Budgetunderlag. för perioden

Transkript

1 Budgetunderlag för perioden

2 Innehåll 2 Inledning 4 Krisberedskapsmyndighetens förvaltning (anslag 6:3) 5 Civilt försvar (anslag 6:5) 5 KBM:s åtgärder inom samverkansområde Teknisk infrastruktur 6 KBM:s åtgärder inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information 9 Övrig verksamhet inom ansvarsområdet 14 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer (anslaga 6:10) 15 RAKEL 16 Förslag till verksamhetens finansiering 16 Översikt över verksamhetens finanansiering 16 Avgiftsbelagd verksamhet 17 Anslagssparande 18 Investeringar i anläggningstillgångar 20 Räntekontokredit 20 Anslagskredit på ramanslag 21 Bemyndiganden

3 Inledning Krisberedskapsmyndigheten (KBM) samordnar arbetet med att utveckla krisberedskapen i det svenska samhället. Tillsammans med kommuner, landsting, myndigheter, näringsliv och organisationer minskar vi samhällets sårbarhet och förbättrar förmågan att hantera kriser. KBM bedriver verksamhet inom två politikområden: Totalförsvar samt Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Politikområdena Totalförsvar och Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar sorterar under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Inom politikområdet Totalförsvar bedriver KBM verksamhet inom verksamhetsområdet Det civila försvaret och inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar bedriver KBM verksamhet inom verksamhetsområdet Svåra påfrestningar. Verksamhet som ansetts särskilt betydelsefull ur krisberedskapssynpunkt är indelad i sex samverkansområden. I förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap är ett antal myndigheter utpekade med ansvar i ett eller flera av dessa samverkansområden. KBM är i denna förordning utpekad som samverkansansvarig i två samverkansområden Teknisk infrastruktur och Områdesvis samordning, samverkan och information. Därutöver finansierar KBM andra organisationers beredskapsåtgärder inom respektive samverkansområde. De samverkansansvariga myndigheternas ansvar gäller både allvarliga kriser i fred och höjd beredskap. Detta innebär att samverkansområdena förenar två verksamhetsområden från två politikområden. KBM har tre verksamhetsgrenar som är kopplade mot båda dessa verksamhetsområden Åtgärder inom samverkansområde Teknisk infrastruktur, Åtgärder inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information samt Övrig verksamhetinom verksamhetsområdet. Fr.o.m. den 1 februari 2004 ansvarar KBM även för anskaffning, utbyggnad, anslutning samt drift och underhåll av det gemensamma radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet (RAKEL). Systemet skall på sikt bli helt avgiftsfinansierat men kommer fram t.o.m att delvis anslagsfinansieras. Verksamheten sorterar under utgiftsområde 22 Kommunikationer. KBM disponerar medel inom fyra anslag Krisberedskapsmyndigheten (KBM:s förvaltningsanslag, benämnt 6:3 år 2004), Civilt försvar (benämnt 6:5 år 2004), stöd till frivilliga försvarsorganisationer (benämnt 6:10 år 2004) och Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (benämnt 37:6 år 2004). Följande avsnitt är indelat efter denna anslagsstruktur och följs av en sammanställning med förslag till verksamhetens finansiering. KBM skall senast den 1 mars 2004 redovisa underlag inför 2004 års försvarsbeslut till regeringen. Försvarsbeslutet och den planerade krisberedskapspropositionen 2005 kan komma att leda till förändringar av den verksamhet som idag finansieras med anslag 6:5 Civilt försvar och systemet för finansiering. Eventuella förändringar kommer dock främst att påverka slutet av denna budgetunderlagsperiod. 2 budgetunderlag

4 utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet utgiftsområde 22 Kommunikationer Politikområde totalförsvar skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar samverkansområde det civila försvaret svåra påfrestningar Verksamhetsområde Verksamhetsgren Åtgärder inom samverkansområde Teknisk infrastruktur Åtgärder inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Övrig verksamhet inom verksamhetsormådet Finansiering anslag 6:3 anslag 6:3 anslag 6:3 anslag 6:3 anslag 6:5 anslag 6:5 anslag 6:5 anslag 6:10 anslag 37:6 / Avgifter budgetunderlag

5 Krisberedskapsmyndighetens förvaltning (anslag 6:3) KBM:s förvaltningskostnader finansieras med ett särskilt anslag. Anslaget skall finansiera myndighetens fasta personalkostnader, lokalkostnader, räntor och amorteringar, informationsverksamhet (exklusive totalförsvarsinformation och informationsverksamhet direkt knuten till olika verksamheter som finansieras under övriga anslag) och övriga förvaltningskostnader. Med fasta personalkostnader avses främst lönekostnader (inklusive sociala avgifter m.m.) men även kostnader för PA-system, läkemedelsersättningar, terminalglasögon etc. Planeringen för är baserad på 180 årsarbetskrafter, inklusive personal för RAKEL. I lokalkostnader ingår hyror, vatten, el, städning och bevakning av myndighetens lokaler i Stockholm och Sollefteå. Räntor och amorteringar avser finansiering av nuvarande och planerade investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål enligt Investeringar i anläggningstillgångar under rubriken Förslag till verksamhetens finansiering (se sid 18). Myndighetens övergripande informationsverksamhet som finansieras med förvaltningsanslaget består av intern och extern information. Verksamheten inbegriper bl.a. intranät, extern webbplats, nyhetsbrev och magasin. I posten övrigt ingår ledning och administration av myndigheten såsom planeringsinternat, kompetensutveckling, förbrukningsmateriel etc. Del av KBM:s totala förvaltningskostnader fördelas genom interndebitering och bekostas av RAKEL-verksamheten som skall ha full kostnadstäckning (se sid 15). Anslag 6:3 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat 6:3 Krisberedskapsmyndigheten varav fasta personalkostnader varav lokalkostnader (hyror, bevakning, städ, el etc) - varav räntor och amorteringar varav informationsverksamhet varav övrigt fördelade kostnader RAKEL Summa förslag anslag 6: budgetunderlag

