Årsredovisning. för budgetåret 2004

Transkript

1 Årsredovisning för budgetåret 2004

2 Titel: Årsredovisning för budgetåret 2004 Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Upplaga: 400 ex ISBN KBM:s dnr: 1247/2004 Grafisk form: AB Typoform Tryck: Elanders Gotab AB, februari 2005 Skriften kan erhållas kostnadsfritt från Krisberedskapsmyndigheten, materielförvaltning E-post: Skriften kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens webbplats

3 Innehåll 3 Sammanfattning av genomförd verksamhet 5 Inledning 6 Politikområde Totalförsvar 9 Politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar 19 Avgiftsbelagd verksamhet 20 Särskild återrapportering 47 Finansiell redovisning 73 Bilaga 1. Redovisning av pågående forskningsprojekt

4

5 Sammanfattning av genomförd verksamhet i slutet av 2004 och början av 2005 prövades samhällets krishanteringsförmåga på allvar för första gången sedan det nya krishanteringssystemet inrättades sommaren Jordbävningskatastrofen i Asien och stormen som drabbade södra Sverige visade på ett tydligt behov att bedriva ett förberedande arbete för såväl de mest osannolika händelser som för mer förutsebara katastrofer. Krisberedskapsmyndigheten (KBM) kan konstatera att många av de förberedelser som genomförts det senaste decenniet, både inom ramen för det civila försvaret och inom ramen för det nya krishanteringssystemet, har kommit till användning under katastroferna. Ambulansflyget som transporterade hem skadade från Thailand och de frivilliga försvarsorganisationernas insatser under arbetet med att återställa el- och telesystemen efter stormen utgör två exempel där resurser har byggts upp för det civila försvaret. Kommunernas, landstingens och länsstyrelsernas krisberedskap och samverkansförmåga har förbättrats väsentligt de senaste åren och har bidragit till att den senaste tidens händelser har kunnat hanteras på ett bättre sätt än tidigare. Samtidigt återstår mycket arbete inom krisberedskapsområdet innan man kan konstatera att de förebyggande åtgärderna för att minska sårbarheten i samhället och förmågan att hantera kriser är tillfredställande. KBM är nu en etablerad myndighet som under året har fortsatt arbetet med att samordna krisberedskapen i det svenska samhället. Tillsammans med kommuner, landsting, myndigheter, näringsliv och organisationer har vi arbetat med att minska samhällets sårbarhet och förbättrat förmågan att hantera kriser. Myndigheten har under året prioriterat arbetet med att stärka krishanteringsförmågan hos kommuner och länsstyrelser, att utveckla planeringssystemet, att förbättra näringslivssamarbetet, att fördjupa internationellt samarbete och EU-samarbete och att arbeta med utbyggnaden av RAKEL-systemet. kbm:s verksamhet inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information KBM har under året arbetat vidare med att utveckla samhällets krisberedskap. Myndigheten har därutöver genomfört ett omfattande utredningsarbete kring hur krishanteringssystemet skall fortsätta att utvecklas. Arbetet kommer att kunna användas som underlag för regeringens kommande beslut inom området. Den stabsroll som KBM har under kriser med uppdraget att lämna områdesvisa lägesbeskrivningar till Regeringskansliet har prövats runt årsskiftet 2004/2005. Samarbetet med såväl länsstyrelser som centrala myndigheter och Regeringskansliet har fungerat väl och lett till att rapporteringen skett utan problem. I rollen som expertmyndighet har KBM bedrivit ett omfattande arbete med att stödja krishanteringssystemets aktörer i deras arbete med att utveckla samhällets krisberedskap. I detta sammanhang kan nämnas arbetet med att utveckla metodstöd för risk- och sårbarhetsanalyser, tekniskt stöd för att utveckla förmågan att leda och samverka i en kris, omfattande utbildningsinsatser för personer som verkar inom krishanteringssystemet och övningar. De två viktigaste övningarna som genomförts under 2004 är SAMÖ-04 och kärnkraftsövningen Havsörn. SAMÖ-04 var den första stora samverkansövning som KBM genomfört efter det att krishanteringssystemet skapades. Temat för övningen var terrorism. Under Havsörn bidrog KBM med omfattande stöd till övningen som genomfördes under ledning av Statens räddningsverk (SRV). Under året har KBM fortsatt arbetet med att bygga upp ny kunskap för att förbättra samhällets krishantering. Det har skett både inom forskningsområdet för att skapa långsiktig kunskap och inom omvärldsanalysområdet för att snabbt ta fram kunskapsunderlag om säkerhet och beredskap. Bl.a. kan nämnas den rapport som beskrev hur Stockholmsområdet skulle klara av en attack motsvarande den som inträffade i Madrid den 11 mars KBM bedömer att myndighetens verksamhet inom samverkansområdet har lett till att aktörernas kompetens har ökat och att förmågan att hantera kriser har förbättrats. kbm:s verksamhet inom samverkansområde Teknisk infrastruktur KBM bedriver två verksamheter inom samverkansområdet Teknisk infrastruktur; informationssäkerhet och kommunalteknisk försörjning. Inom informationssäkerhetsområdet har KBM fortsatt utvecklingen av det säkerhetshöjande arbetet. Myndigheten har undersökt internetrelaterade hot och risker hos en mängd aktörer i samhället bl.a. genom en snabbstudie om internetmasken Sasser och spridning av farlig kod. årsredovisning

6 KBM:s bidrag till den kommunaltekniska försörjningen har lett till att robustheten hos 38 kommuner har förbättrats gällande bl.a. fjärrvärme, eldistribution och vatten- och avloppsförsörjning. Ytterligare bidrag har beviljats för att förbättra redundansen inom vattenförsörjningen i Stockholm. KBM bedömer att myndighetens verksamhet inom samverkansområdet har lett till att kunskapen och medvetenheten inom informationssäkerhetsområdet har förbättrats och att sårbarheten minskat i de kommuner där investeringar i kommunaltekniska försörjningssystem har genomförts. RAKEL KBM fick i början av året i uppdrag att bygga ut ett radiokommunikationssystem för samhällsviktiga aktörer RAKEL. På grund av att upphandlingen av systemet överklagades och att denna process pågått under hela 2004 har planerad verksamhet inom detta område förskjutits. Genomförd verksamhet har istället inriktats mot förberedelser. Dessa förberedelser har lagt en bra grund för utbyggnaden och införandet av RAKEL. Bidrag till samverkansområdena KBM har även fördelat uppgifter och resurser till de samverkansansvariga myndigheterna och landets kommuner för att de inom sina respektive områden skall vidta åtgärder som ökar krishanteringsförmågan eller minskar sårbarheten i samhället. Redovisning av genomförd verksamhet samt en bedömning av de effekter detta fått på förmågan att hantera höjd beredskap och svåra påfrestningar redovisas i KBM:s årliga uppföljning som lämnas till regeringen den 1 april Ekonomiskt utfall KBM redovisar ett stort anslagssparande för Anledningen till detta är främst de utgiftsbegränsningar som regeringen beslutat om samt att upphandlingen av RAKEL överklagats och därmed försenat planerad utbyggnad. Slutsats KBM gör bedömningen att det arbete som genomförts under 2004 har ökat samhällets förmåga att hantera kriser och att åtgärder vidtagits som minskat sårbarheten, men mycket återstår att göra. De beslut som riksdagen fattade i december angående bl.a. förändrade finansieringsprinciper är ett viktigt steg i arbetet med att utveckla samhällets krisberedskap. 4 årsredovisning 2004

