Årsredovisning. för budgetåret 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning. för budgetåret 2005"

Transkript

1 Årsredovisning för budgetåret 2005

2

3 Innehåll 3 Sammanfattning 5 Resultatredovisning - inledning 6 Verksamhetsområde Det civila försvaret 6 Verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information 8 Verksamhetsgren Övrig verksamhet inom ansvarsområdet 9 Verksamhetsområde Svåra påfrestningar 9 Verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområde Teknisk infrastruktur 10 Verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information 18 Verksamhetsgren Övrig verksamhet inom ansvarsområdet 20 Verksamhetsområde Skydd mot olyckor 20 Verksamhetsgren Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet 23 Avgiftsbelagd verksamhet 24 Särskild återrapportering 24 Redovisning av nyckeltal (återrapportering 11) 26 Redovisning av samverkan mellan offentliga organ, organisationer och näringsliv (återrapportering 12) 28 Redovisning av kompetensförsörjning (återrapportering 13) 31 Redovisning av deltagande i Sveriges individuella partnerskapsprogram och genomförda aktiviteter inom ramen för Partnerskap för fred (återrapportering 16) 33 Redovisning av de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet (återrapportering 19) 35 Redovisning av frivillig försvarsverksamhet i Ryssland, Ukraina, Estland, Lettland, Litauen och Polen (återrapportering 20) 36 Förteckning över internationella överenskommelser av offentligrättslig natur som KBM ingått under året (10 KBM:s instruktion) 37 Finansiell redovisning 67 Bilaga 1. Redovisning av pågående forskningsprojekt

4

5 Sammanfattning För att kunna hantera hot, risker och sårbarheter i ett föränderligt samhälle är det särskilt viktigt med en helhetssyn på samhällets krisberedskap. Förmågan att förebygga och hantera kriser är en angelägenhet för många aktörer i samhället. Erfarenheterna av hur flodvågskatastrofen och stormen Gudrun hanterades har präglat mycket av KBM:s och andra aktörers verksamhet under året. KBM:s uppgift är att på olika sätt stödja, inspirera och utveckla den svenska krisberedskapen. Ledordet i all vår verksamhet är samarbete. Tillsammans med kommuner, landsting, myndigheter, näringsliv och organisationer har vi arbetat med att minska samhällets sårbarhet och förbättra förmågan att hantera kriser. Myndigheten har under året prioriterat arbetet med att bygga ut RAKEL-systemet. KBM har också förbättrat stödet till kommunerna, utvecklat den webbaserade kriskommunikationen, fortsatt att utveckla metoder för privat-offentlig samverkan samt ytterligare förbättrat arbetet med EU-frågor. Under året har KBM arbetat med flera regeringsuppdrag inför 2006 års krisberedskapsproposition. Bland annat har KBM redovisat förslag kring en utvecklad svensk krisberedskap, en ny krisberedskapsförordning och krisberedskap i internationellt samarbete. Myndigheten har även hanterat tillkommande arbetsuppgifter som att stödja Utrikesdepartementet med utbildningsinsatser. kbm:s verksamhet inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information KBM har under året lämnat stöd till de operativt ansvariga aktörerna i krishanteringssystemet med expertkunskaper, utbildnings- och övningsstöd, metodstöd samt teknik för krishantering. Allt krishanteringsstöd som KBM bedriver syftar till att förbereda krishanteringssystemets aktörer och den egna organisationen så att allvarliga kriser kan hanteras när de uppstår. Den november 2005 genomfördes Mötesplats krisberedskap där ledande beslutsfattare och handläggare inom krisberedskapssystemet gavs möjlighet att utbyta kunskap, diskutera och debattera samhällets krisberedskap. KBM:s utbildnings- och övningsverksamhet har gett en ökad förmåga hos dem som har deltagit i aktiviteterna, men omfattningen på utbildnings- och övningsverksamheten måste ökas för att ge ett verkligt genomslag. Här vill KBM särskilt peka på de utbildningar som har genomförts för Utrikesdepartementets räkning. KBM har under året även satsat på att utbilda och utveckla den egna beredskapsorganisationen. Under året har arbetet pågått med att utveckla en första version av ett webbaserat informationssystem för aktörerna i krishanteringssystemet. En nationell portal för extern krishanteringsinformation har etablerats liksom stöd till övriga aktörer så att de kan utveckla sina webbsidor med krisinformation. Under året har KBM arbetat med att genom forskning och studier utveckla och sprida kunskap kring krisberedskapsfrågor, där syftet är att höja medvetenheten och kunskapsnivån hos dem som skall hantera kriser. KBM har fortsatt arbetet med att skapa metoder för risk- och sårbarhetsanalyser. Det har skett dels genom långsiktig kunskapsuppbyggnad via ramforskningsprogram om risk- och sårbarhetsanalyser, dels genom arbete med tematiska risk- och sårbarhetsanalyser. KBM har även lagt grunden för en gemensam rapporteringsstruktur för riskoch sårbarhetsanalyser. KBM har genomfört ett pilotprojekt kring kritiska beroenden ur ett krisberedskapsperspektiv. Under året har KBM särskilt arbetat med att utveckla och förstärka den svenska pandemiberedskapen. CBRNfrågorna har behandlats i ett antal olika nationella och bilaterala sammanhang. Myndighetens arbete med EU har utvecklats och KBM har understrukit vikten av att utvecklingen av krishanteringsfrågorna inom EU beaktas av myndigheterna i krishanteringssystemet. KBM har särskilt arbetat med stöd till utvecklingen inom EU kring samhällsviktig infrastruktur (CIP). KBM bedömer att myndighetens arbete inom samverkansområdet har lett till att aktörerna inom krishanteringssystemet har bättre kunskap om och bättre tekniska förutsättningar för krishantering. Det har därmed lett till bättre förutsättningar för verksamhetsledning, samordning, samverkan och information. kbm:s verksamhet inom samverkansområde Teknisk infrastruktur KBM bedriver två verksamheter inom samverkansområdet Teknisk infrastruktur - informationssäkerhet och kommunalteknisk försörjning. Inom informationssäkerhetsområdet har KBM fortsatt att utveckla och förmedla kunskap till de berörda aktörerna. KBM har bedrivit löpande omvärldsanalys och årsredovisning

6 lämnat en årlig lägesbedömning till regeringen. Utbildning och studier om hot, risker och sårbarheter har it till en förbättrad säkerhet inom området. Under året har KBM betalat till totalt 25 kommuner för att stärka den kommunaltekniska försörjningen, främst gällande dricksvatten. Dessa insatser ger marginella resurser ur ett nationellt perspektiv, varför KBM har beslutat att inte längre lämna för sådan verksamhet. KBM bedömer att myndighetens arbete inom samverkansområdet kan förbättras och utvecklas. Den verksamhet som har bedrivits kommer emellertid på sikt att leda till en ökad säkerhet och till att risken för störningar minimeras. kbm:s verksamhet inom verksamhetsområde Skydd mot olyckor Utbyggnaden av radiosystemet RAKEL inleddes i juni 2005 med den första etappen som omfattar Blekinge, Kalmar och Skåne län. Under året har KBM etablerat etappkontor för lokal och regional samverkan. Myndigheten har lagt ner mycket arbete på marknadsföring av och information om RAKEL-systemet. KBM bedömer att den successiva utbyggnaden av RAKEL-systemet resulterar i gradvis förbättrade möjligheter till kommunikation inom områdena skydd, säkerhet och beredskap. Bidrag till samverkansområdena KBM har även fördelat uppgifter och resurser till de samverkansansvariga myndigheterna och landets kommuner för att de inom sina respektive områden skall vidta åtgärder som ökar krishanteringsförmågan och minskar sårbarheten i samhället. Redovisning av genomförd verksamhet och en bedömning av de effekter detta fått på förmågan att hantera höjd beredskap och svåra påfrestningar redovisas i KBM:s årliga uppföljning som lämnas till regeringen den 1 april Ekonomiskt utfall KBM redovisar ett stort anslagssparande för De främsta anledningarna till detta är förseningarna i utbyggnaden av RAKEL-systemet och regeringens beslut om utgiftsbegränsningar på KBM:s förvaltningsanslag (6:3 Krisberedskapsmyndigheten) och krisberedskapsanslaget (7:5 Krisberedskap). Utgiftsbegränsningarna har inneburit att planerad verksamhet inom flera områden har avbrutits eller genomförts med sänkt ambition och att KBM behövt skapa marginaler för att kunna hantera oförutsedda kostnader då man tagit bort den anslagskredit som normalt finns för ramanslag. Slutsats KBM gör bedömningen att det arbete som genomförts under 2005 har minskat sårbarheten och ökat samhällets förmåga att förbereda sig för och hantera kriser. 4 årsredovisning 2005

7 Resultatredovisning Inledning KBM samordnar arbetet med att utveckla krisberedskapen i det svenska samhället. Tillsammans med kommuner, landsting, myndigheter, näringsliv och organisationer minskar vi samhällets sårbarhet och förbättrar förmågan att hantera kriser. Med ordet kris syftar vi på händelser som kan störa samhällets funktion eller äventyra befolkningens livsbetingelser. Hit hör såväl allvarliga kriser i fred som krig. I alla sådana situationer krävs en god krishanteringsförmåga, annars kan förtroendet för statsledning, myndigheter och andra offentliga organ rubbas, vilket kan hota den nationella säkerheten och demokratin. KBM bedriver och finansierar verksamhet inom två politikområden: Totalförsvar samt Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Målet för politikområde Totalförsvar är att: bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld, hävda vår territoriella integritet, försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. Målet för politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar är att minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och minska lidande och skadeverkningar av olyckor av katastrofer i andra länder. Dessa övergripande mål på politikområdesnivå är nedbrutna i mål för ett eller flera verksamhetsområden och därefter i mål för en eller flera verksamhetsgrenar. Nedan redovisas en översiktsbild över KBM:s målstruktur indelat i politikområde verksamhetsområde verksamhetsgren. Resultatredovisningen i denna årsredovisning följer indelningen i verksamhetsområden och verksamhetsgrenar. Därefter redovisas KBM:s avgiftsbelagda verksamhet följt av särskilda återrapporteringar enligt KBM:s regleringsbrev och instruktion. Politikområde Totalförsvar Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar Verksamhetsområde Det civila försvaret Svåra påfrestningar Skydd mot olyckor Verksamhetsgren Åtgärder inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Övrig verksamhet inom ansvarsområdet Åtgärder inom samverkansområde Teknisk infrastruktur Åtgärder inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet Övrig verksamhet inom ansvarsområdet årsredovisning

