Alternativ telefoni - från särlösning till lösning. Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alternativ telefoni - från särlösning till lösning. Slutrapport"

Transkript

1 Alternativ telefoni - från särlösning till lösning Slutrapport

2 Alternativ telefoni - från särlösning till lösning Slutrapport Andreas Richter Hjälpmedelsinstitutet

3 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Andreas Richter, med bidrag från Manólis Nymark och Robert Hecht, Post- och telestyrelsen Ansvarig handläggare: Andreas Richter URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

4

5 Innehåll Förord 1 Sammanfattning 3 Definitioner 5 Bakgrund 7 Uppdraget 10 Mål 11 Aktiviteter 12 Genomförande och resultat 13 Försöksverksamheter i landsting 13 Riktlinjer för försöksverksamheterna 13 Stort intresse för att driva försöksverksamhet 14 Resultat från försöksverksamheterna 15 Intervjuer med deltagarna i försöken 16 Förskrivna produkter och kostnader 17 Konsekvenser av förskrivning av konsumentteknik för användningen av de statliga medlen? 18 Rekommendationer från försökslandstingen 18 SWOT-analys för landstingens framtida arbete med konsumentteknik20 Brukarundersökning 22 Deltagarna 22 Brukarundersökningens resultat 24 Slutsatser om brukarundersökningen 25 Kommande brukarundersökningar 25 Analys av hjälpmedelsföretagens fortsatta engagemang i utveckling av särlösningar 26 Rapporten Marknaden för alternativ telefoni 26 Brev från leverantörer 27 Framtagande av modell för upphandling av konsumentprodukter 29 Förutsättningar att förskriva konsumentteknik som alternativ telefoni 30 Resultatspridning 32 Konferens om alternativ telefoni arrangerad av Hjälpmedelsinstitutet års konferens års konferens 33 Presentationer i nätverk och vid konferenser 33 Projektets webbsida 33 Slutsatser 34 Hur förhåller sig utvecklingen inom området alternativ telefoni till övergripande politiska mål? 34

6 Behövs hjälpmedlen? 35 Särlösningar och konsumentteknik - likheter och skillnader 37 Fördelar och nackdelar med användning av särlösningar respektive konsumentteknik 38 Interoperabilitet mellan de produkter och tjänster brukarna får 40 Riskanalys inför förskrivning av konsumentprodukter (eller konsumentteknik) 41 Åtgärdsförslag 42 Ändra lydelsen i förordningen om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation 42 Överväg en överenskommelse mellan regeringen och SKL för samordning 44 Socialstyrelsens nya blankett för landstingens återrapportering av statsbidragets förbrukning bör börja användas 45 Landsting: sträva efter helhetssyn i rehabilitering/hjälpmedelsförsörjning 45 Fortsätt att mäta hur användningen av särlösningar och konsumentteknik ser ut 46 Författningsförslag 48 Ändring i förordning (2001:638) om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation 48 Bilagor Redovisning av hur medlen för regeringsuppdraget förbrukats 2. PTS-projekt och tjänster, samt ett regeringsuppdrag med relevans för regeringsuppdraget Alternativ telefoni från särlösning till lösning 3. Landstingens rapportering om förbrukning av statsbidraget till utrustning för elektronisk kommunikation år Riktlinjer för landstingens försöksverksamhet, Hjälpmedelsinstitutet HANDU:s sammanställning av intervjuer med deltagare i försöksverksamheterna 6. HANDU:s rapport Tillgång till och användning av kommunikationshjälpmedel på distans 7. Marknaden för alternativ telefoni, A-focus Brev till leverantörer av alternativ telefoni (dec 2012) och leverantörernas svar (januari 2013) 9. Konsumentprodukter som hjälpmedel i hälso- och sjukvården - en rättsutredning, Hjälpmedelsinstitutet Regeringsuppdraget till HI och PTS: Uppdrag om försöksverksamhet att erbjuda ett komplement till landstingens utbud av utrustning för elektronisk kommunikation, Regeringskansliet S2011/1810/FST

7 Förord Hjälpmedelsinstitutet (HI) har två uppdrag från regeringen inom området Alternativ telefoni. Syftet är att modernisera, effektivisera och förbättra förskrivningen av produkter och tjänster inom alternativ telefoni. Uppdraget som slutredovisas i den här rapporten är Alternativ telefoni - från särlösning till lösning och det är ett gemensamt uppdrag med Postoch telestyrelsen (PTS). Uppdraget handlade i huvudsak om försöksverksamheter i sju landsting, men även utredningsarbete. För PTS del redovisas också det löpande arbetet för tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning inom området alternativ telefoni. HI:s och PTS uppfattning är att det behövs fortsatta satsningar på att utveckla landstingens rehabilitering och habilitering, så att de stödjer användarens behov av konsumentteknik för alternativ telefoni. Behoven ser olika ut hos olika människor. Många människor kan få sina behov tillgodosedda med vanlig konsumentteknik och behöver inte särskilda hjälpmedel för text- och bildtelefoni medan andras behov tillgodoses bäst med speciallösningar. Jan Grönlund Direktör Hjälpmedelsinstitutet 1

