Delårsrapport. för budgetåret 2003

Transkript

1 Delårsrapport för budgetåret 2003

2

3 Sammanfattning av genomförd verksamhet Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har nu varit verksam i drygt ett år och det pågår fortfarande ett omfattande arbete med att etablera myndigheten. Denna fas skall dock vara avslutad i slutet av året då myndigheten skall vara fullt verksam inom alla områden. Etableringen berör både de interna arbetsprocesserna och samarbetet med externa aktörer. Myndigheten har under våren prioriterat arbetet med planeringssystemet, med att utveckla stödet till de geografiskt områdesansvariga aktörerna och med att utveckla metoder för risk- och sårbarhetsanalyser. Arbetet med att skapa ett fungerande planeringssystem har gått bra och arbetet inom samverksansområdena har inletts på ett bra sätt med syftet att kunna analysera beroendesamband, genomföra gemensam planering och samverka i ett helhetsperspektiv. Myndigheten har påbörjat arbetet med att ta fram en planeringsinriktning för Inom ramen för detta arbete skall KBM arbeta med att utveckla styrningen av verksamheten. Detta är ett viktigt led i att utveckla planeringsprocessen i syfte att skapa ett effektivt system som leder till att de resurser som KBM förfogar över utnyttjas på bästa sätt i förhållande till de mål som statsmakterna slagit fast. samverkansområde Teknisk infrastruktur Inom samverkansområdet Teknisk infrastruktur har grundförmågan förbättrats genom utbildning, rekommendationer för IT-säkerhet och etablering av ett informationssäkerhetsråd. Vidare har en uppbyggnad av IT-incidenthantering och metoder för evaluering och certifiering påbörjats. Bidrag har lämnats till kommunalteknisk försörjning och upprustning av gasturbiner. Testutrustning för ö-drift, dvs möjlighet att driva elnätet i delsystem, har anskaffats, utbildning av civilpliktiga har genomförts och arbetet inom HEL-projektet har fortsatt. Sammantaget innebär åtgärderna inom samverkansområdet att grundförmågan har förbättrats. samverkansområde Transporter Samverkansområdet Transporter har genomfört investeringar i och skapat robusthet för reservsystem och elförsörjningen inom Banverkets, Luftfartsverkets, Sjöfartsverkets och Vägverkets verksamhetsområden. Risk- och sårbarhetsanalyser har genomförts inom flera områden och investeringar har även gjorts i tele- och IT-system. Detta har lett till att grundförmågan inom samverkansområdet har förbättrats. samverkansområde Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Inom samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen har stöd lämnats till kommuner för att minska sårbarheten i dricksvattenförsörjningen. Utbildning och investeringar i utrustning har genomförts för att höja polisens kompetens inom NBC-området. Medel har satsats på kunskapscentra för mikrobiologisk, strålningsmedicinsk och katastroftoxikologisk beredskap liksom för att höja förmågan inom den nationella mät- och laboratorieberedskapen på N-området. Även inom C-området har utrustning anskaffats och planering för bidrag till mobila saneringsanläggningar påbörjats. Detta innebär sammantaget att grundförmågan inom samverkansområdet har förbättrats. samverkansområde Ekonomisk säkerhet Inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet har utbildning genomförts för att ge ökad möjlighet att motstå informationsoperationer och fysiska attacker inom bank-, värdepappers- och försäkringsmarknaden. En revision har genomförts av företag som beredskapslagrar olja. Arbetet med att skapa ett näringslivsnätverk inom den industriella försörjningen har påbörjats. Sammantaget har grundförmågan inom samverkansområdet förbättrats genom vidtagna åtgärder. samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Inom samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information har KBM tillsatt ett råd för näringslivssamverkan och ett för NBC-frågor. Arbetet med att delårsrapport

4 utveckla ny kunskap inom krisberedskapsområdet har fortsatt i enlighet med den till regeringen inlämnade forskningsstrategin. Totalförsvarsgemensamt informationsarbete har genomförts liksom seminarier rörande anpassningsfrågor och fördjupning av omvärldsexemplen. KBM har vidare tecknat avsiktsförklaringar med trossamfund. Frivilligorganisationerna har genomfört utbildningar med bidrag från myndigheten. KBM har vidare haft kontakter med ett antal myndigheter i andra länder och har stött Regeringskansliet i det löpande Nato/PFF-arbetet. Arbetet med att stödja de geografiskt områdesansvariga har i första hand inriktats mot den regionala och den lokala nivån. KBM har genomfört och deltagit i ett stort antal seminarier, utbildningsdagar och konferenser inom området krisberedskap. Medel har betalats ut till landets kommuner och arbetet med att ta fram nya förutsättningar för statens stöd till kommunerna inom krisberedskapsområdet pågår. Det tekniska stödet till de områdesansvariga på lokal och regional nivå fortsätter att utvecklas. Förstärkningsåtgärder vid länsstyrelsernas ledningsplatser och beställningar av anslutningar till Försvarets telenät (FTN) har genomförts. Arbetet med att utveckla metoder för risk- och sårbarhetsanalyser pågår. När utvecklingen slutförts kommer metoderna att vara ett viktigt redskap för att kunna utveckla krisberedskapen. Sammantaget har verksamheten inom samverkansområdet lett till att grundförmågan har förbättrats. Ekonomisk prognos Totalt disponerar KBM drygt mnkr, inklusive anslagssparanden från tidigare år. Av detta avser mnkr bidrag till andra myndigheter och organisationer och 353 mnkr KBM:s egen verksamhet. I ändring av KBM:s regleringsbrev för budgetåret 2003 (Fö2003/1344/CIV) har det totalt disponibla beloppet begränsats vad avser möjligheten att använda disponibla medel under anslagen 6:3 Krisberedskapsmyndigheten, med drygt 7 mnkr och 6:5 Civilt försvar, med drygt 72 mnkr. Denna ändring innebar också att anslagskrediten för dessa anslag togs bort. KBM bedömer att prognosen totalt sett per anslag inryms inom dessa ramar. Viss osäkerhet råder dock, främst beroende på att Statens räddningsverk (SRV) redovisat ett merbehov om ca 42 mnkr för att täcka ökade kostnader för räddningscentraler vilka färdigställts tidigare än planerat. Dessutom råder det viss osäkerhet om de samverkansansvariga myndigheternas behov av att nyttja anslagssparanden från tidigare år vilka i så fall måste tas inom de limiterade beloppen. KBM:s slutsats Sammantaget har verksamheten under det första halvåret lett till att grundförmågan att motstå ett väpnat angrepp och svåra påfrestningar på samhället i fred har förbättrats. samverkansområde Skydd, undsättning och vård Inom samverkansområdet Skydd, undsättning och vård har Rikspolisstyrelsen påbörjat anskaffningen av ny sambandsutrustning. Ett antal räddningscentrals- och sambandsprojekt pågår inom räddningstjänstområdet. Utbildning av civilpliktiga har genomförts och installation av ett nytt manöversystem för utomhusvarning pågår. När det gäller Socialstyrelsens beredskapslagring har under halvåret inköp, avveckling och destruktion genomförts. En stor del av det som genomförs inom samverkansområdet kommer att få effekt först under andra halvåret Förmågan har emellertid förbättrats genom de vidtagna åtgärderna. 2 delårsrapport 2003