8 verksamhetsområde Det civila försvaret Verksamhetsområde Det civila försvaret hör till politikområde Totalförsvar. Målet för verksamheten inom det civila försvaret är att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. Inom verksamhetsområdet bedriver KBM verksamhet inom verksamhetsgrenen Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information. Därutöver finansierar KBM åtgärder som andra aktörer genomför. Detta redovisas inom verksamhetsgrenen Övrig verksamhet inom ansvarsområdet. De åtgärder som redovisas under verksamhetsområde Det civila försvaret avser åtgärder som till allra största delen syftar till att förstärka förmågan inom ramen för det civila försvaret. De åtgärder som anses ha en dubbelnytta, dvs. nytta både för det civila försvaret och fredstida krishantering, redovisas under verksamhetsområde Svåra påfrestningar. verksamhetsgren Åtgärder inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Målet för verksamhetsgrenen Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information är att verksamheten skall bedrivas så att en betryggande försvarsförmåga kan säkerställas i verksamhetsledning, samordning, samverkan och information på lokal, regional och nationell nivå vid ett eventuellt framtida väpnat angrepp. Verksamheten skall anpassas utifrån den hot- och riskbedömning samt inriktning som regeringen redovisar i propositionen Vårt framtida försvar (prop. 2004/05:5). Inom verksamhetsgrenen redovisas KBM:s arbete med att samordna de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet och civilpliktsfrågor. Kostnaden för verksamhetsgrenen har kraftigt minskat under 2005 jämfört med 2003 och Huvudorsaken till denna minskning är att en del av de uppdrag som KBM under 2003 och 2004 lagt på de frivilliga försvarsorganisationerna fr.o.m istället finansieras av Statens räddningsverk (SRV). Därutöver har det organisationsstöd som KBM utbetalat till de frivilliga försvarsorganisationerna minskat från tkr 2003 till tkr 2004 och tkr Detta organisationsstöd finansieras med anslag 6:9 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret och har tidigare redovisats under verksamhetsgren Övrig verksamhet inom ansvarsområdet. Även kostnaden för civilpliktsfrågor har minskat jämfört med Orsaken till detta är främst att KBM:s kostnader för totalförsvarsinformation riktat mot ungdomar och för civilpliktsrådet har minskat i takt med att antalet civilpliktiga minskat. Det låga utfallet 2003 beror på att KBM övertog det administrativa stödet till civilpliktsrådet från SRV först i december Verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Transfereringar Summa verksamhetsgrenen varav Frivilliga försvarsorganisationer varav Civilplikt årsredovisning 2005

9 Nedan redovisas en sammanfattning av genomförd verksamhet inom verksamhetsgrenen, en analys av hur prestationerna har it till att uppfylla målen (återrapportering 1 i KBM:s regleringsbrev) samt de förhållanden och gränssättande faktorer i myndighetens verksamhet eller inom myndighetens ansvarsområde som utgör en allvarlig begränsning av samhällets förmåga vid ett väpnat angrepp (återrapportering 2 i KBM:s regleringsbrev). Sammanfattning av genomförd verksamhet Frivilliga försvarsorganisationer De frivilliga försvarsorganisationerna har på uppdrag av KBM genomfört befattningsutbildningar för sina medlemmar inom verksamheter som bedöms ge ett väsentligt tillskott till samhällets krishanteringsförmåga och som vidare ytterst leder till att civilbefolkningen värnas vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. Det kan handla om kompetens som saknas helt eller som inte finns i tillräcklig omfattning vid en svår påfrestning eller höjd beredskap. Under året har allt fler avtal tecknats mellan enskilda medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer och en kommun eller myndighet. Detta har lett till att dessa offentliga aktörer har fått en bättre förmåga att hantera allvarliga kriser. Samarbetsformer mellan i första hand kommuner och frivilliga försvarsorganisationer har fortsatt att utvecklas, främst genom etablerandet av frivilliga resursgrupper (FRG). Detta har ökat möjligheterna för enskilda att medverka i samhällets krishantering. Beredskapen, samverkan och förmågan att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred har på detta vis förbättrats och höjts hos kommuner. KBM har under 2005 i samverkan med myndigheter och länsstyrelser börjat skapa en struktur för att ännu bättre kunna nyttja de förmågor som frivilliga har. En utförligare redovisning av uppdragen till de frivilliga försvarsorganisationerna redovisas under rubriken Särskild återrapportering, återrapportering 19 (sid 33). Ett flertal av de frivilliga försvarsorganisationerna har på olika sätt engagerat sig för att stödja samhället i samband med svåra påfrestningar, t.ex. bidrog Frivilliga Automobilkåren med förare till Svenska Kraftnäts terrängfordon i samband med stormen Gudrun. KBM har genom särskilda projektmedel skapat möjligheter för frivilliga försvarsorganisationer att stödja utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Verksamheten har, med undantag för Ukraina, under flera år bedrivits med tillfredsställande resultat genom verksamhetsledning och information som ytterst har effekt på målet att hantera och förebygga kriser i vår omvärld. Under 2005 inleddes en avveckling av insatserna i de baltiska länderna och Polen, som skall vara slutförd Vad gäller Ukraina har endast inledande kontakter hunnits tas. En utförligare redovisning av denna verksamhet redovisas under rubriken Särskild återrapportering, återrapportering 20 (sid 35). Därutöver har KBM lämnat organisationsstöd till de frivilliga försvarsorganisationerna. Organisationsstödet skall användas för ledning och administration, försvarsupplysning, rekrytering, ungdomsverksamhet och funktionärsutbildning. En utförligare redovisning av organisationsstödet redovisas under rubriken Särskild återrapportering, återrapportering 19 (sid 33). Civilplikt KBM ansvarar för samordningen av civilpliktsfrågor. När det gäller grundutbildning längre än 60 dagar har utbildningen av räddningsmän upphört vilket innebär att endast personal till elberedskapen utbildas fortsättningsvis. Denna utbildning har lett till en ökad reparationskapacitet vid avbrott i elförsörjningen under höjd beredskap. Denna förmåga bidrar även till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp. KBM bedömer dock att denna ökade kapacitet kan vara svår att upprätthålla hos dem som utbildas mot bakgrund av den säkerhetspolitiska analys som regeringen redovisade i propositionen Vårt framtida försvar (prop. 2004/ 05:5), dvs. att ett militärt väpnat angrepp enskilt mot Sverige fortfarande är osannolikt under överskådlig tid (minst en tioårsperiod). De civilpliktigas medinflytande har upprätthållits genom Civilpliktsrådet till vilket KBM svarat för det administrativa stödet. KBM har delfinansierat dels Pliktverkets informationssystem PLIS, vilket möjliggjort fortsatt personalredovisning till civila myndigheter, dels totalförsvarsinformation som riktar sig till ungdomar. De förhållanden och gränssättande faktorer inom verksamhetsgrenen som skulle kunna utgöra en allvarlig begränsning av samhällets förmåga vid ett väpnat angrepp är otillräcklig övning och utbildning av frivilliga och civilpliktiga samt en otillräcklig samverkan med offentliga organ. Mot bakgrund av regeringens säkerhetspolitiska analys, som beskrivs ovan, bedömer KBM att dessa faktorer inte kan anses som gränssättande. Utöver den verksamhet som redovisas under verksamhetsområde Det civila försvaret bedömer KBM att flera av de åtgärder som genomförts inom ramen för politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar även förbättrat förmågan vid höjd beredskap eller krig. Detta gäller främst arbetet med att förbättra förutsättningarna för att leda och samverka, både vad avser arbetsmetoder och tekniska förutsättningar. För KBM:s del av verksamheten kan myndigheten sammantaget konstatera att de åtgärder som vidtas inom verksamhetsgrenarna Svåra påfrestningar och Civilt försvar bidrar till att en betryggande försvarsförmåga säkerställs i förhållande till den säkerhetspolitiska analys som regeringen redovisat. Denna bedömning omfattar verksamhetsledning, samordning, samverkan och information på lokal, regional och nationell nivå vid ett eventuellt framtida väpnat angrepp. årsredovisning

10 verksamhetsgren Övrig verksamhet inom ansvarsområdet Målet för verksamhetsgrenen är att samhällsaktörer inom de samverkansområden som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap genom samverkan och samordning gemensamt skall verka för en grundläggande försvarsförmåga. Verksamhetsgrenen avser till andra organisationer för att finansiera åtgärder som dessa vidtar och som enbart eller till allra största delen syftar till att förbättra förmågan vid höjd beredskap. KBM:s hantering av dessa ingår i KBM:s samordningsroll och redovisas därför, i likhet med tidigare årsredovisningar, under verksamhetsgrenen Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information. Nedan redovisas det ekonomiska utfallet inom verksamhetsgrenen enligt den indelning i samverksansområden som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap (återrapportering 3 i KBM:s regleringsbrev). Inom verksamhetsgrenen, under samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information ingår den statliga ersättning som KBM utbetalat i enlighet med lagen (1994:1720) och förordningen (1995:128) om civilt försvar. Organisationsstöd till frivilliga försvarsorganisationer (finansierat med anslag 6:9 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret), som tidigare redovisats under denna verksamhetsgren, redovisas under verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information. Redovisning av genomförd verksamhet och en bedömning av de effekter detta fått på förmågan att hantera höjd beredskap redovisas i KBM:s årliga uppföljning som lämnas till regeringen den 1 april Verksamhetsgren Övrig verksamhet inom ansvarsområdet (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Transfereringar Summa verksamhetsgrenen varav samverkansområde Teknisk infrastruktur - varav samverkansområde Transporter - varav samverkansområde Spridning av farliga ämnen - varav samverkansområde Ekonomisk säkerhet - varav samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information - varav samverkansområde Skydd, undsättning och vård 8 årsredovisning 2005