8 2

9 Sammanfattning HI och PTS har under två års tid genomfört uppdraget Alternativ telefoni - från särlösning till lösning, en satsning för att öka användningen av konsumentteknik för alternativ telefoni. Den centrala delen av uppdraget har varit att landsting har genomfört försök där de undersöker förutsättningar för att förskriva eller stödja personer att använda konsumentteknik. Målgruppen för försöken har varit personer med dövblindhet, grav hörselnedsättning, tal-/språkstörning och döva personer (målgruppen). HI:s och PTS uppsatta mål för de långsiktiga effekterna av uppdraget var att landsting ska förskriva eller stödja användning av konsumentteknik för alternativ telefoni. Andra aktiviteter som genomförts inom ramen för uppdraget är bland annat: En brukarundersökning i syfte att kartlägga hur användning av förskrivna hjälpmedel, konsumentteknik och förmedlingstjänster ser ut bland personer i målgruppen. En analys av hjälpmedelsföretagens möjligheter till fortsatt engagemang i utveckling av särlösningar. Landstingens försöksverksamheter har förändrat de medverkande landstingens syn på förskrivning, från att ha varit fokuserat på förskrivning av ett hjälpmedel till att fokusera på förskrivning av en lösning. Förskrivning av en lösning kan innebära förskrivning av hjälpmedel, vilket kan vara både medicinteknisk produkt och konsumentteknik, men även hjälp att komma igång med användning av konsumentteknik som inte har förskrivits. Brukarundersökningen visar bland annat att döva personer som har förskrivna hjälpmedel för alternativ telefoni ofta använder även konsumentteknik som införskaffats på egen hand för att kommunicera. De rekommendationer HI och PTS ger till regeringen presenteras i ett separat avsnitt och innefattar: Att förordningen om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation ändras. Författningsförslag lämnas i rapportens sista kapitel. Att fortsatt samordning landstingen emellan samt mellan landsting och andra myndigheter bör stimuleras. En väg kan vara en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 3

10 Erfarenhetsutbyte om teknikanvändning och upphandling bör särskilt stimuleras. Att Socialstyrelsens uppdaterade blankett för landstingens återrapportering av hur statsbidraget förbrukats börjar användas. Vidare rekommenderar HI och PTS landstingen att sträva efter en helhetssyn i rehabiliteringen, och att följa de goda exempel som försökslandstingen vittnar om; att fokus flyttats från förskrivning av särlösning till förskrivning av lösning, vilket inkluderar att användaren kan hantera den särlösning eller konsumentteknik som tillgodoser behoven av alternativ telefoni på ett ändamålsenligt sätt. Som ett komplement till den rapportering av hur statsbidraget förbrukats som Socialstyrelsen samlar in varje år rekommenderar HI och PTS fortsatta mätningar av hur målgruppen använder särlösningar, konsumentteknik och förmedlingstjänster. 4

11 Definitioner I rapporten används en del begrepp som för en oinvigd läsare kan vara förvirrande, eller som i olika sammanhang betecknar olika saker. För att undvika begreppsförvirring definieras nedan hur ett antal begrepp används i rapporten. Alternativ telefoni: teknik och metoder som kompenserar funktionsnedsättning för en person som inte kan eller har mycket svårt att kommunicera med tal/hörsel i taltelefon. Exempel på alternativ telefoni är bildtelefoni, texttelefoni, e-post, chatt, SMS. Alternativ telefoni är distanskommunikation som är anpassad efter användarens förmåga och behov. Användare: i denna rapport en person som tillhör målgruppen som har nytta av alternativ telefoni på grund av att tal eller hörsel inte möjliggör taltelefonsamtal. Bildtelefon: teknisk hård-/mjukvaruprodukt som medger realtids kommunikation med ljud och bild. Hjälpmedel: teknik eller produkt som kompenserar för en funktionsnedsättning, oavsett tillverkarens avsikt med tekniken eller produkten. I rapporten avses med hjälpmedel, möjligen i strid med gängse terminologi i landsting och kommun, både medicintekniska produkter och konsumentteknik. Interoperabilitet: När två eller fler kommunikationslösningar kan kommunicera med varandra. Interoperabilitet kännetecknas för taltelefoni, bildtelefoni, chatt och annan snarlik kommunikation av att de interoperabla lösningarna använder samma tekniska kommunikationsprotokoll. Kompatibilitet är en annan vanligt använd term som kan användas för att avse interoperabilitet. Konsumentteknik: Avser konsumentprodukt som inte är medicinteknisk produkt enligt lagen (1993:584) om medicintekniska produkter eller specifikt framtagen för att kompensera funktionsnedsättning. I rapporten används konsumentteknik konsekvent, eftersom det tydligare framgår att hårdvara liksom tekniska tjänster såsom serverbaserade mjukvarutjänster kan avses. Även om konsumentteknik inte specifikt har tagits fram för att kompensera eller lindra en sjukdom eller funktionsnedsättning kan den vara mer eller mindre tillgänglig och anpassad för användning av personer med funktionsnedsättning. Möjliga marknader för konsumentteknik är via öppna 5

12 handeln till konsument eller till landsting och kommuner som hjälpmedel för förskrivning. Medicinteknisk produkt: Enligt lagen (1993:584) om medicintekniska produkter en produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor / / påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning. Patient: enligt Socialstyrelsens termbank en person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård. Särlösning: Hjälpmedel som har utvecklats specifikt för användning av personer med funktionsnedsättning eller för personer som ska kommunicera med/ringa direkt till personer med funktionsnedsättning. Är oftast medicinteknisk produkt. Möjliga marknader för konsumentteknik är via öppna handeln till konsument eller till landsting och kommuner som hjälpmedel för förskrivning. Texttelefon: Produkt, mjukvara eller mjukvarubaserad tjänst för direkt kommunikation med text och eventuellt ljud. I ett samtal mellan texttelefoner skickas texten kontinuerligt, till skillnad från vanlig textchatt, då användarna skickar texten först vid radmatning. Totalkonversation: kombination av realtids text, ljud och bild i ett samtal. Totalkonversationsenhet: bildtelefon och texttelefon i samma produkt. I samtal mellan två totalkonversationsenheter kan man kombinera bildtelefoni med realtids texttelefoni. 6

