall gälla, att vara besvarade. Detta leder i sin tur till att standardiseringsarbetet kan ta fart framåt. Arbetsmiljöverket kommer då att skriva en vägledning för hur Sverige skall uppfylla EU-direktivet. De regler som vi skall följa för att uppfylla de elektriska fältnivåerna blir av stor betydelse för hur framtida arbeten med spänning (AMS) kommer att möjliggöra underhålls- och reparationsarbeten, utan att driftsituationen behöver påverkas.

7 TK EMC - Elektromagnetisk kompatibilitet TK EMC är den svenska spegelkommittén till de internationella CENELEC TC 210, IEC SC 77A, IEC SC 77B, IEC CIS/A, IEC CIS/B, IEC CIS/C, IEC CIS/D, IEC CIS/E, IEC CIS/F, IEC CIS/G, IEC CIS/H, IEC CIS/I, IEC TC 77, IEC CISPR och CENELEC ETSI/JWG EMC. IEC TC 77 utarbetar standarder och tekniska rapporter inom området elektromagnetisk kompatibilitet (EMC), med särskild inriktning på allmänna tillämpningar och för användning av produktkommittéer och inom industrin. Arbetet inom TC 77 omfattar immunitet inom hela frekvensspektrat, emission i frekvensområdet under 9 khz (t.ex. övertoner) och sådana fenomen i frekvensområdet däröver som inte behandlas inom CISPR. CISPR utarbetar internationella standarder som behandlar EMC i frekvensområdet från 9 khz till 400 GHz, till skydd för radiotrafiken. För elnätsföretagens vidkommande framstår standardiseringen, med syfte att uppnå elektromagnetisk kompatibilitet inom frekvensområdet khz för ledningsbundna störningar, som den mest angelägna aktiviteten inom det standardiseringsområde som SEK TK EMC ansvarar för i Sverige. På internationell nivå erfordrar denna standardisering ett samarbete mellan IEC TC 77, IEC SC 77A, IEC SC 77B och CISPER.

8 Innehåll 1 Inledning 1 2 Kommittéer TK4 Vattenturbiner Syftet med standardiseringen Värdet av branschens deltagande i arbetet internationellt Redovisning av under året utfört arbete och dagsläget Viktiga framsteg TK11 Elektriska luftledningar för starkström Syftet med standardiseringen Värdet av svenskt deltagande nationellt/internationellt Redovisning av dagsläget Viktiga framsteg... 7 TK 13 Elmätare och utrustning för belastningsstyrning Syftet med standardiseringen Värdet av svenskt deltagande i internationell grupp Redovisning av dagsläget Viktiga framsteg Behov av fortsatt arbete TK17A/C Kopplingsapparater och kopplingsutrustning för högspänning Om TK 17AC Värdet av branschens deltagande nationellt/internationellt Redovisning av under året utfört arbete Dagsläget och viktiga framsteg Arbete som pågår Fortsatt arbete under TK 20 Kraftkablar och installationskablar Syftet med standardiseringen Värdet av svenskt deltagande i internationell grupp Redovisning av dagsläget Viktiga framsteg Behov av fortsatt arbete TK 57 Styrning av kraftsystem och tillhörande kommunikation Sammanfattning Syftet med standardiseringen Värdet av svenskt deltagande i internationell grupp Redovisning av dagsläget Viktiga framsteg Behov av fortsatt arbete TK 69 Elbilsdrift Syfte med standardiseringen Värdet av svenskt deltagande i internationell grupp Redovisning av dagsläget Viktiga framsteg Behov av fortsatt arbete TK 94/95 Reläer och reläskydd Syftet med standardiseringen Verksamhet under Värdet av svenskt deltagande i internationell grupp Behov av fortsatt arbete TK 106 Elektromagnetiska fält Gränsvärden och mätmetoder Syftet med standardiseringen... 26

9 2.9.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/internationellt Viktiga framsteg Sammanfattning TK EMC Elektromagnetisk kompatibilitet Syftet med standardiseringen Värdet av svenskt deltagande i standardiseringen Redovisning av dagsläget Behov av fortsatt arbete... 30

10 1 Inledning Sedan 1995 har Elforsk samordnat finansieringen av elföretagens medverkan i SEK:s tekniska kommittéer och internationella motsvarigheter inom IEC och CENELEC. Finansieringen har gällt ordförande eller sekreterare samt deltagande i internationella arbetsgrupper. Det är av stor vikt att användarsynpunkter beaktas i standardiseringsarbetet. Detta projekt har gjort det möjligt för elföretagen att tillförsäkra sig att det finns användarrepresentanter i för dem viktiga kommittéer. 1

