Krisberedskapsmyndigheten föreslår följande jämställdhetspolitiska mål och resultatindikatorer:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krisberedskapsmyndigheten föreslår följande jämställdhetspolitiska mål och resultatindikatorer:"

Transkript

1 Sid 1(18) Dnr 0722/2004 Redovisning av regeringsuppdrag att utarbeta förslag till jämställdhetsintegrerade mål och resultatindikatorer 1. Uppdraget I ett regeringsbeslut den 3 juni 2004 (Fö2004/263/MIL) uppdrog regeringen till Krisberedskapsmyndigheten (KBM) att som ett led i det pågående arbetet med jämställdhetsintegrering senast den 1 mars 2005 redovisa förslag till jämställdhetsmål och resultatindikatorer för den egna verksamheten. 2. Sammanfattning Krisberedskapsmyndigheten föreslår följande jämställdhetspolitiska mål och resultatindikatorer: 1. Könsfördelningen i fråga om forskare som ansöker om och beviljas forskningsstöd är jämn. Detta mål är nått när andelen kvinnliga forskare som söker och beviljas forskningsstöd är minst 40 procent. 2. Könsfördelningen i fråga om forskare eller konsulter som utför utredningar eller studier för KBM:s räkning är jämn. Detta mål är nått när andelen kvinnliga forskare eller konsulter är minst 40 procent. 3. KBM verkar för att vid nyanskaffning av skydds- och saneringsutrustning för farliga ämnen utrustningen är anpassad till såväl kvinnliga som manliga användare. Målet är nått när skydds- och saneringsutrustningen är anpassad för kvinnliga och manliga användare. 4. Ett jämställdhetsperspektiv integreras i krisberedskapen och i metodiken för risk- och sårbarhetsanalyser ingår att beakta konsekvenser för kvinnor respektive män. Målet är nått när de analyser som utförs beaktar konsekvenser för kvinnor och män. 5. Fler kvinnor får uppgifter inom krishanteringssystemet och deltar därmed också i KBM:s utbildningsverksamhet. Målet är uppnått när könsfördelningen mellan deltagarna är jämn. 6. Ett jämställdhetsperspektiv integreras i den kompetensutveckling inom krishanteringssystemet som KBM utför. Målet har nåtts när aktörerna reflekterar, överväger eller utreder om, i vilken mån, kön är en variabel som bör beaktas i krishanteringssystemet eller kompetensutvecklingen. 7. Upphandlingar av utbildningar beaktar kön. Målet har nåtts när gjorda utvärderingar av utbildningarna visar att könsperspektivet har beaktats. 8. Användarutrustningen i RAKEL-systemet passar för användare av båda könen. Målet har nåtts när den dokumentation om

2 Sid 2(18 användaranpassningen som anbudsgivarna skall lämna vid upphandlingen visar att utrustningen passar för både kvinnor och män. 9. Information om RAKEL-systemet når ut till alla presumtiva användare, oavsett om de är kvinnor eller män. Målet är nått när en ökad andel kvinnor tar del av informationen om RAKEL-systemet. 10. KBM:s informationsspridning riktas till både kvinnor och män. Målet är nått när informationen uppfattas som könsneutral av mottagarna. 11. En jämn könsfördelning i KBM:s råd och delegationer, dvs. bland annat KBM:s vetenskapliga råd och referensgrupp, Informationssäkerhetsrådet, Näringslivsrådet, CBRN-rådet, Trossamfundens krisberedskapsråd och Rakeldelegationen. Målet är nått när könsfördelningen är jämn (i vart fall andelarna 40/60). 3. Förutsättningar för analysen I förutsättningarna för jämställdhetsanalysen ingår att bedöma när ett jämställdhetsperspektiv är relevant. I bedömningen ingår att ta ställning till bl.a. om en insats, åtgärd eller beslut berör människor eller på något sätt kommer att påverka det dagliga livet för en eller flera befolkningsgrupper. KBM konstaterar att all verksamhet som bedrivs av staten på ett eller annat sätt berör människor och påverkar det dagliga livet för olika befolkningsgrupper. KBM:s uppgift är att samordna arbetet med att utveckla krisberedskapen i det svenska samhället. Samhällets krisberedskap bygger på att kommuner, landsting, myndigheter, organisationer och företag tar sitt ansvar och samarbetar med varandra. KBM skall ha en helhetssyn och stödja de ansvariga framför allt kommuner och länsstyrelser. Dessutom skall KBM tydliggöra de ansvarigas roller samt bygga upp och förmedla kunskap. Ytterst syftar KBM:s verksamhet till att minska samhällets sårbarhet och förbättra förmågan att hantera sådana händelser som kan störa samhällets funktioner eller som äventyrar befolkningens livsbetingelser. Däremot har KBM ingen operativ roll vid en kris annat än att myndigheten skall kunna lämna områdesvisa lägesbeskrivningar till Regeringskansliet och att kunna stödja aktörerna vid en kris, t.ex. genom att lämna ledningsstöd eller stöd till kriskommunikation. Krishanteringssystemet är alltså en del av samhället i stort. KBM:s möjligheter att påverka samhället mot ökad jämställdhet är givetvis begränsade. KBM:s verksamhet bedrivs dessutom i stor utsträckning på en övergripande nivå i samhället och det är i den delen knappast möjligt att säga att verksamheten har någon direkt betydelse för individer av skilda kön. Detta kan också uttryckas som att verksamheten får anses vara könsneutral, dvs. att den varken gör samhället mer jämställt eller mindre jämställt. När det gäller verksamhet av den arten får det i stället konstateras att den endast har en indirekt påverkan på människor. Det är enligt KBM:s mening då inte heller relevant att tala om ett jämställdhetsperspektiv. I analysen har KBM utgått från den verksamhet som myndighetens enheter skall bedriva enligt gällande verksamhetsplanering, nedbrutet på aktivitetsnivå. För var och en av verksamheterna anges vilket mål den har och det görs en närmare beskrivning av vad verksamheten består i. Därefter analyseras i vilken mån de jämställdhetspolitiska målen kan anses vara relevanta för respektive