11 verksamhetsområde Svåra påfrestningar Verksamhetsområde Svåra påfrestningar hör till politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Målet för verksamhetsområde Svåra påfrestningar är att minska risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan påfrestning skulle inträffa, skall människors liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller begränsas. Inom verksamhetsområdet bedriver KBM verksamhet inom verksamhetsgrenarna Åtgärder inom Samverkansområde Teknisk infrastruktur och Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information. Därutöver finansierar KBM åtgärder som andra aktörer genomför. Detta redovisas inom verksamhetsgrenen Övrig verksamhet inom ansvarsområdet. verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområde Teknisk infrastruktur Målet för verksamhetsgrenen Åtgärder inom Samverkansområde Teknisk infrastruktur är att den tekniska infrastrukturen i samhället är så utformad att risken för störningar minimeras samt att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Inom verksamhetsgrenen bedriver KBM verksamhet inom områdena informationssäkerhet och kommunalteknisk försörjning. Kostnaden för verksamhetsgrenen har minskat under 2005 jämfört med Den främsta orsaken till detta är att KBM minskat på de som lämnas för att stärka den kommunaltekniska förmågan. Motivet till detta har dels varit de utgiftsbegränsningar som regeringen beslutat om under 2004 och 2005 och dels att KBM beslutat om att denna verksamhet skall avvecklas. Inom informationssäkerhetsområdet fick KBM utökade uppgifter under 2003 vilket medfört kostnadsökningar under 2004 och Nedan redovisas en sammanfattning av genomförd verksamhet inom verksamhetsgrenen, en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur dessa har it till att uppfylla målen (återrapportering 4 i KBM:s regleringsbrev) samt de förhållanden och gränssättande faktorer i myndighetens verksamhet eller inom myndighetens ansvarsområde som allvarligt utgör en begränsning av samhällets förmåga vid svåra påfrestningar på samhället i fred (återrapportering 5 i KBM:s regleringsbrev). Sammanfattning av genomförd verksamhet Informationssäkerhet KBM har samordnat det övergripande informationssäkerhetsarbetet i samhället. KBM har bedrivit löpande omvärldsanalys och lämnat en årlig lägesbedömning till regeringen. Inom ramen för omvärldsanalysarbetet har KBM börjat ge uppdrag till Försvarets radioanstalt på informationssäkerhetsområdet Verksamhetsgren Åtgärder inom Teknisk infrastruktur (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Transfereringar Summa verksamhetsgrenen varav Informationssäkerhet varav Kommunalteknisk försörjning årsredovisning

12 Inom informationssäkerhetsområdet har KBM bl.a. reviderat, uppdaterat och utvidgat tidigare framtagna rekommendationer för en grundläggande basnivå för informationssäkerhet (BITS). Under året har uppdatering av BITS samt övriga styrande dokument inom informationssäkerhetsområdet, såsom policy och IT-säkerhetsinstruktioner m.m., genomförts vid samtliga länsstyrelser och i ca 70 kommuner samt flera landsting. Arbetet med att sprida information om informationssäkerhet har fortsatt och KBM har bl.a. deltagit i kampanjen Surfa Lugnt och genomfört ett stort antal presentationer för verksledningar vid i första hand samverkansansvariga myndigheter samt tagit fram ytterligare en DVD i serien Be-Aware. Vidare har KBM genomfört ett antal studier inom området och lämnat stöd till Informationssäkerhetsutredningen (Fö 2002:06). Arbetet med att förbättra informationssäkerheten i samhället är en långsiktig process. Det handlar om att få många olika delar av verksamheterna att fungera tillsammans, så väl tekniskt som administrativt, för att en tillräcklig informationssäkerhet skall uppnås. KBM:s arbete skall ses som ett stöd till verksamhetsansvariga i deras uppgift att skapa en tillräcklig säkerhet kring den information som hanteras i verksamheten. Mot bakgrund av detta är det svårt att på kort sikt mäta vilka effekter som KBM:s arbete inom informationssäkerhetsområdet under 2005 har lett till. De erfarenheter som KBM dragit av olika samhällsaktörers kunskap och förmåga att skydda sin information visar dock på att den verksamhet som KBM idag bedriver behövs. KBM kan vidare konstatera att de förslag som presenterats i Informationssäkerhetsutredningens betänkande ökar möjligheterna för KBM och övriga föreslagna myndigheter att tillsammans utveckla denna stödjande verksamhet. Kommunalteknisk försörjning Inom området kommunalteknisk försörjning har KBM betalat ut till totalt 25 kommuner under året. Bland annat har ett projekt avseende utbyggnad av reservmatningsstationer/tryckreduceringsstationer för överföring av dricksvatten mellan ledningsnäten i Storstockholm slutförts under Stockholm Vatten AB producerar och levererar dricksvatten till drygt 1,3 miljoner människor i Stockholm och Huddinge samt ytterligare nio kommuner. Projektet är ett samarbetsprojekt med Norrvatten varvid ytterligare 13 kommuner med ca 0,5 miljoner människor berörs. Projektet har genomförts under en 18-månadersperiod och har färdigställts i november 2005 med slutlig besiktning under våren Det statliga et har uppgått till totalt 10 mnkr. Under 2005 har beviljats till ytterligare 21 kommuner. Av dessa har 17 kommuner beviljats för åtgärder inom vatten- och avloppsförsörjningen. Bidragen har avsett reservkraftverk, samordnad reservvattenförsörjning, reservvattenledningar och mobila tankar för dricksvattendistribution. Till reservkraft vid prioriterade fastigheter har beviljats till fyra kommuner. De som betalats ut har ökat samhällets robusthet, särskilt på lokal nivå inom de områden som berörs av åtgärderna. KBM har dock beslutat att denna typ av sverksamhet skall avvecklas. Orsaken till detta är att KBM har konstaterat att de statliga medel för förstärkningsåtgärder som myndigheten disponerar är knappa och därför i första hand bör användas för att öka samhällets förmåga att leda, samverka och informera vid en kris (krishanteringsförmåga). Arbetet med att bygga bort sårbarheter i den tekniska infrastrukturen, exempelvis genom förstärkningsåtgärder i den kommunaltekniska försörjningen, bör i huvudsak finansieras med andra medel. KBM har även konstaterat att till kommunalteknisk försörjning endast ger marginella effekter ur ett nationellt perspektiv. Detta innebär att KBM avvecklar denna sverksamhet under den kommande treårsperioden och endast i undantagsfall kommer att ge för kommunaltekniska åtgärder. Inom KBM:s del av verksamhetsgrenen är det avbrott och andra störningar i informationssystemen och de tekniska systemen som utgör en begränsning av samhällets förmåga. Sådana avbrott och störningar kan orsakas av olyckor, extremt väder, tekniska fel och felaktig hantering. Spridning av skadlig kod såsom virus, maskar och trojaner utgör en allt större risk inom informationssäkerhetsområdet. KBM kan konstatera att den verksamhet som bedrivits på sikt leder till ökad säkerhet och därmed till en minskad risk för störningar i de viktiga tekniska systemen och i informationsöverföringen i samhället. Arbetet inom verksamhetsgrenen kan dock utvecklas. verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Målet för verksamhetsgrenen Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information är att samhällets grundläggande behov av verksamhetsledning, samordning, samverkan och information säkerställs för krishantering vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Inom verksamhetsgrenen bedriver KBM verksamhet inom områdena krishantering, ny kunskap samt samordning och samverkan. Verksamhetsgrenens kostnader har i stort sett legat på en konstant nivå under perioden Dock har ambitionen sänkts inom vissa områden, t.ex. vad avser utvecklingen av de regionala ledningsplatserna (ingår i området Krishantering), och höjts inom andra, t.ex. vad 10 årsredovisning 2005

13 Verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Transfereringar Summa verksamhetsgrenen varav Krishantering varav Ny kunskap varav Samordning och samverkan avser CBRN-samordning (kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär beredskap) och privat-offentlig samverkan (ingår i området Samordning och samverkan). Nedan lämnas en sammanfattning av genomförd verksamhet inom verksamhetsgrenen. Vidare görs en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur dessa har it till att uppfylla målen samt en av de förhållanden och gränssättande faktorer i myndighetens verksamhet eller inom myndighetens ansvarsområde som allvarligt utgör en begränsning av samhällets förmåga vid svåra påfrestningar på samhället i fred (återrapportering 6 i KBM:s regleringsbrev). Därefter redovisas det särskilda målet för den forskning som KBM initierar med tillhörande återrapportering (återrapportering 7 i KBM:s regleringsbrev). Sammanfattning av genomförd verksamhet Krishantering Flodvågskatastrofen och stormen Gudrun som inträffade i slutet av 2004 respektive början av 2005 har präglat mycket av KBM:s arbete under året. Bland annat har KBM:s egen beredskap att kunna lämna lägesinformation till Regeringskansliet utvecklats genom att myndigheten har utarbetat en ny krisberedskapsplan för myndigheten, inrättat en funktion med vakthavande beslutsfattare, förberett avtal med SOS Alarm AB, utvecklat rutiner och instruktioner för arbetet i KBM:s lägescentral och för de stödfunktioner som skall kopplas till denna lägescentral samt tagit fram en utbildnings- och övningsplan för år KBM har även lämnat stöd till bl.a. Utrikesdepartementets (UD) arbete med att höja beredskapen genom utbildningsinsatser för utvalda personalkategorier och genom att utveckla beredskapsplaneringen på utlandsmyndigheterna. Två utbildningar har genomförts under året. Stödet till utlandsmyndigheterna har utgjorts av ett pilotprojekt som riktat sig mot ambassaden i Kairo. I detta projekt har en mall för hot- och riskbedömning samt en beredskapsplan för ambassader utarbetats. KBM:s arbete med lägesinformation och stöd till UD leder i förlängningen till en bättre insikt om hur verksamhetsledning och samverkan kan säkerställas för att ytterst trygga människors liv, personliga säkerhet och hälsa. KBM har också genomfört, lämnat stöd till och deltagit i en mängd utbildningar och övningar. Den november 2005 genomfördes Mötesplats krisberedskap med ett mycket positivt resultat. Syftet med konferensen var att ledande befattningshavare och handläggare inom krishanteringssystemet skulle ges möjlighet att utbyta kunskap samt diskutera och debattera samhällets krisberedskap. Totalt deltog omkring 450 personer i föreläsningarna och det 40-tal seminarier med olika teman som arrangerades under dagarna. KBM:s utbildnings- och övningsverksamhet samt de olika seminarier som genomförts under året har ökat medvetandet och kunskapen hos krishanteringssystemets aktörer. De inträffade kriserna har också skapat en ökad förståelse för behovet av förberedande åtgärder för att kunna hantera kriser när de inträffar men även för att åtgärder som syftar till att minska sårbarheten i samhället kontinuerligt måste vidtas. Behovet av att utveckla system för samordnad krisinformation tydliggjordes i samband med händelserna kring årsskiftet. Arbetet med att utveckla en nationell portal med krisinformation, ett webbaserade informationssystemet (WIS) och webbsidor med krisinformation har under 2005 följt uppsatt plan. Enligt planeringen skall utvecklingsarbetet slutredovisas Arbetet skall sedan övergå i en drift- och förvaltningsfas. Året inleddes med ett forcerat utvecklingsarbete för att utveckla en nationell portal med krisinformation med anledning av flodvågskatastrofen. Webbplatsen byggdes på endast sju dagar och fick namnet Krisnätet (krisnatet.se). årsredovisning

