Alternativ telefoni - från särlösning till lösning. Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alternativ telefoni - från särlösning till lösning. Slutrapport"

Transkript

1 Alternativ telefoni - från särlösning till lösning Slutrapport

2 Alternativ telefoni - från särlösning till lösning Slutrapport Andreas Richter Hjälpmedelsinstitutet

3 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Andreas Richter, med bidrag från Manólis Nymark och Robert Hecht, Post- och telestyrelsen Ansvarig handläggare: Andreas Richter URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

4

5 Innehåll Förord 1 Sammanfattning 3 Definitioner 5 Bakgrund 7 Uppdraget 10 Mål 11 Aktiviteter 12 Genomförande och resultat 13 Försöksverksamheter i landsting 13 Riktlinjer för försöksverksamheterna 13 Stort intresse för att driva försöksverksamhet 14 Resultat från försöksverksamheterna 15 Intervjuer med deltagarna i försöken 16 Förskrivna produkter och kostnader 17 Konsekvenser av förskrivning av konsumentteknik för användningen av de statliga medlen? 18 Rekommendationer från försökslandstingen 18 SWOT-analys för landstingens framtida arbete med konsumentteknik20 Brukarundersökning 22 Deltagarna 22 Brukarundersökningens resultat 24 Slutsatser om brukarundersökningen 25 Kommande brukarundersökningar 25 Analys av hjälpmedelsföretagens fortsatta engagemang i utveckling av särlösningar 26 Rapporten Marknaden för alternativ telefoni 26 Brev från leverantörer 27 Framtagande av modell för upphandling av konsumentprodukter 29 Förutsättningar att förskriva konsumentteknik som alternativ telefoni 30 Resultatspridning 32 Konferens om alternativ telefoni arrangerad av Hjälpmedelsinstitutet års konferens års konferens 33 Presentationer i nätverk och vid konferenser 33 Projektets webbsida 33 Slutsatser 34 Hur förhåller sig utvecklingen inom området alternativ telefoni till övergripande politiska mål? 34

6 Behövs hjälpmedlen? 35 Särlösningar och konsumentteknik - likheter och skillnader 37 Fördelar och nackdelar med användning av särlösningar respektive konsumentteknik 38 Interoperabilitet mellan de produkter och tjänster brukarna får 40 Riskanalys inför förskrivning av konsumentprodukter (eller konsumentteknik) 41 Åtgärdsförslag 42 Ändra lydelsen i förordningen om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation 42 Överväg en överenskommelse mellan regeringen och SKL för samordning 44 Socialstyrelsens nya blankett för landstingens återrapportering av statsbidragets förbrukning bör börja användas 45 Landsting: sträva efter helhetssyn i rehabilitering/hjälpmedelsförsörjning 45 Fortsätt att mäta hur användningen av särlösningar och konsumentteknik ser ut 46 Författningsförslag 47 Ändring i förordning (2001:638) om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation 47 Bilagor Redovisning av hur medlen för regeringsuppdraget förbrukats 2. PTS-projekt och tjänster, samt ett regeringsuppdrag med relevans för regeringsuppdraget Alternativ telefoni från särlösning till lösning 3. Landstingens rapportering om förbrukning av statsbidraget till utrustning för elektronisk kommunikation år Riktlinjer för landstingens försöksverksamhet, Hjälpmedelsinstitutet HANDU:s sammanställning av intervjuer med deltagare i försöksverksamheterna 6. HANDU:s rapport Tillgång till och användning av kommunikationshjälpmedel på distans 7. Marknaden för alternativ telefoni, A-focus Brev till leverantörer av alternativ telefoni (dec 2012) och leverantörernas svar (januari 2013) 9. Konsumentprodukter som hjälpmedel i hälso- och sjukvården - en rättsutredning, Hjälpmedelsinstitutet Regeringsuppdraget till HI och PTS: Uppdrag om försöksverksamhet att erbjuda ett komplement till landstingens utbud av utrustning för elektronisk kommunikation, Regeringskansliet S2011/1810/FST

7 Förord Hjälpmedelsinstitutet (HI) har två uppdrag från regeringen inom området Alternativ telefoni. Syftet är att modernisera, effektivisera och förbättra förskrivningen av produkter och tjänster inom alternativ telefoni. Uppdraget som slutredovisas i den här rapporten är Alternativ telefoni - från särlösning till lösning och det är ett gemensamt uppdrag med Postoch telestyrelsen (PTS). Uppdraget handlade i huvudsak om försöksverksamheter i sju landsting, men även utredningsarbete. För PTS del redovisas också det löpande arbetet för tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning inom området alternativ telefoni. HI:s och PTS uppfattning är att det behövs fortsatta satsningar på att utveckla landstingens rehabilitering och habilitering, så att de stödjer användarens behov av konsumentteknik för alternativ telefoni. Behoven ser olika ut hos olika människor. Många människor kan få sina behov tillgodosedda med vanlig konsumentteknik och behöver inte särskilda hjälpmedel för text- och bildtelefoni medan andras behov tillgodoses bäst med speciallösningar. Jan Grönlund Direktör Hjälpmedelsinstitutet 1

8 2

9 Sammanfattning HI och PTS har under två års tid genomfört uppdraget Alternativ telefoni - från särlösning till lösning, en satsning för att öka användningen av konsumentteknik för alternativ telefoni. Den centrala delen av uppdraget har varit att landsting har genomfört försök där de undersöker förutsättningar för att förskriva eller stödja personer att använda konsumentteknik. Målgruppen för försöken har varit personer med dövblindhet, grav hörselnedsättning, tal-/språkstörning och döva personer (målgruppen). HI:s och PTS uppsatta mål för de långsiktiga effekterna av uppdraget var att landsting ska förskriva eller stödja användning av konsumentteknik för alternativ telefoni. Andra aktiviteter som genomförts inom ramen för uppdraget är bland annat: En brukarundersökning i syfte att kartlägga hur användning av förskrivna hjälpmedel, konsumentteknik och förmedlingstjänster ser ut bland personer i målgruppen. En analys av hjälpmedelsföretagens möjligheter till fortsatt engagemang i utveckling av särlösningar. Landstingens försöksverksamheter har förändrat de medverkande landstingens syn på förskrivning, från att ha varit fokuserat på förskrivning av ett hjälpmedel till att fokusera på förskrivning av en lösning. Förskrivning av en lösning kan innebära förskrivning av hjälpmedel, vilket kan vara både medicinteknisk produkt och konsumentteknik, men även hjälp att komma igång med användning av konsumentteknik som inte har förskrivits. Brukarundersökningen visar bland annat att döva personer som har förskrivna hjälpmedel för alternativ telefoni ofta använder även konsumentteknik som införskaffats på egen hand för att kommunicera. De rekommendationer HI och PTS ger till regeringen presenteras i ett separat avsnitt och innefattar: Att förordningen om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation ändras. Författningsförslag lämnas i rapportens sista kapitel. Att fortsatt samordning landstingen emellan samt mellan landsting och andra myndigheter bör stimuleras. En väg kan vara en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 3

10 Erfarenhetsutbyte om teknikanvändning och upphandling bör särskilt stimuleras. Att Socialstyrelsens uppdaterade blankett för landstingens återrapportering av hur statsbidraget förbrukats börjar användas. Vidare rekommenderar HI och PTS landstingen att sträva efter en helhetssyn i rehabiliteringen, och att följa de goda exempel som försökslandstingen vittnar om; att fokus flyttats från förskrivning av särlösning till förskrivning av lösning, vilket inkluderar att användaren kan hantera den särlösning eller konsumentteknik som tillgodoser behoven av alternativ telefoni på ett ändamålsenligt sätt. Som ett komplement till den rapportering av hur statsbidraget förbrukats som Socialstyrelsen samlar in varje år rekommenderar HI och PTS fortsatta mätningar av hur målgruppen använder särlösningar, konsumentteknik och förmedlingstjänster. 4