11 2 Kommittéer 2.1 TK4 Vattenturbiner Ordförande: Niklas Dahlbäck, Vattenfall AB Vattenkraft Sekreterare: Anders Bard, SWECO Energuide AB Åke Grahn, Vattenfall AB Vattenkraft Arbetsgrupper (Working Groups) Åke Grahn/Anders Bard JWG1 with ISO Vibrations in hydraulic machines Håkan Hermansson WG14 Speed regulation systems Niklas Dahlbäck WG18 Scale effects Jörgen Tyrebo WG25 Acceptance tests for hydraulic turbines WG27 Revision of IEC 60609(1978): Cavitation pitting evaluation in hydraulic turbines, storage pumps and pump turbines Niklas Dahlbäck MT 28: Rev of IEC Field acceptance tests to determine the hydraulic performance of hydraulic turbines, storage pumps and pumpturbines WG 29: Particle Erosion Per Andersson WG 30: Hydropower equipment installation Carl-Maikel Högström MT 31: Revision of the IEC Syftet med standardiseringen Internationellt accepterade standarder och riktlinjer är ett värdefullt stöd vid upphandling och kontroll av leveranser och ger dessutom likvärdiga förutsättningar för olika leverantörer vilket ökar rättvisan vid anbudsutvärdering. Eftersom standarder dessutom skrivs utifrån vunna erfarenheter tillför de branschen ett kunnande och minskar risken för att historiska misstag återupprepas Värdet av branschens deltagande i arbetet internationellt Den svenska turbinparken domineras av lågfallsanläggningar med kaplanturbiner till skillnad från den internationella som domineras av francisturbiner. Sverige har även en avreglerad elmarknad. Dessa och andra skillnader mot internationella förhållanden gör att en viktig funktion för TK4 är att påverka det internationella normarbetet med synpunkter som är betydelsefulla ur svensk synvinkel Redovisning av under året utfört arbete och dagsläget Kommittén har vid årets utgång, nio medlemmar som representerar kraftbolag, leverantörer och konsulter. Aktiviteten har varit stor under året: Fyra ordinarie möten har hållits i TK4. Dessutom har sex möten hållits i den nationella arbetsgruppen för vibrationer. Vi har även varit representerade på nio internationella arbetsgruppsmöten. Den 23 januari hölls möte nummer 2000 till vilket pensionerade ledamöter inbjöds. Mötet avslutades med restaurangbesök. 2

12 Under året har vi hållit kontakt med TK2 samt Luleå Tekniska Universitet genom den nationella arbetsgruppen för vibrationer. Vi samarbetar även med TK57 angående frågor rörande kontrollutrustning och kommunikation. TK4 är även ett forum för diskussioner runt återkommande frågeställningar i branschen. Arbetet inom TK4s arbetsområde kommer att pågå under överskådlig tid eftersom ändringar i förutsättningar skapar behov av nya standarder eller revision av redan gällande Viktiga framsteg Vibrationer Den nationella arbetsgruppen för vibrationer som bildades 2006 har under 2012 haft en intensiv verksamhet: Förutom nationella möten har Åke Grahn deltagit i tre, och Anders Bard i ett internationellt möte tillsammans med IEC och ISO-delegater från olika länder. En databas har utvecklats och kompletterats med data från aktörer i olika länder. Arbetet, som inleddes under 2008, med att identifiera relevanta parametrar har fortsatt under Data och analyser ska ligga till grund för en omarbetning och sammanslagning av ISO-normerna (axelvibrationer) och (lagerhus). Arbetsgruppen har gjort analyser som visar hur data är statistiskt fördelade, vilken gruppering av data som är mest relevant, hur gränsvärden ska sättas och användas. Under 2013 gick det även att statistiskt visa att andelen problemaggregat ökar med storleken på vibrationer. Ett samarbetsprojekt har slutförts mellan Luleå Tekniska Universitet, Vattenfall R&D AB, Vattenfall AB Vattenkraft och SWECO ENERGUIDE AB. Syftet var att koppla ihop standardiseringsarbetet med forskningen på rotordynamik. I projekten ingår även att utreda den så kallade 4- givarmetodens potential som standardiserad mätmetod. Verifierande mätningar har utförts under 2013 på ett antal aggregat. Arbetsgruppen har även föreslagit och i den internationella arbetsgruppen fått gehör för tanken att standarden ska ange gränsvärden som ska användas för att föreskriva vibrationsutredningar med noggrannare mätmetoder, i stället för att fungera som rena garantigränser. Därmed kan mer realistiska gränser införas som bättre speglar verkliga förhållanden. I den nuvarande normen ligger gränsvärdena på en orealistiskt hög nivå vilket är ett resultat av att de används som rena garantigränser. Gränsvärden har tagits fram ur de statistiska analyserna för de grupper som identifierats som relevanta. Jämförelser har gjort med existerande internationella normer för att den nya IEC/ISO-normen inte ska avvika i onödan. Vi har dock hittat allvarliga brister i existerande vibrationsnormer av nationell karaktär vilket ytterligare stärker behovet av en genomtänkt internationell standard. 3