5 Resultatredovisning Civilt försvar och svåra påfrestningar Verksamheten inom samverkansområdena har under första halvåret i huvudsak genomförts i enlighet med förslagen i Överstyrelsen för civil beredskaps (ÖCB) reviderade Planeringsunderlag för det civila försvaret 2003 samt de förslag som utarbetades av den särskilda arbetsgruppen NBC inom Regeringskansliet. Fr.o.m disponerar KBM huvuddelen av anslag 6:5 Civilt försvar. Anslaget skall dels finansiera KBM:s egna beredskapsåtgärder inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Områdesvis samordning, samverkan och information och dels finansiera de bidrag som KBM utbetalar till andra organisationer för beredskapsåtgärder inom respektive samverkansområde. Under första halvåret har KBM utbetalt medel för perioden januari t.o.m. april till huvuddelen av de samverkansansvariga myndigheterna. Utbetalningarna till länsstyrelserna och kommunerna har avsett hela första halvåret. Nedan redovisas en kortfattad beskrivning av genomförd verksamhet inom respektive samverkansområde under första halvåret. samverkansområde Teknisk infrastruktur KBM:s Informationssäkerhetsarbete Under första halvåret har KBM utformat rekommendationer för IT-säkerhet mot bakgrund av det nya krishanteringssystemet. Myndigheten har under perioden lämnat stöd till samtliga länsstyrelser, ett sextiotal kommuner och några landsting i deras arbete med att utforma IT-säkerhetspolicy, styrande dokument, instruktioner m.m. KBM har under våren organiserat arbetet med informationssäkerhetsfrågorna på myndigheten. Som ett resultat av detta arbete bildades den 1 maj 2003 en ny enhet; informationssäkerhetsenheten. Ett informationssäkerhetsråd med ledamöter från ett antal berörda myndigheter och representanter för näringslivet inrättades den 6 mars Rådets uppgifter är att biträda KBM genom att informera om utvecklingstrender, lämna förslag och synpunkter vad gäller inriktning, prioritering och genomförande av arbetet samt föra ut information om KBM:s arbete inom informationssäkerhetsområdet. Vidare har samverkan genomförts inom den s.k. fyrklövern: KBM Post och telestyrelsen (PTS) Försvarets radioanstalt (FRA) Försvarets materielverk (FMV). Ekonomiskt utfall samverkansområde Teknisk infrastruktur Anslags- Resultat- Resultat belastning påverkande poster (kostnad) Krisberedskapsmyndigheten: varav informationssäkerhet varav kommunalteknisk försörjning Bidrag till samverkansansvariga myndigheter: varav Affärsverket svenska kraftnät varav Statens energimyndighet varav Försvarets radioanstalt varav Post- och telestyrelsen varav Försvarets materielverk Totalt samverkansområde Teknisk infrastruktur Varav anslag 6:5:1.1 Teknisk infrastruktur delårsrapport

6 Kommunalteknisk försörjning KBM har lämnat bidrag till kommuner för att förbättra robustheten i den kommunaltekniska försörjningen. Verksamheten bedrivs enligt plan och de kommuner som fått bidrag under första halvåret är: Herrljunga, Umeå, Ulricehamn, Sunne, Nykvarn, Rättvik, Leksand, Lysekil, Norrköping, Växjö och Kumla. Försvarets materielverk har påbörjat arbetet med att bygga upp sin verksamhet avseende evaluering och certifiering inom informationssäkerhetsområdet. Sammantaget bedömer KBM att genomförd verksamhet inom samverkansområdet har medfört att grundfömågan att motstå väpnat angrepp och svåra påfrestningar på samhället i fred har förbättrats. Bidrag till samverkansansvariga myndigheter Inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde har bidrag lämnats till upprustning och bibehållande av gasturbiner för beredskapsändamål. Affärsverket har även genomfört utbildning av civilpliktiga och utbetalat förmånsmedel till dessa. Därutöver har byggnation av ett beredskapsförråd för inventarier till mobila reparationsstyrkor påbörjats. Testutrustning för ö-drift har anskaffats och krisledningsutbildning har genomförts med personal från energiföretag. Statens energimyndighet har fortsatt arbetet med HEL-projektet och genomfört samverkan med Civilförsvarsförbundet. Försvarets radioanstalt har under första halvåret 2003 använt medel ur anslag 6:5 till i huvudsak två ändamål: personal och lokaler. Halvåret har präglats av planering och etablering av verksamheten för att utgöra en teknisk kompetens inom informationssäkerhetsområdet. Befintlig personal har inlett en omställning för att kunna svara upp mot de nya kraven. Samtidigt har flera nyrekryteringar genomförts, bl.a. en chef och ett tiotal nya medarbetare. Expansionen har också medfört att FRA har behövt skaffa nya lokaler. För detta ändamål har myndigheten låtit ställa upp en kontorspaviljong som en tillfällig lösning. FRA har under våren genomfört omfattande kompetensutveckling av den egna personalen. Post- och telestyrelsens verksamhet har främst varit inriktad på uppbyggnad av myndighetens verksamhet inom IT-incidenthanteringsområdet. Rekrytering av personal har genomförts. samverkansområde Transporter Bidrag till samverkansansvariga myndigheter Inom Banverkets verksamhetsområde har bl.a. investeringar gjorts i förstärkningsåtgärder och reservsystem för elförsörjningen. Även investeringar i reservkraft har genomförts så att drift av signal- och telesystem i järnvägsanläggningar kan upprätthållas i erforderlig omfattning under störda förhållanden. För att öka robustheten i järnvägsanläggningar har åtgärder i bl.a. telesystem, anskaffning av reservkraft, samt åtgärder vid nybyggnation genomförts. Främst har tekniska åtgärder för att öka den centrala ledningsförmågan genomförts. Även skyddshöjande effekter har uppnåtts. Vidare har investeringar och reinvesteringar som syftar till att öka redundansen i teleoch IT-system genomförts. Dessutom har investeringar för Försvarsmaktens behov av transporter vid höjd beredskap, som ej kunnat hänskjutas till en anpassningsperiod, genomförts. Investeringar för att driftsätta en alternativ trafikledningscentral har också skett. Vidare har Banverket genomfört risk- och sårbarhetsanalyser inom sitt verksamhetsområde. Myndigheten har även följt upp och analyserat utvecklingen inom transportsektorn i allmänhet och järnvägssektorn i synnerhet. Dessutom har Banverket samordnat planeringsprocessen inom järnvägssektorn. En brostudie har genomförts, krisledningsstöd har anskaffats, driftsatts och övats, driftvärnet har utbildats och övats och Ekonomiskt utfall samverkansområde Transporter Anslags- Resultat- Resultat belastning påverkande poster (kostnad) Bidrag till samverkansansvariga myndigheter: varav Banverket varav Luftfartsverket varav Sjöfartsverket varav Vägverket Totalt samverkansområde Transporter Varav anslag 6:5:2 Transporter delårsrapport 2003