11 Definitioner I rapporten används en del begrepp som för en oinvigd läsare kan vara förvirrande, eller som i olika sammanhang betecknar olika saker. För att undvika begreppsförvirring definieras nedan hur ett antal begrepp används i rapporten. Alternativ telefoni: teknik och metoder som kompenserar funktionsnedsättning för en person som inte kan eller har mycket svårt att kommunicera med tal/hörsel i taltelefon. Exempel på alternativ telefoni är bildtelefoni, texttelefoni, e-post, chatt, SMS. Alternativ telefoni är distanskommunikation som är anpassad efter användarens förmåga och behov. Användare: i denna rapport en person som tillhör målgruppen som har nytta av alternativ telefoni på grund av att tal eller hörsel inte möjliggör taltelefonsamtal. Bildtelefon: teknisk hård-/mjukvaruprodukt som medger realtids kommunikation med ljud och bild. Hjälpmedel: teknik eller produkt som kompenserar för en funktionsnedsättning, oavsett tillverkarens avsikt med tekniken eller produkten. I rapporten avses med hjälpmedel, möjligen i strid med gängse terminologi i landsting och kommun, både medicintekniska produkter och konsumentteknik. Interoperabilitet: När två eller fler kommunikationslösningar kan kommunicera med varandra. Interoperabilitet kännetecknas för taltelefoni, bildtelefoni, chatt och annan snarlik kommunikation av att de interoperabla lösningarna använder samma tekniska kommunikationsprotokoll. Kompatibilitet är en annan vanligt använd term som kan användas för att avse interoperabilitet. Konsumentteknik: Avser konsumentprodukt som inte är medicinteknisk produkt enligt lagen (1993:584) om medicintekniska produkter eller specifikt framtagen för att kompensera funktionsnedsättning. I rapporten används konsumentteknik konsekvent, eftersom det tydligare framgår att hårdvara liksom tekniska tjänster såsom serverbaserade mjukvarutjänster kan avses. Även om konsumentteknik inte specifikt har tagits fram för att kompensera eller lindra en sjukdom eller funktionsnedsättning kan den vara mer eller mindre tillgänglig och anpassad för användning av personer med funktionsnedsättning. Möjliga marknader för konsumentteknik är via öppna 5

12 handeln till konsument eller till landsting och kommuner som hjälpmedel för förskrivning. Medicinteknisk produkt: Enligt lagen (1993:584) om medicintekniska produkter en produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor / / påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning. Patient: enligt Socialstyrelsens termbank en person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård. Särlösning: Hjälpmedel som har utvecklats specifikt för användning av personer med funktionsnedsättning eller för personer som ska kommunicera med/ringa direkt till personer med funktionsnedsättning. Är oftast medicinteknisk produkt. Möjliga marknader för konsumentteknik är via öppna handeln till konsument eller till landsting och kommuner som hjälpmedel för förskrivning. Texttelefon: Produkt, mjukvara eller mjukvarubaserad tjänst för direkt kommunikation med text och eventuellt ljud. I ett samtal mellan texttelefoner skickas texten kontinuerligt, till skillnad från vanlig textchatt, då användarna skickar texten först vid radmatning. Totalkonversation: kombination av realtids text, ljud och bild i ett samtal. Totalkonversationsenhet: bildtelefon och texttelefon i samma produkt. I samtal mellan två totalkonversationsenheter kan man kombinera bildtelefoni med realtids texttelefoni. 6

13 Bakgrund Landstingen förskriver texttelefoner, bildtelefoner, totalkonversationsenheter och fax som hjälpmedel för alternativ telefoni till teckenspråkiga döva personer, vuxendöva personer och personer med dövblindhet. Det har förekommit att personer med tal-/språkstörning fått sådana hjälpmedel, men det är ovanligt. Förskrivningen av hjälpmedlen sker enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 1982:763), precis som vid förskrivning av andra hjälpmedel som hörapparat eller rullstol. Landstingen får statsbidrag enligt förordning (2001:638) om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation. Statsbidraget får användas för inköp av utrustning som möjliggör en dialog i realtid via ett kommunikationsnät till personer med hörselnedsättning, dövblindhet, tal- /språkstörning, döva personer eller anhöriga till dessa personer. Det får även användas för nödvändig service, reparation och byte av sådan utrustning. Statsbidraget betalas ut av Socialstyrelsen som år 2011 utbetalade 22,6 Mkr och fördelas utifrån en nyckel baserad på respektive landstings befolkningsmängd och tidigare års förbrukning av statsbidraget. I bilaga 3 visas landstingens rapportering av hur de använt statsbidraget år Förbrukningen och det belopp landstingen skjuter till årligen kan variera från år till år, beroende på antal utrustningar som köps och vilken typ av utrustning som köps. Slutsatser om huruvida olika landsting brukar skjuta till medel ska inte dras utifrån ett års redovisning. Landstingen ska förse personer med hjälpmedel oavsett om det finns ett statsbidrag eller ej. Statsbidraget är ett stimulansbidrag för att stimulera förskrivningen av alternativ telefoni. En viktig skillnad jämfört med de flesta andra hjälpmedel är att merparten av dessa hjälpmedel behöver kunna kopplas ihop med andra. Till exempel ska en teckenspråkig döv person kunna ringa direkt till andra teckenspråkiga personer, precis som hörande och talande personer kan ringa varandra med taltelefon. Många personer behöver också kunna ringa en förmedlingstjänst som till exempel bildtelefoniförmedlingen Bildtelefoni.net, som tolkar samtal mellan döva teckenspråkiga bildtelefonianvändare och hörande taltelefonanvändare. För en person med tal-/språkstörning kan däremot möjligheten att göra sig förstådd när man ringer andra vara begränsad till en liten grupp personer och då saknas behov att kunna ringa vem som helst som har ett liknande hjälpmedel, men som använder ett annat kommunikationssätt. Vid förskrivning av ett hjälpmedel för alternativ telefoni till en person med tal-/språkstörning kan istället aspekter som 7

14 användargränssnittet vara mer relevant än om produkten följer de standarder som krävs för att ringa till/från motsvarande produkter från andra tillverkare. På lång sikt är det fördelaktigt med interoperabilitet, men idag finns en mängd lösningar som inte är interoperabla sinsemellan och då har användbarhet i regel högre prioritet för personer med talskada/språkstörning. De produkter landstingen idag förskriver som hjälpmedel för texttelefoni, bildtelefoni och totalkonversation säljs på en begränsad marknad för användning av en begränsad grupp, personer med funktionsnedsättning. Produkterna utvecklas och säljs av små företag, som är teknikinriktade och har stort fokus på utveckling och anpassning av sin teknik till målgruppen personer med funktionsnedsättning. HI och PTS betraktar därmed produkterna som särlösningar för personer med funktionsnedsättning. Köpare är huvudsakligen landstingen, även om de också säljs som arbetshjälpmedel och då finansieras genom bidrag från Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Landstingen, som köper hjälpmedlen och vid förskrivning lånar ut hjälpmedlen till hjälpmedelsanvändaren, lyder under lagen om offentlig upphandling och upphandlar därmed hjälpmedlen. HI upphandlade och förvaltade upphandlingsavtal åt landstingen till och med juni Efter det har de flesta landsting upphandlat eller påbörjat upphandling av texttelefoner, bildtelefoner och totalkonversationsenheter. När det gäller alternativ telefoni ansvarar PTS bland annat för förmedlingstjänster för personer med funktionsnedsättning. Förmedlingstjänsterna för texttelefoni, Texttelefoni.se, och för bildtelefoni, Bildtelefoni.net, förmedlar samtal mellan personer som använder texttelefon eller bildtelefon som hjälpmedel och personer som använder taltelefon. I Bildtelefoni.net översätter en teckenspråkstolk mellan teckenspråk och talat språk. I Texttelefoni.se läser en förmedlare upp texten som skrivs i texttelefonen och skriver ner det som sägs i taltelefonen. Förutom förmedlingstjänsterna Texttelefoni.se och Bildtelefoni.net ansvarar PTS även för förmedlingstjänsten Teletal, som riktar sig till bland andra personer med tal-/språkstörning. Teletal-samtal genomförs som ett trepartssamtal mellan taltelefoner, där tolken hjälper till att genomföra samtalet, till exempel genom att tolka otydligt tal. För år sedan var en bildtelefon en mycket specialiserad och dyr produkt. I takt med att datorer och internet blivit snabbare och billigare har billiga eller kostnadsfria mjukvaror för videokommunikation lanserats. De har i regel bra videokvalitet som är i paritet med särlösningarna. 8

