Arbete på elektrisk materiel

Transkript

1 Sida 1 (9) *AFEL* *AF EL -* Arbete på elektrisk materiel Innehållsförteckning 1 Arbete på elektrisk materiel Bakgrund Syfte Ordförklaringar Elektriskt arbete Allmänt Elbehörighetskrävande elarbeten Elbehörighetskrävande arbeten inom Försvarsmakten Icke elbehörighetskrävande arbeten Icke elbehörighetskrävande arbeten inom Försvarsmakten Normala skötselåtgärder Arbetsmetoder inom elområdet Bakgrund Arbetsmetoder... 8 Ansvarig enhet, ref: Tekniskt underhållsstöd, ref: FMV:KC Ledstöd, Robert Lind TO-grupp: Ändrad enligt: Upphäver: Förrådsbeteckning: M EL Distribution: FMV:ILS Tinfo

2 Sida 2 1 Arbete på elektrisk materiel 1.1 Bakgrund Utförande av elektriskt arbete har sedan långt tid omgärdats av bestämmelser för att minimera tillbud och olyckor. I den svenska ellagstiftningen finns regler för vem som får utföra elektriskt arbete. I ELSÄK FS 1996:2 Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet m.m. vid elinstallationsarbete samt allmänna råd om tillämpningen av dessa finns regler om krav på behörighet, anställningsförhållande, organisation, kontroll och besiktning som gäller i samband med elinstallationsarbete. Syftet med föreskrifterna är att förebygga bristfällig eller felaktig installation av elektrisk starkströmsanläggning och därigenom förebygga risk för skador på person, husdjur och egendom. Denna föreskrift med tillhörande ändringsföreskrifter finns att nerladda på Elsäkerhetsverkets hemsida, Försvarsmaktens verksamhet skall anpassas mot anvisningarna i ELSÄK FS 1996:2. Detta innebär att Försvarsmakten måste ta del av och följa de riktlinjer och anvisningar som finns i föreskriften och omsätta dess innebörd i den egna verksamheten. Vid utförande av elektriskt arbete skall detta utföras i enlighet med de riktlinjer som finns i SS EN och Starkströmsföreskrifter ELSÄK FS 1999:5 Avdelning C. Se även TO AF EL -009 Kompetensprofiler inom elområdet. Observera! För arbetsgivarens skyldigheter och ansvar vid elektriskt arbete, se Handbok för elsäkerhet inom Försvarsmakten, M H Elsäk. 1.2 Syfte Syftet med denna TO är att klargöra vilka krav som gäller för utförande av elektriskt arbete samt hur de normerade arbetsmetoderna, i Starkströmsföreskrifterna Avdelning C, för utförande av elektriskt arbete skall tillämpas inom Försvarsmakten.

3 Sida Ordförklaringar För förklaring av ord, begrepp och definitioner som används i denna tekniska order, se TO AF EL -005 Elordlista. I ELSÄK-FS 1996:2 används begreppet behörighet. I Försvarsmakten har prefixet el tillförts för att undvika förväxlingar med andra typer av behörighet. Observera! För mer information om elsäkerhet samt synpunkter och frågor angående innehållet i denna TO se, 2 Elektriskt arbete 2.1 Allmänt Elektriskt arbete kan utföras dels som elektriskt arbete och dels som icke elektriskt arbete. Med elektriskt arbete avses arbete på eller nära en elanläggning såsom provning, mätning, reparation, utbyte, ändring, utvidgning, uppförande och besiktning. Med icke elektriskt arbete avses arbete nära en anläggning såsom mekaniskt underhållsarbete, byggnadsarbete, grävarbete, rengöring, målning, etc. och som inte är elektrisk arbete. Kännetecknande för elektriskt arbete och icke elektriskt arbete är det kan finnas en elektrisk fara. Elektriskt arbete delas i sin tur in i två kategorier: Arbetsuppgifter som skall utföras av elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör s.k. elbehörighetskrävande arbete, se pkt 2.2 och 2.3. Arbetsuppgifter som får utföras av annan än elinstallatör. Dock krävs erforderlig kännedom, dvs. man vet hur arbetet skall utföras och hur anläggningen eller anordningen skall kontrolleras innan den tas i bruk, s.k. icke elbehörighetskrävande arbete, se pkt 2.4 och 2.5 Det finns även arbetsuppgifter av elektrisk art som inte utsätter den som utför uppgiften för någon elektrisk fara vilket då benämns normala skötselåtgärder, se pkt 2.5.