7 myndighetens anpassnings- och beredskapsplanering har kvalitetssäkras genom en spelövning. Inom den internationella verksamheten har man deltagit i NATO:s Planning Board for Inland Surface Transport (PBIST) och annan verksamhet inom ramen för PFF, internationell kursverksamhet inom CIMIC samt medverkat i arbetet med att utveckla en internationell transportledningsstab. Banverket har även avvecklat äldre beredskapsmateriel samt dess förråd. Inom Luftfartsverkets ansvarsområde har omfattande beredskapsåtgärder vidtagits för att öka robustheten inom flygtransportsektorn. Bl.a. har risk- och sårbarhetsanalyser genomförts för hela flygsektorn, och åtgärder för att minska flygsektorns sårbarhet mot störningar i och hot mot gränssättande system har vidtagits. Samhällsviktiga IT-system inom Luftfartsverket har certifierats enligt FA22 och metodstöd har lämnats till flygsektorns aktörer för att minska sårbarheten i IT-system och telefonisystem. Åtgärder för att förbättra redundansen hos flygkontrollcentralerna och åtgärder för att skapa redundans för tornfunktionerna på flygplatserna har vidtagits, skyddade ledningscentraler för kris- och krigsledning har moderniserats och anpassning har skett på flygplatser för användning av mobil ledningscentral. I samverkan med Försvarsmakten har Luftfartsverket utvecklat tekniska ledningssystem för transportflygledning. Informationsinsatser har genomförts för att beredskapshänsyn skall tas vid planering av ny infrastruktur inom flygsektorn. Beredskapsåtgärder har genomförts för att bibehålla handlingsfriheten avseende gränssättande förmågor för flyg- och helikopterunderhåll och skalskydd vid viktigare luftfartsanläggningar har kompletterats. Reservkraft för prioriterade verksamheter har anskaffats. Utvecklingen av det Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM) har fortsatt under Åtgärderna avser ombyggnation av två civila trafikflygplan till en flygande intensivvårdsavdelning. Flygplatsbrandmän och väktare på flygplatser har utbildats i C-skydd. Rekrytering till samt utbildning och övning av driftvärnet har skett under första halvåret. Metoder för att stödja kraftledningsreparationer och för strålskyddsmätning samt lokalisering av strålkällor med helikopter har utvecklats. Utbildning av civilpliktiga flygplatsbrandmän har skett. Även åtgärder för beredskapsplanering och säkerställande av kompetens för grundförmåga hos viktigare privata aktörer inom sektorn har vidtagits. Anpassningsplanering har påbörjats under Planering, styrning och resurser för säkerställande av ledningsförmåga samt utbildning och övning av denna har genomförts. Luftfartsverket har även deltagit i PFFsamarbetet. Inom Sjöfartsverkets verksamhetsområde har reservkraft anskaffats till regionala VTS-centraler (Vessel Traffic Systems), då de senaste årens teknikutveckling har inneburit en ökad sårbarhet i systemet. I övrigt har verksamheten koncentrerats till analyser, beredskapsplaner och uppföljning, samt samverkan med Försvarsmakten och andra aktörer. Driftvärnet har utbildats och övats. Vägverket har investerat i alternativa in- och utgångar för telekommunikation och reservkraft till prioriterade anläggningar. Man har även investerat i en reservbro Compact 200 med lanseringsutrustning samt utvecklat och anskaffat materiel för Compact 200 på flytande stöd. Eftersom den tunga trafiken blir allt tyngre, ställs ökade bärighetskrav på reservbroarna och befintliga reservbroar måste således förstärkas på olika sätt. Detta föranledde anskaffning av förstärkningar i form av ståldäck till Ponton 100-materielen som ingår i sats för reservfärjeläge. Personal ingående i reservbrogrupper har under tre veckor utbildats och övats i att bygga reservbro på flytande stöd (150 m). Vägverket har även bedrivit utveckling av metoder för risk- och sårbarhetsanalyser avseende landsvägstransportsektorn. Myndighetens handlingsberedskap på huvudkontoret och på regionkontoren har stärkts bl.a. genom krisledningsövningar, samverkansträffar och krishanteringsåtgärder. Planering för svåra påfrestningar och för höjd beredskap har skett. Myndigheten har även deltagit i arbetet inom PBIST. Sammantaget bedömer KBM att genomförd verksamhet inom samverkansområdet har medfört att grundfömågan att motstå väpnat angrepp och svåra påfrestningar på samhället i fred har förbättrats. samverkansområde Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Bidrag till samverkansansvariga myndigheter Livsmedelsverket har lämnat stöd till 34 kommuner så att dessa kan minska sårbarheten i dricksvattenförsörjningen. Två temadagar rörande säker dricksvattenförsörjning har också genomförts. Målgruppen för temadagarna var lokala tillsynsmyndigheter, dricksvattenproducenter, kommunala beredskapssamordnare, räddningschefer och säkerhetsskyddschefer. Rikspolisstyrelsens (RPS) målsättning under 2003 är att genom utbildning och utrustning höja polisens kompetens och förmåga på NBC-området. Målet är att alla poliser i operativ tjänst skall ha genomgått en särskild NBC-utbildning för att kunna lösa sina arbetsuppgifter även i NBCkontaminerad miljö. Under första halvåret 2003 har ca 40 av 60 resurspersoner utbildats. Dessa kommer att ansvara för att respektive myndighet i landet höjer kompetens och förmåga att hantera NBC-händelser. RPS har även påbörjat en särskild uppgiftsanknuten NBC-utbildning för bl.a. polisens piketstyrka. Socialstyrelsen har under första halvåret satsat på kunskapscentra för mikrobiologisk beredskap och för strålningsmedicin vid katastrofer. Under våren har medel även använts till det redan etablerade kunskapscentret för katadelårsrapport

8 Ekonomiskt utfall samverkansområde Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Anslags- Resultat- Resultat belastning påverkande poster (kostnad) Bidrag till samverkansansvariga myndigheter: varav Livsmedelsverket varav Rikspolisstyrelsen varav Socialstyrelsen varav Statens strålskyddsinstitut varav Statens räddningsverk varav Smittskyddsinstitutet Totalt samverkansområde Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämen Varav anslag 6:5:3 Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämen stroftoxikologi. Kostnader för kunskapscentra har framförallt använts för långsiktiga forskningsprojekt och utveckling av verksamhetens förmåga och uppgifter. Samverkansprojekt med Rikspolisstyrelsen, Landstingsförbundet, Smittskyddsinstitutet och Totalförsvarets forskningsinstitut har påbörjats och pågår. Dessa projekt har som huvudsyfte att genomföra förbättringar av NBC-beredskapen och KBM har deltagit aktivt. Socialstyrelsen har även påbörjat planerade åtgärder som syftar till att ge rådgivning och ekonomiskt bidrag till landstingen för fasta och mobila saneringsanläggningar samt för utbildning av sjukvårdspersonal inom NBC-området. Statens strålskyddsinstitut har under våren investerat medel i verksamhet som syftat till att höja och rusta upp den nationella mät- och laboratorieberedskapen på N-området. Arbetet påbörjades redan under 2002 och kommer att pågå fram till årsskiftet Statens räddningsverk har två stora poster som belastat samverkansområdet. Den ena är kostnader för C-specifik utrustning om 13,6 mnkr som främst avser räntor och avskrivningar. Den andra omfattar kostnader för civilpliktsutbildning av sanerare, inklusive kostnader för förmånsmedel till dessa, om 28 mnkr. Utbildningen pågår enligt plan och kommer även att omfatta andra halvåret Sammantaget bedömer KBM att genomförd verksamhet inom samverkansområdet har medfört att grundfömågan att motstå väpnat angrepp och svåra påfrestningar på samhället i fred har förbättrats. samverkansområde Ekonomisk säkerhet Bidrag till samverkansansvariga myndigheter Finansinspektionen har bl.a. genomfört seminarier och utbildningsinsatser inom bank-, värdepappers- och försäkringsmarknaden. Syftet med beredskapsverksamheten har främst varit att stärka de större finansiella institutens förmåga att motstå informationsoperationer och fysiska attacker. Inom Statens energimyndighets ansvarsområde har bl.a. ett två dagars seminarium genomförts med de ansvariga för drivmedelsdistribution under höjd beredskap och krig (de s.k. poolcheferna). Kontakter har tagits med Frivilliga automobilkårernas riksförbund (FAK) och Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund (SKBR) i syfte att utröna möjligheten för dessa frivilliga försvarsorganisationer att utbilda tankbilsförare till poolorganisationen. Dessutom har en informationsbroschyr utgivits om poolorganisationen och oljelagring. Broschyren finns även i engelsk version. Arbetet med att installera reservkraft vid oljedepåerna i Sundsvall och Västerås har påbörjats. Miljöprövning har påbörjats för att fortsätta att driva Skredsvik som s.k. malpåseanläggning för motorbensin. Föreläsningar har genomförts inom nätverket för olja och gas (NOG). Dessutom har omvärldsbevakning bedrivits och revision av tio företag som beredskapslagrar olja har genomförts. Verket för näringslivsutveckling har bl.a. påbörjat arbetet med att skapa ett näringslivsnätverk för att processa beredskapsfrågor. Myndigheten har även tagit vissa 6 delårsrapport 2003

