Budgetunderlag. för perioden Krisberedskapsmyndigheten. Box Stockholm. Tel Fax

Transkript

1 Budgetunderlag för perioden Krisberedskapsmyndigheten Box Stockholm Tel Fax myndigheten.se myndigheten.se

2 Innehåll 3 Inledning 4 Krisberedskap (anslag 7:5) 4 Verksamhetsområde Det civila försvaret 6 Verksamhetsområde Svåra påfrestningar 14 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer (anslag 6:9) 15 RAKEL (anslag 7:6) 17 Krisberedskapsmyndighetens förvaltning (anslag 6:3) 18 Förslag till verksamhetens finansiering

3 Inledning krishanteringssystemet fortsätter att utvecklas men fortfarande återstår mycket innan man kan konstatera att vi har en tillräcklig krisberedskap. Händelserna kring årsskiftet visar med stor tydlighet att så är fallet. Krisberedskapsmyndigheten (KBM) kommer under de kommande åren att fortsätta att utveckla arbetet med den svenska krisberedskapen. Det handlar om att tydliggöra ansvar och förbättra de ansvariga aktörernas förmåga att leda och samverka under kriser, förbättra insatsförmågan hos de operativa aktörerna samt att arbeta vidare med att föreslå åtgärder för hur man kan minska sårbarheten i den samhällsviktiga infrastrukturen. För att kunna leda och samverka på ett bra sätt under kriser krävs omfattande förberedelser. Det handlar om att skapa tekniska förutsättningar för att kunna hantera en kris, men framför allt handlar det om att utbilda och öva den personal som skall agera. KBM kommer under perioden att fortsätta att verka för att krishanteringssystemets aktörer skall bedriva utbildning och övning. KBM kommer även att fortsätta arbetet med att utveckla de tekniska förutsättningarna för att leda och samverka under kriser. Att förbättra de operativa aktörernas insatsförmåga handlar både om att säkerställa förstärkningsresurser och att tillföra specialiserad utrustning som gör att insatsenheterna kan verka under extrema förhållanden, t.ex. skall de kunna verka i kontaminerad miljö. Stormen som drabbade södra Sverige tidigt under 2005 visar på behovet att vidta åtgärder för att minska sårbarheten i den samhällsviktiga infrastrukturen. Omfattningen av de åtgärder som behöver vidtas inom detta område är mycket omfattande och kan bara lösas om staten tar ett samlat grepp över de olika åtgärder som krävs. KBM kan i detta sammanhang bidra med både kunskap och resurser men resursbehoven är så omfattande att KBM:s resurser endast kan bidra marginellt. KBM redovisar i detta budgetunderlag även hur myndigheten avser att utveckla sin egen roll vid kriser. Erfarenheterna från de tidigare nämnda kriserna ligger till grund för det utvecklingsarbete som nu påbörjas vid myndigheten. I korthet handlar det om att utvidga omvärldsbevakningen och avsevärt förbättra den genom satsningar på teknik och personella resurser. På detta sätt kommer KBM att bättre kunna stödja krishanteringssystemets aktörer, inte minst Regeringskansliet, vid kriser. Fram till idag har utvecklingen av krishanteringssystemet haft en nationell profil. Mot bakgrund av att många kriser är gränsöverskridande, av vårt medlemskap i EU och av möjligheten att kunna få hjälp från andra aktörer under kriser avser KBM att utveckla den internationella dimensionen av krishanteringssystemet. KBM överväger i det sammanhanget också nyttan av att stationera personal utomlands. KBM disponerar medel inom fyra anslag Krisberedskap (benämnt 7:5 år 2005), Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret (benämnt 6:9 år 2005), Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (benämnt 7:6 år 2005) och Krisberedskapsmyndigheten (KBM:s förvaltningsanslag, benämnt 6:3 år 2005). Följande avsnitt är indelat efter denna anslagsstruktur och följs av en sammanställning med förslag till verksamhetens finansiering. budgetunderlag

4 Krisberedskap (anslag 7:5) anslaget 7:5 krisberedskap skall dels finansiera KBM:s egna beredskapsåtgärder och dels finansiera de bidrag som KBM lämnar till andra organisationer för att genomföra åtgärder inom verksamhetsområdena Det civila försvaret och Svåra påfrestningar. Huvuddelen av planerad verksamhet har en koppling mot båda dessa verksamhetsområden. Åtgärder som vidtas med främsta syfte att förbättra möjligheterna att hantera en svår påfrestning leder normalt även till att möjligheterna att hantera höjd beredskap (civilt försvar) också förbättras. De åtgärder som anses ha en dubbel nytta, dvs. nytta både för det civila försvaret och för fredstida krishantering, redovisas inom verksamhetsområde Svåra påfrestningar. Planerad verksamhet som finansieras med anslag 7:5 Krisberedskap redovisas per verksamhetsområde nedan. Inom verksamhetsområde Det civila försvaret redovisas KBM:s egen verksamhet inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information samt de bidrag som KBM lämnar till andra organisationer för att förstärka förmågan inom ramen för det civila försvaret. Bidragen redovisas under rubriken Övrig verksamhet inom ansvarsområdet och är indelade per samverkansområde. Inom verksamhetsområde Svåra påfrestningar redovisas KBM:s egen verksamhet inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Områdesvis samordning, samverkan och information samt de bidrag som KBM lämnar till andra organisationer för att förbättra förmågan att hantera svåra påfrestningar. Bidragen redovisas, i likhet med bidragen kopplat till verksamhetsområde Det civila försvaret, under rubriken Övrig verksamhet inom ansvarsområdet och är indelade per samverkansområde. verksamhetsområde DET CIVILA FÖRSVARET Målet för verksamheten inom det civila försvaret och för utformningen av resurserna är att: värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga att vid ett väpnat angrepp och krig i vår omvärld, bidra till fred och säkerhet i omvärlden och stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar i fred. Inom verksamhetsområdet skall KBM dels genomföra egna beredskapsåtgärder inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information och dels finansiera övriga organisationers beredskapsåtgärder inom respektive samverkansområde. kbm:s åtgärder inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Målet är att samhällets grundläggande behov av verksamhetsledning, samordning, samverkan och information säkerställs för krishantering vid allvarliga kriser i fred eller vid ett väpnat angrepp. KBM skall inom verksamhetsområde Det civila försvaret fortsätta att lämna uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna. I samarbete med frivilliga försvarsorganisationer skall seminarier, utbildningar och övningar genomföras för att utveckla medlemmarnas förmåga. Enligt KBM:s regle- KBM:s verksamhet inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Civilt försvar Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Krishantering varav frivilliga försvarsorganisationer varav civilplikt varav totalförsvarinformation Summa budgetunderlag

