Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017"

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

2 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning Anslag 2:4 Krisberedskap Utgångspunkter för inriktningen Inriktning: Stärka den nationella förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer i fredstid och vid höjd beredskap Att förebygga i samverkan Åtgärder för gemensamma analyser av risker och sårbarheter för förmågeutveckling Åtgärder för funktionalitet och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och samhällsviktig informationsinfrastruktur Att hantera i samverkan Åtgärder för att stärka inriktning och samordning Åtgärder för att stärka kriskommunikation och samordning av information Åtgärder avseende förstärkningsresurser Åtgärder avseende stöd till Försvarsmakten vid höjd beredskap... 10

3 samhällsskydd och beredskap 3 (10) 1. Inledning 1.1 Anslag 2:4 Krisberedskap Anslag 2:4 Krisberedskap bidrar till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera kriser under fredstida förhållanden och under höjd beredskap. Kapitel 2 beskriver de åtgärder som är prioriterade att söka medel för från anslag 2:4 Krisberedskap och som påbörjas Inriktningen har kortats ner och formulerats om för att tydligare lyfta fram åtgärder sett till de brister som framgår i de nationella risk- och förmågebedömningarna , samt regeringens beslut om att planeringen för höjd beredskap ska återupptas 1. De åtgärder som beskrivs omfattar dock samma mål och förmågor som inriktningen för Till inriktningen följer en bilaga som ger en mer utvecklad beskrivning av anslaget. Regeringen anger ett antal förutsättningar måste vara uppfyllda för att medel ska beviljas från anslaget: En behovsanalys ska finnas. Föreslagna åtgärder ska ha påvisbara effekter på samhällets samlade krisberedskap eller den samlade förmågan att hantera kriser och dess konsekvenser. Ansökningar om medel ska vara förenliga med regeringens beslut om inriktning av anslaget. Åtgärder som genomförs ska vara väl avgränsade samt uppföljningsbara. Medför åtgärder framtida löpande kostnader ska ansvarig myndighet redovisa finansieringen av dessa. Förutsättningar för finansiering från anslaget, som behöver beaktas vid planering och genomförande, finns i detalj i en särskild instruktion 2 som bör läsas tillsammans med denna inriktning. För 2017 kan centrala myndigheter söka projektmedel från anslaget. Länsstyrelserna kan endast söka medel för större investeringar inom ramen för denna inriktning för 2017 (utöver åtgärder som tidigare beviljats medel från anslaget). 1 Planeringsanvisningar för det civila försvaret, regeringsbeslut ( tet/beslut-civilt-forsvar-planeringsanvisningar.pdf). 2 MSB, Förutsättningar för finansiering från anslaget 2:4 Krisberedskap 2017.

4 samhällsskydd och beredskap 4 (10) 1.2 Utgångspunkter för inriktningen Denna inriktning utgår från regeringens inriktning för anslaget (enligt MSB:s regleringsbrev för 2016) och de finansieringsprinciper som regeringen angett för anslaget. Den föreliggande inriktningen bygger på identifierade och dokumenterade brister och behov av åtgärder inom krisberedskapen som främst redovisats i de nationella risk- och förmågebedömningarna som årligen redovisas till regeringen. Därutöver beaktas andra inriktningar, strategier och handlingsplaner inom specifika områden, samt förslag på prioriteringar som tagits fram inom ramen för de sex samverkansområdena Ekonomisk säkerhet, Geografiskt områdesansvar, Farliga ämnen, Skydd, undsättning och vård, Teknisk infrastruktur samt Transporter.