14 Efter regeringens beslut om att inrätta Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen (RSOS) beslutades att ställa denna webbplats till Regeringskansliets och RSOS förfogande. Till RSOS bidrog KBM även med personal för tekniskt stöd, projektledning och redaktionellt arbete. Arbetet med portalen har fungerat mycket väl. Erfarenheterna från RSOS tas också tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. KBM:s utvecklingsarbete med den nationella portalen har, trots omfattande stöd till RSOS, genomförts enligt plan. KBM bedömer att utvecklingen av den nationella portalen för krisinformation kan slutrapporteras Under 2007 kommer portalen att driftsättas och därmed övergå i förvaltningsläge. På så sätt ingår även erfarenheter från förvaltning i slutrapporteringen är ett utvecklingsår inför driftsättning. Under 2005 har förberedelserna för utvecklingsåret genomförts, bl.a. har en förstudieversion av portalen tagits fram. WIS har under året utvecklats i en första version. Ett stort antal utbildningar har genomförts. WIS har, tillsammans med en första version av former för rapportering, testats under övningen Klemens i Västerbottens län. WIS och rapporteringsformerna fungerade väl. Planeringen för en övning under 2006 har påbörjats. Under övningen skall arbetsformerna vid användningen av WIS respektive den nationella portalen testas. Syftet är bl.a. att utveckla formerna för delning av lägesinformation mellan offentliga aktörer och det redaktionella arbetet i portalen. Särskilda utbildningar för redaktörer i WIS kommer att genomföras. Även arbetet med webbsidor med krisinformation pågår och bl.a. har ett samarbete med Statskontoret inletts i syfte att vägledningen för 24-timmarsmyndigheter också skall innehålla vägledning vid inrättande av webbsidor med krisinformation. En ny version av Statskontorets vägledning publiceras preliminärt i mars Sammantaget kan KBM konstatera att arbetet med att förbättra KBM:s förmåga att lösa myndighetens informationsuppgifter under en kris har förbättrats. Denna del av KBM:s verksamhet prövades under året bl.a. under flodvågskatastrofen och under stormen Gudrun. De interna utvärderingarna visar på att verksamheten fungerade tillfredställande men att det finns utvecklingsmöjligheter. Ett sådant utvecklingsarbete har påbörjats och kommer att fortsätta även under KBM har under året fortsatt att ge stöd till kommuner och myndigheter i syfte att förbättra deras möjligheter att leda och samverka även vid svåra påfrestningar. Stödet har avsett både teknik och metodik. KBM har bl.a. förvaltat de regionala ledningsplatserna och lämnat till kommuner för tekniska förstärkningsåtgärder. Under 2005 har 16 kommuner utfört tekniska förstärkningsåtgärder för kommunal ledning. Till följd av förseningar har förbättringsåtgärder för tio kommuner som ursprungligen var planerade under 2005 flyttats till KBM bedömer att dessa förseningar främst beror på allt större problem kring upphandlingsprocesserna i jämförelse med tidigare år. De förstärkningsåtgärder som KBM delfinansierat har gett kommunerna en bättre möjlighet att utöva kommunal ledning vid en extraordinär händelse. Förstärkningsåtgärderna har främst gällt reservelverk, IT-säkerhet, telefoni samt brand- och skalskydd. KBM har också aktivt deltagit i tidigare påbörjade projekt i avsikt att utveckla telefonimöjligheterna för kommunerna. Som en grund för ett effektivt krishanteringsarbete krävs utöver utbildade och övade människor även författningsstöd, rutiner, tekniska stödsystem och förberedda platser varifrån krishanteringsarbetet skall bedrivas. KBM kan konstatera att allt fler aktörer i samhället har bra och fungerande ledningsplatser. Myndighetens satsning på att utveckla förutsättningarna för att leda och samverka under kris på kommunal nivå behöver dock utvecklas. Signalskyddsverksamheten har bedrivits på normal nivå vad avser utbildning, nyckeldistribution, signalskyddsmöten, kontroller, helpdesk och akut felavhjälpning. Löpande materielunderhåll av främst kryptofaxar har dock bedrivits på lägre nivå under hösten 2005 för att frigöra resurser till RAKEL-förberedelserna. När det gäller förändringar i regelverket så har KBM under året bl.a. föreslagit ett system med beredskapsnivåer för att krishanteringen i samhället snabbare skall komma i gång. Den kommission som tillsattes med anledning av flodvågskatastrofen och Försvarsberedningen har också kommit med förslag på ändrade regler för att förbättra samhällets krishanteringsförmåga så att verksamhetsledning, samordning, samverkan och information kan fungera ännu bättre. KBM kan konstatera att detta är ett viktigt område som behöver utvecklas de kommande åren och att myndighetens olika förslag bidrar till denna utveckling. När kommuner och länsstyrelser fick ett geografiskt områdesansvar 2002 saknades instrumenten och rutinerna för hur detta skulle genomföras i praktisk handling. KBM har därför sedan bildandet arbetet tillsammans med kommuner, Sveriges kommuner och landsting och länsstyrelserna för att utveckla det geografiska områdesansvaret. KBM kan konstatera att de rutiner och den utveckling av riktlinjer som har genomförts it positivt till att de händelser som drabbade vårt samhälle i december 2004 och januari 2005 hanterades tillfredställande av dessa aktörer. Händelserna visade dock på att det återstår en del utvecklingsarbete. KBM:s utbildnings- och övningsverksamhet har givit en ökad förmåga hos dem som har deltagit i verksamheten men myndigheten kan konstatera att volymen på utbildnings- och övningsverksamheten behöver öka. De tekniska förutsättningarna för att leda, samverka och informera på ett säkert och tillförlitligt sätt under kris är idag bristfälliga och bygger i stor utsträckning på publika system. Det arbete som KBM bedrivit under året med att utveckla tekniska system inom detta område kommer att innebära en ökad krishanteringsförmåga i samhället när dessa system tas i operativ drift. 12 årsredovisning 2005

15 Ny kunskap Inom forskningsområdet har det framväxande krisberedskapsarbetet inom EU prioriterats då den nationella krisberedskapen i stor utsträckning påverkas av utvecklingen på EU-nivå. Även den kunskapsuppbyggnad som sker kring området Homeland Security i USA har varit ett viktigt bevakningsområde. KBM har bl.a. lämnat stöd till svenska forskares deltagande i internationellt forskningssamarbete. Medel för postdoktoralt stöd har utlysts vid två tillfällen under året. Syftet med dessa är att säkra kompetensförnyelsen i forskarkåren inom ämnesområden av intresse för samhällets krisberedskap. Under hösten 2005 inledde KBM arbetet med ett projekt som samfinansieras av parter från näringsliv, universitet och myndigheter vid Lindholmen Science Park i Göteborg (Security Arena). Målet är att inventera kunskap och lägga grunden för framtida utvecklingsområden för nätverksbaserade tjänster för civil krishantering. Projektet finansieras till hälften av KBM och till hälften av näringsliv och universitet. Lindholmen Science Park ansvarar för ledningen av projektet. KBM har representation i styrgruppen, projektgruppen och referensgruppen. Projektledningen skall leverera en skriftlig redovisning och slutrapport till KBM senast den 31 mars KBM:s årliga hot- och riskrapport har utvecklats och har bl.a. it till att skapa en gemensam uppfattning om hot och risker som krishanteringssystemets aktörer har till uppgift att hantera. Dessutom har arbetet med att ta fram rapporten lett till en bättre samverkan och ökad dialog mellan olika aktörer. KBM har under året genomfört en pilotstudie inför ett projekt om kritiska beroenden som inleds i början av Pilotarbetet har behandlat kritiska beroenden vid en influensapandemi och har belyst beroendeförhållanden inom vårdkedjan, läkemedelsförsörjningen och socialförsäkringssystemet. Detta förberedelsearbete har gett värdefulla metoderfarenheter och har även it med underlag kring inriktningen av huvudarbetet. KBM:s kunskapsuppbyggnad genom forskning, studier och omvärldsanalys har legat till grund för de olika åtgärdsförslag som myndigheten lämnat in till regeringen med anledning av de olika uppdrag som KBM haft att arbeta med under året. Forskningsverksamheten, som övertogs av KBM från Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), är idag till sin allra största del ominriktad mot krisberedskap, vilket inte var fallet de första åren. Forskning är till sin karaktär långsiktig och effekterna av ny kunskap är därför svåra att härleda i korta tidsintervaller. Utförligare redovisning avseende forskning lämnas under rubriken Forskning nedan. Pågående och under året avslutade forskningsuppdrag redovisas i bilaga 1. Samordning och samverkan KBM har gett ut dokumentet Samhällets krisberedskap - inriktning för verksamheten 2007 (KBM:s dnr 0251/2005). Denna planeringsinriktning utgör planerings- och prioriteringsgrunden för de samverkansansvariga myndigheterna i deras planering av krisberedskapsverksamhet. Den utgör också prioriteringsgrund för KBM då anslag 7:5 Krisberedskap skall fördelas. Den 1 mars 2005 lämnade KBM in Samhällets krisberedskap - planerad verksamhet 2006 till regeringen (KBM:s dnr 0522/2005). Ett arbete med att förenkla och förbättra planeringsprocessen har påbörjats och som ett konkret resultat har planeringsarbetet gått från detaljstyrning till målstyrning med ett ökat fokus på uppföljning och utvärdering. Den 1 april 2005 redovisade KBM regeringsuppdraget Samhällets krisberedskap - förmåga och genomförd verksamhet 2004 (KBM:s dnr 0523/2004) till regeringen. Förslagen i redovisningen har bl.a. fått till effekt att regeringen och KBM kan allokera resurser till områden inom krisberedskapen där det inte finns en fullgod förmåga. KBM har i samverkan med berörda myndigheter utvecklat ett webb-baserat planeringsverktyg (KRISP) för att underlätta myndigheternas arbete med bl.a. planerings- och uppföljningsfrågor. KRISP har fått till effekt att planerings- och uppföljningsarbetet för myndigheterna i krishanteringssystemet har underlättats och effektiviserats. Under året har KBM arbetat med flera regeringsuppdrag inför 2006 års krisberedskapsproposition. Bland annat har KBM redovisat En utvecklad krisberedskap (KBM:s dnr 0931/ 2004), En ny krisberedskapsförordning (KBM:s dnr 0409/ 2004), Teknisk utveckling och krishantering (KBM:s dnr 0223/2004) och Svensk krisberedskap i internationellt samarbete (KBM:s dnr 1205/2004). Redovisningen av uppdragen har gett regeringen ett underlag inför krisberedskapspropositionen som syftar till att förbättra krishanteringen. I enlighet med regleringsbrevsuppdrag har KBM fördjupat befintliga omvärldsexempel och typsituationer samt utarbetat tre nya. Dessa redovisades till regeringen i oktober 2005 (KBM:s dnr 0280/2005). Under 2005 har KBM påbörjat ett arbete med tematiska risk- och sårbarhetsanalyser. Myndigheten har också lagt grunden för en gemensam rapporteringsstruktur för de risk- och sårbarhetsanalyser som görs av de samverkansansvariga myndigheterna och en mall för förmågebedömning har testats i den årliga uppföljningen Inom CBRN-området har KBM aktivt verkat för samordning av den svenska CBRN-beredskapen. KBM har bl.a. lagt uppdrag på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) avseende B-beredskap, hotbild samt utveckling av Faktasamling NBC/CBRN. KBM har under året också genomfört en översyn av principer för lagerhållning av skyddsutrustning. KBM har under 2005 deltagit i projektet: Non-binding Guidelines and Minimum Standards for the Protection of årsredovisning