7 Inledning kbm samordnar arbetet med att utveckla krisberedskapen i det svenska samhället. Tillsammans med kommuner, landsting, myndigheter, näringsliv och organisationer minskar vi samhällets sårbarhet och förbättrar förmågan att hantera kriser. KBM bedriver och finansierar verksamhet inom två politikområden: Totalförsvar samt Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Inom politikområdet Totalförsvar bedriver och finansierar KBM verksamhet inom verksamhetsområdet Det civila försvaret och inom politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar bedriver och finansierar KBM verksamhet inom verksamhetsområde Svåra påfrestningar. KBM:s verksamhet inom både verksamhetsområde Det civila försvaret och verksamhetsområde Svåra påfrestningar är indelad i tre verksamhetsgrenar Åtgärder inom samverkansområde (SO) Teknisk infrastruktur, Åtgärder inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information och Övrig verksamhet inom ansvarsområdet. Huvuddelen av genomförd verksamhet har en koppling mot både verksamhetsområde Det civila försvaret och verksamhetsområde Svåra påfrestningar. Åtgärder som vidtas med främsta syfte att förbättra möjligheterna att hantera en höjd beredskap (civilt försvar) leder normalt även till att möjligheterna att kunna hantera svåra påfrestningar också förbättras och tvärtom. I denna årsredovisning har genomförd verksamhet och kostnaderna för detta fördelats mot det verksamhetsområde som är den främsta anledningen till att verksamheten genomförts. Detta är en skillnad från årsredovisningarna för 2002 och 2003 då KBM istället fördelade kostnaderna för genomförd verksamhet lika mellan dessa verksamhetsområden. Utöver verksamhet kopplad till verksamhetsområdena Detcivila försvaret och Svåra påfrestningar fick KBM den 1 februari 2004 ansvaret för anskaffning, utbyggnad, anslutning och drift och underhåll av det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (RAKEL). Den 31 december 2004 hade KBM totalt 178 anställda fördelat på 122 anställda på myndighetens kontor i Stockholm och 56 anställda på myndighetens kontor i Sollefteå. Den 31 december 2003 uppgick antalet anställda till 159 varav103 i Stockholm och 56 i Sollefteå. KBM:s verksamhet under 2004 har främst finansierats med anslag. Totalt har KBM under 2004 disponerat tkr kopplat till anslagen 6:3 Krisberedskapsmyndigheten (KBM:s förvaltningsanslag), 6:5 Civilt försvar, 6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret och 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (benämnt 37:6). Politikområde Totalförsvar Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar Verksamhetsområde Det civila försvaret Svåra påfrestningar Verksamhetsgren Åtgärder inom samverkansområde Teknisk infrastruktur Åtgärder inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Övrig verksamhet inom ansvarsområdet årsredovisning

8 Politikområde Totalförsvar Målet för politikområdet är att bidra till att bevara vårt lands fred och självständighet. Vi skall kunna möta militära hot som direkt berör Sverige. Internationellt skall vi bidra till fred och säkerhet i omvärlden genom gemensamma fredsfrämjande och humanitära insatser både i och utom Europa. Totalförsvarsresurserna skall enligt gällande försvarsbeslut kunna användas för följande huvudändamål: försvara Sverige mot väpnat angrepp, hävda vår territoriella integritet, bidra till fred och säkerhet i omvärlden och bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. Inom politikområdet Totalförsvar genomför KBM verksamhet inom verksamhetsområde Det civila försvaret. verksamhetsområde DET CIVILA FÖRSVARET Målet för verksamheten inom det civila försvaret och för utformningen av resurserna är att: värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp och krig i vår omvärld, bidra till fred och säkerhet i omvärlden och stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället ifred. verksamhetsgren Åtgärder inom samverkansområde Teknisk infrastruktur Målet för verksamhetsgrenen är att den tekniska infrastrukturen i samhället är så utformad att riskerna för störningar minimeras samt att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses vid allvarliga kriser i fred eller vid ett väpnat angrepp. återrapportering 1. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa den verksamhet som myndigheten genomfört inom områdena informationssäkerhet och kommunalteknisk försörjning samt en bedömning av uppnådda resultat i förhållande till gjorda insatser. Genomförd verksamhet inom områdena informationssäkerhet och kommunalteknisk försörjning har främst genomförts i syfte att kunna motstå svåra påfrestningar och redovisas därför i sin helhet under verksamhetsområde Svåra påfrestningar. Kostnaderna redovisas i likhet med genomförd verksamhet i sin helhet under verksamhetsområde Svåra påfrestningar vilket är en skillnad mot KBM:s årsredovisningar för 2003 och 2002 då 50 procent av kostnaderna redovisades under verksamhetsområde Civilt försvar. återrapportering 2. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa om och i så fall hur beroendet av el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system utgör en begränsning för myndigheten att kunna bibehålla en godtagbar fredstida förmåga även vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller en godtagbar förmåga vid höjd beredskap. Innebörden av el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system framgår av prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Myndigheten skall också redovisa om ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör en begränsning för en sådan förmåga. Enligt förordningen (2002:518) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten skall KBM kunna lämna stöd till offentliga organ i krissituationer och kunna bistå Regeringskansliet med främst områdesvisa lägesbeskrivningar. En bedömning av KBM:s förmåga att lösa dessa uppgifter redovisas under återrapportering 9, sid 17. verksamhetsgren Åtgärder inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Målet för verksamhetsgrenen är att samhällets grundläggande behov av verksamhetsledning, samordning, samverkan och information säkerställs för krishantering vid allvarliga kriser i fred eller vid ett väpnat angrepp. återrapportering 3. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa den verksamhet som myndigheten genomfört inom områdena 6 årsredovisning 2004