3 Sid 3(18 verksamhet. I de fall där så kan sägas vara fallet lämnas ett förslag på jämställdhetspolitiskt mål och resultatindikator. 4. Jämställdhetsanalyser 4.1 Forskningsenheten Verksamhet (aktivitet): Ramforskningsprogram. Kompetensförnyelse. Internationell forskningssamverkan. Forskningsprojekt. Förmedling av forskningsresultat. Forskningsberedning. Utvecklingsprojekt. Utvärdering av forskningsinsatser. Mål för verksamheten: Resultatet av forskning och studier beställda av KBM utgör ett ändamålsenligt underlag för åtgärder för att stärka samhällets krisberedskap. Närmare beskrivning av verksamheten: KBM finansierar forskning som skall ge kunskap som bidrar till att minska sårbarheten i samhället och förbättrar samhällets krishanteringsförmåga. Initiativ till forskningsinsatser kan tas av KBM eller av forskare som söker medel hos KBM. Forskningsfältet är brett och omfattar forskning inom många vetenskapliga discipliner. I verksamheten ingår också att verka för att forskningsresultaten sprids till dem som behöver kunskapen i sitt arbete. Det sker bland annat vid seminarier, konferenser, utbildningar och övningar, men också genom publicering av forskningsrapporter. Jämställdhetsanalys: Inom forskningsområdet är det jämställdhetspolitiska målet lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter på livets alla områden relevant liksom delmålet lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Inom forskningen i stort råder inte jämställdhet. Som exempel kan nämnas att andelen kvinnliga professorer i Sverige 2003 var 15 procent. Det område som kan bedömas som potentiellt mest problematiskt inom enhetens verksamhetsfält är valet av de forskningsfrågor och problem som KBM väljer att stödja. Det kan hända att dessa på grund av strukturella skäl definieras utifrån ett manligt perspektiv. Detta leder möjligen till att kvinnor och män inte har samma möjligheter att få gehör för sina forskningsidéer. Detta kan utvecklas på följande sätt. Forskningen för krishanteringssystemets behov har traditionellt varit en del av samhällets forskning för försvarets behov. Försvaret är en manlig miljö. Därför har forskning för försvarets behov, även samhällsvetenskaplig sådan, mer lockat män än kvinnor. Forskningen har dessutom vänt sig mer till män än till kvinnor och troligtvis har fler män än kvinnor valts ut för att utföra forskningen. Den kvalitativa bedömningen huruvida de forskningsproblem som angrips är manligt, kvinnligt eller könsneutralt definierade är alltid svår att göra. Inom krisberedskapsområdet går det inte att göra en sådan uppdelning. I stället bör man se på ett antal resultatindikatorer. Hur stor andel kvinnliga sökande får vi i

4 Sid 4(18 förhållande till manliga? Detta skall inte bara ske för huvudsökande utan också bland medsökande. Hur stor andel kvinnor beviljas anslag i förhållande till deras andel bland de sökande? För att få en referenspunkt kan man jämföra med vad som är normalt, t.ex. motsvarande siffror för humaniora/samhällsvetenskap hos forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond. Vid 2004 års temautlysning från KBM inkom 79 ansökningar, varav 21 hade kvinnlig huvudsökande (27 procent). KBM beviljade 13 anslag, varav 4 gick till kvinnliga huvudsökande (31 procent). Motsvarande siffror för Vetenskapsrådets stora ansökan i humaniora/samhällsvetenskap 2004 var 921 ansökningar, varav 35 procent med kvinnlig huvudsökande. Vetenskapsrådet beviljade 107 ansökningar, varav 45 procent med kvinnlig huvudsökande. KBM:s vetenskapliga råd har åtta ledamöter varav sex män och två kvinnor. Referensgruppen för inriktning av forskning för krisberedskap har elva ledamöter, varav tio män och en kvinna. I denna del är delmålet om jämn fördelning av makt och inflytande relevant. Jämställdhetspolitiska mål: En jämnare könsfördelning i fråga om forskare som ansöker om och beviljas forskningsstöd. En jämn könsfördelning i KBM:s vetenskapliga råd och referensgrupp. Resultatindikatorer: Målet en jämnare könsfördelning mellan forskare är uppnått när andelen kvinnliga forskare som söker och beviljas forskningsstöd har ökat till minst 40 procent. Målet en jämn könsfördelning i KBM:s vetenskapliga råd och referensgrupp är nått när könsfördelningen är jämn (i vart fall andelarna 40/60). 4.2 Informationssäkerhets- och analysenheten Verksamhet (aktivitet): Strategisk analys. Omvärldsanalysstudier. Metodutveckling av omvärldsanalysstudier. Utredningar m.m. Internt ITsäkerhetsarbete. Mål för verksamheten: Att resultatet av KBM:s analyser utgör ett ändamålsenligt underlag för åtgärder för att stärka samhällets krisberedskap. Närmare beskrivning av verksamheten: KBM bedriver omvärldsbevakning och genomför omvärldsanalyser av hot, risker, sårbarhet och skydd för att förbättra samhällets krisberedskap. I detta ingår att särskilt uppmärksamma företeelser som kan ge upphov till allvarliga kriser. Det handlar framför allt om sådant som inte har blivit analyserat tillräckligt brett eller djupt ur ett krisberedskapsperspektiv i de studier som bedrivs i andra delar av samhället. Bevaknings- och analysverksamheten skall generera kunskap om och förståelse av utvecklingen i omvärlden och beroenden mellan viktiga samhällsfunktioner. Kunskapen skall sedan kunna fungera som underlag för beslut om inriktning av

5 Sid 5(18 krisberedskapen. Arbetet skall också bidra till utvecklingen av förmågan hos dem som har att hantera kriser på lokal, regional och central nivå. KBM har vidare det sammanhållande myndighetsansvaret för samhällets informationssäkerhet. Det innebär att KBM har överblick över informationssäkerheten i samhället och årligen lämnar en bedömning av läget till regeringen. Lägesbilden sammanställs genom kontakter med myndigheter och näringsliv samt genom omvärldsbevakning och omvärldsanalys. I detta arbete ingår också förebyggande arbete med IT-säkerhetsfrågor. Inom ramen för detta genomförs IT-säkerhetsanalyser inom samhällsviktiga områden och KBM ger ut råd och rekommendationer för säkring av samhällsviktiga IT-system. Jämställdhetsanalys: Verksamheten med omvärldsbevakning och omvärldsanalyser m.fl. utredningar och studier avser att ta reda på tillstånd och skeenden i omvärlden på ett övergripande plan. Det interna IT-säkerhetsarbetet avser myndighetens egen IT-säkerhet. Denna verksamhet berör människor endast på ett indirekt sätt. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen är därför inte relevanta inom verksamheten. Däremot är delmålet om lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet relevant i den utsträckning som uppdrag att utföra utredningar eller studier lägga ut på externa forskare eller konsulter. I den verksamheten bör en jämn könsfördelning mellan dem som utför sådana uppdrag eftersträvas. Till stöd för verksamheten inom informationssäkerhetsområdet har myndigheten knutit ett informationssäkerhetsråd till sig. Rådet tillsätts av KBM. Rådet består av företrädare för myndigheter, organisationer och företag. Genom rådet får KBM kunskap om utvecklingstrender, förslag och synpunkter på inriktning och prioritering, samt stöd i arbetet med att föra ut KBM:s budskap på informationssäkerhetsområdet. I denna del är delmålet om jämn fördelning av makt och inflytande relevant. Rådet består av sexton ledamöter, för närvarande enbart män. I denna del är delmålet om jämn fördelning av makt och inflytande relevant. Jämställdhetspolitiska mål: En jämn könsfördelning vad gäller de forskare och konsulter som utför studier för KBM:s räkning. En jämn könsfördelning i Informationssäkerhetsrådet. Resultatindikatorer: Målet en jämn könsfördelning i fråga om forskare och konsulter är nått när könsfördelningen är jämn (i vart fall andelarna 40/60). Målet en jämn könsfördelning i Informationssäkerhetsrådet är nått när könsfördelningen är jämn (i vart fall andelarna 40/60). Verksamhet (aktivitet): Signalskydd. Mål för verksamheten: Att aktörer på lokal, regional och i vissa delar central nivå har tekniska förutsättningar för att kunna leda och samverka i kris.