15 Särlösningarna för bildtelefoni och totalkonversation har därmed förlorat det stora tekniska och kvalitativa försprång de historiskt sett haft gentemot konsumenttekniken. De har däremot fortfarande en del specialfunktioner som oftast saknas i konsumenttekniken, till exempel varseblivning som innebär att det blinkar eller vibrerar i särskild utrustning när det ringer och även interoperabilitet genom standardiserade metoder för kommunikation. Genom de krav som ställts vid upphandling av särlösningar för alternativ telefoni har HI och landstingen upprätthållit god funktion och interoperabilitet mellan hjälpmedlen samt mellan hjälpmedlen och förmedlingstjänsterna. Kraven har inneburit att tillverkare av särlösningar har haft tydliga utvecklingsmål eftersom de kunnat använda kraven som en checklista för hur en särlösning ska utformas. Kraven upprätthåller en hög lägstanivå för funktion, kvalitet och dokumentation, men innebär också en hög tröskel som leverantörer måste över för att sälja produkter eller tjänster till landstingen. Kraven har hittills i praktiken utestängt konsumentteknik från landstingens upphandlingar. Dels kan vissa tekniska lösningar, som kan ha god funktion för vissa personer, ha utestängts på grund av att de inte levt upp till samtliga krav, dels finns krav på vilken dokumentation som ska finnas i bruksanvisning och produktblad. För leverantörer av konsumentteknik är troligen marknaden för liten för att de ska ha intresse av att anpassa sina produkter och därtill hörande dokumentation. En möjlighet är att de erbjuder en kostnadsfri tjänst på konsumentmarknaden, kanske reklamfinansierad, och en hjälpmedelstjänst anpassad till de krav landstingen ställer. De riskerar dock att få kritik för att prissättningen är olika för de olika marknaderna, oavsett om det motsvarar marknadsvillkoren för respektive marknad eller ej. Ett annat sätt är att låta den kostnadsfria eller billiga tjänsten ha begränsad funktion för att på så sätt motivera olika priser för de olika tjänsterna. 9

16 Uppdraget Hjälpmedelsinstitutet (HI) och Post- och telestyrelsen (PTS) fick i februari 2011 i uppdrag av regeringen att starta försöksverksamhet för att stimulera användningen av konsumentprodukter för alternativ telefoni. HI har ansvarat för upplägget och genomförandet av arbetet inom regeringsuppdraget, som utförts i projektform under namnet Alternativ telefoni - från särlösning till lösning. Planering och utförande har gjorts i samråd med PTS. PTS har i övrigt genomfört uppdraget inom ramen för sitt löpande arbete med användbarhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning genom att verka för ökad användning av konsumentteknik. Föreliggande rapport är en slutredovisning av uppdraget. Delrapporter har skickats halvårsvis till Socialdepartementet och till Näringsdepartementet. Delrapporterna liksom övriga rapporter och information som tagits fram inom ramen för uppdraget har publicerats på HI:s webbsida för regeringsuppdragen, PTS övriga aktiviteter med relevans för uppdraget redovisas separat i bilaga 2. Samordning och samråd har huvudsakligen skett via: projektgrupp bestående av fyra personer från HI. löpande samråd med en handläggare från PTS, som också deltagit i styrgrupp, referensgrupp och brukarråd. styrgrupp med representanter från HI och PTS. referensgrupp med representanter från Föreningen Sveriges Hörselchefer, SKL:s nätverk för förvaltningschefer, tolkcentralchefernas förening Talför, Handisam, Socialstyrelsen och PTS. Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor bjöds under 2012 in till referensgruppen men man har inte haft möjlighet att delta på något möte. brukarråd bestående av representanter från Afasiförbundet, Förbundet Sveriges Dövblinda, Hörselskadades Riksförbund och Sveriges Dövas Riksförbund. Riksförbundet Attention har tagit del av mötesanteckningar men inte haft möjlighet att delta på brukarrådsmöten. Ytterligare ett antal funktionshindersorganisationer bjöds in att delta i brukarrådet men deltog inte. 10

17 Mål Vid projektstart formulerades mål avseende långsiktiga effekter av projektet (effektmål) samt mål avseende de aktiviteter som skulle genomföras i projektet (projektmål). Målen baseras på innehållet i uppdraget. Effektmål Landstingen ska förskriva och/eller stödja användning av konsumentteknik för alternativ telefoni. Det kan ske på motsvarande sätt som dagens hjälpmedelsförskrivning sker, som fritt val av hjälpmedel eller som beslut om egenvård med stödinsatser och uppföljning från landstingets sida för att försäkra sig om att användaren kunnat utföra egenvården. Även stöd till användare som på egen hand införskaffar utrustning för elektronisk kommunikation ska ges. Projektmål Landsting som driver försöksverksamhet ska ta fram metoder för att långsiktigt arbeta med förskrivning och stöd i användning av konsumentprodukter. Landstingen ska utreda hur de på lång sikt ska kunna erbjuda service, support och utbildning på konsumentprodukter. HI ska samordna och sprida information om försöksverksamheten och dess resultat till andra landsting och intressenter. En modell för hur landsting kan upphandla konsumentprodukter för elektronisk kommunikation ska föreslås. Ta reda på vilken konsumentteknik och vilka särlösningar för distanskommunikation personer i målgruppen använder idag och vid projektets slut. Undersökningsmetoden ska vara väl dokumenterad för att möjliggöra motsvarande undersökningar i framtiden. Beskriva förutsättningar för fortsatt utveckling av särlösningar för målgruppen. 11

18 Aktiviteter Under projekttiden har regeringsuppdragets delats in i följande separata aktiviteteter: Försöksverksamhet i landsting. Brukarundersökning. Analys av hjälpmedelsföretagens möjliga fortsatta engagemang i utveckling av särlösningar. Framtagande av modell för upphandling av konsumentprodukter. Samarbete med Socialstyrelsen i arbetet med att ta fram en ny blankett för landstingens återrapportering av förbrukning av statsbidrag för elektronisk kommunikation. 12

19 Genomförande och resultat Här nedan redovisas utförda aktiviteter och resultaten från dem. Försöksverksamheter i landsting I detta avsnitt presenteras resultat och erfarenheter från de försöksverksamheter som drivits i de sju landstingen Örebro, Stockholm, Jönköping, Västerbotten, Dalarna, Uppsala och (region) Halland. Avsnittet omfattar redovisning av Resultatet av praktiska fälttester av olika tekniska lösningar samt erfarenheter från fall där landsting förskrivit en konsumentprodukt. Försöksverksamhet genomfördes som projekt i sju landsting med finansiering via HI. Projekten pågick från september 2011 till och med september De startade hösten 2011 efter en period då HI och PTS informerat om regeringsuppdraget och sökt intresserade landsting. Finansiering av projekten erbjöds till och med september 2012 för att projekten skulle avslutas i god tid före HI:s och PTS avrapportering av regeringsuppdraget. Avsikten var att det skulle vara möjligt att se effekter av försöken i den löpande hjälpmedelsförsörjningen. Försöksverksamheterna har varit högprioriterade i projektet, eftersom HI och PTS bedömt att lyckade försöksverksamheter är nödvändigt för att landstingen på sikt ska ändra arbetssätt. Riktlinjer för försöksverksamheterna I inbjudan till landstingen att söka medel angavs riktlinjer för hur HI och PTS skulle bedöma projektansökningarna. Riktlinjerna i sin helhet finns i bilaga 4. I riktlinjerna meddelades bland annat att landstingen borde undersöka ett eller flera av följande spår: Fritt val: Analys av förutsättningar för att införa fritt val för alternativ telefoni Förskrivning: Breddning av hjälpmedelssortimentet inom alternativtelefoni-verksamheten, så att även konsumentteknik ingår. Stöd: Landstinget informerar och stödjer användare och anhöriga i att använda konsumentteknik för alternativ telefoni. 13

20 Stort intresse för att driva försöksverksamhet Våren 2011 vände sig HI till verksamheter i samtliga landsting eller motsvarande, med uppmaningen att ansöka om medel för att driva försöksverksamhet inom ramen för regeringsuppdraget. Inbjudan skickades ut via e-post till förskrivare av alternativ telefoni, med post till verksamhetschefer inom landstingens hjälpmedelsförsörjning och delades ut till Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nätverk för chefer inom hjälpmedel- och habilitering. Intresset för att driva försöksverksamhet var betydligt större än förväntat, med åtta ansökningar från lika många landsting. Även en folkhögskola hörde av sig för att ta reda på om även de kunde tävla om att få driva försöksverksamhet (vilket de inte kunde). De inkomna ansökningarna granskades gemensamt av HI och PTS. Sju av de åtta landsting som sökte beviljades medel att driva försök. Merparten fick dock mindre än de ursprungligen sökt. Detta på grund av att ansökningarnas budgetar skilde sig åt avsevärt trots snarlika målsättningar och genomföranden, men även för att delar av de föreslagna projekten inte låg inom ramen för uppdraget till HI och PTS. Vid granskningen av de inkomna ansökningarna framgick att några landsting valt att fokusera på personer med tal-/språkstörning, medan andra riktade sig mot samtliga av regeringsuppdragets målgrupper. Inriktningen mot personer med tal- /språkstörning bedömdes som positiv eftersom tidigare undersökningar visat att den målgruppen sällan eller aldrig får tillgång till alternativ telefoni. Beslut om att följande landsting beviljades medel för att driva försöksverksamhet togs den 30 maj 2011: Örebro läns landsting Stockholms läns landsting Västerbottens läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget i Jönköpings län Region Halland Landstinget Dalarna 14