13 Bakgrund Landstingen förskriver texttelefoner, bildtelefoner, totalkonversationsenheter och fax som hjälpmedel för alternativ telefoni till teckenspråkiga döva personer, vuxendöva personer och personer med dövblindhet. Det har förekommit att personer med tal-/språkstörning fått sådana hjälpmedel, men det är ovanligt. Förskrivningen av hjälpmedlen sker enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 1982:763), precis som vid förskrivning av andra hjälpmedel som hörapparat eller rullstol. Landstingen får statsbidrag enligt förordning (2001:638) om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation. Statsbidraget får användas för inköp av utrustning som möjliggör en dialog i realtid via ett kommunikationsnät till personer med hörselnedsättning, dövblindhet, tal- /språkstörning, döva personer eller anhöriga till dessa personer. Det får även användas för nödvändig service, reparation och byte av sådan utrustning. Statsbidraget betalas ut av Socialstyrelsen som år 2011 utbetalade 22,6 Mkr och fördelas utifrån en nyckel baserad på respektive landstings befolkningsmängd och tidigare års förbrukning av statsbidraget. I bilaga 3 visas landstingens rapportering av hur de använt statsbidraget år Förbrukningen och det belopp landstingen skjuter till årligen kan variera från år till år, beroende på antal utrustningar som köps och vilken typ av utrustning som köps. Slutsatser om huruvida olika landsting brukar skjuta till medel ska inte dras utifrån ett års redovisning. Landstingen ska förse personer med hjälpmedel oavsett om det finns ett statsbidrag eller ej. Statsbidraget är ett stimulansbidrag för att stimulera förskrivningen av alternativ telefoni. En viktig skillnad jämfört med de flesta andra hjälpmedel är att merparten av dessa hjälpmedel behöver kunna kopplas ihop med andra. Till exempel ska en teckenspråkig döv person kunna ringa direkt till andra teckenspråkiga personer, precis som hörande och talande personer kan ringa varandra med taltelefon. Många personer behöver också kunna ringa en förmedlingstjänst som till exempel bildtelefoniförmedlingen Bildtelefoni.net, som tolkar samtal mellan döva teckenspråkiga bildtelefonianvändare och hörande taltelefonanvändare. För en person med tal-/språkstörning kan däremot möjligheten att göra sig förstådd när man ringer andra vara begränsad till en liten grupp personer och då saknas behov att kunna ringa vem som helst som har ett liknande hjälpmedel, men som använder ett annat kommunikationssätt. Vid förskrivning av ett hjälpmedel för alternativ telefoni till en person med tal-/språkstörning kan istället aspekter som 7

14 användargränssnittet vara mer relevant än om produkten följer de standarder som krävs för att ringa till/från motsvarande produkter från andra tillverkare. På lång sikt är det fördelaktigt med interoperabilitet, men idag finns en mängd lösningar som inte är interoperabla sinsemellan och då har användbarhet i regel högre prioritet för personer med talskada/språkstörning. De produkter landstingen idag förskriver som hjälpmedel för texttelefoni, bildtelefoni och totalkonversation säljs på en begränsad marknad för användning av en begränsad grupp, personer med funktionsnedsättning. Produkterna utvecklas och säljs av små företag, som är teknikinriktade och har stort fokus på utveckling och anpassning av sin teknik till målgruppen personer med funktionsnedsättning. HI och PTS betraktar därmed produkterna som särlösningar för personer med funktionsnedsättning. Köpare är huvudsakligen landstingen, även om de också säljs som arbetshjälpmedel och då finansieras genom bidrag från Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Landstingen, som köper hjälpmedlen och vid förskrivning lånar ut hjälpmedlen till hjälpmedelsanvändaren, lyder under lagen om offentlig upphandling och upphandlar därmed hjälpmedlen. HI upphandlade och förvaltade upphandlingsavtal åt landstingen till och med juni Efter det har de flesta landsting upphandlat eller påbörjat upphandling av texttelefoner, bildtelefoner och totalkonversationsenheter. När det gäller alternativ telefoni ansvarar PTS bland annat för förmedlingstjänster för personer med funktionsnedsättning. Förmedlingstjänsterna för texttelefoni, Texttelefoni.se, och för bildtelefoni, Bildtelefoni.net, förmedlar samtal mellan personer som använder texttelefon eller bildtelefon som hjälpmedel och personer som använder taltelefon. I Bildtelefoni.net översätter en teckenspråkstolk mellan teckenspråk och talat språk. I Texttelefoni.se läser en förmedlare upp texten som skrivs i texttelefonen och skriver ner det som sägs i taltelefonen. Förutom förmedlingstjänsterna Texttelefoni.se och Bildtelefoni.net ansvarar PTS även för förmedlingstjänsten Teletal, som riktar sig till bland andra personer med tal-/språkstörning. Teletal-samtal genomförs som ett trepartssamtal mellan taltelefoner, där tolken hjälper till att genomföra samtalet, till exempel genom att tolka otydligt tal. För år sedan var en bildtelefon en mycket specialiserad och dyr produkt. I takt med att datorer och internet blivit snabbare och billigare har billiga eller kostnadsfria mjukvaror för videokommunikation lanserats. De har i regel bra videokvalitet som är i paritet med särlösningarna. 8