16 the Civilian Population against CBRN-risks. Arbete bedrivs i en arbetsgrupp som är direkt underordnad Nato/SCEPC. Inom ramen för projektet arrangerade KBM tillsammans med Statens räddningsverk, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen seminariet Procedures for First Responders dealing with CBRN incidents i Karlstad den 1-3 juni 2005 (KBM:s dnr 0516/2004). Projektet bedöms främst ha it till rekommendationer och icke-bindade riktlinjer för hur en nationell organisation för insatsberedskap vid CBRN-händelser kan skapas. Slutsatserna av projektet presenteras i fyra separata dokument: Report on Non-binding Guidelines and Minimum Standards for the Protection of the Civilian Population against CBRN-risks, Response guidelines, International training program for First Responders, Concept on an Advisory Support Team. Projektet har it till att öka kunskapen om CBRN-händelser och hanteringen av dessa. Under 2005 har KBM it till att utveckla en nationell pandemiplan. KBM deltar dessutom aktivt i en arbetsgrupp bestående av bl.a. Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet där arbetet med att skapa en hållbar pandemiberedskap utvecklas. Detta arbete bedöms ha fått till effekt att samhällets förmåga att hantera de påfrestningar som uppstår i samband med en pandemi har förbättrats. EU-dimensionen har kontinuerligt analyserats, identifierats, utvecklats och preciserats i de styrdokument som rör planeringsprocessen. I arbetet med de internationella regeringsuppdragen anlades ett nationellt perspektiv på utvecklingen av krisberedskapsfrågor inom EU-samarbetet, men även det motsatta perspektivet lyftes fram, dvs. hur EU:s utveckling påverkar det nationella arbetet. Kortfattade analyser av hot, risker och sårbarheter i EU-dimensionen har blivit ett tydligare inslag i det löpande arbetet. Vikten av att EU-dimensionen beaktas då svenska myndigheter planerar sin krisberedskapsverksamhet lyftes även fram i Samhällets krisberedskap - inriktning för verksamheten Syftet är ytterst att skapa en gemensam grund att förbättra krisberedskapen tillsammans med andra länder. KBM:s arbete med att förbättra krisberedskapen har en internationell dimension. För att på ett bra sätt integrera denna dimension i krisberedskapsarbetet har KBM under året prioriterat arbetet inom EU. Vissa mindre framsteg har gjorts bl.a. inom området Skydd av kritisk infrastruktur som internationellt förkortas CIP. KBM:s arbete har dessutom lett till att myndigheten kunnat lämna ett antal förslag på åtgärder som kan förbättra krisberedskapsarbetet i förhållande till EU och övriga världen. Sverige har under 2005 fått ordförandeskapet i standardiseringskommittén ISO TC 223 om säkerhet och krishantering. Sverige har nu möjlighet att få inflytande inom ett viktigt område med stor utvecklingspotential där arbetet går ut på att tillsammans med andra länder lägga en gemensam grund för en förbättrad krishantering. Ett svenskt engagemang i frågorna bör leda till att fler kontakter med och kanaler till internationella aktörer inom säkerhet och beredskap kan öppnas. Ordförandeskapet kommer att genomföras i nära samarbete och med stöd från Swedish Standards Institute (SIS), Saab Systems och Ericsson Microwave. KBM har även deltagit i två standardiseringsprojekt inom ramen för den europeiska standardiseringsorganisationen CEN. Det ena bygger på ett initiativ av Försvarets materielverk Standardization for Defence Procurement som bl.a. syftar till att lägga förslag på lämplig IT-arkitektur i Europa för nätverksbaserad krishantering. Det andra projektet Protection and Security of the Citizen syftar till att kartlägga standardiseringsaktiviteter inom beredskaps-, skydds- och säkerhetsområdena. KBM kan konstatera att samhällets förmåga att hantera svåra påfrestningar begränsas om förberedelserna inför en kris är dåliga, exempelvis om de tekniska systemen är bristfälliga eller om man har övat för lite. Effekterna av det arbete som KBM bedriver med att utveckla krisberedskapen i det svenska samhället är svårt att mäta. Mätmetoderna måste utvecklas framöver. KBM kan emellertid konstatera att den genomförda verksamheten inom verksamhetsgrenen ytterst har lett till att aktörerna inom krishanteringssystemet fått bättre kunskap om och bättre tekniska förutsättningar för krishantering som de kan omsätta till praktiskt handlande gällande verksamhetsledning, samordning, samverkan och information. På så sätt säkerställs några av de grundläggande behoven för krishantering. Utöver den verksamhet som redovisas under verksamhetsområde Svåra påfrestningar har flera av de åtgärder som genomförts inom ramen för politikområde Totalförsvar även förbättrat förmågan att hantera en svår påfrestning. Detta gäller främst möjligheterna att använda de frivilliga försvarsorganisationernas personal i samband med svår påfrestningar, vilket bl.a. skedde i samband med stormen Gudrun. Forskning I KBM:s regleringsbrev för 2005 har regeringen angett att målet för den forskning som KBM initierar är att erhålla kunskap som bidrar till att minska sårbarheten i samhället och förbättrar samhällets förmåga att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred. I detta avsnitt redovisas hur den sektorsövergripande forskning som myndigheten initierar har it till utvecklingen av samhällets säkerhet och beredskap, de metoder som myndigheten använder för att förmedla forskningsresultat i krishanteringssystemet, hur arbetet med inventering av forskningsfältet bedrivs och hur den bästa kompetensen tas till vara, både nationellt och internationellt (återrapportering 7 i KBM:s regleringsbrev). 14 årsredovisning 2005

17 Forskningens till utvecklingen av samhällets säkerhet och beredskap Forskning ger ny och fördjupad kunskap, som tillsammans med andra kunskaper, t.ex. vunna ur praktiska erfarenheter, genererar kompetens att genomföra åtgärder som bidrar till att minska sårbarheten i samhället och att förbättra samhällets krishanteringsförmåga. Ett allmänt konstaterande vid en av hur forskning bidrar till att utveckla krishanteringsförmågan är att det framför allt handlar om långsiktiga effekter. Dessa kan inte mätas på samma sätt som inhämtade kunskaper från en färdighetsutbildning, som omedelbart kan omsättas i praktisk verksamhet. Utvecklingen av kunskap kring samhällets framtida krisberedskap sker utifrån delvis andra villkor än för kunskapsproduktionen inom andra ämnesområden. Krisberedskap handlar om att förbereda sig inför och om förmåga att hantera framtida icke-reguljära händelser, ofta sådana som ingen dittills har tänkt på. Problembilden präglas av komplexitet och osäkerhet. Kunskapen måste byggas upp utifrån en avvägning mellan förebyggande och skadereducerande åtgärder i uppbyggnaden av samhällets säkerhet och beredskap. KBM har funnit det ändamålsenligt att behandla den kunskapsutveckling som beskrivs här inom ett sammanhållet forskningsfält. Det är en viktig uppgift för KBM som samordnande myndighet att främja kunskapsutvecklingen inom forskningsfältet. KBM:s uppgift är även att förmedla resultat från forskningen som en del av underlaget för planering, utbildning, utvecklingsinsatser m.m. för krishanteringssystemets många aktörer. Sektorsövergripande forskning som KBM har tagit initiativet till är ett viktigt medel dels för att bygga upp den egna kunskapen, dels för att skapa och upprätthålla kompetensen i myndighetens roll som pådrivande i krishanteringssystemet. Forskningsbaserad kunskap utgör ett underlag för KBM:s stödjande och samordnande roll. I sin roll som forskningsfinansiär utgår KBM från användarna genom att kartlägga deras behov av kunskap. KBM strävar efter att se till att sådan forskning som utifrån ett snävt sektorsperspektiv ingen annan finansierar, men som är viktig för uppbyggnad av kunskap kring samhällets krisberedskap, blir utförd. Med användarperspektivet som grund arbetar KBM med att omsätta kunskapsbehoven till forskningsbaserad kunskap, till nytta för krishanteringssystemets aktörer. Forskning för att utveckla samhällets krisberedskap bedrivs långsiktigt. Vetenskapligt grundade kunskaper byggs upp successivt genom att KBM stödjer forskare som kontinuerligt stärker sin kompetens genom forskningsprestationer, som avrapporteras. Dessa personer ingår i krishanteringssystemets nätverk och levererar kunskapstillskott i olika former. De bidrar konkret genom forskningsrapporter och genom att vara lärare på kurser, deltagare i seminarier samt analysstöd i olika sammanhang. Genom att forskarnas produkter sprids genom utbildningar, seminarier, läroböcker och andra skrifter blir aktörerna gradvis mer kompetenta och får ett bättre underlag för planering och beslut i olika situationer. Som stöd till de flesta projekt tillsätts referensgrupper av verksamhetsnära specialister. Genom sådana löpande engagemang tillförs snabbt nya kunskaper som är av relevans för det praktiska arbetet inom ett verksamhetsfält. Kunskapen byggs också upp mer indirekt genom att medvetenheten stärks om olika problem kring krishantering och om alternativa lösningar. Forskare kan problematisera frågeställningar kring centrala begrepp som sårbarheter, hot, olika former av krishantering och internationell samverkan. Vetenskapligt underbyggd kritik av rådande praktiker kan utgöra viktiga i förnyelsearbetet. Exemplen på hur samhällets krisberedskap har utvecklats som följd av KBM:s forskningsfinansiering är redan tydliga. Det har skett en kontinuerlig uppbyggnad av kunskap både inom forskarvärlden och bland aktörerna i krishanteringssystemet. Sverige är en kvalificerad deltagare i det internationella kunskapsutbytet inom ämnesområdet, särskilt inom EU och i USA. Detta har uppnåtts genom att forskningsbaserade kunskaper har förmedlats i dialog med en rad erfarna aktörer inom krishanteringssystemet. Praktiskt användbara verktyg för risk- och sårbarhetsanalys och för krishanteringsutbildning har utarbetats. Studieunderlag för myndigheters planering och beslutsfattande har tagits fram. Genom internationell samverkan, erfarenhetsåterföring från inträffade kriser, pedagogiska insatser i olika fora och genom inspel i samhällsdebatten har många KBM-finansierade forskare it till utvecklingen av krisberedskapen i samhället. Kunskapsen kommer att utvecklas vidare under de närmaste åren när de satsningar som KBM har drivit fram sedan 2002 kan avrapporteras och delges berörda avnämare. Några illustrerande nedslag kan göras här. Inom området risk- och sårbarhetsanalys stödjer myndigheten projekt vid LUCRAM (Lund University Centre for Risk Analysis and Management) vars huvudsakliga uppgift är att fungera som en dynamisk spetsresurs för riskforskning. Ramforskningsprogrammet för risk- och sårbarhetsanalyser, FRIVA, bidrar till en långsiktig kompetensuppbyggnad och fungerar som en innovativ forskningsmiljö. Dessutom skall programmet fungera som ett kontaktforum mellan universitetsinstitutioner och andra organisationer i samhället. Inom projekten utvecklas kompetens med direkt överföring av kunskap till praktiker och myndigheter. FRIVA har i september 2005 presenterat den s.k. MVA-modellen (Municipal Vulnerability Analysis) inför ett seminarium med representanter från kommuner och länsstyrelser. Modellen kommer att erbjudas som verktyg vid risk- och sårbarhetsarbetet i kommuner. Praktiskt samarbete och forskning kring risk- och sårbarhetsanalyser bedrivs med tio kommuner och Region Västra Götaland. Många delprojekt inom FRIVA har delvis inriktat sin forskning kring erfarenheterna av stormen Gudrun. årsredovisning