21 Resultat från försöksverksamheterna Varje enskild försöksverksamhet har slutrapporterat till HI. Slutrapporterna återfinns på projektets webbplats Slutrapporterna är värdefull läsning för landsting som vill ha stöd i den egna förändringsprocessen kring alternativ telefoni men även annan hantering av teknik som smarta telefoner, surfplattor och annan IKT. De innehåller också metoder och fallbeskrivningar som ger konkreta exempel på behov och sätt att tillgodose behoven med konsumentteknik och eventuellt särlösningar. Slutsatser i slutrapporterna Bland de viktigaste slutsatserna i slutrapporterna från landstingen är resonemangen om det fortsatta arbetet med policyer för förskrivning samt att förordningen om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation kan förändras för att bli mer ändamålsenlig. Fritt val, förskrivning eller stöd? De tre spåren har inte testats i praktiken under försöksperioden. Istället har försöken fungerat som pilotförsök för att få erfarenheter som kan ligga till grund för vilket spår/alternativ respektive landsting väljer framöver. Under försöken har konsumentteknik testats i en förskrivningsprocess, eftersom det möjliggjort för landstingens förskrivare och tekniker att följa upp att tekniken fungerar som avsett. Fritt val lyfts inte fram som en självklar väg att gå efter försöken. Det beror dels på den politiska viljan i landstingen, dels på hur långt man generellt kommit med införandet av fritt val. I Uppsala pågår införandet av fritt val för andra hjälpmedelsområden, men man avvaktar med fritt val för alternativ telefoni eftersom området täcker över flera delar av organisationen och kräver mer arbete att införa. Om fritt val införs för alternativ telefoni avses det göras samtidigt för både syncentralen, hörcentralen och hjälpmedelscentralen. Inte heller förskrivning av konsumentteknik tycks ligga nära till hands i de landsting som genomfört försök. Orsaken är den princip som generellt gäller för landstingens hjälpmedelsförskrivning, nämligen att produkter som bedöms vara var mans egendom inte förskrivs som hjälpmedel. Exempel på produkter som inte förskrivs som hjälpmedel är datorer, medan program som till exempel gör en dator användbar för en person med synnedsättning kan förskrivas. 15

22 Däremot har perspektivet förskjutits från förskrivning av hjälpmedel till förskrivning av lösning, det vill säga att landstinget ska ansvara för allt ifrån förskrivning av hjälpmedel till förskrivning av stöd för att använda konsumentteknik på ett sätt som kompenserar funktionsnedsättningen. Det är en ambition som kräver mer generell teknisk kompetens av landstingets personal än tidigare hjälpmedelsförskrivning. I viss mån har hjälpmedlen blivit enklare att hantera de senaste åren. Alla produkter kräver inte goda kunskaper om hemmanätverk, vilket var fallet för några år sedan. Förändra statsbidraget för elektronisk kommunikation De flesta landstingen framhåller att det för en del personer inte är relevant att kommunikationen sker i realtid, utan att den kan bli bättre med till exempel SMS eller e-post. Detta har blivit tydligt i arbetet med personer med tal-/språkstörning. Om man vid förskrivningen utgår från behovet och söker ett sätt att kommunicera på distans är det inte nödvändigtvis bildtelefoni eller texttelefoni som erbjuder ett effektivt sätt att kommunicera. Flera exempel finns där användaren kan kommunicera bättre med exempelvis SMS, e-post eller på liknande (icke-realtids) sätt. Vissa personer uttrycker sig helt enkelt bättre när de kan formulera sig i sin egen takt. Intervjuer med deltagarna i försöken Samtliga deltagare i försöksverksamheten, 82 personer, intervjuades inledningsvis och avslutningsvis av personal i respektive landsting. En sammanställning av intervjusvaren finns i bilaga 5. Syftet med intervjuerna var dels att få en fördjupad bild av behovet, dels att få en bild av hur den teknik som testats tillgodosett behovet och förändrat kommunikationsmönstret. Av intervjuerna framgår att merparten, två av tre personer som deltagit i försöket har någon form av tal-/språkstörning. Bland de resterande är 15 personer barndomsdöva, sju har grav hörselnedsättning och sju har dövblindhet. Majoriteten, 58 procent, har förändrat sitt sätt att kommunicera på distans under projektperioden och 75 procent av dem använder nu videochatt utöver eventuella tidigare kommunikationssätt. En avsevärd förbättring kan ses i deltagarnas möjlighet att kommunicera på distans med dem man önskar. Före projektet kunde två tredjedelar inte 16

23 kommunicera med dem de önskar. Av dessa kunde 41 procent kommunicera på distans med dem de önskar när projektet slutade. Många olika produkter har testats under försöken, däribland surfplattor, smarta telefoner med till exempel Facetime, Flexitext, Google översätt, Handcent SMS, Skype, hörslinga, SMS, SVOX, Swiftkey X, Tango. Några av svaren på frågan vilka förändringar den produkt man fått av landstinget medfört är: Man har blivit mer delaktig i relationerna och att det är fantastiskt att man kan se varandras sinnesstämning, ansiktsuttryck, m.m. Samtalen är bättre och man pratar mer på distans nu än tidigare. Det går lättare och snabbare att skriva SMS, man behöver inte lägga så mycket energi på hur något ska skrivas. Förskrivna produkter och kostnader Kostnaden för de produkter som delats ut till deltagarna i försöken varierar kraftigt, från att man hjälpt deltagarna att använda deras befintliga utrustning till att man köpt telefoner och surfplattor till deltagaren och deras närstående. I försöksverksamheten i Dalarnas län har man uppskattat inköpskostnader och personalkostnader för varje ärende med försöksverksamhetens deltagare. Kostnaderna i de fall man har gjort någon åtgärd varierar från ca kr för personalkostnad för att hjälpa och ge tips att komma igång med egen utrustning till en person, till ca för en person som fick en ipad för eget bruk, en anhörig-ipad och hyra för punktdisplay (särlösning) under projektperioden. Med Dalarnas nuvarande upphandlingsavtal för textoch bildtelefoner kan en döv person få bildtelefon och anhörigtelefon förskrivet. Landstinget betalar då totalt ca för inköp av de två bildtelefonerna och ca i personalkostnad för behovsutredning, installation och instruktion, exklusive resor. Jämförelsen haltar eftersom landstingen även i fortsättningen räknar med att huvudsakligen förskriva särlösningar till döva personer. Motivet till att man fortsätter förskriva särlösningar är att det finns ett stort antal förskrivna bildtelefoner och totalkonversationsenheter i landet. En övergång till användning av någon annan tjänst eller typ av produkt som inte är interoperabel med de redan förskrivna hjälpmedlen skulle kräva antingen en stor koordinerad insats eller att man under en övergångsperiod förskriver både särlösningar och den nya tjänsten för att på så sätt fasa ut särlösningarna. 17

24 Konsekvenser av förskrivning av konsumentteknik för användningen av de statliga medlen? Om landstingen i ökad utsträckning förskriver konsumentteknik räknar de med att det krävs ökade resurser för personalens bevakning av marknaden och egen utvärdering av de produkter som kan användas. Om användningen av statsbidraget till utrustning för elektronisk kommunikation regleras som det gjorts sedan 2001 innebär det att landstingen får använda statsbidragsmedel till inköp av och teknisk support för utrustningen. Samtidigt ersätts inte kostnader för personligt anpassat stöd. Ökad användning av konsumentteknik kan innebära att kostnaden för inköp av utrustning minskar medan kostnaden för stöd och service till användarna ökar. Rekommendationer från försökslandstingen Den 5 september 2012 anordnade HI ett möte med landstingens projektledare och chefer med ansvar för den verksamhet som drivit projekten. Avsikten med mötet var att öppet diskutera idéer om landstingets framtida roll inom alternativ telefoni. Mötet resulterade i en åtgärdslista, med ett antal aktiviteter som landstingspersonalen anser vara angelägna att ta itu med, dels för att uppnå regeringens målsättning med ökad användning av konsumentteknik, dels för att på bästa sätt tillgodose de behov av alternativ telefoni som finns. Åtgärdsförslagen riktar sig dels till landsting, dels till andra aktörer som till exempel myndigheter och regering. Några av de föreslagna åtgärderna för landsting är: Behovsbaserad förskrivning - måste leda till det mest nyttiga hjälpmedlet, oavsett om metoden är förskrivning, egenvård eller egenansvar. Beslutsstöd hjälper till i denna process. Politik, ledning och hela verksamheten måste prioritera att stuprör försvinner. Attityder i verksamheten behöver förändras. Bra underlag till ledning och politik behövs för att möjliggöra förändring. Övergå till att förskriva en tjänst: Hjälpmedelsförskrivning kommer att minska och behöver ersättas av rådgivning, stöd och utbildning i användning av all möjlig teknik med hjälpmedelsfunktion. Skjut till resurser för att klara detta. Höj och bredda förskrivarnas kompetens. Ledningen behöver ställa krav på förskrivarna. Förskrivarna ska inte kunna avsäga sig att använda eller förskriva dator, surfplatta m.m. Detta förutsätter att landstinget erbjuder kompetensutveckling. 18