9 Ekonomiskt utfall samverkansområde Ekonomisk säkerhet Anslags- Resultat- Resultat belastning påverkande poster (kostnad) Bidrag till samverkansansvariga myndigheter: varav Finansinspektionen varav Statens energimyndighet varav Verket för näringslivsutveckling Totalt samverkansområde Ekonomisk säkerhet Varav anslag 6:5:4 Ekonomisk säkerhet 679 kontakter med Försvarsmakten rörande anpassningsplanering. Inom det internationella området har myndigheten medverkat i ett möte med Natokommittén för industriell planering (IPC). Övriga myndigheter inom samverkansområdet har inte genomfört beredskapsverksamhet som finansieras genom anslag 6:5. Sammantaget bedömer KBM att genomförd verksamhet inom samverkansområdet har medfört att grundfömågan att motstå väpnat angrepp och svåra påfrestningar på samhället i fred har förbättrats. samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Planering och samordning Planeringssystemet Utveckling av planeringssystemet pågår och KBM har exempelvis utvecklat en kontaktfunktion med kontaktpersoner inom samtliga samverkansområden. Ett arbete pågår även i syfte att integrera de risk- och sårbarhetsanalyser som genomförs hos aktörer i planeringsprocessen. Ett planeringsunderlag för samhällets krisberedskap 2004 har, enligt regeringsuppdrag, redovisats till regeringen den 1 mars 2003 med dnr 0501/2002. I planeringsunderlaget lämnar KBM bl.a. förslag till hur det under utgiftsområde 6 uppförda anslaget 6:5 Civilt försvar bör fördelas. KBM har även utvecklat administrativa rutiner avseende anslag 6:5 Civilt försvar samt föreslagit ekonomiska omfördelningar mellan och omfördelat inom samverkansområden. Dessutom har myndigheten betalat ut medel till de samverkansvariga myndigheterna i enlighet med inkomna rekvisitioner. En förenklad årlig uppföljning av samhällets krisberedskap 2002 har, enligt regeringsuppdrag, redovisats till regeringen den 1 april 2003 med dnr 0014/2003. Även en metodutveckling av den årliga uppföljningen har redovisats till regeringen den 31 maj 2003 med dnr 0513/2002. Myndigheten har utarbetat en modell för fördjupade genomgångar av olika områden inom civilt försvar och beredskap mot svåra påfrestningar på samhället i fred i enlighet med KBM:s regleringsbrevsuppdrag. Myndigheten har även redovisat hur dessa genomgångar skall integreras i arbetet med planeringsunderlag och årlig uppföljning. Förslag har även lämnats på områden som är lämpliga för fördjupad genomgång. KBM avrapporterade uppdraget till regeringen den 31 maj 2003 med dnr 0123/2003. Myndigheten kommer att fortsätta utvecklingsarbetet under hösten Arbetet med Planeringsinriktning för samhällets krisberedskap 2005 har påbörjats. Planeringsinriktningen syftar till att inrikta och samordna planering som stärker beredskapen när det gäller krishantering och civilt försvar hos bl.a. samverkansansvariga myndigheter och länsstyrelser. KBM har genomfört sex seminarier med deltagande från ca 30 myndigheter i syfte att fördjupa de omvärldsexempel och typsituationer som redovisades till regeringen hösten Myndigheten har även påbörjat arbetet med regleringsbrevsuppdraget som innebär att myndigheten skall föreslå nya s.k. typsituationer. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 10 december Totalförsvarsplanering Sex seminarier har genomförts med ca 30 samverkansansvariga myndigheter rörande anpassning. En samverkan mellan KBM och Försvarsmakten har påbörjats för att finna framtida samarbetsformer. Medverkan från KBM har skett i Försvarsmaktens studieverksamhet och perspektivplanering men detta arbete kommer att utvecklas. Internationell verksamhet KBM har genomfört en kartläggning av hur olika EU-organ arbetar med krishanteringsfrågor. Publikationen International CEP Handbook Civil Emergency Planning in delårsrapport