15 Särlösningarna för bildtelefoni och totalkonversation har därmed förlorat det stora tekniska och kvalitativa försprång de historiskt sett haft gentemot konsumenttekniken. De har däremot fortfarande en del specialfunktioner som oftast saknas i konsumenttekniken, till exempel varseblivning som innebär att det blinkar eller vibrerar i särskild utrustning när det ringer och även interoperabilitet genom standardiserade metoder för kommunikation. Genom de krav som ställts vid upphandling av särlösningar för alternativ telefoni har HI och landstingen upprätthållit god funktion och interoperabilitet mellan hjälpmedlen samt mellan hjälpmedlen och förmedlingstjänsterna. Kraven har inneburit att tillverkare av särlösningar har haft tydliga utvecklingsmål eftersom de kunnat använda kraven som en checklista för hur en särlösning ska utformas. Kraven upprätthåller en hög lägstanivå för funktion, kvalitet och dokumentation, men innebär också en hög tröskel som leverantörer måste över för att sälja produkter eller tjänster till landstingen. Kraven har hittills i praktiken utestängt konsumentteknik från landstingens upphandlingar. Dels kan vissa tekniska lösningar, som kan ha god funktion för vissa personer, ha utestängts på grund av att de inte levt upp till samtliga krav, dels finns krav på vilken dokumentation som ska finnas i bruksanvisning och produktblad. För leverantörer av konsumentteknik är troligen marknaden för liten för att de ska ha intresse av att anpassa sina produkter och därtill hörande dokumentation. En möjlighet är att de erbjuder en kostnadsfri tjänst på konsumentmarknaden, kanske reklamfinansierad, och en hjälpmedelstjänst anpassad till de krav landstingen ställer. De riskerar dock att få kritik för att prissättningen är olika för de olika marknaderna, oavsett om det motsvarar marknadsvillkoren för respektive marknad eller ej. Ett annat sätt är att låta den kostnadsfria eller billiga tjänsten ha begränsad funktion för att på så sätt motivera olika priser för de olika tjänsterna. 9

16 Uppdraget Hjälpmedelsinstitutet (HI) och Post- och telestyrelsen (PTS) fick i februari 2011 i uppdrag av regeringen att starta försöksverksamhet för att stimulera användningen av konsumentprodukter för alternativ telefoni. HI har ansvarat för upplägget och genomförandet av arbetet inom regeringsuppdraget, som utförts i projektform under namnet Alternativ telefoni - från särlösning till lösning. Planering och utförande har gjorts i samråd med PTS. PTS har i övrigt genomfört uppdraget inom ramen för sitt löpande arbete med användbarhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning genom att verka för ökad användning av konsumentteknik. Föreliggande rapport är en slutredovisning av uppdraget. Delrapporter har skickats halvårsvis till Socialdepartementet och till Näringsdepartementet. Delrapporterna liksom övriga rapporter och information som tagits fram inom ramen för uppdraget har publicerats på HI:s webbsida för regeringsuppdragen, PTS övriga aktiviteter med relevans för uppdraget redovisas separat i bilaga 2. Samordning och samråd har huvudsakligen skett via: projektgrupp bestående av fyra personer från HI. löpande samråd med en handläggare från PTS, som också deltagit i styrgrupp, referensgrupp och brukarråd. styrgrupp med representanter från HI och PTS. referensgrupp med representanter från Föreningen Sveriges Hörselchefer, SKL:s nätverk för förvaltningschefer, tolkcentralchefernas förening Talför, Handisam, Socialstyrelsen och PTS. Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor bjöds under 2012 in till referensgruppen men man har inte haft möjlighet att delta på något möte. brukarråd bestående av representanter från Afasiförbundet, Förbundet Sveriges Dövblinda, Hörselskadades Riksförbund och Sveriges Dövas Riksförbund. Riksförbundet Attention har tagit del av mötesanteckningar men inte haft möjlighet att delta på brukarrådsmöten. Ytterligare ett antal funktionshindersorganisationer bjöds in att delta i brukarrådet men deltog inte. 10

17 Mål Vid projektstart formulerades mål avseende långsiktiga effekter av projektet (effektmål) samt mål avseende de aktiviteter som skulle genomföras i projektet (projektmål). Målen baseras på innehållet i uppdraget. Effektmål Landstingen ska förskriva och/eller stödja användning av konsumentteknik för alternativ telefoni. Det kan ske på motsvarande sätt som dagens hjälpmedelsförskrivning sker, som fritt val av hjälpmedel eller som beslut om egenvård med stödinsatser och uppföljning från landstingets sida för att försäkra sig om att användaren kunnat utföra egenvården. Även stöd till användare som på egen hand införskaffar utrustning för elektronisk kommunikation ska ges. Projektmål Landsting som driver försöksverksamhet ska ta fram metoder för att långsiktigt arbeta med förskrivning och stöd i användning av konsumentprodukter. Landstingen ska utreda hur de på lång sikt ska kunna erbjuda service, support och utbildning på konsumentprodukter. HI ska samordna och sprida information om försöksverksamheten och dess resultat till andra landsting och intressenter. En modell för hur landsting kan upphandla konsumentprodukter för elektronisk kommunikation ska föreslås. Ta reda på vilken konsumentteknik och vilka särlösningar för distanskommunikation personer i målgruppen använder idag och vid projektets slut. Undersökningsmetoden ska vara väl dokumenterad för att möjliggöra motsvarande undersökningar i framtiden. Beskriva förutsättningar för fortsatt utveckling av särlösningar för målgruppen. 11

18 Aktiviteter Under projekttiden har regeringsuppdragets delats in i följande separata aktiviteteter: Försöksverksamhet i landsting. Brukarundersökning. Analys av hjälpmedelsföretagens möjliga fortsatta engagemang i utveckling av särlösningar. Framtagande av modell för upphandling av konsumentprodukter. Samarbete med Socialstyrelsen i arbetet med att ta fram en ny blankett för landstingens återrapportering av förbrukning av statsbidrag för elektronisk kommunikation. 12

