Årsredovisning. för budgetåret 2002

Transkript

1 Årsredovisning för budgetåret 2002

2 Sammanfattning av genomförd verksamhet Verksamheten under Krisberedskapsmyndighetens (KBM) första halvår har präglats av arbetet med att bygga upp myndigheten. Det innebär att en mängd rutiner tagits fram för att myndigheten skall kunna fungera internt. Vidare har ett stort arbete satts igång för att hitta arbetsrutiner för den externa verksamheten. Att kunna samordna arbetet med samhällets beredskap inför allvarliga kriser ställer en mängd krav på myndigheten. Uppgiften är stor och komplex och måste lösas tillsammans med aktörerna i krishanteringssystemet. Under hösten har KBM lagt grunden för den verksamhet som kommer att bedrivas av myndigheten framöver. En viktig del i arbetet är att utarbeta en gemensam grundsyn och inriktning för arbetet med samhällets beredskap. En planeringsinriktning för svåra påfrestningar på samhället i fred och för höjd beredskap för verksamhetsåret 2004 har tagits fram. Ett omfattande arbete har inletts tillsammans med de samverkansansvariga myndigheterna i syfte dels att lämna förslag till fördelning av medel till myndigheterna, dels att skapa arbetsformer inom samverkansområdena. En viktig uppgift för KBM är att lämna stöd till de geografiskt områdesansvariga. Stödet syftar till att de områdesansvariga skall ha en förmåga att kunna agera före, under och efter en kris. KBM har under hösten 2002 genomfört en mängd seminarier och möten samt informations- och stödinsatser för länsstyrelser och kommuner då det gäller bl.a. samverkan, kriskommunikation och tekniskt stöd. Myndigheten har inlett arbetet med att utarbeta metoder för risk- och sårbarhetsanalyser där tonvikten ligger på att kunna stödja och samverka med de geografiskt områdesansvariga och sektorsmyndigheterna. KBM har under hösten tagit fram underlag för en ny modell för fördelning av organisationsstöd till frivilliga försvarsorganisationer och handlingsregler för vilka organisationer som skall behandlas som frivilliga försvarsorganisationer. Förutsättningarna har kartlagts för att etablera ett råd för näringslivssamverkan under Under hösten har KBM även startat arbetet med forskningssamordning och omvärldsanalys, förebyggande ITsäkerhet, olika typer av tekniska förstärkningsinsatser, utbildnings- och övningsverksamhet, trossamfundens beredskap och krishanteringsförmåga samt de internationella uppgifter som myndigheten har. KBM har inlett arbetet med hur myndigheten skall kunna stödja offentliga organ i krissituationer och då särskilt kunna bistå Regeringskansliet vid en kris. Arbetet med myndighetens egen beredskap och den egna risk- och sårbarhetsanalysen har grundlagts under hösten. Myndigheten har inom ett antal områden tagit över verksamhet från Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) och Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) med de förutsättningar som rådde tidigare. Denna verksamhet har till viss del höjt grundförmågan inom krishanteringssystemet, men har genomförts mot bakgrund av gamla planeringsförutsättningar. Genom de aktiviteter som myndigheten har genomfört under hösten har det skapats förutsättningar för att successivt kunna höja grundförmågan hos KBM och hos andra aktörer inom krishanteringssystemet. Genomförd verksamhet har inrymts inom tilldelade ekonomiska ramar. Stora anslagssparanden redovisas dock för KBM:s förvaltningsanslag (6:19) respektive anslag för verksamhet inom samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information (6:21, anslagspost 5, delpost 1). Den främsta orsaken till redovisat anslagssparande på anslaget 6:19 är att rekryteringen till myndighetens vakanta befattningar tagit längre tid än beräknat och att kompetensutveckling av personalen endast skett i begränsad omfattning. Anslagssparandet på anslaget 6:21, anslagspost 5, delpost 1 beror främst på en felbudgetering inom det tekniska området, bl.a. avseende bedömt anslagsbehov för ledningsstödssystem, ledningsplatser och telesäkerhetsåtgärder inklusive anslutningar till Försvarets telenät (FTN). årsredovisning

3 Resultatredovisning KBM inrättades den 1 juli 2002 för att samordna arbetet med samhällets beredskap inför allvarliga kriser. KBM tog vid bildandet över vissa uppgifter från Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) och Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF). KBM skall dels förbättra sin egen grundförmåga, dels i samarbete med ansvariga samhällsorgan bidra till att minska samhällets sårbarhet samt utveckla och stärka samhällets krishanteringsförmåga. KBM bedriver verksamhet inom två politikområden (Po): Totalförsvar samt Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Målet för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar är att minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället och minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder. Inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar bedriver KBM verksamhet inom verksamhetsområdet (Vo) Svåra påfrestningar. Målet med verksamhetsområdet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan svår påfrestning skulle inträffa skall människors liv, personliga egendom och hälsa tryggas samt skador på miljö och egendom hindras eller begränsas. Verksamheten inom politikområde Totalförsvar skall bidra till att bevara vårt lands fred och självständighet. Vi skall kunna möta militära hot som direkt berör Sverige. Internationellt skall vi bidra till fred och säkerhet i omvärlden genom gemensamma fredsfrämjande och humanitära insatser både i och utom Europa. Totalförsvarsresurserna skall kunna användas för följande huvudändamål försvara Sverige mot väpnat angrepp, hävda vår territoriella integritet, bidra till fred och säkerhet i omvärlden och stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Verksamhet som ansetts särskilt betydelsefull ur krisberedskapssynpunkt är indelad i sex samverkansområden. I förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap är ett antal myndigheter utpekade med ansvar i ett eller flera av dessa samverkansområden. KBM är i denna förordning utpekad som samverkansansvarig i två samverkansområden Teknisk infrastruktur och Områdesvis samordning, samverkan och information. Politikområde totalförsvar skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar Verksamhetsområde s amverk ansom r å de det militära försvaret det civila försvaret svåra påfrestningar skydd mot olyckor Anslag 6:17 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer (ap 3) 6:19 Krisberedskapsmyndigheten 6:21 Civilt försvar (delar av ap 1 och ap 5) 2 årsredovisning 2002