10 the NATO/EAPC Countries har utarbetats och distribuerats inom Sverige samt till de övriga 45 Nato/PFF-länderna. Utvecklingen i Irakkrisen har fortlöpande följts och beredskap har funnits för att ta fram underlag till regeringen rörande eventuella konsekvenser för Sverige av kriget. NBC-samordning Ett regleringsbrevsuppdrag som beskriver hur KBM skall arbeta med NBC-frågorna har avrapporterats till regeringen den 26 februari 2003 med dnr 0264/2003. Arbetet har under första halvåret 2003 följt i rapporten angiven plan. Ett råd med representanter från expertmyndigheter inom NBC-området har inrättats och ett möte har genomförts. KBM har börjat lämna stöd till utveckling av samarbetsformer inom samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen. Näringslivssamverkan Den 1 juni 2003 inrättade KBM ett råd för näringslivssamverkan i enlighet med myndighetens instruktion. Rådets första sammanträde ägde rum den 5 juni Dess uppgifter är att bistå med information och kunskap av betydelse för utvecklingen av samarbetet mellan näringsliv och offentlig sektor, att utveckla samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor, att ta initiativ för att hämta in ny kunskap och/eller förmedla aktuell information och värdefulla erfarenheter samt att ta initiativ till forskningsprojekt, utredningsuppdrag, seminarier, konferenser m.m. I rådet företräder en majoritet av ledamöterna företag och branschorganisationer, men där finns också representanter för såväl myndigheter och kommuner som vetenskapen. Totalförsvarsinformation KBM medverkar i totalförsvarsgemensamt informationsarbete tillsammans med Försvarsmakten, Styrelsen för psykologiskt försvar, Pliktverket, Statens räddningsverk, Försvarshögskolan, Folk och Försvar och Frivilligorganisationernas samarbetsorganisation. KBM har i detta arbete ansvarat för att ta fram en ny broschyr för ungdomar som rycker in med civilplikt ( Lumpen civilplikt ), samt medverkat i framtagningen av nyhetsbrev och grundinformationspaketet ( Lumpenpaketet ) inom ramen för Lumpenprojektet. Myndigheten har också bidragit ekonomiskt till förvaltning och viss utveckling av Lumpensajten (lumpen.nu) och skolinformationssajten (totalforsvaret.se). Dessutom har KBM medverkat i gemensamma arrangemang inom ramen för denna samordnade informationsverksamhet. Forskning och analys En strategi för forskning för samhällets krisberedskap ( , dnr 0820/2002) har överlämnats till regeringen i enlighet med uppdrag i regleringsbrev för KBM inrättade under 2002 ett vetenskapligt råd, vars uppgift är att biträda KBM bl.a. vad avser den vetenskapliga kvaliteten i forskningsverksamheten. Därutöver har myndigheten inrättat en referensgrupp för inriktning av forskning, den 1 maj I denna finns representanter för tio olika samverkans- och områdesansvariga myndigheter samt Svenska kommunförbundet. Referensgruppen skall stödja KBM när det gäller att identifiera angelägna kunskapsbehov och på så sätt verka för uppbyggnad av kunskap och insikter på områden som är relevanta för samhällets krisberedskap. Den skall också delta i diskussioner om inriktning av olika utlysningar av forskningsmedel och ramforskningsprogram. En utlysning av forskningsmedel har genomförts med sista ansökningsdag den 5 maj 2003, vilken resulterade i 54 inkomna ansökningar. Beslut kommer att kunna fattas i oktober Vägledande för besluten i forskningsärendena är en bedömning av såväl nyttan för krisberedskapen som den vetenskapliga kvaliteten. I maj 2003 startade arbetet med utvärdering av de ramforskningsprogram som initierats av ÖCB, och som övertagits av KBM. Dessa skall utvärderas både avseende nyttan för krisberedskapen och ur ett kunskapsutvecklingsperspektiv. Det gäller i tur och ordning FOI-programmen Säkring av viktig infrastruktur och Ledningsstudier samt verksamheten vid Försvarshögskolan (FHS) inriktad på omvärldsbevakning beträffande skydd av viktig infrastruktur och informationsoperationer. Omvärldsanalys En kartläggning av omvärldsanalys- och -bevakningsområden har genomförts under våren Inriktningen har varit att strukturera analysverksamheten inom sådana områden där underlag kan komma att efterfrågas av aktörer inom krishanteringssystemet. Kartläggningen kommer att uppdateras kontinuerligt, och berör såväl utvecklingen av förhållanden i ett antal relevanta länder som förutsättningar för verksamheten inom olika delar av krishanteringssystemet. Nära samverkan och goda kontakter med omvärldsbevakande och -analyserande funktioner hos andra aktörer i krishanteringssystemet är en förutsättning för ett ändamålsenligt informationsutbyte. Därför har under våren 2003 en kartläggning av och diskussion om informations- och kunskapsbehov genomförts med främst ett antal företrädare för dessa funktioner hos samverkansansvariga myndigheter. Dessa sammanställs och utgör grunden för fortsatt samverkan på omvärldsanalysområdet. Under det första halvåret 2003 har en handbok i Crisis Communications publicerats. Studier i källkritik och krisjournalistik har genomförts. Studier av kriskommunikationen vid händelserna i Tjeckien (översvämningarna) och Fagersta (bussolycka) har genomförts. Irakkriget har bl.a. föranlett studier av hur kriget skildrats i bilder. Krishantering Mot bakgrund av de stora förändringar som beslutats av riksdag och regering har KBM prioriterat arbetet med att 8 delårsrapport 2003

11 stödja de områdesansvariga aktörerna på lokal och regional nivå. Detta stöd har under första halvåret 2003 inriktats mot att tillsammans med de operativt ansvariga förtydliga de nya roller och det ansvar som följer av de av statsmakterna fattade besluten. I syfte att informera om och diskutera dessa frågor rörande länsstyrelserna har två försvarsdirektörskonferenser genomförts. Samtliga länsstyrelser har varit representerade och Räddningsverket m.fl. aktörer har deltagit. Syftet har varit att samordna länsstyrelsernas arbete i krishanteringssystemet. Arbetet har särskilt inriktats mot att utveckla det geografiska områdesansvaret på regional och lokal nivå, risk- och sårbarhetsanalysarbetet samt mot utveckling av kompetens. Samverkansmöten har genomförts i samarbete med länsstyrelserna. Syftet har varit att föra ut krishanteringssystemets grunder till beredskapshandläggare på länsstyrelserna. Andra delen av projektet utvecklat stöd till länsstyrelserna har slutförts. Syftet med projektet har varit att tydliggöra/konkretisera länsstyrelsens områdesansvar och länsstyrelsens roll i arbetet med regionala risk- och sårbarhetsanalyser samt att ta fram material för utbildning av kommunala förtroendevalda och tjänstemän i krishanteringssystemet. Risk- och sårbarhetsanalyser Ett omfattande arbete pågår med deltagande av representanter från lokal och regional nivå, näringslivet och Försvarsdepartementet, för att utveckla metoder för risk- och sårbarhetsanalyser. En vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser kommer att produceras under hösten. En temakonferens för risk- och sårbarhetsanalyser har genomförts med 35 länsstyrelserepresentanter. Syftet var att skapa gemensamma förutsättningar och metoder för att bedriva risk- och sårbarhetsanalyser inom länen. Övningar En övningssamordnarkonferens har genomförts med företrädare för centrala myndigheter i syfte att ta fram gemensam övningsmetodik och spelstöd vid övningar. KBM har lämnat stöd vid genomförandet av samverkansövningen Linus 03. Övningens syfte var att öva samverkan mellan civila aktörer och Försvarsmakten inom de fyra nordligaste länen. Stöd har lämnats till länsstyrelsen i Kalmar i samband med förberedelser och genomförande av kärnkraftsövningen (totalövning) H-Alvar. Utbildningar Inom ramen för myndighetens ansvar har ett stort antal personer deltagit i olika utbildningar inom ämnesområdet krisberedskap. Myndighetens arbete innebär att myndigheten erbjuder dels utbildningar inom angelägna ämnen till samtliga aktörer inom krishanteringssystemet dels utbildningar för beslutsfattare och ledningsgrupper. Genomförare av utbildningar har under 2003, förutom KBM, varit Försvarshögskolan (FHS) och Röda Korset. De utvärderingar som myndigheten genomfört visar att utbildningarna väl fyller de uppsatta målen. Här följer en redovisning av utbildningsverksamhet som genomförts under första halvåret 2003: Metodik (utbildningar i egen regi) Fem utbildningar i ledningsmetodik har genomförts. Syftet har varit att förbereda länsstyrelsernas personal för motsvarande utbildningar av kommunala beredskapssamordnare. Kriskommunikation (utbildningar i egen regi) Vid 29 utbildningstillfällen har KBM bedrivit utbildning i kriskommunikation med sammanlagt 770 deltagare. Vid fem tillfällen har kriskommunikationsutbildningar genomförts för Regeringskansliet. Krisberedskap, försvars- och säkerhetspolitik samt totalförsvar (upphandlade utbildningar) Inom ramen för KBM:s samarbete med Försvarshögskolan (FHS) har KBM beställt och FHS genomfört utbildningar med sammanlagt ca 950 deltagare. Utbildningsstöd har under första halvåret lämnats till Baltic Defence College i form av lärare/handledare under den avslutande delen av utbildningen Civil Servant Course samt civilt expertstöd under planeringsarbetet inför utbildningsåret 2003/2004. Samverkan med trossamfund KBM har under första halvåret tecknat avsiktsförklaringar med 16 trossamfund. Tanken med dessa är att skapa en gemensam grund för samarbetet och att de skall utgöra en del i myndighetens arbete för att öka intresset och engagemanget för krisberedskapsfrågor hos olika trossamfund. Trossamfundens krisberedskapsråd har haft två sammanträden. Tekniskt stöd till krishanteringssystemets aktörer Signalskyddsverksamhet Tilldelningen av kryptonycklar till civila myndigheter har helt övertagits av Sollefteåkontoret och är nu i full drift. KBM saknar dock fortfarande anslutning till FTN, vilket medför att visst arbete måste utföras i lokaler som lånas av Försvarsmakten. Ledningsstödssystem Det existerar ingen efterfrågan på användarstöd för Elvira R2. De resurser som är ansvariga för användarstödet och driften har utnyttjats för kompetensuppbyggnad inom GIS-området och för interna utvecklingsprojekt. Utöver detta arbete avvaktar KBM beslut av regeringen vad avser nytt informationssystem för stöd vid områdesledning. Avsaknaden av beslut vad avser detta system har även delårsrapport