19 Genomförande och resultat Här nedan redovisas utförda aktiviteter och resultaten från dem. Försöksverksamheter i landsting I detta avsnitt presenteras resultat och erfarenheter från de försöksverksamheter som drivits i de sju landstingen Örebro, Stockholm, Jönköping, Västerbotten, Dalarna, Uppsala och (region) Halland. Avsnittet omfattar redovisning av Resultatet av praktiska fälttester av olika tekniska lösningar samt erfarenheter från fall där landsting förskrivit en konsumentprodukt. Försöksverksamhet genomfördes som projekt i sju landsting med finansiering via HI. Projekten pågick från september 2011 till och med september De startade hösten 2011 efter en period då HI och PTS informerat om regeringsuppdraget och sökt intresserade landsting. Finansiering av projekten erbjöds till och med september 2012 för att projekten skulle avslutas i god tid före HI:s och PTS avrapportering av regeringsuppdraget. Avsikten var att det skulle vara möjligt att se effekter av försöken i den löpande hjälpmedelsförsörjningen. Försöksverksamheterna har varit högprioriterade i projektet, eftersom HI och PTS bedömt att lyckade försöksverksamheter är nödvändigt för att landstingen på sikt ska ändra arbetssätt. Riktlinjer för försöksverksamheterna I inbjudan till landstingen att söka medel angavs riktlinjer för hur HI och PTS skulle bedöma projektansökningarna. Riktlinjerna i sin helhet finns i bilaga 4. I riktlinjerna meddelades bland annat att landstingen borde undersöka ett eller flera av följande spår: Fritt val: Analys av förutsättningar för att införa fritt val för alternativ telefoni Förskrivning: Breddning av hjälpmedelssortimentet inom alternativtelefoni-verksamheten, så att även konsumentteknik ingår. Stöd: Landstinget informerar och stödjer användare och anhöriga i att använda konsumentteknik för alternativ telefoni. 13

20 Stort intresse för att driva försöksverksamhet Våren 2011 vände sig HI till verksamheter i samtliga landsting eller motsvarande, med uppmaningen att ansöka om medel för att driva försöksverksamhet inom ramen för regeringsuppdraget. Inbjudan skickades ut via e-post till förskrivare av alternativ telefoni, med post till verksamhetschefer inom landstingens hjälpmedelsförsörjning och delades ut till Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nätverk för chefer inom hjälpmedel- och habilitering. Intresset för att driva försöksverksamhet var betydligt större än förväntat, med åtta ansökningar från lika många landsting. Även en folkhögskola hörde av sig för att ta reda på om även de kunde tävla om att få driva försöksverksamhet (vilket de inte kunde). De inkomna ansökningarna granskades gemensamt av HI och PTS. Sju av de åtta landsting som sökte beviljades medel att driva försök. Merparten fick dock mindre än de ursprungligen sökt. Detta på grund av att ansökningarnas budgetar skilde sig åt avsevärt trots snarlika målsättningar och genomföranden, men även för att delar av de föreslagna projekten inte låg inom ramen för uppdraget till HI och PTS. Vid granskningen av de inkomna ansökningarna framgick att några landsting valt att fokusera på personer med tal-/språkstörning, medan andra riktade sig mot samtliga av regeringsuppdragets målgrupper. Inriktningen mot personer med tal- /språkstörning bedömdes som positiv eftersom tidigare undersökningar visat att den målgruppen sällan eller aldrig får tillgång till alternativ telefoni. Beslut om att följande landsting beviljades medel för att driva försöksverksamhet togs den 30 maj 2011: Örebro läns landsting Stockholms läns landsting Västerbottens läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget i Jönköpings län Region Halland Landstinget Dalarna 14

21 Resultat från försöksverksamheterna Varje enskild försöksverksamhet har slutrapporterat till HI. Slutrapporterna återfinns på projektets webbplats Slutrapporterna är värdefull läsning för landsting som vill ha stöd i den egna förändringsprocessen kring alternativ telefoni men även annan hantering av teknik som smarta telefoner, surfplattor och annan IKT. De innehåller också metoder och fallbeskrivningar som ger konkreta exempel på behov och sätt att tillgodose behoven med konsumentteknik och eventuellt särlösningar. Slutsatser i slutrapporterna Bland de viktigaste slutsatserna i slutrapporterna från landstingen är resonemangen om det fortsatta arbetet med policyer för förskrivning samt att förordningen om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation kan förändras för att bli mer ändamålsenlig. Fritt val, förskrivning eller stöd? De tre spåren har inte testats i praktiken under försöksperioden. Istället har försöken fungerat som pilotförsök för att få erfarenheter som kan ligga till grund för vilket spår/alternativ respektive landsting väljer framöver. Under försöken har konsumentteknik testats i en förskrivningsprocess, eftersom det möjliggjort för landstingens förskrivare och tekniker att följa upp att tekniken fungerar som avsett. Fritt val lyfts inte fram som en självklar väg att gå efter försöken. Det beror dels på den politiska viljan i landstingen, dels på hur långt man generellt kommit med införandet av fritt val. I Uppsala pågår införandet av fritt val för andra hjälpmedelsområden, men man avvaktar med fritt val för alternativ telefoni eftersom området täcker över flera delar av organisationen och kräver mer arbete att införa. Om fritt val införs för alternativ telefoni avses det göras samtidigt för både syncentralen, hörcentralen och hjälpmedelscentralen. Inte heller förskrivning av konsumentteknik tycks ligga nära till hands i de landsting som genomfört försök. Orsaken är den princip som generellt gäller för landstingens hjälpmedelsförskrivning, nämligen att produkter som bedöms vara var mans egendom inte förskrivs som hjälpmedel. Exempel på produkter som inte förskrivs som hjälpmedel är datorer, medan program som till exempel gör en dator användbar för en person med synnedsättning kan förskrivas. 15