5 ringsbrev för 2005 skall myndigheten medverka till att de frivilliga försvarsorganisationerna ges möjlighet att stödja utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet i Ryssland och Ukraina och i huvudsak avsluta stödverksamheten i Estland, Lettland, Litauen och Polen under KBM föreslår att den ekonomiska nivån om 1,5 mnkr prolongeras i syfte att ge fortsatt stöd till verksamheten i Ryssland och att ytterligare utveckla verksamheten i Ukraina. KBM avser att under våren 2005 följa upp och värdera effekterna av det utbildningsstöd som lämnats till Baltic Defence College under läsåren 03/04 och 04/05. Först därefter kommer en inriktning för eventuellt fortsatt stöd att kunna formuleras. KBM skall även administrera civilpliktsrådet. Kostnadsberäkningen i detta budgetunderlag baseras på nuvarande omfattning. Utöver kostnaderna för rådet betalar KBM även kostnader för PLIS till Pliktverket och för auditörer. Området totalförsvarsinformation består idag i huvudsakavbidrag till ungdomsprojektet Lumpen och till hemsidan KBM:s åtagande inom dessa verksamheter bedöms minskas under de kommande åren till förmån för myndighetsgemensam krisberedskapsinformation som redovisas under verksamhetsområde Svåra påfrestningar. övrig verksamhet inom ansvarsområdet Bidrag till myndigheter, kommuner och andra organisationer Utöver egen verksamhet inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information skall KBM finansiera beredskapsåtgärder vid övriga samverkansansvariga myndigheter och hos kommunerna. Nedan redovisas en kortfattad sammanställning av planerad verksamhet inom respektive samverkansområde och myndighet. En utförligare beskrivning av planerad verksamhet vid dessa myndigheter redovisas i Samhällets krisberedskap planerad verksamhet KBM har i detta budgetunderlag i huvudsak prolongerat 2006 års medelsnivå per samverkansområde för åren Samverkansområde Teknisk infrastruktur Affärsverket Svenska kraftnät erhåller bidrag för förmånsmedel till civilpliktiga. Samverkansområde Transporter Banverket skall underhålla och avveckla fastigheter och anläggningar för det civila försvarets behov. Underhållet rör sig främst om sådana anläggningar och sådan materiel som tidigare köpts in för beredskapsändamål, som är av stort värde och som inte bedöms kunna återanskaffas i ett 10-årsperspektiv, exempelvis reservbromateriel. Luftfartsstyrelsen skall avveckla sådana anläggningar och sådant materiel som inte behövs för den fredstida förmågan, t.ex. flygdrivmedelscisterner. Luftfartsstyrelsen skall även avveckla äldre CBRN-utrustning och äldre beredskapsmateriel som inte längre behövs. Vägverket skall drifta och underhålla befintligt beredskapsmateriel/bromateriel. Vägverket skall även utbilda och öva sin reservbrogrupp och sin färjebesättning så att kompetensen vidmakthålls. Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Verksamhetsområde Civilt försvar Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Bidrag till samverkansområden varav Teknisk infrastruktur varav Transporter varav Spridning av farliga ämnen varav Ekonomisk säkerhet varav Områdesvis samordning, samverkan och information varav Kommunerna varav Skydd, undsättning och vård Summa Kommunerna tilldelas medel för uppgifter avseende det civila försvaret, bl.a. förvaring av materiel i enlighet med avtalet mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsbudgetunderlag

6 ting. Avtalet mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting reglerar att bidraget skall uppgå till 250 mnkr på årsbasis varav 18 mnkr avser uppgifter kopplat mot civilt försvar. Samverkansområde Skydd, undsättning och vård Socialstyrelsen skall avveckla sådana beredskapslager som inte är anpassade för dagens hotbild och som påverkas av inriktningen i försvarsbesluten. Statens räddningsverk skall utbilda och öva kommunalt anställda brandmän i min- och ammunitionsröjning i syfte att förstärka kommunens räddningstjänst under höjd beredskap. Räddningsverket lämnar även bidrag för att kunna vidmakthålla skyddsrumsbeståndet i enlighet med gällande inriktning. verksamhetsområde SVÅRA PÅFRESTNINGAR Målet för verksamhetsområde Svåra påfrestningar är att minska riskerna för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan svår påfrestning inträffar skall människors liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller miljö hindras eller begränsas. Inom verksamhetsområdet skall KBM dels genomföra egna beredskapsåtgärder inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Områdesvis samordning, samverkan och information och dels finansiera övriga organisationers beredskapsåtgärder inom respektive samverkansområde. kbm:s åtgärder inom samverkansområde Teknisk infrastruktur Målet är att den tekniska infrastrukturen i samhället är så utformad att riskerna för störningar minimeras samt att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Inom samverkansområdet bedriver KBM verksamhet inom områdena informationssäkerhet och kommunalteknisk försörjning. Informationssäkerhet Målet med verksamheten är att stärka samhällets informationssäkerhet. Inom området skall KBM genomföra omvärldsbevakning och analyser som leder till åtgärder som stärker samhällets informationssäkerhet. Berörda aktörer skall ha den kompetens som deras roller kräver avseende informationssäkerhet och KBM skall aktivt verka för samverkan mellan olika aktörer i syfte att förbättra samhällets förmåga inom området. Planeringen i detta budgetunderlag utgår från KBM:s nuvarande ansvar och uppgifter. Eventuella beslut utifrån Utredningens om informationssäkerheten i samhället (Fö 2002:6) slutrapport i maj 2005 kan komma att innebära förändringar beträffande uppgifter och ansvar inom området. KBM skall under budgetunderlagsperioden fördjupa samarbetet med andra aktörer i syfte att tillsammans med dem verka för att informationshanteringen i samhället skall bli säkrare. Myndigheten har det sammanhållande myndighetsansvaret för samhällets informationssäkerhet och skall bl.a. inhämta underlag om samt analysera omvärldsutvecklingen inom området, årligen lämna en samlad bedömning till regeringen och utgöra ett stöd till Regeringskansliet vid en kris med IT-inslag. Inom IT-säkerhetsområdet skall det förebyggande arbetetkoncentreras på analyser av säkerheten, utbildning och information. KBM skall erbjuda stöd till andra genom att ge ut råd och rekommendationer, definiera grundläggande säkerhetskrav samt formulera krav inför och under höjd beredskap. Metoder för självcertifiering skall vidareutvecklas. Ett viktigt inslag i kunskapsuppbyggnaden på medellång sikt är att samla olika grupper av aktörer till spel- och övningsverksamhet. En scenarioövning byggd på moduler skall utvecklas för att kunna anpassas och riktas till olika målgrupper. Inom informationssäkerhetsområdet kommer KBM:s roll att tydliggöras och de internationella kontakterna utvecklas. En harmonisering mellan KBM:s rekommendationer och befintliga standarder kommer att slutföras. Omvärldsanalysarbetet kommer att resultera i ett antal produkter, bland annat lägesbedömningar och nyhetsbrev, för att stödja samhället i stort. Arbetet med att utveckla kunskapen om hur det internetrelaterade hotet ser ut KBM:s verksamhet inom Samverkansområde Teknisk infrastruktur Svåra påfrestningar Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Informationssäkerhet Kommunalteknisk försörjning Summa budgetunderlag