12 inneburit att KBM inte har kunnat ta några externa uppdrag vad gäller förvaltning av externa aktörers IT-system. Regionala ledningsplatser Arbetet med att förvalta de regionala ledningsplatserna genomförs enligt av myndigheten fastställd plan. KBM har utarbetat ett inriktningsdokument i syfte att tydliggöra KBM:s förvaltningsuppdrag och effektivisera förvaltningen. Telesäkerhetsåtgärder Anslutningar till FTN sker enligt av myndigheten fastställd plan. Under första halvåret 2003 har inga anslutningar gjorts. KBM har däremot beställt anslutningar hos Försvarets materielverk till myndighetens kontor i Sollefteå samt till länsstyrelserna i Kalmar, Malmö, Jämtlands och Kronobergs län. Lokala ledningsplatser Ansvaret för de tekniska investeringarna i de lokala ledningsplatserna har övertagits från Statens räddningsverk. Uppbyggnadsarbetet vad avser resurser och rutiner pågår. Följande kommuner har fått sina framställningar beviljade; Bromölla, Gagnef, Gävle, Haparanda, Hässleholm, Klippan, Kungsbacka, Laholm, Lycksele, Norberg, Perstorp, Sandviken, Simrishamn, Sollentuna, Söderköping, Trollhättan, Ystad, Ånge, Östersund och Östra Göinge. KBM har besiktigat ledningsplatsen i Kungsbacka men inte betalat ut bidrag då kommunen inte har lämnat in uppgifter om kostnaderna. Materielförvaltning Övertagandet av ansvar för RDS-utrustning för sändande av Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) vid de kommersiella radiostationerna från Styrelsen för psykologiskt försvar till KBM är i ett slutskede och KBM har byggt upp rutiner för att ta över förvaltningen. Bidrag till länsstyrelserna I enlighet med KBM:s regleringsbrev för 2003 skall KBM efter rekvisition utbetala högst 29 mnkr till länsstyrelserna i syfte att stärka krishanteringsförmågan på regional nivå. Dessa medel skall bl.a. användas till att utveckla samverkansformer och till utbildnings- och övningsverksamhet, stöd för kommunerna i deras roll i krishanteringssystemet, risk- och sårbarhetsanalyser samt förberedelser för samverkan över länsgränserna i en krissituation. KBM har även ett uppdrag i regleringsbrevet att lämna förslag på hur fördelning av medel till länsstyrelserna skall utformas. Uppdraget skall redovisas senast den 1 september KBM har den 1 juni 2003 lämnat en verksamhetsmässig redovisning till regeringen av vilka åtgärder som genomförts inom varje länsstyrelse för avdelade medel 2002, samt syftet med genomförda åtgärder (dnr 0829/2002). Bidrag till GotSam Regeringen uppdrog den 14 mars 2002 åt Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Tullverket, Länsstyrelsen i Gotlands län och Sjöfartsverket att inleda försöksverksamhet på Gotland (Fö2001/990/CIV). Försöksverksamheten, kallad GotSam, avser ett femårigt samverkansprojekt. KBM skall enligt sitt regleringsbrev för budgetåret 2003 följa och utvärdera den verksamhet som myndigheterna enligt regeringsbeslut den 14 mars 2002 bedriver för samverkan i Gotlands län. En jämförelse skall göras med den samverkansmodell som tillämpas i Uppsala län. Uppdraget skall redovisas senast den 5 november Enligt regeringens beslut får högst 16 mnkr utbetalas från KBM till Länsstyrelsen i Gotlands län efter rekvisition. Uppstarten av verksamheten i Gotlands län har försenats i förhållande till den ursprungliga tidpunkten som angavs i förslaget till försöksverksamhet. Detta har medfört att det även för 2003 endast rekvirerats en mindre summa för första halvåret. Bidrag till kommunerna Under första halvåret har KBM utbetalat medel till landets kommuner i enlighet med gällande lagstiftning och överenskommelsen mellan regeringen och Svenska Kommunförbundet från Denna håller på att ses över i enlighet med regeringsbeslut den 28 november 2002 (Fö2002/27657CIV). I förberedelserna för förhandlingarna med Svenska Kommunförbundet har ett omfattande utredningsarbete med deltagande från samtliga berörda aktörer genomförts. Detta arbete utgör underlag för de förhandlingar som skall vara slutförda och redovisas till regeringen senast den 1 september Bl.a. har en bakgrundsbeskrivning tagits fram beträffande kommunernas beredskapsuppgifter inom Civilt försvar och av hur läget i kommunerna ser ut beträffande beredskapsuppgifterna. Vidare har de säkerhetspolitiska utgångspunkterna fastställts liksom kommunens uppgifter i det reviderade krishanteringssystemet. Principer för fördelning av medel, personalens kompetens, annat statligt stöd, uppföljning och tillsyn samt kommunal samverkan är andra frågor som behandlats. Även översyn av nu gällande lagstiftning och behov av lagreglering kommer att beröras liksom hur överenskommelsen skall förankras hos berörda aktörer vid genomförandet. Frivilliga försvarsorganisationer De frivilliga försvarsorganisationerna har på uppdrag av KBM genomfört utbildningar inom respektive specialområden. Grundutbildning, inklusive totalförsvarsutbildning, syftar till allmän totalförsvarskunskap och förmåga till självskydd samt en grundläggande kompetens inom organisationens sakområde. Kompetensen upprätthålls 10 delårsrapport 2003

13 Ekonomiskt utfall samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Anslags- Resultat- Resultat belastning påverkande poster (kostnad) Krisberedskapsmyndigheten: varav planering och samordning varav forskning och analys varav krishantering varav tekniskt stöd till krishanteringssystemets aktörer Bidrag till länsstyrelser Bidrag till GotSam Bidrag till kommuner Frivilliga försvarsorganisationer (inkl. organisationsstöd) Bidrag till samverkansansvariga myndigheter: varav Statens fastighetsverk Totalt samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Varav anslag 6:5:5 Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Varav anslag 6:10:2 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom Totalförsvaret över tiden genom repetitionsutbildningar och höjs genom kompletteringsutbildningar. Organisationerna genomför även instruktörsutbildningar. Huvuddelen av utbildningarna genomförs under vår och sommar. KBM har under våren genomfört dialoger med berörda organisationer i syfte att följa upp årets utbildningsuppdrag och påbörja planeringen inför KBM har aktivt verkat för en ökad samordning av utbildningar mellan organisationerna, dels för att göra utbildningarna mer kostnadseffektiva, dels mer allmänt för att stimulera en närmare samverkan mellan de frivilliga försvarsorganisationerna. I enlighet med uppdrag i KBM:s regleringsbrev för 2002 har myndigheten, den 29 april 2003 med dnr 0011/2003, avrapporterat en första analys av de behov av frivilliga som föreligger inom det civila försvaret utifrån totalförsvarets fyra huvuduppgifter. KBM har fördelat organisationsstöd (anslag 6:10 ap 2) till de tio frivilliga försvarsorganisationer som löser uppgifter inom krishanteringssystemet. Organisationsstödet skall användas för ledning och administration, försvarsupplysning, rekrytering, ungdomsverksamhet och funktionärsutbildning. KBM har genom särskilda projektmedel till frivilliga försvarsorganisationer skapat möjligheter för organisationerna att stödja utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ukraina och Ryssland. Utbildningarna inom respektive frivillig försvarsorganisations specialområde dominerar verksamheten. Ett aktivt stöd till utvecklandet av ett demokratiskt föreningsliv är också viktiga delar i arbetet. KBM:s bedömning är att gjorda satsningar är positiva och framgångsrika samt genomförs med god kvalitet. Bidrag till samverkansansvariga myndigheter Under perioden har medel utbetalats till Statens fastighetsverk för investeringar i etermedia. Sammantaget bedömer KBM att genomförd verksamhet inom samverkansområdet har medfört att grundfömågan att motstå väpnat angrepp och svåra påfrestningar på samhället i fred har förbättrats. delårsrapport