4 Ansvaret för samverkansansvariga myndigheter gäller med något undantag både svåra påfrestningar på samhället i fred och höjd beredskap. Detta innebär att samverkansområdena förenar två verksamhetsområden från två politikområden. KBM disponerar medel inom tre anslag Krisberedskapsmyndigheten (KBM:s förvaltningsanslag, benämnt 6:19), Civilt försvar (benämnt 6:21) och Stöd till frivilliga försvarsorganisationer (benämnt 6:17). Dessa anslag är kopplade till verksamhetsområdet Det civila försvaret men KBM bedömer att genomförd verksamhet och ekonomiskt utfall i lika stor grad lett till en förbättring av förmågan inom verksamhetsområdet Svåra påfrestningar. Nedan följer en redovisning av den verksamhet som KBM bedrivit med etablering av myndigheten, inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Områdesvis samordning, samverkan och information samt avseende förvaltning av myndigheten. Etablering av myndighetens verksamhet Under hösten har uppbyggnaden av den nya myndigheten påbörjats och målsättningen är att KBM:s uppbyggnadsfas i sin helhet skall vara avslutad senast vid slutet av år Som ett led i uppstartsarbetet har myndigheten påbörjat ett arbete med att ta fram underlag till en verksamhetsidé för KBM. Inriktningen för detta arbete har bl.a. varit att få till stånd en gemensam bild av myndighetens roll inom krishanteringssystemet, målen med verksamheten samt vilket förhållningssätt som skall prägla myndighetens verksamhet såväl internt som externt. Handlingsplaner för större viktiga externa frågor För frågor som bedömts som särskilt viktiga och/eller komplexa har KBM tagit eller kommer att ta fram handlingsplaner i syfte att skapa en bas för det fortsatta arbetet och informera externa aktörer om hur och under vilka tidsförhållanden KBM arbetar med en fråga. De mest prioriterade områdena under uppbyggnadsfasen har varit att utveckla: verksamheten avseende stödet till de geografiskt områdesansvariga, dvs. utvecklingen av krishanteringsförmågan på lokal, regional och nationell nivå, planeringssystemet/-processen, samt metoder avseende risk- och sårbarhetsanalyser. För dessa områden har handlingsplaner tagits fram och fastställts under hösten. Målsättningen är att verksamheten skall vara tydligt igångsatt i början av 2003 för att sedan vidareutvecklas under året. Utöver ovan nämnda handlingsplaner har ytterligare ett antal påbörjats under hösten. Dessa behandlar t.ex. myndighetens arbetsuppgifter inom området informationssäkerhet, drift- och förvaltningsuppdrag, omvärldsbevakning och omvärldsanalys, forskningsstrategi för krishanteringssystemet, internationell samverkan, civil-militär samverkan och samverkan inom NBC-området. Dessa handlingsplaner skall vara klara under första kvartalet Handlingsplaner för större viktiga interna frågor Även i ett mer internt perspektiv finns två högt prioriterade områden i den uppbyggnadsfas som KBM befinner sig i: Samtliga enheter skall medverka i arbetet med att utveckla de två områdena: En ny myndighet och KBM:s beredskap. Förutom att KBM skall bedriva extern verksamhet skall KBM även bli en myndighet. I detta ryms åtminstone tre dimensioner KBM skall vara en myndighet, KBM är en ny myndighet och KBM skall vara en myndighet. Inom ramen för en-ny-myndighets-perspektivet finns det ovannämnda verksamhetsidéprojektet, men många fler åtgärder inkluderas, t.ex. frågor kring intern kommunikation, förhållningssätt och personliga möten. En handlingsplan för åtgärder avseende detta en-ny-myndighets-perspektiv har tagits fram och fastställts. Målet har varit att policys som rör grundläggande arbetsprocesser samt sådant som är reglerat i lagar och förordningar skall vara klara senast under första kvartalet 2003, medan övriga åtgärder införs och utvecklas successivt. Vad gäller KBM:s beredskap skall myndigheten enligt instruktionen kunna lämna stöd till offentliga organ i krissituationer. KBM skall bland annat ha förmåga att vid allvarliga krissituationer bistå Regeringskansliet med främst områdesvisa lägesbeskrivningar. KBM skall inom sitt område även bedriva omvärldsbevakning och genomföra omvärldsanalyser. För att klara dessa uppgifter och för att kunna hantera andra kriser som kan drabba myndigheten behöver KBM ha en beredskap för att snabbt få igång adekvat verksamhet, kunna fatta beslut, samverka med andra aktörer i krishanteringssystemet samt kommunicera internt inom myndigheten och med omvärlden. Interimistiskt underlag för att klara dessa uppgifter togs fram i början av oktober En handlingsplan för vidareutveckling av beredskapen var klar i november Målet är att en mer genomarbetad plan för beredskapen skall finnas klar i april Mindre interna övningar för att testa och utveckla beredskapen kommer att äga rum kontinuerligt. I beredskapen ingår även att säkra myndighetens IT-verksamhet enligt FA22. Under hösten har en IT-säkerhetspolicy tagits fram vilken kommer att fastställas under första kvartalet 2003 då även en systemsäkerhetsplan för och analys av IT-nätverket kommer att vara klara. Ytterligare målsättningar är att den beredskapsorganisation som byggs upp till april skall övas tillsammans med Regeringskansliet å rsredovisning

5 och några länsstyrelser senast under tidig höst 2003, samt att samtliga berörda medarbetare skall vara övade och utbildade den 31 december Utöver ovan nämnda handlingsplaner har arbete med strategisk kommunikation inom KBM och KBM:s olika roller i planeringsprocessen påbörjats under hösten. Dessa handlingsplaner skall vara klara under första kvartalet Konsekvenser för personalen under uppbyggnadsperioden Tillskapandet av KBM innebar bl.a. att delar av den verksamhet som tidigare bedrevs vid ÖCB inte skulle fortsätta i KBM och att verksamhet som tidigare bedrivits inom ramen för SPF skulle överföras till KBM. Ca 50 personer sades upp den 1 juli 2002 dvs. under den första arbetsdagen i KBM. Dessa personer var arbetskamrater till merparten av de som fick en inplacering i KBM fr.o.m. samma dag. Sorg över separationer blandades med glädje över den egna inplaceringen vid KBM och trots en välbehövlig semesterperiod så har omställnings- och nyorienteringsarbetet tagit kraft och energi ifrån medarbetarna. Flytten från Liljeholmen till Kungsgatan ägde rum den 1 september 2002 och krävde mycket av samtliga medarbetare vid Stockholmskontoret. De första månaderna efter flytten disponerades endast ungefär hälften av de nya lokalerna på grund av förseningar med ombyggnadsarbetet. Personalen har visat stort tålamod under denna tid och har utöver trångboddheten fått stå ut med