7 kommer att utvecklas i samverkan med intressenter som deltar i kartläggningen. Kommunalteknisk försörjning Målet med verksamheten är att öka robustheten i den kommunaltekniska försörjningen. Genom detta förstärks kommunernas beredskap vad avser vattenförsörjning, värmeförsörjning och kraftförsörjning. KBM skall hantera inkomna ansökningar och lämna bidrag till kommunerna för att finansiera åtgärder inom områdena prioriterade fastigheter, fjärrvärme och vattenförsörjning. Åtgärderna omfattar framför allt reservkraftsanläggningar. KBM avser att i huvudsak prioritera vattenförsörjningen. Bidrag kan beviljas med upp till 50 procent av investeringskostnaden. Behovet av anslag för att finansiera denna verksamhet är beroende av de ansökningar som kommunerna lämnar, både vad avser antalet ansökningar och typ av åtgärder. Kommunernas intresse och förståelse för behovet av att höja den egna beredskapen har inneburit en ökning av antalet ansökningar. Detta skall ställas mot de slutsatser som KBM redovisade i rapporten Nya villkor för samhällets krisberedskap. I rapporten konstaterade KBM att det på sikt inte är kostnadseffektivt att använda medel från krisberedskapsanslaget (7:5) i större omfattning för att minska sårbarheten i samhället. En högre säkerhet inom den kommunaltekniska försörjningen bör i första hand vara ett ansvar för kommunerna själva. kbm:s åtgärder inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Målet är att samhällets grundläggande behov av verksamhetsledning, samordning, samverkan och information säkerställs för krishantering vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Inom samverkansområdet bedriver KBM verksamhet inom områdena Ny kunskap, Samordning och samverkan och Krishantering. Ny kunskap Målet med verksamheten ny kunskap är att bygga upp ny kunskap i syfte att stärka samhällets krisberedskap. Inom området skall KBM genomföra analyser och beställa forskning och studier vars resultat skall utgöra ett ändamålsenligt underlag för åtgärder för att stärka samhällets krisberedskap. KBM skall också utveckla metoder och metodik som skall ligga till grund för krishanteringssystemets aktörers arbete med att förbättra krisberedskapen. Forskning De uppbyggda strukturerna för forskningssamordning skall utvecklas. KBM skall lämna stöd i arbetet med att utveckla en god beställar- och mottagarkompetens för forskning bland de samverkansansvariga myndigheterna. KBM skall bidra till att forskningens internationella dimensioner och relationen till näringslivet kring kunskapsuppbyggnad om samhällets krisberedskap förstärks. KBM skall även förbättra kunskapen om motsvarande forskning i andra länder samt om för området relevant forskning finansierad av andra forskningsbeställare inom landet och av t.ex. EU-kommissionen samt Department of Homeland Security (DHS) i USA. En god tillgång på forskare inom krisberedskapsområdet är en förutsättning för fortsatt förnyelse av samhällets krishanteringsförmåga och för att upprätthålla en erkänd position internationellt inom området. KBM skall därför arbeta för att säkra återväxten av kompetensbärare inom kunskapsområden av intresse för samhällets krisberedskap. Detta arbete påbörjas genom att KBM under 2005 kommer att utlysa särskilda forskningsmedel till nydisputerade forskare (s.k. Postdoc-bidrag). Forskningsmedlen föreslås ökas med 5 mnkr/år fr.o.m Ökningen skall bl.a. finansiera ökade satsningar på tematiska forskningsinsatser inom specifika områden, studier samt åtgärder för att öka spridningen av resultaten av genomförd forskning och studier. I den rapport som VINNOVA redovisade till regeringen den 31 januari i år angående nationell strategi för säkerhetsforskning kunskap för säkerhets skull föreslås att KBM tilldelas nya uppgifter. I de fall regeringen väljer att följa utredningens förslag kommer detta att innebära behov av ökade medel både avseende sakanslag och KBM:s förvaltningsanslag. Omvärldsanalys KBM:s arbete med att beskriva utvecklingen i omvärlden och sätta dessa förändringar i ett hot-, risk- och sårbarhetsperspektiv, relaterat till risk- och krishantering, kommer att utvecklas. Detta arbete kommer att ske i form av egen analys samt i allt större omfattning genom externt utlagda studie- och utredningsuppdrag. En huvuduppgift inom omvärldsanalysarbetet är att, samordnat med andra verksamheter inom KBM, och i samordning med de samverkansansvariga myndigheterna och näringslivet, genomföra ett arbete för att identifiera kritiska beroenden i samhället som vid en störning kan generera allvarliga konsekvenser för viktiga samhällsfunktioner. Arbetetkommer att leda till en ökad kunskap om var de största sårbarheterna finns och öka krishanteringssystemets förmåga att identifiera och prioritera hur de samlade resurserna på ett optimalt sätt skall fördelas. En konsekvens av arbetet kommer att vara att samverkan mellan de offentliga organen och näringslivets aktörer budgetunderlag

8 kommer att utvecklas och skapa förutsättningar för en gemensam kunskapsbas. KBM kommer att samordna det arbete som bedrivs i övrigt inom myndigheten så att även detta kan ligga till grund för arbetet med att identifiera kritiska beroendeförhållanden. Områden som berörs är t.ex. forskning, studier och fördjupade genomgångar. Inom ramen för planeringsprocessen vidtas ett antal åtgärder som genererar ny kunskap. Det kan t.ex. handla om den årliga uppföljningen av vidtagna åtgärder, fördjupade genomgångar eller annan typ av utredningsverksamhet. KBM skall enligt sin instruktion bedriva omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Mot bakgrund av katastroferna kring årsskiftet 2004/2005 överväger myndigheten att utveckla omvärldsbevakningsfunktionen. Inriktningen är att bygga upp en kapacitet för att kunna varna aktörerna i krishanteringssystemet i ett tidigt skede av krisen. Detta kräver satsningar avseende såväl personalstyrka och kompetens som på investeringar i tekniska stödsystem. KBM avser att genomföra planering och vidta vissa åtgärder under 2005 med denna inriktning. Metodutveckling I en omvärld där hoten mot samhället är både svåra att definiera och förutse uppstår behov av kunskap inom området krisberedskap. Det handlar naturligtvis om kunskap för att bedöma hot, mäta sårbarheter i vårt allt mer komplexa samhälle och bedöma samhällets förmåga att hantera kriser när de uppstår, men det handlar också om kunskap för att utveckla metoder både för att systematisera krisberedskapsarbetet och för att förbättra t.ex. förmågan att leda och samverka i kris. Den nya kunskap som skapas genom KBM:s arbete med omvärldsanalys, metodutveckling, studier och forskning är viktig för utvecklingen av den svenska krisberedskapen. KBM:s metodutvecklingsarbete syftar till att stärka myndigheternas, kommunernas, landstingens m.fl. arbete med att förebygga, hantera och utvärdera kriser. KBM skall fortsätta arbetet med att utveckla metodik för risk- och sårbarhetsanalyser. Detta arbete skall samordnas med projektet kritiska beroendeförhållanden. Metodik och former för ett nordiskt samarbete inom risk- och sårbarhetsanalysområdet skall också utvecklas. Arbetet med metodik för krishantering och kriskommunikation skall inriktas mot att utveckla formerna för internationell samverkan inom EU och offentliga aktörers samverkan med näringslivet. Även arbetet med metodik för rapportering och uppföljning av det förebyggande krisberedskapsarbetet på lokal och regional nivå skall utvecklas. Vidare skall metodik för rapportering och informationsspridning under kriser och metodik för uppföljning och erfarenhetsåterföring efter inträffade händelser utvecklas. Med anledning av nya krisberedskapsuppgifter för kommuner och landsting från 2006 skall KBM göra särskilda satsningar för att utveckla risk- och sårbarhetsanalysarbetet på lokal och regional nivå. Även samarbetsformerna med näringslivet skall vidareutvecklas. Samordning och samverkan Målet med verksamheten samordning och samverkan är att tillsammans med andra aktörer i krishanteringssystemet minska samhällets sårbarhet och förbättra förmågan att hantera kriser. Inom området skall KBM fortsätta att utveckla planeringsprocessen så att relevanta åtgärder vidtas. KBM skall även initiera samverkan mellan olika aktörer, t.ex. mellan offentlig sektor och näringsliv samt mellan expertorgan inom CBRN-området, som leder till att samhällets sårbarhet minskas och förmågan att hantera kriser förbättras. Planeringssystemet Planeringsprocessen skall fortsatt utvecklas under perioden så att krisberedskapen stärks på ett resurseffektivt sätt. Det skall finnas en tydlig spårbarhet mellan förslagen i planeringsunderlag och planeringsinriktning samt den kunskap som framkommer i den årliga uppföljningen, de fördjupade genomgångarna och i resultatet från risk- och sårbarhetsanalyserna. Inriktningen är även att styra verksamheten med mer långsiktiga mål för att på så sätt skapa förutsättningar för åtgärdsstategier som sträcker sig över flera år. KBM skall stärka och utveckla sambandet mellan egen analys och de förslag till resursfördelning som myndigheten lämnar till regeringen. Version två av det webb-baserade planeringsverktyget införs under De samverkansansvariga myndigheternas arbete inom ramen för krishanteringssystemets planeringsprocess kommer därmed att effektiviseras och förenklas. KBM kommer även att genomföra användarutbildning för berörda myndigheter. Länsstyrelserna kommer under 2006 att medverka i krishanteringssystemets planeringsprocess på samma villkor som de centrala statliga myndigheter som är utpekade i förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. Internationell samverkan KBM skall utveckla och fördjupa det bilaterala samarbetet med Danmark, Norge och Finland ytterligare. Vidare skall kontakterna med Ryssland, Tyskland, Estland och Lettland utvecklas. Kontakter med Kanada, Nederländerna, Schweiz, Österrike, USA, Litauen, Slovenien och Storbritannien skall vidmakthållas på en mer generell nivå. KBM skall fortsätta arbetet med att stödja Regeringskansliet i EU-arbetet gällande samhällets sårbarhet, säkerhetoch beredskap. Vidare skall KBM vara delaktig i relevant Nato/PFF-samarbete. Under 2005 kommer KBM att utreda möjligheterna att stationera personal vid den svenska EU-representationen i syfte att följa utvecklingen inom EU på krisberedskapsområdet för att på ett bättre sätt säkerställa koordineringen mellan EU-nivån och detnationella krisberedskapsarbetet. Detta skulle innebära att Sveriges förutsättningar att kunna påverka utvecklingen inom detta område i EU förbättras. 8 budgetunderlag

