Delårsrapport (inkl helårsbedömning) januari - mars

Transkript

1

2

3 Delårsrapport 2014 (inkl helårsbedömning) januari - mars

4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning I korthet 1 Medborgarperspektivet 3 Regional utveckling som bidrar till en hållbar välfärd 4 Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor 4 Bra och jämlik hälsa 5 Stort förtroende för hälso- och sjukvården 6 Nöjda patienter stor delaktighet 7 Trygg och likvärdig vård 7 Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården 7 Processperspektivet 11 Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet 11 Effektiv hälso- och sjukvård 14 Innovativt och systematiskt förbättringsarbete 17 Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan 18 Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft 18 Forskning och utveckling ska omsättas i verksamhetsutveckling 18 Medarbetarperspektivet 19 Ett aktivt medarbetarskap 19 Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag 19 Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat 21 Ekonomiperspektivet 23 Ekonomi som ger handlingsfrihet 24 Ekonomi som inte belastar kommande generationer 28 Kostnadseffektiv verksamhet 29 Balanskravsutredning mm 29

6 Bilagor 1. Utfall nyckelindikatorer medborgarperspektivet 2. Utfall nyckelindikatorer processperspektivet 3. Utfall nyckelindikatorer medarbetarperspektivet 4. Utfall nyckelindikatorer ekonomiperspektivet 5. Helårsbedömning HSN 6. Helårsbedömning TN 7. Omfördelningar mm 8. Tillgänglighet faktiska väntetider 9. Tillgänglighet i jämförelse med avtalade mål 10. Tillgänglighet i jämförelse med avtalade mål 11. Tillgänglighet per centrum 12. Tillgänglighet per specialitet 13. Basfakta processperspektivet 14. Basfakta medarbetarperspektivet 15. Ekonomiperspektivet Resultat per nämnd/enhet 16. Lönekostnadsutveckling 17. Kostnadsutveckling läkemedel 18. Intäkts-/kostnadsutveckling 19. Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning

7 Medborgare DELÅRSRAPPORT sammanfattning januari - mars Sammanfattning Tillgänglighet specialiserad vård Målvärdet för tillgängligheten till besök och behandling inom den specialiserade vården är att 80 procent av patienterna ska fått komma på besök eller behandling inom 60 dagar. I februari kom 84 procent på besök inom 60 dagar patienter hade väntat längre. I februari fick 70 procent behandling inom 60 dagar. 832 patienter hade väntat längre. För att kvalificera för ersättning från kömiljarden krävs att 70 % av patienterna tas omhand inom 60 dagar. Se även bilagor Tillgänglighet primärvård Målvärdet för tillgänglighet till besök inom 7 dagar i primärvården är 95 %. Mätningar sker kvartalsvis. Under första kvartalet 2014 klarade i snitt 56 % av alla vårdcentraler tillgänglighetsmålen, vilket är en sjunkande trend. Sju av 43 vårdcentraler klarade att upprätthålla en tillgänglighet på 95 % eller mer. I bilden visas även den vårdcentral som varje kvartal har haft lägst tillgänglighet. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% besök 08 behandling mål liö vårdgaranti ,0% Q ,0% 0,0% 95,0% 90,0% 85,0% 80,0% 75,0% 70,0% tillgänglighet PV mål lägst tillgänglighet Process Medarbetare Ekonomi Produktion Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal läkarbesök, övriga öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen minskar i jämförelse med samma period föregående år. Även läkarbesök vid akutmottagningarna minskar i jämförelse med föregående år, vilket avviker från trenden de senaste fyra åren. DRGvikten, vårdtiden och medelvårdtiden har ökat i jämförelse med föregående år till skillnad från en nedåtgående trend det senaste året. Antal anställda i heltidsmått I mars var antalet anställda omräknat i heltidsmått Det innebär att antalet anställda har minskat med 58 heltidstjänster sedan årsskiftet. Anledningen till minskningen är effekten av hemsjukvårdsreformen som innebar att ett hundratal medarbetare övergick till kommunerna. Jämfört med motsvarande period föregående år har dock antalet anställda ökat med totalt 83 medarbetare (omräknat till heltidsmått). Köp från bemanningsföretag inom hälso- och sjukvård har ökat med 31 procent jämfört med samma period föregående år. LiÖ:s samlade resultat Landstingets samlade resultat januari till och med mars är 304 mkr. Helårsbedömningen är ett resultat på 472 mkr. Verksamhetens resultat (inkl styrelse och nämnder) bedöms bli minus 15 mkr medan de landstingsgemensamma posterna är plus 487 mkr. Den största avvikelsen mot budget är att reserverade medel för pensioner inte bedöms behöva utnyttjas. Det påverkar resultatet positivt med 105 mkr. Kommande år kommer dock pensionskostnaderna att öka mer än tidigare bedömningar. Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet De sjukvårdande enheterna redovisar ett underskott på minus 96 mkr efter mars. Resultatet är en försämring med 48 mkr i jämförelse med föregående år (omräknat till nivå efter de beslutade resurstillskotten till CKOC, HMC och SC). Helårsbedömningen är totalt minus 102 mkr vilket är 67 mkr sämre än trenden och 80 mkr sämre än budget ,0% Trend baserad på årsresultat Helårsbedömning Ack 2014 mars Ack mars Procentuell förändring 2014/ Slutenvårdstillfällen ,1% DRG-vikt ,3% Vårdtid (dagar) ,7% Medelvårdtid 4,6 4,5 2,2% Läkarbesök ,4% -varav akutmottagning ,2% Övriga öppenvårdsbesök ,6% Utveckling sedan 2010 Förändring förra månaden Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec 2014 Trend baserad på årsresultat Helårsbedömning 03 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec

8 Miljontal Miljontal Ekonomi DELÅRSRAPPORT sammanfattning januari - mars Sammanfattning HSN:s resultat HSN:s resultat till och med mars 56 mkr medan helårsbedömningen är ett nollresultat. Anledningen till överskottet är framför allt att målrelaterade ersättningar som ännu inte är mätta och inte utbetalade, de viten som produktionsenheterna betalat in till nämnden på grund av att målvärden för vård i rimlig tid ej uppnåtts samt att kostnader för privata vårdgivare och utomlänsvård är lägre än de förväntade för perioden 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Produktivitet - kostnad per DRG-poäng (rullande 12- månadersvärde) Grafen till höger visar hur produktiviteten inom landstinget har utvecklats sedan början av I slutet av 2011 syns ett trendbrott då produktiviteten från att ha förbättrats under 2011 successivt börjar försämras. Trenden fortsätter under och 2014, men med avtagande effekt Läkemedelskostnadsutveckling Även om läkemedelskostnaderna fluktuerar mellan månaderna visar den linjära trendkurva att kostnaderna totalt sett har legat på en relativt konstant nivå. Utfallet till och med mars visar en kostnadsökning på 2,0 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Helårsbedömningen är att kostnaderna kommer att öka med 1,3 %. Den främsta anledningen till att kostnadsutvecklingen bedöms dämpas är överenskommelsen mellan regeringen och Läkemedelsindustriföreningen (LiF) om en prissänkning av äldre receptläkemedel Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutvecklingen är 6,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år (efter att hänsyn har tagits till överföring av hemsjukvården till kommunerna). Helårsbedömningen är dock en lönekostnadsutveckling på 5,7 procent medan produktionsenheterna bedömer en utveckling på 4,3 procent. Ur ett ekonomiskt perspektiv är personalkostnadsökningen för hög i förhållande till landstingets ekonomiska förutsättningar. Ökade kostnader för köp från bemanningsföretag försvårar situationen ytterligare. 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Total Index 2012: 2,5% uppräkning Index : 2,7% uppräkning Index 2014: 2,75% uppräkning

9 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 1 I korthet Medborgarperspektivet För flertalet av de strategiska målen sker inga mätningar efter mars, men i texten beskrivs de aktiviteter som pågår inom respektive område. För de flesta områden inom kollektivtrafiken syns en positiv utveckling såsom fler registrerade kunder i Östgötatrafikens kunddatabas samt inom projektet ITIS (Intelligent Trafik Information System) utvecklas tjänster som syftar till att bidra till fler och nöjdare kunder bland annat genom förbättrad information inför och under resan. Inom ramen för ett hälsofrämjande arbetssätt pågår kontinuerlig dialog och uppföljning via bland annat Hälsorådet och flera olika insatser för att införliva rehabiliteringsgarantin. Flera aktiva sjukdomsförebyggande insatser pågår, däribland kontaktsjuksköterskor för cancersjuka med en täckningsgrad över länet på cirka 95 %. Må bra med kultur är ett komplement till vård och behandling som har visat sig framgångsrikt. Även hälsokommunikatörer och hälsoundersökningar visar på förhöjd kunskap hos målgruppen om hälsofrämjande förhållningssätt. Förtroendeskapande insatser genomförs via de fem brukardialogerna för att öka kunskaperna om patienter och medborgarnas behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården. Nöjda patienter stor delaktighet skapas genom att arbeta med projektet Barn som anhöriga och genom att öka valfriheten för patienten, t ex inom primär hörselrehabilitering. Efter mars är det endast nyckelindikatorerna för det strategiska målet Hög tillgänglighet till Hälso- och sjukvård som mäts. Tyvärr uppvisar dessa resultat ett försämrat utfall i jämförelse med bokslutsvärden och i en majoritet av fallen uppnås inte målvärdet. Processperspektivet Uppföljning efter första kvartalet visar på ett fortsatt högt sjukvårdstryck, både inom primär- och slutenvården. Beläggningen på sjukhusen är fortsatt hög, främst på US kvarstår problemet med för många utlokaliserade patienter. Andelen patienter som återinläggs inom trettio dagar fortsätter långsamt att öka och ett signifikant antal vårdplatser är belagda av patienter som är utskrivningsklara. De utvecklingsprojekt som pågått, vilket innefattar utökning av antalet vårdplatser, har ännu inte kunnat vända situationen. Det pågår dock omfattande arbete med att utveckla det akuta omhändertagandet och förbättra omhändertagandet efter utskrivning från sjukhusen. De vårdrelaterade infektionerna (VRI), som utgör en stor del av vårdskadorna, ligger kvar på samma nivå som tidigare och därmed kvarstår tydligt behovet av både fortsatt satsning för att reducera VRI men också att nya angreppssätt måste implementeras. En viktig åtgärd är nu införandet av det s.k. Infektionsverktyget som ger alla verksamheter ett effektivare instrument för uppföljning och för att kunna identifiera olika åtgärder. Medarbetarperspektivet Under 2014 kommer treårsplanerna för arbetsgivarens aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet att följas upp och nya planer kommer att arbetas fram, vilket kommer att ge extra fokus åt framgångsfaktorn Bästa möjliga möten. Landstingets nya externa webbplats lanserades i januari och har som en av sina målgrupper presumtiva medarbetare och är därmed en viktig rekryteringskanal för landstinget. Även erbjudandet av sommarjobb ger ungdomar en inblick i landstingets verksamhet och därigenom kan väckas ett intresse för utbildningar inom hälso och sjukvård. Årets kompetensförsörjningsrapport visar att på fem års sikt kommer antalet anställda svagt öka med hänsyn tagen till ekonomiska ramar och obalanser inom flera kompetenser i kombination med pågående generationsväxling. Landstingets utmaningar gällande kompetensförsörjning visar sig även i att anlitandet av bemanningsföretag fortsätter att öka. Breddinförandet av IT-stödet Kompetensportalen är en viktig insats för att utveckla, stärka och bevara goda lärmiljöer. Ett arbete med befattningsutveckling för chefer har påbörjats i syfte att beskriva kompetenskrav och kompetensutveckling tydligare. En utmaning för landstinget är att skapa förutsättningar för såväl dagens som morgondagens chefer att kunna, orka och vilja anta utmaningen att leda verksamheter och medarbetare på

10 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 2 bästa sätt. Ett arbete startade i januari med ett seminarium riktat till HR-professionen om stresshantering både för medarbetare och chefer. Cheferna har både att hantera sin egen stress och medarbetarnas stress och behöver stöd och verktyg i båda aspekterna. Ekonomiperspektivet Helårsbedömningen visar på ett resultat på 472 mkr vid årets slut, vilket är 172 mkr bättre än budgeterat resultat. Verksamhetens (inkl nämnder och styrelse) samlade resultat bedöms bli minus 15 mkr vilket är 33 mkr sämre än godkänd budget (18 mkr i budget) medan de landstingsgemensamma posterna förbättras med 205 mkr (+280 mkr i budget). Underskotten finns inom de sjukvårdande enheterna som sammantaget prognostiserar ett negativt resultat på minus 102 mkr att jämföra med godkänd budget på minus 22 mkr. Resultatet från januari till mars är minus 96 mkr. Det är fyra produktionsenheter som bedömer ett negativt resultat vid årets slut: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -49 mkr Närsjukvården i östra Östergötland -25 mkr Närsjukvården i västra Östergötland -13 mkr Diagnostikcentrum -15 mkr Landstingsdirektören har kontinuerlig uppföljning och dialog med samtliga produktionsenheter där delårsboksluten indikerar en avvikelse. Jämfört med budget så avviker Trafiknämnden positivt med 66 mkr. Resultatet består av beslutat resultatkrav på 45 mkr och en positiv avvikelse i Östgötatrafikens helårsbedömning på 20,5 mkr. Det i sin tur beror främst på ökade biljettintäkter och lägre kostnader. Även Folktandvården bidrar positivt till resultatet med ett överskott på 19 mkr. Övriga produktionsenheter, förutom Katastrofmedicinskt centrum och Centrum för hälso och vårdutveckling, redovisar ett prognostiserat årsresultat i nivå eller något bättre än godkänd budget. De nämnda två har dock eget kapital som täcker årets resultat. Den enskilt största förbättringen inom de landstingsgemensamma posterna jämfört med budget är att reserverade medel för ökade pensionskostnader inte behöver utnyttjas under 2014, vilket innebär en minskad kostnad på 105 mkr jämfört med budget. Skatteintäkter och generella statsbidrag bedöms enligt prognosen från SKL i februari, bli 55 mkr högre än budgeterat. Av det svarar skatteintäkterna för 90 mkr. Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning innebär för Landstinget i Östergötland att de finansiella målen är uppfyllda och att landstinget också når goda resultat vad avser de verksamhetsmässiga målen. Landstingets långsiktiga finansiella mål är att årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatter och generella statsbidrag för att god ekonomisk hushållning ska anses vara uppnådd. Landstingets resultat i helårsbedömningen på 472 mkr medför att nyckeltalet blir 4,2 procent. Därmed är både det kortsiktiga och det långsiktiga finansiella målet uppfyllt.

11 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 3 Medborgarperspektivet Strategiska mål Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Kollektivtrafiken - ett naturligt val vid resor Bra och jämlik hälsa Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Effektiva innovationsstrukturer En kollektivtrafik som är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla Tillförlitlighet i kollektivtrafiken Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Resultat Stort förtroende för hälso- och sjukvården Förtroendeskapande insatser Nöjda patienter stor delaktighet Trygg och likvärdig vård Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård God samverkan med nationella och regionala samhällsaktörer Lätt tillgänglig information och personliga tjänster Ett hälsofrämjande förhållningssätt Patientfokuserad hälso- och sjukvård Stor valfrihet för patienten Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt

12 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 4 Regional utveckling som bidrar till en hållbar välfärd Detta strategiska mål bedöms inte i denna delårsrapport. Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor Trafiknämnden ska under 2014 särskilt uppmärksamma dialog med medborgarna/resvaneundersökning och attitydpåverkan för ökat resande. Trafiknämnden har under perioden genomfört ett dialogmöte med fokus på landsbygdstrafik tillsammans med Linköpings kommun. Ytterligare möten planeras under våren. Arbete pågår för att hitta former för dialog med unga medborgare. Dock är det en utmaning att hitta långsiktiga frågor som kan engagera då de flesta primärt är intresserade av dagens trafik. Vidare har en resvaneundersökning upphandlats och kommer att genomföras under våren. Resultaten redovisas under hösten Vad gäller attitydpåverkan driver Östgötatrafiken ett arbete tillsamman med flera regionala aktörer under rubriken Hållbar arbetspendling i Östergötland (HAPÖ). Östgötatrafiken medverkar också i kommunala initiativ i syfte att påverka attityden hos bilister till förmån för kollektivtrafiken. Mottagandet har varit mycket positivt. En kollektivtrafik som är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen Den positiva trend gällande resandet i kollektivtrafiken och antalet påstigande fortsätter under de första tre månaderna av 2014 då antalet påstigande har ökat jämfört med samma period. Biljettintäkterna överstiger budget med 1,8 mkr till följd av ökat resande på Östgötapendeln, där trafiken Motala Mjölby är en bidragande faktor liksom fortsatt ökning på expresslinjerna. För att kunna göra en heltäckande bedömning av om kollektivtrafiken är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen behöver utvecklingen sättas i relation till bilresandet. Marknadsandelen gentemot bilen mäts genom ovan nämnda resvaneundersökning som kommer att genomföras under året. Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt Under hösten 2014 påbörjas enligt planen utbyte av såväl biljettmaskiner som kreditkortsterminaler. Biljettmaskiner ska bytas i syfte att kunna erbjuda snabbare leverans av biljetter som köps via e-handel. Kreditkortsterminaler byts ut för att kunna erbjuda betalningar med kreditkort utan PIN-kod. Vidare pågår utveckling av köpfunktion i reseplanerar-appen för introduktion i de större tätorterna. Flera aktiviteter pågår för att göra det lättare och mer attraktivt att resa kollektivt. Mätning av nyckelindikatorer görs på helårsbasis. Lätt tillgänglig information och personliga tjänster Östgötatrafiken arbetar aktivt för att erbjuda situationsanpassad information och tjänster som möter kundernas krav på ett modernt och personligt sätt. Antalet registrerade kunder i Östgötatrafikens kunddatabas fortsätter att öka. Under första kvartalet 2014 registrerade sig nya kunder på mina sidor. Totalt innebär det att antalet registrerade kunder uppgår till nästan stycken per Inom projektet ITIS (Intelligent Trafik Information System) utvecklas tjänster som syftar till att bidra till fler och nöjdare kunder bland annat genom förbättrad information inför och under resan. Under perioden har det nya centralsystemet anskaffats och testats med positivt utfall. Data för realtidsinformation avseende tågtrafiken har testats och fungerar. Sammantaget pågår flera aktiviteter för att utveckla personliga tjänster varvid resultatet bedöms tillfredsställande.

13 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 5 I och med införandet av så kallad responsiv webb under slutet av har tillgängligheten ökat genom möjligheten att förstora eller få anpassad textstorlek oavsett om kunden använder mobil, platta eller dator. Införandet av automatiska hållplatsutrop (med bild och ljud) ombord på bussar fortsätter. I Motala kommun är det på plats. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla Att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla är en viktig framgångsfaktor för trafiknämnden. De nyckelindikatorer som avser spegla denna framgångsfaktor mäts alla på helårsbasis vilket gör en värdering av utvecklingen under årets första månader svår. Tillförlitlighet i kollektivtrafiken Punktlighet i kollektivtrafiken har förbättrats något i jämförelse med samma period föregående år och ligger fortsatt högt (90-97%). Andelen planerade turer som genomförs (regularitet) är fortsatt hög och ligger nära 100 %. I Norrköping har en extra spårvagn tillförts då det funnits problem med såväl punktlighet och regularitet. Detta gör sammantaget att resultatet bedöms vara tillfredsställande. Bra och jämlik hälsa Ett hälsofrämjande förhållningssätt Kontinuerlig dialog och uppföljning via bl.a. Hälsorådet sker för att skapa ett lärande mellan verksamheter om vad ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär. Dialogerna bidrar även till att belysa vilka sätt kunskaper och kompetenser inom området som kan tillämpas och fördjupas. Mot bakgrund av den kommande patientlagen, ökat fokus på personcentrerad vård och patientenkätens resultat kring bemötande är detta fortsatt ett viktigt fokus- och förbättringsområde. Rehabiliteringsgarantin För att kunna införliva rehabiliteringsgarantin har alla länets vårdcentraler tillgång till minst en terapeut med Kognitiv beteendeterapiutbildning (KBT) steg 1. Vissa vårdcentraler har även tillgång till psykoterapeuter (behandlare med steg 2-utbilning i KBT), men det finns fortsatt behov av förstärkning inom området. Andra insatser för att klara garantin är att närsjukvården utför multi modal rehabiliteringsbehandling (MMR) 1 medan MMR 2- behandling genomförs för hela landstinget på smärt- och rehabiliteringskliniken. I jämförelse med föregående år har MMR 1 minskat och MMR 2 har ökat, övriga behandlingar ligger i paritet med föregående år. I syfte att förebygga sjukskrivning och/eller korta sjukskrivningstiden genomförs ett antal aktiviteter: Tidig identifikation av riskpatienter för att tidigt kunna erbjuda KBT/IPT/MMR Systematisk analys av sjukskrivningar Utvärdera och skapa nya mötesplatser för dialog kring sjukskrivning och rehabiliteringsfrågor Utveckling av teamarbete i sjukskrivningsprocessen Utvecklingsarbete tillsammans med Försäkringskassan (FK) och Arbetsförmedlingen (AF) inom ramen för Tidig samverkan där tidig kontakt med arbetsgivaren finns med Aktiva sjukdomsförebyggande insatser För patienter med cancer väntar många möten i ett komplext vårdsystem. Patienterna har behov av en tydlig kontaktväg in i och genom vården, ett stöd för kommunikation om cancersjukdomen och hjälp med koordinering av kontakterna med andra involverade personer, mottagningar och avdelningar. För att stötta patienterna i detta erbjuds de

14 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 6 en namngiven kontaktsjuksköterska. Antalet kontaktsjuksköterskor har stadigt ökat och nu finns cirka 98 kontaktsjuksköterskor. Täckningsgraden över länet är cirka 95 procent. Arbetet med Hälsolyftet fortsätter under vårdcentraler har hittills skrivit på ett nytt avtal för 2014 att genomföra hälsosamtal med minst 100 medborgare. Sedan mars 2014 är det möjligt att ta ut statistik ur Hälsobladet i Cosmic avseende huruvida verksamheterna tar upp levnadsvanor i de patientmöten där det är relevant samt vilka åtgärder som har tillämpats. Förutom arbetet med levnadsvanor arbetar många verksamheter med att förebygga sjukdomar, bl.a. genom screening som t.ex. mammografi. Må bra med kultur är ett komplement till vård och behandling och är ett bra och hållbart koncept. Det visar resultaten från kontinuerliga utvärderingar från medarbetare, patienter och kulturaktörer. Utvecklingsmöjligheterna ligger framöver i att få till fler kulturaktiviteter och på fler orter för en mer jämlik vård. Ett mål är att erbjuda kvällsaktiviteter för patienter som arbetar. Detta för att förhindra sjukskrivning. En av insatserna under året blir att informera vårdpersonal. En annan är att öka användningen av konceptet genom att fler medarbetare med behandlingsansvar kan erbjuda patienter Må bra med kultur. Samverkan med Regionförbundet Östsam pågår för en gemensam handlingsplan för Kultur och hälsa. Hälsokommunikatörer Hälsokommunikatörerna träffar utrikes födda personer för att informera och utbilda i frågor om hälsa. Informationen sker på deltagarnas modersmål bland annat gällande tobaksavvänjning, kost, motion och kulturmöten i vården. Vidare fungerar hälsokommunikatörerna som rådgivare åt övriga verksamheter inom landstinget. Insatserna har bidragit till en förhöjd kunskap hos deltagarna kring hälsofrämjande förhållningssätt. Hälsoundersökningar Hälsoundersökningar erbjuds asylsökande och andra grupper av nyanlända. Genom hälsoundersökningarna kan sjukdomar och smittor upptäckas samt information kan ges om hälsofrämjande förhållningssätt och om hälso- och sjukvårdssystemet. En utmaning har varit att nå ut med erbjudandet på grund av oklara kontaktuppgifter. Under 2014 ska ett integrerat informationssystem mellan landstinget och Migrationsverket införas vilket gör att andelen som genomför hälsoundersökningar förväntas öka. Stort förtroende för hälso- och sjukvården Förtroendeskapande insatser Hälso- och sjukvårdsnämndens fem beredningar för brukardialog arbetar systematiskt med att föra dialog med patienter, närstående och medborgare som en del i behovsstyrningen. Under 2014 arbetar de fem brukardialogberedningarna med följande områden; Missbruks- och beroendevård Egenvård Asylsökande/nyanlända Munhälsa för sköra äldre E-hälsa och nya kommunikationsvägar Medborgardialog om kommunikation och information Dialogerna ökar kunskaperna om patienter och medborgarnas behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården och utgör en viktigt utgångspunkt för behovsstyrningen och underlag för den fortsatta processen med särskilda uppdrag i överenskommelserna. Landstingets Pensionärsråd och Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning är ytterligare exempel på mötesplatser där beslutsfattare regelbundet delger information och diskuterar med föreningsföreträdare kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvård.

15 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 7 Nöjda patienter stor delaktighet Patientfokuserad hälso- och sjukvård Barn som anhöriga Inom projektet Barn som anhöriga fortsätter informations- och utbildningssatsningar. Verksamheterna har fått söka av utvecklingsmedel för lokala projekt genom den s k Barnpotten. Cirka 2,2 miljoner kronor har fördelats till ett 25-tal enheter. Exempel på sådana utvecklingsarbeten är: utbildning till personal om hur man möter barn och uppmärksammar föräldraskapet vid sjukdom utarbetande av rutiner anhörigteam informationsmaterial till föräldrar och barn insatser för att bättre anpassa miljön för barn och unga som är anhöriga i vuxenvården möbler och lekmaterial i väntrum och på vårdavdelningar. Det varierar hur långt verksamheterna har kommit i sin implementeringsprocess. Utveckling av en särskild mall för dokumentation i patientjournalen pågår. En sådan kommer att öka möjligheten till systematisk uppföljning. En kartläggning har genomförts över hur behoven tillgodoses för barn vars föräldrar plötsligt avlider. Den visar på att det i hög grad är situationsbetingat vilket stöd som ges. Östra länsdelen intar en särställning genom sitt barntraumateam. Stor valfrihet för patienten Valfriheten har ökat genom att vårdval inom primärvård infördes i hela sjukvårdsregionen den 1 februari. Detta ger östgötarna möjlighet att välja vårdcentral även i Jönköpings och Kalmar län. För boende i gränstrakter, arbetspendlare m.fl. innebär detta ökade möjligheter att välja den vårdcentral som passar dem bäst. Ett arbete pågår för att ingå liknande gränsavtal bl.a. med landstingen i Sörmland och Örebro län. Även inom den öppna psykiatrin har patienter möjlighet att välja vårdgivare. Inom barnoch ungdomspsykiatrin finns privata aktörer i Åtvidaberg-Kisa och i västra länsdelen. Inom vuxenpsykiatrin har Capio det geografiska ansvaret för delar av Norrköping och Linköping. Inom vuxenpsykiatrin tenderar de svårast sjuka att välja den landstingsdrivna vården i högre utsträckning. Vårdval gäller också inom primär hörselrehabilitering från 1 oktober. Målet var att öka tillgången på audionomer och att möjliggöra nya etableringar för en bättre spridning av hörselvård i länet. Målen är till viss del på väg att uppnås. En viss ökning av totala antalet verksamma audionomer i länet har skett. Fyra privata leverantörer av hörselvård har etablerat sig i östra och centrala delarna av länet. I västra länsdelen erbjuds hörselvård i landstingets egen regi vid Lasarettet i Motala. Trygg och likvärdig vård Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Jämlik vård En jämlik vård handlar om att hälso- och sjukvårdsinsatser genomförs utifrån de behov, kunskaper och resurser patienten eller målgruppen har och att sträva efter att resurser satsas på de områden eller målgrupper där behoven är störst. De verksamheter som har fått del av Hälsopotten 2014 för olika projekt är goda exempel på att kompletterande specifika satsningar på olika grupper bidrar till en mer jämlik vård. Inom ramen för Hälsorå-

16 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 8 det har under våren startats en dialog om jämlik vård och en kollegial granskning mellan centrumen kring hur man arbetar med jämlik vård i praktiken. Missbruks- och beroendevård Under togs en regional alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT)-strategi för Östergötland fram i samarbete mellan länsstyrelse, landsting, polis, kommuner och regionförbund i länet. Strategin med tillhörande handlingsplan lanserades under början av 2014 och spridning och implementering kommer att fortsätta under året. Strategin utgår ifrån den nationella ANDT-strategin och syftar till att förverkliga målen som finns i den nationella strategin genom ökad kännedom om varandras uppdrag och arbete samt utvecklad samverkan mellan de olika aktörerna och organisationerna. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvård i så nära tid som möjligt Telefon- och besökstillgänglighet på vårdcentraler Möjligheterna att komma fram på telefon till vårdcentralerna har försämrats något under årets tre första månader jämfört med föregående kvartal. Den senaste mätningen visar att nio procent av patienterna fick beskedet att ringa nästföljande vardag (sju procent kvartalet innan). Elva vårdcentraler gav sådant besked till mer än 10 procent av patienterna och fyra vårdcentraler till mer än 20 procent. Även läkartillgängligheten för patienter med nya medicinska problem har försämrats under årets tre första månader då åtta procent av patienterna fick vänta mer än sju dagar (fem procent kvartalet innan). Primärvården i Östergötland har på olika sätt provat förändrade/utökade öppettider. Efter vad som framkommit i samband med vårdcentralsuppföljningarna är utökade öppettider på morgonen det som uppskattats mest av patienter. De försök som gjorts med förlängda öppettider har generellt sett inte fallit lika väl ut. Under det första kvartalet 2014 fick 95 % av patienterna tid till nybesök inom sju dagar. Besöks- och behandlingstillgänglighet inom specialiserad vård I den nationella tillgänglighetsuppföljningen är väntande patienter numera ett kvalificeringskrav för ersättning från kömiljarden (minst 70 procent av patienterna ska ha väntat högst 60 dagar). För landsting och regioner som klarar kvalificeringskravet avgörs ersättningens storlek av tillgängligheten till genomförda besök och behandlingar (minst 70 eller 80 procent av patienterna ska ha genomfört besök/behandling inom högst 60 dagar). Figur 1 visar hur Östergötland har levt upp till villkoren för statlig ersättning från kömiljarden januari februari Östergötland kla-

17 rade inte ersättningsvillkoren efter förra sommaren. Motsvarande problem inträffade med behandlingstillgängligheten efter jul- och nyårshelgen /2014. De största problemen fanns inom CKOC, SC och Aleris Motala. Det är angeläget att så långt möjligt minimera sommarens negativa effekt på tillgängligheten. Redan nu före kommande sommar behöver fokus ökas på de patienter som redan har eller snart kommer att ha väntat över tidsgränsen 60 dagar. Landstingets långsiktiga mål är att patienter med en cancersjukdom i behov av operation ska få den genomförd inom tre veckor. Etappmålet är att minst 85 procent ska ha utförts inom målgränsen. Ledtiderna till canceroperation förkortades märkbart under och i synnerhet under årets sista kvartal, från 63 procent opererade inom tre veckor under tredje kvartalet till 72 procent under årets sista kvartal. Samtliga opererande centrum får en målrelaterad ersättning de första tre kvartalen, om de når det första etappmålet på 85 procent. CKOC har därutöver en målrelaterad ersättning för bröstcancer, cancer i övre matsmältningsorganen och cancer i urinvägarna. Dessa resultat har till DÅ 03 ännu inte kunnat mätas. Tillgängligheten till den öppna specialistpsykiatrin har förbättrats de senaste åren och är idag mycket god. Tillgänglighet på akutmottagningar Det långsiktiga målet i Östergötland är att alla patienter som tas emot på akutmottagning träffar läkare inom en timme och lämnar mottagningen inom fyra ( ett-fyra ). Delmålet för såväl ettan som fyran är att minst 80 procent av patienterna ska tas emot inom tidsgränserna. Resultatet under årets tre första månader har försämrats något jämfört med kvartalet innan. När resultaten för år jämförs pekar dock trenden i rätt riktning, det vill säga allt fler patienter tas emot inom tidsgränserna. På akutmottagningen i Linköping fick den högsta andelen patienter träffa läkare inom en timme följt av akutmottagningen i Motala. Patienternas totala vistelsetid på akutmottagningarna var kortast i Motala följt av Norrköping.