9 samordning, samverkan, krishantering och ny kunskap samt en bedömning av uppnådda resultat i förhållande till gjorda insatser. De åtgärder som redovisas under verksamhetsområde Civilt försvar avser åtgärder som till allra största delen syftar till att förstärka förmågan inom ramen för det civila försvaret. De åtgärder som anses ha en dubbelnytta, dvs. både för det civila försvaret och fredstida krishantering, redovisas inom verksamhetsområde Svåra påfrestningar. Mot bakgrund av denna tolkning redovisas här stödet till de frivilliga försvarsorganisationerna och KBM:s samordning av civilpliktsfrågor. Verksamheten redovisas inom området krishantering eftersom den förmåga som skapas kan utnyttjas vid höjd beredskap. Frivilliga försvarsorganisationer De frivilliga försvarsorganisationerna har på uppdrag av KBM genomfört utbildningar för sina medlemmar inom områden som bedöms ge ett väsentligt tillskott till samhällets krishanteringsförmåga. KBM har i dialog med organisationerna följt upp genomförda utbildningar samt planerat utbildningar för KBM har i dialog med aktörerna i krishanteringssystemet identifierat områden där de frivilliga kan bidra med förmågor vid svåra påfrestningar på samhället i fredstid. Under rubriken Särskild återrapportering (sid 38) redovisas de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet samt en bedömning av vilka effekter verksamheten har fått. KBM har fördelat projektmedel till frivilliga försvarsorganisationer i syfte att skapa möjligheter för organisationerna att stödja utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Myndigheten har, för att kunna göra en bedömning av effekterna av frivilligorganisationernas verksamhet, genomfört en studie av organisationernas insatser åren (Dnr 0615/2004). Resultatet av studien visar att genom de olika projekten har svenska frivilliga försvarsorganisationer bidragit med kompetenshöjande insatser samt utveckling av de utländska samarbetsorganisationernas uppbyggnad och organisering. Under rubriken Särskild återrapportering (sid 41) redovisas en bedömning av vilka effekter som de frivilliga försvarsorganisationerna har för utvecklingen av motsvarande verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. KBM har under 2005 dessutom fördelat organisationsstöd till fem av de tio organisationer som löser uppgifter inom krishanteringssystemet. De övriga fem som också löser sådana uppgifter har av administrativa skäl fått sitt organisationsstöd från Försvarsmakten. Totalt har tkr utbetalats i organisationsstöd vilket redovisas under verksamhetsgrenen Övrig verksamhet inom ansvarsområdet. Civilplikt KBM har svarat för samordningen av civilpliktsfrågor, bl.a. genom kontakt med utbildningsansvariga myndigheter, Pliktverket och Civilpliktsrådet. KBM har sedan december 2003 det administrativa ansvaretför Civilpliktsrådet och under året har bl.a. nya rutiner utvecklats för administration av rådets verksamhetsmedel och förmåner. KBM har därutöver delfinansierat Pliktverkets informationssystem PLIS och totalförsvarsinformation som riktat sig mot ungdomar. återrapportering 4. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa om och i så fall hur beroendet av el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system utgör en begränsning för myndigheten att kunna bibehålla en godtagbar fredstida förmåga även vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller en godtagbar förmåga vid höjd beredskap. Innebörden av el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system framgår av prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Myndigheten skall också redovisa om ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör en begränsning för en sådan förmåga (6 mån) Åtgärder inom SO Områdesvis samordning, samverkan och information (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Samordning Samverkan Krishantering Ny kunskap Summa verksamhetsgrenen årsredovisning

10 Enligt förordningen (2002:518) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten skall KBM kunna lämna stöd till offentliga organ i krissituationer och kunna bistå Regeringskansliet med främst områdesvisa lägesbeskrivningar. En bedömning av KBM:s förmåga att lösa dessa uppgifter redovisas under återrapportering 9, sid 17. verksamhetsgren Övrig verksamhet inom ansvarsområdet Målet är att samhällsaktörer inom de samverkansområden som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap genom samverkan och samordning gemensamt verkar för att samhällets sårbarhet minskar och att förmågan att hantera kriser förbättras. återrapportering 5. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa det ekonomiska utfallet inom verksamhetsgrenen enligt den indelning i samverkansområden som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. Verksamhetsgrenen Övrig verksamhet inom ansvarsområdet avser bidrag till andra organisationer för att finansiera åtgärder som dessa vidtar för att förbättra förmågan att hantera svåra påfrestningar och höjd beredskap. De åtgärder som anses ha en dubbelnytta, dvs. både för det civila försvaretoch fredstida krishantering, redovisas inom verksamhetsområde Svåra påfrestningar. De åtgärder som redovisas under verksamhetsområde Civilt försvar avser de åtgärder som enbart eller till allra största delen höjer förmågan inom verksamhetsområde Detcivila försvaret. Hit hör åtgärder som utbildning av civilpliktiga och förmånsmedel för dessa, driftvärn, avveckling av utrustning och anläggningar för civilt försvar, investeringar för Försvarsmaktens behov, inköp och underhåll av materiel och utrustning för höjd beredskap, underhåll av skyddsrum, fullträffskyddade teleanläggningar samt anpassningsplanering. KBM har under 2004 utbetalat totalt tkr i bidrag till de samverkansansvariga myndigheterna, inklusive länsstyrelserna. För 2003 uppgick dessa bidrag till tkr och för 2002 till endast tkr. Det låga utfallet 2002 beror dels på att KBM bildades den 1 juli och dels på att huvuddelen av nuvarande anslag 6:5 Civilt försvar disponerades av respektive myndighet. Den del av dessa bidrag som avser verksamhetsområde Civilt försvar bedöms för 2004 uppgå till tkr, för 2003 till tkr och för 2002 till 0 tkr. Fördelningen mellan verksamhetsområden baseras för 2004 på underlag från myndigheterna och för 2003 på den uppdelning som KBM redovisade i den årliga uppföljningen för 2003 (KBM dnr 0918/2003). Inom verksamhetsgrenen, under samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information, ingår även den statliga ersättningen till kommunerna som KBM utbetalat i enlighet med lag (1994:1720) och förordningen (1995:128) om civilt försvar samt organisationsstöd till de frivilliga försvarsorganisationerna som finansierats med anslag 6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret. KBM:s hantering av dessa bidrag ingår i KBM:s samordningsroll och redovisas därför under verksamhetsgren Åtgärder inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information. Redovisning av genomförd verksamhet samt en bedömning av de effekter detta fått på förmågan att hantera höjd beredskap redovisas i KBM:s årliga uppföljning som lämnas till regeringen den 1 april (6 mån) Övrig verksamhet inom ansvarsområdet (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Teknisk infrastruktur Transporter Spridning av farliga ämnen Ekonomisk säkerhet Områdesvis samordning, samverkan och information Skydd, undsättning och vård Summa verksamhetsgrenen Varav bidrag till myndigheter Varav bidrag till kommuner Varav bidrag till frivilliga försvarsorg årsredovisning 2004