9 CBRN KBM skall verka för ökad samverkan och samordning mellan samverkansområdena då det gäller beredskapen mot kemiska, biologiska, radioaktiva och nukleära hot. KBM skall fortsätta att samordna och utveckla CBRNberedskapen inom krishanteringssystemet. Ett internationellt nätverk och ett EU-nätverk inom CBRN-området skall byggas upp. KBM skall också svara för CBRN-rådets verksamhet och utveckling. Utvecklingsuppdrag kommer bl.a. att läggas ut på Totalförsvarets skyddscentrum och på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Näringslivssamverkan KBM skall fortsätta att utveckla arbetet kring samverkan mellan den offentliga sektorn och näringslivet. KBM:s inriktning är att under 2006 ha etablerat näringslivssamverkan inom ramen för samverkansområdesstrukturen. KBM skall även fortsätta att ansvara för driften och utvecklingen av näringslivsrådets verksamhet. Krishantering Målet med verksamheten krishantering är att utveckla krisberedskapsarbetet och stärka krishanteringsförmågan inom krishanteringssystemet på lokal, regional och nationell nivå. KBM skall stödja berörda aktörer på lokal, regional och central nivå så att kunskapen och kompetensen inom området krisberedskap är tillräcklig i förhållande till aktörernas roller och så att de har tekniska förutsättningar för att kunna leda och samverka i kris. KBM skall också ha en god förmåga att kunna stödja ansvariga offentliga aktörer vid en kris. KBM:s egen beredskap KBM skall enligt sin instruktion kunna bistå Regeringskansliet med främst områdesvisa lägesbeskrivningar. Under jordbävningskatastrofen i Asien och under stormen i södra Sverige bemannade KBM den lägescentral som myndigheten byggt upp för att kunna lösa ovan angiven uppgift. KBM kommer utifrån vunna erfarenheter att utveckla lägescentralen metodmässigt, tekniskt och strukturellt. En annan viktig fråga att utveckla är informationsflödena mellan KBM och Regeringskansliet samt mellan KBM och övriga aktörer inom krishanteringssystemet. KBM har i regleringsbrevet för budgetåret 2005 fått i uppdrag att, i samarbete med övriga aktörer i krishanteringssystemet, utarbeta former för rapportering m.m. Ytterligare en fråga som behöver uppmärksammas i samband med detta arbete är hur informationen mellan det svenska krishanteringssystemet och EU skall utvecklas. KBM är en lämplig nationell kontaktpunkt i informationssystemet ARGUS som utvecklas inom EU. Sammanfattningsvis kan KBM konstatera att den struktur som byggs upp inom ramen för detta uppdrag kan utgöra grunden för det förslag som utvecklats under avsnittet omvärldsanalys (se sid 7). En annan uppgift som KBM har inom detta område är att myndigheten skall kunna lämna stöd till offentliga organ i krissituationer. Detta har hittills genomförts i liten skala och behöver utvecklas. Övningar för KBM:s personal skall genomföras och ett observatörskoncept för erfarenhetsåterföring skall utvecklas. Kunskapsuppbyggnad Resultatet av överenskommelsen mellan staten och Svenska kommunförbundet (numera Sveriges Kommuner och Landsting) om kommunernas nya uppgifter i krishanteringssystemet skall genomföras under åren Under budgetunderlagsperioden skall stöd lämnas till kommuner och landsting med anledning av nya krisberedskapsuppgifter enligt lagen om extraordinära händelser. Syftet är att utveckla kommunernas arbete som geografiskt områdesansvarig på lokal nivå och landstingens roll i krishanteringssystemet. Kunskapsuppbyggnad för att utveckla förmågan att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser, planera inför extraordinära händelser, genomföra övningar och rapportera krisberedskapsåtgärder till länsstyrelserna skall prioriteras. KBM skall lämna stöd till länsstyrelserna för att utveckla arbetet som geografiskt områdesansvariga myndigheter på regional nivå. Länsstyrelsernas arbete med planeringsunderlag, risk- och sårbarhetsanalyser, stöd till kommunerna och övningsverksamhet prioriteras. KBM skall även genomföra generella utbildningar inom olika sakområden för kommuner, landsting, länsstyrelser, centrala myndigheter, trossamfund, frivilliga försvarsorganisationer och vissa representanter för näringslivet med verksamhet inom samhällsviktiga funktioner. År 2006 och 2008 skall KBM lämna övningsstöd till de aktörer som deltar i kärnkraftsövningarna. KBM:s del av övningarna syftar till att öva det geografiska områdesansvaret på regional nivå och samverkan mellan centrala myndigheter ingående i kärnkraftsberedskapen. KBM skall vara beredda att vid behov stödja Regeringskansliets deltagande i övningsverksamheten. År 2007 skall KBM genomföra arrangemanget Mötesplats Krisberedskap 2007 för att sprida kunskap om aktuella krisberedskapsfrågor. Syftet är att nå den exekutiva nivån och tjänstemän vid myndigheter, kommuner, landsting och näringsliv. KBM skall även genomföra samverkansövningen SamÖ-07 (preliminärt Stockholmsområdet samt mottagande av internationellt stöd). Syftet är att utveckla samhällets förmåga att leda, samordna och informera vid svåra påfrestningar på samhället i fred. En viktig del av krishanteringen utgörs av en fungerande informationshantering och kriskommunikation. Informationsfrågorna består dels av information inom och mellan myndigheter och andra aktörer som deltar i krishanteringen och del av information utåt till allmänheten och medier. Brister i informationshantering kan bl.a. budgetunderlag