5 samhällsskydd och beredskap 5 (10) 2. Inriktning: Stärka den nationella förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer i fredstid och vid höjd beredskap Inriktningen för anslag 2:4 Krisberedskap ska genom nedanstående åtgärder stärka den nationella förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer i fredstid och vid höjd beredskap. För en sammanhållen planering bör befintliga strukturer och processer som används inom den fredstida krisberedskapsplaneringen, så långt möjligt, användas vid planeringen av det civila försvaret. Samverkansområdena ska bidra i planeringen för krisberedskap och höjd beredskap. En gemensam grundsyn, dvs. gemensamma grunder för en sammanhängande planering för militärt och civilt försvar, tas fram av Försvarsmakten och MSB i samverkan och ska redovisas till regeringen senast 10 juni Med anledning av den kommande grundsynen bör civilt försvar särskilt beaktas i ansökningar om 2:4-medel. När den gemensamma grundsynen har redovisats i juni 2016 kan MSB komma att komplettera inriktningen för anslag 2:4 för Att förebygga i samverkan Åtgärder för gemensamma analyser av risker och sårbarheter för förmågeutveckling Det är av vikt att den planering av samhällets krisberedskap som sker inom ramen för samverkansområdena utgår från gemensamma analyser av risker, sårbarheter och förmåga. Gemensamma analyser av risker och sårbarheter behöver, liksom myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser (enligt föreskrift, s.k. RSA 3 ), även omfatta höjd beredskap. Gemensamma analyser ska bidra till en bättre överblick och eller en fördjupad bild av behov av utveckling av förmågor och åtgärder för stärkt krisberedskap. Liksom i aktörernas egna RSA, är det angeläget att det finns en koppling mellan redovisade risker/sårbarheter och förmåga att förebygga och hantera dessa risker/sårbarheter. Det är också 3 Föreskrifter (2015:3) och allmänna råd om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser.

6 samhällsskydd och beredskap 6 (10) angeläget att analysen leder till ändamålsenliga och konkreta åtgärder som tydligt kopplar till identifierade sårbarheter och brister i förmåga. Den nationella risk- och förmågebedömningen 2016 konstaterar att redovisningarna i RSA:er av identifierad samhällsviktig verksamhet ofta är bristfälliga. Väl utvecklade sektorsvisa och sektorsövergripande analyser av risker och sårbarheter behöver tas fram som stöd, bland annat för en säker elförsörjning, försörjning av transport och logistik, drivmedel, telekommunikation, dricksvatten och livsmedel samt sjukvårdsresurser, enligt Handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet Åtgärder för funktionalitet och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och samhällsviktig informationsinfrastruktur Nationell risk- och förmågebedömning 2016 pekar på att identifiering av samhällsviktiga verksamheter leder till att dessa kan prioriteras vid en kris eller höjd beredskap. Själva identifieringen medför dock inga direkta krav på exempelvis robusthet och uthållighet i verksamheten och den funktionalitet den tillhandahåller. Här finns utvecklingsbehov när det gäller att ställa sådana krav på samhällsviktig verksamhet. De nationella risk- och förmågebedömningarna 4 pekar även på att ansvariga aktörer behöver särskilt säkerställa tillgången i samhällsviktig verksamhet på uthållig elförsörjning och dricksvatten. Det finns behov av att vidta åtgärder i syfte att säkerställa samhällsviktig verksamhet även vid höjd beredskap. Bedömningen 2016 identifierar att det saknas en samlad bild och gemensam ambitionsnivå för nödvändig tillgång till läkemedel och sjukvårdmateriel. Aktörerna behöver i samverkan ta fram sådana analyser som ett steg i att stärka samhällsviktig verksamhet. Handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet 5 innehåller ett antal åtgärder och aktiviteter som ska genomföras för att säkerställa funktionalitet och kontinuitet hos samhällsviktig verksamhet, både under fredstida förhållanden som vid höjd beredskap. För att stödja och påskynda införandet av handlingsplanen kommer anslaget under 2017 att prioritera utvecklingsprojekt som är i linje med intentioner och mål i handlingsplanen och som ska uppnås i samverkan med berörda aktörer. Behov från den nationella risk- och förmågebedömningen ska då beaktas. 4 MSB, Risker och förmågor 2014, dnr , MSB, Nationell risk- och förmågebedömning 2016, dnr ( U/2016/Nationell%20risk- %20och%20f%c3%b6rm%c3%a5gebed%c3%b6mning% pdf). 5 MSB, Handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet, publikationsnr. MSB597, 2013 (