22 Däremot har perspektivet förskjutits från förskrivning av hjälpmedel till förskrivning av lösning, det vill säga att landstinget ska ansvara för allt ifrån förskrivning av hjälpmedel till förskrivning av stöd för att använda konsumentteknik på ett sätt som kompenserar funktionsnedsättningen. Det är en ambition som kräver mer generell teknisk kompetens av landstingets personal än tidigare hjälpmedelsförskrivning. I viss mån har hjälpmedlen blivit enklare att hantera de senaste åren. Alla produkter kräver inte goda kunskaper om hemmanätverk, vilket var fallet för några år sedan. Förändra statsbidraget för elektronisk kommunikation De flesta landstingen framhåller att det för en del personer inte är relevant att kommunikationen sker i realtid, utan att den kan bli bättre med till exempel SMS eller e-post. Detta har blivit tydligt i arbetet med personer med tal-/språkstörning. Om man vid förskrivningen utgår från behovet och söker ett sätt att kommunicera på distans är det inte nödvändigtvis bildtelefoni eller texttelefoni som erbjuder ett effektivt sätt att kommunicera. Flera exempel finns där användaren kan kommunicera bättre med exempelvis SMS, e-post eller på liknande (icke-realtids) sätt. Vissa personer uttrycker sig helt enkelt bättre när de kan formulera sig i sin egen takt. Intervjuer med deltagarna i försöken Samtliga deltagare i försöksverksamheten, 82 personer, intervjuades inledningsvis och avslutningsvis av personal i respektive landsting. En sammanställning av intervjusvaren finns i bilaga 5. Syftet med intervjuerna var dels att få en fördjupad bild av behovet, dels att få en bild av hur den teknik som testats tillgodosett behovet och förändrat kommunikationsmönstret. Av intervjuerna framgår att merparten, två av tre personer som deltagit i försöket har någon form av tal-/språkstörning. Bland de resterande är 15 personer barndomsdöva, sju har grav hörselnedsättning och sju har dövblindhet. Majoriteten, 58 procent, har förändrat sitt sätt att kommunicera på distans under projektperioden och 75 procent av dem använder nu videochatt utöver eventuella tidigare kommunikationssätt. En avsevärd förbättring kan ses i deltagarnas möjlighet att kommunicera på distans med dem man önskar. Före projektet kunde två tredjedelar inte 16

Alternativ telefoni 2012-2014

Alternativ telefoni 2012-2014 Redovisning av ett regeringsuppdrag Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet, 2015 Titel: Så används alternativ telefoni 2014 Myndigheten för delaktighet serie A 2015:8 (diarienummer 2014/0117)

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Alternativ telefoni. Slutrapport för regeringsuppdrag

Alternativ telefoni. Slutrapport för regeringsuppdrag Alternativ telefoni Slutrapport för regeringsuppdrag Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Andreas Richter URN:NBN:se:hi-2010-103133-pdf Artikelnummer: 103133-pdf Publikationen kan beställas på

Läs mer

Alternativ telefoni. Marknaden för alternativ telefoni

Alternativ telefoni. Marknaden för alternativ telefoni Alternativ telefoni Marknaden för alternativ telefoni Alternativ telefoni Marknaden för alternativ telefoni Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: A-focus AB Ansvarig handläggare:

Läs mer

När tre behövs för samtal mellan två

När tre behövs för samtal mellan två 1 TOLK 2 När tre behövs för samtal mellan två Frågor och svar om Tolkverksamheten för döva, hörselskadade, personer med dövblindhet och personer med funktionsnedsättning som rör röst, tal eller språk.

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Utredningen I Sverige finns tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Den här utredningen har tagit reda

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer. Anslutningsenheter till telenätet. Programvara för telekommunikation

Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer. Anslutningsenheter till telenätet. Programvara för telekommunikation ANVISNINGAR FÖR HÖRHJÄLPMEDEL 21 36 Telefoner och telefoneringshjälpmedel Texttelefoner Bildtelefoner Telex- och telefaxmaskiner Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer Telefonförstärkare Anslutningsenheter

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Vägar till alternativ telefoni. för personer med tal-/språkstörning

Vägar till alternativ telefoni. för personer med tal-/språkstörning Vägar till alternativ telefoni för personer med tal-/språkstörning Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Kjerstin Greve-Löberg Foto/illustration: Kjerstin Greve-Löberg, Morgan Ceken och Maria Olsson

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

för att göra informationen tillgänglig Den här checklistan är ett verktyg då du och dina kollegor ska se över er kommunikation och information.

för att göra informationen tillgänglig Den här checklistan är ett verktyg då du och dina kollegor ska se över er kommunikation och information. Checklista för att göra informationen tillgänglig När du kommunicerar och tar fram information finns det mycket du kan göra för att alla ska kunna ta del av dina budskap. För att informationen ska vara

Läs mer

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 2009-12-30 RAPPORT Anders Karlsson 2 bilagor Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 Inledning Den 23 november 2009 genomfördes en halvdagskonferens

Läs mer

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Konferens nikola.nu 2014-10-23 Innehåll 1. Om projektet 2. Hjälpmedelsdatabas 3. Tema hjälpmedel 4. När projektet är slut OM PROJEKTET ehälsa och Strategisk IT Bakgrund

Läs mer

Att ringa med datorn. Lär dig mer och våga prova!