10 rubba förtroendet för samhällets förmåga att hantera kriser. Kriskommunaktionsplaner och personal utbildad i kriskommunikation är en förutsättning för möjligheterna att hantera informationsfrågorna vid en kris. KBM skall därför genomföra utbildningar och övningar med fokus på kriskommunikation. KBM skall utveckla kommunikationen om krisberedskapsfrågor med fler målgrupper än dem som har konkreta roller i samhällets krishanteringssystem. Det kan till exempel handla om att ta fram stödmaterial till lärare eller till kommunala företrädare (till exempel inom räddningstjänsten) som besöker skolor. Detta arbete kommer att samordnas med andra aktörer inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. I samarbete med trossamfunden skall seminarier, utbildningar och övningar genomföras för att utveckla samfundens förmåga. KBM skall fortsätta arbetet med telesäkerhetsanalyser på regional nivå så att samtliga regioner ges en möjlighet att hantera de brister som identifieras. KBM skall också utveckla ett stöd på central nivå till aktörerna i krishanteringssystemet. Området totalförsvarsinformation består idag till huvudsak av bidrag till ungdomsprojektet Lumpen och till hemsidan KBM:s åtagande inom dessa verksamheter bedöms minskas under de kommande åren till förmån för myndighetsgemensam krisberedskapsinformation. Tekniskt stöd KBM vill ta ett tydligare ansvar som en sammanhållande resurs inom den tekniska uppbyggnaden av krishanteringssystemet. Bl.a. efterfrågar Försvarsmakten, industrin och många myndigheter en högre grad av tydlighet och samordning för civila tillämpningar av den gemensamma teknikutveckling som sker inom Försvarsmakten i det nätverksbaserade försvaret. För att KBM skall kunna vara denna samverkanspartner måste de tekniska resurserna inom KBM förstärkas. Under 2006 och 2007 kommer KBM att bygga upp den kompetens som erfordras. KBM bedömer att detta medför ett nyrekryteringsbehov av kvalificerade resurser med mycket god allmän teknisk kompetens med inriktning mot systemarkitektur och utveckling, dataoch telekommunikation samt att kompetensen samtidigt bör vara av mer generell karaktär. En viktig uppgift för KBM är även att följa pågående teknikutveckling samt hot som kontinuerligt riktas mot myndigheternas telekommunikationer. KBM skall medverka vid kravformulering och utveckling av signalskyddsmateriel och kryptografiska lösningar för totalförsvarets och krishanteringssystemets behov. KBM:s arbete skall bedrivas så att beslutsfattare och aktörer vid en händelse skall ha förmåga att kommunicera säkert via tal och elektronisk kommunikation, även då de för tillfället befinner sig på annat ställe än ordinarie arbetsplats. Försvarsmakten utvecklar en kryptoplattform för mobil kommunikation som kan nyttjas i dessa situationer och som beräknas tas i bruk i full omfattning inom tre till fyra år. KBM deltar i kravformulering och provverksamhet. Formerna för finansiering av denna typ av utrustning bör ses över. Detta eftersom denna typ av utrustning i första hand skall användas vid ordinarie verksamhet och därmed utgöra ett grundskydd. KBM skall fortsätta arbetet med att bygga upp en teknisk infrastruktur i syfte att säkerställa en godtagbar krishanteringsförmåga där alla berörda aktörer har tillgång till ett fullgott tekniskt ledningsstöd, dvs. möjlighet att kunna kommunicera med omvärlden. Integration mellan de olika kommunikationssystem som finns och som har varierande täckning, kostnadsbild och säkerhet kommer troligen att bli nödvändig för att ge aktörerna en bra kommunikationsmöjlighet och kunna överföra data med en tillräcklig kapacitet. KBM avser att verka för denna möjlighet genom utredningar, kompetenshöjande åtgärder, prov och försök samt i viss mån utveckling. Den nationella portalen för krisinformation och det skyddade webbaserade informationssystemet skall testas, införas och vidareutvecklas under åren Under 2006 kommer utbildningar och övningar att genomföras KBM:s verksamhet inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Svåra påfrestningar Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Ny kunskap Samordning och samverkan Krishantering varav tekniskt stöd varav kunskapsuppbyggnad Summa budgetunderlag

11 för att utveckla förmågan att använda tekniskt stöd för krishantering. KBM skall fortsätta att stödja kommunerna i arbetet med att öka deras tekniska ledningsförmåga. KBM skall bl.a. lämna bidrag för att finansiera delar av kostnaderna för olika typer av förstärkningsåtgärder som reservkraft till kommunhus (motsvarande), utbyggnad av telefonväxlar och redundans vad avser tele- och datakommunikation. Med anledning av det geografiska områdesansvaret i fred på lokal nivå bedöms en fortsatt satsning på kommunernas ledningsförmåga som nödvändig. Även landstingens ledningsförmåga i den tvärsektoriella rollen, och mot bakgrund av sjukvårdens avgörande roll vid krishantering, bör bli föremål för en sådan satsning. För utförligare beskrivning om detta se KBM:s årsredovisning för KBM har i tidigare budgetunderlag föreslagit att anslaget skulle ökas från 25 mnkr/år till 30 mnkr fr.o.m för att svara upp mot dels ett uppdämt behov och dels ett ökat intresse av stöd från kommunerna. Med anledning av det rådande konjunkturläget bedömer dock KBM att denna ökning är aktuell först fr.o.m KBM har planerat för att vidmakthålla de regionala ledningsplatserna. I de fall regeringen väljer att avveckla eller ominrikta vissa eller samtliga ledningsplatser vid länsstyrelserna kommer detta att medföra, jämförelsevis, stora kostnader då detta genomförs. Åtgärderna kommer dock på längre sikt att medföra lägre kostnader för vidmakthållande. övrig verksamhet inom ansvarsområdet Bidrag till myndigheter, kommuner och andra organisationer Utöver egen verksamhet inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Områdesvis samordning, samverkan och information skall KBM finansiera beredskapsåtgärder vid övriga samverkansansvariga myndigheter och vid kommunerna. Nedan redovisas en kortfattad sammanställning av planerad verksamhet inom respektive samverkansområde och myndighet. En utförligare beskrivning redovisas i Samhällets krisberedskap planerad verksamhet KBM har i detta budgetunderlag i huvudsak prolongerat 2006 års medelsnivå per samverkansområde för åren öva vattenkatastrofgruppen och genomföra samverkansforum för näringslivet. Post- och telestyrelsen skall fortsätta sitt arbete med nätåtgärder för att förbättra redundansen i befintliga nät, minska beroendet av centrala system i näten, förbättra reservelförsörjningen, fortsätta arbetet med skyddade noder och ansvara för IT-incidenthantering. Statens energimyndighet skall utföra ett antal utredningar och omvärldsanalyser inom elförsörjningen och utveckla privat-offentlig samverkan ytterligare. Försvarets radioanstalt skall bygga upp teknikkompetens inom informationssäkerhetsområdet. Försvarets materielverk skall upprätta ett certifieringssystem inom IT-området och se till att det används samt sprida teknisk kunskap och information om metoder och procedurer för tillämpning av certifieringssystem för att öka tilliten till de produkter och system som används. Styrelsen för psykologiskt försvar skall utföra risk- och sårbarhetsstudier samt kartlägga massmedieföretagens beredskap. Med anledningen av digitaliseringen av television i Sverige behöver vissa åtgärder vidtas för att säkerställa robustheten i produktion och distribution. Sveriges television skall därför i samverkan med Styrelsen för psykologiskt försvar fortsätta med investeringar i detta syfte under år Samverkansområde Transporter Banverket skall bl.a. genomföra flera investeringar för att säkerställa funktionen både inom Banverkets egna telenäts reservplats för driftledning samt för att säkerställa funktionen i reservkraften genom ombyggnation och komplettering av redan befintliga system. Luftfartsstyrelsen skall förstärka sin förmåga att kunna leda flygtrafiken vid en svår påfrestning på samhället i fredstid genom att investera i redundansåtgärder för kommunikationssystem för flygtrafikledningssystemet enroute samt att underhålla de två mobila flygledartorn som finns. Luftfartsstyrelsen skall under 2006 färdigställa en andra enhet av det Svenska nationella ambulansflyget (SNAM). Sjöfartsverket skall investera i reservkraft till VTS-centralerna. Vägverket skall satsa resurser på dubbla matningar för el, tele och data vid tre väghållningsregioner. Vägverket skall även utbilda och öva krisledningsorganisationen på central och regional nivå. Samverkansområde Teknisk infrastruktur Svenska kraftnät skall investera i ett gemensamt kommunikationssystem för elsamverkan. Detta system måste dock vara kompatibelt med RAKEL. Elsäkerhetsverket skall genomföra en riskinventering i distributionsnäten. Livsmedelsverket skall utreda och följa upp åtgärder som genomförs för dricksvattenförsörjningen, utbilda och Samverkansområde Spridning av farliga ämnen Kustbevakningen skall utreda och öva förmågan att kunna indikera och detektera kemiska och radioaktiva ämnen för att förbättra den operativa förmågan. Livsmedelsverket skall utveckla samarbetet med näringslivet för att öka kunskapen om säkerhetsfrågor i budgetunderlag