18 KBM har finansierat utvecklandet av en vetenskapligt robust metod för att analysera och dra lärdomar av inträffade svåra händelser. Ansatsen har utgjort en grund för Katastrofkommissionens analys av hur tsunami-händelsen hanterades inom Regeringskansliet. Några av de forskare som har specialistutvecklats genom KBM:s försorg ingick i kommissionens expertgrupp. Analysmetoden har rönt internationell uppmärksamhet och har även använts i analyser av krishanteringserfarenheter i många andra länder. Interaktiva pedagogiska verktyg har utformats för att utnyttja resultat från behovsmotiverad forskning i det kompetensstärkande arbetet bland olika krishanteringsaktörer. Verktygen används bl.a. i utvecklingen av internationella observatörsinsatser. Som nämnts tidigare i årsredovisningen har KBM på Utrikesdepartementets uppdrag genomfört utbildning i krishantering inom utrikesförvaltningen grundad på denna metod. En rad övningsaktiviteter för olika aktörer inom krishanteringssystemet bygger på denna pedagogiska inriktning. Medarbetare inom ett projekt vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) kring säkring av viktig infrastruktur har genom KBM:s fleråriga finansiering av FOI:s kompetensuppbyggnad kunnat använda sin sakkunskap för viktiga utredningsuppdrag. Till exempel har man gett stöd till InfoSäkutredningen och till KBM:s förstudie om kritiska beroendeförhållanden. Man har också deltagit som ansökarpartner i ett EU-program. En forskare med denna bakgrund har under 2005 varit placerad som utredare vid KBM. Ett annat exempel på hur forskarkompetens kan avtappas är det ramavtal för tjänster och studier som har slutits mellan Försvarshögskolans nationella centrum för krishanteringstudier, CRISMART, och KBM. Vid CRISMART bedrivs även det av KBM finansierade ramforskningsprogrammet CM-Europe. Syftet med detta program är att dra praktisk nytta av den specialistkunskap som CRISMART har. En lärobok om krishanteringssystemet - Krisberedskapsboken - förebygga och förbereda - har tagits fram. Boken används i olika typer av utbildningar. CRISMART har också tillsammans med KBM utvecklat en ny typ av utbildning för krishanteringssystemets aktörer. Fallstudier inom ramen för den forskning som CRISMART bedriver ligger här till grund för det framtagna utbildningskonceptet. Ett annat exempel på avtappning av forskningsresultat i krishanteringssystemet är den externa utvärdering av KBM:s roll i övningen SAMÖ 04 som gjordes och den handbok för utvärdering av övningar som är under utarbetande. KBM:s fleråriga stöd till forsknings- och utbildningssamarbetet vid de institutioner som ligger runt Gamla Torget vid Uppsala universitet utgör ett exempel på hur en relativt liten men strategiskt riktad satsning kan ge en god spridning av kunskap. Genom detta stöd till forskningsmiljön har flera konkurrenskraftiga projekt tagits fram. Stödet har föranlett universitetets ledning att särskilt lyfta fram denna institutionsöverskridande samarbetsform som ett så kallat excellenscentrum. En rad utåtriktade aktiviteter har genomförts för lärare, studenter och intresserad allmänhet. Liknande miljöstödssatsningar bör göras vid andra högskolor efter detta kostnadseffektiva samarbete. Som nämnts tidigare i årsredovisningen genomförde KBM i november 2005 konferensen Mötesplats Krisberedskap. I konferensen deltog ca 450 praktiker från kommuner, landsting, länsstyrelser, centrala myndigheter och näringsliv samt forskare som bedriver KBM-finansierad forskning. Här gavs tillfälle att inför en bred och rikt representerad målgrupp presentera aktuell forskning och därigenom förena forskningsbaserade kunskaper med erfarenhetsbaserade insikter. Som exempel kan nämnas seminariet Forskningsresultat i verkligheten, där resultat presenterades från fyra forskningsprogram som på ett eller annat sätt kunnat bidra till att utveckla krisberedskapen. Forskare från CRISMART, Linköpings universitet, Lunds tekniska högskola och FOI bidrog med sina respektive perspektiv för att bl.a. besvara frågan: Vad har varit avgörande för möjligheten att omsätta forskningsresultat till praktiskt arbete? Linköpingsforskarna kunde t.ex. visa hur deras forskning kring demonstrationer och kravaller kunnat omsättas i ändrade rutiner för polisens uppträdande i samband med demonstrationer. Metoder för att förmedla forskningsresultat i krishanteringssystemet KBM skall vara pådrivande i krisberedskapsarbetet och behöver därför fortlöpande ny kunskap för att kunna fullfölja sitt uppdrag. Ett målmedvetet arbete bedrivs med att bygga upp mottagarkompetens bland krishanteringssystemets aktörer. En strävan är att få till stånd dialoger och föra samman forskare och praktiker, till exempel vid seminarier där aktuell KBM-finansierad forskning presenteras samt vid konferenser och kunskapsdagar. De senare genomförs i samarbete med lämplig institution eller centrumbildning vid något av landets universitet och högskolor. Rapporter som bedöms hålla god kvalitet och vara av intresse för spridning till samtliga eller delar av krishanteringssystemets målgrupper trycks i KBM:s serie för forskningsrapporter. Förutom till dessa aktörer skickas rapporterna till landets samtliga universitets- och högskolebibliotek. På så sätt bidrar de till att sprida kunskap och intresse bland landets forskare om KBM-finansierad forskning och till att i förlängningen stimulera dem att ägna en del av sin forskning åt sådana problem som rör samhällets krisberedskap. I samband med att överenskommelser för forskningsprojekt skrivs, ställer KBM tydliga krav på forskningskommunikation. I överenskommelserna anges att forskarna som en del i projektet skall skriva en populärt hållen sammanfattning av forskningsrapporten eller på annat sätt engagera sig i att sprida resultaten. Flera läroböcker har också tagits fram och använts i många olika kurser. Detta är en effektiv metod för att bidra till att kunskap som forskningen ger skall nå ut till aktörerna inom krishanteringssystemet. 16 årsredovisning 2005

