Handbok för elsäkerhet inom Försvarsmakten. H Elsäk

Transkript

1 Handbok för elsäkerhet inom Försvarsmakten H Elsäk 2000

2 Handbok för elsäkerhet inom Försvarsmakten H Elsäk Central lagerhållning: Försvarets bok- och blankettförråd

3 2 FÖRSVARSMAKTEN :65536 Högkvarteret TFD Handbok för elsäkerhet inom Försvarsmakten, (H Elsäk), 2000 års utgåva (M ), fastställs att tillämpas från och med H Elsäk och därmed de exempel på dokument som kan användas i elsäkerhetsarbetet vid Försvarsmaktens förband, centra och skolor erhålls på datamedia vid Militära Servicekontoret ToD, eller via internet Samtidigt upphävs TFG Anvisningar för arbete med starkströmsanläggning och Riktlinjer för elsäkerhet inom Flygvapnets markteleområde Allmänna råd (M HDB ELSÄKERHET FV). Åke Svedén Chef för Försvarsmaktens Säkerhetsinspektion Åke Jansson Chef för Krigsförbandsledningens Underhållsavdelning 2000 Försvarsmakten Tryck: Militära Servicekontoret ToD, Stockholm 2000 M

4 3 Förord Arbetsmiljölagen 2 kap 4 Betryggande skyddsåtgärder skall vidtagas mot skada genom fall, ras, brand, explosion, elektrisk ström eller liknande. Elsäkerheten är en del av arbetsmiljöarbetet Syftet med H Elsäk är att inom Försvarsmakten stödja start och vidmakthållande av den process som elsäkerhetsarbete utgör. Chef för förband, centrum eller skola skall tillsammans med Försvarsmaktens personal uppfylla arbetsmiljölagen, ellagstiftningen och sjölagstiftningen, varvid H Elsäk tillhandahåller stöd och hjälpmedel genom att: 1. Tillkännage Försvarsmaktens elsäkerhetspolicy 2. Tillhandahålla följande hjälpmedel: Plan för elsäkerhet vid Försvarsmaktens förband, centra och skolor Checklistor för elsäkerhet Förslag på delegeringar och delegeringstexter Förslag på avtalstext då det finns flera innehavare vid en elanläggning Efter att ha vunnit erfarenheter från månaders tillämpning av H Elsäk är avsikten att handboken skall ses över. Text markerad med kursiv stil är utdrag ur Försvarsmaktens regelverk samt ellagen och arbetsmiljölagen. Text markerad med fet kursiv stil är utdrag ur annan författningstext.

5 4 Innehåll 1. Elsäkerhet Till vad nytta för Försvarsmakten? Försvarsmaktens elsäkerhetspolicy Presentation av hjälpmedel... 9 Elsäkerhetshandläggare... 9 Plan för elsäkerhet vid förband, centrum och skola... 9 Delegeringstexter Formellt avtal vid flera innehavare inom en elanläggning Checklistor Lagstiftning, grunder Begrepp Försvarsmaktens regelverk Utlandsstyrkans verksamhet Arbetsmiljölagen Ellagen m m Starkströmsföreskrifterna Elbehörighetsföreskrifterna Regler för örlogsfartyg Personsäkerhetsansvar Allmänt Värnpliktig personal Elanläggningsansvar Ansvar för elanläggning enligt starkströmsföreskrifternas avdelning C och svensk standard SS-EN Projektering av elanläggning Tillfälliga elanläggningar (SEK Handbok 415) Formellt avtal vid flera innehavare av elanläggning Principbild över elanläggningsansvar Elbehörighetsansvar Ansvar för elbehörighet enligt elbehörighetsföreskrifterna... 26

6 5 8. Delegering Grunder Checklista inför en delegering Rapportering Rapportering enligt lagar och andra författningar Tillbudsrapportering i förebyggande syfte Utbildning Hjälpmedel Elsäkerhetshandläggare Plan för elsäkerhet vid förband, centrum och skola Delegering exempel Delegering exempel Avtal för elanläggningsansvar, exempel Checklistor för elsäkerhet Checklistor Vad ankommer på mig och min uppgift Begreppsförklaringar Författningar och referenser Internetadresser... 57

7 6 Elsäkerhet Till vad nytta för Försvarsmakten? 1. Elsäkerhet Till vad nytta för Försvarsmakten? Målet med elsäkerhet och elsäkerhetsarbete är att skador och personligt lidande hos personal och anhöriga orsakad av elektrisk ström skall undvikas. Därutöver skall kostnaderna för olyckor och störningar orsakade av elektrisk ström minimeras. Då chef och elspecialist tillsammans utvecklar elsäkerheten på den egna arbetsplatsen skapas goda förutsättningar för att uppnå en hög elsäkerhet till stöd både för arbetsmiljön och den verksamhet som är beroende av störningsfria elleveranser och en god driftekonomi vid elanläggningar. Genom att starta och vidmakthålla en systematiskt och kontinuerligt genomförd elsäkerhetsprocess erhåller Försvarsmakten en tydliggjord, verifierad och utvecklingsbar elsäkerhet för person, husdjur och egendom. Handbok för Försvarsmaktens ledning, organisation och verksamhet i stort, FörLed 1999 kap 8 Personaltjänst anger: Arbetsmiljöarbetet skall präglas av en framtidssyn och inte bara uppfylla de minimikrav som lagar och avtal idag ställer. Arbetet skall inriktas mot att lösa problem innan de uppstår samt omfatta såväl det fysiska som det psykosociala området. Denna av FörLed 1999 angivna viljeinriktning innebär att ett av elsäkerhetsprocessens mest angelägna delmål är att skapa en väl fungerande tillbudsrapportering. Denna tillbudsrapportering är grunden för elsäkerhetsarbetet i stort och det förebyggande elsäkerhetsarbetet i synnerhet.