11 Politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar Målet för politikområdet är att: minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder. Inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar genomför KBM verksamhet inom verksamhetsområde Svåra påfrestningar. verksamhetsområde SVÅRA PÅFRESTNINGAR Målet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan svår påfrestning skulle inträffa skall människors liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller begränsas. verksamhetsgren Åtgärder inom samverkansområde Teknisk infrastruktur Målet för verksamhetsgrenen är att den tekniska infrastrukturen i samhället är så utformad attriskerna för störningar minimeras samt att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred. återrapportering 6. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa den verksamhet som myndigheten genomfört inom områdena informationssäkerhet och kommunalteknisk försörjning samt en bedömning av uppnådda resultat i förhållande till gjorda insatser. Informationssäkerhet KBM har under året vidareutvecklat arbetet inom informationssäkerhetsområdet. Det arbete som påbörjades under 2003 i form av samverkan med berörda aktörer har fördjupats och insatser för att öka kunskapen inom området har genomförts. En samlad nationell bedömning som identifierar problem inom informationssäkerhetsområdet har lämnats till regeringen (KBM dnr 0026/2004). Denna bedömning har bl.a. lett till aktiva åtgärder inom KBM och för inriktningen av verksamheten inom området i form av genomförda studier, utbildningar i Basnivå för IT-säkerhet (BITS), seminarier och workshops. Informationssäkerhetsrådet har tagit initiativ till och genomfört ett nordiskt informationssäkerhetsseminarium med deltagare från motsvarande myndigheter i Finland, Norge och Danmark. Seminariet resulterade i en överenskommelse om samarbete inom omvärldsbevakning, möjlig gemensam inriktning för samverkan med den nya europeiska informationssäkerhetsbyrån ENISA samt förslag avseende samverkan kring forskning inom området informationssäkerhet. Ett kontaktnät har skapats för informationsutbyte mellan de nordiska länderna inom omvärldsanalysområdet. För att öka medvetenheten om betydelsen av hög informationssäkerhet vid myndigheter har KBM påbörjat en kompetenshöjande aktivitet med vissa myndigheters verksledningar. Erfarenheter från möten med tre myndigheter; Elsäkerhetsverket, Energimyndigheten och Affärsverket Svenska kraftnät (SvK) visar att aktiviteten har lett till konkreta åtgärder för att stärka myndigheternas informationssäkerhet. Som ett ytterligare verktyg för att öka informationssäkerheten hos företag och myndigheter har en DVD-film, Be-Aware, tagits fram på uppdrag av KBM. KBM har genomfört 15 kurser i BITS. Målgruppen har främst varit IT-säkerhetsansvariga inom offentlig sektor och samlade totalt över 400 deltagare. Kurserna har fått ett positivt genomslag och KBM bedömer att IT-säkerhetskunskaperna har ökat. En snabbstudie av internetmasken Sasser och spridning av skadlig kod har genomförts. Studien har visat att förståelsen ökat om hur skadlig kod sprids och vilka de samhällsmässiga konsekvenserna av skadlig kod blir. För att få en samlad bild av synen på skadlig kod och dess verkan har en fördjupad studie genomförts. 22 tekniska och administrativa chefer på kommuner, landsting, länsstyrelser, myndigheter och statliga bolag har intervjuats och gett sin syn på skadlig kod och dess verkan på den egna verksamheten. I studien redovisas konsekvenserna som kan uppstå i samhället i samband med att skadlig kod används. Studien ger också en bild av den beredskap som finns i dag för att hantera skadlig kod. Samhällets ökade användning av informationsteknik har skapat stora beroenden p.g.a. den tilltagande sammankopplingen av system och den stora mängden data som skickas över nätverk. Med anledning av detta är det angeläget att kartlägga möjligheterna att dels utifrån årsredovisning

12 (6 mån) Åtgärder inom SO Teknisk infrastruktur (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Informationssäkerhet Kommunalteknisk försörjning Summa verksamhetsgrenen göra intrång och manipulera i dessa system och dels följa upp hur hotet utvecklas i Sverige. KBM har därför påbörjat en kartläggning där målet är att undersöka vilka internetrelaterade hot och risker som svenska myndigheter och företag kan utsättas för samt jämföra detta i ett internationellt perspektiv. Den första rapporten som avser fjärde kvartalet 2004 kommer att redovisas i början av Rapporten visar på att det inte har varit någon speciellt hög hotbild under denna period. KBM bedömer att vidtagna åtgärder har bidragit till att öka kunskapen och medvetenheten inom informationssäkerhetsområdet. Kommunalteknisk försörjning KBM har under året utbetalat totalt tkr i bidrag till 38 kommuner för att förbättra robustheten, dvs. reservalternativ, i den kommunaltekniska försörjningen. Bidragen har minskat kommunernas sårbarhet inom fjärrvärme, eldistribution, vatten- och avloppsförsörjning samt vid vissa prioriterade fastigheter. Under året har bidrag bl.a. beviljats till ett gemensamt projekt för anläggande av reservmatningsstationer/tryckstegringsstationer för överföring av dricksvatten mellan Stockholm Vatten och Norrvattens nät i Storstockholm. Detta förstärker vattenförsörjningen för totalt ca 1,7 miljoner människor. återrapportering 7. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa om och i så fall hur beroendet av el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system utgör en begränsning för myndigheten att kunna bibehålla en godtagbar fredstida förmåga även vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller en godtagbar förmåga vid höjd beredskap. Innebörden av el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system framgår av prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Myndigheten skall också redovisa om ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör en begränsning för en sådan förmåga. Enligt förordningen (2002:518) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten skall KBM kunna lämna stöd till offentliga organ i krissituationer och kunna bistå Regeringskansliet med främst områdesvisa lägesbeskrivningar. En bedömning av KBM:s förmåga att lösa dessa uppgifter redovisas under återrapportering 9, sid 17. verksamhetsgren Åtgärder inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Målet för verksamhetsgrenen är att samhällets grundläggande behov av verksamhetsledning, samordning, samverkan och information säkerställs för krishantering vid svåra påfrestningar på samhället i fred. återrapportering 8. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa den verksamhet som myndigheten genomfört inom områdena samordning, samverkan, krishantering och ny kunskap samt en bedömning av uppnådda resultat i förhållande till gjorda insatser. Samordning och samverkan KBM har under året, tillsammans med andra aktörer i krishanteringssystemet, arbetat med att minska samhällets sårbarhet och förbättra förmågan att hantera kriser genom samordning och samverkan. KBM bedriver omfattande samordning av och samverkan med andra aktörer i krishanteringssystemet och normalt är dessa områden nära sammankopplade med varandra. Enligt regleringsbrevet skall dock KBM redovisa samordning och samverkan i två skilda avsnitt. KBM:s tolkning av skillnaden mellan samordning och samverkan är att myndigheten har någon form av direktivrätt i förhållande till andra parter vid samordning. Att verka för samordning innebär dock ingen direktivrätt och redovisas därför som samverkan. KBM har utgått från myndighetens instruktion i bedömningen av vad som redovisas inom respektive område. 10 årsredovisning 2004

