Skara Energimarknadsinspektionen Box ESKILSTUNA

Transkript

1 Skara Energimarknadsinspektionen Box ESKILSTUNA Remissvar till NordREG och de nordiska energitillsynsmyndigheterna angående rapporterna Consideration of alternative billing regimes for the Common Nordic End-User Market och Rights and obligations of DSOs and suppliers in the customer interface. Härmed lämnar vi remissvar enl. ovanstående rubrik. Vi är en gruppering av 58 mindre och medelstora elnäts- och elhandelsföretag. Vi startade som ett upprop mot det förslag till modell, som NordREG valt för att införa en gemensam nordisk slutkundsmarknad. Vi kallar oss Forum för en gemensam nordisk elmarknad. Många av oss har lämnat remissvar via Er web-enkät. Anledningen till att vi nu även lämnar remissvar på detta sätt, är att vi inte tycker att våra synpunkter kommer fram på rätt sätt via web-enkäten. Vi lämnar även svaret på svenska eftersom vi tycker det känns rätt. Detta remissvar kommer även delges andra intressenter i denna fråga. FORUM FÖR EN GEMENSAM NORDISK ELMARKNAD genom Jonny Blomqvist, Skara Energi AB Bil. Remissvar

2 Remissvar till NordREG och de nordiska energitillsynsmyndigheterna angående rapporterna Consideration of alternative billing regimes for the Common Nordic End-User Market och Rights and obligations of DSOs and suppliers in the customer interface. 58 av Sveriges små och medelstora elnäts- och elhandelsföretag har bildat Forum för gemensam nordisk elmarknad i syfte att skapa ett gemensamt upprop mot förslaget om hur en gemensam nordisk elmarknad ska genomföras. Vi är inte emot en gemensam nordisk slutkundsmarknad, utan vår gemensamma åsikt är att det finns en rad brister och tveksamheter i det förslag till beslutsunderlag, rapporter, som nu föreligger. Denna skrivelse är generell och behandlar båda rapporterna om fakturering och kundgränssnitt. Inledningsvis vill vi påpeka att rapporten om fakturering är framtagen av tankesmedjan VaasaETT, som är specialiserad inom åsiktsfabrikation med inriktning på energifrågor. Även om vi här inte närmare kommer att belysa för- och nackdelar med att låta en opinionsdrivande tankesmedja svara för det beredande arbetet, kan vi konstatera att inget intresse eller hänsyn har tagits till vad förslaget att samfakturera via elhandelsföretagen får för konsekvenser för kunderna och landets små och medelstora företag inom elnätsdistribution och elhandel. Detta trots att en majoritet av företagen som berörs av rapporten är just dessa företag.. Vi ser även att rapporten om kundgränssnittet förordar att kundkontakten skall styras till elhandelsföretagen, vilket kommer innebära att den lokala kundkontakten via elnätsföretagen försvinner, vilket också får stora konsekvenser för bla kunderna och våra företag. Därför har vi bildat vårt forum. Som utredaren poängterar, skiljer den nordiska elmarknaden sig på en rad punkter från övriga Västeuropas; vi har en annan geo- och demografi samt, framför allt, andra marknadsmässiga förutsättningar med ett stort antal aktörer inom elhandel och elnät samtidigt som marknaden domineras, på gränsen till oligopol, av en handfull av dessa aktörer. Rapporterna inriktar sig i huvudsakligen på frågor av teknisk och marknadsteknisk natur utan att utförligt belysa konsekvenser på kort och lång sikt för kunder samt små och stora aktörer inom elhandel och elnätsdistribution, vilket tyder på bristande kunskap eller engagemang om frågans komplexitet. Våra ståndpunkter till rapporterna är klara: Vi motsätter oss att kunden samfaktureras via elhandlaren. Vi förordar separata fakturor. Vi motsätter oss en tvingande marknadsmodell typ SCM ( Suppliers centric model ) Skälen till våra ståndpunkter är följande: Separata fakturor innebär att det är mycket enklare att harmonisera regelverken mellan länderna. Låt tex. elnätsbolagen fakturera fiskala avgifter såsom skatter mm, då blir denna fakturering lokal och någon harmonisering behövs inte för dessa avgifter. Man bygger inte upp dyra datasystem för utbyte av faktureringsuppgifter, vilket skulle drabba kunderna med högre avgifter.