6 Sid 6(18 Inom ramen för informationssäkerhetsarbetet stödjer och samordnar KBM signalskyddsverksamheten inom sitt verksamhetsområde. Målet med signalskyddet är att ge myndigheter och samhällsviktiga företag möjlighet att vid informationsutbyte skydda sekretessbelagd information så att obehöriga inte kan nå den. Verksamheten går bl.a. ut på att förse myndigheter och andra aktörer inom krishanteringssystemet med signalskyddsutrustning. Jämställdhetsanalys: Verksamheten berör inte människor annat än indirekt. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen är därför inte relevanta inom verksamheten. Verksamhet (aktivitet): Utbildning och information. Mål för verksamheten: Att berörda aktörer har den kompetens som deras roller kräver avseende informationssäkerhet. Närmare beskrivning av verksamheten: Verksamheten går ut på att lämna utbildning och information om informationssäkerhetsfrågor. Jämställdhetsanalys: Utbildningen och informationen lämnas till aktörer inom krishanteringssystemet, vilka ytterst befolkas av människor. Innehållet i utbildningen respektive informationen är dock inte beroende av om den lämnas till kvinnor eller män eller av om det är kvinnor eller män som ger utbildningen eller informationen. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen kan därför inte anses vara relevanta inom sakverksamheten. Vad gäller deltagandet i utbildningen är dock delmålet om lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet relevant. KBM kan konstatera att de flesta företrädarna för verksamheten i krishanteringssystemet är män, vilket också avspeglas i vilka personer som anmäls till den utbildning som KBM anordnar. Jämställdhetspolitiskt mål: Fler kvinnor får uppgifter inom krishanteringssystemet och deltar därmed också i utbildningsverksamheten för informationssäkerhet. Resultatindikator: Målet är uppnått när könsfördelningen mellan deltagarna är jämn (i vart fall andelarna 40/60). Verksamhet (aktivitet): Samverkan Mål för verksamheten: Att samverkan mellan olika aktörer leder till att samhällets förmåga inom området förbättras. Närmare beskrivning av verksamheten: Inom verksamheten sker samverkan inom olika konstellationer såsom t.ex. Informationssäkerhetsrådet och SAMFI (Samverkan för informationssäkerhet). Jämställdhetsanalys: Det kan konstateras att de flesta deltagarna i de angivna konstellationerna är män. Detta beror på att det mest är män som sysslar med de aktuella frågorna bland krishanteringssystemets aktörer. Ett

7 Sid 7(18 undantag är Nätverket för omvärldsanalys där könsfördelningen är mer jämn. Deltagarna i de olika grupperna utses antingen av aktörerna i krishanteringssystemet eller av KBM efter nominering av dessa. Det jämställdhetspolitiska målet om jämn fördelning av makt och inflytande är relevant i verksamheten. Detta kan förverkligas genom att KBM verkar för att aktörerna utser resp. nominerar fler kvinnor i olika arbetsgrupper, råd m.m. Jämställdhetspolitiskt mål: En jämnare könsfördelning i de olika konstellationerna för samverkan genom att andelen kvinnor ökar. Resultatindikator: Målet har nåtts när könsfördelningen är jämn (i vart fall andelarna 40/60). Verksamhet (aktivitet): Analys Mål för verksamheten: Att omvärldsbevakning och analyser inom informationssäkerhetsområdet leder till åtgärder som stärker samhällets informationssäkerhet. Jämställdhetsanalys: Verksamheten avser att utföra omvärldsbevakning respektive analyser av skeenden i omvärlden på en övergripande nivå. Dessa skeenden kan KBM inte påverka. Människor berörs endast indirekt i verksamheten. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen kan därför inte anses vara relevanta inom verksamheten. 4.3 Planerings- och samordningsenheten Verksamhet (aktivitet): Uppföljning. Utvärdering. Uppdrag. Mål för verksamheten: Att resultatet av KBM:s analyser utgör ett ändamålsenligt underlag för åtgärder för att stärka samhällets krisberedskap. Jämställdhetsanalys: Målgrupp för verksamheten är centrala, regionala och lokala myndigheter samt organisationer av olika slag. Verksamheten avser analysverksamhet på ett övergripande samhälleligt plan för att stärka krisberedskapen. Därmed har den endast en indirekt påverkan på det dagliga livet för människor. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen är därför inte relevanta inom verksamheten. Verksamhet (aktivitet): Näringslivssamverkan Mål för verksamheten: Att samverkan mellan KBM och näringslivet leder till att samhällets sårbarhet minskas och förmågan att hantera kriser förbättras. Närmare beskrivning av verksamheten: Verksamheten syftar till att med hjälp av erfarenhetsutbyte mellan offentlig och privat sektor få till stånd en minskad sårbarhet och ökad krishanteringsförmåga i samhället.

8 Sid 8(18 Jämställdhetsanalys: Sakverksamheten berör endast indirekt människor. Därmed är de jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen mindre relevanta inom verksamheten. Däremot kan det konstateras att könsfördelningen i KBM:s näringslivsråd är ojämn. I det avseendet är delmålet jämn fördelning av makt och inflytande relevant. Rådet består av företrädare för både branschorganisationer, företag och myndigheter. Av fjorton medlemmar inklusive ordföranden är fem kvinnor. Rådet har till uppgift att bistå myndigheten och arbeta fram förslag till hur offentliga organ och näringslivet gemensamt kan arbeta med att minska sårbarheten i samhället. Arbetet skall ske på en övergripande nivå, se 15 förordningen (2002:518) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten. Medlemmarna i rådet utses av KBM. En jämnare fördelning av inflytande bör uppnås genom att andelen kvinnor i rådet ökas. Jämställdhetspolitiskt mål för verksamheten: En jämn könsfördelning i Näringslivsrådet. Resultatindikator: Målet har nåtts när könsfördelningen är jämn (i vart fall andelarna 40/60). Verksamhet (aktivitet): Samordning. Planering. Mål för verksamheten: KBM:s planeringsprocess leder till att åtgärder genomförs som minskar samhällets sårbarhet och förbättrar förmågan att hantera kriser. Närmare beskrivning av verksamheten: Grundläggande för planeringen är sex samverkansområden. Dessa områden innefattar verksamheter som bedömts som särskilt viktiga för samhällets förmåga att hantera allvarliga kriser. Varje samverkansområde består av ett antal myndigheter som gemensamt ansvarar för att planera och samordna säkerhets- och beredskapsåtgärder. Dessa myndigheter skall också involvera andra intressenter i beredskapsarbetet, till exempel länsstyrelser, kommuner, landsting, organisationer och företag. Planeringsprocessen innebär att KBM konkretiserar regeringens övergripande direktiv i en planeringsinriktning, bl.a. genom att lyfta fram prioriterade områden och verksamheter, att KBM för en dialog med inblandade myndigheter om planerade åtgärder och att KBM lämnar ett samlat planeringsunderlag till regeringen i vilket ingår ett förslag till fördelning av de uppemot två miljarder kr som avsätts årligen för att stärka landets krisberedskap. Jämställdhetsanalys: Denna verksamhet berör endast indirekt människor. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen kan därför inte anses vara relevanta inom verksamheten. Verksamhet (aktivitet): CBRN-samordning (CBRN = kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära farliga ämnen).