8 Elsäkerhet Till vad nytta för Försvarsmakten? 7 Detta delmål omfattar dessutom viljan att inte tiga ihjäl incidenter som kunde ha utvecklats till en olycka, skada, elavbrott eller eldriftstörning. En elsäkerhetsprocess skapar förutsättningar för att ta till vara de erfarenheter som Försvarsmakten erhållit vid exempelvis övningar av fältmässig karaktär och insatser (inklusive internationella insatser) i katastrof och krigshärjade områden. De till och med 1999 vunna erfarenheterna visar att det är angeläget att på plats ha personal med rätt kompetens för att utföra elektriskt arbete och att sköta elanläggning eller elanordning. En god elsäkerhet skapas genom att roller, ansvar samt uppgifter som återfinns i lagstiftningen tydliggörs samt att de personer som har dessa åtaganden är kända till namn och befattning i organisationen. Detta tydliggörande kommer dessutom att klarlägga de gränsytor Försvarsmakten har med andra elanläggningsinnehavare, t ex Fortifikationsverket (FORTV). På så sätt klarläggs de behov av avtal som erfordras mellan olika elanläggningsinnehavare respektive eldriftansvariga. Grundat främst på krigets krav kommer Försvarsmaktens förmåga att ta fram och sköta försvarsmaktsunik materiel att vidmakthållas och utvecklas. Materiel och elanläggningar som är försvarsmaktsunika kräver ibland udda eltekniska lösningar, vilket i sin tur medför krav på särskilda anvisningar och kompetens för skötsel. En god elsäkerhet för också med sig en positiv inverkan på Försvarsmaktens ekonomi då kostnaderna minimeras för olyckor/brister orsakade av elektrisk ström, exempelvis elolyckor som drabbar person och egendom, driftstörningar i verksamheten orsakade av avbrott/störningar i elkraftförsörjningen. Insikten och förståelsen kommer att öka för att elsäkerhetsarbetet börjar redan vid projektering och konstruktion av elanläggningar.

9 8 Försvarsmaktens elsäkerhetspolicy 2. Försvarsmaktens elsäkerhetspolicy Försvarsmakten skall ha en hög elsäkerhet genom att skapa och vidmakthålla en anda och medvetenhet i det dagliga arbetet som medför en god arbetsmiljö och därigenom förebygger att skador på person, husdjur och egendom inträffar genom inverkan av elektrisk ström. För att uppnå denna policy kan följande punkter vara vägledande: Elsäkerheten är en naturlig del av det dagliga arbetet. Grunden för en väl fungerande elsäkerhet är att all personal känner sig delaktig. Insikten om den väl fungerande tillbudsrapporteringens stora betydelse i olycksförebyggande syfte. En aktuell plan för elsäkerhet skall finnas vid förband, centrum eller skola. En klar och entydig ansvarsfördelningen. Delegering av arbetsuppgifter inom elsäkerhetsområdet skall eftersträvas och då vara personlig, skriftlig och entydig. Delegerad arbetsuppgift samt tilldelade befogenheter och resurser skall vara i balans. I den verksamhet som bedrivs identifieras den kunskapsnivå avseende elektrisk ström som erfordras. Personalen har rätt kunskapsnivå. Rutiner upprättas för ett systematiskt och kontinuerligt elsäkerhetsarbete kvalitetssäkring bör införas i rutinerna. Erfarenheter från användning av Försvarsmaktens elanläggningar och elutrustningar skall komma till Försvarets materielverks (FMV) kännedom samt att erfarenheter från andra ägares elanläggningar och elutrustningar vunna av Försvarsmaktens personal kommer till respektive ägares (FORTV m fl) kännedom. Elsäkerhet börjar vid projektering och konstruktion av elanläggningar.

10 Presentation av hjälpmedel 9 3. Presentation av hjälpmedel Elsäkerhetshandläggare Att utse en elsäkerhetshandläggare, en tillikabefattning, kan vara ett sätt att försörja både linjeorganisationen och skyddsombuden med kunskap om gällande och förändrad lagstiftning samt tips om förbättringsmöjligheter. Plan för elsäkerhet vid förband, centrum och skola Idén med en Plan för elsäkerhet är att skapa: 1. Gemensam elsäkerhetsfilosofi 2. Gemensamt språk 3. Gemensamt syfte och samordnat arbetssätt Planen för elsäkerhet skall identifiera elsäkerhetsprocessens kunder och produkter, mål och delmål samt ange hur elsäkerhetsprocessen avses drivas.

11 10 Presentation av hjälpmedel Delegeringstexter Behov av delegering föreligger så snart organisationen har nått en sådan storlek att den ansvarige inte längre själv kan överblicka alla arbetsuppgifter i verksamheten. Behov föreligger också om verksamheten är geografiskt utspridd eller kräver specialistkunskaper som den ansvarige inte har. Delegering ska vara entydig, personlig och skriftlig. Formellt avtal vid flera innehavare inom en elanläggning Ellagstiftningen kräver, då flera elanläggningsinnehavare förekommer inom samma elanläggning eller när två eller flera elanläggningar står i förbindelse med varandra, att ett formellt avtal upprättas mellan berörda elanläggningsinnehavare. Avtalet skall fastställa gränserna mellan elanläggningsinnehavarna i den gemensamma elanläggningen samt det ömsesidiga eldriftansvaret mellan elanläggningarnas driftansvariga. De avtalade gränserna skall vara tydliggjorda både på elanläggningen/-arna och på ritning. Checklistor Checklistornas idé och målsättning är att med lagstiftningens krav som bakgrund systematiskt och kontinuerligt upptäcka och verifiera elsäkerhetens styrka och svagheter/brister. Upptäckta styrkor och svagheter/brister i befintlig elsäkerhet kan vara lokala såväl som generella inom Försvarsmakten, vilket innebär att både lokal och central nivå kan behöva delta i det fortsatta elsäkerhetsarbetet, främst med att rätta till svagheter/brister. Observera att checklistorna i H Elsäk är exempel som kontinuerligt behöver förändras/ uppdateras.

12 Lagstiftning, grunder Lagstiftning, grunder Begrepp Det finns flera ord och begrepp i svenska språket som har en mycket allmän betydelse men som inom elområdet får en mer begränsad betydelse, t ex arbete, vilket avser elarbete. Ordet anläggning används som sammanfattande benämning för elektrisk anläggning och elektrisk anordning (i Försvarsmakten nyttjas begreppet elanläggning för att inte förväxlas med krigsförbandens resursslag anläggningar). För ord och begrepp, se kapitel Begreppsförklaringar. Försvarsmaktens regelverk Elsäkerheten är en del av Försvarsmaktens arbetsmiljö, som i sin tur regleras i 7 kap. Försvarsmaktens interna bestämmelser (FIB 1997:3) om personaltjänst samt Handbok för Försvarsmaktens ledning, organisation och verksamhet i stort, FörLed Rapportering sker i enlighet med Arbetsmiljölagen, Ellagen och Sjölagen, (se kapitel Rapportering). Försvarsmakten Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition med mera Gemensam, del SäkI G 2000 I SäkI G finns anvisningar avseende rapportering. (Se kapitel Rapportering). Förled 1999 anger bl a i kap. 8 Personaltjänst Arbetsmiljö Arbetsmiljöarbetet skall präglas av en framtidssyn och inte bara uppfylla de minimikrav som lagar och avtal idag ställer. Arbetet skall inriktas mot att lösa problem innan de uppstår samt omfatta såväl det fysiska som det psykosociala området. Arbetsmiljöarbetet ingår som en del i den ordinarie verksamheten. Chef för förband, centrum eller skola organiserar arbetsmiljöarbetet och svarar för att lagar, förordningar, föreskrifter och avtal rörande arbetsmiljön följs. Chefen får delegera arbetsmiljöuppgifter till underställda chefer. Han svarar därvid för att dessa har den särskilda arbetsmiljökunskap och det säkerhetskunnande som verksamheten kräver. FörLed 1999 kap. 8 Personal Arbetsgivaransvar Arbetsgivaransvaret åvilar överbefälhavaren i hans egenskap av myndighetschef. Arbetsgivarens befogenheter inom myndigheten Försvarsmakten delegeras, i den mån de inte utövas av regeringen, enligt följande:

13 12 Lagstiftning, grunder Chef för förband, centrum eller skola skall företräda myndigheten Försvarsmakten som arbetsgivare vid egen enhet och utöva arbetsgivarens befogenheter och skyldigheter för all personal vid enheten utom i de fall överbefälhavaren, eller den han bestämmer, beslutar annat. Kapitel Delegering ger förslag på utformning av delegering inom elområdet vid förband, centrum eller skola. Utlandsstyrkans verksamhet Då Försvarsmaktens personal tjänstgör utanför Sveriges gränser skall delar av arbetsmiljölagen tillämpas enligt lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. FörLed 1999 kap. 13 Internationella insatser anger: Chefen för Försvarets internationella kommando (SWEDINT) skall utöva arbetsgivarens befogenheter och skyldigheter för all personal som kontraktsanställs vid utlandsstyrkan för tjänstgöring utomlands eller för utbildning för sådan tjänst. Intentioner och viljeinriktning i H Elsäk skall så långt möjligt råda även vid Försvarsmaktens internationella insatser. Uppfyller man elsäkerhetskraven i Ellagen så uppfyller man även Arbetsmiljölagens krav på skyddsåtgärder mot skador orsakade av elektrisk ström. Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen (AML) ger arbetsgivaren huvudansvaret för att verksamheten bedrivs på ett för arbetstagaren säkert sätt såväl från fysiska, psykiska som sociala utgångspunkter. AML 2 kap. arbetsmiljöns beskaffenhet 1 Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållanden skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. 4 Betryggande skyddsåtgärder skall vidtagas mot skada genom fall, ras, brand, explosion, elektrisk ström eller liknande.

14 Lagstiftning, grunder 13 H Elsäk Svensk och internationell standard Elsäkerhetsverkets tillsynsverksamhet Arbetarskyddsstyrelsens tillsynsverksamhet Föreskrifter om viss elektrisk materiel Föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet Starkströmsföreskrifter Elinstallatörsföreskrifter Arbetsmiljöföreskrifter Elinstallatörsförordningen Starkströmsförordningen Elmaterielförordningen Förordningen om elektromagnetisk kompatibilitet Arbetsmiljöförordningen Ellagen och Arbetsmiljölagen Bilden visar regelverket för elektrisk ström Fullständiga namn på de författningar som anges i figuren återfinns i kapitel Författningar och referenser (För örlogsfartyg se kapitel Regler för örlogsfartyg) Ellagen m m I 9 kap ellagen finns bestämmelser om skyddsåtgärder Regeringen har bemyndigat Elsäkerhetsverket att meddela föreskrifter om kontroll, provning eller besiktning samt andra föreskrifter som rör elektriska anläggningar, anordningar avsedda att anslutas till sådana anläggningar, elektrisk materiel eller elektriska installationer Specifik lagstiftning finns om elektromagnetisk kompatibilitet, EMC I elförfattningarna behandlas tre områden av ansvar: Personsäkerhetsansvar i starkströmsföreskrifterna (innebörd se kapitel Personsäkerhetsansvar) Elanläggningsansvar i starkströmsföreskrifterna (innebörd se kapitel Elanläggningsansvar) Elbehörighetsansvar i elbehörighetsföreskrifterna (innebörd se kapitel Elbehörighetsansvar)

15 14 Lagstiftning, grunder Starkströmsföreskrifterna I dagligt tal används begreppet starkströmsföreskrifterna som kortversion för det korrekta namnet: Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK - FS 1999:5) om utförande och skötsel av elektriska starkströmsanläggningar samt allmänna råd om tillämpningen av dessa. Den ökade internationaliseringen inom ellagstiftningen medför att starkströmsföreskrifterna allt oftare måste anpassas och omarbetas. Tidigare svenska föreskrifter byggde på regelstyrning, medan de internationellt utformade starkströmsföreskrifterna är målstyrda. Detta medför att många olika lösningar uppfyller ställda krav, vilket medför större kunskapskrav än tidigare på beställare, konsulter, entreprenörer, installatörer och yrkesmän. Starkströmsföreskrifterna är styrande för utförande och skötsel av starkströmsanläggning. Starkströmsanläggning definieras i 1 förordningen (1957:601) om elektriska starkströmsläggningar som en elanläggning för sådan spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för person, husdjur eller egendom. Starkströmsföreskrifterna innehåller dessutom föreskrifter om hur: en elanläggning skall vara utförd med lägsta krav elanläggningen och elektriska anordningar skall underhållas och kontrolleras elanläggningar av särskild art skall vara beskaffade idrifttagande av elanläggning skall ske efter genomförd installation den arbetspersonal som har att ta befattning med elanläggningens skötsel ska skyddas mot skada genom elektrisk ström Även en batterianläggning kan klassas som starkströmsanläggning om den bedöms farlig för person, husdjur eller egendom. Motsatsen till starkströmsanläggning är svagströmsanläggning, vilket är en elanläggning som inte medför fara för person, husdjur eller egendom.

