Alternativ telefoni underlätta för personer som har svårt med talet. Slutrapport

Transkript

1 Alternativ telefoni underlätta för personer som har svårt med talet Slutrapport

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Kjerstin Greve-Löberg, Andreas Richter har skrivit delar om branschdialog och kravspecifikation. Ansvarig handläggare: Kjerstin Greve-Löberg URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Åtgärdsförslag... 5 Uppdraget... 6 Övergripande mål... 6 Aktiviteter... 6 Projektgrupp... 6 Styrgrupp... 6 Referensgrupp... 7 Brukarråd... 7 Genomförande... 8 Mål: Ge expertstöd till landstingen... 8 Kravspecifikation för upphandling av text- och bildtelefoner... 8 Kartläggning och analys av vårdkedjor för personer med tal- /språkstörning... 9 Mål: Stärka samverkan kring alternativ telefoni genom att föra en dialog med hjälpmedels- och tjänsteproducenter samt brukarorganisationer Branschdialog Mål: Stimulera utveckling och teknikstöd för personer med talskada och/eller språkstörning Inspirations- och förskrivarkonferens Stimulera utveckling och teknikstöd Mål: Öka kunskapen bland personal som kommer i kontakt med målgruppen Dokumentation av goda exempel en 30 minuters film Workshops Konferenser Webben Nätverk Trycksaker Resultat Ändring av förordningstext Landsting och regioner Samverkan Branschdialogen Hjälpmedelsinstitutet och försökslandstingen Ökad kunskap... 24

4 Slutsatser Nationell samordning av alternativ telefoni Omformulering och tillägg i förordningstexten Åtgärdsförslag till landsting och regioner Referenser Webbsidor Bilagor Bilaga 1) Redovisning av hur medlen för regeringsuppdraget förbrukats Bilaga 2) Exempel från Västerbotten på AKK-anpassad information vid informerat samtycke till medverkande i filmen Nya sätt att ringa

5 Förord Hjälpmedelsinstitutet har haft två uppdrag från regeringen inom området Alternativ telefoni. Syftet har varit att modernisera, effektivisera och förbättra förskrivningen av produkter och tjänster inom alternativ telefoni. Uppdraget som slutredovisas i den här rapporten är Alternativ telefoni underlätta för personer som har svårt med talet. Hjälpmedelsinstitutets uppfattning är att det behövs fortsatta satsningar på att utveckla landstingens rehabilitering och habilitering för personer med tal-/språkstörning, så att de stödjer användarens behov av alternativ telefoni. Engagemang från landsting/regioner krävs, men regeringen kan stimulera utvecklingen genom fortsatta satsningar på området. Jan Grönlund Direktör Hjälpmedelsinstitutet 1

6 Sammanfattning Hjälpmedelsinstitutet har från oktober 2011 till februari 2013 genomfört regeringsuppdraget Alternativ telefoni underlätta för personer som har svårt med talet. En satsning för att personer med tal-/språkstörning (målgruppen) ska erbjudas lösningar för fjärrkommunikation. I tidigare regeringsuppdrag om alternativ telefoni har det visat sig att målgruppen inte i någon vidare utsträckning får del av det statsbidrag för alternativ telefoni som årligen utgår till samtliga landsting och regioner. Uppdraget har riktats in på att öka förskrivares kunskaper om statsbidraget och sprida de goda exempel på lösningar för alternativ telefoni som framkommit under försöksverksamheter i tidigare regeringsuppdrag kring alternativ telefoni. Två huvudsakliga verktyg, en kartläggning och en film, har använts som grund för kunskapsspridningen. Kartläggningen Vägar till alternativ telefoni för personer med tal-/språkstörning genomfördes för att identifiera varför personer med tal-/språkstörning så sällan erbjuds alternativ telefoni. Även åtgärdsförslag för olika aktörer i aktuella vårdkedjor presenteras. Filmen Nya sätt att ringa visar ett antal goda exempel på alternativtelefoni-lösningar för målgruppen. Informationssatsningarna har genererat stort intresse och Hjälpmedelsinstitutet har fått tydliga signaler om att hjälpmedelscentraler och resurscentra märker ett påtagligt ökat behov av stöd kopplat till fjärrkommunikation i samband med den nya teknik som smarta telefoner och surfplattor kan erbjuda. Personer vars kompetens inte kommer till sin rätt på grund av att de till exempel har ett otydligt tal, har svårt att förstå text eller behöver stöd av symboler för att kunna uttrycka sig, behöver hjälp med att identifiera behov och att tillgodose dem. Att synas på sociala medier kan idag vara lika viktigt som att nå en familjemedlem som bor ett stycke bort. Alternativ telefoni handlar därför även om grundläggande rättigheter som att uppnå delaktighet och ökad självständighet för personer med tal- /språkstörning De åtgärdsförslag som Hjälpmedelsinstitutet ger till regeringen innefattar rekommendationer om att fortsätta ge stimulansmedel och att säkra en fortsatt nationell samordning av kunskap kring alternativ telefoni. Regeringsuppdraget har tillsammans med det tidigare och parallella uppdraget Alternativ telefoni från särlösning till lösning dessutom 2

7 lämnat förslag till ändringar i förordningen om statsbidrag för att bättre inkludera målgruppen med tal-/språkstörning. Uppdraget riktar slutligen en särskild uppmaning till landsting och regioner att ta större ansvar för att alternativ telefoni ska nå fram till personer med tal-/språkstörning. Landstingen har hjälpmedelsansvaret och anslaget som är öronmärkt för alternativ telefoni ska inte begränsa vilka insatser som görs eller utesluta någon av målgrupperna. Förskrivare behöver tid och resurser för fortsatt kunskapsinhämtning över verksamhetsgränserna och landsting/ regioner behöver se över regelverk och samverkansformer för att bättre fånga upp personer som på grund av att de inte kan tala för sig går miste om de möjligheter som alternativ telefoni innebär. 3