7 samhällsskydd och beredskap 7 (10) Den nationella risk- och förmågebedömningen 2016 identifierar att kunskap om roller och ansvar behöver öka och är fortsatt en prioritering för att stärka krisberedskapen. Till exempel kan gemensamma arbeten om civilt försvar, deltagande i större övningar och gemensamma beroendeanalyser ge sådana kunskaper. En av aktörerna är den enskilda människan, vars kunskap och förmåga att hantera kriser behöver öka, bl.a. i samverkan mellan centrala myndigheter och frivilligorganisationer. Kunskap om beroenden och utveckling av privat-offentlig samverkan är en annan väsentlig del i skydd av samhällsviktig verksamhet. Vidare finns behov av att utveckla resursprioritering avseende samhällsviktig verksamhet (jämför med Styrel). Rekommendationen från den nationella risk- och förmågebedömningen 2014 om att arbetet med informations- och cybersäkerhet behöver utvecklas kvarstår. I samverkan behöver rutiner utvecklas för att säkerställa tillförsel av nödvändig information under krishantering. Verksamhetskritisk information behöver valideras och verifieras, både vid inhämtning och inför extern kommunikation. Se instruktioner för ansökan för mer information om 2:4-finansierade åtgärder för informationssäkerhet. 2.2 Att hantera i samverkan Åtgärder för att stärka inriktning och samordning Projekt som söker medel för samverkan och eller ledning ska ta sin utgångspunkt i och ha en tydlig koppling till Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar 6 och de aktiviteter som MSB håller samman. Projekten ska genomföras i samverkan mellan myndigheter för att åstadkomma inriktning och samordning vid samhällsstörningar. MSB kommer att prioritera aktörsgemensamma projekt där flera myndigheter: medverkar och tar ansvar för projektets genomförande, har en tydlig roll i projektet, samt avser att använda projektresultatet ur aktörsgemensamma perspektiv. MSB kommer för 2017 att även prioritera projekt som baseras på Konceptet för inriktning och samordning, vilket består av två delar helhetsmetoden och utvecklingsprocesser. När detta stöd riktade sig till länsstyrelserna benämndes det Regional inriktning och samordning. Helhetsmetoden beskrivs utförligt i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. 6 MSB, Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, publikationsnr. MSB777, 2014 (

8 samhällsskydd och beredskap 8 (10) Aktörernas möjligheter att kommunicera skyddat, säkert, tillgängligt och robust, såväl i vardag som i kris och krig, behöver förbättras, samtidigt som kraven på säkerhet och tillgänglighet säkerställs. Centrala myndigheter behöver bli bättre på att använda Rakel och Swedish Government Secure Intranet (SGSI), som underlättar ledning och främjar samverkan med andra aktörer. Under 2017 prioriteras att utveckla gemensamma samverkansformer med stöd av Rakel i enlighet med Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel 7. (Anslaget kommer inte att finansiera införskaffning av Rakelmobiler, abonnemangsavgifter eller övriga förvaltningskostnader.) MSB erbjuder tekniskt stöd som stärker centrala myndigheters arbete för samverkan och ledning, genom att föreslå lämpliga åtgärder vid ledningsplatser. I syfte att stimulera myndigheter att förbättra sina tekniska ledningsplatser kan delfinansiering från anslaget sökas i enlighet med en särskild process för detta Åtgärder för att stärka kriskommunikation och samordning av information Inom åtgärden 2017 prioriteras projekt som integrerar kriskommunikation i ledning och samverkan för att på så vis bidra till att samhällsstörningar och förtroendekriser hanteras mer effektivt. Detta ska ha sin utgångspunkt i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar samt Koncept för inriktning och samordning (se ovan). Allmänhetens förtroende är avgörande för att arbetet med krisberedskap ska vara framgångsrikt och är en grund för arbetet med att skapa ett modernt psykologiskt försvar. Samhällets förmåga att identifiera, förstå och möta påverkanskampanjer riktade mot svenskt beslutsfattande och opinion behöver förbättras. Detta gäller även kommunikation med allmänheten och medier i situationer då främmande makt aktivt motverkar kommunikation genom spridande av falsk och vilseledande information. Att förstå påverkanskampanjer kräver utveckling av informationsförsörjning, analysverktyg och metoder. Att möta påverkanskampanjer kräver utveckling av kommunikativa metoder, utvecklad samordning mellan olika aktörer samt möjlighet att nå relevanta målgrupper oavsett vilka media dessa konsumerar. 7 MSB, Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel, publikationsnr. MSB342, 2012 ( 8 Centrala myndigheter som ser behov att utveckla sina tekniska ledningsplatser kontaktar enheten för samverkan och ledning (UB-SOL) på MSB för vidare konsultation och eventuellt bidrag.