13 Samordning KBM har fortsatt arbetet med att utveckla planeringsprocessen. Under året har bl.a. ett planeringsunderlag för samhällets krisberedskap 2005 tagits fram vilket redovisades till regeringen den 1 mars 2004 (KBM dnr 0812/2003). Underlaget innehåller förslag på beredskapsåtgärder och en fördelning av anslag 6:5 Civilt försvar för år En planeringsinriktning för samhällets krisberedskap (KBM dnr 0217/2004) har tagits fram vilken har legat till grund för det planeringsunderlag för 2006 som påbörjats och som skall redovisas till regeringen den 1 mars I planeringsinriktningen har bl.a. vikten av ett fungerande samarbete mellan statliga myndigheter och näringslivet kring beredskapsfrågor betonats och resultaten från 2003 års årliga uppföljning och risk- och sårbarhetsanalyser beaktats. KBM har även bedrivit ett arbete för att mer aktivt integrera länsstyrelserna i planeringsprocessen. KBM har under året utvecklat ett webb-baserat planeringsverktyg som kommer att börja användas under första kvartalet Verktyget kommer bl.a. att underlätta berörda myndigheters arbete i planeringsprocessen. KBM bedömer att den samordning som bedrivits inom ramen för planeringsprocessen har ökat förutsättningarna för att förbättra samhällets krisberedskap. Samverkan KBM har fortsatt arbetet med att öka samverkan och samordning då det gäller beredskapen mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen (CBRN, i vissa sammanhang även förkortat NBC) och bl.a. på uppdrag av regeringen utarbetat en NBC-strategi (KBM dnr 0216/2004) samt genomfört sex möten med myndighetens CBRN-råd. Tillsammans med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) ansvarade KBM för Sveriges NBC-dagar i Umeå den 9-10 mars Under hösten har KBM deltagit i internationella möten kring och planerat för Nato/PFF Minimum standard konferensen som skall arrangeras i samarbete mellan SRVoch KBM i juni Flera studieuppdrag har lagts ut på FOI och SkyddC, bl.a. om metoder för förbättrad B-beredskap. KBM har under året även genomfört en inventering av befintlig skyddsutrustning. KBM bedömer att vidtagna åtgärder har ökat förutsättningarna för att utveckla och stärka samhällets samlade förmåga att motstå och hantera CBRN-hot. KBM har under året verkat för ökad samverkan mellan offentliga organ, organisationer och näringsliv. Detta har gjorts genom bl.a. en kartläggning av de berörda myndigheternas syn på privat-offentlig samverkan och genom att KBM särskilt har uppmärksammat näringslivsfrågorna inom ramen för planeringsprocessen. I enlighet med myndighetens instruktion har KBM bedrivit verksamhet med näringslivsrådet. Rådet har genomfört sex möten och bl.a. deltagit i arbetet med myndighetens regeringsuppdrag inför 2005 års Krisberedskapsproposition. Myndigheten har vidare initierat tre studier angående privat-offentlig samverkan. Dessutom har en kommunikationsstrategi tagits fram för att på ett klart och tydligt sätt förmedla kunskap om krishantering och krisberedskap ut till näringslivets aktörer. Sammantaget har KBM:s näringslivsarbete fått till effekt att medvetenheten hos näringslivet avseende krisberedskapsfrågor har ökat. Dessutom har kunskapen om behovetavprivat offentlig samverkan ökat hos myndigheter och offentliga organ i krishanteringssystemet. Detta innebär sammantaget att samhällets sårbarhet på sikt kommer att minska och att krishanteringsförmågan kommer att höjas. KBM har vidareutvecklat samverkan med trossamfunden och samfundens intresse för samhällets krishantering är stort, särskilt på lokal nivå. Trossamfundens krisberedskapsråd har under året haft tre möten där frågor om krisberedskap har diskuterats. Rådet består av tio ledamöter, varav fyra kommer från Svenska kyrkan och sex från övriga samfund. Under året har KBM även genomfört två regionala samverkansdagar, en i Malmö och en i Umeå. Samverkansdagarna har genomförts tillsammans med representanter från länsstyrelser, kommuner och trossamfund i syfte att förbättra samverkan mellan dessa aktörer genom att ge deltagarna en ökad kunskap om varandras roller och organisation vid större kriser och genom att skapa nya kontakter. KBM bedömer att förståelsen har ökat för trossamfundens möjligheter att bidra till krishanteringen i samhället. KBM har aktivt deltagit i Nato/PFF och EU samarbetet avseende krisberedskapsfrågor. KBM har på uppdrag av regeringen tagit fram ett inriktningsdokument för hur myndighetens internationella verksamhet bör inriktas (KBM dnr 0073/2004). KBM har även utvecklat det bilaterala samarbetet med motsvarande myndigheter i bl.a. Danmark, Norge, Finland, Litauen och Slovenien. Den viktigaste effekten av den internationella verksamheten har varit att kunskap om andra länders krisberedskapsarbete fördjupats och att denna kunskap sedan har kunnat användas för att utveckla och stärka den svenska krisberedskapen. Krishantering KBM har under året utvecklat krisberedskapsarbetet och stärkt krishanteringsförmågan inom krishanteringssystemet på lokal, regional och nationell nivå. KBM:s stöd till aktörerna har främst syftat till att höja kunskapen och kompetensen inom området krisberedskap så att den är tillräcklig i förhållande till aktörernas roller samt till att förbättra de tekniska förutsättningarna för att kunna leda och samverka i kris. KBM har också lämnat stöd i samband med jordbävningskatastrofen i Asien och stormen i södra Sverige. årsredovisning