såväl buller och damm som extrema temperaturväxlingar i lokalerna. Bedömningen är dock att den fysiska flytten från Liljeholmen till Kungsgatan varit positiv inte minst i den bemärkelsen att den bidragit till tydliggörandet av att KBM är en ny myndighet. Vid starttidpunkten för myndigheten fanns ett stort antal vakanser, inledningsvis ca 25. Beslut om ytterligare ca 10 befattningar har fattats under hösten. Vakansläget har inneburit en mycket stor arbetsbelastning för befintlig personal då förväntningarna på myndigheten redan från start varit mycket stort. Bl.a. har det funnits förväntningar på deltagande i många externa sammanhang och fler uppgifter/uppdrag än väntat har lagts på myndigheten. Allt eftersom rekryteringsarbetet framskridit har en viss lättnad i arbetsbelastningen ägt rum. Rekryteringsarbetet har dock tagit längre tid än beräknat och det kommer att ta lång tid innan nyanställd personal är fullt upplärd. En generell bedömning är att sådant brukar ta mellan sex och tolv månader från anställningstidpunkten. Dessutom tar introduktionsarbetet resurser ifrån organisationen. För att myndigheten skall kunna bygga upp den kompetens som är nödvändig för att klara alla de uppgifter som ålagts KBM måste dock rekryterings- och introduktionsarbetet tillåtas ta den tid och de resurser i anspråksom krävs. Det arbete KBM påbörjat inom detta område är en viktig investering för framtiden. Flytt av verksamhet till Sollefteå Vid bildandet av KBM beslutades att vissa verksamheter skulle flyttas från den placering de tidigare haft under tiden i ÖCB till KBM:s verksamhetsställe i Sollefteå. Myndighetens interna IT-stöd flyttades från Stockholm till Sollefteå och samtidigt överfördes verksamheten ifrån administrativa enheten till tekniska enheten. Vid beslutet om flytt startades ett flyttprojekt med ansvar för flyttning av utrustning från ÖCB:s lokaler på Liljeholmen till Sollefteå men även till KBM:s nya kontor på Kungsgatan. Endast mindre störningar uppstod vid denna flyttning. Flyttningen av de resurser som beslutats vara stationerade i Stockholm men på ny adress, genomfördes på liknande sätt. Även här uppstod endast smärre störningar. I samband med överföring av verksamhet från ÖCB till KBM överfördes också ledningen av den tekniska enheten från Stockholm till Sollefteå. Den nya verksamheten startade redan under kommittéverksamheten och stämdes av med kommittén och med ledningen för den tekniska enheten vid ÖCB. Överföringen har fungerat utan större problem. Samordning av signalskydd på regional nivå har överförts från ÖCB:s kontor i Luleå till KBM:s verksamhetsställe i Sollefteå. Detta har skett enligt en särskild övertagandeplan. Rekrytering och kompetensöverföringen har fungerat väl och verksamheten har kunnat fortsätta utan störningar. Den planering som hade genomförts inom ÖCB övertogs och håller på att genomföras. Tilldelning av kryptonycklar överfördes också till Sollefteå. Detta är en verksamhet som kräver vissa investeringar i lokaler och infrastruktur. Denna överföring har följt samma överordnade planering som den regionala samordningen. Övertagandet har i stort fungerat bra och ansvaret för utskick av kryptonycklar övertogs inför utskicket i det fjärde kvartalet av handläggaren i Sollefteå. Vissa säkerhetsåtgärder kvarstår dock att genomföra kopplat till lokaler och infrastruktur för denna verksamhet. Verksamheten avseende inriktning och utveckling av de regionala ledningsplatserna omplacerades till Sollefteå i och med bildandet av KBM. Ingen i den befintliga personalen flyttade med verksamheten. För att säkerställa kompetensöverföring har en resursperson kontrakterats under det första året. Rekrytering av kompetens för denna framåtsyftande verksamhet har fördröjts men har nu genomförts och kompetensöverföringen har därmed kunnat påbörjas. Samordning av utbyggnad av Försvarets telenät (FTN) och telesäkerhetsåtgärder har genomförs enligt plan, dock har rekrytering av handläggare dragit ut på tiden. Behandling och beviljande av bidragsansökningar för kommunalteknisk försörjning var en försöksverksamhet inom ÖCB som hade pågått sedan Verksamheten bedrevs där i projektform. I samband med beslut om verksamhetsöverföring upprättades en verksamhets- och kompetensöverföringsplan. En handläggare rekryterades. För att klara kompetensöverföringen fick ett temporärt verk- 4 å rsredovisning 2002

6 samhetsansvar tas av handläggaren för samordning av signalskydd och den konsult som anlitats fick förlängt avtal. I samband med detta anmäldes behov av en nyrekrytering av en handläggare med kompetens inom reservkraft. Denna rekrytering har ännu ej genomförts. Konsultavtalet har löpt ut och kan inte längre förlängas. Rekryteringsprocessen har påbörjats men befattningen kommer inte att vara besatt förrän tidigast under andra kvartalet. Detta medför ett avbräck i den tekniska hanteringen av ansökningar. För att säkerställa en god dokumenthantering i den nya myndigheten på respektive verksamhetsort beslutades att införa ett nytt elektroniskt ärendehanteringssystem (ÄHS) fr.o.m. myndighetens start den 1 juli. I och med att det nya ärendehanteringssystemet möjliggör samarbete via nätet beslutades att en av de två registratorsbefattningarna skulle förläggas till Sollefteå. Samtidigt beslutades också att förlägga KBM:s arkiv till Sollefteå. Trots en del tekniska inkörningsproblem i systemet och det förhållande att registratorerna ännu ej behärskar alla de möjligheter som systemet erbjuder så fungerar samarbetet i registratorsfunktionen mycket bra. Sedan tidigare (i ÖCB) fanns personal inom Krishanteringsenhetens och Informationsenhetens verksamhetsområden både i Stockholm och Sollefteå. Verksamheten i Sollefteå har sedan bildandet av KBM förstärkts med ytterligare två handläggare av frivilligfrågor inom Krishanteringsenheten och en webbredaktör till informationsenheten. Informationsverksamhet Som en del i förberedelsearbetet inför myndighetens bildande hade en grafisk profil tagits fram liksom en webbplats ( Webbplatsen har under hösten utvecklats och varit relativt välbesökt av myndighetens målgrupper inom myndigheter, kommuner och frivilliga försvarsorganisationer. Ett enkelt intranäthar lanserats under hösten där medarbetarna kan ta del av nyheter, interna dokument, blanketter m.m. Under december utkom första numret av KBM:s magasin Krisberedskap och det elektroniska nyhetsbrevet Krisberedskapsnytt. samverkansområde Teknisk infrastruktur Inriktningen för samverkansområdet Teknisk infrastruktur är att verksamheten skall bedrivas så att riskerna för störningar i den tekniska infrastrukturen