12 livsmedelsdistributionen, lämna stöd till kommunerna för att utveckla nödvändig robusthetoch förmåga att hantera störningar som kan inträffa i vatten- och livsmedelsförsörjningen. Livsmedelsverket skall även tillsammans med Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt starta upp ett projekt för att förebygga och bekämpa omfattande utbrott av epizootier och zoonoser. Rikspolisstyrelsen skall utbilda och öva både på grundnivå, t.ex. first-responder -utbildning, och på specialistnivå, t.ex. utbildning av nationella insatsstyrkan, piketstyrkorna, bombtekniker och säkerhetspolisen. Rikspolisstyrelsen skall även utbilda den nationella förstärkningsresursen i CBRN och köpa in viss kompletterande utrustning. Smittskyddsinstitutet skall fortsätta forskningen inom Kunskapscentrum för Mikrobiologisk beredskap. Smittskyddsinstitutets lednings- och handlingsberedskap skall upprätthålla en beredskap och uthållighet för diagnostik dygnet runt. Avdelningen för Epidemiologi skall göra en ökad satsning för att förbättra förmågan att tidigt upptäcka och förutsäga spridning av nya smittor i samhället. Socialstyrelsen skall prioritera insatser för att förbättra expertberedskapen och återväxten inom avgörande kunskapsområden och genomföra gemensamma utbildningsoch övningsinsatser för operativt ansvariga och expertberedskapens aktörer. Socialstyrelsen skall även genomföra åtgärder omfattande bland annat investeringar i medicinsk utrustning, utbildningar inom CBRN-området, utveckling och vidmakthållande av den kunskapsbas som byggs upp på kunskapscentrumen för N, B och C. Statens jordbruksverk skall fortsätta att bedriva åtgärder utifrån vad som framkom i STUDS-projektet. Statens jordbruksverk skall även fortsätta arbeta med ett stödsystem för epizootier och zoonoser, etablera en operativ ledningscentral, starta ett projekt för omvärldsbevakning och samordning mellan svenska myndigheter för internationella B-händelser samt satsa på en nationell beredskapsgrupp för epizootier. Statens kärnkraftsinspektion skall genomföra åtgärder för att motstå störningar i datastystem och för att förhindra informationsangrepp samt utbilda i ledning och samband av egen personal. Statens räddningsverk skall inköpa kemmateriel samt utbilda förstärkningspersonal för kommunal räddningstjänst. Räddningsverket skall även utveckla, fördjupa och sprida kunskapen om beredskapen mot CBRN-händelser. Statens strålskyddsinstitut skall investera i utrustning för indikering, analys och prognoser och genomföra utbildningsinsatser i fråga om gränskontroll samt utbildning av kommunal personal i strålskydd och strålningsmätning. Statens veterinärmedicinska anstalt skall forska och öva kring bioterrorism och avsiktlig spridning av mikroorganismer i livsmedel och vatten samt förstärka kompetensen inom epidemiologi. Tullverket skall investera i stationära och mobila system för detektion av kemiska och radioaktiva ämnen vid de viktigaste gränsövergångarna. Samverkansområde Ekonomisk säkerhet Finansinspektionen skall genomföra flera seminarier, scenarioövningar och samverkansmöten tillsammans med näringsliv och andra myndigheter. Finansinspektionen skall även genomföra krisledningsövningar, risk- och sårbarhetsanalyser samt uppdateringar av befintliga beredskapsplaner. Försäkringskassan skall anskaffa mobila och fasta reservkraftanläggningar till både regionala beredskapskontor och produktionsanläggningen i Sundsvall samt utbilda och öva krisledningsfunktionen. Riksgäldskontoret skall betala supportavgifter och den hyra som går att härröra till den alternativa drifthall med högre driftsäkerhet som myndigheten har. Skatteverket skall genomföra verksamhet som ökar förmågan att hantera omfattande avbrott i ordinarie el- och teleförbindelser samt att hantera störningar i betalningsväsendet. Skatteverket skall även genomföra krisledningsövningar, omvärldsbevakning och utbildning. Statens energimyndighet skall öva myndighetens krisorganisation tillsammans med branschorganisationer, andra myndigheter och länsstyrelser. Energimyndigheten skall även genomföra verksamhet som säkerställer kompetensen inom poolorganisationen, som är myndighetens och oljebranschens organisation av depåchefer för svåra påfrestningar, höjd beredskap och krig. Tullverket skall studera samverkansområdets beroenden och sårbarheter såväl nationellt som internationellt. Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Ekonomistyrningsverket skall genomföra redundansåtgärder för koncerninformationssystemet Hermes för att tillgodose samhällets grundläggande behov av verksamhetsledning och information. Kommunerna tilldelas medel för att bl.a. upprätthålla det geografiska områdesansvaret och genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Avtalet mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting reglerar att bidraget skall uppgå till 250 mnkr på årsbasis varav 18 mnkr avser uppgifter kopplat mot civilt försvar. Landstingen tilldelas medel för motsvarande uppgifter. Lantmäteriet skall genomföra utvecklings- och övningsprojekt för att öka tillgängligheten och bredda den möjliga användningen av den geografiska informationen samt investera i reservkraft. Statistiska centralbyrån skall genomföra åtgärder för redundans i datasystem samt utbildning och övning i krishantering. 12 budgetunderlag

13 Länsstyrelserna tilldelas medel för att utveckla en funktion med vakthavande beslutfattare, utveckla samverkansformer, bedriva utbildnings- och övningsverksamhet, lämna stöd till kommunerna i deras roll i krishanteringssystemet, risk- och sårbarhetsanalysarbete samt vidta förberedelser för samverkan över länsgränserna i en krissituation. Dessutom får länsstyrelserna bidrag för vissa tekniska åtgärder såsom omsättning av datorer m.m. på ledningsplatsen. Samverkansområde Skydd, undsättning och vård Luftfartsstyrelsen skall prioritera arbetet med att kunna genomföra flygräddningar vid en svår påfrestning, bland annat med tillskapandet av flyttbar utrustning som kan användas vid alternativa lokaliseringar av flygledningscentralen under svår påfrestning. Kustbevakningen skall öva sin ledningsgrupp att i samarbete med andra myndigheter på ett effektivt sätt kunna verka vid en svår påfrestning. Kustbevakningen skall även genomföra utredningar som syftar dels till att kartlägga myndighetens sårbarhet med avseende på el-, tele- och IT-system dels till att ge förslag på hur man kommer till rätta med de problem som identifieras. Rikspolisstyrelsen skall bl.a. genomföra grundutbildning, repetitionsutbildning, stabsutbildning samt ledarskapsutbildning för den särskilda beredskapspolisen. Rikspolisstyrelsen skall även delta i övningar för att öva den interna krisledningsorganisationen. Dessutom skall investeringar göras i en skyddad rikskommunikationscentral som skall användas vid svåra påfrestningar i fredstid. Sjöfartsverket skall utveckla och fördjupa redan befintlig sjöräddningsutbildning så att OSC (On Sea Coordinator) ökar sin förmåga att agera under en kris. Sjöfartsverket skall även utöka sitt deltagande i internationella samverkansövningar med inriktning på sjöräddning. Socialstyrelsen skall prioritera arbetet med att genom reservanordningar förbättra el-, värme- och vattenförsörjningen vid akutsjukhusen samt på kommunernas särskilda boende för äldre. Socialstyrelsen skall även genomföra fortsatt implementering och metodutveckling av risk- och sårbarhetsanalyser hos landstingen. Socialstyrelsen skall dessutom prioritera den verksamhet som bedrivs av kunskapscentrum katastrofmedicin och kunskapscentrum katastrofpsykologi. Statens räddningsverk skall genomföra ett antal utredningar och utbildningar för att kunna möjliggöra en utveckling av personella förstärkningsresurser för kommunal räddningstjänst. Räddningsverket skall även vidmakthålla och underhålla det manöversystem för styrning av utomhusvarning som håller på att införas. Statens strålskyddsinstitut skall under 2006 genomföra systematiska övningar tillsammans med antingen enskilda aktörer eller grupper av aktörer. Strålskyddsinstitutet skall även slutföra sina investeringar i mobil gammaspektrometri och skall dessutom investera i robusta handinstrument för sökning efter strålkällor samt i alfa- och betakänsliga instrument för kontaminationskontroll samt för ytterligare system för indikering från helikopter. Tullverket skall fortsätta den anslutning till Förvarets telenät (FTN) som pågått successivt under ett antal år. Anslutningen skall även fortsättningsvis ske med en anslutning per år. Tullverket skall även genomföra sin årliga krisledningsövning då den interna förmågan till omedelbar hantering av en kris övas. Verksamhetsområde Svåra påfrestningar Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Bidrag till samverkansområden varav Teknisk infrastruktur varav Transporter varav Spridning av farliga ämnen varav Ekonomisk säkerhet varav Områdesvis samordning, samverkan och information varav Skydd, undsättning och vård Summa budgetunderlag