Att ringa med datorn. Lär dig mer och våga prova! Lär dig mer och våga prova! På dvd:n finns (ljudlösa) filmer som visar hur det kan se ut när du: Installerar Skype Lägger till en kontakt i Skype Ringer upp med Skype Chattar skriver meddelande med Skype

Läs mer

När tre behövs för samtal mellan två

När tre behövs för samtal mellan två 1 TOLK 2 När tre behövs för samtal mellan två Frågor och svar om tolkverksamheten för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade 2002 DHB, FSDB, HRF OCH SDR Vilken service kan landstingens tolkcentraler

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Bildtelefoni. Test av 18 gratisprogram

Bildtelefoni. Test av 18 gratisprogram Bildtelefoni Test av 18 gratisprogram Bildtelefoni Test av 18 gratisprogram Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Testare: Eirik Langjord, Jesper Persson, Dataresurscenter för Kommunikation

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TEXTTELEFONI! Handbok för användare av Texttelefoni.

VÄLKOMMEN TILL TEXTTELEFONI! Handbok för användare av Texttelefoni. VÄLKOMMEN TILL TEXTTELEFONI! Handbok för användare av Texttelefoni. INNEHÅLL Det här är Texttelefoni 3 Vad kostar det att ringa? 4 Tips inför ditt samtal 4 Ring med texttelefon 6 Ring från taltelefon till

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Test av Allan ec och MMX med punktskriftsdisplay

Test av Allan ec och MMX med punktskriftsdisplay Test av Allan ec och MMX med punktskriftsdisplay Test av Allan ec och MMX med punktskriftsdisplay Andreas Richter och Jane Eriksen Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Andreas Richter och Jane

Läs mer

Kartläggning av behov av kommunikationstjänster för personer med funktionsnedsättning. Post- och telestyrelsen

Kartläggning av behov av kommunikationstjänster för personer med funktionsnedsättning. Post- och telestyrelsen Kartläggning av behov av kommunikationstjänster för personer med funktionsnedsättning Post- och telestyrelsen Februari 2014 Sammanfattning Stelacon har på uppdrag av PTS genomfört en behovskartläggning

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Projektplan Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Info ÄO Projektplan-ITK-stöd för äldre.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 4 tr Vård och omsorg, Järfälla hemstöd

Läs mer

Video- och distansmöten. Webbenkät till beslutsfattare December 2012

Video- och distansmöten. Webbenkät till beslutsfattare December 2012 Video- och distansmöten Webbenkät till beslutsfattare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter hos beslutsfattare dvs. personer med ansvar för

Läs mer

Nyhetsbrev Juli 2012. Nyheter. Tolkverksamheten Västra Götaland. Verksamhetschefen har ordet. Tolkbeställningen har nya öppettider

Nyhetsbrev Juli 2012. Nyheter. Tolkverksamheten Västra Götaland. Verksamhetschefen har ordet. Tolkbeställningen har nya öppettider Tolkverksamheten Västra Götaland Nyhetsbrev Juli 2012 Verksamhetschefen har ordet I Tolkverksamhetens brukarundersökning 2007-2010 framkom att tolkanvändare önskar mer information från Tolkverksamheten,

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Grundläggande förutsättningar

Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar Bakgrund ansvarsfördelning kommun - landsting Kommunerna i Örebro län ansvarar för omvårdnadshjälpmedel som behövs för att vårda människor med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK10/499 Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK 10/499 Innehållsförteckning Definitioner... 3 Inledning... 4 Planering, och utvärdering... 4 Mål och åtgärder för tillgänglighetsplanen...

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

2008-01-17 K/I 5253. Minnesanteckningar från möte med HIs Referensgrupp hörsel den 8 november 2007

2008-01-17 K/I 5253. Minnesanteckningar från möte med HIs Referensgrupp hörsel den 8 november 2007 Minnesanteckningar 2008-01-17 K/I 5253 Analys och verksamhetsutveckling Andreas Richter Handläggare Hörsel 08-620 18 45 andreas.richter@hi.se Minnesanteckningar från möte med HIs Referensgrupp hörsel den

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-01-23 Bakgrund Syftet med öppna

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Konsumentprodukter som hjälpmedel och på 1177.se. Slutrapport

Konsumentprodukter som hjälpmedel och på 1177.se. Slutrapport Konsumentprodukter som hjälpmedel och på 1177.se Slutrapport 1 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Ulla-Britt Blomquist Foto/illustration: Kerri Sandell, Grandstand design URN:NBN:se:hi-2013-13351-pdf

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning t Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Gilitigt från och med 2010-01-01 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 27 Stimulatorer

Läs mer

Övergång från analoga till digitala trygghetslarm

Övergång från analoga till digitala trygghetslarm KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Leif Eriksson 2014-03-10 Diarienummer ALN-2014-0125.30 Äldrenämnden Övergång från analoga till digitala trygghetslarm Förslag till beslut Äldrenämnden

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing)

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Presentation av arbetet angående ett Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Resandet tar mycket tid och en överlevnadsfråga för oss är att så många av mötena som möjligt kan klaras utan resor. Citat ur

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

1 bilaga. Regeringens beslut

1 bilaga. Regeringens beslut Utdrag Protokoll I:7 vid regeringssammanträde 2011-12-15 S2011/11007/FS Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om fortsatta insatser för att förbättra patienters tillgänglighet till hälso-

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TEXTTELEFONI! Handbok för användare av Texttelefoni.

