Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017
|
|
- Kjell Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017
2 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning Anslag 2:4 Krisberedskap Utgångspunkter för inriktningen Inriktning: Stärka den nationella förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer i fredstid och vid höjd beredskap Att förebygga i samverkan Åtgärder för gemensamma analyser av risker och sårbarheter för förmågeutveckling Åtgärder för funktionalitet och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och samhällsviktig informationsinfrastruktur Att hantera i samverkan Åtgärder för att stärka inriktning och samordning Åtgärder för att stärka kriskommunikation och samordning av information Åtgärder avseende förstärkningsresurser Åtgärder avseende stöd till Försvarsmakten vid höjd beredskap... 10
3 samhällsskydd och beredskap 3 (10) 1. Inledning 1.1 Anslag 2:4 Krisberedskap Anslag 2:4 Krisberedskap bidrar till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera kriser under fredstida förhållanden och under höjd beredskap. Kapitel 2 beskriver de åtgärder som är prioriterade att söka medel för från anslag 2:4 Krisberedskap och som påbörjas Inriktningen har kortats ner och formulerats om för att tydligare lyfta fram åtgärder sett till de brister som framgår i de nationella risk- och förmågebedömningarna , samt regeringens beslut om att planeringen för höjd beredskap ska återupptas 1. De åtgärder som beskrivs omfattar dock samma mål och förmågor som inriktningen för Till inriktningen följer en bilaga som ger en mer utvecklad beskrivning av anslaget. Regeringen anger ett antal förutsättningar måste vara uppfyllda för att medel ska beviljas från anslaget: En behovsanalys ska finnas. Föreslagna åtgärder ska ha påvisbara effekter på samhällets samlade krisberedskap eller den samlade förmågan att hantera kriser och dess konsekvenser. Ansökningar om medel ska vara förenliga med regeringens beslut om inriktning av anslaget. Åtgärder som genomförs ska vara väl avgränsade samt uppföljningsbara. Medför åtgärder framtida löpande kostnader ska ansvarig myndighet redovisa finansieringen av dessa. Förutsättningar för finansiering från anslaget, som behöver beaktas vid planering och genomförande, finns i detalj i en särskild instruktion 2 som bör läsas tillsammans med denna inriktning. För 2017 kan centrala myndigheter söka projektmedel från anslaget. Länsstyrelserna kan endast söka medel för större investeringar inom ramen för denna inriktning för 2017 (utöver åtgärder som tidigare beviljats medel från anslaget). 1 Planeringsanvisningar för det civila försvaret, regeringsbeslut ( tet/beslut-civilt-forsvar-planeringsanvisningar.pdf). 2 MSB, Förutsättningar för finansiering från anslaget 2:4 Krisberedskap 2017.
4 samhällsskydd och beredskap 4 (10) 1.2 Utgångspunkter för inriktningen Denna inriktning utgår från regeringens inriktning för anslaget (enligt MSB:s regleringsbrev för 2016) och de finansieringsprinciper som regeringen angett för anslaget. Den föreliggande inriktningen bygger på identifierade och dokumenterade brister och behov av åtgärder inom krisberedskapen som främst redovisats i de nationella risk- och förmågebedömningarna som årligen redovisas till regeringen. Därutöver beaktas andra inriktningar, strategier och handlingsplaner inom specifika områden, samt förslag på prioriteringar som tagits fram inom ramen för de sex samverkansområdena Ekonomisk säkerhet, Geografiskt områdesansvar, Farliga ämnen, Skydd, undsättning och vård, Teknisk infrastruktur samt Transporter.