4 Sida Elbehörighetskrävande elarbeten Med dessa arbetsuppgifter menas arbeten som skall utföras av elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör. En elinstallatör är en person som erhållit ett behörighetsbevis från Elsäkerhetsverket. Detta bevis beskriver i vilken omfattning som elinstallatören får utföra elektriska arbetsuppgifter. En yrkesman är en person som arbetar under elinstallatörens överinseende. För mer information se elbehörighetsföreskrifterna ELSÄK-FS 1996:2. De arbeten som skall utföras av elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör är: 1. Utförande, ändring eller reparation av fast installerad anläggning. 2. Fast anslutning av eller losskoppling av fast ansluten maskin, apparat, bruksföremål eller annan anordning såsom industrimaskin, lyft- och transportanordning. 3. Utförande, ändring eller reparation av tillfällig anläggning där arbetet kräver verktyg. 4. Utförande, ändring eller reparation av anläggning på fordon och dess påbyggnad när anläggningen utförs för att anslutas till yttre nät med systemspänning överstigande 50 V och arbetet utförs av annan än tillverkaren eller leverantören av fordonet eller dess påbyggnad. Detta gäller inte för den elektriska anläggning som fordras för fordonets drift. 2.3 Elbehörighetskrävande arbeten inom Försvarsmakten Utförande, ändring eller reparation av fast installerad elanläggning, förtydligande Åsyftar ny- och ombyggnation samt reparation av elinstallationer i fastigheter, hangarer, lokaler, containrar och jämförbara lokaler där elinstallationen är fast installerad. Arbetsuppgifterna innebär bl.a. att förlägga ledningar, installationsrör, montera kopplingsutrustningar samt montera tex. ljusarmaturer på väggar eller i tak.

5 Sida Fast anslutning av eller losskoppling av fast ansluten maskin, apparat, bruksföremål eller annan anordning såsom industrimaskin, lyft- och transportanordning, förtydligande När en apparat, maskin, bruksföremål eller annan anordning ansluts till ett matande nät är det av avgörande betydelse på vilket sätt detta sker. Om den ansluts med anslutningsdon (stickpropp) betraktas detta arbete inte som behörighetskrävande. Om det däremot krävs verktyg av något slag för att ansluta eller losskoppla den elektriska utrustningen är arbetsuppgiften att betrakta som behörighetskrävande och skall således utföras av elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatören Utförande, ändring eller reparation av tillfällig elanläggning där arbetet kräver verktyg Detta innebär att när verktyg används för arbete på anslutningskablar med tillhörande anslutningsdon eller för ingrepp i andra elektriska installationer i fältmässig miljö (tillfällig elanläggning) är detta att betrakta som behörighetskrävande. Observera! Detta innebär att reparation eller tillverkning av en skarvkabel för enalt. trefasiga system är elbehörighetskrävande i fältmässig miljö. Anledning till att kraven är hårdare för tillfälliga elanläggningar är att de ofta är utsatta för hård miljö eller omild behandling och skall kunna monteras och demonteras på ett enkelt sätt med bibehållen elsäkerhet. Arbetet kan också utföras i en stressig miljö och under otjänlig väderlek samt svåra ljusförhållanden. Sammantaget innebär det att högre kompetenskrav ställs på personal som utför elektriskt arbete i fältmässig miljö Utförande, ändring eller reparation av elanläggning på fordon och dess påbyggnad när elanläggningen utförs för att anslutas till yttre nät med systemspänning överstigande 50 V och arbetet utförs av annan än tillverkaren eller leverantören av fordonet eller dess påbyggnad. Detta gäller inte för den elektriska anläggning som fordras för fordonets drift. Ny- och ombyggnation samt reparation av elinstallation i en mobil arbetsplats skall utföras av elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör.