19 En arbetsplan för forskningskommunikation har fastställts under 2005 som ett resultat av den dialog som hållits med representanter för huvuddelen av målgrupperna i krishanteringssystemet och en analys av kunskapsläget inom området. KBM har etablerat samarbete med en senior forskare i forskningskommunikation, som har genomfört vissa uppdrag kopplade till utvecklingen av detta område. KBM samarbetar även med andra forskningsfinansiärer kring frågor om forskningskommunikation. Möten har t.ex. ägt rum med representanter för Naturvårdsverket, Vetenskapsrådet, Formas, SIDA/SAREC, SRV och Sveriges Kommuner och Landsting. KBM deltar regelbundet på möten med krishanteringssystemets aktörer för att informera om den forskning som pågår. Vidare arrangeras regelbundet seminarier med forskare på KBM. Seminarier genomförs också för målgrupperna i krishanteringssystemet runt om i landet. Ett exempel är ett välbesökt forskar-praktikerseminarium i Växjö under september 2005 om orkanen Gudrun. Det är viktigt att resultat från KBM-finansierad forskning kan användas i utbildning. KBM stämmer därför löpande av vilka forskningsresultat som kan omsättas i utbildningar och vilka forskare som kan vara lämpliga som föreläsare vid dessa. En allmän ambition är att på ett lämpligt sätt föra in resultaten av KBM-finansierad forskning i olika utbildningar. Ett exempel är den forskning som bedrivs vid Institutionen för ledarskap och management vid Försvarshögskolan i Karlstad, där man bl.a. bedriver forskning kring sociala och psykologiska förutsättningar för krisberedskap på lokal nivå. I exempelvis utbildningen Krisberedskap i socialtjänsten för länsstyrelsernas socialdirektörer och försvarsdirektörer har forskningsprojekt som bedrivs vid denna institution redovisats. Detta uppskattade inslag har lett till att länsstyrelserna i sin tur anordnar utbildningar, seminarier och konferenser där institutionens medarbetare presenterar forskning för kommunala företrädare. Under hösten 2005 genomförde KBM en grundkurs i krisberedskap särskilt anpassad för forskare. I anslutning till detta genomfördes för andra gången ett nätverksmöte, där forskare som är finansierade av KBM gavs möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter samt att få aktuell information om kommande kunskapsbehov. En särskild satsning gjordes för de yngre postdoktorala forskarna, inom detta område. Inventering av forskningsfältet I KBM:s forskningsfrämjande ansvar ingår att kunna ge ett sammanhållet perspektiv över forskningsfältet. Metoder utvecklas för att ta reda på vilka behov av kunskap som målgrupperna har. Genom Referensgruppen för inriktning av forskning och olika regionala fora får KBM fortlöpande in underlag från samverkansområdenas sektorsmyndigheter om kunskapsbehovet i olika delar av forskningsfältet. Grundat på detta och utifrån den uppfattning KBM själv utvecklar om kunskapsbehovet, tar KBM initiativ till och inriktar forskning samt förmedlar på ett ändamålsenligt sätt resultaten från forskningen till krishanteringssystemets aktörer. Den sammansatta bilden av kunskapsområdena risk och sårbarhet, hot och hotutveckling samt krishanteringsförmåga, tillsammans med krishanteringssystemets organisatoriska komplexitet, visar på forskningsfältets mångdisciplinära karaktär. Det finns ingen enskild akademisk disciplin eller någon enskild institution som hanterar dessa kunskapsområden i hela deras bredd. Mot denna bakgrund främjar KBM långsiktig uppbyggnad av kunskap på bred front och utnyttjar flera forskningsproducenters kompetens för att stimulera till samverkan mellan dessa. Genom att skapa förutsättningar för fler forskare att anknyta sin forskning till mångvetenskapliga forskningsmiljöer och därmed vidareutvecklas, förväntas stödet också bidra till återväxt inom relevanta akademiska discipliner. Stöd kan inriktas geografiskt med syfte att vid ett visst lärosäte stimulera att det uppstår en mångvetenskaplig forskningsmiljö med förutsättningar att bidra till den långsiktiga kunskapsutvecklingen kring problemställningar om samhällets säkerhet och beredskap. Stöd kan även ges till institutionsöverskridande aktiviteter som syftar till att etablera en sammanhållen tematisk forskningsmiljö. Nationella nätverk av yngre forskare inom ett sammanhållet tema kan ges flerårigt stöd för att stimulera utvecklingen av en mer slagkraftig forskningsgemenskap. Ramforskningsprogrammet för risk- och sårbarhetsanalyser, FRIVA, som startade i Lund 2004 är ett exempel på geografiskt inriktat miljöstöd för kunskapsuppbyggnad. Olika discipliner samverkar här utifrån ett forskningsperspektiv som ser till krisberedskapen som en helhet och undersöker hur kunskap och metoder inom ett område kan berika de andra områdena. Inom programmet behandlas ett flertal forskningsfrågor i tio väl definierade forskningsprojekt. Under år 2005 har KBM tagit initiativ till ytterligare två ramforskningsprogram, som båda utgör led i KBM:s inventering av forskningsfältet. En forskargrupp i Stockholm genomför ett drygt treårigt projekt som syftar till kunskapsuppbyggnad kring grundläggande villkor och möjligheter att skapa en gemensam krishanteringsförmåga för ökad säkerhet inom EU. I anslutning till projektet har det även blivit möjligt att placera en forskare vid en tankesmedja i Bryssel. Därigenom går det att följa utvecklingen av EU:s program inom området på plats. Vidare ges en inblick i prioriterade ämnen för kommande forskningssatsningar inom EU. KBM har anslagit medel till Försvarshögskolan för att ta fram en kunskapsinventerande antologi med titeln State of the Art Review of Research on Terrorism and Counter-Terrorism. Projektet har fått en fortsättning genom ett ramforskningsprogram, som syftar till att bygga upp kunskaper samt att utveckla expertkunskap och årsredovisning

20 rekommendationer för goda exempel om åtgärder för terrorismbekämpning. Till programmet är en referensgrupp knuten med experter från de olika verksamhetsgrenar som berörs av forskningsarbetet. KBM finansierar ett dussintal projekt kring olika frågeställningar med koppling till ämnesområdet farlig smitta och pandemier. Både universitetsinstitutioner och sektorsinstitut medverkar till att få en samlad överblick av kunskapen inom detta aktuella forskningsfält. Flera seminarier har redan arrangerats med deltagande av dessa forskare och berörda myndighetsutövare. Som ett led i uppbyggnaden av kunskap kring kritiska beroenden inom teknisk infrastruktur, genomför Tema Teknik och social förändring vid Linköpings Universitet en förstudie om teknikomvandling och samhällets säkerhet. Projektet väntas bidra till KBM:s övriga arbete på området kritiska beroenden. Tanken är att det skall leda till att en ansökan om ett ramforskningsprogram kan behandlas under En liknande kunskapsorienterande förstudie genomförs vid Kungliga tekniska högskolan, KTH. KBM har påbörjat förberedelser för att år 2007 kunna initiera och samordna såväl den nuvarande krisberedskapsforskningen som säkerhetsforskningen på det sätt som VINNOVA har föreslagit i sin rapport Kunskap för säkerhets skull. KBM inriktar sin rekrytering och kompetensutveckling för att kunna hantera ett sådant utvidgat uppdrag. KBM är aktiv i EU:s förberedelsearbete inför det 7:e ramforskningsprogrammet samt har intensifierat interaktionen med relevanta forskningsmiljöer i USA inom Homeland Security-området. Tillvaratagande av bästa kompetens, nationellt och internationellt Planering av forskning för krisberedskapens behov är en krävande uppgift eftersom det gäller att utnyttja och integrera kunskaper mellan traditionella akademiska discipliner likväl som mellan forskning som bedrivs vid olika institut. KBM tar regelbundet hjälp av sitt vetenskapliga råd för att bedöma kompetensen inom skilda forskningsmiljöer och att kartlägga vilka framstående forskargrupper och enskilda forskare som kan vara lämpade att formulera förslag till forskningsprojekt utifrån de kunskapsluckor som finns inom krishanteringssystemet. Arbetet bedrivs vid forskningsenheten under ledning av en vetenskapligt meriterad forskningschef. För att säkerställa ämnesrelevans och vetenskaplig kvalitet främjar KBM forskning vid flera olika universitet, högskolor och sektorsinstitut. Denna mångfald av utförare bidrar till att urvalet av kompetenta forskare blir tillräckligt stort, vilket är en förutsättning för att skapa innovativa forskningsmiljöer vid forskningsfronten. KBM:s tilldelning av forskningsmedel bör ses som det främsta incitamentet för att engagera och stimulera landets ledande forskare att bidra till just krishanteringsområdet. Delaktighet i internationella forskarnätverk ses som ett kvalitetsfrämjande inslag. KBM har den helhetssyn som behövs, intensiva myndighetskontakter och den nödvändiga beställarkompetensen för att kunna främja och förmedla forskning och att verka för förnyelse av kompetensen inom krisberedskapsområdet. Vidare verkar KBM för att mottagare av forskningsresultat har en förståelse för forskningens villkor och har kapacitet att föra dessa nya kunskapsrön vidare inom sina organisationer och till olika slutanvändare. Vid tre tillfällen har projektansökningar tagits in genom utlysning. Ett öppet ansökningsförfarande användes i maj 2003 och två tematiska utlysningar gjordes i juni 2004 respektive mars Vid det första ansökningstillfället kom 54 ansökningar in. Vid de två andra utlysningarna kom 79 respektive 58 ansökningar in och dessa var generellt mer vetenskapligt kvalificerade. Ett fåtal projekt och pilotuppdrag har initierats i Sverige och utomlands som komplement till dessa öppna utlysningar. KBM har under 2005 utlyst forskningsmedel för tvååriga postdoktorala tjänster. För närvarande finansieras åtta forskare i denna kategori. Postdoktoralt stöd kan sökas inom samtliga kunskapsområden som ingår i forskningsfältet. Vidare har KBM tre gånger under 2005 utlyst medel till stöd för internationellt forskningssamarbete. Elva sådana har delats ut. Regeringen har angett att utvärdering av forskning är en viktig uppgift. KBM bidrar till en långsiktig kvalitetssäkring av krishanteringssystemets forskning genom att utvärdera projektresultat. Vidaresatsningar på forskningsmiljöer med bristfällig vetenskaplig kompetens eller oförmåga att bidra till utvecklingen av samhällets krisberedskap vore hämmande för kvaliteten. I några fall har negativa utvärderingsresultat lett till att fleråriga program inte har fått förlängd finansiering. KBM bedömer att en ambitiös utvärderingsverksamhet långsiktigt främjar kvaliteten. En förmåga att utvärdera ingår i en god beställarkompetens och är en förutsättning för att kunna inrikta och kvalitetssäkra framtida projekt. Pågående och under året avslutade forskningsprojekt I bilaga 1 redovisas samtliga pågående och under året avslutade KBM-finansierade forskningsprojekt. Där ges också exempel på avtryck från den genomförda verksamheten. verksamhetsgren Övrig verksamhet inom ansvarsområdet Målet för verksamhetsgrenen är att samhällsaktörer inom de samverkansområden som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap genom samverkan och samordning gemensamt verkar för att samhällets sårbarhet minskar och att förmågan att hantera kriser förbättras. 18 årsredovisning 2005

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003. Förhandlingar med Svenska Promemoria Kommunförbundet 2003-08-26 Landshövding Sven Lindgren 1 Förslag till överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Denna promemoria innehåller ett förslag

Läs mer

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s roll i totalförsvaret Henrik Moberg Verksamhetsansvarig, Civilt försvar Avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB SME-D, 10 oktober 2018

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...

Läs mer

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s fyra roller avseende civilt försvar 1. Planerar totalförsvaret tillsammans med Försvarsmakten 2. Stödjer aktörer i arbetet med att genomföra den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Så är vi redo om krisen kommer

Så är vi redo om krisen kommer Rakel Så är vi redo om krisen kommer Råd till dig som använder Rakel och arbetar inom samhällsviktig verksamhet Vårt samhälle är sårbart och vi lever i en tid med nya hot och utmaningar. Sverige stärker

Läs mer

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Kommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Frivillig försvarsverksamhet Dir. 2008:2 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag om den frivilliga försvarsverksamhetens

Läs mer

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Kort om anslag 2:4 Krisberedskap Ändamål: stärka samhällets samlade krisberedskap och förmågan vid höjd beredskap för det civila försvaret Kan finansiera kortsiktiga

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Budgetunderlag. för perioden 2006 2008. Krisberedskapsmyndigheten. Box 599 101 31 Stockholm. Tel 08-593 710 00 Fax 08-593 710 01

Budgetunderlag. för perioden 2006 2008. Krisberedskapsmyndigheten. Box 599 101 31 Stockholm. Tel 08-593 710 00 Fax 08-593 710 01 Budgetunderlag för perioden 2006 2008 Krisberedskapsmyndigheten Box 599 101 31 Stockholm Tel 08-593 710 00 Fax 08-593 710 01 kbm@krisberedskaps myndigheten.se www.krisberedskaps myndigheten.se Innehåll

Läs mer

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 1 (13) Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020 2 (13) Innehållsförteckning 1. Överenskommelse... 3 1.1 Målbild för perioden 2018 till 2020... 4 1.2 Ersättning... 4 1.3 Myndigheternas

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Redovisning av regleringsbrevsuppdrag rörande Krisberedskapsmyndighetens. 1. Inledning och bakgrund

Redovisning av regleringsbrevsuppdrag rörande Krisberedskapsmyndighetens. 1. Inledning och bakgrund m Sid. 1(1) Dnr: 0264/2003 2003-03-10 Redovisning av regleringsbrevsuppdrag rörande Krisberedskapsmyndighetens arbete med NBC-frågor 1. Inledning och bakgrund Enligt förordningen (2002:158) med instruktion

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 Krisberedskap...

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm Sid 1(9) Rapport Dnr 0257/2005 2005-05-30 Krisberedskapsmyndigheten 101 31 Stockholm Redovisning av Krisberedskapsmyndighetens erfarenheter av krishanteringsarbetet i samband med orkanen som drabbade södra

Läs mer

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97 Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018

Läs mer

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:

Läs mer

En ny krisberedskapsförordning

En ny krisberedskapsförordning KBM dnr 0409/2004 En ny krisberedskapsförordning återrapportering av uppdrag att se över förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap 2 Innehållsförteckning sida Sammanfattning

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT FÖR ETT TRYGGARE SVERIGE HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT 2018 2020 Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands, Stockholms, Södermanlands och Gotlands län samt Militärregion Mitt. 1 Regeringen

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018 samhällsskydd och beredskap 1 (11) Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018 samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 ap. 5 Krisberedskap... 3 1.2 Utgångspunkter...

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07 Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun

Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27 11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Ansvar och roller i kommunens krisberedskapsarbete... 1 3 Genomförande av

Läs mer

Så vill vi utveckla krisberedskapen

Så vill vi utveckla krisberedskapen Så vill vi utveckla krisberedskapen KBM:S UPPDRAG/UTREDNINGAR 2005 Så vill vi utveckla krisberedskapen Titel: Så vill vi utveckla krisberedskapen Utgiven av: Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Original: Sörman

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten

Kommittédirektiv. Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten Kommittédirektiv Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för 2006:80 Dir. psykologiskt försvar för att skapa en myndighet för frågor om samhällets beredskap och säkerhet

Läs mer

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018 Civilt försvar grunder och aktuell information Version juni 2018 Vad är civilt försvar? 1(2) Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att

Läs mer

Nationell risk- och förmågebedömning 2016

Nationell risk- och förmågebedömning 2016 samhällsskydd och beredskap 2016-03-11 2015-1464 1 (11) Nationell risk- och förmågebedömning 2016 samhällsskydd och beredskap 2 (11) Inledning Sverige behöver ha förmåga att möta en mängd utmaningar, allt

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

Åtgärdskategorier och Finansieringsprinciper

Åtgärdskategorier och Finansieringsprinciper Åtgärdskategorier och Finansieringsprinciper Planeringsprocessen 2003:6 Åtgärdskategorier och Finansieringsprinciper 1 Titel: Åtgärdskategorier och Finansieringsprinciper Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar 1 (16) Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar 2018-2020 Innehållsförteckning Datum 2 (16) 1. Överenskommelse... 3 2. Uppföljning... 4 3. Krisberedskap... 5 3.1 Målbild

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Marika Ericson En kort session om lagstiftning Från totalförsvar till krisberedskap och nu? Lagar och förordningar ansvar och uppgifter

Läs mer

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen. Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen

Läs mer

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Robusthet och beredskap i elektroniska kommunikationsnät SUNET-dagarna Ove Landberg Det säkerhetspolitiska

Läs mer

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas Magnus Lommerdal Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas > Svenska kraftnäts uppdrag > Tillbakablick och förändrade förutsättningar >

Läs mer

Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017

Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017 Öppen sammanfattning Sida 1 (7) Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017 I maj 2017 fick vi Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser; Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten

Läs mer

Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016

Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016 Planeringen för det civila försvaret ska återupptas OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016 Hur är det med beredskapen? Vi avvecklade: Oljebergrum, lager av livsmedel etc., skyddsmasker till alla, skyddade

Läs mer

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Inriktningsdokument 2007-09-27 Dnr: 1582/2006 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Bakgrund och syfte med denna inriktning

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

KRISHANTERING - BAKGRUND

KRISHANTERING - BAKGRUND Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper Ansvar/roller krisberedskap? KRISHANTERING - BAKGRUND Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper

Läs mer

Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018

Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018 Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018 Sverige kommer att möta utmaningarna Försvarsmakten och MSB lägger grunden för en sammanhängande

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS Plan för ökad civilförsvarsberedskap 2019-2020 8 KS 2018.314 46 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-09-20 153 Plan för ökad civilförsvarsberedskap 2019-2020 (KS

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; SFS 2008:1002 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen föreskriver

Läs mer

Övergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget

Övergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget samhällsskydd och beredskap 1 (9) Övergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap

Läs mer

Strategi för förstärkningsresurser

Strategi för förstärkningsresurser samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev

Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 5 Mål och krav på förmåga i

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 1 (14) Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (14) Innehållsförteckning 1.

Läs mer

FSPOS Strategisk plan

FSPOS Strategisk plan FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan FSPOS Strategisk plan 2018-2020 Version 0.95, 2017-03-31 Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND FSPOS 3 UTVÄRDERING AV FSPOS ARBETE 3 STRATEGIWORKSHOP

Läs mer

Stockholm 2015-06-17. Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm. ju.registrator@regeringskansliet.se

Stockholm 2015-06-17. Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm. ju.registrator@regeringskansliet.se 1 Stockholm 2015-06-17 Ju2015/30/SSK Justitiedepartementet 103 33 Stockholm ju.registrator@regeringskansliet.se Svenska Röda Korsets yttrande över både MSB:s redovisning av regeringsuppdrag om det civila

Läs mer

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser ^MWK Myndigheten för 4ffflgf»y samhällsskydd PM 1(6) JySBlMy och beredskap Datum 2010-04-21 Diarienr 2010-3699 ROS-PAS Jonas Eriksson jonas.erikssonomsb.se Bilaga Konsekvensutredning för föreskrift om

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017. Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och

Läs mer

Redovisning över Försäkringskassans planering inom ramen för det civila försvaret

Redovisning över Försäkringskassans planering inom ramen för det civila försvaret 1 (8) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning över Försäkringskassans planering inom ramen för det civila försvaret Enligt förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga

Läs mer

Mål Målet för politikområdet är att -bidratillatthanteraochförebyggakriserivåromvärld, - hävda vår territoriella integritet,

Mål Målet för politikområdet är att -bidratillatthanteraochförebyggakriserivåromvärld, - hävda vår territoriella integritet, Regeringsbeslut 9 Försvarsdepartementet 2007-12-19 Fö2007/166/EPS (delvis) Fö2007/556/SUND m.fl. Sebilaga1 Försvarets radioanstalt Box 301 161 26 BROMMA Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försvarets

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Inriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap

Inriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd och beredskap 1 (9) Inriktning för projektmedel till myndigheter 2020-2021 - Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd och beredskap 2 (9) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tidigare

Läs mer

Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR

Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR SSK driver tre system som har till uppgift att skydda medborgaren och samhället! Skydd mot olyckor Alarmeringsavtal Samhällets

Läs mer

Redogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena 2018

Redogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena 2018 1 samhällsskydd och beredskap 1 (9) Redogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena 2018 Redovisning enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters

Läs mer

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar

Läs mer

Vägledning för arbetet i samverkansområdena

Vägledning för arbetet i samverkansområdena Vägledning för arbetet i samverkansområdena Vägledning för arbetet i samverkansområdena Vägledning för arbetet i samverkansområdena Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Foto: Johan Eklund,

Läs mer

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ VILHELMINA Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

Krisberedskapsmyndigheten redovisar härmed kommunernas krisberedskap år 2002 till regeringen.

Krisberedskapsmyndigheten redovisar härmed kommunernas krisberedskap år 2002 till regeringen. Sid 1(5) Beslut Dnr 1002/2002 2003-04-04 Regeringen Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Kommunernas krisberedskap år 2002 Beslut Krisberedskapsmyndigheten redovisar härmed kommunernas krisberedskap

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Utkom från trycket den 7 juli 2016 Bilaga Indikatorer

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-06-07 141 KS 412/17 Policy för säkerhet och krisberedskap Beslut Kommunstyrelsen ger stadsdirektören i uppdrag att bereda förslag till ny krisledningsplan

Läs mer

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod SMÅKOM 2014-11-27 Björn Myrberg Ekonomi- och planeringsdirektör En justerad överenskommelse om kommunal krisberedskap började gälla den 1 januari 2014

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Kommittédirektiv Försvarsmaktens personalförsörjning Dir. 2013:94 Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur Försvarsmaktens personalförsörjning

Läs mer

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB MSB:s särskilda ansvar rörande civilt försvar MSB ska företräda det

Läs mer

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Krisberedskapen i Nybro kommun... 3 3.1 Krisledningsnämnd... 4 3.2 Risk- och sårbarhetsanalyser... 4 3.2.1 Ambitionsmål för risk- och sårbarhetsanalysen... 4 3.3 Planering...

Läs mer