14 KBM:s egen beredskap KBM har under året utvecklat metoder och teknik för att kunna stödja Regeringskansliet med främst områdesvisa lägesbilder i samband med kriser. Under övningen SAMÖ-04 övade KBM sin egen krisberedskapsorganisation i den roll som KBM har att kunna bistå Regeringskansliet. KBM:s mål för deltagandet i övningen var att pröva ett nytt koncept och att hitta kommunikationsformer mellan krishanteringssystemets aktörer. I utvärderingen av övningen framgick att det nya konceptet och organisationen fungerade tillfredsställande, men att myndigheten bör utveckla arbetssätt och metoder ytterligare. Med anledning av jordbävningskatastrofen i Asien och stormen i södra Sverige aktiverade KBM från och med den 27 december 2004 sin lägescentral. Huvuduppgiften har varitatt stödja Regeringskansliet och ansvariga myndigheter, landsting och kommuner i Sverige med att skapa en gemensam lägesbild i arbetet med att ta hand om återvändande svenskar och anhöriga till omkomna. KBM har även i uppgift att kunna lämna stöd till andra myndigheter vid akuta kriser. I samband med att SRV organiserade den grupp som åkte till Thailand den 28 december för att stödja svenskar på plats i katastrofområdet bidrog KBM med två medarbetare. Dessa bemannade befattningar som insatsledare respektive kriskommunkatör. KBM fick i februari 2004, i likhet med ett 50-tal andra myndigheter, i uppdrag av regeringen att ha webbsidor med krisinformation på myndighetens publika webbplats. En förberedd plats för detta slags sidor finns nu på webbplatsen. Det finns också möjlighet att försätta webbplatsen i "krisläge". I samband med övningen SAMÖ-04, jordbävningskatastrofen i Asien och stormen i södra Sverige har KBM prövat olika modeller för hur myndigheten skall tillhandahålla krisinformation på webbplatsen. Stöd till länsstyrelser KBM har tillsammans med länsstyrelserna arbetat med att konkretisera, utreda och utveckla områden som det geografiska områdesansvaret, risk- och sårbarhetsanalysarbetet och frågor rörande länsstyrelsernas behov av kompetensutveckling. KBM har genomfört en utbildning, Den strategiska rollen, och en konferens för länsstyrelsernas länsråd. Syftet med dessa båda aktiviteter har varit att sprida kunskaper om samhällets krisberedskapsarbete och länsstyrelsernas roll i krishanteringssystemet. KBM har även genomfört fyra konferenser där samtliga länsstyrelser men också andra aktörer varit representerade. För länsstyrelsernas försvarsdirektörer har KBM arrangerat en krisberedskapsutbildning i samarbete med Försvarshögskolan (FHS). KBM har under 2004 vidmakthållit de regionala ledningsplatserna. Modifieringar av ledningsplatserna vid länsstyrelserna i Västmanlands och Örebro län har genomförts och KBM har lämnat stöd och ekonomiskt bidrag till utbyggnaden av reservkraft på länsstyrelsen i Västra Götalands län. En utredning av distansövervakning avseende larm och driftfunktioner för ledningsplatserna har utförts och förstudier inför en installation har påbörjats i Örebro, Västmanland samt Västra Götalands län. KBM har under året bedrivit metodutveckling för att kunna genomföra tele- och nätsäkerhetsanalyser av kommunikationsförmågan på regional nivå utgående från länsstyrelsens samordningsroll. Som en första tillämpning av denna metod har en analys påbörjats i samverkan med länsstyrelsen i Blekinge. En slutrapport från denna analys kommer att presenteras under första halvåret Analysens resultat skall kunna ligga till grund för förslag på förbättringsåtgärder avseende kommunikation mellan länsstyrelsen och övriga krishanteringsaktörer inom länet. KBM bedömer att genomförda åtgärder har utvecklat länsstyrelsernas förmåga att samordna krisberedskapsarbetet på regional och lokal nivå. Stöd till landsting På uppdrag av regeringen (Fö 2004/1404/CIV) har KBM i samarbete med Socialstyrelsen och Landstingsförbundet (fr.o.m Sveriges kommuner och landsting) konkretiserat landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Resultatet utvecklar landstingens roll i krishanteringssystemet. För att stärka landstingens krishanteringsförmåga har KBM genomfört fyra utbildningar i övningsmetodik och totalt har 19 av 21 landsting genomgått utbildningen. Genom utbildningen har landstingen ökat sin egen förmåga att i samverkan med andra landsting kunna planlägga och genomföra övningar för krisledningsnämnderna. Stöd till kommunerna KBM har bistått Försvarsdepartementet med underlag för att få till stånd ett avtal mellan staten och Svenska kommunförbundet (fr.o.m Sveriges kommuner och landsting). KBM bemyndigades av regeringen att underteckna ett avtal mellan staten och Svenska Kommunförbundet om ersättning för kommunernas uppgifter i samhällets krishanteringssystem. Avtalet undertecknades i juni KBM och Svenska kommunförbundet har arbetat med ett handlingsprogram för att koordinera och strukturera genomförandearbetet av kommunöverenskommelsen. Ett gemensamt seminarium mellan KBM, Svenska Kommunförbundet och SRV har genomförts med representanter från kommuner och länsstyrelser för att utveckla uppföljningsmetoder för kommunernas nya krisberedskapsarbete. Tre seminarier har genomförts om kommunernas förebyggande arbete med tyngdpunkt på risk- och sårbarhetsanalyser. Övningsmetodikutbildning för kommunernas beredskapssamordnare har genomförts i fyra län och ledningsmetodikutbildning har genomförts i samarbete med länsstyrelser för ett 30-tal kommuner. KBM har även utarbetat publikationen Vägledning för kommunernas 12 årsredovisning 2004