13 Turbinmontage Peter Altzar och Per Andersson har deltagit i två möten i WG30 Hydropower equipment installation. Arbetet har kommit långt och flertalet av de gränsvärden som ska ingå i standarden är nu fastställda. I möjligaste mån har gränsvärdena harmoniserats med gällande internationella och nationella normer. Modellprov Modellprov används bland annat för att verifiera prototypturbinens förväntade prestanda, det vill säga dess verkningsgrad, kavitationsegenskaper, rusningsvarvtal mm. I dessa situationer ställs stora krav på modellprovets utförande och noggrannhet. För ändamålet finns en internationell standard som i detalj beskriver genomförandet. En underhållsgrupp MT32 som planerar en revision av standarden har hållit två möten under året. Carl-Maikel Högström, Vattenfall R&D har, beroende på begränsad budget, inte deltagit men följt arbetet hemifrån. Verkningsgradsuppräkning IEC62097 gavs ut 2009 och amendment gavs ut Arbete har under 2012 inletts för att revidera standarden bland annat genom att ta bort den övergripande uppräkningen och enbart behålla den komponentvisa eftersom de båda metoderna gav något olika resultat. Verkningsgradsmätning Niklas Dahlbäck deltog i ett internationellt möte. Arbetet syftar på sikt till att utarbeta en standard för flödesmätning. Den nuvarande fasen innebär att mätdata samlas in från mätningar där flera metoder använts parallellt. Från svensk sida verkar vi för att normarbetet även ska innefatta jämförande indexprov. TK4 samarbetar med SVC i en under året inrättad arbetsgrupp beträffande utveckling av metoder för jämförande indexprov dvs prov före och efter löphjulsbyte. Syftet är att ta fram en nationell standard samt att påverka den internationella. Livstidsbedömning En ny grupp startades under 2011 med syfte att hitta metoder att fastställa den återstående livslängden för turbiner. Magnus Nilsson, Vattenfall Vattenkraft AB, har deltagit i två internationella möten under Behov av fortsatt arbete Förutom att det pågående arbetet i de internationella arbetsgrupperna måste slutföras, har behov av standarder identifierats för följande områden: 1. Standard för jämförande indexprov. 2. Riktlinjer för val av miljöanpassade smörjoljor 3. Riktlinjer för hantering av högre rusningsvarvtal pga. löphjulsbyte. 4. Kaplannav med självsmörjande lager 5. Gibsonmetoden för flödesmätning 6. Regler för beräkning av produktion 7. Skyddssystem (aktualiserat av haveriet i Sayano, Ryssland 4

14 2.2 TK11 Elektriska luftledningar för starkström Lillemor Carlshem (Ordförande), Svenska Kraftnät Stefan Lindström (Sekreterare), Pöyry SwedPower AB Claes Ahlrot, E.ON Elnät Sverige AB Ulf Carlsson, Svenska Elektrikerförbundet Lars Hansson, Elsäkerhetsverket Jörgen Martinsson, Necks Electric AB Jan Rydenstrand, SWECO Energuide AB Svante Skeppstedt, SEK Svensk Elstandard Helena Stridh, Skanova Willy Theis, Skanova Fredrik Warme, Amo Kabel AB TK11 utarbetar standarder som behandlar säkerhetsnivåer och mekaniska belastningar för kraftledningar. Vidare så anger standarderna mekaniska krav, elektriska krav, kvalitetskrav samt tillverkningskrav för olika komponenter som exempelvis stolpar, ledningstillbehör och fundament. I Sverige så ingår även linor i TK11:s ansvarsområde eftersom TK7 här har uppgått i TK11. Standardisering av isolatorer samt isolationskoordination för kraftledningar sker i samråd med TK36 och TK28, som har ett övergripande ansvar för dessa frågor. Utarbetande av standard för jordning av kraftledningar ingår numera i TK11:s ansvarsområde sedan föreskrifterna till viss del har ersatts av standarder Syftet med standardiseringen Övergripande syftet med standarder för kraftledningar på nationell nivå är att ge anvisningar till de som konstruerar och bygger ledningar så att de färdiga ledningarna uppfyller förväntade krav på beständighet samt på drifts- och personsäkerhet. På europeisk nivå så tillkommer önskemålet om fri rörlighet för tjänster mellan länderna. Ambitionen med de sameuropeiska standarderna har därför varit att till exempel konsulter eller entreprenörer från ett land utan hinder skall kunna verka i ett annat land. De nationella standarderna har då setts som handelshinder och målet har varit att undanröja detta hinder genom att standarderna i respektive land ersätts med en sameuropeisk standard Värdet av svenskt deltagande nationellt/internationellt Ett stort problem med den eftersträvade likriktningen av standarderna för kraftledningar i Europa är att det i de enskilda länderna under årens lopp har byggts upp helt skilda system av nationella standarder, regelverk och praxis för kraftledningar, vilket har medfört att ledningar i olika länder kan skilja sig högst markant från varandra beträffande, konstruktion, materialval, utförande mm, trots att de yttre förutsättningarna kan vara likvärdiga. 5