5 samhällsskydd och beredskap 5 (10) 2. Inriktning: Stärka den nationella förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer i fredstid och vid höjd beredskap Inriktningen för anslag 2:4 Krisberedskap ska genom nedanstående åtgärder stärka den nationella förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer i fredstid och vid höjd beredskap. För en sammanhållen planering bör befintliga strukturer och processer som används inom den fredstida krisberedskapsplaneringen, så långt möjligt, användas vid planeringen av det civila försvaret. Samverkansområdena ska bidra i planeringen för krisberedskap och höjd beredskap. En gemensam grundsyn, dvs. gemensamma grunder för en sammanhängande planering för militärt och civilt försvar, tas fram av Försvarsmakten och MSB i samverkan och ska redovisas till regeringen senast 10 juni Med anledning av den kommande grundsynen bör civilt försvar särskilt beaktas i ansökningar om 2:4-medel. När den gemensamma grundsynen har redovisats i juni 2016 kan MSB komma att komplettera inriktningen för anslag 2:4 för Att förebygga i samverkan Åtgärder för gemensamma analyser av risker och sårbarheter för förmågeutveckling Det är av vikt att den planering av samhällets krisberedskap som sker inom ramen för samverkansområdena utgår från gemensamma analyser av risker, sårbarheter och förmåga. Gemensamma analyser av risker och sårbarheter behöver, liksom myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser (enligt föreskrift, s.k. RSA 3 ), även omfatta höjd beredskap. Gemensamma analyser ska bidra till en bättre överblick och eller en fördjupad bild av behov av utveckling av förmågor och åtgärder för stärkt krisberedskap. Liksom i aktörernas egna RSA, är det angeläget att det finns en koppling mellan redovisade risker/sårbarheter och förmåga att förebygga och hantera dessa risker/sårbarheter. Det är också 3 Föreskrifter (2015:3) och allmänna råd om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser.
6 samhällsskydd och beredskap 6 (10) angeläget att analysen leder till ändamålsenliga och konkreta åtgärder som tydligt kopplar till identifierade sårbarheter och brister i förmåga. Den nationella risk- och förmågebedömningen 2016 konstaterar att redovisningarna i RSA:er av identifierad samhällsviktig verksamhet ofta är bristfälliga. Väl utvecklade sektorsvisa och sektorsövergripande analyser av risker och sårbarheter behöver tas fram som stöd, bland annat för en säker elförsörjning, försörjning av transport och logistik, drivmedel, telekommunikation, dricksvatten och livsmedel samt sjukvårdsresurser, enligt Handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet Åtgärder för funktionalitet och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och samhällsviktig informationsinfrastruktur Nationell risk- och förmågebedömning 2016 pekar på att identifiering av samhällsviktiga verksamheter leder till att dessa kan prioriteras vid en kris eller höjd beredskap. Själva identifieringen medför dock inga direkta krav på exempelvis robusthet och uthållighet i verksamheten och den funktionalitet den tillhandahåller. Här finns utvecklingsbehov när det gäller att ställa sådana krav på samhällsviktig verksamhet. De nationella risk- och förmågebedömningarna 4 pekar även på att ansvariga aktörer behöver särskilt säkerställa tillgången i samhällsviktig verksamhet på uthållig elförsörjning och dricksvatten. Det finns behov av att vidta åtgärder i syfte att säkerställa samhällsviktig verksamhet även vid höjd beredskap. Bedömningen 2016 identifierar att det saknas en samlad bild och gemensam ambitionsnivå för nödvändig tillgång till läkemedel och sjukvårdmateriel. Aktörerna behöver i samverkan ta fram sådana analyser som ett steg i att stärka samhällsviktig verksamhet. Handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet 5 innehåller ett antal åtgärder och aktiviteter som ska genomföras för att säkerställa funktionalitet och kontinuitet hos samhällsviktig verksamhet, både under fredstida förhållanden som vid höjd beredskap. För att stödja och påskynda införandet av handlingsplanen kommer anslaget under 2017 att prioritera utvecklingsprojekt som är i linje med intentioner och mål i handlingsplanen och som ska uppnås i samverkan med berörda aktörer. Behov från den nationella risk- och förmågebedömningen ska då beaktas. 4 MSB, Risker och förmågor 2014, dnr , MSB, Nationell risk- och förmågebedömning 2016, dnr ( U/2016/Nationell%20risk- %20och%20f%c3%b6rm%c3%a5gebed%c3%b6mning% pdf). 5 MSB, Handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet, publikationsnr. MSB597, 2013 (