9 Sid 9(18 Mål för verksamheten: KBM:s samordning av expertorgan och övriga berörda aktörer inom CBRN-området leder till att samhällets sårbarhet minskas och förmågan att hantera kriser förbättras. Närmare beskrivning av verksamheten: Verksamheten består i samverkan med myndigheter och organisationer både i Sverige och internationellt samt genomförande av olika studier. Till KBM har knutits ett särskilt CBRN-råd. I detta ingår representanter för myndigheter och organisationer som har viktiga uppgifter inom CBRN-området (farliga ämnen). I denna verksamhet ingår för KBM att delta i arbetet med att ta fram och köpa in utrustning för skydd mot och sanering av farliga ämnen. Jämställdhetsanalys: Det övergripande jämställdhetspolitiska målet om lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter på livets alla områden är i viss mån relevant inom verksamheten. Däremot kan inget av delmålen anses passa in på området. Målgruppen för verksamheten är alltså alla människor. Tidigare har ofta män använts som norm när det gäller dimensionering av utrustning för skydd mot och sanering av farliga ämnen. Utrustning bör vara avpassad för att kunna användas av och vara lämpad för såväl kvinnliga som manliga användare. I den mån det blir aktuellt att ersätta befintlig utrustning med ny och KBM deltar i detta arbete kan KBM verka för att utrustningen är utformad för att passa både kvinnor och män. Vidare är delmålet jämn fördelning av makt och inflytande relevant vad gäller KBM:s CBRN-råd. Rådet består av sexton ledamöter, varav tolv män och fyra kvinnor. Jämställdhetspolitiska mål: KBM verkar för att vid nyanskaffning av skydds- och saneringsutrustning för farliga ämnen denna är anpassad till såväl kvinnliga som manliga användare. En jämn könsfördelning i CBRN-rådet. Resultatindikatorer: Nyanskaffad skydds- och saneringsutrustning är anpassad för både kvinnor och män. Det råder en jämn könsfördelning i CBRN-rådet (i vart fall andelarna 40/60). 4.4 Krishanteringsenheten Verksamhet (aktivitet): Utveckling av metodik för risk- och sårbarhetsanalyser, metodik för krishantering och metodik för kriskommunikation Mål för verksamheten: Att krishanteringssystemets aktörer förbättrar krisberedskapsarbetet och krishanteringsförmågan genom metoder och metodik som KBM utvecklat, t.ex. för risk- och sårbarhetsanalyser. Jämställdhetsanalys: Verksamheten går bl.a. ut på att ta fram metodik för olika delar av krishanteringssystemet, exempelvis för risk- och sårbarhetsanalyser. Inom det området är det övergripande jämställdhetspolitiska målet om lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter på livets alla områden relevant i

10 Sid 10(18 viss mån. Delmålet om arbetsvillkor kan också eventuellt vara relevant, dvs. arbetsvillkor vid förebyggande av samhällskriser och arbetsvillkor för att kunna hantera en samhällskris. I arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser kan det handla om att undersöka vilka konsekvenser en händelse får för respektive kön samt att utreda om kön på något sätt är en variabel som bör beaktas i olika scenarier, händelser eller situationer. Jämställdhetspolitiska mål: Ett jämställdhetsperspektiv integreras i krisberedskapen. I metodiken för risk- och sårbarhetsanalyser ingår att beakta konsekvenser för kvinnor respektive män. Resultatindikator: De analyser som utförs beaktar konsekvenser för kvinnor och män. Verksamhet (aktivitet): Planeringsunderlag och årlig uppföljning av KBM:s arbete i samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information. Mål för verksamheten: KBM:s planeringsprocess leder till att åtgärder genomförs som minskar samhällets sårbarhet och förbättrar förmågan att hantera kriser. Jämställdhetsanalys: Denna verksamhet går ut på deltagande i den planeringsprocess som planerings- och samordningsenheten har huvudansvaret för. Som nämnts under denna enhet berör den verksamheten människor endast indirekt. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen kan därför inte anses vara relevanta inom verksamheten. Verksamhet (aktivitet): Utveckling och samordning av krisberedskapsstöd till centrala myndigheter, länsstyrelser, landsting och kommuner. Stöd för inriktning och planering. Kriskommunikation och stöd för kommunikation av samhällets krisberedskap. Övningsverksamhet. Samordning av kompetensförsörjning. Utbildning. Utbildning inom ramen för avtal med Försvarshögskolan. Utbildningsstöd till de baltiska länderna samt övrig internationell utbildning. Civilplikt. Mål för verksamheten: Att kunskapen och kompetensen hos berörda aktörer vad avser området krisberedskap är tillräcklig i förhållande till aktörernas roller. Närmare beskrivning av verksamheten: KBM stödjer de ansvariga för samhällets krisberedskap framför allt länsstyrelser och kommuner, som har en särskild roll som geografiskt områdesansvariga organ och myndigheter i deras arbete med att minska sårbarheten och förbättra förmågan att hantera kriser. Stödet omfattar bland annat utbildnings- och övningsverksamhet, och stöd i nätverksbyggande. Vidare ingår i arbetet att medverka till att kommuner och myndigheter får en god beredskap och en bra förmåga att kommunicera med medborgare, medier och andra kommuner och myndigheter när en kris inträffar.