15 Att över en natt då förändra regelverket, så att det blir samma i hela Europa, skulle därför medföra stort besvär och avsevärda kostnader för medlemsländerna som knappast uppvägs av fördelarna med den förbättrade rörligheten för tjänster. Europastandarderna för kraftledningar har därför rätt omfattande nationella bilagor. Den svenska är bland de tjockaste och innehållet motsvarar i princip de gamla svenska standarderna. Genom att deltaga i standardiseringsarbetet på europeisk nivå så kan vi dels slå vakt om de delarna i det svenska regelverket som vi anser värdefulla och dels ta intryck av lösningar från andra länder som kan förbättra det svenska regelverket. Vi kan dessutom vara med och påverka utformningen av de gemensamma standarderna så att eventuella negativa konsekvenser för Svenskt vidkommande blir så små som möjligt när dessa standarder införs i Sverige Redovisning av dagsläget Arbetet i CENLEC TC11 WG09 avslutades under första kvartalet 2012 i och med publiceringen av FprEN :2012. Arbetet inleddes 2008 och hade som mål att slå ihop de båda europastandarderna för kraftledningar: EN (för ledningar över 45 kv) och EN (för ledningar över 1 kv och upp till 45 kv) samt att genomföra en genomgripande revision av innehållet i den sammanslagna standarden, som övertar namnet EN Revisionen hade bland annat som syfte att minska omfånget på de nationella bilagorna samt att öka överensstämmelsen mellan Eurokoderna för kraftledningar och Eurokoderna för övriga byggnadskonstruktioner. Sveriges representant i WG 09 har varit Jan Rydenstrand, Sweco. Relativt få länder har deltagit aktivt i arbetet, vilket inneburit att Sverige har haft ett visst inflytande på slutresultatet. I gengäld har vi fått ägna mycket tid att gå igenom och komma med synpunkter på allt underlag och även att utarbeta egna förslag på vissa delar av standarden. Ungefär samtidigt som arbetet i WG 09 inleddes så började TK11 titta på en revidering av de nationella annexen till EN och EN Detta föranleddes dels av de förändringar som har skett med föreskrifterna för elektriska anläggningar i Sverige och dels på grund av att nationella byggbestämmelser, som i stor utsträckning låg till grund för avsnittet i de svenska nationella annexen beträffande mekanisk laster och hållfasthet, har ersatts av Eurokoderna. Arbetet med revideringen av de nationella annexen fick dock stå tillbaka under andra halvan av 2010 och under 2011 på grund av allt arbete med revisionen av EN på europeisk nivå. I och med att det arbetet blev klart under första kvartalet 2012 så kunde kommittén koncentrera sig mer på revisionen av de nationella annexen och när detta skrivs så är annexet för EN färdigställt, medan det återstår en del arbete på annexet till EN

16 2.2.4 Viktiga framsteg På europanivå är det naturligtvis ett framsteg att man har blivit klar med FprEN :2012, även om ambitionen att få ner omfånget på de nationella tilläggen har inneburit att standarden nu i många fall innehåller ett flertal alternativ (som mest nio olika) för de avsnitt där man inte kunnat enas. Sammanslagningen till en standard ser vi dock enbart som positiv. På nationell nivå så får väl det nya svenska annexet till EN betraktas som ett framsteg. 7

17 2.3 TK 13 Elmätare och utrustning för belastningsstyrning Thomas Pehrsson, E. ON. Nät AB (Ordförande) Ulf Hagstrand, Sweco Energuide AB (Sekreterare) Kent Andersson, Garo AB Kent Andersson, Schneider Electric Sverige AB (nytillträdd under året) Ulf Embretsen, ABB Automation Technologies AB Frank Erlandsson, Eldon Vasa AB Per Nääs, Vattenfall Eldistribution AB Stefan Svensson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syftet med standardiseringen Standardiseringen omfattar Elmätare och belastningsstyrutrustning som används för att mäta och kontrollera elektrisk energi i kraftverk, längs överföring, distribution och leverans till kunder i industrin, handel samt fastigheter och bostäder. Mätsystemen lämnar uppgifter för fakturering, marknadens behov och för elnätets drift, energistyrning, kundinformation och andra ändamål. Det pågående standardiseringsarbetet (IEC TC13) utförs i fyra arbetsgrupper och tre projekt: WG11, elmätare, ansvarar för tester för typgodkännande, acceptanstester och produktens säkerhet. Tre separata projekt rapporterar till WG 11: PT omfattar mätare för reaktiv energi (klasser 0,5 och 1) med svenskt ledarskap; PT täcker säkerhet av elmätutrustning; PT 62057, ansvarar för att utveckla standards för testutrustning, tekniker och metoder för elenergimätare; WG 13, Tillförlitligheten av elmätare, ansvarar för att utveckla metoder för hantering av pålitlighet, inklusive prognos och bedömning av utrustningens tillförlitlighet och hållbarhet i fält. Gruppen ansvarar även för metoder för testning av programvaror. Huvuddelen av moderna elmätares funktion ligger i mjukvarorna. WG 14, Datautbyte av uppgifter vid mätaravläsning, styrning av tariffer och belastningsstyrning. Arbetsgruppen är ansvarig för utvecklingen av datamodeller och kommunikationsprotokoll för utbyte av uppgifter i mätutrustning och för kommunikation med andra apparater och program. WG 15, Elmätare med betalningssystem (Prepayment), ansvarar för betalningssystem och betalningsmätare, inbegripet typtestning av sådana elmätare. I Europa antas IECs standards inom området genom ett samarbetsavtal mellan IEC och CENELEC generellt som europeiska standarder (EN 5XXXX). För att stödja de särskilda kraven från europeiska mätinstrumentdirektivet 8

