Jordens fyra klimatzoner.
|
|
- Per-Erik Blomqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hans Zettby sid 1 (10) Varför är det varmast vid ekvatorn? Vid ekvatorn, jordklotets midja, träffar solstrålarna rakt mot markytan. Vid polerna träffar solstrålarna snett. Det betyder att varje kvadratmeter tar emot mer solenergi ju närmare ekvatorn man kommer. D.v.s. står solen i zenit så kommer solens strålar rakt uppifrån och då får Jorden som mest energi per area enhet. Jordens fyra klimatzoner. Tropisk zon: Klimatzon närmast ekvatorn med tropiskt klimat. Mycket regnskog här. Ett tropiskt klimat präglas av rik nederbörd och höga medeltemperaturer, minst 18 C varje månad. Tropiska klimatzonen omfattar områden i ett brett bälte runt ekvatorn som har klimat av tropisk typ. Även vissa områden som är arida, det vill säga torra, räknas ofta till den tropiska klimatzonen. Tropikerna. Tropikerna är det område som är beläget mellan Kräftans vändkrets och Stenbockens vändkrets, således med ekvatorn exakt i mitten. Detta område omfattar alla delar av jorden där solen står i zenit åtminstone en gång varje år. Tropikerna är den del av jordklotet där klimatet i allmänhet är tropiskt, men även andra klimattyper förekommer. Längs de två vändkretsarna går två ökenbälten runt jorden. Dessa uppstår på grund av de högtryck som ofta råder runt vändkretsarna och stöter bort nederbördsområden Tropiskt klimat delas upp i tre olika kategorier: Tropiskt regnskogsklimat Tropiskt monsunklimat Savannklimat.
2 Hans Zettby sid 2 (10) Subtropisk zon: Klimatzoner norr och söder om den tropiska zonen. Många öknar finns här. Ett subtropiskt klimat är torrt och varmt med långa varma somrar och korta, milda vintrar. Den subtropiska zonen sträcker sig generellt från latitud 40 till 23,5 på båda halvkloten, men subtropiska klimat kan befinna sig både norr och söder om dessa breddgrader och även inom den tropiska zonen. Bland de städer som befinner sig längst norrut på norra halvklotet och har ett subtropiskt klimat är Nice i Frankrike. Melbourne i Australien är ett exempel på en stad som ligger på södra halvklotet och hör till de sydligaste platserna med subtropiskt klimat. Ett exempel på en stad med subtropiskt klimat trots sin placering inom den tropiska zonen är Bogotá i Colombia. Trots sin nordliga placering har Nice ett subtropiskt medelhavsklimat. Den norra subtropiska klimatzonen sträcker sig från Mexiko, över södra USA, runt Medelhavet i Europa och norra Afrika. I Asien täcks den största delen av den Arabiska halvön och den norra Indiska halvön och södra Kina. Subtropiskt klimat förekommer i olika varianter: Medelhavsklimat Medelhavsklimat är ett klimat som utmärks av att sommaren är oavbrutet torr och varm, medan vädret på vintern är omväxlande och nederbördsrikt. Kontrasten beror på att ett subtropiskt högtryck invaderar området under sommaren, medan vintern präglas av luftmassor från tempererade områden med mer växlande väder. Rom, Kapstaden, Perth, San Francisco. Halvtorrt subtropiskt klimat Kallas också för stäppklimat. Kännetecknas av heta somrar, varma vintrar och lite nederbörd. Aten, San Diego, Tripoli, Zaragoza. Torrt subtropiskt klimat Kallas också för subtropiskt ökenklimat. Kännetecknas av extremt heta somrar, svala till varma vintrar och extremt lite nederbörd. Las Vegas, Phoenix, Bagdad, Kairo, Alice Springs, Lima Fuktigt subtropiskt klimat Ett klimat som utmärks av att sommaren är varm till het, medan vintern är sval till varm. Dock hög nederbörd under hela året. Atlanta, Orlando, Brisbane, Durban, San Paulo, Shanghai. Subtropiskt höglandsklimat Existerar inom högre höjder, och finns mest inom den tropiska zonen. Bogotá, Mexico City, Nairobi. Obestämt subtropiskt klimat. Ett exempel på en stad med denna ovanliga typ av klimat är Valencia i Spanien