9 samhällsskydd och beredskap 9 (10) I tillägg till ovanstående finns det behov av att validera resultatmål om kriskommunikation som tagits fram. Se utförligare beskrivning i förslag till resultatmål Åtgärder avseende förstärkningsresurser Regeringen pekar på att anslaget ska användas till att bland annat utveckla generella förmågor för att ta emot, hantera och använda nationella och internationella förstärkningsresurser vid kriser. Samhället är i hög grad dimensionerat för vardagens krav och ofta räcker de samhällsviktiga verksamheternas ordinarie resurser inte till vid större kriser eller höjd beredskap. Vid allvarliga händelser eller kriser kan förstärkningar från exempelvis andra aktörer, offentliga och privata, från organiserad frivilligverksamhet eller från andra länder behövas. En förutsättning för detta är att aktörerna kan ta emot, fördela och samverka kring dessa resurser. De förmågor som byggs upp för att ta emot och fördela förstärkningsresurser i en nationell kontext bör även harmonisera med principer för internationellt samarbete kring resurser. Regeringen betonar i Budgetpropositionen vikten av ett fortsatt aktivt internationellt samarbete på krisberedskapsområdet. Inom ramen för arbetet som sker för att säkerställa de nationella förmågor som identifierats ska relevanta samarbetsprojekt med internationella partners genomföras. Arbetet ska styras av Sveriges nationella prioriteringar inom respektive sakområde. Samarbetet kan drivas inom ramen för EU-samarbetet, Nato/PFF-samarbetet, det nordiska samarbetet, Barentsavtalet eller under de bilaterala avtalen med USA och Kanada. Det finns ett behov av att kunna prioritera materiella och personella resurser för att värna människors liv och hälsa, liksom att upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Den nationella risk- och förmågebedömningen 2016 ger exempel på materiella resurser som kan komma ifråga för prioritering: vaccin och andra läkemedel, dricksvatten samt el (där det redan finns regelverk och rutiner). Gällande personella resurser ligger fokus på uthållighet, dvs. att verksamheter ska kunna upprätthållas kontinuerligt trots ett stort behov av personal. Ideella aktörer (frivilliga försvarsorganisationer, andra frivilligorganisationer och spontanfrivilliga) är med rätt information, utbildning och förberedda rutiner en resurs i krishanteringen. För att få fram behovsanalyser avseende frivilliga förstärkningsresurser behöver ideella aktörers samarbete med myndigheterna utvecklas. Behoven kan bland annat analyseras inom framtagandet av RSA. De frivilliga försvarsorganisationerna är viktiga vid höjd 9 MSB, Resultatmål Förslag till målstruktur och mål inom fem områden, dnr , Prop. 2015/16:1, Utgiftsområde 6, s.94.

10 samhällsskydd och beredskap 10 (10) beredskap och myndigheterna bör inkludera samverkan med dem i sitt arbete med att utveckla civilt försvar. Även Övningsinriktningen för tvärsektoriella övningar under 2017, 2018 och prioriterar att myndigheterna utvecklar och prövar prioritering av resurser (och dess samband med uthållighet) Åtgärder avseende stöd till Försvarsmakten vid höjd beredskap Genom att stärka krisberedskapen stärker vi även civilt försvar. Det militära försvaret är beroende av att samhället i övrigt fungerar och kan stödja Försvarsmaktens operativa förmåga. Flera samhällsviktiga verksamheter måste fungera för att kraven på tillgänglighet och förmåga avseende det militära försvaret ska kunna tillgodoses. Inom ramen för detta arbete bör samhällets förmåga att stödja Försvarsmakten särskilt uppmärksammas och prioriteras under perioden. Det militära försvaret har särskilda behov inom områdena elektricitet, transport och logistik, drivmedel, telekommunikation, försörjning av livsmedel, samt tillgång till sjukvårdsresurser. En konkret planering för dessa områden behöver genomföras inom ramen för samverkansområdenas arbete och tillsammans med Försvarsmakten. 11 Se MSB:s hemsida ( ovning/ovningsverksamheten/nafs---nationellt-forum/ovningsinriktning/). 12 Myndigheter som söker medel från anslaget för en övning kan i sin ansökan inkludera kostnaderna för att frivilliga deltar. För mer information, se instruktionerna för ansökan, avsnitt 3.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018 samhällsskydd och beredskap 1 (11) Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018 samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 ap. 5 Krisberedskap... 3 1.2 Utgångspunkter...