25 Landsting erbjuder öppna lösningar där användaren kan använda dator, surfplatta, m.m. till annat än enbart hjälpmedelsfunktion. Däremot ska användaren själv ansvara/betala för support som beror på felaktig hantering eller annan funktion än hjälpmedlets. Använd statsbidraget (SFS 2001:638) mer effektivt genom att se över prioriteringar. Se över om alla som är i behov av bildtelefoni/totalkonversation ska få dator inklusive programvara eller enbart programvara till egen dator. Våga gå ifrån gamla hjulspår. Viss nationell samsyn kan krävas kring: vad som ska upphandlas, vad som ska förskrivas och hur statsbidraget används. Döva personer ska introduceras till annan teknik än enbart dagens särlösningshjälpmedel, till exempel Skype och Tango. Sådana tjänster är komplement till hjälpmedlen. Om användaren inte värdesätter eller prioriterar funktioner i hjälpmedlet kanske inte funktionen behövs. Upphandlat sortiment håller ibland för hög nivå. Varför köra Rolls Royce om Volvo fungerar? Hjälpmedel kan vara good enough. Samråd och samordna med den egna tolkcentralen, PTS (som säkerställer förmedlingstjänsterna) m.fl. Vilken teknik använder de och varför? Bland föreslagna åtgärder för andra än landsting är: Landstingen behöver hjälp med nationell upphandling, till exempel av SKL Kommentus Inköpscentral Statsbidraget: förordning SFS 2001:638 behöver formuleras om: För att spegla nuvarande arbetssätt, regelverk och policy i landsting, men även önskat arbetssätt Bör kunna användas för tjänster utförda av landstinget, till exempel utbildning och utprovning. Det måste vara möjligt att ringa myndigheter, 112, m.fl. med de hjälpmedel som förskrivs eller rekommenderas Bildtelefoniförmedling, texttelefoniförmedling, Teletal finns. Fortsatt/fördjupad dialog med PTS om fler motsvarande tjänster behövs samt hur tjänsterna ska utformas framöver. PTS bör tillgodose vad brukarna och landstingen behöver. Tillverkare/leverantörer av konsumentteknik behöver veta vilka funktioner som är nödvändiga/viktiga för brukarna. De kan ha intresse av att göra tillgängliga produkter/tjänster. 19

26 Infrastruktur/internet behöver bli snabbare/bättre för att både hjälpmedel och konsumentteknik ska fungera bra. Till exempel fungerar sällan videosamtal när man har dålig täckning. SWOT-analys för landstingens framtida arbete med konsumentteknik SWOT-analysen strukturerar styrkor (S), svagheter (W), möjligheter (O) och hot (T) för landstingens fortsatta arbete med konsumentteknik. Analysen har gjorts som en del av HI:s och PTS arbete i regeringsuppdraget. Analysen görs utifrån antagandet att ett landsting fortsätter att förskriva särlösningar till dem som behöver, men även erbjuder stöd och rådgivning om användning av konsumentteknik för alternativ telefoni som användaren själv köper in. Valet mellan hjälpmedelsförskrivning och stöd/rådgivning om konsumentteknik som användaren själv köper in sker utifrån behovsanalysen. Denna görs i dialog med användaren utifrån behov, teknikkunskaper och vilken teknik som redan finns och används i användarens vardag. Styrkor (hos landstinget) Landstingen möter brukarnas behov med teknik som inte är stigmatiserande och till lägre kostnad än med särlösningar. Landstingen strävar efter att använda teknik som finns i användarens omgivning eller som kan införskaffas på konsumentmarknaden, och till exempel används av vänner och närstående. Användaren blir på det sättet mindre beroende av landstinget för instruktion och support. Detta bidrar till att bibehålla eller öka användarens självständighet. I de landsting som drivit försöksverksamheter har projektgrupperna erfarenhet som kan spridas till andra i verksamheten genom exempelvis seminarier eller så kallade ärendegrupper, där förskrivare och hjälpmedelskonsulenter samråder om lösningar för olika behov. Svagheter (hos landstinget) Bland svagheterna finns befintliga rutiner och regelverk i landstingen, som kan innebära att övergången till att erbjuda stöd och rådgivning går trögt. Det krävs att personalen är villig att förändra sina rutiner och att de är engagerade i att uppnå resultat. 20

27 Ett uppenbart hot är tids-/resursbrist. Tid och resurser behövs, tid för personal att lära sig hur konsumentteknik kan fungera som hjälpmedel och medel för inköp av den konsumentteknik personalen behöver lära sig mer om. Möjligheter (i omgivningen) Den snabba teknikutvecklingen erbjuder möjlighet att rekommendera användare att använda teknik som finns på konsumentmarknaden men ännu inte hittat in i särlösningarna, till exempel Skype. Om förskrivaren/hjälpmedelskonsulenten fokuserar på ett bredare sortiment med särlösningar och konsumentteknik finns fler möjligheter än om fokus enbart är på särlösningarna. Det har varit en stark tillgänglighetstrend i ny teknik, där Apples iphone med dess inbyggda skärmläsarfunktioner är ett gott exempel. Bland annat den starka tillgänglighetslagstiftningen i USA och den europeiska satsningen på tillgänglighet vid offentlig upphandling kommer även fortsättningsvis driva på utvecklingen av tillgänglig konsumentteknik. När förmedlingstjänsterna blir mer tillgängliga för användning med konsumentteknik kommer också användarens nätverk och lokala funktionshindersorganisationer kunna erbjuda stöd och tips till användare som vill komma igång med alternativ telefoni. Här kan även IT-support direkt vara en viktig funktion. Det är ett projekt som erbjuder telefon- och e-postsupport om IT till personer som är äldre och till personer med funktionsnedsättning. IT-support direkt skulle kunna komplettera landstingens arbete, utan att minska landstingens ansvar att i rehabilitering och habilitering stärka individers delaktighet och självbestämmande. IT-support direkt innebär alltså inte minskat ansvar för landstingen, snarare en tillgång och ett stöd. Ovanstående möjligheter sänker den ekonomiska tröskeln för individer som själva vill komma igång med alternativ telefoni. Hot (i omgivningen) Ett hot som nämns av försökslandstingen är svårigheten att påverka konsumenttekniken, och att tekniken uppdateras och förändras utan förvarning. Det kan givetvis vara bra för många att tekniken utvecklas och uppdateras till det bättre, men för personer som inte är teknikvana eller har kognitiva svårigheter är det bättre med teknik som fungerar likadant från 21

28 gång till gång - när man väl lärt sig hur man kan använda tekniken fungerar den likadant varje gång. Även tillgången till hjälpmedel som är särlösningar riskerar att försämras. Det hotar inte i sig tillgången till konsumentteknik för alternativ telefoni, men risken är att det på sikt inte finns särlösningar för de behov som inte tillgodoses av konsumenttekniken. Brukarundersökning Enligt regeringsuppdraget ska redovisningen av uppdraget omfatta en brukarundersökning avseende bland annat brukarnas behov och nyttjandegrad av förskrivna terminaler och konsumentprodukter i syfte att utgöra en referenspunkt i framtida resultatmätningar. Vidare ska en jämförbar brukarundersökning utföras vid uppdragets slutfas för att möjliggöra resultatredovisning av insatserna. Brukarundersökningen genomfördes hösten 2011 och hösten 2012 med hjälp av verktyget IT-frågan som drivs av PTS, Handisam och HI. ITfrågan är en återkommande, tillgänglig webbenkät om IT för personer med funktionsnedsättning. Enkäten skickas ut till personer med funktionsnedsättning som registrerat sig i en panel. Eftersom panelen innehåller mer än personer är det ett bra sätt att nå personer med funktionsnedsättning med frågor om IT-användning. Projektet anlitade också Utredningsinstitutet HANDU för att hjälpa till med rekrytering av ytterligare svarande, frågeställningar och sammanställning/analys av resultat. Deltagarna Tabell 1 visar urvalet för 2011 och 2012 års enkät. Den stora skillnaden i det totala antalet förklaras av att metoden för IT-frågan gjordes om mellan de två frågetillfällena. Enkäten 2011 vände sig till alla personer som hade registrerat att de ville delta i IT-frågan, 1764 personer. Enkäten 2012 skickades till ett begränsat urval personer som har de funktionsnedsättningar som bedömts relevanta för regeringsuppdraget. 22