18 (MID) för aktiva elenergimätare utvecklar CENELEC europeiska produktstandards i serien. Dessa är baserade på metrologin från IEC och serierna. Experterna i CENELEC TC 13 är en delmängd av de som ingår IEC TC13 för att undvika dubbelarbete i största möjliga mån. För att uppfylla EUs mandat M/441 rörande standardisering av Smart Metering, utvecklar CTC 13 standards (protokoll och gränssnitt) för utbyte av information från smarta mätare i en särskild arbetsgrupp WG02. Detta sker i nära samarbete med IEC TC13 och andra standardiseringsorgan som CEN TC294(vatten,värme,gas), CEN 205 (HBES) samt ETSI M2M(home automation). Gemensamma samarbetsgrupper finns med andra TC, bla TC57( nätstationsautomation) för harmonisering mellan CIM och DLMS COSEM. Den svenska TK13 inom Svensk Elstandard ansvarar förutom för ovanstående även för utformningen av standards för mätartavlor och skåp som är nationella standards. Den svenska TK13 samverkar dessutom med övriga nordiska systerorganisationer (TK13) i det informella samverkansforumet NOREK TK13, detta för att stärka samnordiska intressen då det gäller elmätarutveckling Värdet av svenskt deltagande i internationell grupp Tillverkningen av elmätare är idag i Sverige av blygsam omfattning och svenska elnätsföretag måste i stor omfattning köpa mätare tillverkade i länder med andra klimatförutsättningar än de som råder i Sverige. Därför måste ett svenskt deltagande i den internationella standardisering vara aktivt för att garantera att elmätare även i fortsättningen tillverkas med specifikationer som är anpassade till de klimatförutsättningar som finns i Sverige. Detta gäller inte bara temperaturklasser utan även tåligheten mot stötspänningar. Den utbyggnad av fjärravläsning av elmätare som skett i Sverige gjordes före det att Smart Grid och Smart Metering blev aktuella. Detta innebär att dagens mätarpopulation i landet till stor del saknar mätare med generella standardiserade datagränssnitt som uppfyller EUs och därmed svenska kommande krav på utbytbarhet av information inom mätningen. Det är därför av största vikt med ett aktivt svenskt deltagande i de internationella grupperna som utvecklar nästa generations mätare för att säkerställa att svenska krav inte tappas bort. Med krav avses här hur den svenska omreglerade elmarknaden fungerar idag och den kommande samnordiska slutkundsmarknaden liksom den begynnande marknaden för Demand respons Redovisning av dagsläget IEC WG 11 påbörjade en översyn av IEC 62052/62053 serierna år Krav och typtestmetoder kommer att läggas till samt att man infogar förändringar från horisontella standards. De nya normerna bör finnas tillgängliga senast

19 PT kommer att fortsätta att arbeta med produktsäkerhetsstandarden IEC , som ska publiceras under år Alla säkerhetsrelaterade aspekter kommer att behandlas i denna standard, de kommer därför att exkluderas från de andra typerna av teststandards. PT kommer att fortsätta att arbeta med metodutveckling av testutrustningar för laboratorier och utrustning för fälttestning. De nya normerna bör hinna offentliggöras år WG 13 reviderar sin serie (tillförlitlighet) så att den omreglerade elmarknadens behov tillgodoses. WG 14 har utökat programpaketet IEC DLMS/COSEM så att marknadens behov av smarta elmätare kan tillgodoses. Nya normerna har publicerats under Arbetet kommer att fortsätta med tester mot typfall (Use Cases) för att säkerställa så att alla krav identifieras och är uppfyllda i seriens protokoll. I slutet av åren har ett svenskt arbete initierats som berör hur realtidsvärden ska överföras från den legala mätningen till det smarta hemmet/byggnaden. En digital utgång på elmätarna för slutkundernas ändamål. Arbetet kommer från Proaktivt Forum som är en samverkan mellan Svensk Energi och ElmaterielLeverantörernas Förening EL. Förslaget till standardiseringsarbete (13/1518/NP) är ute för omröstning till 1 februari Då betalningsmätning bara är en av de avancerade funktionerna bland de smarta mätfunktionerna, ses WG15 över i syfte att utsträcka arbetsfältet till alla funktioner inom Smart Metering. Ett nytt namn som diskuteras är multifunction, exempel på funktioner som kommer att föras hit är tidshållning och ruckning av klockor. CENELEC Arbetet inom WG 01 startade upp i början av Under 2012 levererades en teknisk rapport som behandlar störningsproblematiken inom frekvensområdet 2-150kHz. Den Tekniska rapporten innehåller förslag på testmetoder för att säkerställa att elektroniska elmätare ej störs ut av vanligt förekommande utrustning i elnäten och hemmen. Arbetet drivs vidare inom IEC TC66 för att täcka in frekvensområdetområdet mer generellt. Detta arbete beräknas vara klart under Inom arbetsgrupp WG 02 har rapporten för Smart Meterings generella kommunikationsstruktur publicerats under året. Arbete pågår nu för att täcka in de luckor som uppmärksammats. Luckorna berör främst utbytbarhet från elnätföretagens kundinformationssystem ner till slutkundernas hemautomation. Mätningen är den viktiga länken i mitten av kommunikationskedjan på elmarknaden. TC13 samverkar med TC57 och TC 294 uppåt samt ETSI M2M nedåt i kedjan. Här pågår mappning av framförallt datamodellerna för att säkerställa utbytbarhet mellan standardserierna. Under året har det fastslagits att alla tillkommande kommunikationsprotokoll inom den smarta elmätningen ska vara baserade på DLMS COSEM s datamodell och OBIS objektkoder. Under året har därför konkurrerande protokollfamiljer med egna modeller påbörjat en anpassning av sina modeller. Detta gäller te.x. Open Meter och OSGP (echelon). Detta med syftet att säkerställa interoperability inom den smarta mätningen. Övriga återstående delar av smart metering är främst uttestning mot användarfall (Use Cases) och regelverk och standards för datasäkerhet och integritetsskydd för slutkunderna. 10