3 Företagen slipper bygga upp säkerheter för överlämnade fodringar. Samma gäller också kontraktuella förhållanden mellan kunden och företagen. Separata fakturor styr också kunden till vilken kontakt han skall ta med resp. elnäts- och elhandelsföretag. Vi ser också en stor risk att små elhandelsföretag inte kommer ha resurser att hantera fakturor från ett stort antal elnätsföretag. Detta kommer innebära att de lägger ned sin elhandel eller begränsar sig till ett lokalt elnätsområde. Förslaget innebär också att inträdesbiljetten för nystartade elhandelsbolag blir än större, när de skall ha kundtjänst och debiteringssystem för elnätsavgifter. Förslaget är klart strukturdrivande. Många mindre företag kommer försvinna. Förslaget med endast en kundkontakt via elhandlaren (SCM) innebär att de små lokala elnätsföretagen kommer marginaliseras. Vi vet att våra lokala kundkontakter är uppskattade. Vi har de bästa NKI-värdena, lägsta elnätsavgifter och de kortaste avbrottstiderna. Vi finner det därför anmärkningsvärt att myndigheten lagstiftningsvägen vill förbjuda kunden ta kontakt med oss. Vad gör vi för fel idag? Låt kunden själv välja vilken han vill kontakta. Vi gör idag en samhällsinsats ofta på uppdrag av våra ägare med att verka för en omställning till ett miljövänligare energisystem. Vi är många små elnätsföretag med kooperativt ägande, som verkar i glesbygden. Vi erbjuder en lokal service för invånarna. Idag talas mycket om smart grids, vilket mycket handlar om att anpassa kundens förbrukningssätt till elproduktionen samt att ta hand om lokal elproduktion. Detta är frågor som lämpligast hanteras på lokal nivå av elnätsföretagen. Sammanfattningsvis så ser vi att förslagen gör det sämre och dyrare för kunden samtidigt som risken för en fortsatt marknadskoncentration, och därmed osund konkurrensutveckling, är överhängande. Det innebär dessutom att hänsyn inte heller tas till den samhällsnytta som de små aktörerna svarar för på sin relevanta marknad. Förslaget är dessutom ett krångligt sätt på att införa en gemensam nordisk slutkundsmarknad. Det är svårt att i rapportens slutsatser se några långsiktiga fördelar i framtiden för europeisk slutkundsmarknad. Visserligen finns inom EU en övergripande vision Enkelt för kunden vilket även anges som ett mål med det förslag som föreligger i rapporten. Frågan är om förslaget innebär en förenkling för kunden, samt bör man fråga sig om förslaget bidrar till tillväxt, energi och utveckling av förnyelsebara energikällor, fungerande konkurrens, regional utveckling och tillväxt, utveckling och tillväxt tack vare små och medelstora företag och allmän landsbygdsutveckling? Inom EU finns långsiktiga mål för tillväxt och hur den ska infrias utan att vi gör över med mer energi och utan att vi släpper ut ytterligare växthusgaser. Denna basvision brukar sammanfattas med göra mer med mindre. Närmast är det målet som ska infrias redan om nio år. Längre bort, 2050, finns EU:s vision om ett lågt fossilberoende. Under det senaste året har även EU-kommissionären Connie Hedgaard lanserat begreppet lågemissionsekonomi. För att kunna nå dessa mål har vi, små och medelstora företag inom elnätsdistribution och elhandel en viktig funktion att fylla:

4 Som en följd av vår nära kontakt med våra kunder kan vi effektivt skapa och genomföra de informationsinsatser som krävs för att ändra konsumtionsvanor. Som små och lokala aktörer kan vi dessutom utveckla energieffektivisering, alternativa energislag som vindkraft, vattenkraft, kraftvärme, förnyelsebara energislag etc. Förutsättningen för ett framgångsrikt arbete med ovanstående är att det sker i nära kontakt med konsumenten och inte flera led bort. Inom EU tillskrivs alla små- och medelstora företag (SME) den största tillväxtpotentialen och inte storföretagen. Därför är det viktigt att dessa inte diskrimineras utan snarare ges möjlighet att växa. I Sverige finns 290 elhandels- och elnätsföretag som till stor del är små och medelstora och företrädesvis är lokaliserade på lands- och glesbygd. Många av dem tillhandahåller ett antal andra nyttigheter som fjärrvärme, VA, bredband och vissa fall även sophantering och integrerar även dessa verksamheter i energiomställningen och samhällsservicen. Tack vare sin närhet till kunderna, har de en viktig roll att fylla, särskilt inför de utmaningar som samhället står inför avseende energi, miljö, tillväxt och landsbygdsutveckling. Service och lokal närvaro mot kunderna är A och O, för dessa bolag. Bolagen har också ofta en viktig roll som lokala arbetsgivare med stark lokal förankring sedan många år tillbaka. Vår åsikt är att en väl fungerande modell offras för att tillmötesgå en marknadsmodell, som inte är verklighetsanknuten och praktisk i sina tankar om harmonisering. Priset kommer enligt vår mening, så väl bildligt som bokstavligt, att bli högt för kunden. Det är enligt vår bedömning svårt att se långsiktiga vinster, både administrativa och ekonomiska, i förslaget ur ett kundperspektiv. Snarare ser vi fördyrningar, försämringar, risk för oligopol, hämmad tillväxt m m. Vi hoppas att de nordiska energimyndigheterna tar till sig våra synpunkter, så att den gemensamma nordiska slutkundsmarknaden kan bli en framgång och inte ytterligare en kvarnsten om vår hals när det gäller kundernas uppfattning om vår bransch. Detta remissvar har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av följande personer: Jonny Blomqvist, Skara Energi AB, telefon Per-Olof Westlin, Hjo Energi AB, telefon Thomas Kvist, Kvänumbygdens Energi ek. för. telefon Eventuella frågor besvaras av denna grupp. Vi representerar Forum för en gemensam nordisk elmarknad, i denna gruppering ingår följande företag: Ale Elförening ek.för. Bjärke Energi ek. för. Boo Energi AB Borås Elnät Dala Energi AB

5 Edsbyns Elverk Filipstad Energinät AB Grästorps Energi ek. för. Grästorps Energi AB Götene Elförening ek. för. Habo Energi AB Hallstaviks Elverk Herrljunga Elektriska AB Hjo Energi AB, Hjo Energi Elhandel AB Hjärtum El. ek. för. Härryda Energi AB Jönköpings Energi AB Karlsborgs Energi AB, Karlsborgs Energi Försäljning AB Karlshamns Energi AB Kvänumbygdens Energi ek.för., Kvänum Energi AB Lerums Energi AB LEVA i Lysekil AB Lidköpings Elnät Ljungby Energi Mariestad Töreboda Energi AB, Mariestad Töreboda Elförsäljning AB Nossebro Energi ek. för., Nossebro Energi Försäljnings AB Näckåns Energi Olofströms Kraft AB Olseröds Elektriska Distributionsförening upa. Pite Energi AB Sandhult-Sandareds Elf Sjogerstads EDF Sjogerstads Energi AB Sjöbo Energi AB Skara Energi AB Skövde Elnät Sollentuna Energi Tibro Energi AB, Tibro Energi Försäljning AB Tidaholms Energi AB Ulricehamns Energi AB Vallebygdens Energi ek. för., Vallebygdens Energi Marknad AB Vara Energi ek. för Varbergsortens Elkraft ek. för. Varbergsortens Elförsäljning AB Vimmerby Energi & Miljö AB Vinninga Elförening ek. för Västra Orusts Energitjänst Ystad Energi AB Österfärnebo El Österlens Kraft Östra Kinds Elkraft