16 Lagstiftning, grunder 15 Elbehörighetsföreskrifterna I dagligt tal används begreppet elbehörighetsföreskrifterna som kortversion för det korrekta namnet: Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 1996:2) om behörighet m.m. vid elinstallationsarbete samt allmänna råd om tillämpningen av dessa. Elbehörighetsföreskrifternas uppgift är att förebygga bristfälliga och felaktiga elinstallationer och därigenom förebygga risk för skador på person och egendom. Elbehörighetsföreskrifterna tydliggör kraven på elbehörighet, anställningsförhållande, organisation, kontroll och besiktning i samband med elinstallationsarbete. Elinstallationsarbete indelas normalt i två områden: arbeten som enbart får utföras av elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör arbeten som får utföras av annan person med erforderlig kännedom Elbehörighetsföreskrifterna klarlägger elinstallatörens skyldigheter avseende tillsyn av de yrkesmän som arbetar under elinstallatörens överinseende. Elbehörighetsföreskrifterna fastlägger att det är elinstallatören som är ansvarig för att den elektriska starkströmsanläggningen eller anordningen som arbetet omfattar har kontrollerats i betryggande omfattning innan den tas i bruk. Arbetsplatsens organisation skall vara tydlig. Elinstallatören skall ha möjlighet att utöva föreskriven tillsyn av den personal som arbetar under elinstallatörens ansvar. I Sverige finns för närvarande sex olika nivåer för elinstallationsbehörighet. Beroende på teoretisk utbildning och praktiska kunskaper bedöms varje sökande av Elsäkerhetsverket för att erhålla rätt behörighetsklass. Elbehörighetsföreskrifterna fastlägger bl a: vilka arbeten som skall utföras av eller under överinseende av elinstallatör och vilka arbeten som får utföras av annan personal var ansvaret ligger för provning, mätning, reparation, utbyte, ändring, utvidgning, uppförande och besiktning krav på kompetens för olika former av elinstallatörsbehörighet krav på kontroll av utfört arbete samt krav på organisation och andra förutsättningar för att kunna utöva denna kontroll

17 16 Lagstiftning, grunder Regler för örlogsfartyg Allmänt Ellagen gör inga undantag för starkströmsanläggningar på fartyg. Dock har Elsäkerhetsverket som tillsynsmyndighet gjort undantag både avseende tillsynen och i sina utförandeföreskrifter för fartyg (inkl örlogsfartyg). Fartyg konstrueras och byggs efter internationella regler som Sverige anslutit sig till. I bl a SOLAS (International Concention for the Safety of Life at Sea) finns utföranderegler för elanläggningar. För örlogsfartyg finns dessa införda i Regler för Militär Sjöfart (). Regler för Militär Sjöfart består av olika delar, såsom -F (Fartygssäkerhet), -P (Personal), -D (Drift). Arbetsmiljölagen utgör en avvikelse i sjöfartssammanhang. Den gäller för örlogsfartyg, men inte för fartyg i övrigt. Ellagstiftningens krav på elanläggningsansvar, personsäkerhetsansvar och elbehörighetsansvar har ingen direkt motsvarighet i sjölagstiftningen, men då dessa ansvarsområden är centrala i elsäkerhetssammanhang kan de ges likvärdig innebörd och tillämpas på örlogsfartyg, se -D. Elarbetsansvar och eldriftansvar ges ombord på örlogsfartyg samma innebörd som i land (se personsäkerhets- respektive elanläggningsansvar samt -D). För större örlogsfartyg kan drift och underhåll (skötsel) delegeras till flera personer. Maskintjänstchefen har vanligen, uttryckt med landterminologi, förutom elbehörigheten även arbetsuppgifterna ingående i elanläggnings- och eldriftansvaret. Dessa uppgifter kan fördelas. En teleofficer eller en elektroofficer kan ges arbetsuppgifterna inom eldriftansvaret, avseende drift och underhåll inom sina elanläggningar. Vid varje delegering, som skall vara personlig och skriftlig, måste kompetenskrav för aktuell fartygstyp och fartområde (enligt -P) vara uppfyllda. Personal som enbart arbetar med drift och underhåll behöver normalt inte vara elbehöriga. Observera att vid landanslutning av örlogsfartyg, då örlogsfartyget är sammankopplat med landnätet (eller mobilt elverk i land), kan även ellagen åberopas, framför allt om skada inträffar. Angående tillfälliga elanläggningar ombord på örlogsfartyg hänvisas till H Elsäk kapitel Tillfälliga elanläggningar. Sjölagen/Fartygssäkerhetslagen Ger övergripande regler för sjöfart. Förordning om säkerheten på örlogsfartyg Anger vilka paragrafer i fartygssäkerhetslagen som gäller för örlogsfartyg (endast ett fåtal).

18 Lagstiftning, grunder 17 Personal Behörighet -P H Elsäk Svensk och internationell standard Regler klassningssällskap Sjöfartsverkets tillsynsverksamhet samt egenkontroll Fartygssäkerhet Normer -F Drift Skötsel -D Förordningen om säkerhet på SjöV kungörelse om elinstallationsarbete örlogsfartyg Arbetsmiljölagen Sjölagen/Fartygssäkerhetslagen Arbetsmiljöföreskrifter Arbetsmiljöförordning Bilden visar regelverket ombord på örlogsfartyg. Arbetsmiljölagen/arbetsmiljöförordningen Första kapitlets fjärde paragraf i arbetsmiljölagen anger att lagen skall tilllämpas för örlogsfartyg. Tillsynsmyndighet är Sjöfartsverket. -F, Fartygssäkerhet normer Anger hur örlogsfartyg skall byggas och utrustas (undantaget isbrytare och sjömätningsfartyg). En del av normen avser elanläggningar. Denna del bygger på den internationella, och tillika svenska, standarden för elanläggningar på fartyg (SS IEC 92). Elavsnitten i Fartygssäkerhet normer, motsvarar Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter, avdelning A och B. -D, Drift skötsel av elektriska starkströmsanläggningar Reglerna tillämpas vid all skötsel av, och allt arbete på eller nära elektriska starkströmsanläggningar, oberoende av spänning, på örlogsfartyg. Reglerna tillämpas oberoende av om det är ombordmönstrad eller extern personal som utför skötsel. I -D finns även reglerna för elbehörighet. Skötselföreskriften motsvarar Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter, avdelning C.

19 18 Lagstiftning, grunder -P, Personal behörighet På grund av de speciella utbildningskrav som gäller för örlogsfartyg, tillämpar Försvarsmakten egna regler, både vad avser tekniska som nautiska befattningar, i samråd med Sjöfartsverket. Kompetenskraven för drift- och underhållspersonal och för elbehörighet finns i -P. Behörighetskrävande respektive icke behörighetskrävande elarbeten Följer reglerna i -D, skötselföreskrifter. Följer i stort motsvarande regler i elinstallatörsförordningen, som anger vilka arbeten som skall utföras av elinstallatör eller yrkesman under överinseende av elinstallatör, respektive arbeten som får utföras av envar med erforderlig kännedom om gällande krav för respektive åtgärd. Den som har elbehörighet för viss fartygstyp och fartområde har samma roll ombord som elinstallatör i land. Sjöfartsverkets kungörelse om elektrisk anläggning på fartyg, SJÖFS 1988:7 Reglerar främst behörighetsbestämmelser för den personal, som utan att vara ombordmönstrad, utför elinstallationsarbete på fartyg. Detta innebär att såväl den som avlagt sjöingenjörsexamen (enligt förordningen om behörigheter för sjöpersonal), som den som förvärvat allmän behörighet enligt elinstallationsförordningen, får utföra elektriskt installationsarbete ombord på fartyg. Sjöfartsverket kan även godkänna person med annan utbildning/behörighet. Förutom Sjöfartsverkets bestämmelser skall elinstallatör på örlogsfartyg även ha den kunskap och erfarenhet som är nödvändig för att örlogsfartygens vanligen komplicerade anläggningar skall få både nödvändig säkerhet för person och egendom som funktionssäkerhet för krigets krav. Det åligger försvarsmyndighet som beställer elinstallationsarbete på örlogsfartyg att säkerställa att krav på behörighet, kunskap och erfarenhet är uppfyllda vad avser civila elinstallatörer. Gränsyta mellan starkströmsföreskrifterna och fartygsbestämmelser vad avser utförandet av starkströmsanläggning All elutrustning som är fast installerad eller som uteslutande används ombord för fartygsbruk skall följa de bestämmelser som gäller för örlogsfartyg. Vid landanslutning skall första anslutningspunkten i land betraktas som gränsyta mellan fartygsutförande och utförande enligt starkströmsföreskrifterna (-F).