8 Bakgrund Teknikens föränderlighet är en utmaning för de flesta, men utvecklingen har också bidragit till ökade möjligheter för personer med funktionsnedsättning. Numera är till exempel mobiltelefoner och surfplattor mer användarvänliga redan från början än vad som var vanligt tidigare. Text-till-tal, olika sätt att anpassa text, symboler, kalender, kamera, inspelningsmöjligheter och annat finns redan i en vanlig smarttelefon. På så sätt bidrar ny teknik till att produkter används på lika villkor. Massmarknadsprodukter som används av gemene man är också per automatik mindre stigmatiserande jämfört med traditionella kommunikationshjälpmedel. Personer med talskada och/eller språkstörning (målgruppen) får sällan utrustning för elektronisk kommunikation förskrivet. Trots att det i förordningen om statsbidrag uttryckligen står att statsbidraget får användas till fjärrkommunikationsutrustning även för denna målgrupp 1. Detta framkom i regeringsuppdraget Alternativ telefoni som drevs av Hjälpmedelsinstitutet Resultaten från det uppdraget visade att kunskapsnivån var låg inom landstingens hjälpmedels- och rehabiliteringsverksamheter om hur alternativa telefonitjänster och hjälpmedel kan underlätta och öka självständighet, delaktighet och självbestämmande. 29 september 2011 fick Hjälpmedelsinstitutet detta regeringsuppdrag (S2011/8507/FST) som handlade om att ge expertstöd till landstingen, stärka samverkan kring alternativ telefoni och stimulera utveckling och teknikstöd till personer med tal-/språkstörning. Målet var att målgruppen skulle få större del av anslaget. Uppdraget drevs i projektform under 2012 och omnämns Alternativ telefoni underlätta för personer som har svårt med talet. Föreliggande rapport innehåller slutredovisningen av det uppdraget och lämnas till Socialdepartementet 1 mars Landsting och regioner erhåller statsbidrag för att bekosta inköp av utrustning för elektronisk kommunikation i realtid enligt förordning SFS 2001:638. Statsbidraget får användas till döva personer, personer med grav hörselnedsättning, dövblindhet, talskada och språkstörning. 4

9 Åtgärdsförslag Regeringen behöver fortsätta att ge stimulansmedel. Utrustning för alternativ telefoni har tack vare statsbidraget förskrivits till personer som är döva eller har dövblindhet eller grav hörselnedsättning. Stora satsningar har gjorts för att personer med tal-/språkstörning ska erbjudas sådan utrustning, därför anser Hjälpmedelsinstitutet att det är viktigt att fortsatta att uppmuntra och stimulera detta. Regeringen behöver utse en instans som fortsätter att sprida kunskap och följer upp att utrustning för alternativ telefoni erbjuds samtliga målgrupper. Alternativ-telefoni-uppdragen som Hjälpmedelsinstitutet drivit har gett ökad medvetenhet, värdefulla erfarenheter och ökad efterfrågan. Kunskaperna om alternativ telefoni har ökat generellt men också specifikt när det gäller alternativ telefoni för personer med tal- /språkstörning. Landsting och regioner som inte har varit med i projektet visar tecken på intresse efter breda informationssatsningar. Enligt Hjälpmedelsinstitutet finns risk för att kunskapen försvinner om ingen instans på nationell nivå får i uppdrag att driva frågan vidare och fortsätta informationsspridningen. Ändringar i förordningstexten behöver göras för att alternativtelefoni-utrustning ska nå målgruppen. Möjligheter för förskrivaren att vid behov göra avsteg från realtidskravet öppnar upp för att fjärrkommunikation, till exempel med symboler, blir möjligt även för personer med tal-/språkstörning. Detta förslag framförs också för Postoch telestyrelsens och Hjälpmedelsinstitutets gemensamma uppdrag Alternativ telefoni från särlösning till lösning. Varje landsting och region behöver höja ambitionsnivån och ta ansvar för att alternativ telefoni ska nå fram till personer med tal-/språkstörning. Detta är en särskild uppmaning till landsting och regioner att på alla nivåer verka för att undvika stuprörsorganisation och främja samverkan mellan olika verksamheter inom hälso- och sjukvård, skola såväl som hjälpmedelscentraler och resurscentra av olika slag. Bara genom att samordna insatser runt personer som är i behov av olika lösningar för att kunna kommunicera kan man erbjuda alternativ telefoni. Statsbidraget är ett stimulansbidrag. Landstingen har hjälpmedelsansvar och anslaget som är öronmärkt för alternativ telefoni ska inte begränsa vilka insatser som görs eller utesluta någon av målgrupperna. 5

10 Uppdraget Övergripande mål Ge expertstöd till landstingen Stärka samverkan kring alternativ telefoni genom att föra en dialog med hjälpmedels- och tjänsteproducenter samt brukarorganisationer Stimulera utveckling och teknikstöd för personer med talskada och/eller språkstörning Öka kunskapen bland personal som kommer i kontakt med målgruppen. Aktiviteter Kartläggning och analys av vårdkedjor för personer med tal-/språkstörning Dokumentation av goda exempel en 30 minuters film Inspirations- och förskrivarkonferens Informationsspridning Kravspecifikation för upphandling av text- och bildtelefoner Branschdialog Projektgrupp Andreas Richter, projektledare Kjerstin Greve-Löberg, utredare Lena Ceesay, informatör Yvonne Häll, administratör Projektgruppen har haft stöd av det parallella regeringsuppdraget Alternativ telefoni från särlösning till lösning där dialog och samverkan med sju landsting och deras försöksverksamhet inom ramen för uppdraget har gett ökade kunskaper och värdefulla erfarenheter om målgruppens behov. Styrgrupp Styrgruppen har bestått av chefer på Hjälpmedelsinstitutet. 6

11 Referensgrupp Hans von Axelsson, Handisam Frida Azadi, Socialstyrelsen Magnus Sjögren, Talför (tolkcentralernas arbetsledarförening) Arne Thureson och Inga-Lill Kristiansson, Sveriges Kommuner och Landstings nätverk för förvaltningschefer inom habiliteringsoch hjälpmedelsverksamhet Robert Hecht, Post- och telestyrelsen Andreas Richter, Hjälpmedelsinstitutet Kjerstin Greve-Löberg, Hjälpmedelsinstitutet Gruppen har sammanträtt vid tre tillfällen under 2012 då projektledningen har presenterat aktiviteter, frågor och resultat från projektet samt identifierat önskemål, synpunkter och frågor från funktionshindersorganisationerna. Brukarråd Bo Månsson, Afasiförbundet Anne-Maj Magnström, Förbundet Sveriges Dövblinda Andreas Stjärnström, Hörselskadades Riksförbund Stig Kjellberg, Sveriges Dövas Riksförbund Robert Hecht, Post- och telestyrelsen Andreas Richter, Hjälpmedelsinstitutet Kjerstin Greve-Löberg, Hjälpmedelsinstitutet Brukarrådet har sammanträtt fem gånger under projektets gång. Inbjudan om att medverka i brukarrådet gick ut till fler funktionshindersorganisationer (till exempel Mun- och Halscancerförbundet, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Samarbetsorganisationen Lika Unika med fler) utan att dessa valde att delta. 7

12 Genomförande För att uppnå projektmålen i uppdraget Alternativ telefoni underlätta för personer som har svårt med talet har projektet riktat in sig på att stärka kunskapsnivån i landsting och regioner om alternativ telefoni generellt och om målgruppen med tal-/språkstörning specifikt. Projektet har också aktivt spridit information om alternativ telefoni nationellt. Två huvudsakliga verktyg har använts för att nå projektmålen: kartläggning av vårdkedjor där målgruppen finns film med goda exempel på lösningar för fjärrkommunikation. Kartläggningen och filmen har legat till grund för kunskapsspridning och informationsinsatser till förskrivare, hjälpmedelscentraler, resurscentra och deras chefer. Mål: Ge expertstöd till landstingen Hjälpmedelsinstitutet har inom regeringsuppdraget på olika sätt gett expertstöd till landstingen: dels genom fortsatt arbete med den tekniska kravspecifikationen för upphandling av texttelefoner, bildtelefoner och totalkonversation, dels genom att kartlägga och analysera hur landstingen i större utsträckning ska tillgodose behov av alternativ telefoni hos personer med tal-/språkstörning. Kravspecifikation för upphandling av text- och bildtelefoner I uppdraget har en teknisk kravspecifikation för upphandling av alternativ telefoni omarbetats. Kravspecifikationen är tänkt att användas av landsting vid upphandling av texttelefoner, bildtelefoner och totalkonversation. Den bygger på de kravspecifikationer som användes när Hjälpmedelsinstitutet genomförde upphandlingar 2 samt på den kravspecifikation institutet tog fram som en del i regeringsuppdraget Alternativ telefoni åren 2009 och Tidigare upphandlade Hjälpmedelsinstitutet text- och bildtelefoner i ramavtal som samtliga landsting använde. Ramavtalet gick ut i juni 2010 och flera landsting/regioner har sedan dess genomfört upphandlingar med blandat resultat. 8

13 Kartläggning och analys av vårdkedjor för personer med tal-/språkstörning Kartläggningen som mynnade i rapporten Vägar till alternativ telefoni för personer med tal-/språkstörning (Greve-Löberg, Kjerstin, 2012) synliggjorde inom vilka delar av vårdkedjan informationsinsatser behövs som mest. Rapporten presenterade också konkreta förslag till hur man på förskrivar-, verksamhets- och beställarnivå kan vidta åtgärder för att stärka samverkan samt särskilt stimulera stöd och teknik kring alternativ telefoni för personer med tal-/språkstörning. Syftet med kartläggningen var att: förstå varför målgruppen inte erbjuds alternativ telefoni ta fram förslag till hur landsting och regioner kan uppmärksamma och öka kunskaperna om alternativ telefoni bland sina förskrivare och därigenom bättre nå målgruppen Kartläggningsrapporten bygger på: enkäter till förskrivare dialog med ett antal personer på olika nivåer inom landsting och kommuner med fördjupade kunskaper i ämnet studiebesök inom olika verksamheter där målgruppen finns samtal med personer från målgruppen Analysen gav: många svar på varför så få personer med tal-/språkstörning erbjuds alternativ telefoni konkreta förslag till landsting och regioner om möjliga vägar att gå för att i större grad erbjuda alternativ telefoni till denna obeaktade målgrupp framöver Genom att kartlägga vårdkedjor och identifiera svaga länkar som kan förklara varför målgruppen inte erbjuds fjärrkommunikation, har Hjälpmedelsinstitutet haft en solid utgångspunkt för diskussioner i möten med förskrivare, verksamhetschefer och beslutsfattare under hösten Kartläggningsrapporten har delgivits samtliga nätverk som alternativtelefoni-uppdragen har haft kontakt med under perioden Med nätverk avses i sammanhanget uppdragets referensgrupp, brukarråd, huvudmän, förskrivare, tekniker, pedagoger samt personalgrupper och verksamhetschefer från olika delar av vårdkedjorna för re-/habilitering. Informationsinsatser har riktats till samtliga landsting och regioner i och utanför regeringsuppdraget. 9

14 Det är Hjälpmedelsinstitutets uppfattning att kartläggningen har varit och är ett värdefullt verktyg i den förändringsprocess som pågår inom olika verksamheter runtom i landet. Personer med funktionsnedsättning inom tal och/eller språk och deras närstående efterfrågar kunskap och landsting och regioner strävar efter att ständigt uppdatera sitt tekniska och pedagogiska kunnande. I denna pågående förändringsprocess ser man över sina rutiner och däri ligger bland annat att lära sig att bättre identifiera behov av fjärrkommunikation och alternativ telefoni hos målgruppen. Var finns personer med tal-/språkstörning? Förskrivare av kommunikationshjälpmedel är oftast logopeder. Logopeder arbetar främst inom landstingsvården där de i huvudsak fokuserar på att etablera närkommunikation, det vill säga direktsamtal mellan två personer som befinner sig i samma rum. Många logopeder känner inte till att statsbidraget för alternativ telefoni omfattar personer med tal-/språkstörning. Kommunikationen är inte i fokus då andra yrkesgrupper, till exempel sjukgymnaster, arbetsterapeuter, hemtjänstpersonal eller distriktssköterskor träffar personer med tal-/språkstörningar till exempel i hemmet eller gruppboendet efter avslutad landstingsvård. Kompetens döljs bakom svårigheten att tala Fritt översatt efter Dr. Aura Kagan, kanadensisk logoped Personer med tal-/språkstörning är en heterogen grupp människor i alla åldrar. De finns i skolor, på sjukhus och i olika boendeformer. En del personer har haft en fungerande tal-, läs- och skrivförmåga innan de förlorade dessa förmågor helt eller delvis efter neurologisk skada. Andra föds med svårigheter att uttrycka sig och/eller förstå. Gemensamt för samtliga är att tal- och språksvårigheter maskerar deras kompetens. De kan förstå och uttrycka egna åsikter, behov och tankar om de får alternativ eller komplement till text eller tal. Hur alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) utformas är individuellt för var och en. Graden av självständighet och förmåga till aktivitet och delaktighet är beroende av i vilken grad individen får stöd och hjälp att göra anpassningarna. 10

15 Min son var 18, skulle precis ta studenten då han åkte bil med några vänner. Han satt i passagerarsätet fram och tog av sig bältet för att ta av sig tröjan och erbjuda den till en tjej i baksätet som frös. Killen som körde bilen tappade kontrollen och bilen krockade med en lastbil. Alla klarade sig bra förutom min son som vaknade upp med en kropp han inte kunde styra över. Idag är han 24, delvis förlamad, med muskler som krampar. Hans ögon är uttrycksfulla, men hans tal går inte att förstå. Han har en dator med ett tangentbord som han styr med ögonrörelser och idag kan han chatta på Facebook och göra sig hörd med hjälp av talsyntes när han ringer upp sin syster i USA. Kartläggningen synliggjorde en habiliteringsvårdkedja och en något annorlunda rehabiliteringsvårdkedja för personer som till följd av till exempel stroke, MS, Parkinson, skalltrauman får tal-/språkstörningar senare i livet. Inom dessa båda vårdkedjor är det tydligt att flertalet logopeder har fokus på närkommunikation. Fjärrkommunikation, att kommunicera på distans, finns inte med vare sig i journaler, bedömningar, kartläggningar eller individuella vårdplaner. De bakomliggande orsakerna, som framkom i kartläggningen, är bland annat att: förskrivarna inte har tagit till sig nyare teknik förskrivarna har bristande kunskaper om fjärrkommunikation och alternativ telefoni förskrivarna upplever sig ha tidsbrist på grund av korta vårdtider och väljer därför bort att utreda eventuellt behov av alternativ telefoni personer med tal-/språkstörning kan inte själva uttrycka behov av alternativ telefoni. 11

16 Min mamma fick en stroke och hamnade på sjukhus i flera månader. Jag och min bror fick lära oss att tolka andra signaler än ord för att förstå henne. Jobbigast är det nog för mamma som hade ett eget företag med flera anställda. Idag kan hon skriva igen, men bara med vänster hand och det går långsamt. Hon läser tidningar, men kan bara säga ja och nej. Hon vet precis vad hon vill, men det kan vara svårt att ställa de rätta frågorna för att hjälpa henne att uttrycka det hon vill. Bäst fungerar det då hon e-postar, skriver sina blogginlägg eller chattar på nätet. Då känner hon att hon är någon igen. Hur fånga upp målgruppens behov av alternativ telefoni? Begreppet alternativ telefoni behöver finnas med som sökord vid överföring till planerade insatser efter landstingsvården: i journaler, individuella planer, bedömningsinstrument och kommunikationsutredningar samt på planerings- och samverkansmöten. Förra veckan träffade jag en kvinna via jobbet som är mamma till en ung man med Downs syndrom. Hon har i alla år ringt sin son flera gånger i veckan. När hon nu fick höra talas om alternativa sätt att ringa på, så utbrast hon: - Men varför har jag inte tänkt på det?! Jag ska ju skajpa med honom, förstås, så vi kan se varandra! Landsting och kommuner behöver arbeta för att logopeder, arbetsterapeuter, personliga assistenter, pedagoger i skolan, hemtjänstpersonal med flera ska inhämta kunskap och uppmärksamma 12

17 alternativ telefoni, till exempel genom workshops, yrkesnätverk och olika utbildningsinsatser. Hjälpmedelscentraler, REDAH-center och motsvarande behöver ha kompetens och resurser för att kunna visa ny teknik, även massmarknadsprodukter, för att kunna erbjuda stöd och teknisk support till förskrivare och personer med funktionsnedsatt tal och/eller språk. Funktionshindersorganisationer kan skapa forum för utbyte av erfarenheter och på så sätt erbjuda möjligheter för personer med tal-/språkstörningar att se och prova olika lösningar för alternativ telefoni. Jag teknik nej-nej... Jag... afa-si a-fasi Förening! Hon sånger, skratt och barnbarnen! Plattan! Jag..75, jag..också plattan! Jag hurra! Barnen, barnbarnen, kompisar så himla bra. Jag och..bara hallå! Och sen hallå! Roligt! Mycket roligt. Hela tiden skratt! Jag Tack! Så mycket tack! Bra. Teknik bra! Mål: Stärka samverkan kring alternativ telefoni genom att föra en dialog med hjälpmedels- och tjänsteproducenter samt brukarorganisationer Hjälpmedelsinstitutet har sedan det första regeringsuppdraget om alternativ telefoni startade 2009, haft en aktiv och central roll i samverkansarbetet. I det här uppdraget Alternativ telefoni underlätta för personer som har svårt med talet har samverkan skett med följande aktörer: Post- och telestyrelsen har funnits med på samtliga möten med projektens gemensamma referensgrupp och brukarråd. Landstingen i Stockholm och Södra Regionen (Halland, Skåne, Kronoberg, Blekinge) angående upphandlingsfrågor. Landstingen i Örebro och Västerbotten har på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet tagit fram goda exempel på förskrivningar. Exemplen dokumenteras i filmen Nya sätt att ringa. Funktionshindersorganisationer i uppdragets brukarråd för utbyte om genomförandet av projektet. 13

18 Yrkesnätverk av förskrivare, till exempel logopeder, för att inspirera, informera och sprida kunskap om lösningar för fjärrkommunikation. Projektet har delat information och kunskap med: Stockholms Logopeder Afasi Gruppen (SLAG). Afasiföreningen i Stockholm och AfasiHuset i Örebro. Kommunikations- och Dataresurscenter (DART) i Göteborg. Webbnätverken Logopedforum och Karolinska Institutets Alumnis Logopedgrupp. Logopeder verksamma inom re-/habiliteringsenheter samt i skolverksamheter inom Stockholms läns landsting. Tekniker och hjälpmedelskonsulenter i samtliga landsting genom e-postnätverket för Redah-centra (redah@lista.orebroll.se) och för tekniker som arbetar med alternativ telefoni (texttelefon@lista.orebroll.se). Samtliga sex universitet i Sverige som utbildar logopeder. Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Föreningen Sveriges Hörselchefer. Projektets referensgrupp med vilka projektledningen har stämt av idéer, resultat och tankar om hur projektresultat kan få effekt och inspirera landstingen vidare. Landstingen i Dalarna, Halland, Jönköping, Stockholm, Uppsala Västerbotten och Örebro som på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet har bedrivit försöksverksamheter och medverkat till spridning av kartläggningsrapport och film. Dessa landsting har dessutom regelbundet haft en dialog med varandra i Post- och telestyrelsens och Hjälpmedelsinstitutets regi gällande hur projektresultat ska påverka den fortsatta verksamheten samt spridas utöver projektlandstingen. Branschdialogen där Hjälpmedelsinstitutet och Post- och telestyrelsen har initierat dialogmöten med interoperabilitet i fokus. Branschdialog I samband med Hjälpmedelsinstitutets första regeringsuppdrag om alternativ telefoni, år 2009 och 2010, startades tillsammans med Post- och telestyrelsen ett dialogforum med tillverkare och leverantörer av tjänster och produkter för alternativ telefoni. Landstingen representeras av förskrivare av alternativ telefoni. Syftet var att branschens företrädare och offentliga köpare ska identifiera tekniska och strukturella utmaningar och urskilja 14

19 gemensamma utmaningar för branschen och de offentliga aktörerna, för att på så sätt möta utmaningarna. Hjälpmedelsinstitutet och Post- och telestyrelsen har dessutom uppmanat branschen att starta en branschorganisation för att underlätta dialogen mellan dem, landsting, Post- och telestyrelsen och Hjälpmedelsinstitutet. Branschdialogen har träffats i september 2011 samt i januari, maj och oktober Frågor som diskuterats har bland annat varit: De två regeringsuppdragen om alternativ telefoni (detta, samt Hjälpmedelsinstitutets och Post- och telestyrelsens uppdrag Alternativ telefoni - från särlösning till lösning ). Hjälpmedelsinstitutets tekniska kravspecifikation för text- och bildtelefoner avsedd att användas av landstingen vid upphandling. Post- och telestyrelsens upphandling av texttelefoniförmedlingen, Texttelefoni.se. Leverantörernas uppfattning att de regionala upphandlingarna av texttelefoner, bildtelefoner och totalkonversationsenheter divergerar mer och mer i utformning. Att initiativet för Branschdialogen ska övergå till leverantörerna, som också ansökt om att få bli en referensgrupp eller råd under Almega, IT- & Telekomföretagen. Huruvida texttelefoner fungerar i IP-telefoni och huruvida det finns vettiga alternativ. Hjälpmedelsinstitutets eventuella roll i tester av texttelefoner, bildtelefoner och totalkonversationsenheter. EU-projektet REACH 112, om att hitta ett tillgängligare kommunikationsalternativ till taltelefoni med totalkonversation, samt ge personer med funktionsnedsättning tillgång till nödnumret 112. Brukarbehov och angelägna utvecklingspunkter. Gemensam telefonbok för dem som fått förskriven bildtelefon/totalkonversationsenhet. 15

20 Mål: Stimulera utveckling och teknikstöd för personer med talskada och/eller språkstörning Inspirations- och förskrivarkonferens För att inspirera, delge erfarenheter och sprida kunskap om alternativ telefoni, anordnades en projektgemensam konferens. Landstingen som medverkade i uppdraget Alternativ telefoni från särlösning till lösning presenterade fallbeskrivningar, arbetssätt, lösningar och metodmaterial. Uppdraget Alternativ telefoni underlätta för personer med tal-/språkstörning visade ett urval av goda exempel på lösningar för alternativ telefoni för personer med tal-/språkstörningar och presenterade kartläggningen. Målgrupper Förskrivare av hjälpmedel, i synnerhet logopeder Förskrivare från alternativ telefoni-enheter Tekniker, pedagoger, hjälpmedelskonsulenter Chefer och beslutsfattare inom hälso- och sjukvård Genomförande Konferensen genomfördes november En inbjudan skickades elektroniskt till yrkesnätverk och chefer inom hjälpmedels-, habiliteringsoch rehabiliteringsverksamheter runtom i landet. Uppskattningsvis nådde inbjudan cirka personer - logopeder, hjälpmedelscentraler och resurscentra inom samtliga landsting och regioner i Sverige samt chefer inom hälso- och sjukvårdsförvaltningar, landsting och kommuner. Första dagen kallades Inspirationskonferens. Den riktade sig främst till logopeder och förskrivare av kommunikationshjälpmedel som inte nödvändigtvis hade erfarenheter av eller kunskaper om alternativ telefoni. Totalt närvarade 144 personer. Under andra dagens Förskrivarkonferens närvarade 101 personer, främst förskrivare av alternativ telefoni, tekniker, pedagoger och hjälpmedelskonsulenter. Filmen Nya sätt att ringa visades i plenum och kartläggningen Vägar till alternativ telefoni för personer med tal-/språkstörning presenterades i ett 16

21 seminarium första dagen. Samtliga deltagande fick med sig ett eget exemplar av filmen och ett särtryck av kartläggningen. Utvärdering En webbaserad utvärdering gick ut till 108 konferensdeltagare. Tabell 1) Personer som fick, öppnade och svarade på enkäten Antal personer som fick enkäten 78,7 procent öppnade enkäten 46 procent svarade på enkäten 108 personer 85 personer 50 personer Kommentarer 14 personer svarade i utvärderingen att de var mycket nöjda med konferensdagarna. 22 personer var nöjda och 2 personer var inte alls nöjda. Övriga 12 personer gav inget svar på i vilken grad de var nöjda med konferensen. Flertalet svarade att konferensens fokus på alternativ telefoni till personer med tal-/språkstörning var intressant, inspirerande och lärorik. Många uppskattade möjligheten att få ta del av konkreta exempel på lösningar för alternativ telefoni, fallbeskrivningar och filmer. Att konferensen gav tillfällen till att knyta kontakter och nätverka uppgavs som positivt. En del kommenterade även att det var bra att så många logopeder deltog. Stimulera utveckling och teknikstöd Förskrivare av hjälpmedel, hjälpmedelskonsulenter och deras chefer har informerats om alternativ telefoni för personer som har svårt med talet. Projektet har presenterats på ett antal kongresser, seminariedagar och liknande: Kommunikationsfestivalen i Göteborg, 4-5 juni 2012 StrokeTeam Kongressen i Göteborg, 3-4 oktober 2012 Nordiska Afasidagen i Karlstad, 10 oktober 2012 Afasidagen i Stockholm, 10 oktober 2012 ISAAC Nordic Research Symposium i Lund, 23 oktober 2012 Certec Informerar i Lund, 24 oktober

22 Nationell konferens i logopedi i Jönköping, 16 november 2012 Mål: Öka kunskapen bland personal som kommer i kontakt med målgruppen Det är projektgruppens uppfattning att flera landsting och regioner, än de sju som har drivit försöksverksamhet inom alternativ-telefoni-uppdragen, har fått upp ögonen för alternativ telefoni. Fler söker information och kunskap för att behovet av att kunna fjärrkommunicera ska kunna tillgodoses även för personer med tal-/ språkstörning. Hjälpmedelsinstitutet har fått ett antal förfrågningar om vilka möjligheter som nyare teknik (till exempel smarttelefoner, surfplattor och appar) kan erbjuda. Projektledningen uppfattar att intresset för alternativ telefoni har ökat tack vare informationsinsatserna. Vi tror att det idag finns en ökad kunskap bland personal som arbetar med personer som har tal-/språkstörning. Den återkoppling som Hjälpmedelsinstitutet har fått tyder på att filmen och kartläggningsrapportens åtgärdsförslag har haft positiv effekt på förskrivare, hjälpmedelsverksamheter, funktionshindersorganisationer med flera. Några personer med funktionsnedsättning inom tal och språk har fått konkreta exempel på att det är möjligt att fjärrkommunicera och vågat pröva olika lösningar för alternativ telefoni. Förskrivare av alternativ telefoni inom till exempel hörselvård och dövteam har också blivit mer medvetna om att även personer med tal-/språkstörning ska erbjudas lösningar för att kunna fjärrkommunicera. Av erfarenhet vet vi dock att kunskap behöver förvaltas och regelbundet uppdateras för att motverka att kunskaperna och drivkraften att förändra rinner ut i sanden. Dokumentation av goda exempel en 30 minuters film Projektet har i samarbete med landstingen i Västerbotten och Örebro samlat in och dokumenterat goda exempel på lösningar för fjärrkommunikation för personer med tal-/språkstörning. Resultatet blev filmen Nya sätt att ringa. Filmen har publicerats på Hjälpmedelsinstitutets webbplats och skickats i DVD-format till landets alla landsting och regioner samt till nätverk i Norge och Kanada. Filmen är 30 minuter lång och finns med svensk och engelsk textning. 18

23 Personerna som medverkar i filmen har olika svårigheter att uttrycka sig och/eller att förstå. De kan nå sina nära och kära på distans tack vare att förskrivare har identifierat deras behov av att fjärrkommunicera samt att hjälpmedelsverksamheterna i respektive landsting har hittat och individuellt anpassat lösningar för alternativ telefoni. Sex goda exempel I filmen Nya sätt att ringa medverkar sex personer med olika tal- och språkstörningar. Tina som till följd av en neurologisk sjukdom inte kan använda sin egen röst, men som bloggar och skickar e-post. Linus som är född med en tal- och språkstörning skickar sms med symboler från sin bärbara handdator. Tobias som efter förvärvad hjärnskada chattar på Facebook tack vare ett ordprediktionsprogram. Maude som har afasi får stöd för sitt tal och sin hörförståelse genom att använda bildtelefoni i surfplatta, smarttelefon och hemmadator. Joakim som har en medfödd talsvårighet laserpekar på en kommunikationstavla och kan på så sätt kommunicera med sitt nätverk i videosamtal på sin dator. Angelica som på grund av en förvärvad hjärnskada kommunicerar med ögonblinkningar, kan tack vare bildtelefoni på sin TV-skärm hålla kontakt med sin mor som bor flera mil bort. Fjärrkommunikation är ingen lyxlösning Signe Rejdvik, hjälpmedelskonsulent och logoped Hjälpmedelsförskrivare, tekniker och hjälpmedelskonsulenter medverkar i filmen för att berätta hur de har identifierat behov av alternativ telefoni och hur de har gått till väga för att hitta en lösning som fungerar för den enskilde att fjärrkommunicera trots sin funktionsnedsättning. Filmen visar nyttan av alternativ telefoni för personer med tal-/språkstörningar. Den innehåller konkreta exempel på alternativ telefoni för 19

24 målgruppen, visar enkla lösningar och avdramatiserar på det sättet eventuella farhågor om att alternativ telefoni bara handlar om högteknologi. Budskapet är: fjärrkommunikation är idag en självklarhet för alla människor och inte att betrakta som lyx det behöver inte vara komplicerat och svårt att hitta alternativ telefonilösningar för personer med tal-/språkstörningar Informerat samtycke De som medverkar i filmen har gett sitt samtycke till att medverka. Vid behov tillämpades alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för att informera och inhämta svar från de medverkande (se bilaga 2). Workshops Erfarenheter från landstingens försöksverksamheter inom uppdraget Alternativ telefoni från särlösning till lösning har delgivits på workshops. Landstingen har fått presentera sig för varandra och utbyta tankar och funderingar, svårigheter och lösningar. Inom projektlandstingen har man dessutom använt filmen Nya sätt att ringa vid utbildningstillfällen och workshops med personalgrupper för att sprida information om försöksaktiviteter samt uppmuntra egenaktivitet och fortsatt nyfikenhet kring fjärrkommunikation. Konferenser Syftet med konferenserna som Hjälpmedelsinstitutet genomfört inom uppdragen har varit att öka kunskaperna om alternativ telefoni specifikt för personal som kommer i kontakt med målgruppen. Alternativ telefoni vad är det? Logopedseminarium 2 december 2010 samlade drygt 40 logopeder (arrangerades inom det första uppdraget Alternativ telefoni som pågick ). Alternativ telefoni förskrivarkonferens anordnades oktober 2011 och nådde som mest 90 förskrivare, pedagoger och personal från tolkcentraler. Alternativ telefoni inspirations- och förskrivarkonferens november 2012 samlade drygt 100 förskrivare, hjälpmedelskonsulenter, hjälpmedelstekniker och verksamhetschefer. 20

25 Webben Hjälpmedelsinstitutet har regelbundet publicerat information och rapporter från alternativ-telefoni-uppdragen på Hjälpmedelsinstitutets webbplats. Webbsidorna som innehåller information om alternativ telefoni har varit välbesökta under hela Tabell 2) Antal besök under 2012 på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, ingångssidan till avdelningen som handlar om alternativ telefoni. Nätverk Information om projektaktiviteter, rapporter och olika hjälpmedel för alternativ telefoni har regelbundet förmedlats till hjälpmedels- och tjänsteproducenter samt till funktionshindersorganisationer och ett antal yrkesnätverk (enligt punktlistan på sid 14). Utställningar och presentationer har utöver detta genererat kontakter som har efterfrågat och fått informationsmaterial skickat till sig postledes. Trycksaker Informationsblad om uppdraget: Det ska vara lätt att ringa även om man har svårt med talet. Kartläggningsrapport: Vägar till alternativ telefoni för personer med tal- /språkstörning. 21

26 Resultat Ändring av förordningstext I samband med regeringsuppdraget blev det tydligt att förordningstexten (SFS 2001:638) behövde ändras. Målgruppen är inte nödvändigtvis i behov av text- eller bildtelefoni i realtid. Hjälpmedelsinstitutet har i samverkan med alternativ telefoni-projektens gemensamma referensgrupp och brukarråd samt med medverkande landsting i det parallella uppdraget Alternativ telefoni från särlösning till lösning, tagit fram förslag till ny förordningstext (se slutrapport från uppdraget). Ändringarna tydliggör bland annat att undantag från realtidskravet kan göras om användarens behov motiverar det. Tillägget som möjliggör avsteg från realtidskravet, gör att statsbidraget i högre grad än tidigare kommer personer med tal-/språkstörning till godo eftersom fjärrkommunikation för dessa personer ofta behöver ske med alternativ och kompletterande kommunikation i form av symboler. Individen kan behöva tid på sig för att sätta ihop eller förstå ett meddelande. Landsting och regioner Landsting och regioner har inte specifikt efterfrågat stöd i frågor som gäller alternativ telefoni för personer med tal-/språkstörning. Möjligen kan detta förklaras av att landstingen vid projektstart inte hade tillräcklig kompetens om alternativ telefoni för målgruppen. Hjälpmedelsinstitutet har i och med regeringsuppdragen inom alternativ telefoni haft en samordnande roll där erfarenheter och information om den nya tekniken generellt och möjligheter till alternativ telefoni specifikt har samlats och delgivits olika verksamheter runtom i landet. Landsting och regioner har uttryckt stora behov av information om vilka hjälpmedel som finns på marknaden samt vilka möjligheter och begränsningar som finns. De önskar att dialog förs om hur man väljer att förhålla sig till att ny teknik kan sägas komplettera och ersätta en del traditionella hjälpmedel. Hjälpmedelscentraler och andra verksamheter i landsting, regioner och kommuner som hanterar hjälpmedel upplever att de får mycket frågor från förskrivare och användare av hjälpmedel för kommunikation om smarttelefoner, surfplattor och tillhörande appar. 22

27 Landstingen upphandlar i regel hjälpmedel för alternativ telefoni inom ett av två upphandlingsområden: kommunikationshjälpmedel eller alternativ telefoni/text- och bildtelefoner. Inom båda upphandlingarna behöver särskild hänsyn tas, dels till behoven hos personer med tal-/språkstörning dels till vilka möjligheter till fjärrkommunikation som hjälpmedlen erbjuder. Kommunikationshjälpmedel är traditionellt hjälpmedel för närkommunikation, men de senaste åren har fler och fler av dem också medfört möjligheter att fjärrkommunicera, till exempel med sms. Text- och bildtelefoner (och totalkonversationsenheter) har förskrivits huvudsakligen till döva personer, personer med dövblindhet och hörselnedsättning. Särskild hänsyn till behov hos personer med tal-/språkstörning har inte tagits. Samverkan Branschdialogen Branschdialogen har varit ett viktigt forum för informationsutbyte, framför allt för att ge leverantörer tips om viktiga framtida satsningar, utifrån förändringar i landstingens och andra offentliga aktörers arbete med riktlinjer och projekt. Mötena i Branschdialogen har drivit på samarbete och förståelse leverantörer emellan. Eftersom förskrivare/tekniker från landsting deltagit vid möten har också utbyte skett kring viktig fortsatt utveckling av produkter och tjänster för alternativ telefoni. Nu när det här regeringsuppdraget är slutfört överlämnas initiativet till leverantörer av alternativ telefoni-lösningar att organisera sig och kalla till eventuella möten med organisationer som de bedömer vara relevanta. Leverantörer i Branschdialogen har uttryckt uppskattning vad gäller att representanter från landsting varit med på möten. Intresset att samlas och utbyta erfarenheter kring utveckling av hjälpmedel borde därför vara stort även i fortsättningen. Hjälpmedelsinstitutet och försökslandstingen Hjälpmedelsinstitutet har i samtliga uppdrag inom alternativ telefoni haft en drivande roll och en viktig funktion som samordnare av aktiviteter och förmedlare av inhämtad kunskap - från medverkande landsting till landsting och regioner utanför uppdraget, leverantörer, funktionshindersorganisationer och verksamhetschefer. 23

28 Den stora utmaningen som utvecklingen inom kommunikationsteknik innebär och alla frågor som uppstår när gamla sanningar prövas, ger god grund till samverkan. Landsting och regioner har under arbetets gång tydligt förmedlat att en framgångsfaktor för att utveckla, förbättra och modernisera hjälpmedelsförskrivningen på området har varit Hjälpmedelsinstitutets samordnande roll. Det tidigare regeringsuppdraget Alternativ telefoni från särlösning till lösning öppnade för landsting och regioner att i samverkan med Hjälpmedelsinstitutet driva försöksverksamheter kring alternativ telefoni. De sju landstingen medverkade på så sätt till att utvärdera om statsbidraget når fram till målgrupperna och vilka lösningar till alternativ telefoni som stimulansbidraget ska omfatta. I detta regeringsuppdrag Alternativ telefoni underlätta för personer som har svårt med talet har Hjälpmedelsinstitutet kartlagt varför målgruppen med tal-/språkstörning inte tidigare har erbjudits alternativ telefoni i nämnvärd utsträckning. Tillsammans med två landsting har institutet dessutom tagit fram och dokumenterat goda exempel på lösningar för målgruppen. Försöksverksamhet i de sju landstingen som medverkade i det tidigare regeringsuppdraget inspirerade och ökade på kunskaperna även utanför landstingens gränser, tack vare professionens nätverkande med ständig dialog och utbyte av erfarenheter. Ökad kunskap Alternativ telefoni-anslaget har utvecklats från att 1992 enbart gälla texttelefoni (SFS 1992:621) till att som idag stimulera landsting och regioner att erbjuda möjligheter att fjärrkommunicera för döva och dövblinda personer, personer med grav hörselskada eller tal-/språkstörning som inte kan använda vanlig telefon (SFS 2001:638). Föreliggande regeringsuppdrag har bland annat fokuserat på att lyfta fram målgruppen som har svårt att använda telefonen till följd av nedsatt tal- /språkfunktion. Det har då blivit tydligt hur landstingen, genom åren, framför allt har upparbetat tydliga rutiner för att förse övriga målgrupper med lösningar för alternativ telefoni. Med regeringens satsning på att anpassa förskrivning av alternativ telefoni till ny teknik och öka kunskapen om att även personer med tal-/språkstörning ska erbjudas alternativ telefoni, har flera landsting och regioner uppmärksammats på att inkludera samtliga målgrupper. Denna insikt kommer parallellt med att utvecklingen av mobil teknik formligen 24

29 exploderat på den öppna konsumentmarknaden. På många sätt utmanas regelverk och rutiner för förskrivning av hjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutet har noterat ett stort intresse för att lära sig om den nya mobila kommunikationstekniken, men ser också att det är svårt att ändra uppgångna spår och skapa nya. Det är ännu inte naturligt för en person med cerebral pares eller en person med afasi att exempelvis ta vägen förbi hörcentralen där förskrivare av alternativ telefoni av tradition finns. Ökade kunskaper om målgrupperna, anslaget för alternativ telefoni samt ny teknik i gränslandet mellan hjälpmedel och konsumentprodukt, har lagt grunden för förändringsarbete. Kunskapen har lett till nyfikenhet, men också till nya frågor och fler utmaningar att lösa. 25

30 Slutsatser Statsbidraget för alternativ telefoni (SFS 2001:638) har skapat förutsättningar för att personer, som på grund av funktionsnedsättning inte kan ringa med vanlig telefon, ska kunna kommunicera på distans. Målet att nå samtliga målgrupper har inte nåtts ännu. Därför bör landstingen få stimulansbidrag även i fortsättningen. Resultaten från regeringsuppdragen om alternativ telefoni som Hjälpmedelsinstitutet drivit visar att det behövs fortsatta och nationellt samordnade insatser för att det påbörjade arbetet ska åstadkomma märkbar förändring. Det kan vara svårt att upparbeta nödvändig kunskap i många delar av landet på grund av orsaker som att landstinget är litet eller att det finns få personer som ingår i målgruppen inom en hjälpmedelcentrals upptagningsområde. Flera landsting har genom medverkan i alternativtelefoni-uppdragen bland annat bidragit till att samla erfarenheter och värdefull kunskap om ny teknik och om alternativ telefoni för målgruppen. Hjälpmedelsinstitutets rekommenderade åtgärder presenteras på sidan 5 och ytterligare motiveringar finns i detta kapitel. Nationell samordning av alternativ telefoni Hjälpmedelsinstitutet har varit drivande i uppdragen och fungerat som nationell samordnare av kunskap inom alternativ telefoni-området. Institutet ser en klar risk med att upparbetad kunskap och fortsatt spridning av information kan försvinna om ingen fortsätter att driva frågan. Därför anser vi med stöd av uppdragets referensgrupp och brukarråd att det behöver finnas en fortsatt nationell samordning av kunskap om alternativ telefoni i någon form. Fortsatt nationell samordning till exempel i form av ett kunskapscenter skulle kunna vara ett sätt att erbjuda stöd under en tid då landsting och regioner förändrar arbetssätt och rutiner och anpassar sig till den nya tekniken. En sådan instans skulle exempelvis kunna ha som kortsiktigt mål att ta fram en nationell standard eller riktlinjer för hur man framgångsrikt kan arbeta med alternativ telefoni för personer med olika funktionsnedsättningar. De sju landstingen som medverkat i regeringsuppdragen kring alternativ telefoni skulle kunna finnas med som stöd i ett sådant uppdrag. 26

31 Att värna om all den kunskap som har samlats under alternativ-telefoniuppdragen är förenligt bland annat med regeringens uttalade mål för funktionshinderspolitiken och it-politiska mål i den digitala agendan för Sverige där regeringen skriver att alla som vill ska kunna delta i vårt informationssamhälle utifrån sina egna förutsättningar. Det skulle dessutom vara i harmoni med de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter som ska tillgodose individens grundläggande behov. Omformulering och tillägg i förordningstexten Hjälpmedelsinstitutet har bland andra samarbetat med brukarråd och referensgrupp för att omformulera och göra tillägg i förordningstexten som ligger till grund för statsbidraget (SFS 2001:638). Ett tillägg om att förskrivaren vid behov kan bortse från kravet om dialog i realtid kan förväntas få positiv effekt för personer med tal-/språkstörning. Realtidskravet är viktigt för personer som har ett fungerande språk och är döva, har dövblindhet eller grav hörselnedsättning. För en del personer med tal-/språkstörning, måste både språkligt uttryck och förståelse få ta tid. Förslaget som har arbetats fram under alternativ-telefoni-uppdragen finns att läsa i slutrapporten för Alternativ telefoni från särlösning till lösning. Åtgärdsförslag till landsting och regioner Utöver åtgärdsförslag (se sid 5) direkt riktade till regeringen anser Hjälpmedelsinstitutet att varje landsting och region bör se över regler, rutiner och gällande samverkansformer. Detta för att bland annat kunna möta utmaningar förknippade med konsumentteknik i relation till traditionella hjälpmedel. Varje landsting och region får stimulansmedel för att tillgodose alternativ telefoni för definierade målgrupper. Men personer med tal-/språkstörning är också beroende av att till exempel hörcentraler, habiliteringsteam och rehabiliteringsverksamheter kan samverka i någon form för att identifiera eventuella behov av alternativ telefoni. Regelverken bör ses över så att stöd kan beviljas utifrån vilken lösning som bäst tillgodoser användarens behov av alternativ telefoni. Dessutom bör rutiner upparbetas för hur målgruppen ska kunna lära sig att använda den teknik som förskrivaren eller hjälpmedelskonsulenten förordar. 27

32 Verksamheter inom landsting och kommuner bör samverka för att identifiera målgruppens behov av och lösningar för alternativ telefoni. Det kan till exempel innebära ett förändrat synsätt på förskrivning. Särlösningar kommer alltid att vara nödvändiga för några personer med specifika funktionsnedsättningar. Den nya konsumenttekniken, smarta telefoner och surfplattor, innehåller redan applikationer och funktioner som kan räcka för en del. Möjligen är det därför en tjänst liknande konsumentrådgivning inför köp eller inlärningshjälp och tekniskt användarstöd efter köp som landstingen kommer att förskriva i framtiden. Kanske ska fler yrkesgrupper få förskrivningsrätt? Hjälpmedelsinstitutet har erfarenhet av att regelbundna utbildningsinsatser till förskrivare är en framgångsfaktor för att bättre identifiera och tillgodose individens behov av stöd. Att tillämpa alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) vid all informationsöverföring är en annan framgångsfaktor som skulle göra att många personer med tal-/språkstörning bättre skulle kunna föra dialog exempelvis med en förskrivare eller tekniker. Den här målgruppen är ofta i behov av AKK-anpassat stöd när han eller hon ska lära sig använda sitt kommunikationshjälpmedel och kan behöva mer tid på sig för att förstå och lära sig tekniken. Målgruppen har dessutom visat att egen motivation och ett engagerat nätverk är av stor vikt för att man ska komma igång och även fortsätta med fjärrkommunikation. Det finns mycket kvar att göra för att personer med tal-/språkstörning ska få ta del av statsbidraget och erbjudas alternativ telefoni. Det handlar i slutändan om grundläggande mänskliga rättigheter som att varje huvudman erkänner betydelsen av tillgång för personer med funktionsnedsättning till den fysiska, sociala, ekonomiska och kulturella miljön samt till vård och omsorg och utbildning liksom till information och kommunikation för fullt åtnjutande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter (enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning). 28