14 samverkansområde Skydd, undsättning och vård Bidrag till samverkansansvariga myndigheter Rikspolisstyrelsens beredskapsverksamhet löper enligt plan. Myndigheten har påbörjat anskaffningen av ny sambandsutrustning liksom komplettering av den särskilda beredskapspolisens personliga utrustning. Ett viktigt steg i kompletteringen av utrustningen är att det har beslutats vilken hjälm polisen skall införskaffa. Särskilda beredskapspolisen har tidigare uppnått den numerär som är beslutad, men för att bibehålla denna krävs kontinuerliga nyrekryteringar för att täcka vakanser. Ominriktningen av beredskapspolisen, mot att även kunna användas vid svåra påfrestningar, har fortsatt genom utveckling av innehållet i både de grundutbildningar och de repetitionsutbildningar som genomförts. Inom Statens räddningsverks ansvarsområde pågår ca 50 räddningscentrals- och sambandsprojekt. Det är fler än vad som ursprungligen planerades, vilket innebär att behovet av medel ökat. Utbildningen av civilpliktiga har successivt minskats under senare år. Personal, lokaler, investeringar och övriga resurser som varit direkt hänförbara till civilpliktsutbildningen har avvecklats i takt med att utbildningsvolymerna minskat. KBM har, i avvaktan på en avdömning från regeringens sida huruvida avvecklingskostnader skall belasta anslaget för civilt försvar eller inte, valt att för 2003 inte betala ut medel för att täcka de kostnader som Räddningsverket redovisat inom detta område. Räddningsverket har till regeringen skriftligen anmält sitt behov av ökade ekonomiska medel. Räddningsverket och KBM avvaktar regeringens ställningstagande till huruvida Räddningsverket skall erhålla täckning för sina ökade kostnader. Utbildning av 300 räddningsmän, ammunitionsröjare och sanerare under 2003 pågår enligt plan. Detta gäller även installation av nytt manöversystem för utomhusvarning och besiktning och underhåll av skyddsrum. En stor del av Socialstyrelsens beredskapsarbete avseende materiell försörjning är löpande verksamhet som inköp, lagring, avveckling och destruktion. Detta arbete följer planerna. Avseende anpassning för väpnat angrepp har bl.a. ett uppdrag lagts ut på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i syfte att ta fram en anpassningsplan för Socialstyrelsen. Detta arbete befinner sig ännu i ett tidigt stadium. Avseende beredskap för svåra påfrestningar utarbetas för närvarande bl.a. en rapport om översvämningarna i Polen. Tullverket har projekterat anslutning till FTN för bl.a. huvudkontoret. Anslutningen kommer att genomföras under hösten En stor del av verksamheten inom samverkansområde Skydd, undsättning och vård kommer att få effekt först under andra halvåret. Sammantaget bedömer KBM dock att genomförd verksamhet under första halvåret resulterat i att grundförmågan att motstå väpnat angrepp och svåra påfrestningar på samhället i fred förbättrats. Förvaltning av KBM Intern samordning av myndigheten KBM arbetar med att minska sårbarheten och höja krishanteringsförmågan i samhället. Bredden i verksamheten och de stora externa kontaktytorna kräver en omfattande intern samordning för att det externa arbetet skall kunna bedrivas både effektivt och med hög kvalité. Det interna verksamhetsutvecklingsarbetet har därför varit en viktig del i myndighetens arbete med att utveckla styrningen under första halvåret Myndigheten har bl.a. bedrivit ett projekt för att ta fram en verksamhetsidé. Ekonomiskt utfall samverkansområde Skydd, undsättning och vård Anslags- Resultat- Resultat belastning påverkande poster (kostnad) Bidrag till samverkansansvariga myndigheter: varav Rikspolisstyrelsen varav Statens räddningsverk varav Socialstyrelsen varav Tullverket Totalt samverkansområde Skydd, undsättning och vård Varav anslag 6:5:6 Samverkansområde Skydd, undsättning och vård delårsrapport 2003

15 Ekonomiskt utfall Krisberedskapsmyndighetens förvaltningsanslag Anslags- Resultat- Resultat belastning påverkande poster (kostnad) Krisberedskapsmyndigheten: varav fasta personalkostnader varav lokalhyror (hyror, bevakning, el, städ etc) varav räntor och amorteringar varav informationsverksamhet varav övrigt Totalt Krisberedskapsmyndigheten (anslag 6:3) Extern och intern kommunikation Under det första halvåret 2003 har KBM inlett ett arbete med att utveckla myndighetens interna och externa kommunikation. Bl.a. har myndigheten genomfört en analys av KBM:s interna kommunikation och medarbetarnas kommunikationsbehov. Under första halvåret har KBM gett ut två nummer av magasinet Krisberedskap och 15 nummer (varav tre extranummer) av det e-postbaserade nyhetsbrevet Krisberedskapsnytt. KBM har också arbetat aktivt med intranätet och den externa webbplatsen. Personal, utbildning och myndighetens etablering Det under hösten påbörjade arbetet med uppbyggnaden av KBM har fortsatt under våren och målsättningen är att uppbyggnadsarbetet i sin helhet skall vara avslutat i december Arbetet med färdigställandet av den fysiska miljön, omfattande bl.a. möblering, inredning och utsmyckning, avslutades under första halvåret Åtgärder i enlighet med den i årsredovisningen omnämnda handlingsplanen En ny myndighet har genomförts enligt plan avseende utveckling och dokumentering av administrativa stödprocesser och gemensamma IT-verktyg samt interna föreskrifter och policys. Bemanningsarbetet har varit prioriterat under våren. Myndigheten har under våren utfört ett omfattande rekryteringsarbete. Annonsering i dagspress och hos arbetsförmedlingar gav ett större gensvar än väntat och urvalsmöjligheterna av externa sökanden har varit goda. Även intern rörlighet har uppmuntrats och gett bra gensvar. Som en följd av det senare har ett antal nya vakanser uppstått och kompletterande rekryteringar har lagts till den ursprungliga rekryteringsplanen. Vissa av dessa kommer att tillsättas under det andra halvåret medan andra redan tillsatts. Under första halvåret har 22 personer rekryterats, varav åtta kommer att påbörja sin anställning under andra halvåret. Den 30 juni hade KBM 148 anställda, varav sex tjänstlediga och åtta föräldralediga. IT-säkerhet KBM har genomfört ett arbete med att utforma policy och instruktioner för KBM:s IT-säkerhetsarbete. Det finns nu en IT-säkerhetspolicy och ett antal instruktioner fastställda för myndigheten. Myndigheten har även utarbetat en systemsäkerhetsplan för myndighetens IT-infrastruktur. Arkivbyggandet för ÖEF och ÖCB Under våren har planering och projektering av ett arkiv i Sollefteå genomförts. Arkivet skall täcka KBM:s arkivbehov men också inrymma material från de tidigare myndigheterna ÖCB och Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF). Färdigställande av arkivlokaler och flytt från ÖCB:s gamla lokaler i Liljeholmen är planerat att genomföras under kvartal tre. delårsrapport