20 I bilaga 1_TK13 beskrivs arbetet in den smarta mätningen närmare. Svensk Elstandard En ny revision (8) av SS Mätarskåp har publicerats under Bland nyheterna kan nämnas att hänsyn är tagen till möjligheter till mikroproduktion hos slutkunderna. För de inbyggda skåpen finns numera en utökad standard för stormtäta skåp, högre IP klass. Under slutet av 2012 har ett nytt arbete påbörjats med att komplettera befintliga elmätarskåp med en ny typ, Markmätarskåp Viktiga framsteg 1. Att man snabbt börjat täppa till bristen på störningsgränsvärden i frekvensbandet khz. 2. Att man enats om hantering av definitionen för reaktiv energi så att det går att standardisera vad som gäller för sådana mätare med större noggrannhet än klass 2. Mätare med större noggrannhet finns sedan många år på marknaden men det finns ingen standard att testa mätarna mot. 3. De accelererade insatserna rörande kommunikationsstandards som medfört en begynnande övergripande samsyn på utbytbarhet av information inom Smart Metering. 4. De snabbt påbörjade insatserna för att harmonisera datamodellerna mellan mätningen och Home Automation(Zigbee och 6LoWPAN) samt mellan mätningen och nätstationsstyrning och automation (CIM och 61850) 5. Det svenska förslaget om den digitala utgången för realtidsvärden för kundernas ändamål. Förslaget förväntas täppa till luckan mellan mätningen och det smarta hemmet. 6. Det nya förslaget till svensk standard för det nya Markmätarskåpet Behov av fortsatt arbete Den internationella och europeiska standardiseringen är mitt inne i en intensiv upprustning av standardportföljen för att klara samhälleliga krav på att de politiskt ställda 20/20/20 målen till 2020 ska kunna uppfyllas. För att kunna svara upp mot detta måste utbytbarhet i informationskedjan finnas från produktion av elenergi via distribution, användning och effektivisering av användningen. Inom standardisering behövs ytterliga insatser på samma nivå som idag för att slutföra den inslagna vägen mot ett fungerande stöd för Smart Metering och Smart Grid samtidigt som datasäkerhet och skydd mot individernas integritet säkerställs. Det är av största vikt med ett svenskt deltagande i detta arbete för att säkerställa att svenska frågor inte faller bort i arbetet. Sverige har de senaste åren varit framgångsrika med att lyfta svenska frågor såsom Frekvensbandet khz och noggrannare standards för reaktiv mätning samt den digitala utgången på elmätarna för kundernas behov. 11

21 2.4 TK17A/C Kopplingsapparater och kopplingsutrustning för högspänning Kontaktperson och sekreterare: Anders Holm, Vattenfall R&D AB IEC SC 17A och SC 17C utarbetar och underhåller standarder för kopplingsapparater respektive kopplingsutrustningar för högspänning, med tillhörande utrustning, för styrning, drivning, mätning och signalering. IEC SC 32A utarbetar och underhåller standarder för högspänningssäkringar Om TK 17AC Arbetsområdet för TK 17AC är brytare, frånskiljare, jordare, etc., tillhörande kopplingsutrustningar för både distributions- och transmissionsspänning, samt högspänningssäkringar. SEK TK 17AC speglar arbetet för följande internationella studie- och tekniska kommittéer och handhar ärenden från dessa internationella kommittéer: IEC TC 17, SC 17A, SC 17C, TC 32, SC 32A, TC 71 CENELEC TC 17A, TC 17C. IEC SC 17A och SC 17C utarbetar och underhåller standarder för kopplingsapparater respektive kopplingsutrustningar för högspänning, med tillhörande utrustning för styrning, drivning, mätning och signalering Värdet av branschens deltagande nationellt/internationellt Högspänningsapparater är en central komponent i kraft och distributionssystem. Dimensionering av dessa apparater har en stor inverkan på säkerhet och tillförlitlighet i systemet. Sverige har med sina klimatförhållande och uppbyggnad av systemet vissa speciella krav på apparater och system som måste tillvaratas. Det sker för närvarande en utveckling mot integrerade och kombinerade apparater där nya provningsförfaranden skall utarbetas det är då viktigt att våra speciella krav kan tillgodoses inom ramen för standarden eftersom annars kostnaden för apparater och system skulle bli onödigt hög. Varför skall elbranschen deltaga i standardiseringsarbetet? I standardiseringen fastläggs flera olika aspekter. Nedan ges några exempel och motiv för varför det är viktigt med deltagande från användarsidan i arbetet med framtagande av nya normer och revision av de gamla. Normerade provnings förfarande I detta arbete är det viktigt att tillverkarna bidrar med sin kunskap om olika konstruktioners styrkor och svagheter så att en optimal provprocedur kan 12