6 Sida Icke elbehörighetskrävande arbeten Med dess arbetsuppgifter menas arbeten som får utföras av annan än elinstallatör. Den som utför eller ansvarar för åtgärderna skall ha erforderlig kännedom om gällande krav för respektive åtgärd. Arbetsuppgifter som inte är elbehörighetskrävande är av den typ som privatpersoner kan göra i sin lägenhet, villa, sommarstuga mm. Den ansvarige skall lämna erforderlig instruktion och information om de risker som kan föreligga från elektrisk säkerhetssynpunkt och om hur arbetet skall kontrolleras innan den berörda anläggningen eller anordningen tas i bruk. De arbetsuppgifter som avses är bl.a.: Utbyte av elkopplare och anslutningsdon för högst 16 A, 400 V vilka ingår i fast installerad anläggning med undantag för utrymmen med explosiv miljö. Utbyte av ljuskälla, tex. glödlampa och lysrör, proppsäkring, knivsäkring och liknande förbrukningsmateriel Fast anslutning och utbyte av ljusarmatur i torra icke brandfarliga utrymmen i bostäder. 2.5 Icke elbehörighetskrävande arbeten inom Försvarsmakten Observera! Vid alla elarbeten som utförs inom Försvarsmakten, oavsett om de är elbehörighetskrävande eller ej, är arbetsgivaren ansvarig för säkerheten och att personalen inte skadas. Det är således viktigt att skapa rutiner även för arbetsuppgifter som inte är elbehörighetskrävande. Vid sådana tillfällen kan arbetsgivaren delegera vissa arbetsuppgifter till person med tillräckliga kunskaper. Det bör påpekas att den som utför icke elbehörighetskrävande arbetsuppgifter i hemmet inte med automatik får utföra samma typer av arbetsuppgifter på sin arbetsplats.

7 Sida Normala skötselåtgärder Med normala skötselåtgärder avses kopplingar, säkringsbyten, mätningar, provningar, felsökning, besiktningar och andra därmed jämförliga åtgärder. De skall utföras med apparater, eller med verktyg eller redskap av sådan beskaffenhet, att fara vid sakkunnigt handhavande är förebyggd. De verktyg eller redskap som behövs skall finnas lätt tillgängliga. Vid normala skötselåtgärder finns ingen elektrisk fara. Kännetecknande för arbetsuppgifterna som utförs som normal skötselåtgärd är att det finns ingen elektrisk fara. Arbetsuppgifter inom Försvarsmakten som är att betrakta som normala skötselåtgärder är bl.a.: Upprättande, driftsättning och drifthållning av en tillfällig elanläggning. Drifthålla elverk med tillhörande kablage och anslutningsdon. Felsökning av anslutningsledningar, spänningskontroll i uttagsdon. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att även den som utför normala skötselåtgärder har rätt kompetens för uppgiften.

8 Sida 8 3 Arbetsmetoder inom elområdet 3.1 Bakgrund Ellagstiftningen har anpassats mot det regelverk som finns inom den Europeiska Unionen, EU. Successivt har bl.a. delar av de svenska föreskrifterna förändrats och införandet av olika standards ökar. Äldre ellagstiftning har innehållit ett speciellt avsnitt, Kapitel V, Bestämmelser om anläggningars skötsel. Kapitel V tydliggjorde vem som ansvarade för personalens säkerhet och hur elanläggningar skulle kontrolleras för att vara säkra för personer och egendom. I starkströmsföreskrifterna ELSÄK-FS 1999:5 finns Avdelning C som bygger på en standard, Operation of electrical installations, EN Denna blev i Sverige en standard som heter Föreskrifter om skötsel av elektriska starkströmsanläggningar, SS-EN Av denna standard utarbetades senare den föreskrift som tillfördes starkströmsföreskrifterna ELSÄK-FS 1999:5 som en egen avdelning, nämligen Avdelning C. I denna avdelning finns flera viktiga delar bl.a. med ansvar, tillsyn av elanläggningar, internkontroll vid elektriskt arbete och en del som behandlar arbetsmetoder. 3.2 Arbetsmetoder När elektriskt arbete skall utföras och det finns risk för att elektrisk fara kan uppstå måste det väljas en arbetsmetod för det aktuella arbetet. Det finns tre väl specificerade arbetsmetoder som skall användas för elektriskt arbete. De tre arbetsmetoderna är: Arbete utan spänning, se Arbete med spänning, se Arbete nära spänning, se 3.2.3

