Vill du veta mer? Standarder. Redaktion Camilla Axelsson, SIS. Redaktionsråd Eskil Arvidsson, Svensk Mjölk AB Stig Pettersson, SIS

Transkript

1 Vill du veta mer? Stig Pettersson (projektledare) SIS, Projekt Förpackningar STOCKHOLM Tfn: Fax: Bengt G Nilsson (ordförande) Tetra Pak International AB Tfn: Fax: Anders Linde (projektansvarig för del-projektet Allmänt och miljö) REXAM Tfn: Fax: Gunilla Beyer (projektansvarig för delprojektet Distributions- och transport-förpackningar) Trätek Tfn: Fax: Bertil Nilsson (projektansvarig för del-projekt Konsumentförpackningar) Superfos A/S Tfn: Fax: Eskil Arvidsson (projektansvarig för delprojekt Information) Svensk Mjölk AB Tfn: Fax: Standarder Swedish Standads Institute (SIS) svarar för standardisering inom xx områden varav förpackningar är ett. Arbetet drivs i form av projekt med deltagare från såväl tillverkare som användare och myndigheter. Arbetet som drivs både nationellt och internationellt finansieras av deltagarna i projektet. CEN, den europeiska standardiseringsorganisationen, har som övergripande uppgift att undanröja tekniska handelshinder inom Europa. CEN:s standarder används för att möta de krav som anges i EU:s direktiv. ISO, den globala standardiseringsorganisationen, har till uppgift att främja globala standarder i syfte att underlätta utbytet av varor och tjänster. Redaktion Camilla Axelsson, SIS Redaktionsråd Eskil Arvidsson, Svensk Mjölk AB Stig Pettersson, SIS

2 Avstånd och omsättning avgörande för val av transportlåda När transportavstånden är korta, och leveranserna många, då fungerar retursystem med plastbackar bäst. Är avstånden långa eller om omsättningen är låg ska man hellre använda wellpapplådor. Det konstaterar företrädare för både wellpappindustrin och dagligvaruhandeln. Annars är det inte lätt att få dem att enas. Debattens vågor har böljat fram och tillbaka och stundtals har tonläget varit ordentligt uppskruvat. Det hela började för två år sedan när dagligvarubranschen gick samman för att skapa ett gemensamt retursystem för plastbackar. Wellpappindustrin var inte sen att följa efter och lät det oberoende forskningsföretaget Kunskapspartner AB i Lund ta fram ett koncept och en prototyp för SWIF 2000, en wellpapplåda, som bättre kan konkurrera med den nya plastbacken. Vi ändrade på yttermåtten och staplingstapparnas placering så att det skulle bli lättare att stapla lådorna på varandra och med andra lådsystem. Lådorna har en hög fyllnadsgrad, fungerar i befintliga distributionssystem och kostar inte mer än vad wellpapplådorna gör idag. SWIF lådorna tar inte upp så mycket utrymme i lastbilarna. Det ger färre transporter och en renare miljö, säger Johan Axelsson från Kunskapspartner. I vår blir en europastandard för wellpapplådor klar. Den bygger på den europeiska branschstandarden och beskriver standardtyper och konstruktioner av wellpapplådor. Den är ute på remiss nu. Den 20 februari ska alla svar vara inne, säger Nina Haglund vid AssiDomän, som är ordförande för den internationella grupp som tagit fram standarden. Det kan bli vissa mindre förändringar i standarden efter det, tror hon. Men den kommer i allt väsentligt att se ut som den gör nu.