i samhället minimeras och att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp. Inom samverksansområdet har KBM genomfört beredskapsåtgärder inom kommunalteknisk försörjning och förebyggande IT-säkerhet. Därutöver har KBM utbetalat tkr i bidrag till Statens fastighetsverk enligt regeringsbeslut Fö2002/2618/CIV. KBM har under 2002 totalt disponerat tkr inom samverkansområdet Teknisk infrastruktur (anslagsposten 6:21:1). Den totala anslagsbelastningen för genomförd verksamhet uppgår till tkr vilket innebär 769 tkr i anslagssparande. Se även under rubriken Anslagsredovisning i den finansiella redovisningen. Den främsta orsaken till detta anslagssparande är att färdigställandet av en kommunalteknisk investering senarelagts till Redovisad anslagsavräkning motsvarar periodens kostnad för denna verksamhet. Kommunalteknisk försörjning KBM har lämnat bidrag till reservanordningar för kommunalteknisk försörjning. Under andra halvåret lämnades totalt tkr i bidrag till 17 kommuner. Bidrag har utgått till VA-verk, mobila fjärrvärmepannor samt reservkraft. Cirka 80 procent av åtgärderna har avsett anskaffning av reservkraft. Normalt beviljas bidrag med 50 procent av investeringskostnaderna. I vissa fall, då fredsnyttan ansetts dominera, har bidragsandelarna reducerats. Bidragsgivningen har medfört att säkerheten i kommunernas kommunaltekniska försörjning avsevärt förbättrats. Det gäller särskilt de större kommunerna där sårbarheten är störst. Ekonomiskt utfall 2002 Teknisk infrastruktur Anslag/anslagspost/delpost Anslags- Resultat- Resultat belastning påverkande poster (kostnad) 6:21:1.3 Krisberedskapsmyndigheten: varav kommunalteknisk försörjning varav förebyggande IT-säkerhet :21:1.4 Krisberedskapsmyndigheten Totalt samverkansområde Teknisk infrastruktur å rsredovisning

7 KBM kommer under 2003 att se över verksamheten kommunalteknisk försörjning, eftersom reglerna för statlig bidragsgivning gällt alltsedan 1988 och den tekniska utvecklingen gått avsevärt framåt sedan dess. Förebyggande IT-säkerhet KBM har under hösten utrett sin roll inom förebyggande IT-säkerhetsområdet och genomfört en översyn av myndighetens stöd till berörda aktörer inom det civila försvaret i deras arbete med att uppnå en acceptabel IT-säkerhetsnivå. I den nya rollen som samordningsansvarig av informationssäkerheten har KBM initierat en samverkan med Postoch telestyrelsen (PTS), Försvarets radioanstalt (FRA) och Försvarets materielverk (FMV). Stöd har lämnats till vissa kommuner, landsting och länsstyrelser i syfte att uppnå en acceptabel IT-säkerhet i organisationerna. Arbetet med att utveckla IT-säkerheten internt inom myndigheten pågår. De mest kostnadskrävande verksamheterna inom förebyggande IT-säkerhet har traditionellt utgjorts av analyser, utredningar och utbildningar med stöd av konsulter. Dessa verksamheter har under hösten genomgått översyn mot bakgrund av KBM:s nya roll och samarbetet med nya aktörer inom området, varför utfallet är lägre än vad som annars varit fallet. samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Inriktningen för samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information är att verksamheten skall bedrivas så att samhällets grundläggande behov av verksamhetsledning, samordning, samverkan och information säkerställs för krishantering vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid ett väpnat angrepp. Inom samverkansområdet har KBM genomfört beredskapsåtgärder inom planering och samordning, forskning och analys, krishantering, signalskyddsverksamhet, ledningsstödssystem, ledningsplatser, telesäkerhetsåtgärder och materielförvaltning. Därutöver har KBM lämnat stöd till frivilliga försvarsorganisationer samt ersättningar för beredskapsåtgärder vid länsstyrelser, kommuner och GotSam-projektet. KBM har under 2002 totalt disponerat tkr inom samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information (anslagsposten 6:21:5). Därutöver har KBM disponerat tkr för stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom Totalförsvaret (anslagspost 6:17:2). Den totala anslagsbelastningen uppgår till tkr vilket innebär tkr i anslagssparande. Se även under rubriken Anslagsredovisning i den finansiella redovisningen. Ekonomiskt utfall 2002 Områdesvis samordning, samverkan och information Anslag/anslagspost/delpost Anslags- Resultat- Resultat belastning påverkande poster (kostnad) 6:21:5.1 Krisberedskapsmyndigheten: varav planering och samordning varav forskning och analys varav krishantering varav signalskyddsverksamhet varav ledningsstödsystem varav ledningsplatser varav telesäkerhetsåtgärder varavmaterielförvaltning varavstöd och uppdrag till frivilliga försvarsorganisationer (se även 6:17:3 nedan) :21:5.2 Ersättning till kommuner för beredskapsförberedelser :21:5.3 Länsstyrelser :21:5.4 GotSam :17:3 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom Totalförsvaret (se även 6:21:5.1 ovan) Totalt samverkansområdet å rsredovisning 2002

8 Den främsta orsaken till detta anslagssparande är en felbudgetering inom det tekniska området, bl.a. avseende bedömda kostnader för ledningsstödssystem, ledningsplatser och telesäkerhetsåtgärder inklusive anslutningar till FTN. Därutöver har KBM utbetalat mindre bidrag till länsstyrelserna och till GotSam-projektet än planerat. Indexuppräkning och folkomflyttningar har medfört att utbetalat belopp avseende ersättningen till kommuner för beredskapsåtgärder har överstigit tilldelat anslag. Skillnaden mellan redovisad anslagsavräkning och kostnad beror främst på avskrivningar på invärderade ledningsplatser. Planering och samordning KBM har samordnat planeringen av åtgärder som stärker beredskapen när det gäller krishantering och civilt försvar genom att utarbeta en planeringsinriktning. Planeringsinriktningen har distribuerats till samverkansansvariga myndigheter, länsstyrelser, kommuner, Försvarsmakten, frivilliga försvarsorganisationer och trossamfunden m.fl. i ca exemplar. En sammanfattning på svenska och engelska har också tagits fram. Myndigheten har deltagit i Försvarsdepartementets olika arbetsgrupper rörande samordnings- och inriktningsfrågor, bl.a. Arbetsgrupp strategisk inriktning, Arbetsgrupp försvarsplanering, Arbetsgrupp säkerhetspolitik och Regeringskansliets särskilda Irakgrupp. KBM har slutfört arbetet med två större regeringsuppdrag, ett rörande nytt omvärldsexempel och ett rörande operativ uthållighet. Arbetet har bedrivits i samverkan med bl.a. samverkansansvariga myndigheter och Regeringskansliet. Efter en skriftlig anmodan från Försvarsdepartementet har KBM den 25 oktober lämnat en