14 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer (anslag 6:9) kbm och försvarsmakten skall fördela organisationsstöd till de frivilliga försvarsorganisationerna. Organisationsstödet skall användas för ledning och administration, försvarsupplysning, rekrytering, ungdomsverksamhet och funktionärsutbildning. Fördelningen av organisationsstödet sker enligt en mall som tagits fram i samarbete med Försvarsmakten och som grundar sig på antalet medlemmar och ett antal andra faktorer som förändras över tiden. Organisationsstödet utbetalas till respektive organisation av den myndighet som lämnar den övervägande delen av organisationens uppdrag. Det är därför svårt att göra någon mer exakt bedömning av hur mycket av anslaget som kommer att fördelas av respektive myndighet. KBM bedömer att myndighetens del av det totala anslaget kommer att ligga mellan 21 och 25 mnkr/år under budgetunderlagsperioden. I det underlag som KBM utarbetat inför Krisberedskapspropositionen 2005 förslår myndigheten omfattande förändringar av stödet till de frivilliga försvarsorganisationerna. Myndigheten bedömer dock att eventuella konsekvenser av detta förslag får genomslag tidigast Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag 6:9 6:9 anslagspost 2 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer Summa budgetunderlag

15 RAKEL (anslag 7:6) kbm ansvarar för anskaffning, utbyggnad, anslutning samt drift och förvaltning av det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (RAKEL). KBM skall organisera verksamheten så att systemet byggs ut i enlighet med utbyggnadsplanen och att anslutningen av användare blir hög. Vid utgången av 2008 skall de tänkta användarna ha anslutit sig till systemet i hela landet med undantag av Norrbotten och Gotland. Hela systemet skall vara utbyggt och klart 2009 med undantag av fjällvärlden. Den länsvisa utbyggnadsplanen ser ut som följer: Etapp Län Utbyggnadstid 1 Skåne, Blekinge, Kalmar Kronoberg, Stockholm, Uppsala, Södermanland, Gävleborg, Västmanland Halland, Västra Götaland Östergötland, Jönköping, Västernorrland Örebro, Värmland, Dalarna Jämtland och Västerbotten (exkl. fjällvärlden) Norbotten (exkl. fjällvärlden) och Gotland Inför varje etapp skall regionala RAKEL-kontor (etappkontor) inrättas. Ambitionen är att detta skall ske senast ett år innan systemet tas i drift i berörda etapper. KBM skall årligen följa upp utbyggnaden, se till att tidsplaner och kostnadsramar hålls liksom göra effektivitetsoch kvalitetssäkringar. Dessutom skall en prognos för utbyggnad i fjällvärlden utarbetas. KBM skall under den successiva utbyggnaden analysera och inventera behovet av förvaltningen och drift av systemet med utgångspunkt från upprättat leverantörsavtal. KBM kommer att undersöka behovet av en utvidgad användarkrets. KBM kommer att försöka skapa ett positivt resultat under åren 2006 och 2007 då stora delar av kostnaderna finansieras med anslag. Detta positiva resultat skall sedan kunna användas för att täcka ett negativt resultat under 2008 och Syftet med detta är att minska skillnaderna i pris mellan de tidiga och de sena etapperna. KBM har i investeringskalkylerna räknat med undantag från lånefinansiering enligt 5 kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) för investeringar i infrastruktur för etapperna ett t.o.m. tre. Dessa investeringar skall istället finansieras med anslag (anslag 37:6 och 7:6). KBM har i kostnadskalkylerna räknat med att avskrivningskostnaderna på dessa anslagsfinansierade anläggningstillgångarna inte skall ingå i kostnaden för abonnemangen i enlighet med KBM:s regleringsbrev för KBM har i tidigare beräkningar endast räknat med investeringar i infrastruktur för utomhustäckning. Utöver detta kommer användarorganisationerna att vilja ha ytterligare tjänster såsom anslutningar till kommunikationscentraler och täckning i t.ex. tunnlar eller inomhus. Omfattning av dessa investeringar och ägarförhållandet för dem är fortfarande oklart men KBM bedömer för närvarande att myndigheten bör vara ägare även av denna utrustning och att de användare som efterfrågar dessa tjänster skall få betala för dem. De främsta anledningarna till att KBM skall ansvara för även denna utrustning är att säkerställa funktionaliteten i systemet och för att underlätta avrop från det ramavtal som Försvarets materielverk tecknat. För närvarande är det bara KBM som får avropa från ramavtalet vilket om KBM inte äger denna utrustning kan leda till att användarorganisationerna kan komma att behöva göra egna upphandlingar och då riskera att få andra leverantörers utrustning. Behovet av dessa tillvalstjänster är svårt att bedöma men KBM föreslår att låneramen höjs för att på ett flexibelt sätt kunna hantera denna typ av tillkommande önskemål från användarorganisationerna. Låneramen kan komma att behöva höjas redan för budgetunderlag

16 RAKEL Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Investeringar infrastruktur varav anslag varav lån Avskrivningar tilläggstjänster och infrastruktur etapp Ränta på lån Drift och förvaltning Fördelade personalkostnader (från 6:3) Summa kostnader Avgiftsfinansiering Avgiftsintäkter Resultat Anlagsfinansierade anläggningstillgångar Summa anslagsbehov anslag 37: budgetunderlag