Läs mer

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Kort om anslag 2:4 Krisberedskap Ändamål: stärka samhällets samlade krisberedskap och förmågan vid höjd beredskap för det civila försvaret Kan finansiera kortsiktiga

Läs mer

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet

Läs mer

Strategi för förstärkningsresurser

Strategi för förstärkningsresurser samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning

Läs mer

Finansieringsprinciper

Finansieringsprinciper x samhällsskydd och beredskap 1 (7) Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Sofia Elfstrand Sara Zamore Asada och Camilla Odenberg Charlott Thyrén Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Dnr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2019

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Dnr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2019 samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2019 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Viktiga ingångsvärden... 3 3. Områden där medel

Läs mer

Inriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap

Inriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd och beredskap 1 (9) Inriktning för projektmedel till myndigheter 2020-2021 - Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd och beredskap 2 (9) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tidigare

Läs mer

Övergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget

Övergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget samhällsskydd och beredskap 1 (9) Övergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2015 samhällsskydd och beredskap 1 (26) Avdelningen för utvärdering och lärande Enheten för inriktning och planering Inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2015 samhällsskydd och beredskap 2 (26) Innehållsförteckning

Läs mer

Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå

Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå referenser i gul färg 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för övning Sofie Ivarsson 010 240 41 64 sofie.ivarsson@msb.se Övningsinriktning under 2017-2020 för tvärsektoriella

Läs mer

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018 Civilt försvar grunder och aktuell information Version juni 2018 Vad är civilt försvar? 1(2) Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att

Läs mer

Övningsinriktning för bevakningsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå avseende tvärsektoriella övningar under

Övningsinriktning för bevakningsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå avseende tvärsektoriella övningar under Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Underlagsversion med referenser 1 (9) Datum Diarienr 2018-02-13 2017-2096 Ert datum Er referens Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för övning Sofie

Läs mer

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys

Läs mer

Mötesplats SO - anslag 2:4 Krisberedskap. 22 mars 2017

Mötesplats SO - anslag 2:4 Krisberedskap. 22 mars 2017 ötesplats S - anslag 2:4 Krisberedskap 22 mars 2017 ervärdet med anslag 2:4 Förstärkning över viss tid, utöver ordinarie finansiering Smörjmedel för ökad förmåga inom särskilt viktiga eller eftersatta

Läs mer

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT FÖR ETT TRYGGARE SVERIGE HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT 2018 2020 Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands, Stockholms, Södermanlands och Gotlands län samt Militärregion Mitt. 1 Regeringen

Läs mer

Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018

Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018 samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Enheten för samverkan och planering Sofie Gustavsson Enligt sändlista Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018 De myndigheter

Läs mer

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015 SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd

Läs mer

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB MSB:s särskilda ansvar rörande civilt försvar MSB ska företräda det

Läs mer

Nationell risk- och förmågebedömning 2016

Nationell risk- och förmågebedömning 2016 samhällsskydd och beredskap 2016-03-11 2015-1464 1 (11) Nationell risk- och förmågebedömning 2016 samhällsskydd och beredskap 2 (11) Inledning Sverige behöver ha förmåga att möta en mängd utmaningar, allt

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Utkom från trycket den 7 juli 2016 Bilaga Indikatorer

Läs mer

Inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2014

Inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2014 samhällsskydd och beredskap 1 (30) Enheten för inriktning och planering Anna Anteskog 010-240 40 47 anna.anteskog@msb.se Inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2014 Inriktningen avser de medel som fördelas

Läs mer

FSPOS Strategisk plan

FSPOS Strategisk plan FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan FSPOS Strategisk plan 2018-2020 Version 0.95, 2017-03-31 Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND FSPOS 3 UTVÄRDERING AV FSPOS ARBETE 3 STRATEGIWORKSHOP

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97 Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018

Läs mer

Så är vi redo om krisen kommer

Så är vi redo om krisen kommer Rakel Så är vi redo om krisen kommer Råd till dig som använder Rakel och arbetar inom samhällsviktig verksamhet Vårt samhälle är sårbart och vi lever i en tid med nya hot och utmaningar. Sverige stärker

Läs mer

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s roll i totalförsvaret Henrik Moberg Verksamhetsansvarig, Civilt försvar Avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB SME-D, 10 oktober 2018