6 Civilt försvar (anslag 6:5) Inom anslaget 6:5 Civilt försvar skall KBM dels genomföra egna beredskapsåtgärder inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Områdesvis samordning, samverkan och information och dels finansiera övriga organisationers beredskapsåtgärder inom respektive samverkansområde. kbm:s åtgärder inom samverkansområde Teknisk infrastruktur Inriktningen för samverkansområdet är att verksamheten skall bedrivas så att riskerna för störningar i den tekniska infrastrukturen i samhället minimeras och att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid väpnat angrepp. Inom samverkansområdet bedriver KBM verksamhet inom områdena informationssäkerhet och kommunalteknisk försörjning. Informationssäkerhet Målet med verksamheten är att stärka samhällets informationssäkerhet. Inom området skall KBM genomföra omvärldsbevakning och analyser som leder till åtgärder som stärker samhällets informationssäkerhet. Berörda aktörer skall ha den kompetens som deras roller kräver avseende informationssäkerhet och KBM skall aktivt verka för samverkan mellan olika aktörer i syfte att förbättra samhällets förmåga inom området. KBM skall under budgetunderlagsperioden fördjupa samarbetet med andra aktörer i syfte att tillsammans verka för att informationshanteringen i samhället skall bli säkrare. Myndigheten har det sammanhållande myndighetsansvaret för samhällets informationssäkerhet och skall bl.a. inhämta underlag samt analysera omvärldsutvecklingen inom området, årligen lämna en samlad bedömning till regeringen och utgöra ett stöd till Regeringskansliet vid en kris med IT-inslag. Inom IT-säkerhetsområdet skall det förebyggande arbetet koncentreras på analyser av säkerheten, utbildning och information. KBM skall erbjuda stöd till andra genom att ge ut råd och rekommendationer, definiera grundläggande säkerhetsnivå samt formulera krav inför och under höjd beredskap. Metoder för självcertifiering skall vidareutvecklas. Kommunalteknisk försörjning Målet med verksamheten är attöka robustheten i den kommunaltekniska försörjningen. Genom detta förstärks kommunernas beredskap vad avser vattenförsörjning, värmeförsörjning och kraftförsörjning. KBM skall hantera inkomna ansökningar och lämna bidrag till kommunerna för att finansiera åtgärder inom Fördelning av anslaget 6:5 på Krisberedskapsmyndigheten respektive övriga aktörer per samverkansområde 2005 Krisberedskaps- Övriga organi- Totalt per myndigheten sationers bered- samverkansskapsåtgärder området Samverkansområde Teknisk infrastruktur Samverkansområde Transporter Samverkansområde Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Samverkansområde Ekonomisk säkerhet Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Samverkansområde Skydd, undsättning och vård Summa anslag 6:5 för budgetåret budgetunderlag

7 KBM:s verksamhet inom samverkansområde Teknisk infrastruktur Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Informationssäkerhet Kommunalteknisk försörjning Summa områdena reservkraft, fjärrvärme och vattenförsörjning. Bidrag kan beviljas med upp till 50 procent av kostnaden. I de fall där fredsnyttan anses dominera reduceras bidragsandelen ytterligare. Behovet av anslag för att finansiera denna verksamhet är beroende av de ansökningar som kommunerna lämnar, både vad avser antalet ansökningar och typ av åtgärder. Kommunernas intresse och förståelse för behovet av att höja den egna beredskapen har inneburit en ökning av antalet ansökningar. För att kunna hantera dessa under budgetunderlagsperioden föreslår KBM därför en ökning av budgeten för att finansiera denna typ av åtgärder fr.o.m Samtidigt driver KBM ett projekt som syftar till att undersöka möjligheterna att effektivisera utnyttjandet av befintliga resurser genom samutnyttjande. kbm:s åtgärder inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Inriktningen för samverkansområdet är att verksamheten skall bedrivas så att samhällets grundläggande behov av verksamhetsledning, samordning, samverkan och information säkerställs för krishantering vid allvarliga kriser i fred eller vid ett väpnat angrepp. Inom samverkansområdet bedriver KBM verksamhet inom områdena Ny kunskap, Samordning och samverkan samt Krishantering. Ny kunskap Målet med verksamheten Ny kunskap är att bygga upp ny kunskap i syfte att stärka samhällets krisberedskap. Inom området skall KBM genomföra analyser och beställa forskning och studier vars resultat skall utgöra ett ändamålsenligt underlag för åtgärder för att stärka samhällets krisberedskap. KBM skall också utveckla metoder och metodik som skall ligga till grund för krishanteringssystemets aktörers arbete med att förbättra krisberedskapen. KBM skall bedriva forskning och studier i syfte att skapa en sektorsövergripande överblick på både kort och lång sikt. I detta arbete ingår att identifiera, förstå och bidra till utvecklingen av kunskap om sådana händelser, omständigheter och trender som har betydelse för utvecklingen av krisberedskapen såsom hot, risker och sårbarheter som uppstår i samhället som en följd av den tekniska, ekonomiska, politiska och sociala utvecklingen och som inte är av sektorsspecifik karaktär. KBM skall i aktiv samverkan med olika aktörer i krishanteringssystemet och i näringslivet identifiera behov av underlag samt sprida detta till berörda aktörer. Forskningsmedlen föreslås ökas med 5 mnkr/år under 2005 och 2006 och med ytterligare 5 mnkr/år fr.o.m Ökning skall bl.a. finansiera ökade satsningar på tematiska forskningsinsatser inom specifika områden, studier samt åtgärder för att öka spridningen av resultaten av genomförd forskning och studier. Genom omvärldsbevakning och omvärldsanalys skall KBM uppnå kunskap och förståelse om villkor och omständigheter som följer av omvärldsutvecklingen och som är av betydelse för samhällets krishanteringsförmåga. Dessutom skall KBM med kort varsel kunna ta fram beslutsunderlag för interna och externa intressenter. KBM skall genomföra två fördjupade genomgångar per år. Resultatet från genomgångarna och omvärldsanalysen skall kopplas till arbetet med planeringsinriktning och planeringsunderlag. Under 2005 planerar KBM att genomföra en kartläggning och analys av beroendeförhållanden i samhällsviktiga funktioner och tjänster. Kartläggningen av dessa beroendeförhållanden skall föregås av en förstudie under 2004 där bl.a. frågor om metod, detaljeringsnivå, koppling till pågående projekt, deltagande från andra aktörer och internationella erfarenheter av liknande projekt skall klargöras. KBM skall utveckla metodik för kriskommunikation, ledning och samverkan samt risk- och sårbarhetsanalyser. Syftet är att utveckla förmågan hos myndigheter, landsting och kommuner att förebygga och hantera kriser på lokal, regional och nationell nivå I en omvärld där hoten mot samhället är både svåra att definiera och förutse uppstår behov av kunskap inom området krisberedskap. Det handlar naturligtvis om kunskap för att bedöma hot, mäta sårbarheter i vårt allt mer komplexa samhälle och bedöma samhällets förmåga att hantera kriser när de uppstår, men det handlar också om kunskap för att utveckla metoder både för att systematisera krisberedskaps- 6 budgetunderlag