11 Sid 11(18 KBM samordnar kompetensutvecklingen för personer som har uppgifter inom krishanteringssystemet. I detta ingår att ta initiativ till och genomföra utbildningar i krisberedskap, både övergripande och inom olika sakområden som till exempel CBRN (farliga ämnen), folkrätt, kriskommunikation och IT-säkerhet. Den kunskap som förmedlas vid KBM:s utbildningar kommer bland annat från forskning som KBM har finansierat och från erfarenheter från olika händelser och kriser. Jämställdhetsanalys: Vad gäller kompetensutveckling är målet att stärka krishanteringsförmågan inom krishanteringssystemet. Målet är att kunskapen och kompetensen hos berörda aktörer i fråga om krisberedskap är tillräcklig i förhållande till aktörernas roller. De jämställdhetspolitiska målen är relevanta eftersom aktörerna ytterst är människor. Kommuner, länsstyrelser, landsting, statliga myndigheter befolkas av kvinnor och män. Det jämställdhetspolitiska delmålet att kvinnor och män skall ha samma möjligheter och rättigheter till kompetensutveckling i sitt arbete är relevant. Det kan dock ifrågasättas om det är KBM:s uppgift att se till att målet uppfylls eller om detta åvilar respektive arbetsgivare, dvs. kommunen, länsstyrelsen osv. Krishanteringssystemet har en historisk bakgrund och tradition präglad från Försvarsmakten, det civila försvaret och räddningstjänsten. Det vill säga det finns en historisk tradition där könen hållits isär. Exempelvis dröjde det så sent som till 1990-talet innan kvinnor som yrkesutövare fick tillträde till räddningstjänsten. Detta sätter naturligtvis fortfarande sina spår i rekryteringen till beredskapssamordnare. Det är kommuner och landsting som rekryterar beredskapssamordnare. Det saknas statistik över var beredskapssamordnare har sin arbetsplats, men ofta finns den i räddningstjänstens lokaler. Det saknas även könsuppdelad statistik för beredskapssamordnarna. Men majoriteten är män. Detta innebär att på KBM:s utbildningar som är riktade till beredskapssamordnare är männen i majoritet. Tills för några år sedan fanns i huvudsak män som försvarsdirektörer vid länsstyrelserna av samma historiska tradition som ovan. Detta håller successivt på att förändras. Beredskapsplanering för svåra påfrestningar på samhället i fred tror KBM attraherar kvinnor i större utsträckning än vad beredskapsplaneringen för krig gjorde. Folkrättsliga rådgivare på länsstyrelserna är jurister, ofta chefsjurister och de är huvudsakligen män. Funktionen handlar framför allt om rådgivning utifrån krigets lagar och har alltså även den en historisk tradition från kriget. Men även här sker en förändring som innebär att yngre kvinnor utses som efterträdare. Eftersom funktionärerna i krishanteringssystemet utses av aktörerna själva har KBM ingen möjlighet att direkt påverka tjänstetillsättningar etc. KBM kan dock i viss mån verka för en jämnare könsfördelning i detta avseende, exempelvis genom att utforma inbjudningar till utbildningar och utbildningarnas innehåll på sådant sätt att de lockar deltagare av båda könen. Undersökningar, utredningar eller analyser som visar könsmönster saknas för närvarande. I utvärderingar av utbildningar är kön en variabel. Hälften av alla utvärderingar av KBM:s utbildningar som lämnats har lämnats av kvinnor.

12 Sid 12(18 Reflektioner kring könsmönster måste alltså ses i ett historiskt sammanhang. Rent formellt har kvinnor och män samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter i krishanteringssystemet när det gäller kompetensutveckling. Men i praktiken är det osäkert om så är fallet med hänsyn till traditionen och den historiska bakgrunden till krishanteringssystemet. Jämställdhetspolitiska mål: Fler kvinnor får uppgifter inom krishanteringssystemet och därmed också deltar i utbildningsverksamheten. Ett jämställdhetsperspektiv integreras i kompetensutvecklingen. Upphandlingar av utbildningar beaktar kön. Resultatindikator: Integrationsmålen har uppnåtts när aktörerna reflekterar, överväger eller utreder om och i vilken mån kön är en variabel som bör beaktas i krishanteringssystemet eller kompetensutvecklingen. Utvärderingar av utbildningar visar att målet är uppnått. Verksamhet (aktivitet): Stöd för införandet av RAKEL. Teknik för krishantering. Mål för verksamheten: Att aktörer på lokal, regional och vissa delar på central nivå har tekniska förutsättningar för att kunna leda och samverka i kris. Jämställdhetsanalys: Se redogörelsen för RAKEL-enhetens verksamhet. Verksamhet (aktivitet): Organisationsstöd till frivilliga försvarsorganisationer. Samverkan frivilliga försvarsorganisationer. Samordning projekt i baltiska länderna och Ryssland. Samverkan trossamfund. Civilplikt. Civilpliktsrådet. Frivilliguppdrag. Mål för verksamheten: Att de frivilliga försvarsorganisationernas och trossamfundens förmåga vid behov kan utnyttjas vid krishantering. Närmare beskrivning av verksamheten: Frivilliga försvarsorganisationer och trossamfund får stöd från KBM för att utvecklas och för att kunna samverka med andra vid kriser i samhället. Myndigheten ger uppdrag och betalar ut organisationsstöd till de frivilliga försvarsorganisationer som medverkar i samhällets krishantering. KBM har också till uppgift är att uppmärksamma kommuner, landsting och myndigheter på vilken resurs de frivilliga försvarsorganisationerna utgör. KBM ger också organisationerna utbildningsuppdrag i syfte att skapa den kompetens som efterfrågas. Det finns för närvarande 23 frivilliga försvarsorganisationer. Elva organisationer har uppdrag inom det civila försvaret och samhällets krishantering, nämligen Frivilliga Flygkåren, Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund, Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund, Frivilliga Motorcykelkåren, Frivilliga radioorganisationen, Svenska Blå Stjärnan, Sveriges civilförsvarsförbund, Svenska brukshundsklubben, Riksförbundet Sveriges Lottakårer, Svenska Röda Korset och Centralförbundet för befälsutbildning.

13 Sid 13(18 KBM skall också bidra till att skapa intresse och engagemang för krisberedskapsfrågor hos trossamfunden. KBM har knutit ett råd till sig för trossamfundens medverkan i samhällets krishantering (Trossamfundens krisberedskapsråd). Rådet består av företrädare för olika trossamfund. KBM har även ett samordningsansvar för civilpliktsfrågor. Jämställdhetsanalys: Det kan konstateras att könsfördelningen i trossamfundsrådet är ojämn. I det avseendet är delmålet jämn fördelning av makt och inflytande relevant. Av elva medlemmar inklusive ordföranden är fyra kvinnor. Rådet har till uppgift att bistå myndigheten i dess arbete med att leda och samordna trossamfundens medverkan i krishanteringssystemet, se 16 respektive 4 6 förordningen (2002:518) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten. Medlemmarna i rådet utses av KBM. Könsfördelningen i de frivilliga försvarsorganisationerna är ojämn på det sättet att vissa av dem är mer eller mindre enkönade och att könsfördelningen i andra är ojämn, flest män. I detta avseende är det övergripande jämställdhetspolitiska målet samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter relevant. Även delmålen jämn fördelning av makt och inflytande respektive lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger relevanta. Inom Försvarsmakten finns en historisk tradition där könen hållits isär. Försvarsmakten har utvecklats på männens villkor och enligt deras synsätt. Enda möjligheten för kvinnor att kunna bidra i försvaret var att starta egna försvarsorganisationer och att ansluta sig till dessa. Dessa mönster finns fortfarande i rekryteringen till de frivilliga försvarsorganisationerna. Sett ur ett helhetsperspektiv är frivilligverksamheten öppen för både kvinnor och män och sammantaget är könsfördelningen i stort sett jämn. Vissa av organisationerna riktar sig dock huvudsakligen till det ena könet och två av dem är rent kvinnliga. Uppgiften att verka för en jämnare könsfördelning inom de frivilliga försvarsorganisationerna kan dock knappast ligga på KBM utan bör, om uppgiften skall utföras, i första hand hänskjutas till regeringen. Jämställdhetspolitiskt mål: En jämn könsfördelning i Trossamfundens krisberedskapsråd. Resultatindikator: Målet om jämn könsfördelning har uppnåtts när könsfördelningen i trossamfundsrådet är jämn (i vart fall andelarna 40/60). Verksamhet (aktivitet): Stöd till offentliga aktörer vid kriser. Mål för verksamheten: Att KBM skall ha en god förmåga att stödja ansvariga offentliga aktörer vid en kris. Närmare beskrivning av verksamheten: Om en allvarlig kris inträffar skall KBM kunna lämna stöd till andra offentliga aktörer, det vill säga kommuner, landsting och myndigheter. Däremot har KBM ingen operativ roll och tar inte över något ansvar från andra myndigheter. Stödet som KBM ger vid en kris kan exempelvis handla om rådgivning och expertstöd inom områden som kriskommunikation, ledningsmetodik eller tekniskt ledningsstöd. KBM skall också