16 Finansiell redovisning Resultaträkning Prognos Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader VERKSAMHETSUTFALL Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo 0 0 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Kommentar till utfall och prognos, resultaträkningen Skillnaden mellan verksamhetens intäkter och kostnader, d.v.s. årets kapitalförändring, beror främst på avskrivningar på de anslagsfinansierade anläggningstillgångarna (regionala ledningsplatser och signalskyddsutrustning) och att ledighetsskulden kommer att öka. Kostnaden för andra halvåret kommer att bli högre än första. Detta beror bl.a. på att antalet anställda vid KBM kommer att öka men framförallt att de samverkansansvariga myndigheterna kommer att rekvirera ytterligare medel för den verksamhet som genomförs och som KBM finansierar med medel ur anslaget 6:5. Under första halvåret har de samverkansansvariga myndigheterna rekvirerat medel för perioden januari t.o.m. april. 14 delårsrapport 2003

17 Balansräkning TILLGÅNGAR Not Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m m Beredskapstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar 8 16 Summa fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalada kostnader Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Summa kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR delårsrapport

18 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkning Summa myndighetskapital Skulder Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Summa skulder Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Summa periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER delårsrapport 2003

19 Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Anslag 6: :3 ap 2 (2002) :4 ap 1 (2002) :5 ap 1, dp :5 ap :5 ap :5 ap :5 ap :5 ap :7 (2002) :10 ap :10 (2002) :11 ap 1 (2002) :12 ap 1 (2002) Totalt anslag kommentar sid 18 p Ingående överförings belopp Årets tilldelning enl.regl.brev Omdisp. anslags belopp Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Prognos Utgiftsprognos Utgående överföringsbelopp Not delårsrapport

20 Kommentar till utfall och prognos, redovisning mot anslag 6:3 Krisberedskapsmyndigheten (ram) Enligt regeringsbeslut Fö2003/1344/CIV får KBM under 2003 använda högst tkr av anslaget 6:3. Prognosen är oförändrad från tidigare redovisade utgiftsprognoser och motsvarar detta limiterade belopp. 6:3 ap 2 (2002) Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser (ram) Indragningen motsvarar ingående överföringsbelopp vilket innebär att KBM inte disponerar några medel inom detta anslag. 6:4 ap 1 (2002) Funktion Försörjning med industrivaror (ram) Enligt regeringsbeslut Fö2003/1399/EPS disponerar KBM anslagssparande från 2002 för att finansiera verksamhet inom samverkansområde Ekonomisk säkerhet (6:5 ap 4). Beloppet kommer att utbetalas under andra halvåret :5 ap 1, dp1 Samverkansområde Teknisk infrastruktur (ram) Enligt regeringsbeslut Fö2003/1344/CIV får KBM under 2003 använda högst tkr av anslaget 6:5 ap 1, dp1. Prognosen, som till stora delar baseras på underlag från övriga samverkansansvariga myndigheter, är oförändrad från tidigare redovisade utgiftsprognoser och motsvarar detta limiterade belopp. KBM har under första halvåret, efter rekvisition från de samverkansansvariga myndigheterna, utbetalat medel för perioden januari t.o.m. april. 6:5 ap 2 Samverkansområdet Transporter (ram) Enligt regeringsbeslut Fö2003/1344/CIV får KBM under 2003 använda högst tkr av anslaget 6:5 ap 2. Prognosen, som baseras på underlag från övriga samverkansansvariga myndigheter, är oförändrad från tidigare redovisade utgiftsprognoser och motsvarar detta limiterade belopp. KBM har under första halvåret, efter rekvisition från de samverkansansvariga myndigheterna, utbetalat medel för perioden januari t.o.m. april. 6:5 ap 3 Samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen (ram) Enligt regeringsbeslut Fö2003/1344/CIV får KBM under 2003 använda högst tkr av anslaget 6:5 ap 3. Prognosen, som baseras på underlag från övriga samverkansansvariga myndigheter, är oförändrad från tidigare redovisade utgiftsprognoser och motsvarar detta limiterade belopp. KBM har under första halvåret, efter rekvisition från de samverkansansvariga myndigheterna, utbetalat medel för perioden januari t.o.m. april. 6:5 ap 5 Samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information (ram) Enligt regeringsbeslut Fö2003/1344/CIV får KBM under 2003 använda högst tkr av anslaget 6:5 ap 5. Prognosen är oförändrad från tidigare redovisade utgiftsprognoser och motsvarar detta limiterade belopp. 6:5 ap 6 Samverkansområdet Skydd, undsättning och vård (ram) Enligt regeringsbeslut Fö2003/1344/CIV får KBM under 2003 använda högst tkr av anslaget 6:5 ap 6. Prognosen, som baseras på underlag från övriga samverkansansvariga myndigheter, är oförändrad från tidigare redovisade utgiftsprognoser och motsvarar detta limiterade belopp. viss osäkerhet råder dock, främst beroende på att SRV redovisat ett merbehov om ca 42 mnkr för att täcka ökade kostnader för räddningscentraler. Detta har ej inkluderats i prognosen. KBM har under första halvåret, efter rekvisition från de samverkansansvariga myndigheterna, utbetalat medel för perioden januari t.o.m. april. 6:7 (2002) Funktion Ordning och säkerhet (ram) Enligt regeringsbeslut Fö2003/1399/EPS disponerar KBM anslagssparande från 2002 för att finansiera verksamhet inom samverkansområde Skydd, undsättning och vård (6:5 ap 6). Beloppet kommer att utbetalas under andra halvåret :10 ap 2 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer (obet) KBM har under första halvåret utbetalat bidrag för de tre första kvartalen till huvuddelen av de frivilliga försvarsorganisationerna. 6:10 (2002) Funktion Postbefordran (ram) Indragningen motsvarar ingående överföringsbelopp vilket innebär att KBM inte disponerar några medel inom detta anslag. 6:11 ap 1 (2002) Sjöfartsverket försvarsuppgifter (ram) Indragningen motsvarar ingående överföringsbelopp vilket innebär att KBM inte disponerar några medel inom detta anslag. 6:12 ap 1 (2002) Handlingsberedskap (ram) Indragningen motsvarar ingående överföringsbelopp vilket innebär att KBM inte disponerar några medel inom detta anslag. 6:5 ap 4 Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet (ram) Enligt regeringsbeslut Fö2003/1344/CIV får KBM under 2003 använda högst tkr av anslaget 6:5 ap 4. Prognosen, som baseras på underlag från övriga samverkansansvariga myndigheter, är oförändrad från tidigare redovisade utgiftsprognoser och motsvarar detta limiterade belopp. KBM har under första halvåret, efter rekvisition från de samverkansansvariga myndigheterna, utbetalat medel för perioden januari t.o.m. april. 18 delårsrapport 2003