8 arbetet och för att förbättra t.ex. förmågan att leda och samverka i kris. Den nya kunskap som skapas genom KBM:s arbete med omvärldsanalys, metodutveckling, studier och forskning är ett viktig för utvecklingen av den svenska krisberedskapen. Den ambitionsökning som redovisas i detta budgetunderlag bygger på detta resonemang. Samordning och samverkan Målet med verksamheten samordning och samverkan är att tillsammans med andra aktörer i krishanteringssystemet minska samhällets sårbarhet och förbättra förmågan att hantera kriser. Inom området skall KBM fortsätta att utveckla planeringsprocessen så att åtgärder genomförs som minskar samhällets sårbarhet och förbättrar förmågan att hantera kriser. KBM skall även initiera samverkan mellan olika aktörer, t.ex. mellan offentlig sektor och näringsliv samt mellan expertorgan inom NBC-området, som leder till att samhällets sårbarhet minskas och förmågan att hantera kriser förbättras. Planeringsprocessen skall fortsatt utvecklas under perioden så att krisberedskapen stärks på ett resurseffektivt sätt. Det skall finnas en tydlig spårbarhet mellan förslagen i planeringsinriktning och planeringsunderlag samt den kunskap som framkommer i den årliga uppföljningen, de fördjupade genomgångarna och i resultatet från risk- och sårbarhetsanalyserna samt myndighetens forsknings- och omvärldsanalysarbete. En viktig del i myndighetens utvecklingsarbete inom detta område är det underlagsarbete som sker inför totalförsvarspropositionen 2004 och krisberedskapspropositionen Ett viktigt arbete är att utveckla det bilaterala samarbetet med de nordiska och baltiska länderna liksom länder med en intressant krishanteringsstruktur, t.ex. Storbritannien, Nederländerna, Slovenien och Kanada samt att vara delaktiga i sådant EU- och Nato/PFFsamarbete som är relevant med hänsyn till KBM:s verksamhetsområde. KBM skall verka för ökad samverkan och samordning mellan samverkansområdena då det gäller beredskapen mot nukleära, biologiska och kemiska hot. Myndigheten kommer fortlöpande att utveckla arbetsformerna rörande NBC-frågor och under 2004 kommer bl.a. en inriktning för NBC-beredskapen att utarbetas. Utvecklingsuppdrag kommer bl.a. att läggas ut på Totalförsvarets skyddscentrum och på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). KBM skall skapa en gemensam beredskapsstruktur för att kunna möta avsiktliga och oavsiktliga NBC-händelser och arbeta med att förebygga NBC-händelser genom att stärka förmågan till gemensam planering och identifiera brister i samhällets krishanteringsstruktur. Härvid är det också viktigt att skapa en bättre samordning och informationsspridning mellan svenska NBC-aktörer gällande de internationella NBC-initiativen inom EU, Nato/PFF och andra internationella organ och organisationer. KBM skall fortsätta att utveckla samverkan med näringslivet, bl.a. genom det näringslivsråd som etablerats under Samarbetet mellan offentlig sektor och näringsliv skall bli en integrerad del av KBM:s verksamhet och skall bl.a. ske inom ramen för arbetet med planeringsprocessen inom respektive samverkansområde och med de geografiskt områdesansvariga. Under budgetunderlagsperioden skall särskild vikt läggas på att denna samverkan leder till konkreta åtgärder som ger positiva resultat för krisberedskapen i samhället. Krishantering Målet med verksamheten krishantering är att utveckla krisberedskapsarbetet och stärka krishanteringsförmågan inom krishanteringssystemet på lokal, regional och nationell nivå. KBM skall stödja berörda aktörer på lokal, regional och central nivå så att kunskapen och kompetensen inom området krisberedskap är tillräcklig i förhållande till aktörernas roller och så att de har tekniska förutsättningar att för att kunna leda och samverka i kris. KBM skall också ha en god förmåga att kunna stödja ansvariga offentliga aktörer vid en kris. Även de frivilliga försvarsorganisationerna och trossamfunden skall vid behov kunna göra insatser vid krishantering. KBM skall fortsatt arbeta med kunskapsförmedling genom seminarier, utbildning och övningar. Detta avser både utbildningar och övningar i egen regi, lämnat stöd till andra organisationer och köpta utbildningsplatser vid t.ex. Försvarshögskolan (FHS). Under 2005 kommer inte KBM att genomföra någon egen större övning då mycket tid kommer att läggas på övningen Barents Rescue som genomförs i Norge. Istället har KBM påbörjat planeringen för en större konferens för aktörer i krishanteringssystemet vilken avses genomföras de år då KBM ej genomför någon större övning i egen regi. Under 2006 planeras en internationell samverkansövning att genomföras. KBM skall fortsätta att stödja kommunerna i arbetet med att öka deras tekniska ledningsförmåga. KBM skall bl.a. lämna bidrag för att finansiera delar av kostnaderna för olika typer av förstärkningsåtgärder som reservkraft till kommunhus (motsvarande), anskaffning av radiosamband, utbyggnad av telefonväxlar och redundans vad avser teleoch datakommunikation. KBM föreslog i budgetunderlaget för perioden att anslaget skulle ökas från 25 mnkr/år till 30 mnkr/år fr.o.m för att svara upp mot dels ett uppdämt behov och dels ett ökat intresse av stöd från kommunerna, bl.a. i samband med att lagen (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting börjatgälla. Med anledning av den rådande konjunkturläge bedömer dock KBM att denna ökning är aktuell först fr.o.m Den tekniska ledningsförmågan vid de regionala ledningsplasterna skall vidmakthållas. KBM skall förvalta de regionala ledningsplatserna i syfte att säkerställa funktiobudgetunderlag