3 Rapport positiv till wellpapplådor Kunskapspartner har på uppdrag av Svenska Wellpappföreningen gjort en kostnadsjämförelse mellan wellpapplådor och plastbackar. Sammanlagt har man skrivit nio stycken rapporter. De heter Transportförpackningar i Dagligvaruhandeln och bygger på 10 fallstudier av bland annat tomat-, sallads-, gurkodlare och bagerier. Man har studerat producenternas, grossisternas och butikernas rutiner för att se om retursystemet med plastbackar lönar sig. Slutsatsen är att wellpapplådor har kostnadsökning på 2,70 kr per kilo tomater, enligt rapporterna. Den sämre möjligheten att exponera varumärket svarar för hela 2,31 kr av den summan. Plastbackar är kostnadseffektiva Örjan Thönners, Dulog, som företräder dagligvaruhandelns intressen, är kritisk till rapporterna. Han menar att det är svårt att veta varifrån Kunskapspartner fått siffrorna, hur de tänkt när de gjort sina uträkningar. En annan nackdel är att rapporterna inte är förankrade hos dagligvarubranschen, tycker han. håller. Med det nya retursystemet kan man sänka kostnaderna. Det är mer kostnadseffektivt med plastbackar. Backarna kan användas upp till 500 gånger. En wellpapplåda däremot brukas bara en enda gång. Han säger att han fått många positiva reaktioner på det system med pantbelagda plastbackar som efter ett pilotprojekt infördes i somras. Både leverantörer, grossister och butiksanställda är nöjda. De tycker det nya systemet är kostnadseffektivt och enkelt att hantera. Wellpapplådan Fördelar (+) Lätt Dekortryck Stötdämpande Nackdelar (-) Hygienproblem i fuktiga miljöer Normalt sett ej vattentåliga såväl ekonomiska, ergonomiska som miljömässiga fördelar jämfört med plastbackarna. Kunskapspartner skjuter främst in sig på ekonomin i rapporterna och konstaterar att avsaknaden av varumärkesexponering är största enskilda merkostnaden för plastlådan. I grossistledet ökar kostnaden med plastbackar något, främst beroende på ökade transportkostnader. Även i detaljistledet ökar kostnaden. Här är det återigen den begränsade exponeringen av varumärket, som är den största utgiften. I hela kedjan ger en övergång från wellpapp till plastlådor en Plastbacken Fördelar (+) Hygien (de diskas) Styrka Tål vatten Nackdelar (-) Begränsad kommunikation Binder mer kapital Både wellpapplådan och platsbacken är miljöanpassade. Den ena återvinns, den andra rengörs och återanvänds. Wellpapplådan är lättare och har högre fyllnadsgrad. Det gör att transporterna blir billigare. Men lådan kan gå sönder i handtagen. En sådan här analys måste göras tillsammans med handeln. Det har man inte gjort. Svenska Retursystems vd Gert Hägerström har inte läst rapporterna och har därför svårt att uttala sig om dem. Det är bra att de här frågorna debatteras, säger han. Men något samarbete mellan Wellpappindustrin och den organisation han företräder tycker han inte behövs. Det handlar om två separata system, konstaterar han. Hägerström framhåller fördelarna med plastbacken, och menar att de noggranna beräkningar som gjordes innan man bestämde sig för den, fortfarande Båda systemen behövs Örjan Thönners menar att båda systemen, wellpapplådor och plastbackar, behövs. För långa transportavstånd och få leveranser fungerar ofta wellpapplådor bra, tycker han. Kortare avstånd och en hög omsättning lämpar sig bättre för plastbackar. Att det skulle vara billigare att använda wellpapplådor håller han inte med om. Det beror helt på hur man räknar. Att köpa in plastbackar kräver en ganska hög engångsinvestering. Men sedan kan man ju använda dem massor med gånger. Till slut kostar backarna ingenting. Plastbackarna har en annan fördel: de tål fukt och vatten. Eftersom wellpapplådorna inte gör det kan man inte använda dem i alla branscher. Bryggerinäringen är ett exempel på en sådan bransch. Örjan Thönners sitter med i en internationell grupp som håller på att arbeta fram standarder för plastbackar. Den ena standarden handlar om teknisk kompatibilitet för backarna, hur man ska utforma dem så att de kan staplas med andra lådor. Den andra beskriver hur man ska informera om returlådorna. Standarderna är klara först om några år, tror Thönners.