14 Sid 14(18 kunna bistå Regeringskansliet med områdesvisa lägesbeskrivningar. För att kunna lösa denna uppgift har KBM ett upparbetat kontaktnät med länsstyrelser, centrala myndigheter och andra som kan tänkas bli berörda av eller ha kunskap om en krissituation. När en kris inträffat tar KBM ofta initiativ till uppföljning och utvärdering för att samhällets aktörer skall kunna lära sig av det inträffade. Det rör sig om bl.a. snabbstudier, utredningar eller mer djuplodande forskningsinsatser. Uppföljningen sker normalt i samarbete med inblandade myndigheter och kommuner. Jämställdhetsanalys: Denna verksamhet avseende stöd försiggår på ett övergripande plan. Den berör människor endast indirekt. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen är därför inte relevanta inom verksamheten. Verksamhet (aktivitet): Medel till länsstyrelser. Bidrag till kommuner. GOTSAM. Mål för verksamheten: Att KBM:s lämnade bidrag leder till att samhällets sårbarhet minskar och att förmågan att hantera kriser förbättras. Jämställdhetsanalys: Verksamheten gäller utbetalning av medel och bidrag. Denna verksamhet avseende stöd försiggår på ett övergripande plan. Den berör människor endast indirekt. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen är därför inte relevanta inom verksamheten. 4.5 Tekniska enheten Verksamhet (aktivitet): Omvärldsbevakning samt prov och försök telesäkerhet. Förvaltning av metoder för tele- och nätsäkerhetsanalyser. Genomförande av tele- och nätsäkerhetsanalyser. Kompetensutveckling regional nivå. Mål för verksamheten: Att kunskapen och kompetensen hos berörda aktörer vad avser området krisberedskap är tillräcklig i förhållande till aktörernas roller. Jämställdhetsanalys: Verksamheten berör människor endast indirekt. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen är därför inte relevanta inom verksamheten. Verksamhet (aktivitet): IT-stöd länsstyrelserna. Prov och försök. Utveckling WIS (webbaserat informationssystem). Teknisk analys ledningssystem. Drift och förvaltning av externa system. Robust kommunikation. Robust IT-plattform. Förvaltningskostnader länsstyrelsernas ledningsplatser. Förebyggande underhåll ledningsplatser. Akut felavhjälpning. Dokumentation. Vidmakthållande. Utveckling. Ny ledningsplats för länsstyrelsen i Stockholm. Utveckling av reservkraft för länsstyrelserna. Lokala tekniska ledningsförmågan. Statliga relästationer. Stöd till regional nivå. Vidoekonferensutrustningar KBM. Lokala ledningsförmågan. Fasta kostnader, abonnemang och avtal. Konfigurering, registrering mobilutrustning Rakel. Tilldelning av signalskyddsnycklar. Anskaffning av signalskyddsutrustning.

15 Sid 15(18 Samordning av regional signal-skyddsverksamhet. LST-net (länsstyrelsernas kommunikationssystem). FTN-anslutningar (Försvarets telenät). Mål för verksamheten: Att aktörer på lokal, regional och i vissa delar central nivå har tekniska förutsättningar för att kunna leda och samverka i kris. Närmare beskrivning av verksamheten: I verksamheten ingår att förstärka den tekniska ledningsförmågan vid landets länsstyrelser genom att utrusta särskilda lokaler för krisledning och genom att förbättra säkerheten i länsstyrelsernas tele- och radiokommunikationer. KBM stödjer även kommunernas arbete med att åstadkomma en bättre teknisk ledningsförmåga, bland annat genom att ge ekonomiskt stöd för vissa tekniska investeringar. Vidare ger KBM bidrag till kommuner för att de skall kunna förbättra den kommunaltekniska försörjningen, så att viktiga kommunaltekniska verksamheter fungerar även vid kriser. Hittills har stora delar av stödet gått till reservkraft, men pengar har även utbetalats för reservvattentäkter. Jämställdhetsanalys: Denna verksamhet berör människor endast indirekt. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen är därför inte relevanta inom verksamheten. Verksamhet (aktivitet): Kommunalteknisk försörjning Mål för verksamheten: Att genom ett tekniskt stöd och ett bidragsförfarande stödja kommunerna i syfte att förstärka deras krishanteringsförmåga inom försörjningsområdena eldistribution, fjärrvärme och vatten- och avloppsförsörjning. Jämställdhetsanalys: Verksamheten berör människor endast indirekt. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen är därför inte relevanta inom verksamheten. 4.6 RAKEL-enheten Verksamhet (aktivitet): KBM:s Etappobundna verksamhetskostnader. KBM:s verksamhetskostnader etapp 1. Investering i infrastruktur etapp 1. KBM:s verksamhetskostnader etapp 2. Investering i infrastruktur etapp 2. KBM:s verksamhetskostnader etapp 3. Investering i infrastruktur etapp 3. Mål för verksamheten: Att bygga upp och driftsätta RAKEL-systemet enligt gällande tidsplan och inom fastslagen budget. Närmare beskrivning av verksamheten: De svenska skydds- och säkerhetsmyndigheterna har länge haft behov av ett gemensamt radiokommunikationssystem för att förenkla samverkan. Det nya systemet heter RAKEL (radiokommunikation för effektiv ledning) och kommer att byggas ut, förvaltas och utvecklas av KBM. RAKEL kommer i första hand att användas av polis, kommunal räddningstjänst, akut- och ambulanssjukvård, Försvarsmakten samt för kommunal och regional krishantering. Andra aktörer kommer att kunna få tillgång till systemet vid särskilda händelser. RAKEL-systemet blir rikstäckande