9 nalitet i det fall ledningsplatserna tas i operativ drift. Viss utveckling och anpassning av nuvarande ledningsplatser kommer att behöva göras, t.ex. avseende teleförbindelser till och från länsstyrelsen, åtgärder i fastigheten (t.ex. i serverrum) och viss utbyggnad av reservkraft. KBM skall också genomföra tele- och nätsäkerhetsanalyser. Sådana analyser skall under perioden genomföras inom samtliga regioner och omfatta läget inom hela länet utgående från länsstyrelsernas samordningsroll. KBM skall under budgetunderlagsperioden även utveckla stödet till centrala myndigheter avseende teknisk ledningsförmåga. KBM skall t.ex. kunna bidra vid utredningar, kravspecifikationer, offertutvärderingar m.m. i samband med tekniska åtgärder såsom anordnande av ledningsplatser och tillhörande frågor. KBM skall utveckla och vidmakthålla signalskyddsverksamheten inom krishanteringssystemet och det civila försvaret. I detta ingår bl.a. förvaltning och underhåll av signalskyddsmateriel. KBM har även ansvar för att civila signalskyddschefer, systemoperatörer och användare av signalskyddssystem har föreskriven grundutbildning. Viss nyanskaffning av signalskyddsmateriel kommer att behövas för att upprätthålla den förmåga som är fastställd. Anskaffning av nytt mobilt krypto är planerad till Det nya mobila kryptot bygger på att även vanliga mobiltelefoner skall kunna användas för krypterat samband vilket kommer att underlätta användandet jämfört med dagens system. Inom signalskyddsområdet pågår en utredning som skall lägga fram ett förslag under Utredningens förslag kan komma att påverka myndighetens arbete. KBM har dessutom ambitionen att öka telesäkerheten hos länsstyrelserna och vissa centrala civila myndigheter. KBM skall bl.a. samordna anslutningarna till Försvarets telenät (FTN) vilka främst kommer att ske på lokal och central nivå efter genomförda behovsanalyser. Utbyggnaden av RAKEL-systemet kommer härvid särskilt att behöva beaktas. Området totalförsvarsinformation består idag till huvudsak av bidrag till undomsprojektet Lumpen och till hemsidan KBM:s åtagande inom dessa verksamheter bedöms minskas under de kommande åren till förmån för myndighetsgemensam krisberedskapsinformation. KBM skall sammanhålla övriga myndigheters uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna inom civilt försvar och svåra påfrestningar på samhället i fred. Tidigare års nivå föreslås bibehållas. Enligt KBM:s regleringsbrev för 2004 skall myndigheten fortsätta att samordna projekt som de frivilliga försvarsorganisationerna genomför i länder i östra Europa. KBM avser att under 2004 genomföra en fördjupad analys av den verksamhet som bedrivits inom ramen för detta regleringsbrevsuppdrag. KBM föreslår dock att nuvarande ekonomiska nivå prolongeras. Detta gäller också KBM:s finansiering av utbildningsstöd vid Baltic Defence College. Fr.o.m har KBM det administrativa ansvaret för Civilpliktsrådet. Kostnadsberäkningen i detta budgetunderlag baseras på nuvarande omfattning. Utöver kostnaderna för rådet betalar KBM även kostnader för PLIS till Pliktverket och för auditörer. Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Ny kunskap Samordning samverkan Krishantering varav tekniskt stöd varav kunskapsuppbyggnad varav uppdrag frivilliga försvarsorg Summa budgetunderlag

10 Övrig verksamhet inom ansvarsområdet Utöver egen verksamhet inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Områdesvis samordning, samverkan och information skall KBM finansiera beredskapsåtgärder vid övriga samverkansansvariga myndigheter och vid kommunerna. Nedan redovisas en kortfattad sammanställning av planerad verksamhet inom respektive samverkansområde och myndighet. En utförligare beskrivning av planerad verksamhet vid dessa myndigheter redovisas i Samhällets krisberedskap 2005 Planeringsunderlag. KBM har i detta budgetunderlag i huvudsak prolongerat 2005 års medelsnivå per samverkansområde för åren bidrag till verksamhet inom samverkansområde Teknisk infrastruktur Affärsverket svenska kraftnät skall fortsätta arbetet med att införa det gemensamma kommunikationssystemet Mobitex för produktions- och nätbolagen som ingår i elsamverkansorganisationen. Utöver detta får Affärsverket svenska kraftnät bidrag för förmånsmedel för civilpliktiga. Elsäkerhetsverket skall under 2005 genomföra ett projekt om säkerhet och hållbarhet i kablar och annan teknisk utrustning som ingår i den tekniska infrastrukturen för elförsörjningen. Livsmedelsverket skall under år 2005 bl.a. påbörja uppbyggnaden av en stödgrupp för hantering av allvarliga och utdragna kriser inom området dricksvattenproduktion. Post- och telestyrelsen (PTS) skall vidta åtgärder för att öka säkerheten i de elektroniska kommunikationssystemen i syfte att minska beroendet i förhållande till elsystemet och öka säkerheten och robustheten vid extrema situationer. PTSskall även bedriva verksamhet inom informationssäkerhetsområdet, framförallt vad gäller IT-incidenthantering. Statens energimyndighet skall bl.a. arbeta med att utveckla förmågan att klara elavbrott och elbrist på alla nivåer i samhället, samt skapa en samlad bild av och ta fram en nationell strategi för mobil och stationär reservkraft inom alla samhällssektorer. Försvarets radioanstalt skall bedriva verksamhet inom informationssäkerhetsområdet, framförallt bygga upp en teknikkompetens. Bidragen till Försvarets materielverk skall finansiera kostnaderna för myndighetens verksamhet inom informationssäkerhetsområdet, vilket framförallt omfattar en certifierings- och evalueringsfunktion. Statens fastighetsverk skall fortsätta att genomföra investeringar i etermedia. Styrelsen för psykologiskt försvar skall genomföra studier samt ge ekonomiskt stöd till SVT för beredskapsinvesteringar. Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Samverkansområde Teknisk infrastruktur Bidrag till övriga samverkansansvariga myndigheter varav Affärsverket svenska kraftnät varav Elsäkerhetsverket varav Livsmedelsverket varav Post- och telestyrelsen varav Statens energimyndighet varav Försvarets radioanstalt varav Försvarets materielverk varav Statens fastighetsverk varav Styrelsen för psykologiskt försvar Summa budgetunderlag