VÄLKOMMEN TILL TEXTTELEFONI! Handbok för användare av Texttelefoni. VÄLKOMMEN TILL TEXTTELEFONI! Handbok för användare av Texttelefoni. INNEHÅLL Det här är Texttelefoni 3 Vad kostar det att ringa? 4 Tips inför ditt samtal 4 Ring med texttelefon 6 Ring från taltelefon till

Läs mer

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2013-09- 25 Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, 111 40 Stockholm 08-555 770 60 kontakt@funkanu.se

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Förhandsvisning webblankett

Förhandsvisning webblankett Dokumentbeteckning 2015-10-27 1(20) Regler och behörighet Statsbidrag Förhandsvisning webblankett Välkommen att ansöka om statsbidrag för 2016 och 2017 till kvinno- och tjejjourer. Ansökan ska ha kommit

Läs mer

Framtid 2012-2015. Bakgrund 2011-09-30

Framtid 2012-2015. Bakgrund 2011-09-30 2011-09-30 Framtid 2012-2015 Bakgrund Tillgången till bra och väl fungerande hjälpmedel och en tillgänglig bostads och närmiljö är av avgörande betydelse för att förverkliga målen i äldre- och handikappolitiken.

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket 2011-12-13 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

Minnesanteckningar Referensgrupp hörsel, 2010-04-07 Hjälpmedelsinstitutet

Minnesanteckningar Referensgrupp hörsel, 2010-04-07 Hjälpmedelsinstitutet Sid 1 (9) Minnesanteckningar Referensgrupp hörsel, 2010-04-07 Hjälpmedelsinstitutet Närvarande: Pia Uhlin, SAS Ulrika Brändström, HI Ann-Sofie Andertoft, SvAF Björn Israelsson, STAF, Susann Forsberg, HI

Läs mer

Konsumentprodukter som hjälpmedel. En handbok för hälso- och sjukvården

Konsumentprodukter som hjälpmedel. En handbok för hälso- och sjukvården Konsumentprodukter som hjälpmedel En handbok för hälso- och sjukvården Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Ulla-Britt Blomquist och Manólis Nymark Ansvarig handläggare: Ulla-Britt Blomquist Illustrationer:

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Östergötland Kerem Kocaer Magnus Olson-Sjölander Björn Johrén IT-specialister Eva Andlert

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden Halland

Hjälpmedelsnämnden Halland Föredragningslista Sammanträdesdatum 2010-05-21 Hjälpmedelsnämnden Halland Tid: Fredagen den 21 maj 2010 kl. 09:00 Plats: Hjälpmedelscentralen, Kistingevägen, Halmstad, Showroom Vägbeskrivning bifogas

Läs mer

Socialtjänsten Stöd och omsorg vid funktionsnedsättning

Socialtjänsten Stöd och omsorg vid funktionsnedsättning Socialtjänsten Stöd och omsorg vid funktionsnedsättning Information om vilket stöd som finns till dig som har en funktionsnedsättning Denna broschyr är uppdaterad i augusti 2014. Du kan också lyssna på

Läs mer

Att ringa med datorn. Handledning för att inspirera till bildtelefoni

Att ringa med datorn. Handledning för att inspirera till bildtelefoni Att ringa med datorn Handledning för att inspirera till bildtelefoni På dvd:n finns PowerPoint-presentation. Kort film som visar hur du kan ha glädje av Skype. Korta (ljudlösa) filmsekvenser som visar

Läs mer

Samverkansmöte om hjälpmedel

Samverkansmöte om hjälpmedel Minnesanteckning Samverkansmöte om hjälpmedel Tid och plats Onsdag 9 oktober 2013, kl. 13-15 Hjälpmedelskonsulentverksamheten, Köpmangatan 37, Luleå SPF, Gunilla Bergstedt SPRF, Eivor Öhman SKPF, Majvor

Läs mer

Birgitta Wessman Thyrsson Samordningsförbundet Östra Östergötland

Birgitta Wessman Thyrsson Samordningsförbundet Östra Östergötland Plats och tid: Repslagaregatan 12 Norrköping, Närvarande: Ledamöter Tjänstgörande ersättare Irma Görtz (Norrköping Kommun) ordförande Birgitta Wessman Thyrsson (Region Öst ) Vice Orf. Anna Svensson (Arbetsförmedlingen)

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Anvisningar till ansökan

Anvisningar till ansökan ANVISNING Datum Vår referens Sida 2010-11-09 Dnr: 10-9712-5 1(14) Anvisningar till ansökan Nedan följer anvisningar för hur ansökan ska fyllas i beroende på om ansökan avser utvecklingsprojekt, forskningsprojekt

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag

Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-03-30 Dnr: 10-7697 1(13) Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress:

Läs mer

God tolksed, yrkesetiska regler för tolkar, Kammarkollegiet http://www.kammarkollegiet.se/tolktrans/godtolk04.pdf

God tolksed, yrkesetiska regler för tolkar, Kammarkollegiet http://www.kammarkollegiet.se/tolktrans/godtolk04.pdf TIPS Här får du tips på litteratur, hemsidor, rapporter, CD och videofilmer som du kan använda dig av i kursen. Det finns även förslag på diskussionsfrågor och olika övningar. Dessutom hittar du här information

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU )

Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU ) Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU ) Inledning Denna gång genomfördes Nationella Kompetensrådets

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Grundläggande förutsättningar

Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar Bakgrund ansvarsfördelning kommun - landsting Vid Ädelreformen 1992 överfördes ansvaret för långvarig vård och service av medicinsk karaktär i hemmet från landstinget till

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

PTS genomförande av funktionshinderspolitik en

PTS genomförande av funktionshinderspolitik en Rapportnummer PTS-ER-2012:5 Datum 2012-03-06 PTS genomförande av funktionshinderspolitik en PTS redovisning av uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2000:630 Utkom från trycket den 11 juli 2000 utfärdad den 29 juni 2000. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Anvisningar till ansökan

Anvisningar till ansökan ANVISNING Datum Vår referens Sida 2010-03-25 Dnr: 10-2324-5 Bilaga 1 1(5) Anvisningar till ansökan Nedan följer anvisningar för hur ansökan till PTS innovationstävling ska fyllas i. Projekttitel: Er benämning

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer