Surfande barn En studie om tolvåringars internetanvändande hemma och i skolan

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Lek, fritid, hälsa Examensarbete 10 poäng Surfande barn En studie om tolvåringars internetanvändande hemma och i skolan Surfing kids A studie of how twelve year olds use the Internet at home and in the school Lina Karlström Lärarexamen 140 poäng Barndoms och ungdomsvetenskap Examinator: Eva Kärfve Handledare: Caroline Ljungberg 1

2 2

3 Abstract Surfande barn En studie om tolvåringars internetanvändande hemma och i skolan Karlström, Lina (2006), Surfande barn En studie om tolvåringars internetanvändande hemma och i skolan, Malmö. Malmö Lärarutbildning, Malmö Högskola. Internetanvändande är idag vardag för många barn och unga. Barnen är medlemmar på och använder communitys, de chattar och skickar mail till varandra samt använder snabbmeddelandeklienter såsom msn. Syftet med denna studie är att undersöka hur 41 stycken tolvåringar på en skola belägen i en mindre ort i Skåne använder internet, både hemma och i skolan samt att ta reda på hur skolan använder internet i undervisningen och vilken information skolan har gett tolvåringarna om internet. För att få svar på dessa frågor gjordes enkäter med 41 stycken tolvåringar samt intervjuer med deras lärare och rektor. I enkätundersökningen framgår det att en övervägande del av tolvåringar både har dator och internet hemma samt att många av dessa surfar helt själv. De aktiviteter som är vanligast online är sociala och kommunikativa sådana såsom att maila, chatta och använda msn. Intervjuerna med rektor och klasslärare visar en skolvärld som inte ser internetanvändande och information om internetanvändande som en prioritet i utbildningen, antingen på grund av att det inte finns pengar för det eller för att man uppleveler att det finns viktigare saker att lära ut i skolan, trots att enkäterna visar att eleverna efterfrågar kunskap från skolan om internet. Nyckelord: Internet, internetanvändande, internetfaror, skola, tolvåringar 3

4 4

5 Innehållsförteckning Abstract Introduktion Bakgrund Begreppsdefinering Litteraturgenomgång Problemformulering Metod Undersökande metoder Metodval Urval Genomförande Resultat och analys av resultat Kort introduktion till resultatet Enkätresultaten Internetanvändningen hemma Internetanvändningen i skolan Intervjuresultaten Kort introduktion Resultatet av intervjuerna med de två lärarna och rektorn Analys av resultat Slutsater Diskussion Referenser...31 Bilagor...33 Bilaga 1 Enkätfrågor Bilaga 2 Intervjufrågor Bilaga 3 Netscans texter

6 6

7 1. Introduktion Syftet med detta arbetet är att undersöka tolvåringars internetanvändande. Jag har valt att koncentrera arbetet på min VFT-skola, vilket är en mindre skola, belägen på en mindre ord i Skåne. Min studie kommer vara uppbyggd av en enkätstudie med skolans 41 stycken tolvåringar samt intervjuer med deras lärare och rektor. Jag har dessutom valt att använda mig av ett genusperspektiv för att se om det finns några skillnader mellan flickornas och pojkarnas internetanvändande. Anledningen till att jag har valt just tolvåringar som åldersgrupp är för att jag upplever att de har eller har haft någon form av upplevelse av internet. Antingen har de kanske en dator och internet hemma eller har använt internet som en kunskapskälla i skolan till skolarbete. Eftersom internet används dagligen i vårt samhälle, antingen privat eller i arbetet upplever jag det som ett viktigt ämne att diskutera och undersöka och då också titta på hur skolan väljer att integrera internetanvändande i undervisningen. Tittar man på Läroplanen för grundskolan 1 går det att läsa att skolans uppdrag handlar om att förbereda barnen för att leva och verka i det samhälle vi har idag samt att det är av vikt att barnen lär sig studiefärdigheter samt olika metoder för att inhämta och använda ny kunskap. Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Lpo 94, Skolans värdegrund och uppdrag Vårt samhälle är idag uppbyggt av datorer, nätverk och internet. Barnen surfar och ibland surfar de på internet helt själv utan någon vuxen som kan hjälpa dem förstå och hantera situationer som dyker upp på msn eller communities som Lunarstorm. Pedagoger och vuxna måste lära sig om communities, chatter och msn allt detta många barn och ungdomar idag har full koll på. Att föräldrar och pedagoger vet vad som sker och som kan ske på internet borde ses som nödvändigt. Online kan barnen träffa nya kompisar, bygga upp ett socialt nät, lära sig kommunicera med andra människor och lära sig förstå andra människors situationer. Men de kan också råka ut för pedofiler och mobbing. Att barn idag ska vara medvetna om vilka faror som finns och hur man undviker att 1 Lpo 94 Skolverket 7

8 råka illa ut när man surfar är något som jag ser som en pedagogs uppgift eftersom vi måste förbereda barnen på den verklighet som idag finns i samhället. Jag har själv upplevt att många som surfar på exempelvis communities som Lunarstorm tror att de är anonyma och de då kan uppföra sig precis som de vill vilket resulterar i att andra människor såras. Internetmobbing är något som Friends 2 på senare tid uppmärksammat i en reklamfilm där en flicka får med sig mobbarna hem, tack vare internet och mobiltelefoni. Friends är en organisation som i Sverige arbetar för att motverka alla former av mobbing. Frågan om hur barns internetvanor ser ut anser jag vara av största vikt då detta är ett av de största interaktiva medier som de har tillgång till. Anledningen till att jag valde just att skriva om internet och hur unga, i detta fallet tolvåringar väljer att använda sig av internet i skolan och hemma är för att det är, i mina ögon, ett viktigt ämne. Med internet har våra barn hela världen framför ögonen. Med ett litet klick kan de finna allt från trevliga nya vänner och roliga gratisspel, till vuxna människor som utnyttjar barn och sidor fyllda med våld och porr

9 2 Bakgrund 2.1 Begreppsdefiniering För att göra problemformuleringen samt studiens innehåll så tydlig som möjligt väljer jag att göra några begreppsdefinitioner. Community Ett community 3 är en mötesplats på nätet som är öppen för en stor del människor och kan se olika ut beroende på vem som skapat communityt. Vilka communityt riktar sig till och communities röda tråd, det vill säga om det finns något ämne som communityt är baserat kring varierar. För att kunna ta del av ett community måste man bli medlem och detta är antingen gratis eller sker mot betalning. De flesta populära communities såsom Lunarstorm erbjuder gratis medlemskap, men för att kunna ta del av alla funktioner får man köpa PRO, vilket ger användaren tillgång till fler tjänster. När man blivit medlem på ett community får man en egen sida där man kan skriva dagbok, berätta om sig själv, sin ålder och sina intressen på en presentation som sen alla andra som är medlemmar på communityt kan ta del av. Lunarstorm Lunarstorm är Sveriges största community med över 1,2 miljoner aktiva medlemmar i alla åldrar 4. Medlemskapet är gratis men för att få tillgång till alla funktioner krävs det betalning. Lunarstorm har dessutom ganska nyligen startat ett samarbete med Stiftelsen Friends kallat Skippa Skitsnacket vilket är en antimobbingkampanj som startade den 28 augusti Då denna kampanj är igång kommer det redaktionella materialet på lunarstorm att behandla mobbing och ge användarna på Lunarstorm tips och hjälp för att kunna hantera mobbingrelaterade problem. Firstclass Firstclass är ett internt kommunikationsverktyg som många arbetsplatser och skolor använder. Skolan, där både enkäter och intervjuer för denna studie utfördes, använder just detta kommunikationsverktyg där både elever och lärare har tillgång till en egen FC-sida och där de har möjlighet att kontakta varandra både via mail och via snabbmeddelanden. Detta kommunikationsverktyg fungerar i stort sett som ett community då även detta, liksom lunarstorm är uppbyggt av forum där användarna kan prata med varandra och mötas och dela intresse. MSN messenger I folkmun kallas detta klientprogram för snabbmeddande bara msn 5. Om någon pratar om att de har en msn så handlar det om ett msn-messenger-konto och inte om det som msn egentligen står för, det vill säga hela Microsoft Networks som är en webportal med bland annat 3 information hämtad från sidan den 30 oktober information hämtad från sidan den 20 december information hämtad från sidan den 30 oktober

10 väder och nyheter. MSN messenger, msn, gör det möjligt att i realtid chatta med sina vänner över internet. I samma sekund som ett meddelande skickas iväg till vännen får också vännen detta och kan då lika snabbt svara. Msn messenger är en av de största snabbmeddelande klienten i Sverige idag. Till skillnad från en vanlig chatt väljer användaren själv vilka personer som ska finnas med på dennas lista. Chatta Att chatta 6 innebär att man snabbt utbyter korta textmeddelanden i realtid, oftast via internet. Ordet chat kommer från engelskan och betyder att småprata. Snabbmeddelandeklienter såsom msn och icq 7 är gjorda för att kunna chatta, det vill säga utbyta textmeddelanden i realtid med varandra. Sökmotor En sökmotor 8 är ett program på internet där du kan söka efter sidor genom att i skriva in sökord eller hela fraser. Därefter söker exempelvis google.se genom internet och presenterar de sidor och webbplatser 9 som matchar de sökord eller den fras som skrivits in. Sidorna visas med den mest relevanta först, detta för att urvalet för sökaren ska bli enklare då denna slipper bläddra genom otaliga sidor för att hitta det som sökes. Att använda sig av en sökmotor är det vanligaste sättet att på internet söka efter information och sidor med specifikt innehåll. Google Google 10 är förrutom ett amerikansk internetföretag mest känt som en av världens största och mest använda sökmotorer. 2.2 Litteraturgenomgång Forskningsöversikt och teoretisk förankring Fler och fler ungdomar som påbörjar år sju har både i och utanför skolan haft någon kontakt med internet. Genom att skolan visar intresse för elevernas data- och internetanvändande genom att erbjuda eleverna mer informella lärandemiljöer, mer lika dem som eleverna möter utanför skolan, kan också elevernas intresse för skolarbetet i sig öka (Jedeskog, 1996: s.52-53) Men hur använder då unga internet då de är hemma och kanske surfar helt själv utan någon som helst föräldraöversyn? I artikeln Internet: en självklar mötesplats 11 berättar barn om vad de gör då 6 information hämtad från sidan den 30 oktober information hämtad från sidan den 20 december information hämtad från sidan den 30 oktober information hämtad från sidan den 30 oktober information hämtad från sidan den 30 oktober information hämtad från sidan den 30 oktober

11 de är ute på internet och här ligger ett stort fokus på snabbmeddelandeklienten msn. Barnen säger att då de är uppkopplade och har sin msn på är det som att de har en massa kompisar därhemma, eftersom de bara med hjälp av lite skriven text och ett klick kan prata med dem och detta i realtid. En annan fördel barnen tar upp är att de genom msn kan hålla kontakt med vänner som inte bor i närheten, men det finns såklart nackdelar också. Ett exempel de tar upp är att man kanske skriver fel saker till klasskompisar som resulterar i att det känns konstigt och fel när man åter ska till skolan och träffa dessa klasskamrater. SAFT (Safety Awareness, Facts and Tools) är ett EU-projekt för säkrare användning av internet bland barn och ungdomar gjorde SAFT en undersökning om hur barn och ungdomar använder internet. 12 Studiens målgrupp är barn mellan 9-14 år och sammanlagt barn medverkade från Sverige, Norge Danmark, Island och Finland varav av dessa barn kom från Sverige. Undersökningen visar att 87 procent av de svenska barnen har internet hemma. 24 procent av de svenska barnen berättar att de använder internet flera gånger per dag och ytterliggare 22 procent berättar att de använder internet en gång per dag. 39 procent av de svenska barnen chattar då de använder internet. Det finns också en viss skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller vad de gör när de använder internet. Majoriteten av flickorna berättar att de mailar när de använder internet medan majoriteten av pojkarna spelar spel då de använder internet. Undersökningen visar också att endast 16 procent av föräldrarna till de svenska barnen kollar upp vilka sidor som barnen besöker. Endast 21 procent av dessa 16 procent sitter med då barnen surfar. 20 procent av tjejerna samt 28 procent av pojkarna har medvetet eller av misstag besökt en sajt som är hatisk och i Sverige har när en fjärdedel av barnen blivit hotade, skrämda, mobbade eller förödmjukade via internet. 26 procent av de svenska barnen har dessutom träffat någon IRL (in real life) som de bara pratat med på internet innan och 13 procent av dessa träffar denna person helt själv. 15 procent av de svenska barnen uppger att de har träffat på personer på internet som sagt sig vara ett barn men som i själva verket varit en vuxen människa. Dock kan det med all säkerhet finnas mörkertal här. När frågan om barnen i Sverige haft någon undervisning i skolan om internet var det bara 2 procent av dessa som sa att de har det regelbundet. 25 procent av barnen har haft det några gånger och ytterliggare 25 procent har det väldigt sällan. 31 procent av barnen har aldrig haft någon som helst undervisning om internet i skolan

12 Undersökningen som SAFT har gjort visar att svenska barn är dåliga på källkritik samt att det som föräldrarna tror barnen gör på internet jämfört med vad barnen verkligen gör inte stämmer och att mycket få svenska barn har fått någon undervisning om internet i skolan. Just SAFTundersökningen kommer jag använda för att jämföra med denna studiens egna resultat för att se vilka likheter eller skillnader som kommer fram. Den andra november 2006 släppte Medierådet en ny rapport om barn och föräldrars syn på ungas mediakonsumption 13. Denna undersökning visar att det vanligaste som barn och unga gör då de surfar på internet är att chatta. Därefter kommer spela spel och surfa för nöjets skull. När barnen chattar är det vanligtvis genom kompisprogram såsom msn samt med människor de redan känner. Undersökningen visar också att mobbing via internet är vanligare bland tjejer än killar. Enochsson talar om att mobbingen på communities och chatter tenderar att bli hårdare, dels för att den sker i ett öppet rum där mer eller mindre alla kan läsa vad som skrivs och dels för att mobbaren i många fall kan vara anonym och på så sätt vet aldrig den mobbade om det finns en mobbare i närheten. Detta gör att den mobbade upplever att denna aldrig kan känna sig säker, då mobbaren/mobbarna kan finnas var som helst och när som helst 14. Tapscott ser istället det digitala samhället som något som kan styrka de redan befintliga relationerna och stärka den sociala utvecklingen eftersom man hela tiden, på ett eller annat sätt interagerar och umgås med människor då man är uppkopplad. Dessutom utvecklas de sociala färdigheterna snabbare då internet används. Barn lär sig att arbeta i team, att ha en fungerande vänskap med någon på andra sidan världen, hur man kan ta kritik och beröm, att kunna stå för vad de tycker och hur de på bästa sätt ska kunna förmedla sina egna tankar och idéer till andra. Denna nyttiga kunskap som barnen får och använder online är lika användbar offline eftersom många situationer är de samma. Offline träffar barnen också människor med olika tankar och tycken, offline måste barnen också kunna stå för sina åsikter och kunna förmedla sin tankar och idéer. Genom att använda internet förlorar inte barnen någon social utveckling utan få istället ett större utrymme att röra sig på där de kan träna sina sociala färdigheter snabbare och oftare sidorna 44-59, information hämtad från sidan den 29 november sidan 84-86, information hämtad från sidan den 29 november Tapscott, 1998: 105ff 12

13 Online finns möjligheterna att kunna skapa sig flera olika identiteter. Turkle berättar att i ett chattrum eller community kan man välja att exempelvis vara en kvinna som älskar att prata om politik för att sedan tio minuter senare logga in i en annan chatt för att där vara en helt annan person med ett helt annat användarnamn som har andra intressen. Dessa möjligheter till snabba identitetsbyten ger människor en möjlighet att kunna vara sig själv eller iallafall vara den person som de vill vara online. Turkle menar att just interaktiva spel samt chatter som bygger på att en användare kommunicerar med andra människor är laboratorier för identitetsformande. Detta för att det sällan är någon som vet vem användaren egentligen är utan känner bara till personer via deras användarnamn. På så sätt kan denna anonyma användare bli vem som helst online. En person berättar för Turkle att Man kan vara vem man vill. Man kan omdefiniera sig själv totalt om man vill. Man kan vara av motsatt kön. Man kan vara mer pratsam. Man kan vara mindre pratsam. Vad som helst. Man kan vara vem som helst faktiskt, vem som helst som man har kapaciteten att vara. Man behöver inte bry sig lika mycket om alla fack folk placerar en i 16 Men att folk kan vara vem de vill online är inte enbart positivt. Dessa människor kan utge sig för att vara någon de inte är för att såra eller skada andra människor eller lura av dem pengar. Turkle tar också upp föräldrarnas negativa inställning till internet och menar att den beror på okunskap och anser att precis som föräldrar tar del av barnens verklig liv och vet vilka kompisar de har och var de håller hus på kvällen borde de också ta del av och veta hur deras barns skärmliv ser ut. Mats Andersson driver Malmöföretaget Netscan 17 där han aktivt arbetar med att informera skola, elever och föräldrar om hur säkert internetsurfande ser ut samt ge tips på hur man kan undvika internetfarorna. Hans arbete är högst relevant för mig då denna studie är centrerad just till internetanvändandet hos tolvåringar men också kring deras vetskap om farorna med internetanvändandet. Likaså vet jag, genom intervjuer med lärare och rektor, att just Netscan och Mats Andersson varit och föreläst om internetanvändande på den skola som enkäterna och intervjuerna i denna studie gjorts på, därför anser jag att det är av vikt att titta på vad dessa föreläsningar handlar om samt vad för informations Netscan vidarbefodrar till barnen, skolan och föräldrarna. 18 Genom mailkontakt med Mats Andersson, via Netscans hemsida, så har jag fått material som han använder vid sina föreläsningar. Textsamlingen Har du en okänd man i ditt hem! visar hur 16 Turkle 1997, sidan information hämtad från sidan den 20 december Se bilaga 3 13

14 Netscan, som i detta fallet utger sig för att vara en flicka på 14 år med användarnamnet Blackangel, får kontakt med en man i 50 årsåldern som söker upp barn på internet. Samtalet som sen följer mellan Blackangel (Netscan) och den äldre mannen är ett samtal som i England skulle kunna ge upp till fyra års fängelse då samtalet kategoriseras som sexuell förföljelse av minderårig. I Sverige är det dock inte förbjudet att föra samtal med barn på nätet som handlar om att förföra dem och skapa sexuella kontakter med dem. I textsamlingen Lär dig den värld som våra unga kallar vardag 19 kan barn, lärare och föräldrar lära sig mer om vad som händer på internet där deras barn surfar, vilka risker som finns samt hur dessa kan undvikas. Netscan har gjort en undersökning där Mats Andersson registrerat sig på flera ungdomssajter och utgav sig för att vara en flicka eller pojke på antingen 12, 14 eller 17 år gammal. Hans urval bestod av män som var 30 år eller äldre. Resultatet av hans undersökning var att oavsett ålder blev Andersson kontaktad av män som på ett eller annat sätt var ute efter sex (prata om sex, ha telefonsex, träffas och ha sex eller ha så kallat webcamsex vilket innebär att sexuella handlingar utför via webkamera). Bara vid ett tillfälle kontaktades Andersson av en vuxen man utan sexuella baktankar. 20 Idag kan barn sitta vid datorn och ta del av hela världen genom internet och ny kunskapskällor som förr bara fanns tillgängliga för en mindre krets av forskare. Ett barn kan nu, via internet, samtala med en expert om det intresse de båda delar. Men liksom det finns fördelar med internet finns det också risker. Ett barn kan få tillgång till bilder på vilda djur men också lika lätt få tillgång till pornografiskt och våldsamt material samt drabbas av bedrägeri. Föräldrar försöker förhindra detta på två sätt. Det första är att hindra att barnen får oönskade kontakter alls genom att installera olika värderingsprogram på datorn som filtrerar internet och förbjuder att sidor med vissa nyckelord eller information visas. Det andra är att man endast tillåter att barnet använder en webbplats som föräldrarna lättare kan kontrollera. Men istället för att oroa sig för vad ens barn gör på internet bör föräldrar ta del av deras internetaktiviteter samt hitta gemensamma internetprojekt. Istället för att se internet som ett hinder bör föräldrar se det som ett medel som kan stärka banden inom familjen 21. Att använda sig av internet i skolan bör ses som en möjlighet istället för ett hinder. Elever kan, genom att använda mail i skolan, kunna göra undersökningar med andra elever på annan ort i Sverige för att exempelvis se vad elever i andra städer eller länder har i veckopeng. Lärare kan 19 information hämtad från sidan den 7 december 20 Netscan, Problematiken kring ungdomars internetanvändande, se bilaga 1 21 Papert, 1996, s

15 också genom mail ta kontakt med andra lärare på andra orter för att kunna diskutera kursplaner eller kanske gemensamma projekt. Att göra detta via mail är både enklare och sparar tid eftersom kommunikationen via mail kan göras då tid finns samt att då kommunikationen görs via mail har man redan all den information som utbyts nerskriven och slipper göra detta i efterhand eller under tiden, som vid ett telefonsamtal menar Lindwert. Att använda chatter i skolan gör att eleverna i realtid kan diskutera exempelvis politik med andra elever på andra skolor i Sverige samt att eleverna kan, om de chattar med någon från ett annat land, träna på och förbättra sin engelska eftersom de får direkt feedback från mottagaren. Eleverna kan tränas i informationssökning och lära sig att vara kritiska till den information genom att läraren i förväg går genom och diskuterar viktiga frågor kring ämnet såsom hur man får tag på information, vem står för den, hur ska den värderas och hur kan inforationen användas berättar Lindwert. Lindgren håller med Lindwert om att brukandet av mail har många fördelar för lärare då dessa kan diskutera samarbete, lektionsplaneringar och tips med varandra trots de kanske inte bor i samma stad eller ens i samma land. Likaså pratar Lindgren, liksom Lindwert, om fördelarna för eleverna att använda internet i undervisningen. De kan kontakta elever i andra städer eller länder, vilket gör att eleverna kan göra egna undersökningar, jämförelser och presentationer av egna resultat. Om eleverna man kommunicerar med skriver på ett annat språk tränar också eleverna sina språkkunskaper. Problemen med internet som Lindgren tar upp är att det ofta är svårt att få pengar till datorer i många skolor, det finns inte pengar till data- och internetutbildningar för lärare och elever, det är svårt för både elever och lärare att sålla den seriösa informationen från reklamen och bedöma tillförlitligheten hos informationen, speciellt om varken lärare eller elever fått utbildning i detta. Risk för plagiering är större nu än tidigare liksom risken att elever och lärare stöter på anstötlig information då de söker efter något helt annat 22 Jag har den senaste tiden observerat flera artiklar i dagstidningarna som handlar om hur internet missbrukas av barn som mobbar och trakasserar andra. Den 31 oktober 2006 publicerades en artikel i dagstidningen Metro 23 som tar upp hur unga sätter ihop foton som de hittar på bland annat Lunarstorm med musik och förnedrande text och sen skickar detta vidare genom msn. I gratistidningen Punkt SE som delas ut i Malmö och Lundområdet kunde man på måndagen den 6 22 Lindgren, 1998, s Andersson, Jonas (2006). Metro. 15

16 november läsa om en 14 årig flicka som blev trakasserad och hotad via msn 24. Dessa artiklar visar att barn och ungas internetanvändande utan tvekan är ett aktullt ämne som behöver diskuteras. 2.3 Problemformulering Mitt syfte med min enkätstudie är att undersöka hur tolvåringarnas internetvanor ser ut hemma samt till viss del också i skolan. Jag vill undersöka och titta på hur skolan i fråga i sådana fall väljer att använda internet som ett kompliment till undervisningen. Jag vill också ta reda på om tolvåringarna tycker det är viktigt med information i skolan om internet och farorna med internet. De frågor som jag ställer i mitt arbete är: Hur ser internetanvändandet ut hemma och i skolan? Hur använder skolan internet i undervisningen? Vilken information får barnen om internet i skolan? 24 TT, Punkt SE (2006) Punkt SE. 16

17 3 Metod 3.1 Undersökande metoder I en studie kan det finnas både kvalitativa samt kvantitativa undersökningar. En kvantitativ undersökning sker oftats med många informanter där alla får samma frågor att besvara och där ingen möjlighet till samtal mellan den som utdelar enkäten och den som skriver enkäten finns. Kvantitativa undersökningar görs för att frambringa fakta till statistiska tabeller och diagram som ger en överblick över en större del informanter. Kvalitativa undersökningar frambringar istället information från färre informanter men blir då också mer djupgående då det finns möjlighet till följdfrågor samt samtala med informanten som intervjuas. Min förhoppning med enkäten är att få statistik som visar hur just dessa tolvåringar på just denna skola använder internet. Denna statistik kommer jag senare använda för att jämföra med den statistik som SAFT-undersökningen fick fram för att se vilka likheter och skillnader det finns. 3.2 Metodval Jag har valt att använda mig av både kvalitativ samt kvantitativ metod för att frambringa så mycket information som möjligt. Liksom Hernwall i sin avhandling om barns digitala rum 25 och som i SAFT-undersökningen 26 har jag valt enkäten som min kvantitativa metod för studien. Detta för att få en överblick på hur dessa tolvåringar som medverkade i enkäten använder internet, samt för att se om det finns några skillnader mellan tjejernas och killarnas internetanvändande. I denna studies enkätundersökning ingår 41 stycken tolvåringar i en skola belägen på en mindre ort i Skåne. Enkäten är uppbyggd dels av ja- och nejfrågor och dels av frågor där barnen ska utveckla sina svar och förklara varför de svarade just som de gjorde. Detta har jag valt eftersom jag vill se motiveringar till barnens svar, vilket kan ge lite djupare förståelse för varför de valde att besvara just den frågan på det sättet. Exempelvis när det gäller om internetmobbing via exempelvis msn eller lunarstorm så finns det dels en fråga om de har stött på mobbing online och om svaret där är ja kommer därefter en följdfråga som ber informanterna att beskriva hur den såg ut. På så sätt får jag mer än bara ja- och nejsvar av mina informanter vilket kan ge mig ett bredare perspektiv. Likaså behandlade en av enkätfrågorna om informanterna tyckte det var viktigt med internet-information i skolan. Denna fråga följdes också upp med att informanterna skulle motivera sina svar eftersom jag ville ha en förklaring till varför de tyckte det var viktigt eller oviktigt för att kunna se om det fanns någon likhet i de ja- och de nejsvar som enkäten gav. Men även om enkäterna ger en bred 25 Hernwall, 2001: 27ff , sidan besöktes 29 nov 06 17

18 information om ungdomarnas internetanvändande blir det också ytlig en sådan då enkätsvaren sällan ger någon djupare kunskap. Till undersökningar som söker svar på faktafrågor fungerar en enkät bra men för djupare och mer extensiella frågor passar inte inte en enkät 27. Eftersom jag också vill ha en viss kvalitativ information till min studie har jag valt att göra tre intervjuer med klassföreståndare för klasserna jag gjorde enkäterna i samt med skolans rektor. Intervjuerna är uppbyggda av sju övergripande frågor samt underfrågor och följdfrågor till dessa. Denna uppbyggnad valde jag eftersom jag vill, till skillnad från enkäterna som endast ger mig kvantitativ information, ha fram också kvalitativ information från lärare och rektor på skolan. Att göra en enkät med personalen som jag gjorde intervjuer med hade förmodligen inte varit lika givande som intervjuerna var då dessa gav mig en djupare kunskap och insikt i hur dessa informanter väljer att hantera och använda internet i skolan samt vilken inställning dessa informanter har till tolvåringarnas internetanvändande. 3.3 Urval Sammanlagt 41 tolvåringar deltog i min enkätstudie som utfördes då dessa barn var i skolan och hade lektion. Anledningen till att jag valde just tolvåringar är för att jag upplever att barn i den åldern vet vad internet är, använder internet hemma och har någon form av upplevelse av mediet samt att de förhoppningsvis använder sökmotorer i sökandet av fakta till skolarbetet. Jag valde att göra intervjuer med de två klassföreståndarna eftersom dessa känner sina elever väl, vet hur de använder internet i klassen samt kan berätta om det förekommit internetmobbing eller andra problem i samband med barnens internetanvändande. Dessutom är en intervju med rektorn gjord för att få en övergripande bild på hur skolan hanterar internetanvändande och för att ta reda på om det finns någon speciell lektion eller kurstillfälle som alla barn i viss ålder erbjuds om säkert internetanvändande, informationssökning och internetmobbing. Att jag har valt att göra endast tre intervjuer beror på att det finns två klasslärare för de två klasser barnen går i som svarat på min enkät samt en rektor. Att intervjua andra lärare som inte har någon kontakt med tolvåringarna i fråga eller deras lektionstillfällen känns inte givande eftersom de inte är insatta i hur just dessa klasser fungerar och vad dessa klasser har haft för internetinformation och för internetupplevelser. 27 Johansson, 2001: 28ff 18

19 3.4 Genomförande Jag tog under min VFT kontakt med de berörda lärarna och informerade dem om att jag gärna ville göra intervjuer med dem samt enkäter med barnen. Jag berättade för lärarna hur dessa skulle användas av mig i min studie och betonade att allt kommer behandlas helt och hållet anonymt. Efter genomgång med lärare bokade jag in en tid där jag kunde träffa och göra enkäten med barnen i de två klasserna. Varje klass gjorde enkäten för sig, eftersom det varken fanns tid eller plats för att samla alla barnen på ett ställe och för att lärarna upplevde att det skulle fungera bäst att skriva enkäten i klassrummet. Då enkäterna skulle göras informerade jag barnen om vad dessa skulle användas till och varför enkäterna görs samt att deras svar är helt anonyma och uppmanade dem därför till att svara ärligt eftersom ingen skulle veta vad varje enskild elev skrev. Jag berättade också att jag är mer intresserad av deras svar som grupp och som tjejer eller killar än som enskilda personer och att därför var inte namn nödvändigt men jag informerade dem om att deras könstillhörighet var av vikt. Jag stannade kvar i klassrummet då enkäten gjordes för att besvara eventuella frågor som barnen hade då de skrev enkäten. Då barnen var klara med enkäten samlade jag ihop dem och la dem upp och ner så att ingen kunde se vad kompisen hade skrivit. Därefter tackade jag för att de ställde upp och gick vidare till nästa klass där samma procedur upprepades. Intervjuerna bokades in med de två klassföreståndarna och sen utförde via skolans kommunikationsverktyg First Class 28 där jag via FCmail skickade över frågorna och lärarna sedan skrev ner svaren och skickade tillbaka dem till mig. Om det var något som kändes oklart, om jag ville ställa någon följdfråga eller om jag ville att läraren skulle utveckla sitt svar, skickade jag tillbaka ett mail och bad denna lärare att exempelvis utveckla svaret. Vikten av att ställa följdfrågor då ett svar inte är fullständigt eller bara belyser en del av ämnet är stor då svaren i intervjuerna är betydelsefulla för studien. Likaså är av vikt att berätta att intervjuer kommer behandlas helt anonymt, inte ens lärarnas könstillhörighet kommer synas i intervjuerna men kommer finnas med i enkäterna då jag kommer analysera och presentera resultaten av dessa undersökningar ur ett genusperspektiv. Att informanter behandlas med respekt och anonymitet är av yttersta vikt om frågorna i en intervju eller enkät behandlar upplevelser eller områden som är känsliga eller av privat natur 29 Att jag har valt att göra intervjuerna via kommunikationsverktyget First Class handlar dels om att lärarna samt 28 information hämtad från sidan den 30 oktober Repstad,

20 rektorn kände att tid för intervjuer inte fanns under arbetstid samt att de alla tre föredrog att göra frågorna via sin FC-mail eftersom det är ett internetverktyg de känner till väl och som de har både på jobb och hemma, vilket gör att frågorna kan besvaras då tid finns, antningen hemma eller om det blev någon lucka under arbetstid. Informanterna i intervjuerna föredrog dessutom att de kunde skriva ner svaren och upplevde att risken för missuppfattningar då minimerades. 20

21 4 Resultat och analys av resultat 4.1 Kort introduktion till resultatet Eftersom jag var med i klassrummet då enkäterna gjordes av tolvåringarna blev det inget bortfall. 41 stycken av de som det var tänkt skulle göra enkäterna, gjorde dem också. I denna delen tänker jag fokusera på vad jag fick fram av enkäterna för att senare i analysen jämföra mina resultat med de resultat som SAFT-undersökningen 30 fick fram för att se vilka skillnader eller likheter där finns. Enkäten bifogas som bilaga Enkätresultaten Internetanvändningen hemma Procentenheterna som presenteras under denna del av arbetet har avrundats till närmaste hela procenttal för att få en bättre överblick på siffrorna det handlar om. 21 killar av 22, alltså 95 procent, har inte bara dator hemma men har också internet hemma. Alla tjejerna har dator hemma men endast 16 av 19, det vill säga 84 procent, har internet hemma. 16 procent av tjejerna uppger att de surfar varje dag medan denna siffra för killar ligger på 41 procent. På frågan om de surfar själv eller med målsman/förälders tillsyn svarade 68 procent av killarna att de alltid surfar helt själv. Av tjejerna är det endast 32 procent som surfar helt själv medan 37 procent av tjejerna uppger att de ibland surfar själv och ibland surfar med föräldrar. Hos killarna var denna siffra 27 procent. Ingen av killarna och endast en av tjejerna uppger att de alltid surfar med föräldrar. På frågan om eleverna känner till msn och om de hade eget msn-konto svarade 40 av 41 elever, hela 98 procent, att de känner till msn och 73 procent av dem svarade att de har eget msnkonto. Av dessa 73 procent är 29 procent tjejer och 44 procent killar. På frågan om informanterna känner till sökmotorn google.se svarade 40 av de 41 tillfrågade att de känner till den. På flervalsfrågan om vad informanterna gör då de surfar på internet hemma svarade 45 procent av killarna och 42 procent av tjejerna att de informationssöker, 68 procent av killarna uppger att de chattar medan denna siffra för tjejer är 52 procent. 64 procent av killarna pratar med kompisar på msn då de surfar. Hos tjejerna är det 47 procent som väljer att använda msn för att prata med kompisar då de surfar på internet.31 procent av killarna besöker communities såsom lunarstorm.se då de surfar medan denna siffran endast är 11 procent bland tjejerna. Det som de flesta av de tillfrågade gör, 73 procent av killarna Se bilaga 1 21

22 och 58 procent av tjejerna, är att kolla sin mail. Vad tolvåringarna gör på internet Informationssöker Chattar Använder msn Besöker communities Kollar sin mail Tjejer Killar Läser nyheter Läser bloggar Annat 0,00% 25,00% 50,00% 75,00% 100,00% Dock svarar många killar, hela 77 procent, att de också gör annat än de aktiviteter jag listade i enkäten. Detta annat beskrev de flesta killarna i enkäten som att spela onlinespel. Att läsa nyheter på exempelvis aftonbladet.se eller att läsa bloggar då man surfar var inte populärt alls. Endast 5 procent av tjejerna och 14 procent av killarna läser bloggar då de surfar och bara 5 procent av killarna och 11 procent av tjejerna läser nyheter då de surfar Internetanvändningen i skolan 68 procent av killarna och 74 procent av tjejerna tycker att de har möjlighet att använda internet i skolan och 50 procent av killarna samt 32 procent av tjejerna uppger att de använder internet i skolarbetet men inte så ofta. 23 procent av killarna och 42 procent av tjejerna använder aldrig internet i skolarbetet. Ingen av killarna och endast 5 procent av tjejerna använder internet ofta i skolarbetet. En av frågorna handlade om vilken information informanterna hade fått i skolan om internet. De fyra olika alternativen var om de hade fått information om informationssökning på internet, hur man 22

23 ska uppföra sig på internet, farorna med internet och mobbing på internet. 29 procent upplevde att de hade fått information i skolan om informationssökning. Dock svarade 34 procent av informanterna att de inte hade fått någon information i skolan om informationssökning och resterande var osäkra på om de fått någon information om det i skolan eller ej. 41 procent av informanterna upplevde att de hade fått information i skolan om hur man ska uppföra sig på internet medan 27 procent ansåg att de inte fått sådan information i skolan. Resterande var osäkra på om de fått sådan information eller ej. 76 procent av de 41 tillfrågade informanterna ansåg att de hade fått information i skolan om farorna med internet. Endast 10 procent ansåg att de inte fått någon information om detta i skolan. Resterande var osäkra på om de fått sådan information eller ej. 54 procent svarade att de hade fått information om internetmobbing i skolan medan 17 procent inte höll med och svarade att de inte fått någon sådan information i skolan. Resterande var osäkra på om de fått sådan information eller ej. Som en följdfråga till frågan om skolan informerat om de fyra olika alternativ enkäten uppgav, ställdes frågan om vilken internetinformation av de fyra som togs upp i föregående fråga informanterna tyckte var viktig att skolan informerade om och höll lektioner om. Informanterna fick också en chans att motivera sina svar, varför det för dem var viktigt eller oviktigt. 70 procent ansåg att det var viktigt att skolan höll lektioner om och informerade om informationssökning. 68 procent svarade att det var viktigt att informera om och hålla lektion om hur man ska uppföra sig på internet och hela 80 procent av de tillfrågade informanterna tyckte att det var viktigt att skolan informerade om och höll lektioner om farorna med internet. Viktigt att informera om informationssökning Viktigt att informera om hur man uppför sig på internet Viktigt att informera om farorna med internet Antal procent av tolvåringarna Viktigt att informera om internetmobbing 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% 80,00% 23

24 En av informanterna skrev: Jag tycker att man ska prata om alla grejorna i skolan så att man vet hur man gör grejorna och uppför sig på internet och förstå att att det kan vara farligt att vara på vissa sidor. och en annan skrev: För att man ska vara beredd på de saker som kan hända och hur man ska göra och uppföra sig. Ytterliggare en informant betonar vikten av att veta att människor inte alltid är de som de utger sig för att vara online: Jag tycker det därför att man måste få veta vad som är farligt med internet och vilka adresser man helst inte ska gå in på för där kan vara såna som säger att de är 12 år men är istället 42 år. Trots att endast 15 procent av informanterna stött på mobbing på internet ansåg 78 procent att det var viktigt att man informerade om och höll lektioner om internetmobbing. 4.3 Intervjuresultaten Kort introduktion I denna del kommer resultaten av intervjuerna med de två lärarna för de två sjätteklasserna som gjorde enkäterna samt intervjun med rektorn för skolan presenteras. Intervjufrågorna bifogas som bilaga Resultatet av intervjuerna med de två lärarna och rektorn På frågan om tolvåringarna fått någon information om internet och farorna med internet berättar den ena läraren att eleverna i år 4-6 har fått föredrag av Mats Andersson från Netscan. Den andra läraren nämnet inte detta utan berättar istället om att tolvåringarna då de gick i fyran fick information om FC och vilka regler som ska följas där. Rektorn berättar i sin intervju att de har haft en heldag för alla som går i år sex och för föräldrar och lärare om internet. Men lägger till att de inte har några specifika lektioner om internet eftersom de inte har någon datasal. Communityt lunarstorm är blockerat från skolans datorer och barnen har ingen fri tillgång till internet i skolan. Då de använder internet i skolan är det under lektionstid och då för att söka information. Både msn och lunarstorm är kända hos lärarna och rektorn men bara en av lärarna är medlem på msn och ingen av de tre är medlemmar på lunarstorm. De tror att barnen använder dessa två tjänster men rektorn berättar att de uppmuntrar eleverna att istället för msn använda sig av skolans egna kommunikationsverktyg First Class, då rektorn anser att de har bättre koll på vad som sker där och upplever att detta minskar risken för att barnen ska bli utsatta för mobbing. Alla tre informanter tror att föräldrarna inte har full koll på sina barn då de surfar på internet. Alla 32 Se bilaga 2 24

25 tre informanter upplever också att barnen till största del surfar själv samt att de lägger mycket tid vid datorerna. Det som informanterna tror barnen gör mest är att chatta och spela spel. De ser också internetmobbingen som ett stort problem och en av lärarna uttrycker med ett stort ja att denna skulle vilja ha mer information om hur man förebygger internetmobbing. Medan rektorn och en av lärarna ser internet som en viktig del i skolan berättar den andra läraren att denna inte tycker att internet är det viktigaste att lära ut i skolan. Informanten anser att det är viktigt att lära barnen korrekt faktasökande och källkritik men tar inte upp det sociala rummet (communities, chatter) som barnen vistas i som något viktigt att arbeta med i skolan. Rektorn säger sig inte vara så insatt i ungdomarnas internetkultur och hänger inte med eller håller sig uppdaterad då tid för det inte finns. Likaså skulle rektorn vilja ha kurser/information om internet varje år för eleverna men säger att de inte vet någon med den kunskapen på skolan samt att de inte har råd med kurser om ämnet varje år. 4.4 Analys av resultat Enkätresultaten denna studie presenterar är mycket lika de resultat som SAFT-undersökningen fick fram. SAFT-studien visar att 87 procent av de svenska barnen har tillgång till internet hemma medan den siffran ligger på 90 procent i denna studie. Att den siffran idag, 3 år efter att SAFT-undersökningen gjordes, är högre kan bero på att fler och fler familjer inte bara har tillgång till dator utan också numera tillgång till internet, vilket kan bidra till att denna studies siffror är högre samt att denna studies urvalsgrupp är betydligt mindre än den som SAFT-undersökningen vänt sig till. Denna undersökning, i likhet med den som SAFT har gjort visar att barn surfar till största del själv. SAFT-undersökninen visar också att det finns en generationsklyfta i internetanvändnandet vilket Dunkels i sin artikel 34 menar kan bidra till att unga istället för att söka sig till vuxna för hjälp med internetrelaterade problem, söker de sig till jämnåriga eller löser dem själv. Detta syns också i denna studiens undersökning då barnen, trots att de inte upplever att de fått mycket information om internet i skolan, ändå är väldigt medvetna om de faror som finns samt samt tycker att det är av vikt att skola informerar och lär ut om säkert internetanvändande. Den helt färska undersökningen från Medierådet 35 visar, i likhet med SAFT-undersökningen samt denna studies undersökning, att det som barn och unga mest gör då de surfar är att chatta. Sammanlagt 66 procent av alla informanter i Medierådets undersökning svarade att det som de gör Dunkel, 2005: sidan