22 fastläggas. Det som behövs från användarsidan är upplysningar om de krav som olika tillämpningar i nätet ger och erfarenheter från tidigare apparaters uppförande i nätet. Driftstatistik som ger vilka påfrestningar en apparat kan utsättas för eller vilka påfrestningar den yttre miljön sätter. Finns inte nationella representanter finns en risk att man provar fel saker eller att man specificerar provningar som inte är representativa för de verkliga driftförhållandena. Detta kan leda till kostnader antingen i för dyra apparater eller apparater som håller fel kvalitet eller till och med kan vara en säkerhetsrisk under vissa förhållanden. Normerade beräkningar För att man skall få jämförbara resultat vid specifikation och dimensionering av apparater och system fastläggs på flera områden standardiserade beräkningsmetoder. I många fall är det förenklade beräkningsförfarande med inbyggda säkerhetsmarginaler som lägger en bas för specifikation av apparaterna eller apparaternas och systemens egenskaper. I detta arbete är det viktigt att de nationella särkraven och förhållandena införs på ett tidigt stadium. Detta för att man inte skall tvingas köpa apparater som är feldimensionerade och därför oekonomiska (för dyra i förhållande till ifrågavarande applikation). De olika ländernas olika systemuppbyggnad och drift- och säkerhetsfilosofi gör att det ofta inte är enbart mellan användare och tillverkare som åsikterna skiljer sig utan lika ofta mellan användare från olika länder. Standardiserade resultat från dessa prov/ beräkningar De standarder som ges ut avses täcka ungefär 90 % av applikationerna inom respektive område i de fall då ett standardiserat utförande avseende prestanda finns normerat. I detta arbete är det ytterst viktigt att man inte ställer vare sig över eller underkrav då man i båda fallen får stora ekonomiska konsekvenser. Vid överkrav så får den standardiserade apparaten ett för högt pris i förhållande till vad som är motiverat utifrån applikationen och vid underkrav så tvingas man att i för många fall gå utanför standard och köpa specialprodukter. I detta arbete är det viktigt att alla nationers användare kommer till tals för att få en så universellt användbar standard som möjligt samtidigt som man måste hålla kraven på en rimlig nivå. Standardiserat utförande I många fall är det; av ekonomiska rationella skäl, av säkerhetsskäl eller för att man hanterar egenskaper som är svåra att prova, viktigt att fastställa vissa standarder avseende fysiskt utförande, det kan gälla standardiserade anslutningar standardiserade fysiska storheter för utbytbarhet med mera. I detta arbete vill olika aktörer på standardiseringsområdet oftast inte förändra den praxis som utvecklats i det egna landet. Detta gör att de flesta länder strävar efter att införa sin nationella standard som internationell eller EU standard. Eftersom Sverige åtagit sig att harmonisera sin nationella standard mot EU så leder detta till att om vi inte bevakar denna aktivitet kan vi på sikt råka ut för stora kostnader i att anpassa våra system till rådande standard. På detta område finner vi att särskilt Frankrike, Tyskland och Italien är aktiva. 13