16 Sid 16(18 och byggs ut åren Det skall vara robust och fungera även vid el- och teleavbrott. RAKEL skall bidra till att effektivisera och säkra kommunikation vid alltifrån små olyckor till allvarliga kriser. Systemet skall ersätta de drygt 200 olika system som används i dag. Jämställdhetsanalys: Hittills har radiosystemet för RAKEL upphandlats, däremot har användarutrustningen (= telefoner m.m.) inte upphandlats ännu. Upphandlingen av radiosystemet har skötts av FMV. Vid den upphandlingen har inte något jämställdhetsperspektiv anlagts. Det rör sig alltså om basutrustning i form av master, sändare, relästationer etc. och för detta är det knappast relevant med ett jämställdhetsperspektiv. Vad gäller användarutrustningen är en utgångspunkt för arbetet att kommunikationssystemet skall bli lättare att använda för alla brukare, avsett vilka tekniska förkunskaper som användaren har. På det sättet är delmålet om lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet relevant. Hittills har man dock inte gjort någon närmare undersökning av om utrustningen kan eller bör vara utformad på något visst sätt för att passa både kvinnor och män. Det kan dock ställas som krav vid upphandling av användarutrustningen att utrustningen skall vara anpassad för att passa användare av båda könen och att det skall finnas dokumentation om detta. Till stöd för RAKEL-verksamheten finns delegationen för RAKEL-systemet. Delegationen tillsätts av KBM och består av företrädare för myndigheter, organisationer och företag. Delegationen skall bistå myndigheten i arbetet med att införa, förvalta och utveckla RAKEL-systemet. Delegationen utses av KBM och består av tretton ledamöter inklusive ersättare. Av dem är tio män och tre kvinnor, varav två av kvinnorna är ersättare. I denna del är delmålen om jämn fördelning av makt och inflytande respektive lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjlighet i arbetet relevanta. Jämställdhetspolitiska mål: Användarutrustningen passar för användare av båda könen. Könsfördelningen i Rakeldelegationen är jämn. Resultatindikatorer: Att målet att användarutrustningen passar båda könen har uppnåtts kan kontrolleras genom den dokumentation om användaranpassningen som anbudsgivarna skall lämna vid upphandlingen. Målet beträffande könsfördelningen i RAKEL-delegationen är uppnått när könsfördelningen är jämn (i vart fall andelarna 40/60). Verksamhet (aktivitet): Drift och underhållsavtal etapp 1. Drift och underhållsavtal etapp 2. Drift och underhållsavtal etapp 3. Mål för verksamheten: Att förvalta RAKEL-systemet kostnadseffektivt med hög driftsäkerhet och i dialog med användarna. Jämställdhetsanalys: Angående de jämställdhetspolitiska målen resp. delmålens relevans inom verksamheten hänvisas till föregående avsnitt.

17 Sid 17(18 Verksamhet (aktivitet): Information/marknadsföring av RAKEL Mål för verksamheten: Att alla samhällsviktiga aktörer som har möjlighet att ansluta sig till RAKEL-systemet skall göra det. Jämställdhetsanalys: Informationen och marknadsföringen genomförs på flera olika sätt, bl.a. genom informationsmöten. Dessa kan vara riktade mot t.ex. beslutsfattare eller användarkretsen. De flesta som ingår i dessa kretsar är män. Inom detta område kan delmålet att män och kvinnor skall ha lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet i viss mån sägas vara relevant. När det gäller själva innehållet i den information om RAKEL-systemet som förmedlas är jämställdhetsmålen däremot inte relevanta. RAKEL-enheten kommer att se över möjligheterna att utforma inbjudningar m.m. till informationsmöten så att fler kvinnor lockas till mötena. Detta vore av värde inte minst för att nå ut med budskapet både till kvinnliga och manliga beslutsfattare och användare. Jämställdhetspolitiskt mål: Information om RAKEL-systemet når ut till alla presumtiva användare, oavsett om de är kvinnor eller män. Resultatindikator: En ökad andel kvinnor tar del av informationen om RAKELsystemet. 4.7 Informationsenheten Verksamhet (aktivitet): Totalförsvars- och krisberedskapsinformation. Ungdomsprojekten. Mål för verksamheten: Att kunskapen och kompetensen hos berörda aktörer vad avser området krisberedskap är tillräcklig i förhållande till aktörernas roller. Verksamheten går ut på informationsspridning i olika kanaler. Jämställdhetsanalys: I denna verksamhet är främst delmålet om jämn fördelning av makt och inflytande relevant. Krishanteringssystemet är mansdominerat men texter och informationsmaterial skall vara riktade till både kvinnor och män. På detta sätt kan man arbeta för en attitydförändring hos målgrupperna så att fler kvinnor kommer in i krishanteringssystemet. Enheten arbetar redan medvetet för att rikta sig till både kvinnor och män. Som exempel kan nämnas KBM:s magasin Krisberedskap där kvinnor finns på hälften av alla fotografier i tidningen och kvinnor kommer till tals i lika stor utsträckning som män. Jämställdhetspolitiskt mål: Informationsspridningen skall riktas till både kvinnor och män. Resultatindikator: Informationen upplevs som könsneutral.

18 Sid 18(18 Verksamhet (aktivitet): Strategisk kommunikation. Intern information (övrigt). Intranät. Extern information (övrigt). Magasinet Krisberedskap. Nyhetsbrevet Krisberedskapsnytt. Publik webbplats. Massmedierelationer. Mål för verksamheten: Att KBM:s interna och externa kommunikation bidrar till en effektiv verksamhet, god kunskap hos berörda aktörer och en god tillgänglighet till myndigheten. Närmare beskrivning av verksamheten: Magasinet Krisberedskap Här arbetar KBM aktivt med att presentera kvinnor i bild och text. Fördelningen mellan män och kvinnor har varit jämn i varje nummer av Krisberedskap sedan första numret KBM:s webbplats Den nya webbplatsen ersatte den gamla i september I utvecklingen av webbplatsen har man intervjuat ungefär lika många män som kvinnor både externt hos aktörerna och internt på KBM. I bildvalet på webbplatsen har man försökt skapa jämvikt mellan könen på samma sätt som i magasinet Krisberedskap. Som kontaktpersoner på KBM:s webbplats är det 60 procent män och 40 procent kvinnor men det är inte någon strategi att det blivit ganska jämnt fördelat. Det beror mer på vilken tjänst de innehar på myndigheten. Nyheter och nyhetsbrevet Här arbetar man inte aktivt för att ge män och kvinnor lika stort utrymme. Under nyheter på KBM:s webbplats under 2004 har 57 procent män och 43 procent kvinnor blivit intervjuade. Att det blivit relativt jämnt beror inte på kön utan på vilket typ av tjänst de intervjuade har. Nyhetsbrevet består av korta notiser som länkar till nyheter på KBM:s webbplats eller till andra webbplatser. Eftersom det är korta notiser så finns nästan aldrig någon intervju eller något personnamn. Kommunikationsplanering I kommunikationsplaneringen gör man inga riktade insatser mot något kön. Man arbetar på att rikta kommunikationsinsatserna mot målgrupper och befattningshavare och i det läget vet man inte könet på befattningshavarna. Lumpen-projektet Detta projekt bedrivs i samarbete med bland annat Försvarsmakten. Här har man gjort stora ansträngningar för att få fler unga kvinnor att genomföra totalförsvarsplikt. Informationsproduktion Informationsenheten lämnar stöd till handläggare på KBM för trycksaksproduktion. I det stödet har man inget jämställdhetskrav på den färdiga produkten. Jämställdhetsanalys: Se föregående verksamhet.