bedömning av konsekvenserna för det svenska samhället i händelse av ett krig mellan Irak och USA (KBM dnr H0671/2002). Uppdraget genomfördes i nära samverkan med berörda samverkansansvariga myndigheter m.fl. Bilateralt samarbete har utvecklats med Norge och Danmark. Ett första samverkansmöte har genomförts i Stockholm med Direktoratet for sivilt beredskap (Norge) och Beredskapsstyrelsen (Danmark). Kontakter finns etablerade med Storbritannien men ett planerat samverkansmöte med Civil Contingencies Secretariat i London har flyttats till våren 2003 på grund av den brittiska brandmannastrejken. Stöd har fortlöpande lämnats till Försvarsdepartementet i Nato/PFF-frågor, bl.a. har en analys överlämnats rörande Nato:s plan för skydd av befolkningen mot massförstörelsevapen. Ett första möte med kontaktgruppen för civil internationell krishantering har genomförts där KBM har stött Försvarsdepartementet i upplägg, genomförande och uppföljning. Ett inriktningsdokument har utarbetats för gruppen av KBM. Anmälan har lämnats för deltagande i och genomförande av Nato/PFF-aktiviteter inom ramen för det svenska individuella partnerskapsprogrammet. Vidare har personal deltagit i SCEPC-möten och underlag har lämnats till översynen av Natos civila underkommittéer. Arbetet med att utforma myndighetens internationella verksamhet i dialog med Försvarsdepartementet har påbörjats. Arbetet med en internationella handbok som beskriver Civil Emergency Planning in the NATO/EAPC countries har flyttats till våren 2003 på grund av personalbrist. KBM har i enlighet med uppdrag i regleringsbrevet påbörjat arbetet med att verka för ökad samverkan och samordning mellan samverkansområden då det gäller beredskapen mot nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel. En särskild NBC-samordnare har rekryterats och utvecklingsuppdrag har lagts ut på Totalförsvarets skyddscentrum. Arbete pågår med att utveckla planeringssystemet, bl.a. har en översyn av målen för de olika samverkansområdena genomförts. Särskilda informationsmöten har genomförts med myndighetsledningarna hos de samverkansansvariga myndigheterna. Totalt har 32 generaldirektörer eller motsvarande fått information om bl.a. planeringssystemet. En modell för framtida ekonomihantering i planeringssystemet har tagits fram och redovisats till Försvarsdepartementet. Överenskommelser mellan KBM och berörda myndigheter avseende medelshanteringen för 2003 har tagits fram. Vidare har särskilda åtgärdskategorier för redovisning av beredskapsåtgärder tagits fram i samverkan med de samverkansansvariga myndigheterna. Arbetet med Planeringsunderlaget för 2004, bl.a. avseende förslag till fördelning av ekonomiska medel har påbörjats. Ett stormöte rörande planeringsunderlaget har genomförts med bl.a. de samverkansansvariga myndigheterna. Särskilda budgetdialoger har också genomförts med myndigheterna i de sex samverkansområdena. I enlighet med uppdrag i regleringsbrevet har arbetet med att implementera riktlinjer och metoder för anpassningsplanering påbörjats. Myndigheten medverkar i Försvarsdepartementets arbetsgrupp för anpassningsplanering. Samverkansansvariga myndigheter har besökts för att diskutera anpassningsfrågor. En arbetsplan för utvecklingsarbetet med ny årlig uppföljning har tagits fram. Arbetet med en förenklad årlig uppföljning av år 2002 har påbörjats. Arbetet med förenklad uppföljning för 2002 samt utveckling av framtida system för årlig uppföljning har dock inte kunnat genomföras i planerad omfattning. Arbetet med att utveckla fördjupad genomgång har inte kunnat påbörjas på grund av personalbrist. Inom totalförsvarsgemensam information har KBM representerat det civila försvaret och krisberedskapsfrågorna bl.a. genom medverkan i Totalförsvarets informationsråd samt i den arbetsgrupp som samordnar skolprojektet å rsredovisning

9 ( och lumpenprojektet. Syftet med den totalförsvarsgemensamma informationen är att bidra till folkförankringen av totalförsvaret. De största insatserna inom området har riktat sig mot ungdomar i gymnasieskolan samt mot dem som mönstrar och skrivs in för att göra värnplikt eller civilplikt. KBM har initierat ett projekt för att utforma myndighetens roll avseende samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv enligt regleringsbrevsuppdrag. Arbetet pågår och kommer att redovisas senast den 1 juli Forskning och analys Huvuddelen av de ramforskningsprogram och forskningsprojekt som bedrivits under hösten har initierats av ÖCB och SPF före den 1 juli 2002 och övertagits av KBM. Under hösten har KBM arbetat med att hitta nya former för att följa upp hur dessa framskrider, bl.a. genom styrgrupper, referensgrupper och kontaktpersoner. Ett vetenskapligt råd har inrättats vilket kunnat bistå med synpunkter och underlag för beslut avseende hittills sex nya forskningsprojekt. Under januari och februari 2003 kommer KBM att kunna fatta ytterligare ett antal beslut om forskningsprojekt vilka startar under Beredningen av dessa ärenden har framför allt övertagits från ÖCB efter dess utlysning av forskningsmedel under våren Förberedande arbete för att starta nya forskningsprojekt inom bl.a. informationssäkerhetsområdet har också genomförts. Särskilda seminarier för att förmedla resultatet från forskning har genomförts som utgångspunkt för KBM:s arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Spridning av erfarenheter av genomförd forskning har också skett genom seminarier, viss publicering av rapporter och delgivning av underlag till såväl Försvarsdepartementet som andra aktörer inom krishanteringssystemet. Arbete med anledning av uppdrag i regleringsbrevet att presentera en strategi för forskning har genomförts under hösten och kommer att redovisas senast den 1 mars Samverkan inom ramen för det schweiziskt-svenska initiativet Comprehensive Risk Analysis Network har under 2002 bl.a. resulterat i International CIIP Handbook An Inventory of Protection Policies in Eight Countries, en handbok med beskrivningar av tillståndet i åtta länder samt metoder och modeller för skydd av informationsinfrastruktur. Arbetet med omvärldsbevakning och omvärldsanalys har påbörjats och viss testverksamhet avseende omvärldsanalysverktyg och några seminarier med inriktning på samverkan med andra myndigheter har ägt rum. Inledande kontakter har genomförts för att etablera samverkan med såväl Försvarsmakten som Försvarsdepartementet i kunskapsutvecklings-, forsknings- och analysfrågor. I båda fallen planeras ett gemensamt arbete för att finna arbetsformer och avgöra vilket innehåll som skall behandlas. Arbetet med att bygga upp KBM:s verksamhet inom området informationssäkerhet, inklusive övertagande av uppgifter från regeringens arbetsgrupp informationsoperationer (Ag IO), enligt uppdrag i regleringsbrevet har påbörjats och kommer att redovisas senast den 1 mars Krishantering En viktig men resurskrävande verksamhet har varit att delta i ett stort antal seminarier och konferenser för att beskriva det nya krishanteringssystemet, planeringssystemet och KBM:s uppgifter. Länsstyrelserna har prioriterats med anledning av länsstyrelsernas nya uppgifter i krishanteringssystemet. En konferens under temat risk- och sårbarhetsanalyser har genomförts med 35 länsstyrelserepresentanter. Syftet var att skapa gemensamma förutsättningar och metoder för att bedriva risk- och sårbarhetsanalyser inom länen. Projektledarstöd har getts till länsstyrelser i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser i Västernorrlands, Dalarnas och Värmlands län. Projektledarstöd har också utgått för förberedelser inför kärnkraftsövningen Halvar i Kalmar län och den länsövergripande övningen Pegeln med de tre norrlandslänen för övning i samverkan vid översvämning och dammhaveri. Ett temaseminarium inför den civil-militära samverkansövningen Linus 02 har genomförts med ca 80 deltagare. Syftet var att skapa enhetlig bild kring krishanteringssystemets grunder för regionala aktörer (länsstyrelser, polis, landsting, Försvarsmakten, centrala sektorsmyndigheter m.fl.). Stöd har också lämnats till civila aktörer och Försvarsmakten inom de sju sydlänen under genomförandet av övningen. En övningssamordnarkonferens under två dagar har genomförts med företrädare för centrala myndigheter (40 deltagare från 20 myndigheter). Syftet var att samordna övningsverksamheten och ta fram gemensam övningsmetodik inom krishanteringssystemet och totalförsvaret. Erfarenhetsstudier har genomförts av krishanteringen i samband med regnovädret på Orust respektive el-/telebortfallet i Uppland under hösten 2002 (pågår). Inom kriskommunikationsområdet har ett antal utbildningar, konferenser och informationsberedskapsdagar genomförts med såväl lokala och regionala som centrala aktörer med sammanlagt 500 deltagare. Ett internationellt seminarium i Crisis Communication har genomförts inom ramen för Nato/PFF-samarbetet med 26 internationella deltagare. Deltagande har fortlöpande skett i olika internationella arbetsgrupper på kriskommunikationsområdet inom EU och Nato. I samband med genomförande av övningen Nordic Peace och i planeringen av övningen Viking -03 har kriskommunikationsstöd givits. I samband med översvämningarna i Prag, Tjeckien har en medarbetare deltagit i en svensk observatörsgrupp tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Statens räddningsverk (SRV) för att studera krishanteringen på lokal och regional nivå. 8 å rsredovisning 2002

10 Kurser och deltagare ht-02 Utbildning Producent Utbildningens Antal längd (dagar) deltagare Solbacka FHS 5 32* Påbyggnadskurs FHS 3 13* Fördjupningskurs FHS 15 29* Statskunskap A FHS 27 Statskunskap B 50% 20 Statskunskap C 22 Grundkurs i krisberedskap KBM 3 15 Infrastruktur Göteborgs universitet 3 20 Folkrätt KBM 3 14 Utvecklingsprogram för kvinnor (avslutande del) KBM 9 21 Regional utbildningsdag för trossamfund KBM 1 38 Kriskommunikation kommuner, landsting och länsstyrelser KBM Kriskommunikation friv.org och trossamfund KBM 6 50 Kriskommunikation kommunala informatörer KBM 3 60 NATO/PFF Crisis communication KBM 3 26 Ledningsmetodik KBM, lsty 2 72 Totalt *antal civila deltagare, deltagare även från Försvarsmakten Utbildningsstöd har lämnats till Baltic Defence College i form av lärare/handledare under en del av utbildningen Civil Servant Course. Inom ramen för myndighetens ansvar har under hösten 2002 cirka 1500 personer deltagit i olika utbildningar inom ramen för ämnesområdet krisberedskap. Myndighetens arbete innebär dels att utbildningar inom angelägna ämnesområden erbjuds till samtliga aktörer inom krishanteringssystemet, dels att utbildningar erbjuds för beslutsfattare och ledningsgrupper. För delar av utbildningarna som vänder sig till alla aktörer i krishanteringssystemet har myndigheten en beställarfunktion, dvs. KBM utformar mål, upphandlar och utvärderar utbildningar. Genomförare av utbildningar har under 2002, förutom KBM, varit Försvarshögskolan (FHS) och Göteborgs universitet. De utvärderingar som myndigheten genomfört visar att utbildningarna väl uppnått de uppsatta målen. Myndigheten har under hösten påbörjat ett antal projekt i syfte att klargöra behoven av kompetensutvecklingsåtgärder i första hand på lokal och regional nivå. Signalskyddsverksamhet I syfte att säkerställa att aktörer inom krishanteringssystemet har möjlighet att skydda känslig information som behöver utväxlas på ett säkert sätt under en kris eller vid höjd beredskap har driftsättning av kryptoutrustade GSMtelefoner och persondatorer för lokal kryptering av datafiler fortlöpande skett under hösten. KBM har ansvarat för att civila signalskyddschefer, systemoperatörer och användare av kryptosystem har givits föreskriven grundutbildning samt möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling för att kunna vidmakthålla den kompetens som erfordras på respektive signalskyddsbefattning. Totalt har 112 civila elever deltagit i olika grundutbildningar vid Totalförsvarets signalskyddsskola under hösten. Behovet för chefer, beslutsfattare och handläggare av att alltid vara tillgängliga är stort. Då man vistas utanför ordinarie arbetsplats finns behov av att överföra tal och data på ett säkert sätt och med god kapacitet samt att ha en säker access till ordinarie kontorsstöd. KBM har för detta behov anskaffat tio demonstratorer för att tillsammans med Försvarsmakten utveckla ett krypto för möjlighet till kryptering av mobil tal- och datakommunikation via olika kommunikationsnät som satellit, Tetra, GSM eller UMTS. Proven är planerade att påbörjas under Distributionen av signalskyddsnycklar har överförts från ÖCB:s lokalkontor i Luleå till KBM. Verksamheten är i full drift och sköts numera från Sollefteå. Ledningsstödssystem Under hösten 2002 har ledningsstödssystemet ISOL Elvira testats och utvärderats avseende användbarhet, teknisk å rsredovisning

11 lösning, säkerhetsbedömning samt genomförbarhet och kostnader vid en användning i bred skala. Som en del av testerna genomfördes ett fälttest i slutet av november i Blekinge och Uppsala län. Resultatet från testerna visar att Elvira är användbart i befintligt skick, att säkerheten är god men att den tekniska lösningen har brister. KBM förordar att det inte skall göras någon vidareutveckling av systemet. Dock bör ett begränsat införande av Elvira genomföras för att ta tillvara de erfarenheter som byggts upp vid utvecklingen samt för metodikstudier. Rapporten Test av Elvira R (KBM dnr 0376/2002) lämnades till Försvarsdepartementet den 20 december KBM har påbörjat ett arbete med att undersöka möjligheterna att förvalta tekniska system åt andra myndigheter, kommuner och landsting i enlighet med 7 i KBM:s instruktion. Ledningsplatser Utbyggnaden av de fyra sista regionala ledningsplatserna blev klar under hösten, vilket innebär att samtliga 21 länsstyrelser har tillgång till goda telekommunikationer och därmed också tekniska förutsättningar för att uppnå en god ledningsförmåga. Utbyggnaden av ledningsplatser innebär också att länsstyrelsens operativa kärna har tillgång till en god elförsörjning under minst en vecka vid störningar och bortfall av ordinarie elleveranser. KBM har under budgetåret finansierat installationer för att säkerställa en god elförsörjning av hela länsstyrelserna i Kalmar, Jämtlands, Dalarnas och Stockholms län. Det innebär att hela länsstyrelsen kan delta i ledningsverksamheten, även vid störningar och bortfall av ordinarie elleveranser. Motsvarande åtgärder planeras att genomföras vid länsstyrelserna i Södermanlands och Östergötlands län under budgetåret En preliminär utgåva av Handledning för drift och underhåll av regionala ledningsplatser har tagits fram under hösten och en definitiv handledning kommer att fastställas under Fr.o.m tar KBM över ansvaret från SRV för att inrikta, utveckla och samordna resursbehovet för produktion av kommunala ledningsplatser. Under hösten 2002 har förberedelser för att kunna ta över verksamheten påbörjats i nära samarbete med SRV. Detta har inneburit att inga nya projekt startats upp i SRV:s regi under hösten. KBM har dock lämnat preliminära besked till tolv kommuner att de skall få produktionsbidrag under år 2003 till en kostnad av ca tkr. Utöver detta skall KBM överta projekt som SRV inte hunnit slutföra före årsskiftet till en kostnad av ca tkr. Telesäkerhetsåtgärder Åtgärder för att förstärka ledningsförmågan så att ledning på regional nivå kan ske med hög säkerhet i fredskriser och vid höjd beredskap har slutförts på de fyra sista platserna (Skåne, Dalarnas, Kalmar och Jämtlands län) när det gäller de publika näten. Anslutning till Försvarets telenät återstår och kommer att slutföras under 2003 och I samband med dessa åtgärder blir också polismyndigheterna i dessa län anslutna till Försvarets telenät. Kontinuerlig bevakning, uppföljning och analys av den tekniska utvecklingen krävs för att kunna påbörja sådana teknikanpassningar som behövs så att den tekniska ledningsförmågan bibehålls och utvecklas med hänsyn till den tekniska utveckling som sker i samhället i övrigt. Materielförvaltning Under hösten har KBM etablerat en verkstad och helpdeskfunktion samt påbörjat arbetet med att utveckla ett nytt registersystem. Materielunderhåll på signalskydds- och IT-materiel, såväl avhjälpande som förebyggande, har bedrivits inte bara i egen verkstadsmiljö, utan även i stor omfattning genom väl samordnad underhållsverksamhet hos användarna. Detta, tillsammans med helpdeskfunktionen, har givit god materiell tillgänglighet och rationalitet vilket uppskattats av användarna. Vid länsstyrelsernas ledningsplatser har modifiering av kryptoapparat (kryapp) 510/520, installation av spridningsnätför krypterad GSM-telefoni och nyhetsbevakning via satellit-tv i huvudsak slutförts. Varje ledningsplats har utrustning för videokonferens. Vidareutveckling av denna funktion fortsätter. In- och utleveranser av signalskydds- och IT-materiel har föregåtts av omfattande leveranskontroller och grundkonfigurationer. Fördelningen av kryptoutrustade persondatorer och GSM-telefoner har till viss del skett och fortgår enligt plan. Förrådshållning och avveckling av föråldrad utrustning, däribland kryapp 302, har genomförts. Arbetet med övertagandet av RDS-sändare från SPF har påbörjats och kommer att redovisas i särskild skrivelse senast den 1 mars. Stöd och uppdrag till frivilliga försvarsorganisationer Frivilligorganisationerna har på uppdrag av Statens räddningsverk, Arbetsmarknadsstyrelsen, Socialstyrelsen och KBM bedrivit utbildning inom respektive specialområden. Grundutbildning, inklusive totalförsvarsutbildning (TFU), syftar till allmän totalförsvarskunskap och förmåga till självskydd samt en grundläggande kompetens inom organisationens sakområde. Kompetensen upprätthålls över tiden genom repetitionsutbildning och höjs genom kompletteringsutbildningar. Organisationerna har också genomfört instruktörsutbildningar. 10 å rsredovisning 2002

12 KBM har under hösten bl.a. genom dialoger med berörda organisationer och myndigheter förberett uppgiften att samlat ge alla utbildningsuppdrag för år KBM har givit Frivilliga radioorganisationen (FRO), Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund (FMCK) och Sveriges lottakårer (SLK) i uppdrag att under 2002, tillsammans med länsstyrelsen och två kommuner i Västmanlands län, slutföra projektet administrativ förstärkningsgrupp, som påbörjades av ÖCB. En effekt är att de förstärkningsgrupper som utvecklats under försöket avses bli permanenta. Vidare har KBM nu ett underlag för information till andra län. KBM har också följt och delvis stött andra lokala projekt som bygger på samverkan mellan kommuner och frivilliga försvarsorganisationer. KBM sprider på olika sätt information om projekten till andra kommuner m.fl. Under 2002 har SLK haft uppdrag att utbilda i kommunkunskap och krishantering, med syftet att bredda lottornas möjligheter till insatser även i det civila försvaret. KBM har aktivt verkat för en ökad samordning av utbildningar mellan organisationerna, dels för att göra utbildningarna mer kostnadseffektiva, dels mer allmänt för att stimulera en närmare samverkan mellan frivilligorganisationerna. KBM har fördelat organisationsstöd till de tio frivilliga försvarsorganisationer som löser uppgifter inom det civila försvaret. Totalt har under året fördelats tkr vilket finansierats med anslaget 6:17, anslagspost 2. För första, andra och tredje kvartalet har ÖCB fördelat detta stöd och för fjärde kvartalet har KBM fördelat tkr enligt tabell nedan. Organisationsstödet skall användas för ledning och administration, försvarsupplysning, rekrytering, ungdomsverksamhet och funktionärsutbildning. Organisationernas Frivilliga försvarsorganisationernas mottagna organisationsstöd och medlemsutveckling Organisation Mottaget Antal Förändring av organisationsstöd (tkr) medlemmar medlemsantal Totalt 2002 Från KBM sedan 2001 Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund (FAK) % Frivilliga Flygkåren (FFK) % Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund (FMCK) % Frivilliga Radioorganisationen (FRO) % Svenska Brukshundsklubben (SBK) % Svenska Blå Stjärnan (SBS) % Sveriges Civilförsvarsförbund (SCF) % Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR) % Riksförbundet Sveriges Lottakårer (SLK) % Svenska Röda Korset (SRK) % Summa % kostnader för ledning och administration och totalförsvarsinformation har minskat något jämfört med 2001 medan satsningarna på rekrytering ökat. Denna satsning är en trolig orsak till att takten i medlemsminskningarna planat ut. Mindre medel har satsats på funktionärsutbildning vilket, i likhet med minskningarna vad avser totalförsvarsinformation, kan ha sin orsak i osäkerheten om utvecklingen för den frivilliga försvarsverksamheten. KBM har i skrivelse Förslag till fördelning av organisationsstöd till de frivilliga försvarsorganisationerna den 15 oktober (KBM dnr 0698/2002) i samråd med Försvarsmakten redovisat förslag på en modell för fördelning av organisationsstöd till frivilliga försvarsorganisationer samt bakomliggande kriterier och motiv. KBM har i skrivelse Regeringens uppdrag att utarbeta handlingsregler för prövning av vilka organisationer som skall behandlas som frivilliga försvarsorganisationer och omfattas av frivilligförordningen den 20 december (KBM dnr 0711/2002) i samverkan med Försvarsmakten redovisat utarbetade handlingsregler för vilka organisationer som skall behandlas som frivilliga försvarsorganisationer. I enlighet med uppdrag i KBM:s regleringsbrev pågår ett arbete med att göra en första analys av de behov som föreligger av frivilliga inom det civila försvaret utifrån Totalförsvarets fyra huvudmål. KBM kommer att redovisa uppdraget senast den 30 april KBM har genom särskilda projektmedel till frivilliga försvarsorganisationer skapat möjligheter för organisationerna att stödja utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland. Utbildningarna inom respektive frivillig försvarsorganisations specialområde har dominerat verksamheten. Ett aktivt stöd till utvecklandet av ett demokratiskt föreningså rsredovisning

13 liv har också varit viktiga delar i arbetet. Utbildningsuppdragen har i allt väsentligt genomförts enligt planerna för KBM:s bedömning är att gjorda satsningar är positiva och framgångsrika samt genomförda med god kvalitet. Därom vittnar också den ökade efterfrågan inför 2003 från de olika länderna. Se även under rubriken Särskild återrapportering nedan. Regeringen uppdrog den 14 mars 2002 åt Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Tullverket, Sjöfartsverket och Länsstyrelsen i Gotlands län att inleda försöksverksamhet på Gotland (Fö2001/990/CIV). Försöksverksamheten, kallad GotSam, avser ett femårigt samverkansprojekt. KBM skall i enlighet med sitt regleringsbrev för perioden den 1 juli till 31 december 2002, efter rekvisition från Länsstyrelsen i Gotlands län, utbetala medel för försöksverksamheten. Uppstarten av verksamheten har försenats i förhållande till den ursprungliga tidpunkt som angavs i förslaget till försöksverksamheten. Detta har medfört att endast en mindre del av beslutat belopp har rekvirerats. KBM har ingen uppföljande roll i verksamheten under Ett sådant uppdrag skall dock genomföras Ersättning till kommuner för beredskapsförberedelser Under året har KBM utbetalat medel till landets kommuner i enlighet med gällande lagstiftning och överenskommelsen mellan regeringen och Svenska kommunförbundet från Detta system kommer att ses över i enlighet med regeringsbeslut den 28 november 2002 (Fö2002/2765/CIV). I enlighet med gällande överenskommelse består ersättningen av ett grundbelopp samt ett tilläggsbelopp som är avhängigt av antal kommuninnevånare och kommunens utsatthet och risker i krig. Beloppets storlek är beroende av hur befolkningsutvecklingen i landet ser ut. Fler invånare och inflyttning i mer riskutsatta områden, såsom storstadsområden, samt utflyttning från mindre riskutsatta områden, ofta glesbygdsområden, resulterar i ökad ersättning. Utvecklingen under senare år har medfört att kostnaden för ersättningen har stigit och utbetalat belopp överstiger därför tilldelat anslag. Ersättning till länsstyrelser I enlighet med regeringsbeslut den 31 oktober 2002 (Fö2002/2445/CIV) har KBM efter rekvisition utbetalat medel till länsstyrelserna. Syftet med dessa medel är att stärka krishanteringsförmågan på regional nivå genom att utveckla samverkansformer, utbildnings- och övningsverksamhet, stöd för kommunerna i deras roll i krishanteringssystemet, risk- och sårbarhetsanalyser samt förberedelser för samverkan över länsgränserna i en krissituation. KBM skall senast den 1 juni 2003 lämna en verksamhetsmässig redovisning till regeringen av vilka åtgärder som genomförts inom varje länsstyrelse samt syftet med åtgärderna. GotSam Förvaltning av myndigheten Ledning och administration av KBM:s arbete har under hösten präglats av arbetet med att bygga upp myndigheten vilket tidigare redovisats under rubriken Etablering av myndighetens verksamhet. Under hösten genomförd flytt från Liljeholmen till Kungsgatan har kostat tkr enligt specifikation nedan: Arkitektarvode Flytt och installation av växel, ISDN m.m. Konsultarvode/projektledning Kontorsmöbler (ej anläggningstillgångar) Lokaltillbehör Diverse omkostnader Summa 61 tkr 488 tkr tkr 500 tkr 117 tkr 25 tkr tkr Utöver dessa kostnader har KBM gjort följande investeringar i samband med flytten till Kungsgatan: förbättringsarbeten av lokalerna, inklusive installation av reservkraft, till ett under 2002 fakturerat belopp om tkr. På grund av förseningar i färdigställandet av lokalerna kommer slutfakturering att ske under Totalt bedöms dessa förbättringsarbeten att uppgå till tkr. kompletterande anskaffning av möbler till bl.a. lunchoch sammanträdesrum till ett belopp om tkr. Dessa investeringar kommer att lånefinansieras. KBM har under 2002 disponerat tkr för förvaltningskostnader (anslagsposten 6:19). Den totala anslagsbelastningen för genomförd verksamhet uppgår till tkr vilket innebär tkr i anslagssparande. Se även under rubriken Anslagsredovisning i den finansiella redovisningen. Den främsta orsaken till detta anslagssparande är att rekryteringen av personal till myndighetens vakanta befattningar tagit längre tid än planerat och kommer att fortgå under Myndighetens personal har endast i mycket begränsad omfattning genomfört egen kompetensutveckling. 12 å rsredovisning 2002