DAGVATTENUTREDNING IN- FÖR DETALJPLAN FÄRJE- STADEN 1:165 M.FL. Rapport Upprättad av: Åsa Ottosson Granskad av: Kristina Berlin Godkänd av:

Transkript

1 DAGVATTENUTREDNING IN- FÖR DETALJPLAN FÄRJE- STADEN 1:165 M.FL. Rapport Upprättad av: Åsa Ottosson Granskad av: Kristina Berlin Godkänd av:

2 DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÄRJESTADEN 1:165 M.FL. Kund Mörbylånga bostads AB Att: Jonas Everbrand Köpmangatan Mörbylånga Konsult WSP Sverige AB Box Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Åsa Ottosson asa.ottosson@wspgroup.se Kristina Berlin kristina.berlin@wspgroup.se (14)

3 Innehåll 1 BAKGRUND 4 2 FÖRUTSÄTTNINGAR OMRÅDESBESKRIVNING GEOLOGI OCH GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN BEFINTLIGT DAGVATTENSYSTEM OCH RECIPIENT 6 3 FÖRSLAG DAGVATTENHANTERING GENERELLT BERÄKNINGAR FLÖDEN DAGVATTENÅTGÄRDER FÖRDRÖJNING OCH RENING AV DAGVATTEN FRÅN VÄG/PARKERING FÖRDRÖJNING AV TAKDAGVATTEN DAGVATTENÅTGÄRD PÅ GRÖNYTAN VID IDROTTSPLATSEN TRÄD 13 4 REKOMMENDATIONER OCH VIDARE UTREDNING 14 Bilaga 1 Principskiss Dagvatten 3 (14)

4 1 BAKGRUND WSP har fått i uppdrag av Mörbylånga Bostads AB att ta fram en dagvattenutredning inför detaljplan Färjestaden 1:165, 1:167, 1:183 m.fl. F.d. Däckroy-tomten i Färjestaden, Mörbylånga kommun. Detaljplanens syfte är att möjliggöra en blandning av funktioner som tillsammans med utformningen ska skapa en stadsmässig miljö. Det planeras för att uppföras bostäder, kontor och handel på fastigheterna. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Områdesbeskrivning Planområdet omfattar cirka 2 ha och är beläget i centrala Färjestaden. Planområdet sträcker sig från Storgatan i norr till en småskaligare bebyggelse utmed Hantverkargatan och konstgräsplanen i söder. (Se figur 1 och 2). Det har tidigare bedrivits bildäcksfirma, bilförsäljning och bensinmack på området söder om Storgatan. Det är fyra fastigheter söder om Hantverkargatan som ingår i planområdet till följd av en begäran om planändring av fastigheterna med syfte att utvidga tomterna så att de går hela vägen fram till Hantverkargatan. Grönytan i sydöstra hörnet av planområdet är noterat som en blöt yta där möjligheten till en eventuell dagvattenåtgärd ska utredas. Behovet av parkeringsplatser i anslutning till idrottsplatsen, som ligger i direkt anslutning till grönytan, är stort varpå det planeras för fler parkeringsplatser inom samma område. Figur 1 Utsnitt av Utkast till detaljplan daterad (14)

5 Figur 2 Illustrationsskiss tillhandahållen Geologi och grundvattenförhållanden Enligt jordartskarta, se figur 3, består marken i området av sandig morän. Då marken redan är exploaterad består troligen det översta marklagret av utfyllnadsmassor. Figur 3 Utsnitt ur jordartskarta hämtad från SGU (14)

6 WSP har utfört en Översiktlig miljöteknisk markundersökning daterad och en Kompletterande miljöteknisk markundersökning daterad Provtagningsplanen från den senaste framgår av figur 4. Resultatet från dem visar att det förkommer olika typer av föroreningar i marken på fastigheterna 1:165 1:167 och 1:183 vid olika mätpunkter och även i grundvattnet. Föroreningar av alifatiska och aromatiska kolväten har bland annat upptäckts i några av punkterna på varierat djup. För exakta värden på föroreningar och på vilket djup hänvisas till rapporterna. Vid tiden för denna utredning pågår parallellt kompletterande miljötekniska markundersökningar på området där resultaten för närvarande ej är färdigställda. Grundvattennivån i grundvattenrören W1403 och W1413 uppmättes vid tre tillfällen i augusti 2014 och varierade mellan 1,88-1,08 respektive >2,44-1,44 meter under befintlig marknivå. Grundvattenströmningen rör sig troligen västerut vilket överensstämmer med de topografiska förhållandena. Figur 4 Bilaga till Miljöteknisk markundersökning, provtagningsplan, WSP daterad Befintligt dagvattensystem och recipient Marknivån i området lutar västerut. Med befintliga marknivåer är området som lägst där fastighet 1:165 möter fastighet 1:152. Befintliga ledningars planläge framgår av bilaga 1. Det går en kommunal dagvattenledning Ø500 i Hantverkargatan och en dagvattenledning ansluter till planområdet västerifrån till fastighetsgränsen mellan 1:183 och 1:165. Hur dagvattenavrinningen sker inne på fastigheterna är oklart. De fyra fastigheterna söder om Hantverkargatan har servisanslutningar till den kommunala dagvattenledningen i Hantverkargatan. I grönytan i det sydöstra hörnet av planområdet finns det en befintlig kupolbrunn med osäkert planläge, det går en 6 (14)

7 dagvattenledning med liten dimension och osäkert planläge från grönytan vidare i Ekvägen, genom några fastigheter och ansluter sedan i Hantverkargatan. Det går en dagvattenledning Ø600 som går söderut vid grönytan. Dagvattnet från planområdet avleds via anslutningar till dagvattenledningen i Hantverkargatan och vidare västerut till Telegatan/Brandstationsgatan och därefter norrut till ett dämme, innan det når slutrecipient, Östersjön södra, Kalmarsunds kustvatten. Dämmet syns på flygbilden på framsidan av rapporten, syftet med ett dämme är att avskilja närsalter från vattnet. I Färjestaden finns stora problem med dagvattenhanteringen till följd av tätortens låga läge nedan landborgen. Stora delar av bebyggelsen kring planområdet har källare. Ledningsnätet har på många ställen bristande kapacitet, det är från kommunen önskvärt att ta hand om dagvattnet lokalt inom området för att fördröja dagvattnet för att minska belastningen till det kommunala ledningsnätet. Recipient Östersjön södra, Kalmarsunds kustvatten har endast måttlig ekologisk status till följd av för hög tillförsel av näringsämnen. Den kemiska statusen är klassad uppnår ej god till följd av att gränsvärdet för kvicksilver överskrids, där den främsta orsaken är internationellt luftnedfall. Den kemiska statusen exklusive kvicksilver är ej klassad då underlagsdata saknas. Miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten är att den ska uppnå god ekologisk status med tidsfrist till 2021 och god kemisk status till år FÖRSLAG DAGVATTENHANTERING 3.1 Generellt Generellt i dagvattensammanhang brukar det eftersträvas att hantera dagvattnet genom infiltration där så är möjligt, detta för att efterlikna den naturliga avrinningen, dagvattnet fördröjs, partikulärt bundna föroreningar avskiljs, grundvattennivåer upprätthålls och belastningen på ledningsnätet minimeras. Det som främst styr om dagvattnet kan infiltrera är vilka jordarter marken består av, grundvattenytans nivå, dagvattnets föroreningsinnehåll, om det aktuella området ingår i något skyddsområde, exempelvis för vattentäkt, eller om det finns föroreningar i marken. De föroreningar som finns fastlagt i marken riskerar att följa med dagvattnet ner i grundvattnet om dagvattnet tillåts infiltrera. Principerna för dagvattenhantering i det aktuella området är alltså beroende av hur de befintliga förorenade massorna ska hanteras. Förutsättningarna enligt planbeskrivning är att fastigheterna ska saneras så att de uppfyller kraven för känslig markanvändning. Det som är viktigt att notera är att föroreningarnas utbredning inte är exakt kartlagda över hela området, utan bedömningar är gjorda efter de mätpunkter som undersökts. Det är också viktigt att notera att även om det inte anses ha några skadliga hälsoeffekter att bo på den aktuella marken så kan det vara direkt olämpligt att infiltrera dagvatten. Möjliga anslutningspunkter för området är i Hantverkargatan eller Skolgatan norrut. Den befintliga dagvattenledning som ansluter till området västerifrån mellan fastigheterna 1:165, 1:183 har osäkert planläge, liten ledningsdimension samt går under en annan fastighet innan den ansluter i Hantverkargatan. Dagvattenledningen som går norrut i Skolgatan är ej lämplig då det höjdmässigt ej är möjligt att leda dräneringsvatten med 7 fall från den sydligaste belägna byggnaden till denna punkt 7 (14)

8 med befintliga marknivåer. Lämplig anslutningspunkt är därmed till dagvattenledning i Hantverkargatan. Det utförs en översiktlig dagvattenmodell över Färjestadens dagvattenssystem av WSP parallellt med denna utredning. Dagvattenmodellen ska utreda var de största kapacitetsproblemen i det befintliga ledningssystemet finns. Modellen är inte färdigställd men avstämning har skett och det har konstaterats att det finns kapacitetsproblem i ledningarna som går i telegatan/brandsstationsgatan, nedströms Hantverkargatan. Med anledning av detta bör inte dagvattenflödet från planområdet vara större än i dagsläget. I denna utredning har det ej föreslagits några dagvattenåtgärder för de fyra fastigheterna söder om Hantverksgatan då fastighetsutökningen för de fastigheterna ej bedöms förändra avrinningen området. 3.2 Beräkningar flöden Beräkningar på dagvattenflödet för befintlig och planerad markanvändning har utförts och framgår av figur 5. Beräkningarna baseras på ett 10-årsregn med varaktigheten 10 minuter vilket motsvarar 14 mm. Förutsättningar för ytindelningen vid planerad markanvändning har utgjorts av: Utsnitt av Utkast till detaljplan daterad som framgår av figur 1. I beräkningarna har antagits att de inritade byggrätterna utgörs av takytor, detta kommer troligen inte vara fallet när den exakta utformningen av husen fastställs, varpå flödet kan komma att minskas. De fyra fastigheterna söder om Hantverkargatan är inte medtagna i beräkningarna. Flödesberäkningar för grönytan vid idrottsplatsen har behandlats separat och framgår av figur 6. Befintlig markanvändning Område Yta Avr.koeff Red area Varaktighet Intensitet Flöde Bakgrundsflöde ha - ha min l/s,ha l/s l/s Väg/Parkering Tak Grönyta Total yta Planerad markanvändning Område Yta Avr.koeff Red area Varaktighet Intensitet Flöde Bakgrundsflöde ha - ha min l/s,ha l/s l/s Väg/Parkering Tak Grönyta/Gårdar Total yta Figur 5 Flödesberäkningar med befintlig markanvändning och planerad markanvändning för området norr om Hantverkargatan. Flödet vid planerad markanvändning beräknas öka med ca 23 l/s vid ett 10 års regn med 10 minuters varaktighet, denna relativt låga ökningen är ett resultat av att stora delar av området redan är exploaterat och utgörs av hårdgjorda ytor. 8 (14)

9 Befintlig markanvändning Område Yta Avr.koeff Red area Varaktighet Intensitet Flöde Bakgrundsflöde ha - ha min l/s,ha l/s l/s Väg/Parkering Grönyta Total yta Planerad markanvändning Område Yta Avr.koeff Red area Varaktighet Intensitet Flöde Bakgrundsflöde ha - ha min l/s,ha l/s l/s Väg/Parkering Grönyta Total yta Figur 6 Flödesberäkningar med befintlig markanvändning och planerad markanvändning för grönytan vid idrottsplatsen. Flödet, vid ett 10 års regn med 10 minuters varaktighet, beräknas öka med ca 11 l/s efter planerad markanvändning för grönytan vid idrottsplatsen. Till följd av klimatförändringar som påverkar nederbördens intensitet talas det om klimatfaktorer, som ska multipliceras med den statistiskt framtagna intensiteten för att ta höjd för förändringar. Hänvisning till klimatfaktorer i branschgemensamma föreskrifter är för närvarande inte fastställda men det är bra att ha med sig att intensiteten och därmed flödet kan komma att behöva multipliceras med faktorn 1, Dagvattenåtgärder För det aktuella planområdet föreslås huvudprinciperna för dagvattenhantering utgöras av Rain Gardens som fördröjnings- och reningsåtgärd för dagvattnet från parkeringsytor, täta hålrumsmagasin vid utkastare från takytor och gröna tak på komplementbyggnader. Då det för närvarande inte är klarlagt var marken är förorenad, vilken utbredning föroreningarna har samt var sanering ska ske inom området föreslås täta dagvattenåtgärder men med fördelen att det vid projektering går att ta bort det tätande skiktet och åtgärderna kan utföras med infiltration istället där det fastställts att marken inte innehåller föroreningar Fördröjning och Rening av dagvatten från väg/parkering Rain Gardens Rain Gardens/biofilter är en genomsläpplig nedsänkt växtbädd som används för att infiltrera dagvatten från närliggande ytor som vägar och parkeringar. Rain Gardens kan utföras där vatten normalt infiltreras men kan också utformas med ett tätskikt och underliggande dränering som för bort överskottsvatten. Om dagvatten inte ska infiltreras inom området så utformas åtgärden med tätskikt. 9 (14)

10 Det ställs krav på att växterna ska klara perioder av både torka och höga vattennivåer då den inte har någon permanent vattenspegel. Med en välkomponerad växtmix får man Rain Gardens som fyller en teknisk funktion med fördröjning och rening men också ett mycket vackert inslag i gatumiljön eller i anslutning till parken. Den bör dock ej placeras direkt över några ledningsstråk. Rain Gardens byggs upp så att i stort sett allt dagvatten skall kunna magasineras och infiltreras effektivt inom ett dygn efter nederbördstillfället. Bara under korta perioder i samband med kraftiga regn kommer Rain Gardens att ha någon synlig vattenyta. Då bädden är planterad med växter medför detta att Rain Gardens dessutom har en mycket större förmåga att avdunsta vatten än exempelvis en steril infiltrationsbädd av makadam. Figur 7 och 8 visar exempel på Rain Gardens. Figur 7 Rain gardens i anslutning till lokalgata, (Dagvattenseminarie, exempel från Portland i USA, Stockholm 2012 samt VAK, SWECO, 2014). Figur 8 Rain gardens vid torrtillfälle och regntillfälle i anslutning till trottoar och gatuparkering, (Neptunigatan biofilteranläggningar (ex från USA) VASYD 2014) 10 (14)

11 Arean på Rain Gardens bör enligt rekommendationer från USA och Norge vara 3-10% av den hårdgjorda ytan och ha ett djup på ca 1 meter. Uppbyggnaden består av tex singel geotextil, filtermedium och växtlighet. Filtermediet rekommenderas vara mycket genomsläppligt förslagsvis sand blandat med kompostjord. I växtligheten kan ca cm vatten stå vid intensiva regn. I detta fall bör botten vara tät, tex ett lerskikt för att stoppa vidare transport av dagvattnet ned i marken med tanke på föroreningarna i marken. Ett dräneringsrör i botten leder ut dagvattnet till dagvattenledning. VA-SYD har i projektet Neptunigatan gjort ett förslag på en helt tät konstruktion av en ram av betong och tät duk i botten på Rain Gardens. Ofta förses anläggningarna med en kupolsil för att ha en bräddmöjlighet vid mer intensiva regn. En förutsättning är att grundvattenytan måste ligga under bottennivån på åtgärden. I det aktuella planområdet föreslås Rain gardens i anslutning till parkeringsplatserna, dagvattnet leds därefter vidare i dagvattenledning till anslutningspunkt. Tät botten Figur 9 Exempel på uppbyggnad av Rain Gardens/biofilter. Lämplig placering av Rain Gardens inom området framgår av bilaga 1. Det är viktigt att den hårdgjorda parkeringsytan höjdsättas så att dagvattnet rinner till denna yta. Beräkningar har utförts på volym dagvatten samt area som åtgärden tar i anspråk och framgår av figur 10. I beräkningarna antas att filtermediet är 1 m djupt och till största delen består av sand, samt att vattnet tillåts stiga 25 cm. Område Yta Red area Var a tig het Avr koeff Intensitet Flöd e Bak grundsflöde Nederbörds volym Nederbörds volym ha - ha min l/s,ha l/s l/s mm m3 m2 Parkering norr Parkering väst Parkering Söder grönyta Figur 10 Beräkningar på erforderlig yta Rain Garden vid parkeringsplatserna. För att fördröja ett 10-årsregn med varaktigheten 10 min behövs en yta med 41 m 2 för norra parkeringen, 30 m 2 för den västra parkeringen och 44 m 2 för parkeringen i söder vid grönytan. Rain garden area 11 (14)

12 3.3.2 Fördröjning av takdagvatten Det föreligger inget reningsbehov för takdagvatten men flödet behöver fördröjas för att inte öka flödet från området. Man bör dock undvika koppartak. Gröna tak Gröna tak/sedumtak på komplementbyggnader föreslås också i planbeskrivningen. Sedumtak är ett bra sätt att fördröja regnvatten från de vanligt förkommande regnen sett över året, vid mer intensiva regn kommer materialet i sedumtaket att bli vattenmättat och överskottsvattnet dräneras och leds vidare i hängrännor och stuprör. Sedumtak är fördelaktigt på områden där det av olika anledning inte är möjligt att infiltrera dagvatten. Sedumtak med tunt vegetationsskikt (100 mm) kan minska den årliga avrinningen med 50 %, med djupare vegetationsskikt (210 mm) kan den årliga avrinningen minskas med 75 % enligt Publikation P105, Hållbar dag- och dränvattenhantering, 2011, Svenskt Vatten. Sedumtak går även att anlägga på huvudbyggnaden. Gröna tak ställer andra krav på takkonstruktioner än standard tak bland annat med avseende på laster. Gödning av takytorna rekommenderas ej då det bidrar till en ökad tillförsel av näringsämnen. Hålrumsmagasin För att fördröja ett 10 års regn med 10 minuters varaktighet från en takyta på 100 m 2 erfordras en fördröjningsvolym på 1,4 m 3. Detta kan ske genom att leda utkastare till ett hålrumsmagasin förlagt under mark, magasinet kan göras tätt och vattnet kan efter fördröjning ledas vidare till dagvattenledning inom området. Magasinet kan utföras med krossmaterial alternativt med dagvattenkasetter i plast där hålrumsvolymen brukar vara runt 95 %. Det är viktigt att leda ut takvatten ca 2,5 m ut från byggnaden så att inte byggnadens dräneringssystem belastas. Om marken ej är förorenad kan takdagvattnet med fördel tillåtas att infiltrera och endast överskottsvattnet leds vidare i dagvattensystemet. Figur 11 visar exempel på hur det kan ske. Vid tätt hålrumsmagasin ska det finnas ett tätskikt under infiltrationsgropen, tömning sker genom en dagvattenledning i botten av magasinet till dagvattenledning genom området. Figur 11 Principskiss enligt (P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering, Svenskt Vatten, 2011). 12 (14)

13 3.3.3 Dagvattenåtgärd på grönytan vid idrottsplatsen I planeringsarbetet har förslaget framkommit att använda den befintliga grönytan vid idrottsplatsen som en fördröjningsåtgärd för dagvattnet från hela planområdet. Höjdmässig är det inte lämpligt att leda dagvatten från hela planområdet till denna yta för att fördröja dagvattnet, grönytan ligger uppströms flödesriktningen. Däremot är det lämpligt att fördröja dagvattnet från den planerade parkeringsplatsen vid ytan. En förutsättning för detta är dock att grundvattennivån undersöks på platsen för att säkerställa att det är ytvatten som förser ytan med vatten och inte grundvatten. Om grundvattenytan står i marknivå eller strax därunder går det inte att tillgodogöra sig någon fördröjningskapacitet gällande dagvatten. För att fördröja dagvattnet från parkeringsytan vid ett 10 årsregn med 10 minuters varaktighet erfordras en fördörjningsvolym på 14 m 3. Ett förslag är att utföra åtgärd som Rain Gardens med placering enligt bilaga 1, anslutning sker då lämpligast i dagvattenledningen direkt söder om parkeringen. Detta alternativ kommer troligen minska flödet till grönytan, under förutsättning att det är ytvatten och inte grundvatten som förser ytan med vatten. Ett annat alternativ är ett torrt öppet fördröjningsmagasin i lågpunkten på grönytan, med torrt menas att magasinet mellan nederbördstillfällena är en torr yta, utan permanent vattenspegel. Åtgärden dräneras och utförs med flacka slänter 1:4-1:10. Eventuellt kan den befintliga brunnen och ledningen från området användas i detta alternativ, nackdelen är att ledningsdimensionen här är liten och har servisledningar inkopplade nedströms. Grönytan behöver då höjdsättas för att säkerställa att dagvattnet från parkeringsplatsen har en naturlig vattenväg till lågpunkten. Figur 12 Öppet torrt fördröjningsmagasin (P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering, Svenskt Vatten, 2011). Möjligheten att använda ytan som en kompensationsåtgärd för att avlasta ledningsnätet nedströms har utretts översiktligt. Genom att gräva ur en del av grönytan ca 0,5 m och lägga om och höja upp dagvattenledningen som kommer österifrån där det är anvisat på bilagan skulle det vara möjligt att plocka upp dagvattnet tillräckligt högt för att leda det till den urgrävda ytan och på så sätt tillgodogöra sig ca 0,3 m djup. Utlopp sker sedan till samma ledningssystem i den befintliga brunnen söder om ytan Träd Att bibehålla befintliga träd inom planområdet eller att återplantera träd, som också föreslås i planbeskrivningen, är att rekommendera då träd tar upp vatten både ge- 13 (14)

14 nom bladen och rötterna. Träd tar också upp både näringsämnen och föroreningar och är således bra både ur fördröjnings- men också reningsaspekter. Det är inget som har tagits med vid beräkningar men är positivt både ur flödes- och reningssynpunkt. Framförallt vid grönytan vid idrottsplatsen som redan idag uppges vara en blöt yta. 4 REKOMMENDATIONER OCH VIDARE UTREDNING Dagvattenfrågan behöver leva vidare i processen med avseende på aspekterna kring eventuell infiltration av dagvatten och förorenad mark. När resultaten från den pågående marktekniska markundersökningen är färdigställda bör dagvattenfrågan lyftas inför beslut om eventuell sanering. Om man beslutar sig för att använda den gröna ytan vid idrottsplatsen som en dagvattenåtgärd behöver man undersöka grundvattenytan där för att säkerställa att det inte är grundvatten som står i markytan vilket skulle leda till att det inte finns någon kapacitet för dagvatten även om man gräver ut ytan. Vid detta alternativ behöver också frågan lyftas huruvida det behövs staket runt en dagvattenåtgärd med en öppen vattenyta på platsen, med tanke på att det är mycket barn i området i anslutning till idrottsplatsen. Eventuella föroreningar i dagvattnet från området kommer ifrån ytorna för parkeringsytor och gator för biltrafik inom området. Med föreslagna lösningar för parkeringsytor bedöms inte miljökvalitetsnormerna för recipienten påverkas negativt av planens genomförande. Med föreslagna dagvattenåtgärder kommer flödestopparna vid nederbörd med hög intensitet fördröjas och därmed kommer belastningen på dagvattenledningsnätet nedströms troligen att minskas vid jämförelse med befintlig situation. Vid planeringen av ett område är det är viktigt att titta på vad som händer vid 100- årsregn (ett regn som statistiskt inträffar vart 100:e år) även om man inte dimensionerar åtgärder för ett sådant regn. Vid höjdsättning av området behöver man säkerställa att det inte bildas några instängda områden inom området, att gator höjdsätts lägre än bebyggelsen för att dagvattnet ska kunna avrinna ytledes vid extrema regn, Om man inte kan acceptera att vatten tillfälligt dämmer bakåt i dräneringen till husen så kan färdig golv nivå (FG) behöva ligga +0,75 m över marknivån i förbindelsepunkt för konstruktionen platta på mark (Publikation P105, Svenskt vatten). Ställningstagande behöver därför göras om man accepterar att vatten tillfälligt får dämma bakåt i husgrundsdräneringen. 14 (14)