Läs mer

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 1 (13) Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020 2 (13) Innehållsförteckning 1. Överenskommelse... 3 1.1 Målbild för perioden 2018 till 2020... 4 1.2 Ersättning... 4 1.3 Myndigheternas

Läs mer

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Robusthet och beredskap i elektroniska kommunikationsnät SUNET-dagarna Ove Landberg Det säkerhetspolitiska

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser; Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten

Läs mer

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS Plan för ökad civilförsvarsberedskap 2019-2020 8 KS 2018.314 46 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-09-20 153 Plan för ökad civilförsvarsberedskap 2019-2020 (KS

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 1 (14) Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (14) Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Mer krisberedskap för pengarna?

Mer krisberedskap för pengarna? 2014:6 Mer krisberedskap för pengarna? MSB:s hantering av anslag 2:4 MISSIV DATUM DIARIENR 2014-02-19 2013/164-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-06-19 Fö2013/1259/SSK Regeringen Försvarsdepartementet 103

Läs mer

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum: Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Finansieringsprinciper

Finansieringsprinciper Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel De satsningar som finansieras

Läs mer

KRISHANTERING - BAKGRUND

KRISHANTERING - BAKGRUND Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper Ansvar/roller krisberedskap? KRISHANTERING - BAKGRUND Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper

Läs mer

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas Magnus Lommerdal Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas > Svenska kraftnäts uppdrag > Tillbakablick och förändrade förutsättningar >

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016

Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016 Planeringen för det civila försvaret ska återupptas OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016 Hur är det med beredskapen? Vi avvecklade: Oljebergrum, lager av livsmedel etc., skyddsmasker till alla, skyddade

Läs mer

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser ^MWK Myndigheten för 4ffflgf»y samhällsskydd PM 1(6) JySBlMy och beredskap Datum 2010-04-21 Diarienr 2010-3699 ROS-PAS Jonas Eriksson jonas.erikssonomsb.se Bilaga Konsekvensutredning för föreskrift om

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Information från Länsstyrelsen Skåne

Information från Länsstyrelsen Skåne Information från Länsstyrelsen Skåne Räddsam-Skåne Peter Cavala 2018-04-19 Prioritering - upp KRISLEDNINGSORGANISATION Nystädad men kommer att utvecklas RÅDET + NÄTVERK Fortsätta klargöra syften och mål

Läs mer

Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018

Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018 Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018 Sverige kommer att möta utmaningarna Försvarsmakten och MSB lägger grunden för en sammanhängande

Läs mer

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Inriktningsbeslut för 2011

Inriktningsbeslut för 2011 samhällsskydd och beredskap 1 (23) Inriktningsbeslut för 2011 Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd och beredskap 2 (23) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1 Effektivare process

Läs mer

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Seminarium hos Folk och Försvar den 7 april 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Inledande reflektioner Många har mycket att lära Skogsbranden

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Förtydligande inför komplettering av ansökan om 2:4-medel för deltagande i totalförsvarsövning

Förtydligande inför komplettering av ansökan om 2:4-medel för deltagande i totalförsvarsövning samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Enheten för övning Förtydligande inför komplettering av ansökan om 2:4-medel för deltagande i totalförsvarsövning TFÖ 2020 Detta förtydligande är tänkt att vara en

Läs mer

Vägledning för arbetet i samverkansområdena

Vägledning för arbetet i samverkansområdena Vägledning för arbetet i samverkansområdena Vägledning för arbetet i samverkansområdena Vägledning för arbetet i samverkansområdena Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Foto: Johan Eklund,

Läs mer

Kommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Frivillig försvarsverksamhet Dir. 2008:2 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag om den frivilliga försvarsverksamhetens

Läs mer

Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017

Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017 Öppen sammanfattning Sida 1 (7) Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017 I maj 2017 fick vi Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS

ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS Det svenska krisberedskapssystemet bygger på samverkan mellan alla samhällets aktörer. Vi har alla en roll och en

Läs mer

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Marika Ericson En kort session om lagstiftning Från totalförsvar till krisberedskap och nu? Lagar och förordningar ansvar och uppgifter

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning & - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning Deltagande organisationer Representanter från kommuner = Adjungerande deltagare i 2 Former för samverkan Frivilligt samverkansforum med deltagare från det

Läs mer

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Nationell risk- och förmågebedömning 2019

Nationell risk- och förmågebedömning 2019 Nationell risk- och förmågebedömning 2019 2019 Nationell risk- och förmågebedömning 2019 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kontakt: Avdelningen för utveckling av samhällsskydd Tryck: DanagårdLiTHO

Läs mer

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s fyra roller avseende civilt försvar 1. Planerar totalförsvaret tillsammans med Försvarsmakten 2. Stödjer aktörer i arbetet med att genomföra den

Läs mer

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (11) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten

Läs mer

Kommittédirektiv. Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar. Dir. 2018:79. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018.