17 Krisberedskapsmyndighetens förvaltning (anslag 6:3) kbm:s förvaltningskostnader finansieras med ett särskilt anslag. Anslaget skall finansiera myndighetens fasta personalkostnader, lokalkostnader, räntor och amorteringar, informationsverksamhet (exklusive totalförsvarsinformation och informationsverksamhet direkt knuten till olika verksamheter som finansieras under övriga anslag) och övriga förvaltningskostnader. Med fasta personalkostnader avses främst lönekostnader (inklusive sociala avgifter m.m.) men även kostnader för PA-system, läkemedelsersättningar, terminalglasögon etc. Planeringen för är baserad på 197 årsarbetskrafter. Viss osäkerhet råder dock främst kopplat till de personella behoven för hanteringen av RAKEL. I lokalkostnader ingår hyror, vatten, el, städning och bevakning av myndighetens lokaler i Stockholm och Sollefteå. Räntor och amorteringar avser finansiering av nuvarande och planerade investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål enligt investeringar i anläggningstillgångar under rubriken Förslag till verksamhetens finansiering (se sid 19). Myndighetens övergripande informationsverksamhet som finansieras med förvaltningsanslaget består av intern och extern information. Verksamheten inbegriper bl.a. intranät, extern webbplats, nyhetsbrev och magasin. I posten övrigt ingår ledning och administration av myndigheten såsom planeringsinternat, kompetensutveckling, förbrukningsmateriel etc. Del av KBM:s totala förvaltningskostnader fördelas genom interndebitering och bekostas av RAKEL-verksamheten som skall ha full kostnadstäckning (se sid 16). KBM bedömer att myndighetens förvaltningsanslag täcker de utvecklingsbehov under 2006 som ryms inom nuvarande uppgifter. I de fall ytterligare uppgifter tillkommer eller vid en förändrad tolkning som redovisades ovan kommer ytterligare medel att behöva tillföras anslaget. Anslag 6:3 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat :3 Krisberedskapsmyndigheten varav fast personalkostnader varav lokalkostnader (hyror, bevakning, städ, el etc varav räntor och amorteringar varav informationsverksamhet varav övrigt fördelade kostnader RAKEL Summa budgetunderlag

18 Förslag till verksamhetens finansiering Översikt över verksamhetens finansiering (tkr) Anslag Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat :3 Krisberedskapsmyndigheten :9 anslagspost 2 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer :5 anslagspost Civilt försvar :5 anslagspost Svåra påfrestningar :6 anslagspost 1 Driftskostnader :6 anslagspost 2 Investeringar i infrastruktur :6 anslagspost 1 Driftskostnader RAKEL :6 anslagspost 2 Investeringar RAKEL Avgiftsinkomster som disponeras: Drift och förvaltning av andras system Avgiftsinkomster som disponeras: RAKEL Totalt Avgiftsbelagd verksamhet Enligt KBM:s instruktion får myndigheten åta sig att mot avgift utveckla och förvalta tekniskt stöd åt andra myndigheter samt åt kommuner och landsting. Avgifternas storlek bestäms av myndigheten. KBM har under 2004 låtit Statens strålskyddsinstitut placera delar av sitt serversystem i KBM:s serverrum i Sollefteå. Kostnaderna för detta, främst avseende datakommunikation, har fakturerats Strålskyddsinstitutet. I början av 2005 har KBM dessutom utvecklat och förvaltat Rådet för stöd och samverkans (RSOS) e-postsystem och publika webbplats. Under 2005 kommer KBM att ytterligare undersöka möjligheterna att förvalta tekniska system åt andra myndigheter, kommuner och landsting. Siffrorna är en uppskattning av den omfattning som kan bli aktuell under de kommande åren. Fr.o.m ansvarar KBM även för anskaffning, utbyggnad, anslutning samt drift och underhåll av radiokommunikationssystemet RAKEL. Systemet skall på sikt bli helt avgiftsfinansierat men kommer fram t.o.m att delvis anslagsfinansieras. I takt med att avgiftsfinansieringen ökar kommer KBM:s disponibla medel inom anslag 7:6 att minskas. Anslagssparande KBM redovisar ett stort anslagssparande för Anslagssparandet beror främst på regeringens beslut om utgiftsbegränsningar kopplat till anslag 6:3 Krisberedskapsmyndigheten och 6:5 Civilt försvar (för 2005 benämnt 7:5 Krisberedskap) samt på att upphandlingen av RAKEL överklagats och att utbyggnaden av systemet därför försenats. I regleringsbrevet för 2005 har anslagssparanden för 6:3 Krisberedskapsmyndigheten och 6:5 Civilt försvar omdisponerats till regeringens disposition. KBM har i prognoserna i detta budgetunderlag utgått från att KBM ej kommer att disponera detta anslagssparande. KBM har dock behov av att disponera det anslagssparande som uppstått med anledning av förseningarna i utbyggnaden av RAKEL på anslag 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet. Anslagssparandet är nödvändigt för att inte minska den statliga anslagssubventionering som nuvarande kostandskalkyler bygger på. Om KBM ej får använda det anslagssparande som uppstått kommer detta att drabba användarorganisationerna genom fördyringar av abonnemangskostnaderna vilket kan leda till minskat intresse för att ansluta sig till systemet. 18 budgetunderlag

19 Investeringar i anläggningstillgångar Nedan redovisas KBM:s planerade lånefinansierade respektive anslagsfinansierade investeringar i anläggningstillgångar. KBM:s lånefinansierade anläggningstillgångar består främst av investeringar för förvaltningsändamål för vilka räntor och amorteringar belastar KBM:s förvaltningsanslag. Därutöver ingår sådana investeringar som är direkt föranledda av KBM:s verksamhet inom samverkansområdena men där undantag från lånefinansiering enligt 10 kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) ej är tillämpligt. Utöver ovan redovisade lån i Riksgäldskontoret har KBM övertagit ett antal finansiella leasingavtal från ÖCB vilka skall beaktas vid beräkning av föreslagen låneram. Fr.o.m. etapp 4 skall investeringar i infrastrukturen för RAKEL lånefinansieras. Dessa investeringar bedöms för 2006 uppgå till tkr och redovisas även i tabellen nedan. Kostnader för räntor och avskrivningar för dessa finansieras med avgiftsintäkter från RAKEL-användarna. KBM har i tidigare beräkningar endast räknat med investeringar i infrastruktur för utomhustäckning. Utöver detta kommer användarorganisationerna att vilja ha ytterligare tjänster såsom anslutningar till kommunikationscentraler och täckning i t.ex. tunnlar eller inomhus. Omfattning av dessa investeringar och ägarförhållandet för dem är fortfarande oklart men KBM bedömer för närvarande att myndigheten bör vara ägare även av denna utrustning och att de användare som efterfrågar dessa tjänster skall få betala för dem. De främsta anledningarna till att KBM skall ansvara för även denna utrustning är att säkerställa funktionaliteten i systemet och för att underlätta avrop från det ramavtal som Försvarets materielverk tecknat. För närvarande är det bara KBM som får avropa från ramavtalet vilket om KBM inte äger denna utrustning kan leda till att användarorganisationerna kan komma att behöva göra egna upphandlingar och då riskera att få andra leverantörers utrustning. Behovet av dessa tillvalstjänster är svårt att bedöma men KBM föreslår att låneramen höjs för att på ett flexibelt sätt kunna hantera denna typ av tillkommande önskemål från användarorganisationerna. Låneramen kan komma att behöva höjas redan för År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 Prognos/utfall Förslag Beräknat Beräknat IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investering i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldskontoret Beslutat / föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 2,5 2,5 2,5 2,5 Finansiering av räntor och amorteringar Utgiftsområde 6, anslag 6: Utgiftsområde 6, anslag 6: Avgiftsintäkter RAKEL budgetunderlag

20 Investeringsplan för KBM:s anslagsfinansierade anläggningstillgångar (tkr) Investeringar objektvis Total Anskaffat Prognos Beräknat Beräknat Beräknat kostnad t.o.m Signalskyddsutrustning RAKEL, infrastruktur, anslag RAKEL, infrastruktur, lån RAKEL, tilläggstjänster Summa investeringar Finansieringsform Lån Försäljningsinkomster Anslag Egna medel Övrigt Summa finansiering Utöver ovan redovisade anslagsfinansierade anläggningstillgångar lämnar KBM bidrag till kommunerna för investeringar i kommunala ledningsplatser och inom kommunalteknisk försörjning. KBM lämnar även bidrag till övriga samverkansansvariga myndigheters investeringar inom respektive samverkansområde. En sammanställning av dessa investeringar återfinns i Samhällets krisberedskap planerad verksamhet budgetunderlag