26 mest när de är online är att chatta. Därefter kommer spela spel med 59 procent och surfa för nöjes skull med 35 procent. Studien i detta arbete visar att 66 procent av informanterna väljer att kolla sin mail då de surfar. Därefter kommer 61 procent som väljer att chatta och 56 procent som väljer att prata med kompisar över msn och icq. De tre populäraste aktiviterna online för tolvåringarna som deltog i i denna enkätundersökning är alla sociala sådana där ungdomarna på ett eller annat sätt interagerar och kommunicerar med andra människor. Tapscott 36 menar att detta inte är konstigt eftersom just chattandet, interaktionen med andra människor i det digitala samhället kan stärka de redan befintliga relationerna och utveckla internetanvändarens sociala färdigheter. Att den aktivitet som flest informanter var aktiva i var att chatta är knappast någon övveraskning för mig då chatter är en stor sociala arena där barn och unga dels kan lära känna andra barn och unga samt kan utvecklas socialt eftersom man hela tiden möter olika människor och olika situationer samt hela tiden kan välja vem man vill vara, liksom Turkle 37 tar upp. Man kan vara en tjej eller kille, gammal eller ung, smart eller dum. Detta laborerande med olika personligheter är något som Turkle menar kan vara en möjlighet för unga att finna sig själv och ta reda på vem jag verkligen är. Dock finns det skillnader mellan denna studies enkätundersökningsresultat och de resultat Medierådet fick fram. Medierådets undersökning visar att det är en högre andel tjejer än killar som använder sig av internet. I denna studie är det precis tvärtom. En högre andel killar än tjejer använder internet, surfar varje dag och surfar själv. Att resultaten skiljer, kan som jag kort tog upp innan, bero på att denna studies undersökning är begränsad till en specifik skola och en specifik åldersgrupp samt att denna undersökning endast behandlar 41 elever medan Medierådet har 2000 informanter i sin undersökning i olika åldrar. De resultat denna studie fått fram går inte att överföra på andra skolor, då förutsättningarna för olika skolor i olika städer är olika. Dessa resultat visar endast hur det ser ut på just denna specifika skola medan Medierådets undersökning visar på ett rikssnitt. De punkter som informanterna ansåg att skolan skulle prioritera var internetmobbing och farorna med internet. Trots att relativt få, endast 6 av de 41 tillfrågade tolvåringarna, svarade att de upplevt eller sett mobbing på internet anser ändå hela 78 procent av informanterna att de skulle vilja ha information/lektioner/föreläsningar i skolan om internetmobbing och hela 80 procent vill ha information/lektioner/föreläsningar i skolan om farorna med internet. BRIS gjorde 2001 en undersökning om mobbing bland barn och unga 38 som visar att det fortfarande är vanligare med 36 Tapscott, Turkle, besökt sidan den 28 november 06 26

27 mobbing utanför nätet men att den mobbing som sker online kan vara av allvarligare sort, detta eftersom att mobbaren kan känna sig anonym på nätet vilket gör att den mobbade aldrig riktigt vet var mobbaren finns då denna kan dyka upp var som helst. Jag kan dock inte vara säker på att dessa siffror angående antal som upplevt att de blivit mobbade stämmer eftersom jag aldrig kan veta om informanterna, trots att de blev uppmanade till det, svarade helt sanningsenligt på enkätfrågorna. Det kan likaväl vara så att flera av informanterna sett och upplevt mobbing men inte vågar berätta detta då de är rädda för att de som mobbat dem läser det, blir arga och mobbar ännu mer och värre. Denna fundering stöds av en av lärarna för en av klasserna som berättar att de har haft väldiga problem med just mobbing via msn. Denna fundering kan finna stöd också hos Enochsson som menar att mobbingen blir hårdare och att den mobbade aldrig kan känna sig säker från mobbingen då den kan finnas överallt. Om en av informanterna hade skrivit att denna var mobbad hade kanske denna senare blivit trakasserad för detta online vilket jag kan förstå är traumatiskt och är något som vill undvikas. Den senaste tiden har det gått att läsa i både Metro 39 och Punkt SE 40 om hur unga förnedras och terroriseras på internet av andra ungdomar. Med tanke på vad som kan hända på internet borde skolan se det som viktigt att lära ut sunt internetanvändande redan i tidig ålder så att händelser som dessa i tidningsurklippen förhindras. Läroplanen 41 styrker denna tanke genom att skriva: Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas. Då internet är en social arena som barn idag, ibland till och med helt själv besöker och interagerar med är det av vikt att skolan också tar användandet av internet på allvar om man vill förhindra att mobbing, trakasserier och hot drabbar skolelever. Mobbing är inte längre något som bara finns i skolan och på rasterna. En flicka eller pojke som är mobbad riskerar också att få med sig mobbaren hem i form av sms- och framför allt internetmobbing. Om skolan aktivt vill arbeta med att förhindra mobbing är det viktigt att redan i tidig ålder lär barnen säkert internetanvändande. Medierådet 42 har släppt ett antal pedagogiska vektyg som skola, lärare och föräldrar kan använda sig av för att informera och berätta om tryggt internetanvändande i så tidig ålder som fem år. Dessa kan 39 Andersson, Jonas, TT, Punkt SE, Skolverket, Lpo 94, sidan sidan besöktes den 29 nov 06 27