7 samhällsskydd och beredskap 7 (10) Den nationella risk- och förmågebedömningen 2016 identifierar att kunskap om roller och ansvar behöver öka och är fortsatt en prioritering för att stärka krisberedskapen. Till exempel kan gemensamma arbeten om civilt försvar, deltagande i större övningar och gemensamma beroendeanalyser ge sådana kunskaper. En av aktörerna är den enskilda människan, vars kunskap och förmåga att hantera kriser behöver öka, bl.a. i samverkan mellan centrala myndigheter och frivilligorganisationer. Kunskap om beroenden och utveckling av privat-offentlig samverkan är en annan väsentlig del i skydd av samhällsviktig verksamhet. Vidare finns behov av att utveckla resursprioritering avseende samhällsviktig verksamhet (jämför med Styrel). Rekommendationen från den nationella risk- och förmågebedömningen 2014 om att arbetet med informations- och cybersäkerhet behöver utvecklas kvarstår. I samverkan behöver rutiner utvecklas för att säkerställa tillförsel av nödvändig information under krishantering. Verksamhetskritisk information behöver valideras och verifieras, både vid inhämtning och inför extern kommunikation. Se instruktioner för ansökan för mer information om 2:4-finansierade åtgärder för informationssäkerhet. 2.2 Att hantera i samverkan Åtgärder för att stärka inriktning och samordning Projekt som söker medel för samverkan och eller ledning ska ta sin utgångspunkt i och ha en tydlig koppling till Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar 6 och de aktiviteter som MSB håller samman. Projekten ska genomföras i samverkan mellan myndigheter för att åstadkomma inriktning och samordning vid samhällsstörningar. MSB kommer att prioritera aktörsgemensamma projekt där flera myndigheter: medverkar och tar ansvar för projektets genomförande, har en tydlig roll i projektet, samt avser att använda projektresultatet ur aktörsgemensamma perspektiv. MSB kommer för 2017 att även prioritera projekt som baseras på Konceptet för inriktning och samordning, vilket består av två delar helhetsmetoden och utvecklingsprocesser. När detta stöd riktade sig till länsstyrelserna benämndes det Regional inriktning och samordning. Helhetsmetoden beskrivs utförligt i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. 6 MSB, Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, publikationsnr. MSB777, 2014 (
8 samhällsskydd och beredskap 8 (10) Aktörernas möjligheter att kommunicera skyddat, säkert, tillgängligt och robust, såväl i vardag som i kris och krig, behöver förbättras, samtidigt som kraven på säkerhet och tillgänglighet säkerställs. Centrala myndigheter behöver bli bättre på att använda Rakel och Swedish Government Secure Intranet (SGSI), som underlättar ledning och främjar samverkan med andra aktörer. Under 2017 prioriteras att utveckla gemensamma samverkansformer med stöd av Rakel i enlighet med Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel 7. (Anslaget kommer inte att finansiera införskaffning av Rakelmobiler, abonnemangsavgifter eller övriga förvaltningskostnader.) MSB erbjuder tekniskt stöd som stärker centrala myndigheters arbete för samverkan och ledning, genom att föreslå lämpliga åtgärder vid ledningsplatser. I syfte att stimulera myndigheter att förbättra sina tekniska ledningsplatser kan delfinansiering från anslaget sökas i enlighet med en särskild process för detta Åtgärder för att stärka kriskommunikation och samordning av information Inom åtgärden 2017 prioriteras projekt som integrerar kriskommunikation i ledning och samverkan för att på så vis bidra till att samhällsstörningar och förtroendekriser hanteras mer effektivt. Detta ska ha sin utgångspunkt i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar samt Koncept för inriktning och samordning (se ovan). Allmänhetens förtroende är avgörande för att arbetet med krisberedskap ska vara framgångsrikt och är en grund för arbetet med att skapa ett modernt psykologiskt försvar. Samhällets förmåga att identifiera, förstå och möta påverkanskampanjer riktade mot svenskt beslutsfattande och opinion behöver förbättras. Detta gäller även kommunikation med allmänheten och medier i situationer då främmande makt aktivt motverkar kommunikation genom spridande av falsk och vilseledande information. Att förstå påverkanskampanjer kräver utveckling av informationsförsörjning, analysverktyg och metoder. Att möta påverkanskampanjer kräver utveckling av kommunikativa metoder, utvecklad samordning mellan olika aktörer samt möjlighet att nå relevanta målgrupper oavsett vilka media dessa konsumerar. 7 MSB, Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel, publikationsnr. MSB342, 2012 ( 8 Centrala myndigheter som ser behov att utveckla sina tekniska ledningsplatser kontaktar enheten för samverkan och ledning (UB-SOL) på MSB för vidare konsultation och eventuellt bidrag.