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Richard Oehme Chef enheten för samhällets informationssäkerhet Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Kort om anslag 2:4 Krisberedskap Ändamål: stärka samhällets samlade krisberedskap och förmågan vid höjd beredskap för det civila försvaret Kan finansiera kortsiktiga

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag Det svenska krishanteringssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer har ansvar för var sin del och arbetar tillsammans

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen. Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Vägledning för gemensam Rakelanvändning

Vägledning för gemensam Rakelanvändning Vägledning för gemensam Rakelanvändning Västernorrlands län Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 10 Sida 3 av 10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Användningsområden... 4 2.1 Mötesformer med Rakel...

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Åtgärdskategorier och Finansieringsprinciper

Åtgärdskategorier och Finansieringsprinciper Åtgärdskategorier och Finansieringsprinciper Planeringsprocessen 2003:6 Åtgärdskategorier och Finansieringsprinciper 1 Titel: Åtgärdskategorier och Finansieringsprinciper Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Så vill vi utveckla krisberedskapen

Så vill vi utveckla krisberedskapen Så vill vi utveckla krisberedskapen KBM:S UPPDRAG/UTREDNINGAR 2005 Så vill vi utveckla krisberedskapen Titel: Så vill vi utveckla krisberedskapen Utgiven av: Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Original: Sörman

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Inriktningsdokument 2007-09-27 Dnr: 1582/2006 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Bakgrund och syfte med denna inriktning

Läs mer

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse Beslutad 2009-11-27 Uppdaterad 2016-05-26. 1 INNEHÅLL 1. Allmänt..3 2. Mål och riktlinjer...3 3. Ledning och ansvarsfördelning....3-4

Läs mer

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ VILHELMINA Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 Krisberedskap...

Läs mer

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bilaga Jämställdhetspolitikens mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm Sid 1(9) Rapport Dnr 0257/2005 2005-05-30 Krisberedskapsmyndigheten 101 31 Stockholm Redovisning av Krisberedskapsmyndighetens erfarenheter av krishanteringsarbetet i samband med orkanen som drabbade södra

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård Revisionsrapport Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun November 2008 Christina Norrgård 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...3 2 Bakgrund...4 2.1 Aktuell lagstiftning...4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr 2014-2865 2014-09-30 SOGO-möte 8-9 oktober Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt Representanter från kommuner och landsting 1. Inledning Arbetet i samverkansområdet

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys. enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Risk- och sårbarhetsanalys. enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Risk- och sårbarhetsanalys enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 2008-02-20 1478/2007 Titel: Risk- och sårbarhetsanalys KBM:s dnr: 1478/2007 Skriften kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB

Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB Krisberedskap God beredskap för kriser Fallolyckor Drunkningsolyckor Strömavbrott Pandemier Bränder i byggnader

Läs mer

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Stockholm, 2013-10-23 Bo Edström (MSB) 1 Regional samverkan Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Exempel

Läs mer

Samhällets informationssäkerhet

Samhällets informationssäkerhet Samhällets informationssäkerhet Handlingsplan 2008 2009 2010 Dr. Per Oscarson Krisberedskapsmyndigheten Krisberedskapsmyndigheten försvinner Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ersätter KBM,

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2013-09-30 151 2013-10-01 2013/320 RIKTLINJER FÖR INFORMATIONSSÄKERHET Riktlinjer för informationssäkerhet

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

En ny krisberedskapsförordning

En ny krisberedskapsförordning KBM dnr 0409/2004 En ny krisberedskapsförordning återrapportering av uppdrag att se över förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap 2 Innehållsförteckning sida Sammanfattning

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Krisberedskapen i Nybro kommun... 3 3.1 Krisledningsnämnd... 4 3.2 Risk- och sårbarhetsanalyser... 4 3.2.1 Ambitionsmål för risk- och sårbarhetsanalysen... 4 3.3 Planering...

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2006-09-07 Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-09-28, 140 Innehåll 1 INLEDNING...3 2 MÅL FÖR INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...4 2.1 LÅNGSIKTIGA MÅL...4 2.2 ÅRLIGA MÅL...4 3 ORGANISATION,

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Årsredovisning. för budgetåret 2005

Årsredovisning. för budgetåret 2005 Årsredovisning för budgetåret 2005 Innehåll 3 Sammanfattning 5 Resultatredovisning - inledning 6 Verksamhetsområde Det civila försvaret 6 Verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning,

Läs mer

Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem

Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem 1 (7) Räddningstjänsten Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem Utgångspunkter Det nuvarande beredskapssystemet för kommunerna regleras i lagen (1994:1720) om civilt försvar. Det kom till

Läs mer

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11

Läs mer

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0)

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Kommunalförbundet ITSAM och dess medlemskommuner Revision: 2013031201 Fastställd: Direktionen 20130926 Dnr: 0036/13 Kommunalförbundet ITSAM,

Läs mer

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab 1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-04-27, 119 och är gällande för mandatperioden 2015-2018. Ängelholms kommun 262

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 40, 2010-05-31 Register INLEDNING OCH BAKGRUND 3 DEFINITION AV EXTRAORDINÄR HÄNDELSE ENLIGT 4 1 KAP 2006:544 3 RISK- OCH

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

Vägledning för arbetet inom samverkansområden. Att arbeta i samverkansområden enligt förordningen (2006:942) om kris beredskap och höjd beredskap

Vägledning för arbetet inom samverkansområden. Att arbeta i samverkansområden enligt förordningen (2006:942) om kris beredskap och höjd beredskap Vägledning för arbetet inom samverkansområden Att arbeta i samverkansområden enligt förordningen (2006:942) om kris beredskap och höjd beredskap Vägledning för arbetet inom samverkansområden Att arbeta

Läs mer

HEL-projektet i korthet:

HEL-projektet i korthet: HEL-projektet i korthet: 2001 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att utveckla elförsörjningens säkerhet och beredskap genom att skapa en helhetssyn och utveckla formerna för samverkan och informationsutbyte.

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 Plan för hantering av extraordinära händelser Antagen av KF 5 2(12) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Mål...3 2. Organisation, larmning, start...5 2.1 Kriterier

Läs mer