20 Personsäkerhetsansvar Personsäkerhetsansvar Allmänt Personsäkerheten regleras i starkströmsföreskrifternas avdelning C, Föreskrifter om skötsel av elektriska starkströmsanläggningar. Det åligger arbetsgivaren att: se till att varje arbete eller åtgärd utförs på ett sådant sätt att kraven på nödvändig säkerhet för personer, husdjur och egendom uppfylls bedriva internkontroll (se begreppsförklaring) vid elektriskt arbete för varje arbete där det kan uppstå en elektrisk fara utse en ansvarig person, den elarbetsansvarige, med erforderlig kompetens att leda arbetet och med befogenheter att vidta erforderliga åtgärder Hänvisningen till Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter, avdelning C, gäller för örlogsfartyg i stället -D, drift skötsel av starkströmsanläggningar. Med internkontroll vid elektriskt arbete avses att systematiskt planera, genomföra och följa upp verksamheten så att starkströmsförordningens och starkströmsföreskrifternas krav på nödvändig säkerhet för personer, husdjur och egendom uppfylls. Starkströmsföreskrifterna anger att innehavaren av elanläggning skall utfärda särskilda anvisningar för att förebygga skador som kan orsakas av el p g a elanläggningens beskaffenhet eller vid skötseln av elanläggningen. Arbetsgivaren ska utfärda särskilda anvisningar, om detta erfordras med hänsyn till arbetets karaktär. De särskilda anvisningarna fastställs av elanläggningens innehavare respektive av arbetsgivaren.

21 20 Personsäkerhetsansvar De särskilda anvisningarna kompletterar föreskrifterna och får inte strida mot dessa. Varje person som deltar i arbete skall i tillämpliga delar instrueras om innehållet i starkströmsföreskrifternas avdelning C. Vid sådana arbeten där särskilda, kompletterande och fastställda anvisningar krävs skall även dessa anvisningar ingå i instruktionen och tilldelas personalen. Inlånad personal delges också innehållet i Försvarsmaktens instruktioner om åtgärder till skydd mot ohälsa eller olycksfall genom elektrisk ström. Varje person som deltar i ovan nämnda arbetsuppgifter bör mot kvitto erhålla ett eget exemplar av genomgångna delar ur starkströmsföreskrifterna och/ eller särskilda anvisningar innan elarbetet påbörjas. Personalens kompetens skall vidmakthållas. Genomgång med berörd personal av starkströmsföreskrifternas avdelning C och särskilda anvisningar bör ske minst vart tredje år. Genomgången bör även innehålla information om åtgärder vid olycksfall samt utbildning i första hjälpen (hjärt- och lungräddning). Arbetsuppgifter, där det finns risk för personalen att skadas genom elektrisk ström, skall utföras av eller under ledning av den person som är elarbetsansvarig. Enligt starkströmsföreskrifternas avdelning C skall arbete utan, med eller nära spänning utföras av, eller under ledning av, en för arbetet ansvarig person (den elarbetsansvarige) som skall: vara fullt förtrogen med arbetet och val av arbetsmetod enligt starkströmsföreskrifterna avdelning C ha nödvändig kännedom om arbetsplatsen och materielen se till att betryggande skyddsåtgärder vidtas förvissa sig om att varje arbetare som deltar i arbetet har erforderlig kunskap om innebörden av föreskrifterna om elanläggningars skötsel och av de eventuella särskilda anvisningar som är fastställda för elanläggningen eller arbetet instruera arbetare om de säkerhetskrav och säkerhetsregler som gäller för arbetet instruera deltagande personal om förekomsten och belägenheten av farliga elanläggningsdelar samt om vad som bör iakttas för att förebygga olycksfall Vissa arbetsuppgifter får utföras av lekmän, andra arbetsuppgifter av instruerad person medan ytterligare andra arbetsuppgifter fordrar en fackkunnig person med djupare kunskap och kännedom om elanläggningens uppbyggnad. Ansvaret för arbetsuppgifternas utförande är oberoende av kravet på elinstallatörsbehörighet. Personsäkerheten är beroende av elanläggningens utformning och skötsel.

22 Personsäkerhetsansvar 21 Utformningen av en elanläggning bestäms på uppdrag av Försvarsmakten så att personsäkerheten beaktas redan i projekteringsstadiet. Försvarsmakten återkopplar systematiskt och kontinuerligt som ägare och brukare av elanläggningar och elutrustningar erfarenheter till Försvarets materielverk, FMV (Försvarsmaktens egendom) och som brukare av andras elanläggningar och elutrustningar till dessas ägare (exempelvis fastighetsägare) för att stärka och utveckla elsäkerheten inom Försvarsmakten. I stället för hänvisningen till Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter, avdelning C, gäller för örlogsfartyg -D, drift skötsel av starkströmsanläggningar. Värnpliktig personal När värnpliktig personal deltar i elarbeten och skötsel av elektriska starkströmsanläggningar gäller samma regler som för fast anställd personal. Exempel på lämplig utrustning för personskydd