9 samhällsskydd och beredskap 9 (10) I tillägg till ovanstående finns det behov av att validera resultatmål om kriskommunikation som tagits fram. Se utförligare beskrivning i förslag till resultatmål Åtgärder avseende förstärkningsresurser Regeringen pekar på att anslaget ska användas till att bland annat utveckla generella förmågor för att ta emot, hantera och använda nationella och internationella förstärkningsresurser vid kriser. Samhället är i hög grad dimensionerat för vardagens krav och ofta räcker de samhällsviktiga verksamheternas ordinarie resurser inte till vid större kriser eller höjd beredskap. Vid allvarliga händelser eller kriser kan förstärkningar från exempelvis andra aktörer, offentliga och privata, från organiserad frivilligverksamhet eller från andra länder behövas. En förutsättning för detta är att aktörerna kan ta emot, fördela och samverka kring dessa resurser. De förmågor som byggs upp för att ta emot och fördela förstärkningsresurser i en nationell kontext bör även harmonisera med principer för internationellt samarbete kring resurser. Regeringen betonar i Budgetpropositionen vikten av ett fortsatt aktivt internationellt samarbete på krisberedskapsområdet. Inom ramen för arbetet som sker för att säkerställa de nationella förmågor som identifierats ska relevanta samarbetsprojekt med internationella partners genomföras. Arbetet ska styras av Sveriges nationella prioriteringar inom respektive sakområde. Samarbetet kan drivas inom ramen för EU-samarbetet, Nato/PFF-samarbetet, det nordiska samarbetet, Barentsavtalet eller under de bilaterala avtalen med USA och Kanada. Det finns ett behov av att kunna prioritera materiella och personella resurser för att värna människors liv och hälsa, liksom att upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Den nationella risk- och förmågebedömningen 2016 ger exempel på materiella resurser som kan komma ifråga för prioritering: vaccin och andra läkemedel, dricksvatten samt el (där det redan finns regelverk och rutiner). Gällande personella resurser ligger fokus på uthållighet, dvs. att verksamheter ska kunna upprätthållas kontinuerligt trots ett stort behov av personal. Ideella aktörer (frivilliga försvarsorganisationer, andra frivilligorganisationer och spontanfrivilliga) är med rätt information, utbildning och förberedda rutiner en resurs i krishanteringen. För att få fram behovsanalyser avseende frivilliga förstärkningsresurser behöver ideella aktörers samarbete med myndigheterna utvecklas. Behoven kan bland annat analyseras inom framtagandet av RSA. De frivilliga försvarsorganisationerna är viktiga vid höjd 9 MSB, Resultatmål Förslag till målstruktur och mål inom fem områden, dnr , Prop. 2015/16:1, Utgiftsområde 6, s.94.
10 samhällsskydd och beredskap 10 (10) beredskap och myndigheterna bör inkludera samverkan med dem i sitt arbete med att utveckla civilt försvar. Även Övningsinriktningen för tvärsektoriella övningar under 2017, 2018 och prioriterar att myndigheterna utvecklar och prövar prioritering av resurser (och dess samband med uthållighet) Åtgärder avseende stöd till Försvarsmakten vid höjd beredskap Genom att stärka krisberedskapen stärker vi även civilt försvar. Det militära försvaret är beroende av att samhället i övrigt fungerar och kan stödja Försvarsmaktens operativa förmåga. Flera samhällsviktiga verksamheter måste fungera för att kraven på tillgänglighet och förmåga avseende det militära försvaret ska kunna tillgodoses. Inom ramen för detta arbete bör samhällets förmåga att stödja Försvarsmakten särskilt uppmärksammas och prioriteras under perioden. Det militära försvaret har särskilda behov inom områdena elektricitet, transport och logistik, drivmedel, telekommunikation, försörjning av livsmedel, samt tillgång till sjukvårdsresurser. En konkret planering för dessa områden behöver genomföras inom ramen för samverkansområdenas arbete och tillsammans med Försvarsmakten. 11 Se MSB:s hemsida ( ovning/ovningsverksamheten/nafs---nationellt-forum/ovningsinriktning/). 12 Myndigheter som söker medel från anslaget för en övning kan i sin ansökan inkludera kostnaderna för att frivilliga deltar. För mer information, se instruktionerna för ansökan, avsnitt 3.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018 samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 ap. 5 Krisberedskap... 3 1.2 Utgångspunkter...