18

19 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 11 Processperspektivet Strategiska mål Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Effektiv hälso- och sjukvård Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Delar av detta strategiska mål bedöms i årsredovisningen. Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Processorienterat arbetssätt Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Aktiv verksamhetsutveckling Systematisk avvikelse- och riskhantering Effektivt och systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen Strategier för att omsätta FOU-resultat i praktisk sjukvård Användning och omsättning av forsknings- och utvecklingsarbete i den kliniska vardagen Medicinska resultat redovisas främst i årsredovisningen och bygger till stor del på data från Öppna jämförelser. Under våren har SKL publicerat en indexrapport (Öppna jämförelser i överblick) som bygger på genomsnittliga resultat för tre områden, patientserfarenheter, tillgänglighet och medicinska resultat. När det gäller medicinska resultat enligt tillgängliga index så placerar sig landstinget som tidigare bland de med bäst resultat. Resultat

20 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 12 Medicinska resultat Detta är också fallet när de tre kvalitetsområdena (medicinska resultat, patienterfarenheter och tillgänglighet) viktas lika. Totalindex kvalitetsområden Rapporten visar också att spridningen avseende medicinska resultat i landet är mindre än för övriga kvalitetsområden. Det område där landstinget har sämst resultat gäller fortfa-

21 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 13 rande cancersjukvård och det hänför sig bl a till längre väntetider. Att förbättra vårdprocesserna inom cancersjukvården är fortsatt ett viktigt och prioriterat område. Uppföljning av bröstcancerprocessen visar dock på att flera kvalitetsindikatorer har förbättrats, t ex andel patienter som bedöms vid multidiciplinär konferens (MDK). Fler patienter opereras också inom uppsatt tid och vårdprocessen har blivit mera stabil och förutsägbar. Men fortfarande finns stora förbättringsområden inom cancersjukvården. Patientsäkerhetsområdet är högprioriterat och målet är att minska antalet undvikbara vårdskador. Färre allvarliga avvikelser och vårdskador leder till bättre kvalitet, resursutnyttjande och arbetsmiljö. Ett viktigt område är målet att reducera vårdrelaterade infektioner (VRI) samt att minska onödig antibiotikaanvändning. Senaste nationella mätningen av VRI (hösten ) visade en prevalens på 10 procent för LiÖ. Ny prevalensmätning genomfördes under mars 2014 och preliminära resultat pekar på ett liknande utfall. VRI prevalensen har legat på denna nivå, med viss variation, sedan lång tid tillbaka. Det innebär att landstinget måste fortsätta och utveckla sitt VRI förebyggande arbete och den viktigaste framgångsfaktorn är ett aktivt engagemang på alla ledningsnivåer. En viktig åtgärd inom VRI området är att ha en hög följsamhet till de basala hygienriktlinjerna. Under jan-mars så ligger resultaten konstant på cirka 95 procent följsamhet till klädriktlinjerna, vilket är acceptabelt. Följsamheten till övriga hygienriktlinjer har glädjande nog ökat något till c:a 86 % men målet är fortsatt att nå minst 95 %. Det är dock viktigt att komma ihåg att följsamhet till basala kläd- och hygienregler bara är en viktig bas i det förebyggande arbetet mot VRI och är i sig inte tillräckligt. Vidare pågår införandet av det s.k. Infektionsverktyget vilket ger alla verksamheter ett instrument för att följa VRI och identifiera olika åtgärder. Kläder Senaste fyra månaderna Närsjukvården i Finspång 93% 91% Närsjukvård i centrala Östergötland 87% 85% Närsjukvård i östra Östergötland 95% 84% Närsjukvård i västra Östergötland 98% 88% Hjärt- och medicincentrum 97% 86% Barn- o kvinnocentrum i Östergötland 98% 94% Centrum för kirurgi ortopedi och cancervård 97% 78% Sinnescentrum 97% 87% Diagnostikcentrum 96% 92% Totalt 95% 86% * visar förhållandet mellan utfallen de fyra senaste månaderna Hygien Senaste fyra månaderna Ett nationellt mål är att minska förskrivningen av antibiotika i öppenvård. Syftet är att minska onödig antibiotikaanvändning för att bl a minska resistensutveckling. Landstinget har fortsatt att minska sin öppenvårdsförskrivning och minskningen var -6 % fram till mars 2014 jämfört med motsvarande föregående period. Ett prioriterat område är landstingets strokevård. Ett mått på strokevårdkedjans effektivitet är andelen patienter som behandlas med akut trombolys (propplösande behandling) vid stroke. Landstinget har jämfört med flertalet övriga regioner/landsting haft relativt få patienter som erhållit trombolysbehandling men vi ser en tydlig ökning och data från Öppna jämföresler visar att vi följer ökningen i landet men från ett lägre utgångsvärde. Samtidigt så är det ett svårvärderat då nya diagnostiska metoder (ex MR) används i större omfattning vilket försvårar jämförelse över tid men sammantaget så är bedömningen att strokevårdens effektvitet förbättras.

22 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 14 Effektiv hälso- och sjukvård Processorienterat arbetssätt Processorienterat arbetsätt för att skapa effektiv samverkan mellan landstingets enheter och med andra vårdgivare är nödvändigt för att utnyttja tillgängliga resurser optimalt. Effektiva vårdprocesser är resultat av både interna processer och att det föreligger en god samverkan med, främst, kommunerna. En indikator som följs är andel strukna operationer inom ANOP-verksamheten. Andelen var 5,2 % under årets första kvartal jämfört med 4,9 % samma tid förra året och 5,0 % på helåret. De vanligaste orsakerna är att operationsindikationen omprövas på operationsdagen (24,4 %) eller att patienten inte bedöms vara i optimalt skick för att opereras (19,0 %). Andelen operationer som ströks som följd av att vårdavdelningarna var fullbelagda har ökat markant under årets första kvartal, vilket är ett viktigt observandum och en faktor som kan påverka den totala tillgängligheten till planerade operationer. Strykningsorsak LiÖ Januari-mars 2014 Antal strukna samma dag Andel av alla strykningar Operatör omprövat op-indikat ,4% Icke optimal patient 53 19,0% Operationsprogrammet fullt 36 12,9% Akut operation prioriteras 35 12,5% Akut sjukdom tillkommit 25 9,0% Ej plats på vårdavd. 15 5,4% Patient uteblev 13 4,7% Patient ångrat sig 10 3,6% Operatör förhindrad 6 2,2% Ej plats på IVA 4 1,4% Materiel saknas 4 1,4% Patient förhindrad 4 1,4% Gravid 3 1,1% Övrigt 3 1,1% Andel strukna samma dag av alla operationer 279 5,2% Andra viktiga indikatorer är beläggningsgraden på slutenvårdsavdelningarna och antal patienter som vårdas på annan avdelning än vad som är tänkt (utlokaliserade patienter). Bilden nedan visar den totala beläggningsgraden och beläggningsgraden inom akutvården. Som framgår är beläggningen högre inom akutvården än totalt och landstinget klarar inte att nå målen dvs 90 respektive 95 %. Diagrammet visar genomsnittliga månadsvärden men det föreligger även en betydande dag till dag variation så periodvis är beläggningstrycket på slutenvården mycket högt. Detta återspeglas också i uppföljningen av utlokaliserade patienter.

23 DELÅRSRAPPORT - januari - mars % Beläggningsgrad 105% 100% 95% 90% 85% 80% US - akut VIN -akut LIM - akut riktvärde - akut riktvärde - totalt alla sjukhus total beläggningsgrad Som framgår av bilden nedan är det nästan uteslutande på US som det förekommer utlokaliserade patienter vilket till del förklaras av det mer komplexa verksamhetsinnehållet/organisationen men det är också ett tecken till högt slutenvårdstryck. Fler vårdplatser har öppnats men tydliga effekter av detta kan inte ännu utläsas av uppföljningen. En viktig del i arbetet med att minska ett för högt tryck på slutenvården är att utveckla samverkan med kommunerna för att fler utskrivningsklara patienter fortare skall kunna lämna sjukhuset samt minska andelen patienter som återinläggs kort tid efter utskrivning från sjukhuset (se avsnittet God samverjan mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer ) Vårddygn utlokaliserade patienter 300 alla sjukhus US Mål Övriga nyckelindikatorer redovisas i delårsrapport 08 och i landstingets årsredovisning.

24 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 16 Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta I SKL s indexrapport utifrån Öppna jämförelser finns en beskrivning av resultat i relation till kostnader (effektivitet). Här sätts totalindex för samtliga kvalitetområden i relation till den s.k. strukturjusterade kostnaden. Figuren talar för landstinget (totalindex viktat enligt principen, medicinska resultat 60 %, patienterfarenheter 20 % och tillgänglighet 20%) har ett effektivt resursutnyttjande även i jämförelse med övriga landsting/regioner. God samverkan mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer Bilden visar antalet vårdtillfällen där en patient varit utskrivningsklar minst en dag samt antalet vårddagar som patienter varit utskrivningsklara. Om landstinget gemensamt med kommunerna kan minska denna vårdtid skulle tillgängliga vårdplatser kunna utnyttjas effektivare vilket skulle vara till stor fördel för både patienterna och för länets sjukvård. En annan viktig indikator är andelen patienter som återinläggs kort tid (30 dagar) efter utskrivning. Indikatorn är ett indirekt mått till hur väl fortsatt samordnad vård fungerar men kan också spegla om patienter, ex som följd av högt slutenvårdstryck, skrivs ut för tidigt. Som framgår av bilden nedan ser vi en långsam ökning av återinläggningarna.

25 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 17 18,0% Återinläggningar 65 år och äldre 17,5% 17,0% 16,5% 16,0% Totalt Mål Linjär (Totalt) 15,5% 15,0% 14,5% 14,0% För att både öka samverkan med kommunerna och ytterligare förbättra det fortsatt omhändertagandet efter utskrivning pågår ett flertal projekt såsom Säker hemgång, Aktiv hälsostyrning, satsning på akutvårdsflödet och en större satsning på att utveckla primärvården är under uppstart. Syftet med Säker hemgång är att öka patientnyttan genom att skapa en bättre överlämningsprocess vid utskrivning för patienter med hög risk för att bli återinlagda eftersom återinläggningar orsakar berörda patienter stora fysiska och psykiska negativa konsekvenser. Säker hemgång syftar också till att stärka samarbetet mellan primärvård och vårdgivare inom slutenvården i Östergötland för att skapa bättre förutsättningar att ta hand om vårdkrävande patienter. Målet är att införandet av Säker hemgång ska skapa faktiska resultat genom att reducera antalet oplanerade återinläggningar inom 30 dagar i länet. Ersättning finns kopplad till processen Säker hemgång och dess resultat för att tydligt markera att frågan kring sammanhållen vård är högt prioriterad i Landstinget i Östergötland. De patienter som är i behov av denna förstärkta utskrivningsprocess definieras enligt en checklista och benämns fokuspatienter. Arbetssättet är infört i hela landstinget från och med I de utvärderingar som hittills gjorts ser man att primärvården i hög utsträckning kontaktar fokuspatienterna inom stipulerade två dagar för att säkerställa att patienten får det fortsatta omhändertagandet som behövs för att undvika en onödig återinskrivning på sjukhus. En svårighet är att fånga dessa patienter vid utskrivningen, en process som slutenvården kommer att arbeta vidare med under året. Barn- och ungdomsuppdraget är ett utvecklingsarbete där landstinget tillsammans med länets kommuner (socialtjänst och skola) samverkar för att hitta gemensamma strukturer kring barn och unga. Under början av 2014 har barn- och ungdomsuppdraget framförallt arbetat med två områden: gränssnittsdokument, som beskriver gränserna mellan olika nivåer och olika verksamheter i såväl landsting och kommun läkarundersökningar för barn som placeras i samhällsvård Fortsatt arbete kommer att vara involvering i behovsanalysen kring asylsökande och nyanlända, med särskilt fokus på ensamkommande barn samt fortsatt fokus på skolnärvaro som indikator på psykisk hälsa. Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Under året planeras fler trafikförändringar som bedöms bidra till det strategiska målet

26 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 18 inom kollektivtrafiken. Bland förändringarna märks särskilt ökad turtäthet i Norrköpings och Linköpings tätorter. Vissa smärre linjeförändringar i Norrköpings tätort samt ett attraktivare utbud på relationerna Norrköping-Åby respektive Norrköping-Svärtinge. Vidare kommer ett Förändrat trafikupplägg på Östgötapendeln att genomföras i december om Trafikverket beviljar vår ansökan. När det gäller samverkan utanför länet fortsätter det fördjupade samarbetet inom Mälardalstrafik AB (MÄLAB) med sikte på en gemensam tågplan från Resultat inom detta strategiska mål bedöms inte i denna delårsrapport. Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Detta strategiska mål bedöms inte i denna delårsrapport. Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft Detta strategiska mål bedöms inte i denna delårsrapport. Forskning och utveckling ska omsättas i verksamhetsutveckling Detta strategiska mål bedöms inte i denna delårsrapport.

27 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 19 Medarbetarperspektivet Strategiska mål Ett aktivt medarbetarskap Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Ökad delaktighet Bästa möjliga möten En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Goda lärmiljöer En chefsroll med tydligt uppdrag Hållbara chefer Resultat Ett aktivt medarbetarskap Ökad delaktighet Under årets första månader har förberedelser gjorts för genomförandet av landstingets årliga medarbetaruppföljning. För att medarbetaruppföljningen ska fungera som ett verktyg för ökad delaktighet är det av stor vikt att alla chefer planerar och genomför gemensamt arbete med resultatet. Nytt för i år är att ett index som visar aktivt medarbetarskap kommer finnas för samtliga arbetsgrupper som uppnår minst fem svar på enkäten. Att använda indexet på arbetsgruppsnivå bedöms kunna bidra till ökad delaktighet och ökad förståelse för det aktiva medarbetarskapets betydelse för arbetsplatsens och verksamhetens utveckling. För att uppnå årets mål krävs en förbättring jämfört med föregående år. Insatserna på övergripande nivå förväntas tillsammans med det lokala arbetet bidra till att framgångsfaktorn för ökad delaktighet uppnås även detta år. Bästa möjliga möten Ett gott bemötande handlar bland annat om att respektera och värdesätta olikheter och att kunna se det som är unikt med varje individ. Detta är något som landstingets produktionsenheter kommer att ha ett extra fokus på under detta år då treårsplanerna med arbetsgivarens aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet ska följas upp och nya planer arbetas fram. För att uppnå årets mål krävs samma nivå på resultat som tidigare år vilket bedöms vara möjligt. Dock krävs för detta i första hand insatser på lokal nivå. Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Vid utgången av mars månad var antalet anställda omräknat i heltidsmått Sedan års-

28 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 20 skiftet har antalet anställda minskat med 58 personer. Anledningen till minskningen är verksamhetsövergång i samband med hemsjukvårdsreformen som genomfördes under januari. Förändringar i olika yrkesgrupper redovisas i tabell nedan: Anställda i heltidsmått Mars 2014 Bokslut En attraktiv arbetsgivare för vilka många vill arbeta Bokslut 2012 Landstingets nya externa webbplats lanserades i januari 2014 och har som en av sina främsta målgrupper presumtiva medarbetare och är därmed en viktig rekryteringskanal för landstinget. På ingångsidan Jobb & studier finns en utmärkt möjlighet att kommunicera det som är positivt med att vara medarbetare i Landstinget i Östergötland. Detta sker till exempel genom korta filmer där medarbetare berättar om hur det är att jobba i landstinget. Landstinget fortsätter även 2014 med olika typer av marknadsföringsaktiviteter. Inför vårens rekrytering av AT-läkare till Linköping, Motala och Norrköping har deltagare funnits med på samtliga rekryteringsmässor som anordnas av Medicine Studerandes Förbund vid landets lärosäten med läkarutbildning. Söktrycket har även denna vår varit god och alla platser är tillsatta. En del av landstingets strategiska arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare är den årligen återkommande satsningen på sommarjobb för gymnasieungdomar. Syftet med sommarjobben är att ge ungdomarna en inblick i landstingets verksamhet och därigenom väcka intresset för utbildning och framtida arbete inom hälso- och sjukvård. Inför sommaren 2014 ansökte 1062 ungdomar om sommarjobb och av dessa erbjuds en plats till 115 ungdomar. För att uppnå årets mål krävs bibehållna och i viss mån förbättrade värden på bedömningar från medarbetare, sommarjobbande ungdomar och studenter som gör verksamhetsförlagd utbildning. I denna delårsrapport redovisas inga mätvärden och framgångsfaktorn bedöms därför ännu inte som uppfylld. Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Förändring mot bokslut Läkare Sjuksköterskor/motsv Övrig vårdpersonal Medicinsk/teknisk personal Social/terapeutisk personal Tandvårdspersonal Undervisnings-/kulturpersonal Driftservicepersonal Administrativ personal Övrig personal Totalt Utveckling sedan 2011 Under årets första månader har årets kompetensförsörjningsrapport färdigställts och redovisats. Rapporten visar att på 5 års sikt kommer antalet anställda svagt öka med hänsyn till ekonomiska ramar och obalans inom flera efterfrågade kompetenser i kombination med pågående generationsväxling. En central fråga för framtiden blir hur landstinget på bästa sätt tar tillvara den samlade kompetensen för att kunna möta ett prognostiserat växande personalbehov. Det finns

29 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 21 betydande skäl att initiera ändrade arbetsformer och att utveckla nya arbetssätt för att uppnå en tillgänglig och säker vård. Det handlar bland annat om att se över vårdplatsbemanningen, kompetensmix inom de vårdteam som finns, om arbetsuppgifter utförs av rätt yrkesgrupp/kompetens och om det finns ytterligare insatser att göra kring kompetensförskjutningar mellan olika yrkesgrupper. Samarbetet i den sydöstra sjukvårdsregionen kring kompetensförsörjning har också fortsatt och under första kvartalet detta år har en handlingsplan konkretiserats och tidsmässigt prioriterats. Landstingets utmaningar avseende kompetensförsörjning visar sig också i att anlitandet av bemanningsföretag fortsätter att öka jämfört med tidigare år. Första kvartalet har kostnader för bemanningsföretag uppgått till 17,8 mkr vilket är en 31 procents ökning jämfört med samma period förra året. Behov finns att komplettera denna framgångsfaktor med ytterligare mål för bättre uppföljning. Att ett strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning pågår på alla nivåer inom landstinget visar de delårsrapporter som inkommit från produktionsenheterna och framgångsfaktorn bedöms därför uppnås. Goda lärmiljöer Breddinförandet av IT-stödet Kompetensportalen är en viktig insats för att utveckla, stärka och bevara goda lärmiljöer i landstinget. På sikt ska Kompetensportalen användas i alla verksamheter. Portalen samlar information om alla kompetenser som finns i organisationen och blir också ett forum för webbaserade utbildningar. Alla medarbetare får en egen sida som till exempel visar vilka utbildningar man gått och vilka kompetenskort man har. Det blir också en plattform för att gå utbildningar som är webbaserade. Sedan årsskiftet finns Kompetensportalen på webben och kommer successivt att byggas ut under Det första kvartalet har präglats av utbildningar och visningar för att verksamheterna ska få de förutsättningar som behövs för att arbeta med portalen. Förberedelser har gjorts för att i år ta fram index i medarbetaruppföljningen för goda lärmiljöer på arbetsgruppsnivå med minst fem svarande. Det ger både chef och medarbetare möjlighet att fördjupa sig i upplevelsen av hur kompetens tas tillvara och utvecklas på arbetsplatsen, hur väl man lär av varandra och hur forskningsresultat används för att utveckla verksamheten. Utifrån resultaten kan arbetsgruppen identifiera styrkor som finns för lärande och vad som kan utvecklas och förbättras. För att uppnå årets mål krävs bibehållna och i viss mån förbättrade värden. Bedömningen är att framförallt lokalt arbete kan bidra till måluppfyllelse. Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat En chefsroll med tydligt uppdrag I samband med att en ny chefsmodell infördes i landstinget för ett par år sedan så tydliggjordes också vilka kompetenser som krävs för att vara chef inom landstinget. Ett arbete har nu påbörjats för att göra kompetenskrav och kompetensutveckling för chefer ännu tydligare genom att befattningsutveckling för chefer tas fram. Det blir en gemensam grundmodell för alla chefsnivåer som sedan kan byggas på utifrån respektive chefsnivå och befattning. I modellen tydliggörs kompetensen som krävs för chefsuppdraget i form av färdigheter, kunskaper och förmågor samt en beskrivning av hur kompetensen kan utvecklas. Behov finns att komplettera denna framgångsfaktor med ytterligare mål för bättre uppföljning. För att nå måluppfyllelse behövs ett något förstärkt arbete med individuella utvecklingsplaner för alla chefer något som bedöms kunna uppnås i år. Under januari- mars har satsningen på utbildning i verksamhetsstödjande lönesättning fortgått. Målet med insatsen är att stärka chefer och utveckla lokal lönebildning. Över trehundra chefer har nu genomgått utbildningen.

30 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 22 Landstingets lönekartläggning samt handlingsplan för jämställda löner är, tillsammans med övriga landstings lönekartläggningar, föremål för Diskrimineringsombudsmannens (DO) granskning. Landstinget mottog i mars ställningstagande från DO och arbetet med metodutveckling utifrån synpunkterna pågår. Hållbara chefer Resultatet av förra årets medarbetaruppföljning indikerade att upplevelsen av stress fortsatt är en realitet för många av landstingets chefer. Under 2014 kommer det att göras fortsatta insatser för att utveckla metoder, verktyg och stöd för stresshantering för landstingets chefer och ledningsgrupper. Arbetet startade i januari med ett seminarium riktat till HR om stresshantering både för medarbetare och chefer. Cheferna har både att hantera sin egen stress och medarbetarnas stress och behöver stöd och verktyg i båda aspekterna. Fokus i seminariet var erfarenhetsutbyte och mötet tog fram förslag till fortsatt arbete som ska genomföras under året. Behov finns att komplettera denna framgångsfaktor med ytterligare mål för bättre uppföljning. För att nå måluppfyllelse behövs förbättrade värden och i nuläget är bedömning att ytterligare insatser och tid kan behövs för att nå måluppfyllelsen.

31 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 23 Ekonomiperspektivet Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Helårsbedömningen visar ett resultat vid årets slut på 472 mkr, vilket är i nivå med budgeterat resultat. Produktionsenheternas (inklusive landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden) sammantagna resultat bedöms bli minus 15 mkr vilket är en försämring med 33 mkr jämfört med budget. Resultat Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan trafiknämndens kostnader och intäkter Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Ekonomi som inte belastar kommande generationer Avsättningar för framtiden Kostnadseffektivitet över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Kostnadseffektiv verksamhet Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling HB Godkänd budget Janmars 2014 Jan - mars Bokslut Nämnd/styrelse varav: Hälso och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Trafiknämnden Produktionsenheter varav: PE sjukvård PE övriga Summa verksamheten Landstingsgemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) Totalt Resultat Resultat i helårsbedömning, godkänd budget och utfall, mkr.

32 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 24 Det negativa resultatet för produktionsenheterna i helårsbedömningen vägs upp av ett överskott på landstingsgemensamma intäkter och kostnader. I tabellen nedan beskrivs avvikelse per område mot budget. Områden Avvikelse mot budget (finansplan) Nämnder och styrelse 45 Produktionsenheter -78 Skatteintäkter/generella statsbidrag 55 Pensionskostnader 22 Reservering pension (delvis upplöst) 105 Finansiellt netto 0 Statsbidrag 50 Fastighetskostnader -39 Övrigt 12 Summa 172 Resultat indelat per område jämfört med budget. Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan och intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Produktionsenheternas (exklusive nämnder och styrelse) godkända budgeterade resultat är minus 6 mkr. Enligt denna helårsbedömning uppnås inte godkänd nivå utan det bedömda totalresultatet är minus 84 mkr. Underskotten finns inom de sjukvårdande enheterna som sammantaget prognostiserar ett negativt resultat på minus 102 mkr att jämföra med godkänd budget på minus 22 mkr. Det är fyra produktionsenheter som redovisar underskott: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Diagnostikcentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC) prognostiserar ett resultat på minus 49 mkr, vilket är 22 mkr sämre än godkänd budget. Försämringen förklaras av att flera av de risker och osäkerhetsfaktorer som angavs i verksamhetsplanen har fallit ut. Exempelvis räknar CKOC med viten och uteblivna målrelaterade ersättningar motsvarande 8 mkr, produktionsökningen inom kirurgin har fortsatt vilket beräknas medföra 10 mkr i ökade kostnader samt att Hematologen har haft höga behandlingskostnader. Kortsiktigt under 2014, bedömer CKOC att det svårt att identifiera åtgärder som kommer att ha effekt på årsresultatet. Långsiktigt kvarstår planerna på förbättrad tillgänglighet, avveckling av hyrläkare och satellitvård, poliklinisering, överföring av arbete från läkare till andra yrkesgrupper samt ordning och reda i form av produktionsplanering och operationsplanering. Helårsbedömningen för Närsjukvården i östra Östergötland (NSÖ) är minus 25 mkr. Underskottet förklaras av fortsatt hög patienttillströmning till medicin- och akutkliniken, obalans inom primärvården på grund av omställningskostnader och läkarbrist samt att planerade rationaliseringsåtgärder inte har gett avsedd effekt. NSÖ arbetar fortlöpande med handlingsplaner och åtgärdsförslag för att nå balans i ekonomin.

33 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 25 Helsårsbedömningen för Diagnostikcentrum är minus 15 mkr. Underskottet beror på obalans inom Klinisk Patologi, beroende på merkostnader för att möta tillgänglighetskrav samt snabbare och säkrare diagnostik men även av merkostnader för extern granskning inom Röntgenklinikerna. Underskottet förklaras även av tillfälliga kostnader inom Mikrobiologen i och med övergång till automatiserad analysverksamhet. Närsjukvården i västra Östergötland (NSV) prognostiserar ett resultat på minus 13 mkr. Underskottet kan till största delen hänföras till Medicinska specialistkliniken och förklaras av utebliven kompensation för neurologiska läkemedel och att handlingsplanerna inte har gett planerad effekt. Patientsäkerheten och förstudie LiM har prioriterats, men NSV beskriver att situationen är skör på grund av svårigheter att rekrytera och risk för försämrad attraktionskraft. Helårsbedömningen för Sinnescentrum är oförändrad i förhållande till budget, det vill säga ett nollresultat. Resultatet t.o.m. med mars uppgår till minus 23 mkr. Det negativa resultatet förklaras till stor del av att de utomregionala intäkterna har varit lägre än beräknat samt kostnader av engångskaraktär. Resultatutvecklingen förbättrades i mars och nuvarande underskott är i princip på samma nivå som efter februari. För att nå balans vid årets slut är Sinnescentrums bedömning att det krävs åtgärder motsvarande 25 mkr. Detta för att både möta bestående kostnadsökningar samt att återställa kostnader av engångskaraktär. Sinnescentrum framhåller att bedömningen är mycket osäker, att det krävs att insatta åtgärder ger maximal effekt samt att intäkterna närmar sig beräknad nivå. Katastrofmedicinskt centrum och Centrum för hälso och vårdutveckling redovisar resultat som är sämre än godkänd budget. Båda har dock eget kapital som täcker underskottet. Övriga produktionsenheter redovisar ett prognostiserat årsresultat i nivå eller något bättre än godkänd budget. För en komplett förteckning över samtliga produktionsenheters resultat och eget kapital se bilaga 5 i avsnittet fördjupade kommentarer. På nästa sida illustreras resultat och helårsbedömning per månad för samtliga produktionsenheter. Sammanfattningsvis krävs en dämpning av kostnadsutvecklingen jämfört med utfallet under årets första månader för några av de sjukvårdande produktionsenheterna. Landstingsdirektören har en kontinuerlig uppföljning och dialog med samtliga produktionsenheter där delårsboksluten indikerar en avvikelse. Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Hälso och sjukvården bedömer ett nollresultat vid årets slut. Resultatet till och med mars är ett överskott på 56 miljoner kr. Anledningen till överskottet är framför allt att målrelaterade ersättningar som ännu inte är mätta och inte utbetalade, de viten som produktionsenheterna betalat in till nämnden på grund av att målvärden för vård i rimlig tid ej uppnåtts samt att kostnader för privata vårdgivare och utomlänsvård är lägre än de förväntade för perioden. Balans mellan trafiknämndens intäkter och kostnader Trafiknämndens helårsbedömning efter första kvartalet är 65,5 mkr. Resultatet består av beslutat resultatkrav på 45 mkr och en positiv avvikelse i Östgötatrafikens helårsbedömning på 20,5 mkr. Överskottet inom Östgötatrafiken beror dels på en starkare intäktsutveckling än budgeterat med anledning av förväntat ökat resande och dels lägre trafikkostnader till följd av svag indexutveckling samt lägre drift och kapitalkostnader för Östgötapendeln.

34 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 26 Resultat och helårsbedömning per centrum Närsjukvården i Finspång Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Hjärt- och medicincentrum Barn- o kvinnocentrum i Österg Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Diagnostikcentrum Folktandvården Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet Centrum för hälso- och vårdutveckling IT-centrum Katastrofmedicinskt centrum i Östergötland Informationscentrum i Östergötland FM-centrum i Östergötland Upphandlingscentrum i Östergötland Resurscentrum i Östergötland -31,1 Helårsbedömning -15,4-22,7-12,3-9,4-0,6-1,0-3,9-1,1-0,9 0,5 0,8 2,8 0,7 0,0 0,0 0,4 5,1 7,7 Verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen För att bedöma hur väl verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen följs nettokostnadsutvecklingen. Även landstingets totala lönekostnadsutveckling och läkemedelskostnadsutveckling följs jämfört med föregående år. Nettokostnadsökningen i helårsbedömningen är 6,1 procent efter justering av jämförelsestörande poster (hemsjukvårdsreformen, AFA-medlen och sjukfrånvarostatsbidraget). Det kan jämföras med ett landstingsindex, dvs en beräknad kostnadsökning på 2,7 procent. En nyckelindikator är lönekostnadsutvecklingen som enligt den övergripande helårsbedömning beräknas till 5,7 procent efter hänsyn tagits till hemsjukvårdsreformen. I produktionsenheternas inrapporterade helårsbedömning är dock lönekostnadsökningen 4,3 procent. Kostnaderna för hyra av personal från bemanningsföretag är 30 procent högre årets första tre månader jämfört med motsvarande period föregående år. Däremot har det skett en minskning i förhållande till sista kvartalet. Läkemedelsenhetens samlade bedömning är att kostnadsutvecklingen 2014 jämfört med ökar med 1,3 procent. Produktionsenheternas bedömning är en ökning med 1,1 procent. Kostnaden för rekvisitionsläkemedel bedöms öka med 9,5 procent 2014 jämfört. Det är cancerläkemedel, främst monoklonala antikroppar, som är den läkemedelsgrupp som bedöms stå för en stor del av kostnadsökningen. Samtidigt används numera allt fler så kallade särläkemedel i vården, vilka ofta innebär en hög kostnad per patient. Kostnaden för receptläkemedel bedöms dock minska med 2,6 procent. Främsta anledningen till att kostnaderna minskar är överenskommelsen mellan regeringen och Läkemedelsindustriföreningen (LiF) om en prissänkning av äldre receptläkemedel. Läkemedelskostnadsutvecklingen januari till och med mars jämfört med motsvarande period föregående år är en ökning med 2,0 procent. Volymökningen är 1,0 procent medan den i riket är 0,1 procent.

35 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 27 Avtalet avseende läkemedelsstatsbidraget för innevarande år är fortfarande inte klart och bedömningen bygger på preliminära bidrag för januari till och med mars. Helårsbedömning 03 Jämförelse Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Kostnadsutveckling jan-mars 2014 med jan-mars med 2014 med med jan-mars jan-mars Läkemedelsutveckling recept -1,7% 1,0% -2,6% 1,0% Läkemedelsutveckling enl rekvisition 11,5% -8,3% 9,5% -1,0% Läkemedelskostnad - totalt 2,0% -2,0% 1,3% 0,4% Läkemedelsstatsbidraget 0,7% -1,5% Helårsbedömningen för de landstingsgemensamma posterna är ett resultat på 487 mkr. Det är en avvikelse mot budget på 205 mkr. Utfallet till och med mars är ett överskott på 297 mkr. Kostnaderna varierar under året och nedan beskrivs främst helårsbedömningen HB Finansplan 2014 Differens HB03 och Finansplan Utfall jan mars 2014 (DÅ03) Finansiellt netto Pensionskostnader inkl löneskatt Skatt och generella statsbidrag Övrigt (utbetalat LT-bidrag, koncernbidrag mm) Totalt resultat/avvikelse i förhållande till budget. Värdeökningen på placerade medel (finansiellt netto) bedöms bli som i finansplanen. Utvecklingen på den finansiella marknaden var negativ i början på året men har återhämtat sig och utfallet till och med mars är 132 mkr. Pensionskostnaderna ligger 22 mkr under den budgeterade nivån. Bedömningen grundas på en bedömning gjord av KPA under april. Eftersom pensionskostnaderna bedömdes minska under 2014 reserverades medel inom finansförvaltningen. Dessa löses nu upp förutom 40 mkr. Se specifikationen av raden övrigt i tabellen nedan. Skatter och generella statsbidrag ökar med 2,4 procent januari till mars jämfört med motsvarande period föregående år. Den låga ökningen förklaras främst av skatteväxlingen med kommunerna med 25 öre för hemsjukvården. Jämfört med bedöms skatteintäkter och generella statsbidrag öka med 2,7 procent. Sjukfrånvarostatsbidraget har omdefinierats från generellt till specialdestinerat statsbidrag och omräkning har skett av föregående år. Om även hänsyn tas till hemsjukvårdsreformen bedöms skatter och generella statsbidrag öka med 4,8 procent jämfört med föregående år. På raden övrigt i tabellen ovan ingår ett antal poster som sammantaget påverkar resultatet positivt. De största posterna eller de som skulle visa stora över eller underskott specificeras nedan.

36 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 28 Specifikation av "övrigt" inom landstingsgemensamt Differens mellan bokslut och finansplan, mkr Statsbidrag tillgänglighet (från ) 2 Statsbidrag tillgänglighet 0 Övriga riktade statsbidrag 48 Rehabilitering (inkl medel från ) 6 Psykisk ohälsa 10 Patientsäkerhet 10 Äldre och tillgänglighet psykisk sjuka 2 Vårdval 5 Sjukfrånvaro (omdefinierat till specialdestinerat) 9 Övriga statsbidrag 6 Landstingsgemensamt - inbetalt och utnyttjat 25 Reserverade medel OF, allmän reserv, akutläkare mm 0 Reserverade medel avseende pensioner 105 Återföring netto från LS FoUU mm -20 Läkemedelskostnader 0 Fastighetskostnader inkl reserveringar -39 Övrigt 7 Summa 128 Riktade statsbidrag bedöms avvika med 50 mkr jämfört med budget. Avvikelsen beror på ökad kännedom om årets statsbidrag än när finansplanen togs fram. Den största posten är reserveringen för pensionskostnader som bidrar positivt till resultatet med 105 mkr. Enligt underlag från KPA under hösten skulle pensionskostnaderna bli låga under 2014 för att sedan åter öka. Anledningen var låg basbeloppsuppräkning och att bromsen påverkade skulden positivt. Av försiktighetsskäl reserverades 145 mkr inom finansförvaltningen. En ny pensionsskuldberäkning har gjorts av KPA under april och den bekräftar tidigare trend och medför att alla reserver utom 40 mkr löses upp i denna delårsrapport, dvs 105 mkr. Fastighetskostnaderna bedöms avvika negativt i förhållande till budget med 39 mkr. Främst beror det på att kapitalkostnaden som FM centrum betalar till finansförvaltningen bedöms bli 14 mkr lägre än budgeterat. Det i sin tur beror på att fastighetsinvesteringarna har förskjutits tidsmässigt. Övriga fastighetskostnader som avviker mot budget är den sammantagna bedömningen avseende bland annat nedskrivning, rivningskostnad, tvingande flyttar samt återföring av medel för underhåll som inte förbrukades under (25 mkr). Ekonomi som inte belastar kommande generationer Avsättningar för framtiden Det långsiktiga målvärdet för det finansiella nyckeltalet resultat i förhållande till skatt och generella statsbidrag är 2 procent. I helårsbedömningen bedöms nyckeltalet bli 4,2 procent, vilket är detsamma som årets målsättning på 2,7 procent. Därmed har både årets och det långsiktiga målvärdet uppnåtts. Om förväntad värdeökning av landstingets placeringar exkluderas blir det finansiella nyckeltalet 3,7 procent. Årets målsättning var 2,2 procent och både det och landstingets långsiktiga mål på 0,5 procent har därmed uppfyllts. Det egna kapitalet per bedöms bli minus 424 mkr. Om de budgeterade

37 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 29 resultat som anges i finansplanen för åren uppnås innebär det att det egna kapitalet i princip kommer att vara återställt Om övriga år blir i enlighet med finansplanen skulle det egna kapitalet vara närmare noll Kostnadseffektiv verksamhet Kostnadseffektivitet över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Produktiviteten (mätt som kostnad per DRG-poäng) har successivt minskat sedan slutet av 2011, men med avtagande effekt. Utvecklingen pekar på behovet av fortsatta analyser och åtgärder. Uppföljningen visar att DRG vikten har ökat 1,3 % i jämförelse med samma period och att slutenvårdstillfällena under samma period har minskat marginellt. Kostnad per DRG-poäng (Rullande medelvärden) Mars 2014 Mars Procentuell förändring 2014/ Utveckling sedan 2010 Förändring jmfrt förra månaden Närsjukvården i Finspång ,0% Närsjukvården i centrala Östergötland ,2% Närsjukvården i östra Östergötland ,0% Närsjukvården i västra Östergötland ,1% Hjärt- och medicincentrum ,0% Barn- o kvinnocentrum i Österg ,2% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,1% Sinnescentrum ,9% Totalt ,9% Produktiviteten inom Landstinget i Östergötland står sig dock väl i nationell jämförelse. Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar. Jämfört med mars har produktiviteten minskat med 1,9 procent. Kostnaden per DRG-poäng ökar för samtliga enheter, förutom för Närsjukvården i Finspång. Sett över 36 månader har kostnaderna ökat med 0,8 procent, dvs en något minskad produktivitet. I sammanfattningen visas hur landstingets totala produktivit en har utvecklats över tid. Balanskravsutredning mm Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna varje år ska balansera kostnaderna, dvs vara lika stora eller större. Negativt resultat ska återställas inom tre år. Fr o m skärptes kraven och till exempel ska balanskravsutredning presenteras även i helårsbedömningarna. För landstinget gäller fullfondsmodellen (hela pensionsskulden) men även lagens krav på blandmodell (när endast pensioner intjänade fr o m 1998 ingår i pensionsskulden) presenteras nedan. Balanskravsutredning 2014 (enl 03) Fullfondering Blandmodell Årets resultat Avgår reavinst vid försäljning av anläggningstillg. 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar Resultat att återställa 0 0 Årets balanskravsresultat Det lagstadgade balanskravet uppfylls både enligt fullfonderings och blandmodell.

38 DELÅRSRAPPORT - januari - mars 30 Resultaträkning (mkr) Helårsbedömning Utfall Utfall Budget Budget Bokslut Bokslut (budget avser inkl koncernföretag) 03/2014 Jan-mars 2014 Jan-mars (LiÖ) (LiÖ) (LiÖ) LiÖ (koncern) (koncern) (LiÖ) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader1) Årets/periodens resultat enligt fullfondering Årets/periodens resultat enligt blandmodell Investeringar (LiÖ) Helårsbedömning Budget Budget Balansräkning (mkr) 03/ (LiÖ) (LiÖ) Liö (koncern) (koncern) (LiÖ) Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital Pensionsskuld inkl löneskatt Avsättningar Ersättningsreserv för patienskador Övriga långfristiga lån (inkl investeringsbidrag) kortfristiga skulder (LiÖ) Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet -3,0% -4,3% -2,3% -6,4% -4,9% -4,9% -6,4% Kommentar till redovisningen: Utgångspunkten är att samma regler för redovisning och värderingsprinciper ska gälla i delårsbokslut som i årsbokslut. Hänvisning görs därför till värderingsprinciperna i föregående års årsredovisning. Krav på månadsbokslut medför att fakturering och kreditering sker månadsvis, personalskulder såsom semesterlöneskuld periodiseras, projekt periodiseras och avskrivningar med mera sker löpande. Månadsbokslut, men också automatiserade lösningar för periodisering, bidrar till att få rättvisande delårsresultat. Det finns dock avvikelser från de krav landstinget ställer på årsbokslut och årsredovisning: - att redovisningsperioden inte är öppen lika länge efter månadsskiftet som den är efter december, vilket leder till något sämre kvalitet. - att inga specifikationer till konton görs. - att inte alla korrigeringar av felaktigheter hinner att rättas på innevarande månad efter att avstämning skett. - att inte kravet på förvaltningsberättelse är lika hög som i årsredovisningen.

39 DELÅRSRAPPORT - januari - mars Bilaga 1 Medborgarperspektivet Strategiskt mål - Hög tillgänglighet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt En kollektivtrafik som är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen Lätt tillgänglig information och personliga tjänster Telefontillgängligheten till vårdcentralen Tillgängligheten till läkare vid vårdcentral (för patienter med nya medicinska problem eller kraftigt försämrad känd sjukdom) Tillgängligheten till nybesök inom specialiserad vård (faktisk väntetid) Tillgängligheten till behandling inom specialiserad vård (faktisk väntetid) Tillgängligheten på akutmottagningen (Träffat läkare inom 1 timma) Tillgängligheten på akutmottagningen (Lämnat mottagningen inom 4 timmar) Väntetid till primärcanceroperation Antal påstigande Antalet registrerade kunder i ÖstgötaTrafikens kunddatabas. 93% % % 94% % % Dec 88% Jan 78% Dec 79% Jan 74% Q4 LiM 61% US 62% ViN 48% Q4 LiM 76% US 67% ViN 72% 64% % 2012: : : : % besvarade samtal 95% till besök inom 7 dagar Minst 80% av patienterna ska ha fått komma på besök inom 60 dagar Minst 80% av patienterna ska ha fått operation/åtgärd inom 60 dagar Minst 80% ska ha träffat läkare inom 1 timme Minst 80% ska ha lämnat mottagningen inom högst 4 timmar Minst 85% ska bli opererade inom högst 21 dagar från det att kliniken beslutat om operation Helårsbedömning 03/Utfall Måluppfyllelse 91% 92% 84% 70% 54% 68% - Ska öka Regularitet i kollektivtrafiken (dvs hur stor andel som avgår och inte är inställda ) Östgöta - pendeln 2012: 85,6% : 97,4% Tätorts -trafik 2012: 99,7% : 99,7% 98,5% 98,7% 100% 99,5% Tillförlitlighet i kollektivtrafiken Punktlighet i kollektivtrafiken Övrig buss -trafik 2012: 99,9% : 99,9% Östgöta - pendeln 2012: 89,4% : 87,6% Tätorts -trafik Linköping= 96,7% Tätorts -trafik Norrköping= 94,2% 100% 100,0% 95% 89,9% 97% 96,6% 95% 92,0%

40 DELÅRSRAPPORT - januari mars Bilaga 2 Processperspektivet Strategiskt mål - Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse. Antibiotikaförskrivning Förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI) Andel trombolysbehandlade patienter vid akut stroke Hygien 85% % Klädregler 96% % : 322 recept per 1000 inv 2012: 340 recept per 1000 inv 11,7% ,0% ,3% ,3% Länet 7,5% 2012 Länet 6,6% Riket 10,3% Helårsbedömning 03/Utfall 95% 86% 95% 95% Minska jämfört med år Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Processorienterat arbetssätt Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende - Hygienregler - Klädregler Strategiskt mål - Effektiv hälso- och sjukvård Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta. God samverkan mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer Andel strukna operationer inom ANOPverksamheter Beläggningsgrad totalt Beläggningsgrad - akutvårdsflödet Utlokaliserade patienter, antal vårddygn/månad Andel uteblivna mottagningsbesök Andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter >=65 år Antalet dagar som utskrivningsklara patienter väntat på utskrivning- (innefattar patienter utan och med kommunalt betalningsansvar kumulativt) 4,5% ,2% ,8% 92% % Dec 96% Jan % Juli % : 215 dygn/mån 2012: 300 dygn/mån Har tidigare inte följts upp systematiskt : 17,0% 2012: 16,9% 2011: 16,9% : : : : recept / 1000 inv <10% 10,0% 8% 7% Måluppfyllelse Helårsbedömning 03/Utfall Måluppfyllelse <4,5% 5,2% Riktvärde= 90% 92% 95% 95% <100 dygn/månad 182 dygn/mån < 5% - 15% 17,5% Ska minska 5 418

41 DELÅRSRAPPORT - januari - mars Bilaga 3 Medarbetarperspektivet Medarbetarperspektivet Strategiskt mål - Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Kostnaden för köpta tjänster från bemanningsföretag inom hälso- och sjukvård : 77 mkr 2012: 57 mkr 2011: 41 mkr 2010: 41 mkr 45 mkr 17,8 mkr (03: 13,6) Färgsättning för måluppfyllse sker enligt: Tillfredställande resultat, uppfyllt mål Inte helt tillfredställande resultat, förbättrat resultat, men ännu inte uppfyllt mål Otillfredställande resultat, ingen måluppfyllelse och ingen förbättring Uppgift saknas/ej möjligt att mäta

42 DELÅRSRAPPORT - januari mars Bilaga 4 Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet Strategiskt mål - Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter Balans mellan trafiknämndens kostnader och intäkter Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Produktionsenheternas sammanlagda resultat (exkl. styrelse, nämnder samt finans o pension) Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat Trafiknämndens ekonomiska resultat Landstingets totala lönekostnadsutveckling (löne- och personalförändringar) Alla produktionsenheter förutsätts inte ha angivet målvärde utan ska ta ställning till ett målvärde anpassat till de egna ekonomiska förutsättningarna. : -27 mkr 2012: -116 mkr 2011: -161 mkr 2010: -170 mkr : 7 mkr 2012: 6 mkr 2011: 49 mkr 2010: 11 mkr : 19 mkr 2012: 4 mkr : 6,4% 2012: 4,7% 2011: 4,1% 2010: 2,9% : 1,0% 2012: -1,8% : -1,0% 2012: 2,8% : 0,4% 2012: -0,4% Helårsbedömning 03 >=0-84 mkr >=0 0 mkr +25 mkr 66 mkr <=2,5% 5,7% Receptläkemedel <=0% Rekvisition <=8,5% Totalt <=5,5% Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Landstingets samlade resultat i förhållande till nettokostnad Landstingets egna kapital Antal produktionsenheter som har ett positivt eget kapital : 6,8% 2012: 2,7% 2011: 2,7% 2010: 4,9% -896 mkr 2012: -585 mkr 2011: mkr 2010: -368 mkr : 13 av : 15 av : 15 av 19-2,6% 9,5% 1,3% Måluppfyllelse Helårsbedömning 03 2,7% 4,2% -896 mkr i finansplanen - omräknat utifrån bokslut -596 mkr Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Kostnadseffektivitet över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Läkemedelskostnadsutvecklingen Alla produktionsenheter förutsätts inte ha angivet målvärde utan ska ta ställning till vilket målvärde som krävs för att på ett rimligt sätt bidra till den landstingsövergripande måluppfyllelsen. Strategiskt mål - Ekonomi som inte belastar kommande generationer Avsättningar för framtiden Strategiskt mål - Kostnadseffektiv verksamhet Kostnad per DRG-poäng Andel köp från avtalsbundna leverantörer - antalet köp från leverantörer som har avtal med LiÖ i förhållande till det totala antalet köp kr kr kr -424 mkr 19 av av 19% Måluppfyllelse Helårsbedömning 03/Utfall Måluppfyllelse Ska inte öka kr : 92% 95% -

43 DELÅRSRAPPORT - januari - mars Bilaga 5 Helårsbedömning HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för 2014, baserad på delårsbokslutet till och med mars, visar på en ekonomi i balans, det vill säga ett nollresultat, se tabell nedan. Område Helårsbedömning 2014 jan - mar 2014 Resultat avvikelse mot budget, miljoner kr jan - mar Bokslut Regionsjukvård -3,0-0,9 1,1-7,3 Närsjukvård 0,0 8,6 4,3 10,3 Länssjukvård 3,0 14,1 13,4 46,4 Utomlänsvård 0,0 8,3 9,5 5,5 Privata vårdgivare 15,0 12,7 13,8 25,2 Tandvård 0,0 5,4 0,4 0,4 Ambulanssjukvård och sjukresor 0,0 2,0 13,5 1,0 Smittskyddsverksamhet 0,0 1,7 2,8 11,5 Solidariskt finansierade läkemedel 0,0 7,3 0,0-13,7 Tillgänglighet CKOC -30,1 Övrigt -15,0-3,3-5,5-41,9 Totalt 0,0 55,9 53,3 7,3 I hälso och sjukvårdsnämndens delårsbokslut efter mars 2014 redovisas ett positivt resultat på 56 miljoner kr. Anledningen till överskottet är framför allt målrelaterade ersättningar som ännu ej är mätta och ej utbetalade, de viten som produktionsenheterna betalat in till nämnden på grund av att målvärden för vård i rimlig tid ej uppnåtts samt att kostnader för privata vårdgivare och utomlänsvård är lägre än de förväntade för perioden.

44 DELÅRSRAPPORT - januari mars Bilaga 6 Helårsbedömning TN Helårsbedömningen redovisar ett resultat för år 2014 på 65,5 mkr. Resultatet består av beslutat resultatkrav på 45 mkr och en positiv budgetavvikelse i Östgötatrafikens helårsbedömning på 20,5 mkr. I Östgötatrafikens helårsbedömning, som baserar sig på första kvartalets utfall samt kända förändringar resterande del av året, bedömer Östgötatrafiken en positiv budgetavvikelse på 20,5 mkr. Uppdraget som Östgötatrafiken har när det gäller allmän kollektivtrafik, motsvarande 576 mkr (se tabell sida 1), beräknas enligt Östgötatrafiken att gå med 19,5 mkr plus. Överskottet beror dels på en starkare intäktsutveckling än budgeterat med anledning av förväntat ökat resande, framför allt i trafik med tätare turtäthet och under högtrafik, och dels lägre trafikkostnader till följd av svag indexutveckling och lägre drift- och kapitalkostnader för Östgötapendeln. Driftkostnaderna på Östgötapendeln är lägre på grund av att all trafik inte kunnat utföras under första kvartalet samt svagare indexutveckling. Kapitalkostnaderna för Östgötapendeln är lägre till följd av erhållet statsbidrag i slutet av år. Ökade kostnader beräknas för skärgårdstrafiken och underhåll av fordon för Kustpilen. Uppdraget som Östgötatrafiken har när det gäller länsfärdtjänst, motsvarande 37,7 mkr (se tabell sida 1), beräknas enligt Östgötatrafiken att gå med ett underskott, -1 mkr. Underskottet beror på dels övergången till ny beställningscentral och avveckling av den gamla och dels på omställningen till nytt trafikavtal från och med 1 juli i år. Östgötatrafiken har utöver kollektivtrafik och länsfärdtjänst också budgetmedel för verksamhetskostnader, motsvarande 143,6 mkr (se tabell sida 1). Östgötatrafiken bedömer att verksamhetskostnader kommer understiga budget med 2 mkr. Detta beror i huvudsak på lägre personalkostnader, dels efter anpassning av sociala avgifter och dels för att personalkostnaderna för beställningscentralen har beräknats efter faktiska förhållanden. Vad gäller trafiknämndens övriga budgeterade kostnader så kommer nämnden att innevarande år betala 0,4 mkr till AMT-projektet inom MÄLAB som syftar till att förbereda upphandling av tågfordon. Detta är en kostnad som inte finns medtagen som specifik budgetpost, men inräknas i trafiknämndens helårsbedömning.

45 DELÅRSRAPPORT - januari - mars Bilaga 7 Omfördelningar mm Investeringsbeslut I FUS-projektet har beslutats att de nya vårdrummen ska utrustas med separata spoldesinfektorer för att minimera smittspridning. Medicinsk teknik, inom Diagnostikcentrum DC, ska äga samtliga spolos. Beslutet om detta har tagits efter att DC:s investeringsplan för 2014 upprättats och godkänts. Diagnostikcentrums investeringsplan 2014 begärs utökad med tkr. I samband med sista delarna av generalplan LiM sker investering i byggnadsinventarier vid psykiatriska kliniken på LiM. Dessa bedömningar ingick inte i NSV:s investeringsplan för NSV begär att få utöka investeringsramen för 2014 med tkr. Katastrofmedicinskt centrum (KMC) budgeterade i samband med inflyttning i nya lokaler investeringar på 2 mkr för år. Av dessa genomfördes 1,3 mkr under. De resterande 0,7 mkr har nu istället genomförts under början av KMC har därutöver beräknat ett tillkommande investeringsbehov för 2014 på 0,6 mkr avseende teknikanpassning av den regionala ledningscentralen. KMC begär att få utöka investeringsramen för 2014 med tkr. Fastställda ALF-medel Enligt Regeringsbeslut I:17 har ALF-medel för 2014 till Linköpings Universitet fastställts till tkr (tidigare belopp tkr). Landstingsbidraget till Landstingsstyrelsen utökas med mellanskillnaden, tkr (landstingsbidrag): Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen LS Fordringar där bevakning upphör Närsjukvården i östra Östergötland begär att få upphöra med bevakning av två fordringar på andra landsting på kr respektive kr där fakturorna inte hade skickats inom 6 månader. Anledning uppges vara bristande rutiner för tillfälliga läkare. Dessa har skärpts efter det inträffade. Barn- och kvinnocentrum begär att få upphöra med bevakning av en fordran på ett annat landsting på kr. Fakturan hade inte skickats inom 6 månader. Landstinget har ingen möjlighet att påverka detta eftersom fakturering har skett försent och bevakning av ovanstående fordringar föreslås upphöra.

46 DELÅRSRAPPORT - januari mars Bilaga 8 Tillgänglighet faktiska väntetider Figur 1: Väntetider för genomförda läkarbesök inom specialiserad vård i Östergötland % 02 80% 03 85% 04 85% 05 84% % % % 09 74% % 11 84% 12 88% % % Figur 2: Väntetider för genomförda behandlingar inom specialiserad vård i Östergötland % 02 72% 03 82% 04 78% 05 77% 06 82% 07 82% % % % % % % % Grön del av stapeln anger det antal patienter som har fått vård (läkarbesök eller behandling) inom 60 dagar Grå del av stapeln anger det antal patienter som har fått vänta mer än 60 dagar på vård Procentsiffra under staplarna anger andelen patienter som har fått vård inom 60 dagar

47 DELÅRSRAPPORT - januari - mars Bilaga 9 Tillgänglighet i jämförelse med avtalade mål 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Väntande till besök och behandlingar CKOC 0% mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 andel faktiskt väntande behandling mer än 60 dagar andel faktiskt väntande besök mer 25% än 60 dagar mål andel väntande behandling mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar Väntande till besök och behandlingar SC 20% 15% 10% 45% 40% 35% 30% 25% Väntande till besök och behandlingar HMC 5% 0% mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 andel faktiskt väntande behandling mer än 60 dagar andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande behandling mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar 20% 15% 10% 5% 0% 45% mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 25% andel faktiskt väntande behandling mer än 60 dagar andel faktiskt väntande besök 40% mer än 60 dagar mål andel väntande behandling mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar Väntande till besök och behandlingar HMC Väntande till besök och behandlingar BKC 35% 20% 30% 15% 25% 20% 10% 15% 5% 10% 5% 0% 0% mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 andel faktiskt väntande behandling mer än 60 dagar andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande behandling mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar

48 DELÅRSRAPPORT - januari mars Bilaga 10 Tillgänglighet i jämförelse med avtalade mål 16% Väntande till besök och behandlingar NSV 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 16% feb 14 Väntande till besök och behandlingar NSC andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 14% 60 dagar 12% 10% 8% 6% 4% 30% 25% Väntande till besök och behandlingar NSÖ 2% 0% mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar 20% 15% 10% 5% 0% mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 16% andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar 14% Väntande till besök och behandlingar NIF 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% mars 13 apr 13 maj 13 juni 13 juli 13 aug 13 sept 13 okt 13 nov 13 dec 13 jan 14 feb 14 andel faktiskt väntande besök mer än 60 dagar mål andel väntande besök mer än 60 dagar