9 Sida Arbete utan spänning Vid arbete utan spänning skall skyddsåtgärder vidtas för att säkerställa att den elektriska anläggningen på arbetsplatsen är spänningslös och säker så länge arbete pågår. Detta fordrar att arbetsplatsen är entydigt fastställd och markerad i erforderlig omfattning. Efter det att den aktuella elektriska anläggningen har identifierats skall följande fem åtgärder vidtas i angiven ordning, om det inte föreligger särskilda skäl att göra på annat sätt: 1. Frånskilja elanläggningsdelen. 2. Skydda mot tillkoppling. 3. Kontrollera att elanläggningsdelen är spänningslös. 4. Arbetsjorda då sådant krav föreligger. 5. Vid behov vidta säkerhetsåtgärder för arbete nära spänning. Varje person som deltar i arbetet skall vara fackkunnig person eller instruerad person eller övervakas av en sådan person. För mer information om arbete utan spänning se starkströmsföreskrifterna Avdelning C, kapitel C Arbete med spänning Vid arbete med spänning skall skyddsåtgärder vidtas för att förhindra elchock och verkningarna av kortslutning och ljusbåge. Hänsyn skall tas till de olika potentialskillnader som kan förekomma i förhållande till arbetsplatsen. Arbete med spänning får tillämpas först sedan brand- och explosionsrisker eliminerats. Arbetare skall vara utrustade med ändamålsenlig personlig skyddsutrustning. Vid arbete med spänning skall någon av de metoder som anges i starkströmsföreskrifterna Avdelning C, kapitel C 63 tillämpas. Arbetsmetoden skall vara anpassad till elanläggningen och till arbetarnas kompetens. Arbete med spänning får i Försvarsmakten endast utföras av fackkunnig person eller i vissa speciella fall av instruerad person. Ovanstående personer måste dessutom uppfylla övriga krav för att kunna arbeta enligt metoden arbete med spänning, se kraven i punktlistan på nästa sida.

10 Sida 10 Flera viktiga krav måste uppfyllas för att få utföra elarbete enligt metoden arbete med spänning, några av dessa krav finns nedan. Några viktiga krav att uppfylla för arbete med spänning: Särskild utbildning krävs, både teoretisk och praktisk, dessa kunskaper skall verifieras med prov. Kunskaperna måste vidmakthållas genom tillämpning och repetitionsutbildning. Val av metod skall göras med avseende på hur arbetet skall utföras; isolerstångsmetoden, isolerhandskmetoden eller barhandsmetoden. Speciella verktyg skall användas med speciella förvarings- och kontrollrutiner. Hänsyn skall tas till väderleksförhållanden som kan påverka arbetarna. Noggrann planering av arbetet skall göras och med tydliga riktlinjer. För mer information om arbete med spänning se starkströmsföreskrifterna Avdelning C, kapitel C Arbete nära spänning Vid arbete nära spänning skall skyddsåtgärder vidtas för att säkerställa att spänningsförande delar inte kan beröras och att riskområdet inte kan nås. I anläggningar, som matas med SELV, (spänning inom spänningsband I max 50V), får arbete nära spänning dock utföras utan att skyddsåtgärder vidtas mot beröring. Skyddsåtgärder mot kortslutning skall vidtas. För att undvika fara vid arbete nära spänning skall skydd anordnas genom skyddsavskärmning, se starkströmsföreskrifterna Avdelning C, kapitel C 64. Om skyddsavskärmning inte kan anordnas skall antingen anläggningsdelen frånskiljas och övriga åtgärder enligt C 62 vidtas eller, ett säkert avstånd inte mindre än DL enligt tabell C 1 starkströmsföreskrifterna Avdelning C, upprätthållas från oisolerade spänningsförande delar, vid behov i kombination med skyddsavspärrning eller bevakning, se C Varje person som deltar i arbetet skall vara fackkunnig person eller instruerad person eller övervakas av en sådan person. För mer information om arbete nära spänning se starkströmsföreskrifterna Avdelning C, kapitel C 64.