23 Standardiserad dokumentation I standardisering ingår även att ge riktlinjer för vad som minst måste ingå de dokument som tillverkare och användare tillhandahåller vid ett köp. Samt vilken dokumentation som tillverkaren skall bifoga utrustningen vid leverans. Detta kan gälla ritningar provningsprotokoll resultat från typ och leveransprov reservdelslistor underhållsanvisningar etc. I den nya situationen, med avreglering av marknaden samt trenden att lägga ut alltmer UH arbete på entreprenad, är det viktigt att all typ av dokumentation är utformad på ett sådant sätt att det är möjligt att utnyttja konkurrensutsättningens alla fördelar. Dessa aspekter är inte alltid i tillverkarens intresse då han gärna behåller ett grepp om kunden även efteråt Redovisning av under året utfört arbete TK17 AC har haft ett möte under 2011 resterande arbete har skötts via korrespondens. Arbetet har resulterat i ett antal röster och remissvar till både IEC och CENELEC. Totalt har ett 30 tal dokument behandlats. 9 dokument är färdiga för publicering antingen som ny standard (1) tillägg (2) eller revisioner (6), 10 nya arbeten (CD-DC) har startats Dagsläget och viktiga framsteg Nya reviderade standarder på gång. Inom 17A är följande standarder på väg mot publicering. Revision av standarderna Automatic circuit reclosers and fault interrupters for alternating current systems up to 38 kv, Alternating current switch-fuse combinations for rated voltages above 1 kv up to and including 52 kv, Synthetic testing, Inductive load switching och Seismic qualification for gas-insulated switchgear assemblies for rated voltages above 52 kv har nu slutförts och kommer att publiceras. Introduktionen av spänningsnivåerna 1000 och 1200 kv i relevanta standarder har nu slutförts. Standard för ljudnivåmätning är också publicerad. Inom 17C har standarden för jordbävningsprovning nu publicerats, i nästa revidering skall även vibrationsspektra från andra källor som sprängning och transporter behandlas Arbete som pågår Inom 17A Användarhandledningen för effektbrytarnormen avsedd både för vägledning vid provning och för val av brytare i olika applikationer är nu klar för publikation under En helt ny standard för generatorbrytare baserad på ett IEEE dokument är under utarbetning och färdigbehandlas förmodligen under 2013, Specifikation av tillåten kontaktresistans efter brytprover kommer som ett amendment till Revision av standarden för digitala interface baserade på IEC pågår fortfarande. 14

24 Inom 17C Ett viktigt arbete att ensa två standarder för spännings indikering, Voltage Precence Indicating Systems och Voltage detection Systems skillnader skapar i dag en viss förvirring. Standard för direkt anslutning mellan transformator och GIS är också under utarbetning där är en viktig fråga snabba transienter som kan påverka transformatorn. Gemensamt 17A och 17C En del standarder är generella och behandlas gemensamt av 17Aoch C IEC : Use and handling of SF6 (nytt nummer IEC ) där den tidigare tekniska rapporten nu görs om till standard den har cirkulerats för omröstning och kommentarer kommer för slutlig omröstning under 2013 Revision har pågått under 2012 på huvuddokumentet för 17Aoch C gemensamma avsnitt i standards. En första remiss kom under 2012 fortsatt arbete under Tabell 2-1 till Tabell 2-3 sammanfattar dokumenten som behandlats under 2012: Ändelserna i dokumentnummer indikerar dokumentets status: DC = Draft for Comments (Kommentarer) CD = Committee Draft (Kommentarer) CDV = Committee Draft for Voting (kommentarer och röstning) DTR = Draft Technical Report (Kommentarer och röstning) FDIS = Final Draft International Standard (for voting) (Röstning) 15

25 Tabell 2-1 Dokument som behandlades i TK17AC 2012 och som är under revision Dokumentnr Dokumentnamn 17A/1006/CD IEC ed.2: High-voltage switchgear and controlgear - Part 1: Common specifications 17A/1002/CD Amendment 1 to IEC : High-voltage switchgear and controlgear - Part 109: Alternating current series capacitor bypass switches 17A/1008/DC Introduction of a new sub-clause in IEC Measurement of the resistance of the main circuit as condition check 17A/1031/CD IEC/IEEE : High-voltage switcgear and controlgear - Part : Alternating current generator circuit-breakers 17A/995A/Q Proposed amendment to IEC C/540A/Q Merging Documents IEC of TC 78 with IEC of SC 17C (voltage indicators) 17C/544/CD IEC Ed.1: High-voltage switchgear and controlgear - Part 211: Direct connection between power transformers and gas-insulated metal-enclosed switchgear for rated voltages above 52 kv 17C/554/CD IEC Ed. 2.0: High-voltage switchgear and controlgear - Part 3: Digital interfaces based on IEC C/555/CD IEC/TR Ed. 1.0: High-voltage switchgear and controlgear - Part 307: guidance for the extension of validity of type tests of ac metal-enclosed switchgear and controlgear for rated voltages above 1 kv and up to and including 52 kv 17C/559/DC Request for feedback on IEC/TR ed.1: High-voltage switchgear and controlgear - Part 208: Methods to quantify the steady state, power-frequency electromagnetic fields generated by HV switchgear assemblies and HV/LV prefabricated substations 17C/560/Q Load patterns for Test messages as defined within IEC C/561/DC 17C/562/NP Revision of IEC/TS 'Additional requirements for enclosed switchgear and controlgear from 1 kv to 72,5 kv to be used in severe climatic conditions' PNW 17C-562: High-voltage switchgear and controlgear - Part 212: Compact Equipment Assembly for Distribution Substation (CEADS) [Intended to become IEC if approved] 17C/567/Q Questionnaire from MT 14: Information about market experiences in the use and interpretation of IEC (AC metalenclosed switchgear and controlgear for rated voltages above 1 kv and up to and including 52 kv) 17C/569/CD IEC Ed. 2: High-voltage switchgear and controlgear - Part 3: Digital interfaces based on IEC