Kommittédirektiv. Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar. Dir. 2018:79. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018. Kommittédirektiv Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar Dir. 2018:79 Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018. Sammanfattning Sverige behöver en förbättrad förmåga att hantera situationer

Läs mer

Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet

Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete

Läs mer

Nationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap

Nationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap

Läs mer

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017. Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Krisberedskap och civilt försvar 2019

Krisberedskap och civilt försvar 2019 Krisberedskap och civilt försvar 2019 Riktlinjer krisberedskap, säkerhetsskydd och civilt försvar Dokumenttyp Riktlinjer Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2019-04-11 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen

Läs mer

Nationell risk- och förmågebedömning 2018

Nationell risk- och förmågebedömning 2018 Nationell risk- och förmågebedömning 2018 2018 Nationell risk- och förmågebedömning 2018 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kontakt: Avdelningen för utveckling av samhällsskydd Illustrationer:

Läs mer

KSLA 9 nov Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell

KSLA 9 nov Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell KSLA 9 nov 2017 Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar 2016 2020 (prop. 2014/15:109) Den försämrade säkerhetspolitiska

Läs mer

Uppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap 2012 och inriktning för 2014

Uppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap 2012 och inriktning för 2014 samhällsskydd och beredskap 1 (73) Enheten för inriktning och planering Christian Pettersson 010-240 43 40 christian.pettersson@msb.se Uppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap 2012 och inriktning för 2014

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och

Läs mer

Uppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap 2011. Redovisning av uppdrag 9 i MSB:s regleringsbrev för 2012

Uppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap 2011. Redovisning av uppdrag 9 i MSB:s regleringsbrev för 2012 Uppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap 2011 Redovisning av uppdrag 9 i MSB:s regleringsbrev för 2012 2 3 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240 42 75 Publikationsnummer MSB 373-12 ISBN 978-91-7383-214-4

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Överenskommelsen, MSB SKL Uppgifter enligt LEH Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) Planering inför extraordinära händelser Geografiskt områdesansvar Utbildning

Läs mer

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som

Läs mer

Årlig uppföljning av LEH för Piteå kommun, 2016

Årlig uppföljning av LEH för Piteå kommun, 2016 1 (16) Årlig uppföljning av LEH för, 2016 2 (16) 1. Indikator...3 Ledning - Riskhantering...3 Ledning - Planering...4 Samverkan...6 Kommunikation...6 Informationssäkerhet...7 Kompetens - Utbildning...8

Läs mer

Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016

Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016 Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016 Workshop kring fyra frågor 1. Totalförsvaret: vad avser vi? 2. Vad innebär det för företagen? 3. Vilken roll kan SOFF spela? 4. Nästa

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (10) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock

Läs mer

Planering och förberedelser pågår

Planering och förberedelser pågår samhällsskydd och beredskap 1 (12) Planering och förberedelser pågår Redovisning hur planeringsarbetet fortskrider och vilka resultat som har uppnåtts vad avser civilt försvar samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen

Läs mer

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Enhet: Enheten för planering och försörjning

Läs mer

Utveckling av arbetet i samverkansområdena

Utveckling av arbetet i samverkansområdena samhällsskydd och beredskap 1 (19) Utveckling av arbetet i samverkansområdena - för helhetssyn och samordnad planering Delrapport samhällsskydd och beredskap 2 (19) Sammanfattning Samverkansområdena ska

Läs mer

Så kan det civila försvaret utvecklas och stärkas

Så kan det civila försvaret utvecklas och stärkas samhällsskydd och beredskap (53) 204-2-6 Så kan det civila försvaret utvecklas och stärkas Redovisning av regeringsuppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om det civila försvaret inför

Läs mer