11 bidrag till verksamhet inom samverkansområde Transporter Banverket skall bl.a. genomföra regionala och centrala risk- och sårbarhetsanalyser för att minska sårbarheterna i järnvägssektorn samt genomföra ombyggnader av reservkraftsaggregat och tekniska investeringar för att begränsa kritiska sårbarheter. Luftfartsverket skall bl.a. förbättra flygtrafikledningssystemet, ledningscentraler och förmågan att kunna genomföra fjärrsjuktransporter. Luftfartsverket skall också genomföra samverkan med näringslivet, utbildning och övning samt investera i reservalternativ för el- och telekommunikationer. Sjöfartsverket skall bl.a. vidta åtgärder för att skapa reservalternativ för ordinarie el- och telekommunikationer, samt för att förbättra förmågan att analysera hot och risker. Vägverket skall bl.a. investera i reservbroar och kringutrustning. Vägverket skall också genomföra regional och central samverkan samt utbildning och övning av krisorganisationerna. Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Samverkansområde Transporter Bidrag till samverkansansvariga myndigheter varav Banverket varav Luftfartsverket varav Sjöfartsverket varav Vägverket Summa bidrag till verksamhet inom samverkansområde Spridning av farliga ämnen Livsmedelsverket skall vidta åtgärder för att minska risken för störning i försörjningen av dricksvatten. Livsmedelsverketskall bl.a. lämna stöd till kommunerna för att utveckla nödvändig robusthet och förmåga att hantera störningar som kan inträffa i vatten- och livsmedelsförsörjningen. Rikspolisstyrelsen skall stärka sin förmåga att genomföra insatser i samband med NBC-händelser. Polisen skall bl.a. genomföra utbildning och övning inom NBC-området på både grund- och specialistnivå samt delta i gemensamma utbildnings- och övningsinsatser för operativt ansvariga aktörer. Smittskyddsinstitutet skall säkerställa att tillgången på experter och teknisk utrustning för t.ex. laboratorieanalys finns tillgänglig för att tidigt upptäcka och förutsäga spridning av smittor i samhället. Socialstyrelsen skall bl.a. vidta åtgärder för att hälsooch sjukvården skall förbättra förmågan att omhänderta skadade efter en NBC-händelse. De åtgärder som Socialstyrelsen skall vidta är bl.a. investeringar i medicinsk utrustning, utbildningar inom NBC-området samt utveckling och vidmakthållande av en kunskapsbas inom NBC-området. Statens jordbruksverk skall bl.a. utveckla samordningen och samverkan med berörda aktörer för att bättre kunna hantera större utbrott av smittsamma djursjukdomar, oavsett spridningsorsak. Statens räddningsverk skall bygga upp kunskap för att stärka den fredstida räddningstjänstens förmåga i samband med NBC-händelser, främst i storstäderna. Räddningsverket skall bl.a. investera i materiel samt genomföra utbildning och övning av t.ex. civilpliktiga sanerare. Statens strålskyddsinstitut skall under år 2005 förbättra den långsiktiga kompetensförsörjningen och utveckla övningsmetodik inom NBC-området. Investeringar i utrustning för indikering, analys och prognoser skall också, bl.a. i samverkan med Tullverket, genomföras. Statens veterinärmedicinska anstalt skall bl.a. bedriva forskning och övning kring bioterrorism och avsiktlig spridning av mikroorganismer i livsmedel och vatten. Fortsatt drift av säkerhetslaboratorium för diagnostik av djursjukdomar i animaliskt material planeras också i samverkan med Livsmedelsverket. Tullverkets förmåga att indikera och detektera kemiska, radiologiska och nukleära substanser i samband med gränskontroll skall stärkas. Tullverket skall därför genomföra utbildning och övning av vissa personalkategorier inom NBC-området. Under perioden förstärks Tullverket med mobila N-detektorer som köps in av Statens strålskyddsinstitut och placeras hos Tullen. 10 budgetunderlag