3 Hans Zettby sid 3 (10) Tempererad zon: Klimatzonen norr och söder om den subtropiska. Här finns fyra årstider med kalla vintrar och varma somrar. Polarzon: Klimatzonerna närmast nord- och sydpolen. Polarklimat kallas även arktiskt klimat och innebär att medeltemperaturen aldrig överstiger 10 C. Faktorer som påverkar klimatet Det klimat som råder på jorden idag bestäms av ett antal faktorer som påverkar klimatet olika i tid och rum. De grundläggande faktorerna är strålning från solen (som påverkas av jordaxelns lutning), cirkulation i atmosfären och havet samt topografi (jordytans terräng) på land och i hav. Den grundläggande energin kommer från solen. Cirkulationen i atmosfären och i haven fördelar energin över jorden beroende på jordytans utseende Ytterligare en faktor som påverkar klimatet är mänsklig aktivitet. Jordens årstider. Energin från solen är den grundläggande förutsättningen för klimatet. Jordaxelns lutning påverkar hur stor mängd av solstrålarna som träffar jordens yta. Att jordaxeln lutar är anledningen till att vi har olika årstider. När jorden kretsar kring solen lutar den hela tiden med 23,5 grader. Om nu inte jorden hade lutat skulle vi året runt ha tolv timmars dag och tolv timmars natt. Dessutom skulle vi inte ha haft någon temperaturskillnad mellan sommar och vinter.
4 Hans Zettby sid 4 (10) Under sommaren lutar norra halvklotet mot solen, då får vi det varmare. Allra högst står solen den 21 juni. Då har vi sommarsolstånd. Efter detta datum minskar norra halvklotets lutning mot solen och i slutet av september lutar varken norra eller södra halvklotet mot solen. Då får vi höstdagjämning. Det innebär att överallt på jorden är både dag och natt lika långa. Den 21 december har vi vintersolstånd. Då lutar södra halvklotet som mest mot solen. I slutet av mars befinner sig jorden åter i det läge då ingen del lutar mot solen. Då får vi vårdagjämning. Topografi. Klimatet varierar. Klimatet i en region kan variera över korta geografiska avstånd om höjden ändras. Exempel på detta är klimatet i och kring Alperna eller i de svenska fjällen. På hög höjd finns det glaciärer medan man på lägre höjd har skogar och åkrar. Detta speglar att temperaturen i atmosfären i genomsnitt avtar med höjden. Avstånd från havet påverkar också klimatet. Havstemperaturer ändras långsamt jämfört med landytors. Därför utjämnas temperaturvariationerna över året och dygnet hos exempelvis kustnära orter som Göteborg och Visby (som har kustklimat) om man jämför dem med platser som ligger i inlandet, som exempelvis Örebro och Växjö (som har inlandsklimat). Mer extrema skillnader ser man vid jämförelse mellan Irlands kustklimat och inlandsklimatet i exempelvis Novosibirsk, Ryssland. Dessa platser ligger ungefär på samma latitud (breddgrad).
5 Hans Zettby sid 5 (10) Det omväxlande klimatet i Ecuador är ett resultat av ekvatorn och Anderna i samverkan. Inom bara några kilometers avstånd fågelvägen kan klimatet ändra sig från Amazonområdets fuktiga tropiska hetta till de snöklädda bergstopparnas kyla. Hur kan värmen i Kalifornien och Spanien kännas så olika fast det är samma temperatur? Los Angeles och Spanien ligger på ungefär samma breddgrader, d.v.s. lika nära ekvatorn. Därför är det ungefär lika höga temperaturer. Men luftfuktigheten kan spela in! Hög luftfuktighet gör värmen närmast olidligt, eftersom vår svettning inte fungerar. Normalt när vi svettas avdunstar vätskan och ger en avkylningseffekt. Men vid hög luftfuktighet, uppemot procent, kan inte svetten försvinna någonstans. I torr luft, som i Spaniens inland, blir det mycket behagligare att vistas i 30 graders värme. Störst luftfuktighet uppstår nära kusten. I LA finns hela Stilla havet, medan Medelhavet utanför Spanien är mycket mindre. Världens fem varmaste platser: 1. Death Valley (USA) Den här ökendalen har rekordet när det gäller den högsta temperatur som någonsin uppmätts på jorden. Rekordet, plus 56,7 grader, noterades sommaren Snitttemperaturen sommartid ligger på 47 grader. Death Valley är också USA:s torraste plats. 2. Al-Aziziyah (Libyen) Den här staden, knappt fyra mil söder om Libyens huvudstad Tripoli räknades länge som världens varmaste plats med rekordtemperatur 1922 om 58 plusgrader. Men för fem år sedan underkändes mätningen då den inte ansågs tillförlitlig på grund av en amatörmässig procedur vid uppmätandet. Men staden har regelbundet sommartemperaturer runt 48 plusgrader. 3. Dallol (Etiopien) Det här området, med saltformationer och varma källor, anses vara den bebodda platsen i världen med högst genomsnittliga temperatur. Drygt 41 plusgrader. 4. Wadi Halfa (Sudan) En stad där det aldrig regnar. Juni är varmaste månaden med 41 plusgrader i snitt, varmaste uppmätta temperaturen är från april 1967 då det var 53 grader varmt.
6 Hans Zettby sid 6 (10) 5. Dasht-e Lut, Iran Den stora saltöknen har den högsta marktemperatur som någonsin uppmätts på vår planet, av de varmaste och torraste platserna på jorden. NASA registrerade 2005 temperaturer kring 70 C - det är nog överflödigt att påpeka att området är obefolkat. Irans många bergskedjor är omkransade av stora centrala högslätter. Här har man fastlandsklimat med höga sommartemperaturer, kalla vintrar och mycket lite nederbörd. I låglandet söderut kan temperaturen nå rekordhöjder på sommaren. Österut blåser den så kallade 120-dagarsvinden, som virvlar upp sanden under hela sommaren. Vår- och höstvädret är moderatare och även de bästa perioderna att besöka Iran på. Världens fem kallaste platser: 1. Vostok (Antarktis) Den här ryska forskningsbasen vid Sydpolen är världens kallaste plats. I juli och augusti är det som värst. Den 21 juli 1983 uppmättes här vad som är världens lägst uppmätta (och seriöst verifierade) temperatur, nämligen minus 89,2 grader. En lustig sak med Vostok är att platsen också är en av världens soligaste. Trots att solen inte lyser alls här från maj till och med augusti har Vostok fler soltimmar per år än exempelvis de soligaste orterna i Sydafrika. 2. Plateau Station (Antarktis) Kallaste platsen i världen efter Vostok. Den 20 juli 1968 uppmättes här ett rekord om minus 86,2 grader. Plateau Station är en för tillfället inaktiv amerikansk forskningsbas. Somrarna är korta och iskalla och vintern lång och mycket mörk. 3. Oimjakon (Ryssland) Denna nordliga bosättning är världens kallaste befolkade plats. Här är marken konstant frusen uppmätte den ryska vetenskapsmannen Sergey Obrychev temperaturen minus 71,2 grader. Som varmast är här i juni och juli, med temperaturer runt 10 grader. 4. Verkhoyansk (Ryssland) Ryssland är världens kallaste land och staden Verkhoyansk är dess nästa kallaste plats. Lägsta temperaturen uppmättes i februari 1892 då det var minus 69,8 grader. Orten har en av världens största temperaturskillnader mellan sommar och vinter, ett spann om hela 105 grader (som står noterat i Guinness världsrekordbok). Staden har en befolkning om personer som främst sysslar med renskötsel. 5. North Ice (Grönland) En före detta brittisk forskningsstation lokaliserad på den grönländska inlandsisen, meter över havet. Lägst uppmätta temperatur är minus 66 grader. På Antarktis finns dess systerstation, South Ice.
7 Hans Zettby sid 7 (10) Flera olika havsströmmar. Havsströmmar är som väldiga floder. På en del håll går de på djupet, på andra ställen finner vi dem i oceanernas yta. Havsströmmarna drivs av vindar och av jordens rotation. Jordens rotation gör att strömmarna på norra halvklotet rör sig i en cirkelrörelse medurs och på södra halvklotet moturs. På norra halvklotet strömmar varmt havsvatten norrut i smala, kraftiga strömmar på havets västsidor och sprider sig sedan i en bred båge åt öster, för att sedan återvända söderut mot ekvatorn. Exempel på sådana strömmar är Golfströmmen i Atlanten samt Kuroshio i Stilla havet. På södra halvklotet strömmar kallt vatten norrut på havets östsidor och sprider sig sedan västerut och vidare söderut. Exempel på sådana kalla strömmar är Peruströmmen och Benguelaströmmen. När de varma ytströmmarna från ekvatorn når kallare vatten i norr eller i söder, avkyls de och blir tyngre. Vattnet sjunker ner och går in i nya strömsystem i havsdjupet.
8 Hans Zettby sid 8 (10) Så fungerar Golfströmmen. Oceanernas havsströmmar drivs av olikheter i salthalt och temperatur. Kallt, salt vatten sjunker, det varmare vattnet ligger uppe vid ytan. Golfströmmen startar med att uppvärmt vatten från Mexikanska golfen med hjälp av vinden flyter norrut, längs Nordamerikas östkust, genom Atlanten och vidare norrut. Detta är en följd av att kallt, salt vatten sjunker till havsbottnen i Norra ishavet. Tomrummet som uppstår efter att det saltare, kallare vattnet har sjunkit, fylls upp av det varmare vattnet som "sugs in" med hjälp av Golfströmmen. Det hela kan liknas vid en enorm pump. Sedan det saltare, kallare vattnet sjunkit, strömmar det söderut, där det blandas med varmare och lättare ytvatten och stiger upp mot havsytan. Golfströmmens nordliga förgrening kallas Nordatlantiska driften och drivs av den "cirkulation" som beskrivs ovan. Dess andra förgrening, Kanarieströmmen, vänder söderut mot Västafrika. Den sydligaste punkten på Europas fastland ligger mittemot den marockanska kusten i den andalusiska provinsen Cádiz i Tarifa vid den vilda Atlanten. Här är det mest sol och minst regn som mäts upp i Europa och regionen är därför väl lämpad för övervintring. Det blåser emellertid nästan alltid och den kallare vattentemperaturen i Atlanten jämfört med det varmare Medelhavet har också det inflytande på det lokala klimatet. Höjden över havet av området, hur många meter huset ligger det ovanför havet, solens strålar - i söderläge eller norrläge - närheten till vattnet och platsen i bergen har en stor inverkan på den vintriga behagliga temperaturen. Även i den varma Andalusien kan det vara extremt kallt och obehagligt på vintern. Dagarna blir kortare och de långa nätterna när temperaturen sjunker under 10- gradersstrecket. Även om semesterorterna som ligger i bergen är populära destinationer där det finns gott av frisk luft och svalka, men på vintern är det annorlunda. Varje höjdmeter gör sig obehagligt märkbar på vintern. Här är en tumregel: För varje hundra meter sjunker temperaturen med cirka 0,6 grader Celsius. När du är på stranden skiner solen och det är ca 25 grader, når lufttemperaturen i bergen i kustområdena på cirka 600 meter inte mer än 18 grader. Stort inflytande har även luftströmmar som ofta gör att den allmänna temperaturen kan ge ett avsevärt kallt drag längs floder, laguner, myrar eller sjöar och genom dalar. I Sevilla som verkligen är varmast under sommaren i Andalusien är det inte ovanligt med en medeltemperatur på cirka 43 grader vid lunchtid. Men på vintern är det i staden, som är omgiven av plan mark och den mäktiga floden Guadalquivir, mycket kallt och fuktigt.
9 Hans Zettby sid 9 (10) Dimma över floddalen och den stora våtmarken av Naturparken Doñana påverkar nedkylningen hela miljön. Golfströmmen är livsviktig för Europa. Golfströmmen är den mest kända strömmen i vår del av världen. Den börjar vid Mexikanska golfen och går över Atlanten upp mot norra Europa. Golfströmmen gör det möjligt för oss att bo här i norra Europa. Näst efter solen är Golfströmmen Europas viktigaste värmekälla. Det är den vi har att tacka för att temperaturen vid Lofoten kan avvika från det normala på samma breddgrader med upp till 20 grader. Strömmen har sitt ursprung vid ekvatorn. Passadvindarna pressar varmt vatten mot Sydamerika och in genom Mexikanska golfen och ut i Atlanten genom sundet mellan Florida och Cuba. Här börjar Golfströmmen. Varje sekund passerar omkring 30 miljoner kubikmeter vatten genom Floridasundet. Det är ungefär 30 grader varmt. Det är mer än tjugo gånger den vattenmängd som rinner ut i havet från alla jordens floder på en sekund. Utanför Florida är strömmen 65 kilometer bred och omkring 600 meter djup, och den rör sig norrut med en hastighet av upp till 15 km/h. Från Florida är det fri passage hela vägen till Svalbard och Murmansk i norra Ryssland. Västvinden driver ständigt iväg det varma ytvattnet vilket resulterar att Golfströmmen pågår hela året om. De kalla havsströmmarna som återsänder vattnet, rinner ner längs östra Grönland och Kanada. Dessa strömmar når Västindien som en kall djuphavsström. Det blir en rundgång där Golfströmmen skickar varmt vatten norrut medan det kalla vattnet kommer tillbaka för att bli uppvärmt.
10 Hans Zettby sid 10 (10) Den tropiska zonen. Intensiv sol Ofta regn Regnskog och savann Flest växt- och djurarter Många träd, lite växtlighet på marken Jordens regnskogar försvinner i snabb takt Svedjebränning för odling stor orsak Pappersmassa en annan orsak Norr och söder om tropiska zonen Varmt och torrt Kalla nätter Lite regn Öken Oaser Enstaka växter Nattaktiva djur Få människor (fattigt) Den subtropiska zonen. Den tempererade zonen. Växlande klimat Olika årstider Klimatet skiljer sig mycket mellan Medelhavet och norra Skandinavien men det är samma zon! Olika klimat i den tempererade zonen. Kustklimat; liten skillnad mellan vinter och sommar mycket tack vare Golfströmmen Inlandsklimat; kalla vintrar, varma somrar Lövskog; t ex alm, lind, bok, ek. Näringsrik jord Medelhavsklimat; varma, torra somrar, svala, fuktiga vintrar Macchia kallas i Kalifornien för Chaparall; fattig natur, kargt, taggiga buskar, passar bra för att odla oliver, vindruvor och citrusfrukter, etc Barrskog, taiga. Mest gran. Hårt klimat; kalla mörka vintrar Stäpp (prärie); grässlätter, för torrt för träd Få människor bor här Polarzonen. Kring polerna Långa, kalla, mörka vintrar Sol dygnet runt på sommaren Is och snö reflekterar solljuset som då inte kan värma upp landytan
LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll
Läs merMålbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
Läs merDe fyra klimatzonerna
De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar
Läs merGEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)
GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merKlimat och hållbar utveckling 7A
Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi
Läs merAfrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.
Afrika Afrika är den näst största världsdelen. Afrika ligger i söder, alltså längst ned i mitten på kartan. Här bor 14% av världens alla människor. Det är ungefär 922 011 000 stycken. I Afrika är det mycket
Läs merKlimatzoner & växtlighet
Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner och växtlighet Olika växter har olika krav på sin miljö. Till exempel kräver träden i den tropiska regnskogen en varm och fuktig miljö medan barrträden klarar sig bäst
Läs merVår livsmiljö jorden och havet. Facit
Vår livsmiljö jorden och havet. Facit A. VÅR PLANET 1a. Jordens galax heter Vintergatan. b. En galax är en samling av stjärnor. c. Jorden har kanske skapats genom en jätteexplosion i rymden, Big bang",
Läs merKLIMATDIAGRAM VILKEN PLATS? San Francisco Mandurah (Perth) Barcelona Moskva ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER AV KLIMATDIAGRAM Vädret kan variera från dag till dag. Klimatet beskriver genomsnittsvärden för
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merPå Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,
EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.
Läs merTobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien
Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merDecember Februari Under mitten av seklet förväntas i stort sett hela Arktis ha ökat med 4 grader.
Arktis Arktis är det nordligaste området på Jorden och omfattar nordpolen. Arktis har genomgått den snabbaste förändringen vad det gäller uppvärmning och man talar om Arktisk förstärkning av den globala
Läs merNorra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merGeografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.
De flesta skolämnen är lätta att förstå vad de handlar om - det hörs ju på namnet (t.ex. historia och engelska), men vad lär man sig om när man läser geografi? Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur
Läs merTundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.
Alpint klimat Kallt, snöigt och blåsigt. Det alpinska klimatet är vanligt förekommande i berg. På latin står alpes för höga berg, vilket förklarar binomets lokalisation. Alpint klimat förekommer i de högre
Läs merAnpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
Läs mer2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.
1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre
Läs merOlika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap
Läs merBEFOLKNINGSFÖRDELNING
BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra
Läs merRapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merANDREAS REJBRAND NV1A Geografi Tellus position och rörelser inom solsystemet
ADREA REJBRAD V1A 2003-11-28 Geografi http://www.rejbrand.se Tellus position och rörelser inom solsystemet Innehållsförteckning TELLU POITIO OCH RÖRELER IOM OLYTEMET... 1 IEHÅLLFÖRTECKIG... 2 ILEDIG...
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merKapitel 5. Atmosfärens cirkulation
Kapitel 5 Atmosfärens cirkulation 74 Varför rör sig luften? Huvudfrågorna Är vindarna på jorden slumpmässiga, eller följer de regelbundna mönster? Vilka implikationer har atmosfärens cirkulation för klimatet?
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merUndervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9
grundkurs i geografi, år 7 - Kartan - geografiämnets viktigaste hjälpmedel - Klimatet - Det som skapar förutsättningar för natur och därmed även människa Under er första geografiperiod på högstadiet ska
Läs merMeterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merKlimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Läs merExtramaterial till Geografi 7-9
Extramaterial till Geografi 7-9 Livsmiljöer s. 53-126 Här finns gratis extramaterial som hör till Capensis Geografi 7-9. Allt extramaterial har en tydlig koppling till geografiboken, men för att kunna
Läs merKLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7
KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 1 KLIMATZONER GEOGRAFI ÅR 7 PLANERING TID Vecka 47 48 genomgångar och eget arbete. (Obs! Allt är cirka tider.) Vecka 49 51 grupparbete. ARBETSSÄTT Lektioner med genomgångar,
Läs merDEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY
Filmhandledning DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY USA:s geografi USA är ett stort land och täcker stora delar av Nordamerika. Befolkningen är nästan 320 miljoner till antalet och landets geografi skiljer
Läs merKOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.
62 LIVSMILJÖER JORDENS KLIMATZONER De tre viktigaste faktrerna sm bestämmer klimatet på en plats är: O O O breddgraden (avstånd till ekvatrn), höjden över havet ch avståndet till havet. Wladimir Kppen
Läs merAtt kunna inför Kartgeografin
Sida 1 E C A Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven
Läs merKARTÖVNINGAR för kartbok
1 KARTÖVNINGAR för kartbok Instruktioner Använd endast kartboken för att lösa uppgifterna. Skriv alla svaren i häftet och använd de tomma kartorna för att skriva och färglägga enligt uppgifterna. Arbeta
Läs merLPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.
LPP i Geografi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi geografi? Eleverna skall ges förutsättningar
Läs merKlimatserien. Andreas Lundqvist. www.vader.andens.com
Klimatserien Av Andreas Lundqvist www.vader.andens.com Första delen, publicerad 9 januari 2008 I och med det här inlägget så inleder jag min lilla klimatserie, alla uppgifter kommer från SMHI, Nasa, Noaa
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merVärme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Läs merNaturen i Nepal. Nationalparker
Naturen i Nepal Nepal ligger i Sydasien på de sydliga sluttningarna av Himalaya. Landet ligger på samma breddgrader som Nordafrika och Florida (omkring 28 grader nordlig bredd). Nepals norra granne är
Läs merSO.S Geografi 7 9. Bedömningsmodell och lösningsförslag till lärarhandledningen. Av Göran Svanelid
SO.S Geografi 7 9 Bedömningsmodell och lösningsförslag till lärarhandledningen Av Göran Svanelid SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Bedömningsmodellen i geografi Alla lärare känner
Läs merStorskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
Läs merVid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa
Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Regnvatten strömmar som ytavrinning till vattendrag. Stanna
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs merEuropa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9
Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger
Läs merIgor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI
Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:
Läs merVarför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6
Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Syftet med övningen är att eleverna lära sig att årstiderna orsakas av jordaxelns lutning och av att jorden kretsar runt solen. Bakgrund:
Läs merHur trodde man att universum såg ut förr i tiden?
Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merRunt sjön Lago Nahuel Huapi
Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid
Läs merVi och naturen i Öresund
Foto: Marint Kunskapscenter /Michael Palmgren Vi och naturen i Öresund Samlade övningar med lärarinstruktioner Årskurs: 2 3 Material:, Eva Hörnblad PI och Anne-Cathrin Ek-Hamfelt www.malmo.se/pedagogiskakartor
Läs merVäderlek: Varför regnar det?
Aktiviteter efter visning - Att i ord beskriva vattnets kretslopp kan vara förvirrande. Men en bra och genomarbetad skiss som underlag för en muntlig redovisning kan ge en klar och enkel bild. Arbeta med
Läs merAlice och världens väder
Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.
Läs merAnteckningar Va rldens delar
Anteckningar Va rldens delar 1. Tanken med detta arbete är att klara eventuellt nationellt prov i Geo och att få en hel del VA 2. Homo Sapiens uppstod för ca 200 000 år sedan 3. I östra Afrika, vi är alla
Läs merARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 781
ARBETSRAPPORTER Kulturgeografiska institutionen Nr. 781 Behandling av klimat- och vegetationszoner i grundskolans senare år En analys av fyra läroböcker i geografi Mikaela Vahlström Uppsala, juni 2011
Läs mer4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?
4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden
Läs merMarcus Löfverström
Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem
Läs merVÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Läs merAllt kallare ju högre vi kommer
S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merÄmnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merANTARKTIS. Den vita kontinenten STIPENDIERAPPORT 1 JULI 2010 TEXT, FOTO OCH REDIGERING: HELENA BÄCKHED
ANTARKTIS Den vita kontinenten STIPENDIERAPPORT 1 JULI 2010 TEXT, FOTO OCH REDIGERING: HELENA BÄCKHED h Isblock stora som mindre länder är på drift. Isen smälter och vattennivåerna stiger. h Världen över
Läs merGissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:
1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar
Läs merTrots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.
2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De
Läs merMarkera ut det här på kartan som heter Afrikas stater:
Afrika 2. Markera Victoriasjön med namn och blått 3. Markera bergskedjan Atlasbergen med brunt och namn 4. Markera ut godahoppsudden på kartan 5. Markera Ön madagaskar med röd färg 6. Markera ut Saharaöknen
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merVädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merOmtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar
Läs merBedömningsmodell och lösningsförslag till SO-S Geografi lärarhandledning
Bedömningsmodell och lösningsförslag till SO-S Geografi lärarhandledning Göran Svanelid SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 1 Bedömningsmodellen i geografi Alla
Läs merFrågor och svar. om polarforskning
Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta
Läs merStorskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Läs merTELLURIUM svensk översättning Art nr 05-007
TELLURIUM svensk översättning Art nr 05-007 SIDA 1-5: Ett tellurium är en modell över hur jorden och månen rör sig i förhållande till solen. Telluriet innehåller: Tellurium med Fresnel lins och horisontskiva
Läs merredogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig
NO 1-6 BIOLOGI År 1-3 Djur redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig känna igen och namnge några av våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar,
Läs merGeologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu
1. Naturens processer gör att landskapet ständigt förändras, bland annat genom att floder kan hitta nya vägar och att material kan transporteras från en plats till en annan. Vad kallas den geologiska process
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar
Läs merLANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Läs merVilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merDen här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften.
K Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. 3 Från Himalaya till Bengaliska viken 4 I det här provet kommer du att få följa vattnets färd från Himalaya, över
Läs merOm växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna
Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna Att växthuseffekten är koncentrerad till ekvatorsområdet, borde inte vara så svårt att förstå! Läroboksförfattarna
Läs merDet hydrologiska kretsloppet i stora drag
Det hydrologiska kretsloppet i stora drag Till atmosfären: Evaporation från hav+evapotranspiration från land=419+69 = 488 Nederbörd: Över hav 382, över land 106 = 488 Evaporationen + Evapotranspirationen
Läs merYoga och meditation i magiska miljöer
Yoga och meditation i magiska miljöer Meditation, styrka och inre frid yogans effekter tilltalar många och trenden har vuxit sig allt större de senaste åren. Tillsammans med Yogiakademin har momondo tagit
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merKlimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Läs merVilket väder?! Pär Holmgren
Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad
Läs merAllt om årstiderna - Vintern
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merUTVÄRDERINGSEXEMPLAR
Fundament Geografi 7 utgår ifrån det centrala innehållet i Lgr 11 och omfattar de delar som handlar om kartor, väder och klimat samt Afrikas och Sydamerikas namngeografi. Den berättande texten inbjuder
Läs merFAKTABLAD I5. Varför blir det istider?
Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och
Läs merVärmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs mer