29 Tabell 1: Urval för IT-frågan och den delmängd frågor som handlade om alternativ telefoni. Frågorna ställdes enbart till de personer som angett att de har funktionsnedsättningar som ansetts relevanta för regeringsuppdraget. Antal 2011 Antal 2012 Totalt antal i urvalet för IT-frågan: Totalt respondenter som besvarat enkäten Summa relevanta respondenter (målgruppen) som besvarat enkäten Alternativ Telefoni (N): Antalet relevanta respondenter i 2011 och 2012 års enkäter är nästan lika, 319 personer 2011 och 321 personer Samtliga svarande personer har angett att de har en av de funktionsnedsättningar som projektet bedömt som relevanta: dövblindhet, dövhet, grav hörselnedsättning, lindrig utvecklingsstörning eller svårighet att tala. Merparten av dem som besvarade enkäten var teckenspråkiga döva personer och personer med hörselnedsättning, men även ett mindre antal personer med dövblindhet, utvecklingsstörning eller svårighet att tala svarade. Att det är fler personer med en viss funktionsnedsättning kan dels förklaras med hur vanlig funktionsnedsättningen är, dels bero på att tidigare enkäter från ITfrågan tilltalat vissa grupper. IT-frågan har även sökt respondenter via funktionshindersorganisationer och de kan vara olika framgångsrika i att nå sina målgrupper. En anledning till att det är få personer som har svårt att tala som har svarat kan vara att det för många av dem är en utmaning att över huvud taget besvara en webbenkät där frågor presenteras i text eller uppläst tal. Bland personer med tal-/språkstörning finns de som har förvärvade hjärnskador och utvecklingsstörning vilket även kan innebära kognitiva nedsättningar och svårigheter att svara på en webbenkät. 23

30 Tabell 2: Andel personer med respektive funktionsnedsättning i 2012 års brukarundersökning. Tabellen återfinns även i bilaga 6. Procent Barndomsdöv 20 Vuxendöv 14 Dövblind 5 Hörselnedsättning 54 Lindrig utvecklingsstörning 10 Svårigheter att tala 7 Brukarundersökningens resultat Endast en liten andel av dem som besvarat enkäten anger att de har en tal-/ språkstörning, medan merparten av dem som deltagit i landstingens försök har tal-/språkstörning. Det går inte att utläsa i brukarundersökningen att landstingens försöksverksamheter haft några större effekter på brukargruppens användning av teknik. Det är inte förvånande eftersom merparten av dem som deltagit i brukarundersökningen troligen inte deltagit i någon av försöksverksamheterna. Några resultat från brukarundersökningen är: Den vanligaste tjänsten/metoden för distanskommunikation med konsumentteknik är e-post, vilket 90 procent av brukarna använder. Efter e-post är Skype och MSN vanligast med runt procent vardera. 17 procent av hela urvalet har förskriven bildtelefon, och 75 procent av barndomsdöva personer har förskriven bildtelefon. Flera har önskemål om att man ska kunna nå myndigheter och andra även på andra sätt än via telefon, till exempel e-post. Sex av tio som har fått hjälpmedel för att kommunicera med andra på distans är nöjda med sitt hjälpmedel. Oavsett om man är nöjd eller missnöjd med det hjälpmedel man fått pekar man på brister i tekniken eller kvaliteten. De som sökt support för sitt hjälpmedel är i stort sett nöjda, men man anser att väntetiden för att få support borde vara kortare. De som använder bildtelefoniförmedlingen (Bildtelefoni.net) gör det med sin förskrivna bildtelefon. En fjärdedel av dem som använder tjänsten ringer också med sin 3G-mobiltelefon (troligen 3G-videosamtal) och en av tio ringer via Bildtelefoni.net:s webbgränssnitt. 24

31 Cirka procent av barndomsdöva personer och personer med dövblindhet använder texttelefoniförmedlingen (Texttelefoni.se). Cirka 70 procent av barndomsdöva personer använder bildtelefoniförmedlingen. Bland öppna svar från enskilda personer framkommer bland annat: Önskemål om att det borde gå att ringa bildtelefoniförmedlingen med Skype. Önskemål om att få välja vilken bildtelefon landstinget ska förskriva. I bilaga 6 presenteras resultaten av 2011 och 2012 års webbenkät. Slutsatser om brukarundersökningen Brukarundersökningen bekräftar att framför allt döva personer som fått förskrivet hjälpmedel även använder andra sätt att kommunicera på. På grund av metoden att utföra undersökningen med en webbenkät kan dock användare med liten eller ingen datorvana vara kraftigt underrepresenterade i undersökningen. Kommande brukarundersökningar De två brukarundersökningar som genomfördes i regeringsuppdraget omfattade många frågor och krävde avsevärda insatser för att sammanställas och analyseras. Nu finns en bild av dagsläget, och i fortsättningen kan antalet frågor minskas till att omfatta ett begränsat antal frågor som handlar om användningen av hjälpmedel, användningen av konsumentteknik samt användning av förmedlingstjänster. Samtliga föreslagna frågor och svarsalternativ finns i rapporten Tillgång till och användning av alternativ telefoni, som projektet låtit Utredningsinstitutet Handu sammanställa (bilaga 6). I uppdraget framgår inte vem som kan eller ska fortsätta följa upp användningen av alternativ telefoni. IT-frågan, som för närvarande drivs av HI tillsammans med PTS och Handisam, är en webbenkät om it, telekom och media som vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Genom att föra fram sina synpunkter kan användarna påverka utvecklingen av nya och förbättrade tjänster och produkter, men även påverka hur it-baserade hjälpmedel och tjänster tillhandahålls. IT-frågan är ett bra forum för att fråga personer med funktionsnedsättning om IT-användning, eftersom det finns en relativt omfattande bas med registrerade respondenter, ca 1600 personer. 25

32 Få personer med talskada/språkstörning svarar på brukarundersökningen. Det återspeglar inte hur stor gruppen är. Flera orsaker kan finnas och en av dem är att enkäten inte varit tillräckligt tillgänglig för dem som har tal- /språkstörning. Ett sätt att göra enkäten än mer tillgänglig än den är idag är att erbjuda enkäten på lättläst svenska med förklarande bilder och symboler. Landstingen kan också bidra ytterligare genom att sprida information om IT-frågan till användare man har kontakt med. Analys av hjälpmedelsföretagens fortsatta engagemang i utveckling av särlösningar Konsultbyrån A-focus anlitades för att utreda hur förutsättningarna för marknadens aktörer kan komma att påverkas om landstingen med flera förskriver konsumentteknik i ökad utsträckning. A-focus intervjuade olika aktörer, gjorde en litteraturstudie samt anordnade ett dialogmöte. Dialogmötet samlade funktionshindersorganisationer, särlösningstillverkare, landstingspersonal, tillverkare av konsumentteknik och teleoperatörer. Någon formell utvärdering av dialogmötet har inte gjorts, men bland annat har regeringsuppdragets brukarråd uttryckt att mötet var mycket bra. A-focus rapport kompletterades genom att HI även vände sig direkt till hjälpmedelsleverantörerna med frågor om deras syn på framtiden. Rapporten Marknaden för alternativ telefoni Konsultbyrån A-focus analys sammanfattas i rapporten Marknaden för alternativ telefoni (bilaga 7). I rapporten målar A-focus upp fyra möjliga scenarier för framtida utveckling inom området alternativ telefoni genom att variera de två parametrarna massmarknadsprodukternas tillgänglighet och förmedlingstjänsternas kompatibilitet (A-focus använder termen massmarknadsprodukter för det som i denna rapport benämns konsumentteknik). Scenarierna bedöms utifrån hur väl de uppfyller regeringens målsättning om ökad användning av konsumentteknik som alternativ telefoni. Med hög tillgänglighet för konsumentteknik menas här både hög funktionell tillgänglighet i produkter och att det finns återförsäljare som ger support och personlig anpassning utöver produkternas grundfunktioner. Med hög kompatibilitet hos förmedlingstjänsterna menas dels att det går att nå och bli nådd via förmedlingstjänsten med olika konsumenttjänster som 26

Alternativ telefoni - från särlösning till lösning. Slutrapport

Alternativ telefoni - från särlösning till lösning. Slutrapport Alternativ telefoni - från särlösning till lösning Slutrapport Alternativ telefoni - från särlösning till lösning Slutrapport Andreas Richter Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare:

Läs mer

Alternativ telefoni 2012-2014

Alternativ telefoni 2012-2014 Redovisning av ett regeringsuppdrag Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet, 2015 Titel: Så används alternativ telefoni 2014 Myndigheten för delaktighet serie A 2015:8 (diarienummer 2014/0117)

Läs mer

Först lite om Myndigheten för delaktighet

Först lite om Myndigheten för delaktighet Först lite om Myndigheten för delaktighet Den 1 maj bildas Myndigheten för delaktighet (Mfd) Den bildas av Handisam och de delar av Hjälpmedelsinstitutet som bedöms vara statliga Verksamheter som inte

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Alternativ telefoni. Slutrapport för regeringsuppdrag

Alternativ telefoni. Slutrapport för regeringsuppdrag Alternativ telefoni Slutrapport för regeringsuppdrag Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Andreas Richter URN:NBN:se:hi-2010-103133-pdf Artikelnummer: 103133-pdf Publikationen kan beställas på

Läs mer

När tre behövs för samtal mellan två

När tre behövs för samtal mellan två 1 TOLK 2 När tre behövs för samtal mellan två Frågor och svar om Tolkverksamheten för döva, hörselskadade, personer med dövblindhet och personer med funktionsnedsättning som rör röst, tal eller språk.

Läs mer

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Version 11, 2012-01-18 Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 13 februari 2012 Gällande från den 1 maj 2012 2 (6) Innehållsförteckning

Läs mer

Alternativ telefoni. Marknaden för alternativ telefoni

Alternativ telefoni. Marknaden för alternativ telefoni Alternativ telefoni Marknaden för alternativ telefoni Alternativ telefoni Marknaden för alternativ telefoni Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: A-focus AB Ansvarig handläggare:

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Med ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet:

Med ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet: Regeringsbeslut II:15 2014-12-18 S2014/8959/FST Socialdepartementet Socialstyrelsen Rålambsvägen 3 106 30 Stockholm Uppdrag inom hjälpmedelsområdet Regeringens beslut Med ändring av tidigare lämnade uppdrag

Läs mer

Alternativ telefoni underlätta för personer som har svårt med talet. Slutrapport

Alternativ telefoni underlätta för personer som har svårt med talet. Slutrapport Alternativ telefoni underlätta för personer som har svårt med talet Slutrapport Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Kjerstin Greve-Löberg, Andreas Richter har skrivit delar om branschdialog och

Läs mer

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Karin Flyckt Samordnare av funktionshindersfrågor Förändrade roller på nationell nivå Hjälpmedelsinstitutet avvecklas statliga åtaganden går till

Läs mer

Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga

Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga 2 Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga I dagens samhälle bygger mycket på kommunikation. Det gäller såväl arbete och utbildning

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Utredningen I Sverige finns tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Den här utredningen har tagit reda

Läs mer

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen 1 Välkommen Utbildning om nya förskrivningsprocessen Styrande dokument 2 3 Viktigare författningar Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Lagen om medicintekniska produkter Lagen om offentlig

Läs mer

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen bidrag till förstudier om boende för äldre Bo bra på äldre dar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig informatör: Lisbeth Säther Ansvarig

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: AF-2011/036396 Datum: 2011-08-10 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget Uppdrag att upphandla

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Konferens nikola.nu 2014-10-23 Innehåll 1. Om projektet 2. Hjälpmedelsdatabas 3. Tema hjälpmedel 4. När projektet är slut OM PROJEKTET ehälsa och Strategisk IT Bakgrund

Läs mer

När tre behövs för samtal mellan två

När tre behövs för samtal mellan två 1 TOLK 2 När tre behövs för samtal mellan två Frågor och svar om tolkverksamheten för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade 2002 DHB, FSDB, HRF OCH SDR Vilken service kan landstingens tolkcentraler

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:67

Regeringens proposition 2013/14:67 Regeringens proposition 2013/14:67 Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel Prop. 2013/14:67 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 januari 2014 Jan Björklund

Läs mer

Tjänster& försök för personer med funktionsnedsättning

Tjänster& försök för personer med funktionsnedsättning Tjänster& försök för personer med funktionsnedsättning PTS tjänster underlättar vardagen Post- och telestyrelsen, PTS, har i uppdrag av regeringen att se till att viktiga tjänster inom områdena elektronisk

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Minnesanteckningar från dialogmöte om nätverk på SKL den 21 januari 2014

Minnesanteckningar från dialogmöte om nätverk på SKL den 21 januari 2014 Minnesanteckningar från dialogmöte om nätverk på SKL den 21 januari 2014 Mötet inleddes med en kort presentation av deltagarna runt bordet och de fyra deltagarna per telefon. Programpunkterna för mötet

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Yvonne Sommerfeldt Biträdande Verksamhetschef Hjälpmedel 046-770941 Yvonne.Sommerfeldt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-28 Dnr 1202124 1 (5) Habiliterings- och

Läs mer

Brukarundersökning Bostad med särskild service

Brukarundersökning Bostad med särskild service Brukarundersökning Bostad med särskild service 2016-01-14 KS 2016.356-1 UNDERRUBRIK Brukarundersökning Finspångs 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: @finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer. Anslutningsenheter till telenätet. Programvara för telekommunikation

Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer. Anslutningsenheter till telenätet. Programvara för telekommunikation ANVISNINGAR FÖR HÖRHJÄLPMEDEL 21 36 Telefoner och telefoneringshjälpmedel Texttelefoner Bildtelefoner Telex- och telefaxmaskiner Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer Telefonförstärkare Anslutningsenheter

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2013-05-28 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Sida 2 (10) Innehåll REGEL

Läs mer

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU2016:46)

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU2016:46) Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-09-28 Handläggare Sara Lidegran Telefon: 08 50833741 Till Utbildningsnämnden 2016-10-20 Samordning, ansvar och kommunikation

Läs mer

Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje

Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje Inledning I Hälso- och sjukvårdslagen finns grundläggande bestämmelser om den utrustning

Läs mer

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 2009-12-30 RAPPORT Anders Karlsson 2 bilagor Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 Inledning Den 23 november 2009 genomfördes en halvdagskonferens

Läs mer

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Stockholm 2015-11-10 Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Lika Unika har beretts möjlighet att lämna synpunkter som underlag

Läs mer

Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen!

Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen! Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen! och kompetensområde nutrition Lite om regler, ansvar och olika roller s uppdrag Specialistkompetens Information och utbildning Försörjning av hjälpmedel Uppdraget

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TEXTTELEFONI! Handbok för användare av Texttelefoni.

VÄLKOMMEN TILL TEXTTELEFONI! Handbok för användare av Texttelefoni. VÄLKOMMEN TILL TEXTTELEFONI! Handbok för användare av Texttelefoni. INNEHÅLL Det här är Texttelefoni 3 Vad kostar det att ringa? 4 Tips inför ditt samtal 4 Ring med texttelefon 6 Ring från taltelefon till

Läs mer

Utvärdering av befintliga tjänster för personer med funktionsnedsättning. Post- och telestyrelsen

Utvärdering av befintliga tjänster för personer med funktionsnedsättning. Post- och telestyrelsen Utvärdering av befintliga tjänster för personer med funktionsnedsättning Post- och telestyrelsen Februari 2014 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Metod... 3 1.4 Rekrytering

Läs mer

Nationell digital plattform till stöd för innovation

Nationell digital plattform till stöd för innovation Nationell digital plattform till stöd för innovation Delrapport Myndigheten för delaktighet Nationell digital plattform till stöd för innovation Myndigheten för delaktighet, 2016 Titel: Nationell digital

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen. Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

IKT-hjälpmedel i landstingen

IKT-hjälpmedel i landstingen Artikel IKT-hjälpmedel i landstingen Av Ole E. Mortensen, projektledare, Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor För lite tid och för lite kunskap. Det ser landstingen som sina största utmaningar

Läs mer

Kommittédirektiv. Fritt val av hjälpmedel. Dir. 2011:7. Beslut vid regeringssammanträde den 3 februari 2011

Kommittédirektiv. Fritt val av hjälpmedel. Dir. 2011:7. Beslut vid regeringssammanträde den 3 februari 2011 Kommittédirektiv Fritt val av hjälpmedel Dir. 2011:7 Beslut vid regeringssammanträde den 3 februari 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på hur ett system för fritt val av hjälpmedel

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Vägar till alternativ telefoni. för personer med tal-/språkstörning