12 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Samverkansområde Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Bidrag till samverkansansvariga myndigheter varav Livsmedelsverket varav Rikspolisstyrelsen varav Smittskyddsinstitutet varav Socialstyrelsen varav Statens jordbruksverk varav Statens räddningsverk varav Statens strålskyddsinstitut varav Statens veterinärmedicinska anstalt varav Tullverket varav Totalförsvarets forskningsinstitut varav Statens kärnkraftsinspektion Summa bidrag till verksamhet inom samverkansområde Ekonomisk säkerhet Finansinspektionen skall vidta åtgärder för att minska sårbarheten och öka robustheten i betalningsväsendet och värdepappershandeln samt de samhällsviktiga transfereringssystemen. Finansinspektionen skall under år 2005 fortsätta arbetet med scenarioövningar, seminarier och utbildning i nära samverkan med de viktigare finansiella instituten. Finansinspektionen skall också investera i reservkraft för att förbättra sin egen förmåga till krishantering. Riksförsäkringsverket skall öka robustheten i de samhällsviktiga betalningssystemen genom utbildning och övning av krisledningsfunktionen samt genom investeringar i reservkraft och ledningsplatser. Skatteverket skall investeringar i reservkraft, utbilda och öva krisberedskapsorganisationen samt utföra omvärldsbevakning och samverkan. Statens energimyndighet skall genomföra ett antal informationsprojekt och informativa åtgärder, kontrollera och underhålla åtta mobila reservkraftsanläggningar som är installerade på oljedepåer för att minska sårbarheten vid elavbrott, samt tillse att internationella avtal om oljelagring uppfylls. Verket för näringslivsutveckling skall genomföra omvärldsanalys, samverkan och utredningsverksamhet samt utbildning av en krisledningsorganisation. Samverkansområde Ekonomisk säkerhet Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Bidrag till samverkansansvariga myndigheter varav Finansinspektionen varav Riksförsäkringsverket varav Skatteverket varav Statens energimyndighet varav Verket för näringslivsutveckling varav Ekonomistyrningsverket Summa budgetunderlag

13 bidrag till verksamhet inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information KBM föreslår att bidragen till länsstyrelserna för att stärka krishanteringsförmågan på regional nivå skall uppgå till 40 mnkr/år. Dessa medel skall bl.a. användas till att utveckla en funktion med vakthavande beslutsfattare, utveckla samverkansformer, bedriva utbildnings- och övningsverksamhet, lämna stöd till kommunerna i deras roll i krishanteringssystemet, risk- och sårbarhetsanalysarbete samt vidta förberedelser för samverkan över länsgränserna i en krissituation. Storleken på bidraget till GotSam är osäkert då projektet är fördröjt och det fortfarande finns flera oklarheter, t.ex. lokalisering för försöksverksamheten. KBM har i ett särskilt regleringsbrevsuppdrag påpekat att det erfordras en översyn av ekonomi och tidplan för försöksverksamheten. KBM föreslår, i enlighet med underlag från projektet, att 7 mnkr/år tilldelas för samt 1 mnkr för Under 2003 slutfördes förhandlingarna med Kommunförbundet om förutsättningar och nivåer för den ersättning som skall utbetalas till kommunerna för planering av verksamhet vid höjd beredskap och svåra påfrestningar på samhället i fred. Förhandlingarna ledde till att man i stort var överens om den verksamhet som kommunerna skall ansvara för och om hur fördelningen av ersättningarna skall hanteras, dock blev man inte överens om totalbeloppet. KBM föreslår att 200 mnkr/år t.v. avsätts för ersättningar till kommunerna. Ekonomistyrningsverket skall investera i en dubblering av ekonomiredovisningssystemet Hermes i syfte att minska sårbarheten i detta system. Lantmäteriverket skall genomföra ett antal utvecklingsoch övningsprojekt för att öka tillängligheten och bredda den möjliga användningen av geografisk information. Statistiska centralbyrån skall genomföra en djupare uppföljning samt vidta robusthetshöjande åtgärder till följd av den risk- och sårbarhetsanalys som genomförts under Styrelsen för psykologiskt försvar skall genomföra omvärldsanalys och studier i syfte att öka kunskapen inom medieberedskapsområdet. Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Bidrag till länsstyrelserna Bidrag till Gotsam Bidrag till kommunerna Bidrag till övriga samverkansansvariga myndigheter varav Ekonomistyrningsverket varav Lantmäteriverket varav Statistiska centralbyrån varav Styrelsen för psykologiskt försvar varav Statens fastighetsverk Summa budgetunderlag

14 bidrag till verksamhet inom samverkansområde Skydd, undsättning och vård Luftfartsverket skall genomföra samverkansutbildningar och övningar för flygande räddningsenheter från olika myndigheter för att kunna säkerställa effektiviteten och säkerheten vid evakueringar under extrema händelser och svåra påfrestningar på samhället i fred eller höjd beredskap. Migrationsverket skall anordna fem regionala konferenser med deltagare från länsstyrelser, kommuner, landsting, polis och Migrationsverket i syfte att etablera samverkan och kontaktytor på regional nivå. Rikspolisstyrelsen (RPS) skall bl.a. grund- och kompletteringsutbilda den särskilda beredskapspolisen samt genomföra ledarskapsutbildning för yrkespoliser vilka uttagits som avdelningschef eller gruppchef för den särskilda beredskapspolisen. RPS skall också fortsätta att komplettera och förnya utrustningen till beredskapspolisen. Sjöfartsverket skall genomföra en tilläggsutbildning för operativ krisledning i syfte att utveckla och fördjupa denna utbildning så att de som utbildats skall kunna agera även vid svåra påfrestningar, såsom vid massflyktsituationer, terroristattacker mot fartyg och stöd till andra länder vid svåra olyckor till havs. Socialstyrelsen skall bl.a. lämna bidrag till landsting för investeringar avseende reservel, -värme och vatten samt för installation av Swede-anpassad kommunikationsutrustning i ambulanser. Socialstyrelsen skall också genomföra och lämna bidrag till utbildningar inom det katastrofmedicinska området samt bidra till kunskapsuppbyggnad inom området. Statens räddningsverk skall bl.a. utveckla den gemensamma ledningsförmågan, investera i materiel och utrustning för att genomföra större räddningsinsatser och för varning, samt fortsätta att utbilda civilpliktiga räddningsmän och ammunitionsröjare för att under höjd beredskap kunna utföra krigsräddningstjänst. Statens strålskyddsinstitut skall genomföra investeringar i utrustning och programvara till mobila spektrometrar och uppföljande utbildning i kommuner för att inte kunskaperna om strålningsmätningar och strålskydd skall försämras. Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Samverkansområde Skydd, undsättning och vård Bidrag till samverkansansvariga myndigheter varav Luftfartsverket varav Migrationsverket varav Rikspolisstyrelsen varav Sjöfartsverket varav Socialstyrelsen varav Statens räddningsverk varav Statens strålskyddsinstitut varav Tullverket varav Kustbevakningen varav Regeringskansliet Summa budgetunderlag

15 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer (anslag 6:10) KBM och Försvarsmakten skall fördela organisationsstöd till de frivilliga försvarsorganisationerna. Organisationsstödet skall användas för ledning och administration, försvarsupplysning, rekrytering, ungdomsverksamhet och funktionärsutbildning. Fördelningen av organisationsstödet sker enligt en mall framtagen i samarbete med Försvarsmakten och grundar sig på antalet medlemmar och ett antal andra faktorer som förändras över tiden. Dessa faktorer påverkar även hur mycket av organisationsstödet som KBM respektive Försvarsmakten skall fördela till de frivilliga försvarsorganisationerna. Det är därför svårt att göra någon mer exakt bedömning av hur mycket av anslaget som kommer att fördelas av respektive myndighet. KBM bedömer att myndighetens del av det totala anslaget kommer att ligga mellan 22 och 28 mnkr/år under budgetunderlagsperioden. En av de faktorer som utgör grund för fördelningen är särskilt riktad ungdomsverksamhet. Med anledning av detta har flera organisationer anmält att de kommer att satsa på ungdomsverksamhet. För att möta detta fordras att anslaget räknas upp med uppskattningsvis 2-3 mnkr/år. Vidare föreslås att anslaget prisuppräknas då detta inte skett sedan Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag 6:10 6:10 anslagspost 2 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer Summa budgetunderlag

16 RAKEL KBM ansvarar för anskaffning, utbyggnad, anslutning samt drift och underhåll av det gemensamma radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet (RAKEL). Den plan och de kalkyler som ligger till grund för denna verksamhet baseras på det underlag som kommittén Radiokommunikation för effektiv ledning redovisat. Kalkylerna är dock osäkra då upphandlingen av systemet ännu ej har avslutats. Under 2004 skall systemet vara utbyggt i etapp 1, omfattande Skåne, Kalmar och Blekinge. KBM ansvarar sålunda för drift och underhåll av systemet i dessa län fr.o.m Under 2005 genomförs utbyggnaden i etapp 2, omfattande Kronoberg, Stockholm, Uppsala, Södermanland, Gävleborg och Västmanland. Därutöver påbörjas utbyggnaden i etapp 3, omfattande Halland och Västra Götaland vilket skall vara klart under Under 2006 påbörjas utbyggnaden i etapp 4, omfattande Östergötland, Jönköping och Västernorrland. Etapp 4 skall vara klar 2007 då också utbyggnaden av etapp 5, omfattande Örebro, Värmland och Dalarna, genomförs och etapp 6, omfattande Jämtland och Västerbotten, påbörjas. Ursprungligen skulle utbyggnaden i Kronobergs län ha skett i etapp 4 men har nu tidigarelagts till etapp 2 vilket innebär ett ökat anslagsbehov under 2005 om 53 mnkr. Denna tidigareläggning skall finansieras av Rikspolisstyrelsen (RPS) genom att 53 mnkr förs från RPS anslag till KBM under KBM har ej räknat med avkastningsplikt på de anslagsfinansierade investeringarna i infrastruktur men att driftskostnaderna skall anslagsfinansieras med 50 procent 2005 respektive 37 procent Detta gäller dock ej driftskostnader som föranletts av tidigareläggningen av Kronoberg, vilka skall betalas av användarna alternativt av RPS. Anslag 37:6 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Investeringar infrastruktur varav anslag varav lån Avskrivningar Ränta på lån Övriga drifts och förvaltningskostnader Fördelade personalkostnader (från 6:3) Summa kostnader Anslagsfinansiering Avgiftsintäkter Resultat Summa anslagsbehov anslag 37: budgetunderlag

17 Förslag till verksamhetens finansiering Översikt över verksamhetens finansiering (tkr) Anslag Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat 6:3 Krisberedskapsmyndigheten :5 anslagspost Samverkansområde Teknisk infrastruktur :5 anslagspost Samverkansområde Transporter :5 anslagspost Samverkansområde Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen :5 anslagspost Samverkansområde Ekonomisk säkerhet :5 anslagspost Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information :5 anslagspost Samverkansområde Skydd, undsättning och vård :10 anslagspost 2 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer :6 anslagspost 1 Driftskostnader RAKEL :6 anslagspost 2 Investeringar RAKEL Avgiftsinkomster som disponeras: Drift och förvaltning av andras system Avgiftsinkomster som disponeras: RAKEL Totalt Avgiftsbelagd verksamhet Enligt KBM:s instruktion får myndigheten åta sig att mot avgift utveckla och förvalta tekniskt stöd åt andra myndigheter samt åt kommuner och landsting. Avgifternas storlek bestäms av myndigheten. Under 2004 kommer KBM att undersöka möjligheterna att förvalta tekniska system åt andra myndigheter, kommuner och landsting. De tekniska systemen som kan bli aktuella skall användas för ändamål som motsvarar myndighetens uppgift enligt 1 i instruktionen. Siffrorna är en uppskattning av den omfattning som kan bli aktuell under de kommande åren. Fr.o.m. den 1 februari 2004 ansvarar KBM även för anskaffning, utbyggnad, anslutning samt drift och underhåll av radiokommunikationssystemet RAKEL. Systemet skall på sikt bli helt avgiftsfinansierat men kommer fram t.o.m att delvis anslagsfinansieras. I takt med detta minskas KBM:s disponibla medel inom anslag 37:6. 16 budgetunderlag