23 22 Elanläggningsansvar 6. Elanläggningsansvar Ansvar för elanläggning enligt starkströmsföreskrifternas avdelning C och svensk standard SS-EN Det åligger elanläggningens innehavare att: se till att elanläggningen är så utförd och hålls i ett sådant skick att den ger nödvändig säkerhet för personer, husdjur och egendom utöva tillsyn över elanläggningen utse eldriftansvarig person för varje elektrisk anläggning Med tillsyn av elanläggningen menas att systematiskt övervaka och kontrollera elanläggningens utförande och skick samt vid behov vidta åtgärder så att elanläggningen ger nödvändig säkerhet för personer, husdjur och egendom. Tillsynen sker både fortlöpande och med bestämda tidsintervall, s k periodisk tillsyn. Periodisk tillsyn samt kontrollmätning av jordtagsresistans skall utföras av person med god yrkesvana och som är väl förtrogen med elanläggningar av ifrågavarande slag och de föreskrifter som gäller för sådana elanläggningar. Elanläggningsansvaret medför att Försvarsmakten måste införa rutiner för hur skador och brister, som upptäcks vid fortlöpande eller periodisk tillsyn, skall åtgärdas, följas upp och vid behov dokumenteras. Protokoll från den periodiska tillsynen skall arkiveras. Starkströmsföreskrifternas krav på periodisk tillsyn skall vara inarbetade i underhållsplaner och underhållsinstruktioner. Föreskrifter om skötsel av elektriska starkströmsanläggningar skall tillämpas oberoende av när elanläggningen togs i bruk. Detta innebär att äldre elanläggningar måste risk - och konsekvensanalyseras för att avgöra om förnyelseåtgärder behöver vidtas. För örlogsfartyg gäller, förutom de krav ellagstiftningen ställer på gränsytor och landanslutning, även krav enligt. Projektering av elanläggning I starkströmsföreskrifterna ges bl a rådet att redan vid projektering av elanläggning säkerställa att personer, husdjur och egendom blir skyddade och att elanläggningen fungerar på avsett sätt.

24 Elanläggningsansvar 23 Det är angeläget att Försvarsmakten, där viktiga delar av verksamheten är unik, redan i projekterings- och konstruktionsstadiet kravsätter utformningen av elektriska anläggningar avseende på: elsäkerheten om system och utrustningar avses att hanteras av värnpliktig personal anställd och värnpliktig personals elkompetensnivå Tillfälliga elanläggningar (SEK Handbok 415) Tillfälliga elanläggningar används oftast på platser med krävande miljö och utsätts där för omild behandling. De skall lätt kunna sättas upp, tas ner och klara av att ofta transporteras. Olika slag av bruksföremål, arbetsmaskiner och belysning skall lätt kunna anslutas under betryggande säkerhet. Detta innebär att Försvarsmaktens transportabla utrustningar och anordningar, som ej är avsedda att bli permanenta på driftplatsen, och som är sammankopplade med anslutningskablar, centraler och övrig elektrisk utrustning enligt starkströmsföreskrifterna är tillfälliga elanläggningar. Elarbete på tillfälliga elanläggningar behandlas i elbehörighetsföreskrifterna. En tillfällig elanläggning som ställs upp och ansluts på örlogsfartyg följer eller anpassas till reglerna för örlogsfartyg (). En tillfällig elanläggning som försörjer eller försörjs av örlogsfartyg, men är placerad i land, följer bestämmelserna enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter.

25 24 Elanläggningsansvar Formellt avtal vid flera innehavare av elanläggning Skötsel av elektriska starkströmsanläggningar (Svensk Standard SS-EN ) anger att det är nödvändigt då flera elanläggningsinnehavare förekommer inom samma elanläggning eller när två eller flera elanläggningar står i förbindelse med varandra, att ett skriftligt avtal upprättas mellan berörda elanläggningsinnehavare. Avtalet skall fastställa gränserna mellan elanläggningsinnehavarna i den gemensamma elanläggningen samt det ömsesidiga eldriftansvaret mellan elanläggningarnas eldriftansvariga. De avtalade gränserna skall vara tydliggjorda både på elanläggningen/-arna och på ritning. Exempel på avtal finns i kapitel Hjälpmedel. Principbild över elanläggningsansvar Ellagen anger: Med en elektrisk anläggning avses i denna lag en elanläggning med däri ingående särskilda föremål för produktion, överföring eller användning av el. Om olika delar av en och samma anläggning har skilda innehavare, anses varje sådan del som en särskild elanläggning. Bilden på nästa sida beskriver en byggnad av karaktären industrihotell, där fastighetsägare A äger och förvaltar hela byggnaden, hyresgästerna B, C och D driver olika former av verksamhet. När det gäller ägandet och ansvaret för elanläggningarna i denna byggnad finns olika alternativ. Antingen är fastighetsägare A innehavare av hela elanläggningen i byggnaden eller så delas elanläggningarna på en eller flera innehavare, t ex fastighetsägaren och den eller de hyresgäster som äger sin del av elanläggningen.

26 Elanläggningsansvar 25 A Byggnad som ägs av och innehåller flera elanläggningsinnehavare Hyresgäst B Hyresgäst C Hyresgäst D X Y Z Från elleverantör Fastighetsägare A äger/innehar och ansvarar för elanläggningarna 1 och 3 (blå färg), som består av fastighetstekniska installationer, exempelvis ventilation, värme, viss belysning och den elanläggningen som hyresgäst C erfordrar för sin verksamhet samt elcentralerna i hyresgäst C respektive D lokaler. Hyresgäst B äger och ansvarar för elanläggning 2 och elcentral X (röd färg), som består av kablage och därtill hörande elapparater samt anordningar som anslutits på säkringens utgående anslutning i fastighetsägarens elcentral Y. Hyresgäst C äger ingen elanläggning utan fastighetsägaren äger och ansvarar för den elanläggning 3 hyresgäst C behöver för sin verksamhet. Hyresgäst D äger och ansvarar för elanläggning 4 (grön färg), som består av kablage och därtill hörande elapparater samt anordningar som ansluts på säkringens utgående anslutning i fastighetsägarens elcentral Z. Varje elanläggning skall uppfylla kraven enligt svensk ellagstiftning. Det skall finnas en eldriftansvarig person för varje elanläggning. Gränserna mellan respektive elanläggning skall vara tydliga och klarlagda både i lokalerna och på ritning. Eldriftansvariga för berörda elanläggningar skall av överordnade chefer ges uppgiften att upprätta inbördes avtal som fastställer respektive eldriftansvariges ansvar, samt gränserna mellan elanläggningarna.