Läs merAnslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016
Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Kort om anslag 2:4 Krisberedskap Ändamål: stärka samhällets samlade krisberedskap och förmågan vid höjd beredskap för det civila försvaret Kan finansiera kortsiktiga
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2017
Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merFinansieringsprinciper
x samhällsskydd och beredskap 1 (7) Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Sofia Elfstrand Sara Zamore Asada och Camilla Odenberg Charlott Thyrén Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Dnr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2019 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Viktiga ingångsvärden... 3 3. Områden där medel
Läs merInriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap
samhällsskydd och beredskap 1 (9) Inriktning för projektmedel till myndigheter 2020-2021 - Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd och beredskap 2 (9) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tidigare
Läs merÖvergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget
samhällsskydd och beredskap 1 (9) Övergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget samhällsskydd och beredskap
Läs merInriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2015
samhällsskydd och beredskap 1 (26) Avdelningen för utvärdering och lärande Enheten för inriktning och planering Inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2015 samhällsskydd och beredskap 2 (26) Innehållsförteckning
Läs merÖvningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå
referenser i gul färg 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för övning Sofie Ivarsson 010 240 41 64 sofie.ivarsson@msb.se Övningsinriktning under 2017-2020 för tvärsektoriella
Läs merCivilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018
Civilt försvar grunder och aktuell information Version juni 2018 Vad är civilt försvar? 1(2) Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att
Läs merÖvningsinriktning för bevakningsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå avseende tvärsektoriella övningar under
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Underlagsversion med referenser 1 (9) Datum Diarienr 2018-02-13 2017-2096 Ert datum Er referens Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för övning Sofie
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merMötesplats SO - anslag 2:4 Krisberedskap. 22 mars 2017
ötesplats S - anslag 2:4 Krisberedskap 22 mars 2017 ervärdet med anslag 2:4 Förstärkning över viss tid, utöver ordinarie finansiering Smörjmedel för ökad förmåga inom särskilt viktiga eller eftersatta
Läs merHÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT
FÖR ETT TRYGGARE SVERIGE HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT 2018 2020 Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands, Stockholms, Södermanlands och Gotlands län samt Militärregion Mitt. 1 Regeringen
Läs merInbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Enheten för samverkan och planering Sofie Gustavsson Enligt sändlista Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018 De myndigheter
Läs merAktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015
SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merStrategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap
För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merLägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB
Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB MSB:s särskilda ansvar rörande civilt försvar MSB ska företräda det
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2016
samhällsskydd och beredskap 2016-03-11 2015-1464 1 (11) Nationell risk- och förmågebedömning 2016 samhällsskydd och beredskap 2 (11) Inledning Sverige behöver ha förmåga att möta en mängd utmaningar, allt
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Utkom från trycket den 7 juli 2016 Bilaga Indikatorer
Läs merInriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2014
samhällsskydd och beredskap 1 (30) Enheten för inriktning och planering Anna Anteskog 010-240 40 47 anna.anteskog@msb.se Inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2014 Inriktningen avser de medel som fördelas
Läs merFSPOS Strategisk plan
FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan FSPOS Strategisk plan 2018-2020 Version 0.95, 2017-03-31 Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND FSPOS 3 UTVÄRDERING AV FSPOS ARBETE 3 STRATEGIWORKSHOP
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merSå är vi redo om krisen kommer
Rakel Så är vi redo om krisen kommer Råd till dig som använder Rakel och arbetar inom samhällsviktig verksamhet Vårt samhälle är sårbart och vi lever i en tid med nya hot och utmaningar. Sverige stärker
Läs merMSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s roll i totalförsvaret Henrik Moberg Verksamhetsansvarig, Civilt försvar Avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB SME-D, 10 oktober 2018
Läs merÖverenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar
1 (13) Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020 2 (13) Innehållsförteckning 1. Överenskommelse... 3 1.1 Målbild för perioden 2018 till 2020... 4 1.2 Ersättning... 4 1.3 Myndigheternas
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merPost- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.
Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Robusthet och beredskap i elektroniska kommunikationsnät SUNET-dagarna Ove Landberg Det säkerhetspolitiska
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten
Läs merPlan för ökad civilförsvarsberedskap KS
Plan för ökad civilförsvarsberedskap 2019-2020 8 KS 2018.314 46 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-09-20 153 Plan för ökad civilförsvarsberedskap 2019-2020 (KS
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merIvar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap
Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (14) Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (14) Innehållsförteckning 1.
Läs merSyfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser
Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Läs merMer krisberedskap för pengarna?
2014:6 Mer krisberedskap för pengarna? MSB:s hantering av anslag 2:4 MISSIV DATUM DIARIENR 2014-02-19 2013/164-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-06-19 Fö2013/1259/SSK Regeringen Försvarsdepartementet 103
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merFinansieringsprinciper
Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel De satsningar som finansieras
Läs merKRISHANTERING - BAKGRUND
Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper Ansvar/roller krisberedskap? KRISHANTERING - BAKGRUND Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper
Läs merCivilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal
Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas Magnus Lommerdal Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas > Svenska kraftnäts uppdrag > Tillbakablick och förändrade förutsättningar >
Läs merLegala aspekter - dispostion
Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil
Läs merPlaneringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016
Planeringen för det civila försvaret ska återupptas OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016 Hur är det med beredskapen? Vi avvecklade: Oljebergrum, lager av livsmedel etc., skyddsmasker till alla, skyddade
Läs merKonsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser
^MWK Myndigheten för 4ffflgf»y samhällsskydd PM 1(6) JySBlMy och beredskap Datum 2010-04-21 Diarienr 2010-3699 ROS-PAS Jonas Eriksson jonas.erikssonomsb.se Bilaga Konsekvensutredning för föreskrift om
Läs merFörsvarsdepartementet
Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Läs merInformation från Länsstyrelsen Skåne
Information från Länsstyrelsen Skåne Räddsam-Skåne Peter Cavala 2018-04-19 Prioritering - upp KRISLEDNINGSORGANISATION Nystädad men kommer att utvecklas RÅDET + NÄTVERK Fortsätta klargöra syften och mål
Läs merGrundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018
Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018 Sverige kommer att möta utmaningarna Försvarsmakten och MSB lägger grunden för en sammanhängande
Läs merVägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
Läs merInriktningsbeslut för 2011
samhällsskydd och beredskap 1 (23) Inriktningsbeslut för 2011 Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd och beredskap 2 (23) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1 Effektivare process
Läs merAnsvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Seminarium hos Folk och Försvar den 7 april 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Inledande reflektioner Många har mycket att lära Skogsbranden
Läs merLagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,
Läs merFörtydligande inför komplettering av ansökan om 2:4-medel för deltagande i totalförsvarsövning
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Enheten för övning Förtydligande inför komplettering av ansökan om 2:4-medel för deltagande i totalförsvarsövning TFÖ 2020 Detta förtydligande är tänkt att vara en
Läs merVägledning för arbetet i samverkansområdena
Vägledning för arbetet i samverkansområdena Vägledning för arbetet i samverkansområdena Vägledning för arbetet i samverkansområdena Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Foto: Johan Eklund,
Läs merKommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008
Kommittédirektiv Frivillig försvarsverksamhet Dir. 2008:2 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag om den frivilliga försvarsverksamhetens
Läs merÖppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017
Öppen sammanfattning Sida 1 (7) Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017 I maj 2017 fick vi Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS
ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS Det svenska krisberedskapssystemet bygger på samverkan mellan alla samhällets aktörer. Vi har alla en roll och en
Läs merFred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv
Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Marika Ericson En kort session om lagstiftning Från totalförsvar till krisberedskap och nu? Lagar och förordningar ansvar och uppgifter
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merFSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning
& - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning Deltagande organisationer Representanter från kommuner = Adjungerande deltagare i 2 Former för samverkan Frivilligt samverkansforum med deltagare från det
Läs merPrioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016
Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när
Läs merS Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner
www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2019
Nationell risk- och förmågebedömning 2019 2019 Nationell risk- och förmågebedömning 2019 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kontakt: Avdelningen för utveckling av samhällsskydd Tryck: DanagårdLiTHO
Läs merMSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s fyra roller avseende civilt försvar 1. Planerar totalförsvaret tillsammans med Försvarsmakten 2. Stödjer aktörer i arbetet med att genomföra den
Läs merProjektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015
Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (11) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten
Läs merKommittédirektiv. Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar. Dir. 2018:79. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018.