18 Anslagssparande Anslag Anslagssparande Planerad utbetalning av anslagssparande 2003 (2004) 2003 under 2004 respektive perioden : Anslagssparandet från 2003 beror främst på att rekryteringen till myndigmyndighetens vakanta befattningar tagit längre tid än beräknat och att kompetensutveckling av personalen endast skett i begränsad omfattning. 6:5 Totalt: Anslagssparandet inom anslaget 6:5 Civilt försvar beror främst på att regeringens beslut om att begränsa KBM:s rätt att använda disponibla anslag genom s.k. limiter. - varav 6:5:1.1 (6:5:9) Post- och telestyrelsen (PTS) har redovisat ett behov av kunna nyttja anslagssparande från 2002 (anslag 6:21 ap1 dp1 som disponerades av PTS men som fördes över till KBM 2003) för att vidta åtgärder som stärker den elektroniska infrastrukturen och tillgodoser samhällets behov av elektroniska kommunikationer under höjd beredskap. - varav 6:5:2 (6:5:8) Inom anslagspost 2 (8) har Banverket redovisat att tkr för investeringar i reservelverk respektive ändlastkaj kommer att falla ut Luftfartsverkets FTN-anslutning i Växjö kommer också att falla ut 2004 och uppgår till tkr. Vägverket har under 2003 lagt en beställning på en vägbro som ej hann levereras under året. Vägverket har därför redovisat att tkr kommer att falla ut varav 6:5:3 (6:5:7) varav 6:5:4 (6:5:6) varav 6:5: Inom ap 5 kan del av anslagssparandet behövas för att finansiera kostnader för GotSam under kommande år. Detta beror dock på kommande beslut om projektets framtid. - varav 6:5:6 (6:5:4) Inom ap 6 (4) har Rikspolisstyrelsen redovisat att inköp av materiel om tkr kommer att falla ut 2004 budgetunderlag

19 Investeringar i anläggningstillgångar Nedan redovisas KBM:s planerade lånefinansierade respektive anslagsfinansierade investeringar i anläggningstillgångar. År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 Prognos/utfall Förslag Beräknat Beräknat IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investering i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldskontoret Beslutat / föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) Finansiering av räntor och amorteringar Utgiftsområde 6, anslag 6: Utgiftsområde 6, anslag 6: Avgiftsintäkter RAKEL KBM:s lånefinansierade anläggningstillgångar består främst av investeringar för förvaltningsändamål för vilka räntor och amorteringar belastar KBM:s förvaltningsanslag. Därutöver ingår sådana investeringar som är direkt föranledda av KBM:s verksamhet inom samverkansområdena men där undantag från lånefinansiering enligt 10 kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) ej är tillämpligt. Utöver ovan redovisade lån i Riksgäldskontoret har KBM övertagit ett antal finansiella leasingavtal från ÖCB vilka skall beaktas vid beräkning av föreslagen låneram. Fr.o.m skall investeringar i infrastrukturen för RAKEL lånefinansieras. Dessa investeringar uppgår 2007 till tkr och redovisas även i tabellen nedan. Kostnader för räntor och avskrivningar för dessa finansieras med avgiftsintäkter från RAKEL-användarna. Det är fortfarande oklart hur stort lånebehov som RAKEL föranleder utöver investeringar i infrastruktur. KBM föreslår därför att låneramen höjs till 60 mnkr/år under För investeringarna i infrastruktur för RAKEL föreslår KBM att låneramen utökas med ytterligare med 660 mnkr i samband med att investeringarna skall börja lånefinansieras budgetunderlag

20 Investeringplan för KBM:s anslagsfinansierade anläggningstillgångar (tkr) Investeringar objektvis Total Anskaffat Prognos Beräknat Beräknat Beräknat kostnad t.o.m. Telesäkerhetsåtgärder Signalskyddsutrustning RAKEL infrastruktur Summa investeringar Finansieringsform Lån Försäljningsinkomster Anslag Egna medel Övrigt Summa finansiering Utöver ovan redovisade anslagsfinansierade anläggningstillgångar lämnar KBM bidrag till kommunerna för investeringar i kommunala ledningsplatser och inom kommunalteknisk försörjning. KBM lämnar även bidrag till övriga samverkansansvariga myndigheters investeringar inom respektive samverkansområde. En sammanställning av dessa investeringar återfinns i Samhällets krisberedskap 2005 Planeringsunderlag. budgetunderlag

21 Räntekontokredit Föreslagen kredit på KBM:s räntekonto i Riksgäldskontoret är framräknad enligt en schablon motsvarande 10 procent av föreslaget anslagsbehov. För anslagen 6:5 och 6:10 används icke räntebelagt flöde (SCR) varför räntekontokredit ej behövs för dessa anslag. Investeringar i infrastruktur för RAKEL kommer också att finansieras med anslag via SCR t.o.m och därefter med lån i Riksgäldskontoret. Sker det förändring av detta behöver räntekontokrediten höjas med motsvarande 10 procent av aktuellt anslag. Driftskostnader för RAKEL kommer att finansieras med avgifter och till del även med anslag under 2005 och Avgiftsintäkter och kostnader för drift och förvaltning kommer att hanteras via räntekontot varför KBM föreslår en räntekontokredit för drift- och förvaltningskostnader även efter det att verksamheten är helt avgiftsfinansierad. Förslag till kredit på räntekontot (tkr) Anslagskredit på ramanslag Föreslagen anslagskredit på KBM:s ramanslag är framräknat enligt en schablon motsvarande 3 procent av föreslaget anslagsbehov. För RAKEL föreslås dock en anslagskredit på 10 procent. Motivet för detta är att kunna hantera förskjutningar i betalningsutfall över åren, främst vad avser investeringarna i infrastruktur. Förslag till anslagskredit på ramanslag (tkr) Anslag : : :10 Obetecknat Obetecknat Obetecknat 37: Totalt Anslag : :5 SCR SCR SCR 6:10 SCR SCR SCR 37:6 Drift :6 Invester. i infrastruktur SCR SCR SCR Totalt budgetunderlag