27 26 Elbehörighetssansvar 7. Elbehörighetsansvar Ansvar för elbehörighet enligt elbehörighetsföreskrifterna Ellagstiftningen kräver erforderlig kompetens av personal som i sin verksamhet utför arbete på elektriska starkströmsanläggningar. Försvarsmakten är innehavare av elanläggningar där ingrepp kräver kompetens i form av elbehörighet. Dessa ingrepp måste göras av person som erhållit behörighetsbevis, en elinstallatör, eller av en yrkesman under överinseende av elinstallatören. Elinstallatören får ha överinseende eller utföra elinstallationsarbete i den omfattning som framgår av behörighetsbeviset. Elbehörig person blir inte automatiskt ansvarig för förbands, centrums och skolas elinstallationsarbeten. Det erfordras att personen skriftligt utses att svara för behörigheten för att kunna nyttjas som elinstallatör i organisationen. Elarbeten indelas i: Behörighetskrävande arbeten Icke behörighetskrävande arbeten Elbehörighet finns i flera varianter och är personlig. Elsäkerhetsverket kan återkalla eller inskränka behörigheten vid upprepade förseelser. Det åvilar arbetsgivaren bl a att: organisationen vid förband, centrum och skola innehåller elinstallatörer med rätt identifierad behörighet i tillräcklig omfattning de arbetsuppgifter i verksamheten som kräver elbehörighet av olika nivåer delegeras skriftligt till berörda elinstallatörer Detaljerade krav på behörighet, anställningsförhållande, organisation, kontroll och besiktning som gäller i samband med elinstallationsarbete finns i elbehörighetsföreskrifterna. Med elinstallationsarbete avses inte bara nyinstallationer utan även: utförande, ändring eller reparation av fast installerad elanläggning fast anslutning av och losskoppling av fast ansluten maskin, apparat, bruksföremål eller annan anordning såsom industrimaskin, lyft- och transportanordning

28 Elbehörighetsansvar 27 utförande, ändring eller reparation av tillfällig elanläggning där arbetet kräver verktyg utförande, ändring eller reparation av elanläggning på fordon och dess påbyggnad för anslutning till ett yttre elnät med systemspänning överstigande 50 V samt arbetet utfört av annan än tillverkaren eller leverantören av fordonet eller dess påbyggnad. Detta gäller inte den elektriska anläggningen som fordras för fordonets drift Tredje punktsatsen är viktig för Försvarsmaktens personal då arbete med verktyg på tillfällig elanläggning kräver elbehörighet. Kompletterande bestämmelser till elbehörighetsföreskrifterna är för örlogsfartyg -P, personal behörighet och -D, drift skötsel av elektriska anläggningar. För arbetsuppgifter som utförs av elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör, har elinstallatören ett personligt ansvar för att resultatet av genomfört arbete uppfyller gällande starkströmsföreskrifter. I det personliga ansvaret ingår bl a: kontroll av genomfört arbete i betryggande omfattning innan elanläggningen eller elanordningen tas i bruk kontroll av att yrkesmän som arbetar under överinseende av en elinstallatör har de kunskaper och färdigheter som fordras för arbetet Elinstallatören kan till sina yrkesmän delegera vissa arbetsuppgifter som ingår i kontrollen. Detta förutsätter att elinstallatören lämnar erforderliga instruktioner om de arbetsuppgifter som delegeringen avser. Även för elinstallationsarbete som inte kräver behörighet skall rutiner finnas för hur arbetet skall kontrolleras innan berörd elanläggningsdel tas i bruk.

29 28 Delegering 8. Delegering Grunder FörLed 1999 kap 8 Personal Arbetsmiljö anger: Arbetsmiljöarbetet ingår som en del i den ordinarie verksamheten. Chef för förband, centrum eller skola organiserar arbetsmiljöarbetet och svarar för att lagar, förordningar, föreskrifter och avtal rörande arbetsmiljön följs. Chefen får delegera arbetsmiljöuppgifter till underställda chefer. Han svarar därvid för att dessa har den särskilda arbetsmiljökunskap och det säkerhetskunnande som verksamheten kräver. Detta innebär att chef enligt FörLed 1999, dvs chef för förband, centrum eller skola samt Chefen för Försvarets internationella kommando (SWEDINT), ansvarar för att honom/henne underställd organisation är så utformad att de arbetsuppgifter som ingår i ansvaret för elsäkerheten utförs på ett riktigt sätt. Delegeringen är personlig inom elområdet samt entydig och skriftlig. Delegeringen sker inte för att chefen ska slippa ansvaret, utan för att bättre uppfylla det. Om endera parten byter befattning eller motsvarande förändring sker i organisationen återgår delegeringen automatiskt till den som delegerat. Parter i en delegering får således inte vara befattning eller organisation. En grupp av arbetstagare kan inte ha ett kollektivt ansvar för elsäkerhetsfrågor. En arbetsbeskrivning eller befattningsbeskrivning är inte att betrakta som en delegering av arbetsuppgifterna avseende det straffrättsliga ansvaret. Ett klart och otvetydigt behov av delegering ska föreligga. Behov föreligger så snart organisationen har nått en sådan storlek att den ansvarige inte längre själv kan överblicka alla arbetsuppgifter i verksamheten. Behov föreligger också om verksamheten är geografiskt utspridd eller om den kräver specialistkunskaper som den ansvariga inte har. Chef för förband, centrum eller skola delegerar normalt arbetsuppgifter med tillhörande befogenheter och resurser. Utformningen av en delegering är av stor vikt, när det gäller att avgöra var ansvaret för en händelse (olycka/tillbud) ska placeras. Observera att en domstol inte i förväg kan fastställa om en specifik delegering är juridiskt hållbar eller inte. Den till vilken arbetsuppgifter delegeras ska ha en ställning som gör det möjligt att vara företrädare för arbetsgivaren.

30 Delegering 29 Den som delegerar måste, i samråd med den som mottar arbetsuppgifterna, försäkra sig om att erforderlig kompetens finns för arbetsuppgifternas genomförande. Om man delegerar i rakt nedstigande led kan man komma i den situationen att den som mottar arbetsuppgifterna inte har all den kompetens som erfordras. Det är då viktigt att medge vidaredelegering av sådana arbetsuppgifter. Den som mottar delegeringen har i sin tur att, inom ramen för sina befogenheter, svara för att arbetsuppgifterna sköts på ett sätt som motsvarar vad lagstiftningen fordrar. Om den som mottagit arbetsuppgifterna visar sig ha förfarit vårdslöst kan denne straffas. Den som delegerat har skyldighet att kontrollera att arbetsuppgifterna utförs på ett riktigt sätt. Av delegeringen skall framgå att återtagande av delegeringen är möjlig. Att säkerställa att delegeringarna är aktuella, kan vara en lämplig arbetsuppgift för elsäkerhetshandläggaren. Delegering av arbetsuppgifter skall göras skriftligt. Detta för att dels undanröja oklarheter i ansvarsfördelningen och dels för att vara till nytta ur bevissynpunkt, exempelvis efter en elolycka eller elincident. Med delegeringen ska följa tillräckliga beslutsbefogenheter. Exempel 1: Om resurser för att kunna genomföra en åtgärd, som den som fått arbetsuppgifterna bedömt nödvändiga, inte beviljas, kommer ansvaret för åtgärdens fortsatta behandling sannolikt att övergå till den som vägrat resurserna. Exempel 2: Om det visar sig att en händelse inträffat beroende på att befogenheterna inte var tillräckliga, ligger ansvaret på den som delegerat. En delegering blir inte mer omfattande än vad befogenheterna medger. Checklista inför en delegering En delegering ska vara entydig, personlig och skriftlig. Följande frågor är viktiga i samband med delegeringsarbete: Finns behov av att delegera uppgiften? Till vem/vilka ska uppgiften delegeras? (Samma arbetsuppgift kan ha flera mottagare dock på olika platser i organisationen) Har mottagaren av delegeringen rätt ställning i organisationen för att företräda arbetsgivaren? Har mottagaren rätt kompetens? Vilka befogenheter erhåller mottagaren? Vilka resurser erhåller mottagaren? Får vidaredelegering göras?

31 30 Rapportering 9. Rapportering Rapportering enligt lagar och andra författningar Rapportering sker i enlighet med Arbetsmiljölagen, Ellagen och Sjölagen, Försvarsmaktens interna bestämmelser om personaltjänst FIB 1997:3 samt Försvarsmaktens Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition med mera Gemensam del, SäkI G Tillbudsrapportering i förebyggande syfte Tillbudsrapportering är grunden för elsäkerhetsarbetet i stort och det förebyggande elsäkerhetsarbetet i synnerhet. Detta delmål omfattar dessutom Försvarsmaktens vilja att inte tiga ihjäl incidenter som kunde ha utvecklats till en olycka, skada, elavbrott eller eldriftstörning. Därför är det av utomordentlig vikt att chef för förband, centrum och skola utformar tillbudsrapporteringen efter den egna organisationens behov.

32 Utbildning Utbildning Chefer som ansvarar för personal som utför arbete eller skötsel av elektriska starkströmsanläggningar måste ha de kunskaper om ellagstiftningen som krävs för att utöva personalledning. Arbetsgivaren har ansvaret för att i verksamheten som bedrivs identifiera den kunskapsnivå avseende elektrisk ström som erfordras samt kontinuerligt försörja organisationen med rätt utbildad och kompetent personal. Arbetet att lokalt starta en elsäkerhetsprocess kan med fördel inledas med en utbildning/föreläsning med hjälp av H Elsäk avseende Försvarsmaktens målsättning och anda inom elsäkerhet samt aktuell ellagstiftning. För att Försvarsmakten skall uppfylla gällande lagstiftning och andra författningar m m som gäller vid arbeten med elektriska utrustningar och elanläggningar krävs erforderlig kompetens. Det är viktigt att kompetensen vidmakthålls i takt med såväl nationella som internationella förändringar och kompletteringar av gällande lagstiftning. Försvarsmaktens utbildning inom området ellagstiftning, elbehörighet och elsäkerhet bedrivs främst på: Försvarsmaktens Halmstadsskolor, IT-Skolan Arméns Tekniska Skola, ATS Marinens Tekniska Skola, MTekS För aktuellt kursutbud inom Försvarsmakten avseende elområdet, kontakta ovanstående skolor.

33 32 Hjälpmedel 11. Hjälpmedel H Elsäk erhålls på datamedia vid Militära Servicekontoret ToD, eller via på internet Elsäkerhetshandläggare Att utse en elsäkerhetshandläggare, en tillikabefattning, kan vara ett sätt att försörja både linjeorganisationen och skyddsombuden med kunskap om gällande och förändrad lagstiftning samt tips om förbättringsmöjligheter. Denna person bör vara väl förtrogen med vilken typ av elarbeten, som förekommer inom organisationen/verksamheten Plan för elsäkerhet vid förband, centrum och skola Grunder Avsikten med en Plan för elsäkerhet är att skapa: 1. Gemensam elsäkerhetsfilosofi 2. Gemensamt språk 3. Gemensamt syfte och samordnat arbetssätt Planen för elsäkerhet skall identifiera elsäkerhetsprocessens kunder och produkter, mål och delmål samt ange hur elsäkerhetsprocessen avses drivas. Allmänna råd vid elsäkerhetsplanens upprättande Elsäkerheten är en del av arbetsmiljöarbetet. En väl fungerande internkontroll (se begreppsförklaring) grundar sig bl a på sådana checklistor som återfinns som exempel under rubriken Checklistor för elsäkerhet i detta kapitel. Checklistorna ger en överblick om vad som behöver göras för att uppfylla kraven i ellagstiftningen. Information om elsäkerhetsfrågor kan med fördel finnas på verksamhetsställets datanät för att delge information. Både Arbetarskyddsstyrelsen och Elsäkerhetsverket ger ut publikationer som underlättar arbetet med elsäkerhet.

34 Hjälpmedel 33 Elsäkerhetshandläggare

35 34 Hjälpmedel...plan för elsäkerhet Förslag på kapitelrubriker och innehåll 1. Förd senast datum 2. Chefens mål för elsäkerhet Exempel på budskap från chef för förband, skola eller centrum: Försvarsmaktens elsäkerhetspolicy skall omsättas i praktiken och därigenom förebygga att skador inträffar genom inverkan av elektrisk ström på personal och egendom. Att alla ser sin delaktighet är grunden för väl fungerande elsäkerhet. Skapa förståelse för en väl fungerande tillbudsrapportering och dess betydelse i olycksförebyggande syfte. Den stora betydelsen som avtal mellan olika elanläggningsinnehavare har för en tydlig ansvars-, arbets- och elkraftförsörjningssituation. Checklistorna är grunden för att systematiskt finna brister samt nöjdförklara när upptäckta brister är åtgärdade. 3. Referens- och stöddokument 4. Ansvarsförhållanden Detta kapitel skall klarlägga: För samtlig personal vilka roller, ansvar, befogenheter och uppgifter som återfinns i elsäkerhetsprocessen samt namnge de personer som återfinns i elsäkerhetsprocessens olika roller Delegeringsstruktur och befogenheter att delegera De delegeringstexter som skall användas Personsäkerhetsansvar Elanläggningsansvar Elbehörighetsansvar 5. Tilldelade resurser = samordning med budgetarbete Kan omfatta alla de resurser, såsom personal, ekonomi, som är spårbara till elsäkerhet inkl samordning med övrigt säkerhetsarbete. 6. Avtal med olika elanläggningsinnehavare Detta kapitel klarlägger bl a: att gränsytor mot andra elanläggningsinnehavare skall identifieras att avtal med identifierade elanläggningsinnehavare skall upprättas vilka befintliga avtal som är tecknade 7. Rutiner Rutiner för ett systematiskt och kontinuerligt elsäkerhetsarbete Tillbudsrapportering Olycksfallsrapportering Internkontroll vid elektriskt arbete Tillsyn av elanläggning