Kommittédirektiv Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar Dir. 2018:79 Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018. Sammanfattning Sverige behöver en förbättrad förmåga att hantera situationer
Läs merBilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet
B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete
Läs merNationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap
Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap
Läs merPROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet
Läs merFöredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.
PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merÖckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv
Läs mer1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument
1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)
Läs merKrisberedskap och civilt försvar 2019
Krisberedskap och civilt försvar 2019 Riktlinjer krisberedskap, säkerhetsskydd och civilt försvar Dokumenttyp Riktlinjer Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2019-04-11 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2018
Nationell risk- och förmågebedömning 2018 2018 Nationell risk- och förmågebedömning 2018 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kontakt: Avdelningen för utveckling av samhällsskydd Illustrationer:
Läs merKSLA 9 nov Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell
KSLA 9 nov 2017 Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar 2016 2020 (prop. 2014/15:109) Den försämrade säkerhetspolitiska
Läs merUppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap 2012 och inriktning för 2014
samhällsskydd och beredskap 1 (73) Enheten för inriktning och planering Christian Pettersson 010-240 43 40 christian.pettersson@msb.se Uppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap 2012 och inriktning för 2014
Läs merPlan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186
Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska
Läs merBilaga 6. Sammanställning av enkätsvar
B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och
Läs merUppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap 2011. Redovisning av uppdrag 9 i MSB:s regleringsbrev för 2012
Uppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap 2011 Redovisning av uppdrag 9 i MSB:s regleringsbrev för 2012 2 3 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240 42 75 Publikationsnummer MSB 373-12 ISBN 978-91-7383-214-4
Läs merLagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB
Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk
Läs merKommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen
Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Överenskommelsen, MSB SKL Uppgifter enligt LEH Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) Planering inför extraordinära händelser Geografiskt områdesansvar Utbildning
Läs merStyrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap
Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som
Läs merÅrlig uppföljning av LEH för Piteå kommun, 2016
1 (16) Årlig uppföljning av LEH för, 2016 2 (16) 1. Indikator...3 Ledning - Riskhantering...3 Ledning - Planering...4 Samverkan...6 Kommunikation...6 Informationssäkerhet...7 Kompetens - Utbildning...8
Läs merPerspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016
Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016 Workshop kring fyra frågor 1. Totalförsvaret: vad avser vi? 2. Vad innebär det för företagen? 3. Vilken roll kan SOFF spela? 4. Nästa
Läs merDe frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering
De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en
Läs merProjektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015
Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (10) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock
Läs merPlanering och förberedelser pågår
samhällsskydd och beredskap 1 (12) Planering och förberedelser pågår Redovisning hur planeringsarbetet fortskrider och vilka resultat som har uppnåtts vad avser civilt försvar samhällsskydd och beredskap
Läs merResiliens i en förändrad omvärld
WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen
Läs merVägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet
Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Enhet: Enheten för planering och försörjning
Läs merUtveckling av arbetet i samverkansområdena
samhällsskydd och beredskap 1 (19) Utveckling av arbetet i samverkansområdena - för helhetssyn och samordnad planering Delrapport samhällsskydd och beredskap 2 (19) Sammanfattning Samverkansområdena ska
Läs merSå kan det civila försvaret utvecklas och stärkas
samhällsskydd och beredskap (53) 204-2-6 Så kan det civila försvaret utvecklas och stärkas Redovisning av regeringsuppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om det civila försvaret inför
Läs mer