15 planering inför extraordinära händelser som distribuerats till samtliga kommuner och länsstyrelser. KBM bedömer att kommunerna i högre grad än tidigare har blivit medvetna om ansvar, skyldigheter och befogenheter i krishanteringssystemet. Kommunernas förmåga att planera inför extraordinära händelser i fredstid har ökat. KBM har lämnat bidrag till 20 kommuner för förstärkningsåtgärder för kommunal ledning. Bidrag till ytterligare 10 kommuner har skjutits till 2005 eftersom kommunerna inte hunnit färdigställa planerade åtgärder. De förstärkningsåtgärder som genomförts har gett kommunerna en bättre möjlighet att utöva kommunal ledning vid en svår påfrestning. Förstärkningsåtgärderna har främst gällt reservelverk, brand- och skalskydd. Övningar KBM har tillsammans med 12 centrala och 9 regionala myndigheter planerat och genomfört samverkansövningen SAMÖ-04. De geografiska områden som ingick i övningen var Västra Götaland, Örebro och Östergötland, totalt deltog ca 600 personer. Scenariot för övningen var terrorism med hot om spridning av biologisk smitta och hot om användning av smutsig bomb. Målet var att myndigheterna skall öka sin förmåga att leda, samordna och informera vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Övningsmålen har i huvudsak uppnåtts. Övningen har tydligt visat på behovet av att utveckla former för samverkan, rapportering och samordnad information mellan aktörerna i kriser. Behov finns av ytterligare samverkansövningar med andra scenarier som grund. Utvärderingsarbetet och återkopplingen till de övade slutförs under början av 2005 vid två seminarietillfällen. KBM har under 2004 lämnat stöd till flera övningar på regional nivå. Exempelvis har KBM i samarbete med SRV och Länsstyrelsen i Uppsala län planerat och genomfört kärnkraftsövningen Havsörn. Scenariot byggde på en kärnteknisk olycka. Målet var att myndigheterna skall öka sin förmåga att leda, samordna och informera vid en kärnteknisk olycka som också är en svår påfrestning på samhället i fred. Övningsmålen har i huvudsak nåtts. Även denna övning har visat på behovet av att utveckla formerna för samverkan, rapportering och samordnad information mellan aktörerna vid kriser. Under övningen genomförde FHS, på uppdrag av KBM, en studie om allmänhetens reaktioner på krisinformation. Studien kommer att redovisas under första halvåret KBM har genom förberedelsearbetet och genomförandet av SAMÖ-04 och Havsörn utvecklat förmågan att initiera, planera, genomföra och utvärdera övningar inom krishanteringssystemet. In the spirit of PfP -övningen Viking 03 avslutades under 2004 genom att KBM genomförde ett återkopplingsseminarium tillsammans med de civila myndigheter och organisationer som medverkade i övningen. KBM har dessutom varit sammanhållande för Sveriges deltagande i övningen Barents Rescue KBM bedömer att den nationella och internationella övningsverksamheten ökat samhällets krishanteringsförmåga och kunskaperna om EU:s gemenskapsmekanism och internationell krishantering. KBM:s förmåga att planera, genomföra och utvärdera nationella och internationella övningar har också ökat. Utbildningar KBM har erbjudit generella utbildningar till samtliga aktörer inom krishanteringssystemet och anpassade utbildningar för särskilda befattningshavare. Utbildningarna har genomförts i egen regi eller genom uppdrag till Försvarshögskolan (FHS), Centrum för risk och säkerhetsutbildning (CRS), Göteborgs handelshögskola (GHH), Umeå universitet (UMU) och Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC). Utvärderingarna visar att utbildningarna väl fyller de av KBM uppsatta målen. KBM har lagt vikt vid att frågor om mänskliga rättigheter beaktas i utbildningsverksamheten. För samtliga ovanstående utbildningar har kursutvärderingar genomförts. Resultaten visar att utbildningarna är mycket uppskattade och att utbildningsmålen uppnåtts. KBM har under hösten även genomfört en webbaserad enkätundersökning i syfte att utvärdera effekterna av de utbildningar KBM arrangerade under hösten 2003 och våren Enkäten omfattade 21 olika utbildningar med totalt 436 deltagare. 45 % av de tillfrågade svarade på enkäten. 99,6 % av de svarande anser att utbildningarna har gett ökade kunskaper inom det område som behandlats och 96,5 % anser att kunskaperna har varit användbara i den ordinarie verksamheten. 86 % anser att utbildningarna har skapat ett ökat engagemang och intresse för krisberedskapsfrågor och 90,5 % anser att utbildningarna bidragit till att bredda kontaktnätet inom krisberedskapsområdet. Tekniska stödsystem för krishantering KBM har under året arbetat med att ta fram ett skyddat webbaseratinformationssystem, WIS, och en kravspecifikation är framtagen i samverkan med en kravställargrupp bestående av representanter från centrala myndigheter, länsstyrelser, landsting och kommuner. En prototyp av det skyddade webbaserade informationssystemet har tagits fram i samarbete med kravställargruppen tillsammans med några kommuner och länsstyrelsen i Stockholms län. Kravspecifikationen och prototypen kommer att ligga till grund för en upphandling av det skyddade webbaserade informationssystemet under Detta informationssystem kommer att öka möjligheten att utbyta information mellan de aktörer som skall samverka vid en händelse. Erfarenheterna från KBM:s samverkansövning SAMÖ-04 visar att formerna för samverkan mellan aktörer på lokal, regional och nationell nivå i krishanteringssystemet behöver utvecklas för att förbättra samhällets krishanteringsförmåga. Bl.a. behöver formerna årsredovisning

16 UTBILDNINGAR 2004 Antal kurser Antal dagar Antal deltagare Arrangör Arrangemang Gemensam lägesbild och GIS KBM/LM Grundkurs i krisberedskap FHS Krisberedskap för forskare FHS Krisberedskap för jurister LST KBM Krisberedskap för länsråd FHS Kriskommunikation, kommunlänsstyrelseinformatörer KBM NBC-distans SkyddC Presschefskurs FHS Påbyggnadskurs i civil och militär krishantering FHS Robust samhälle (ROSS) Göteborg, Malmö, Umeå GHH/UMU Kommunala beredskapssamordnare KBM Solbacka-kursen FHS Statskunskap A 1 (ht 04) 24 FHS Statskunskap A (halvfart) 1 (ht 03/vt 04) 17 FHS Statskunskap B 1 (vt 04) 27 FHS Statskunskap B (halvfart) 1 (ht04/vt 05) 16 FHS Statskunskap C 1 (ht 04) 28 FHS Statskunskap Praktik 1 (vt 04) 1 FHS Statskunskap Praktik 1 (ht 04) 1 FHS Statskunskap D 1 (vt 04) 22 FHS Steg I Högre kurs FHS Steg II Högre kurs FHS Strategiska rollen KBM Utvecklingsprogram för kvinnor, (sem 5) KBM Vakthavandebeslutsfattare (VB) utbildning CRS Övningsledarutbildning KBM Summa för rapportering och informationsutbyte mellan aktörerna vid kriser utvecklas och standardiseras. Arbetet med att inrätta en nationell portal med krisinformation har genomförts parallellt med uppdraget att verka för att kommuner och landsting skall ha krisinformation på sina webbplatser (Fö2003/247/CIV). Under året har länsvisa seminarier genomförts i samarbete med länsstyrelserna. Syftet har varit att förankra arbetet och utveckla likartade strukturer för samordning av information på nationell, regional och lokal nivå. I arbetet med att hantera konsekvenserna av jordbävningskatastrofen i Asien utnyttjade KBM vunna erfarenheter från arbetet med den nationella portalen för att utveckla en portal med information om katastrofen. Denna portal används f.n. av Rådet för stöd och samordning. KBM bedömer att genomförda åtgärder har förbättrat kunskaperna om och utvecklat formerna för samordnad information mellan aktörerna i krishanteringssystemet. 14 årsredovisning 2004