Vägar till alternativ telefoni. för personer med tal-/språkstörning Vägar till alternativ telefoni för personer med tal-/språkstörning Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Kjerstin Greve-Löberg Foto/illustration: Kjerstin Greve-Löberg, Morgan Ceken och Maria Olsson

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Kommittédirektiv. Hjälpmedel, teknik och metoder för delaktighet och självbestämmande. Dir. 2015:134

Kommittédirektiv. Hjälpmedel, teknik och metoder för delaktighet och självbestämmande. Dir. 2015:134 Kommittédirektiv Hjälpmedel, teknik och metoder för delaktighet och självbestämmande Dir. 2015:134 Beslut vid regeringssammanträde den 10 december 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska se över tillgången

Läs mer

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet. Lättläst sammanfattning

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet. Lättläst sammanfattning Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet Lättläst sammanfattning Betänkande av Utredningen om fritt val av hjälpmedel Stockholm 2011 SOU 2011:77 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Nyhetsbrev Juli 2012. Nyheter. Tolkverksamheten Västra Götaland. Verksamhetschefen har ordet. Tolkbeställningen har nya öppettider

Nyhetsbrev Juli 2012. Nyheter. Tolkverksamheten Västra Götaland. Verksamhetschefen har ordet. Tolkbeställningen har nya öppettider Tolkverksamheten Västra Götaland Nyhetsbrev Juli 2012 Verksamhetschefen har ordet I Tolkverksamhetens brukarundersökning 2007-2010 framkom att tolkanvändare önskar mer information från Tolkverksamheten,

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Maria Gill Agenda Myndigheten för delaktighet Definition Olika möjligheter Förutsättningar - Vad behövs Regeringsuppdrag

Läs mer

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Hjälpmedel- ökad delaktighet och valfrihet

Hjälpmedel- ökad delaktighet och valfrihet Sundbyberg 2012-04-25 Dnr.nr: S2011/10814/FST Vår referens: Mikael Klein Er referens: Lina Pastorek Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Remissvar: Hjälpmedel- ökad delaktighet och

Läs mer

för att göra informationen tillgänglig Den här checklistan är ett verktyg då du och dina kollegor ska se över er kommunikation och information.

för att göra informationen tillgänglig Den här checklistan är ett verktyg då du och dina kollegor ska se över er kommunikation och information. Checklista för att göra informationen tillgänglig När du kommunicerar och tar fram information finns det mycket du kan göra för att alla ska kunna ta del av dina budskap. För att informationen ska vara

Läs mer

Välkommen till. LD Hjälpmedel

Välkommen till. LD Hjälpmedel Välkommen till LD Hjälpmedel LD Hjälpmedel Verksamhetsidé LD Hjälpmedel erbjuder habiliterings- och rehabiliteringsstöd, tolktjänst och hjälpmedel som bidrar till att personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Beställningsportal Tolkcentralen i Örebro Version 1.0

Beställningsportal Tolkcentralen i Örebro Version 1.0 Beställningsportal Tolkcentralen i Örebro Version 1.0 http://portal.bokatolk.se 1(av 8) Logga in För att logga in anger du de inloggningsuppgifter du fått från Tolkcentralen. Klicka sedan på Logga in.

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Riktlinjer för Medicintekniska Produkter

Riktlinjer för Medicintekniska Produkter RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Medicintekniska Produkter Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140122 Gemensam med Regionen:

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende anslag 4:2. 4 Anslag 4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende anslag 4:2. 4 Anslag 4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr) Regeringsbeslut II:5 2014-11-27 S2014/8436/FST Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 10315 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende anslag 4:2 Riksdagen har beslutat om anslaget 4:2

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1.

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1. Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-13 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Anna-Greta Brodin Projektledare

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Anna-Greta Brodin Projektledare Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Anna-Greta Brodin Projektledare Agenda Myndigheten för delaktighet Framtiden = Mer empati och high tech Definition

Läs mer

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Stöd till hur webbutbildningen kan användas i gruppdiskussion med förskrivare 1 Innehåll Inledning 03 Om webbutbildningen 03 Hur ska det här materialet användas?

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden 26 juni 2015 Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden Kontaktpersoner: Pelle Kölhed (styrelse), Marie Steen (styrelse) och Sofia Karlsson (intressepolitisk utredare,

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Tolkcentralen. För oss tillsammans Välkommen!

Tolkcentralen. För oss tillsammans Välkommen! Tolkcentralen För oss tillsammans Välkommen! Värdegrund Vi skall skapa förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människors bästa. Vi skall visa respekt för

Läs mer

Bilaga 2. Metod. RiR 2016:29 Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR:

Bilaga 2. Metod. RiR 2016:29 Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: Bilaga 2. Metod RiR 2016:29 Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården RIKSREVISIONEN 1 BILAGA 2. METOD Bilaga 2 Metod Dokumentstudier Riksrevisionen har gått igenom de bidrag

Läs mer

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan

Läs mer

Christina Bohman Karlsson Christina.bohman socialst elsen.se Regeringen Socialdepartementet

Christina Bohman Karlsson Christina.bohman socialst elsen.se Regeringen Socialdepartementet Socialstyrelsen Regler och tillstånd 2012-03-20 Dnr 6.2.9-30813/2011-41(5) Christina Bohman Karlsson Christina.bohman socialst elsen.se Regeringen Socialdepartementet apiai 103 33 Stockholm Redovisning

Läs mer

Svårigheter att få tolkar för döva och hörselskadade

Svårigheter att få tolkar för döva och hörselskadade Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2013-04-25 P 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-04-10 PaN A1303-00111-30 SLSO 13-098 SLSO 12-2099 Principärende Svårigheter att få tolkar för döva och hörselskadade Bakgrund Patientnämndens

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet Beslutad av Hjälpmedelsnämnden i Värmland 2005 12 09 (Utgåva 2 rev 2007-12-07) (Utgåva 3 rev 2011-10-14) Dnr LK/111747 1(7) Hjälpmedelnämnden

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade

Läs mer

Att ringa med datorn. Lär dig mer och våga prova!

Att ringa med datorn. Lär dig mer och våga prova! Lär dig mer och våga prova! På dvd:n finns (ljudlösa) filmer som visar hur det kan se ut när du: Installerar Skype Lägger till en kontakt i Skype Ringer upp med Skype Chattar skriver meddelande med Skype

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-01-23 Bakgrund Syftet med öppna

Läs mer

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-03-01 16 Riktlinjerna gäller från 2016-03-14 och som längst max 4 år Dokumentägare: Medicinskt

Läs mer

UTREDNINGSINSTITUTET SAMMANFATTNING

UTREDNINGSINSTITUTET SAMMANFATTNING År 2008 UTREDNINGSINSTITUTET Förstudie inom projekt IT-support i hemmet för personer med funktionsnedsättning och äldre SAMMANFATTNING En kartläggning bland synscentraler, hjälpmedelscentraler och regionala

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Tolkcentralen för hörselskadade, döva och dövblinda

Tolkcentralen för hörselskadade, döva och dövblinda Tolkcentralen för hörselskadade, döva och dövblinda Välkommen till Tolkcentralen Landstingets tolkcentral erbjuder kostnadsfri tolkhjälp till hörselskadade, döva, dövblinda och hörande i Norrbottens län.

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård"

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård" Anna-Greta Brodin" Projektledare Agenda! Myndigheten för delaktighet" Definition Välfärdsteknologi" Regeringsuppdraget"

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå Kom och prova att prioritera hjälpmedel Riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning Projekt 2011 2012 Behovsbaserat regelverk Tydliga

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Yvonne Sommerfeldt Biträdande verksamhetschef 046-770941 Yvonne.Sommerfeldt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-03-02 Dnr 1500031 1 (5) Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare

Läs mer

Bidraget får endast användas för det arbete som medlemsorganisationerna bedriver inom ramen för NSPH:s verksamhet.

Bidraget får endast användas för det arbete som medlemsorganisationerna bedriver inom ramen för NSPH:s verksamhet. Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2010-01-21 S2007/2698/HS (delvis) S2010/644/HS (delvis) Nationell samverkan för psykisk hälsa Förmansvägen 2 117 43 STOCKHOLM Uppdrag att sätta upp mål och villkor

Läs mer

Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016

Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016 PM 2016:120 RVI (Dnr 110-565/2016) Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Som

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

CHECKLISTA. För dig som vill göra information och kommunikation tillgänglig

CHECKLISTA. För dig som vill göra information och kommunikation tillgänglig CHECKLISTA För dig som vill göra information och kommunikation tillgänglig 2 Handisam Titel: Checklista för dig som vill göra information och kommunikation tillgänglig Handisam, Myndigheten för handikappolitisk

Läs mer