4 Tillverkare sparar pengar med ny standard Nu finns ett nytt utkast till en standard med riktlinjer för trä-, plywoodlådor och häckar. Utkastet beskriver vilka virkeskvaliteter och dimensioner som är lämpliga för lådorna och häckarna, med hänsyn tagen till godsvikten. Det innehåller också en gemensam terminologi för området. Allt för att underlätta kommunikationen mellan dem som tillverkar lådorna och dess användare. Det är just tillverkare och användare, som i samråd med SIS, tagit fram standardförslaget. Lennart Rönnquist, vid Foldy Pac Skultuna, sitter med i kommittén. Han tycker det är bra att det äntligen finns ett utkast till en standard. Den bygger på väl beprövade metoder. Om man följer de riktlinjer det innehåller får man ett optimalt godsskydd. På Foldy Pac har man redan börjat använda det nya standardförslaget. Lennart Rönnquist menar att man haft stor nytta av de råd som finns där. Vi använder standarden så gott som dagligen. Jag märker stor skillnad mot tidigare, vi arbetar effektivare nu. I förlängningen tjänar man alltid pengar på att följa en standard. Nöjd referensgrupp Arbetet med att ta fram en lådstandard påbörjades i CEN för åtskilliga år sedan, men lades ner efter interna problem. Det italienska sekreteriatet, som då ledde arbetet, ville driva igenom en mycket detaljerad inhems.k. branschstandard, som det var svårt att få europeisk acceptans för, säger Gunilla Beyer, sammankallande i den svenska arbetsgruppen för trälådor. För två år sedan återupptogs standardiseringsarbetet. Den här gången har arbetet fungerat mycket bättre. Och interna stridigheter inom den europeiska gruppen har man sluppit helt. Just nu är standardförslaget på remiss. Några negativa synpunkter har inte kommit in från den svenska referensgrupp som tittat på förslaget. Stig Pettersson på SIS tolkar tystnaden som att medlemmarna i gruppen är nöjda med det. Svenskt sekretariat Närmast följer nu arbetet med att förankra standardförslaget nationellt och internationellt. Om det visar sig att det finns ett internationellt intresse för en europeisk standard baserad på det svenska förslaget är målet att Sverige även ska få hand om sekretariatet. På så sätt kan man styra arbetet i den riktning man vill. Men det dröjer innan en Europeisk Standard är klar. Stig Pettersson bedömer att det kan ta minst tre år innan den är godkänd och färdig. Vill du veta mer? Stig Pettersson (projektledare) SIS, Projekt Förpackningar STOCKHOLM Tfn: Fax: Bengt G Nilsson (ordförande) Tetra Pak International AB Tfn: Fax: Anders Linde (projektansvarig för del-projektet Allmänt och miljö) REXAM Tfn: Fax: Gunilla Beyer (projektansvarig för delprojektet Distributions- och transport-förpackningar) Trätek Tfn: Fax: Bertil Nilsson (projektansvarig för del-projekt Konsumentförpackningar) Superfos A/S Tfn: Fax: Eskil Arvidsson (projektansvarig för delprojekt Information) Svensk Mjölk AB Tfn: Fax: Standarder Swedish Standads Institute (SIS) svarar för standardisering inom xx områden varav förpackningar är ett. Arbetet drivs i form av projekt med deltagare från såväl tillverkare som användare och myndigheter. Arbetet som drivs både nationellt och internationellt finansieras av deltagarna i projektet. CEN, den europeiska standardiseringsorganisationen, har som övergripande uppgift att undanröja tekniska handelshinder inom Europa. CEN:s standarder används för att möta de krav som anges i EU:s direktiv. ISO, den globala standardiseringsorganisationen, har till uppgift att främja globala standarder i syfte att underlätta utbytet av varor och tjänster. Redaktion Camilla Axelsson, SIS Redaktionsråd Eskil Arvidsson, Svensk Mjölk AB Stig Pettersson, SIS

5 Tillverkare sparar pengar med ny standard Nu finns ett nytt utkast till en standard med riktlinjer för trä-, plywoodlådor och häckar. Utkastet beskriver vilka virkeskvaliteter och dimensioner som är lämpliga för lådorna och häckarna, med hänsyn tagen till godsvikten. Det innehåller också en gemensam terminologi för området. Allt för att underlätta kommunikationen mellan dem som tillverkar lådorna och dess användare. Det är just tillverkare och användare, som i samråd med SIS, tagit fram standardförslaget. Lennart Rönnquist, vid Foldy Pac Skultuna, sitter med i kommittén. Han tycker det är bra att det äntligen finns ett utkast till en standard. Den bygger på väl beprövade metoder. Om man följer de riktlinjer det innehåller får man ett optimalt godsskydd. På Foldy Pac har man redan börjat använda det nya standardförslaget. Lennart Rönnquist menar att man haft stor nytta av de råd som finns där. Vi använder standarden så gott som dagligen. Jag märker stor skillnad mot tidigare, vi arbetar effektivare nu. I förlängningen tjänar man alltid pengar på att följa en standard. Nöjd referensgrupp Arbetet med att ta fram en lådstandard påbörjades i CEN för åtskilliga år sedan, men lades ner efter interna problem. Det italienska sekreteriatet, som då ledde arbetet, ville driva igenom en mycket detaljerad inhems.k. branschstandard, som det var svårt att få euro- peisk acceptans för, säger Gunilla Beyer, sammankallande i den svenska arbetsgruppen för trälådor. För två år sedan återupptogs standardiseringsarbetet. Den här gången har arbetet fungerat mycket bättre. Och interna stridigheter inom den europeiska gruppen har man sluppit helt. Just nu är standardförslaget på remiss. Några negativa synpunkter har inte kommit in från den svenska referensgrupp som tittat på förslaget. Stig Pettersson på SIS tolkar tystnaden som att medlemmarna i gruppen är nöjda med det. Svenskt sekretariat Närmast följer nu arbetet med att förankra standardförslaget nationellt och internationellt. Om det visar sig att det finns ett internationellt intresse för en europeisk standard baserad på det svenska förslaget är målet att Sverige även ska få hand om sekretariatet. På så sätt kan man styra arbetet i den riktning man vill. Men det dröjer innan en Europeisk Standard är klar. Stig Pettersson bedömer att det kan ta minst tre år innan den är godkänd och färdig.