17 Signalskydd Användning av signalskydd syftar till att åstadkomma en säker informationsförmedling samt säker lagring av information i elektronisk form på datamedia. KBM har driftsatt särskilda datorer, s.k. krypto-pc, som ger möjlighet till en säker IT-miljö för produktion av dokument innehållande känslig och skyddsvärd information. Krypto-PC finns idag vid Regeringskansliet, samverkansansvariga myndigheter, länsstyrelser, polismyndigheter samt enheter inom Försvarsmakten. KBM har deltagit i utvecklingen av säkerhetsfunktionen i nättjänsten för elektroniskt informationsutbyte, Swedish Government Secure Intranet, SGSI. KBM har även medverkati utvecklingen av ett krypto för skydd av mobil kommunikation. Demonstratorer har under året provats inom olika samhällsfunktioner med gott resultat. Genom uppdrag till Totalförsvarets signalskyddsskola i Enköping har KBM erbjudit civila myndigheters signalskyddschefer och systemoperatörer utbildning. Samtliga signalskyddschefer på central och regional nivå har dessutom givits anpassad utbildning för att vidmakthålla kompetensen inom signalskyddsområdet. Ny kunskap KBM har under året byggt upp ny kunskap i syfte att stärka samhällets krisberedskap. Forskning KBM har under året beviljat sju forskningsprojekt inom området Hot och hotutveckling och sex forskningsprojekt inom området Krisberedskap som en del av kommunernas och landstingens verksamhet. Totalt inkom 79 ansökningar inom de två utlysningar som genomförts under året. Forskningsprojekten inom området Hot och hotutveckling kommer att generera kunskap om bl.a. hotbilders utveckling under de senaste tjugo åren, hotbilder i massmedia, gränsöverskridande människohandel, miljöhot, elektromagnetisk terrorism, smitta och bioterrorism samt spridning av smittsamma djursjukdomar. Forskningsprojekten inom området Krisberedskap som en del av kommunernas och landstingens verksamhet skall behandla bl.a. psykologiska och sociala förutsättningar för krisberedskap i kommun och landsting, ledarskap och beslutsfattande vid komplexa olyckor och kriser, kommunikation vid kriser, beslutssystem samt geografiska informationssystem (GIS) i stabsarbete vid svåra påfrestningar. Därutöver har forskningsprojekt startats inom områdena säkerhetsarbete inom sjöfart och hamnar, nyhetsförmedling om kriser, ledningssystem, säkring av samhällsviktiga infrastrukturer, krishantering inom EU samt terrorism och kontraterrorism. Ramforskningsprogrammet CM-Europe vid CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier) på FHS har beviljats fortsättning. KBM har även inrättat ett nytt ramforskningsprogram inom området risk- och sårbarhetsanalyser som skall utföras av Lunds universitets centrum för riskanalys och riskhantering (LUCRAM). Ett nytt ramforskningsprogram avseende nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel (NBC-området) vid FOI har också startat. I bilaga 1 redovisas en sammanställning av pågående och under 2004 påbörjade forskningsprojekt. Kunskapsdagarna genomfördes i samarbete med Göteborgs universitet (CEFOS) i Göteborg den 3-4 mars. Temat för konferensen var samhällets sårbarhet och syftet var att skapa ett tillfälle för praktiker och forskare att mötas och diskutera forskning inom krisberedskapsområdet. Forskare som KBM finansierat har utarbetat ett flertal rapporter under Dessa har i första hand publicerats i forskningsutförarnas egna institutionsserier, varav en licentiat- och en doktorsavhandling. Därutöver har KBM publicerat fem rapporter i KBM:s egen forskningsrapportserie, två inom området risk- och sårbarhetsanalyser och tre inom området krisberedskap i kommuner samt två rapporter med forskningsinriktning i KBM:s temaserie. Under året har en särskild satsning på kunskapsspridning av forskningsresultat påbörjats. För att få reda på användarnas behov, önskemål och prioriteringar vad gäller spridning av forskningsresultat har dialoger med representanter från alla delar av krishanteringssystemet, inklusive de samverkansansvariga myndigheterna, genomförts. En arbetsplan för systematisk spridningsverksamhet har tagits fram. En struktur för utvärdering av större forskningsprojekt har utarbetats och tagits i bruk. Parallellt med detta har en utvärdering av FOI-programmet Säkring av viktig infrastruktur genomförts. KBM har på regeringens uppdrag deltagit i en arbetsgrupp tillsammans med Vinnova (ordf), Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV) och FOI gällande en nationell strategi för säkerhetsforskning. Uppdraget delrapporterades den 30 augusti 2004 och kommer att avrapporteras till regeringen den 31 januari Sammantaget bedömer KBM att initiativen inom forskningsområdet lagt en god grund för att skapa långsiktiga underlag för kunskapsuppbyggnad inom krishanteringssystemet. Under rubriken Särskild återrapportering redovisas en inventering av kunskapsbehov och vilka forskningsbehov som finns inom KBM:s verksamhetsområde (sid 20) samt en redovisning av hur forskningen har initierats och formerna för planering, uppföljning och utvärdering (sid 32). I bilaga 1 redovisas en sammanställning av pågående forskningsprojekt Omvärldsanalys KBM har tagit fram en rapport som syftar till att presentera KBM:s aktuella bedömning av hot, risker och sårbarheter. Rapporten är tänkt att fungera som ett underlag till myndigheter då de genomför sin årliga risk- och sårbarhetsanalys. årsredovisning