ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 781

Transkript

1 ARBETSRAPPORTER Kulturgeografiska institutionen Nr. 781 Behandling av klimat- och vegetationszoner i grundskolans senare år En analys av fyra läroböcker i geografi Mikaela Vahlström Uppsala, juni 2011 ISSN X

2 Förord Denna uppsats på femton högskolepoäng är en C-uppsats vid Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala Universitet, det är en studie som tittar på hur klimat- och vegetationszoner presenteras i fyra olika läroböcker. Jag vill tacka min handledare Mikael Wingård för hans värdefulla kritik, tips och uppmuntrande kommentarer under processens gång. Ett stort tack! Jag vill även tacka mina kurskamrater som funnits med som stöd under processen. Samma gäller min pojkvän som stått ut med min saknad av tid och stress. Tack så mycket, utan er hade detta varit betydligt mycket svårare. TACK!

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Syfte Frågeställningar Avgränsning Disposition 5 2. LÄROBOKS- OCH LÄROMEDELSTEORI 6 3. METOD 7 4. INNEHÅLLSANALYSEN Bonnier utbildning: Geografi Natur & Kultur: SOL Gleerups: Punkt SO geografi Liber: SOS geografi RESULTAT Gemensamma faktorer Skillnader läroböckerna emellan SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 24 LITTERATURFÖRTECKNING 27 3

4 1. INLEDNING Till hösten 2011 träder nya läroplanerna för grundskolan, förskolan och fritidshemmet med namnet Lgr11 och GY2011 för gymnasieskolan i kraft. Regeringen ansåg att de nya läroplanerna behövde ha tydligare mål och kunskapskrav. Läroplanerna ska innehålla övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kunskapskrav som eleverna behöver nå. 1 Den nya läroplanen är aktuell för mig då jag själv om ett år är färdigutbildad lärare för grundskolans senare år och gymnasiet där en av mina ämnesinriktningar är geografi. Min C-uppsats har därför inriktningen på kursplanen för geografi (se Bilaga 1). Jag anser att det finns väldigt mycket studier av gymnasieböcker och även att ett stort antal av gymnasierna i Sverige använder sig av samma bok, därför har jag valt att inrikta mig på grundskolans senare år för att kunna bidra med något nytt. Jag har valt att skriva en innehållsanalys på läroböcker då läroböckerna ofta utgör en central roll i undervisningen. 2 Det står i kursplanen under det centrala innehållet att eleverna i årskurs 7-9 ska ha behandlat olika underrubriker som: livsmiljöer, geografins metoder, begrepp och arbetssätt, miljö, människor och hållbarhetsfrågor. Denna uppsats har inriktning på en av punkterna under livsmiljöer, nämligen att eleverna ska ha behandlat Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur klimat- och vegetationszoner, för de högre stadierna i grundskolan, framställs i fyra olika läroböcker i geografi. För att sedan se hur dessa olika läroböcker skiljer sig från varandra och om de har tydliga återkommande teman. Höstterminen 2011 träder samlade läroplaner med kursplaner i kraft för grundskolan. Det är dessa kursplaner uppsatsen utgår ifrån då de kommer att bli de aktuella. Kursplanen för geografi är uppdelad i tre delar med början av ett kort övergripande stycke om geografi som bland annat säger Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor. 4 Kursplanen fortsätta sedan med syftet av geografi som ämne och avslutar med det centrala innehållet med kraven som skall behandlas i undervisningen. 1 df 2 Molin, Lena (2006). Rum, frirum och moral en studie av skolgeografins innehållsval. Uppsala Universitet, Geografiska regionstudier nr.69. Uppsala: Uppsala Universitet, s Utbildningsdepartementet (2011). Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan, i skolverket: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11. Stockholm: Fritzes förlag, s.5 4 Utbildningsdepartementet (2011), s.2 4

5 Ändamålet med läroboken är att förmedla grundkunskap och kunna fungera som ett uppslagsverk 5 därav är det intressant att studera vad som presenteras inom det valda ämnet, vilket motiverar den första frågeställningen. Att sedan titta på om det finns skillnader och likheter läroböcker emellan så finns fråga nummer två. När läroböckerna studeras är det relevant att återkoppla och se om de uppfyller kursplanernas krav, därför finns en avslutande fråga om kursplanen. 1.2 Frågeställningar Hur presenteras klimat- och vegetationszoner i läroböckerna? Finns det skillnader och likheter mellan de olika läroböckerna? Vilka är dessa? Hur anknyter läroböckerna till kursplanen? 1.3 Avgränsning För att hinna skriva denna uppsats under tio veckor så har avgränsningar gjorts inom ämnet. Uppsatsens inriktning ligger på de kapitlen i läroböckerna som berör klimatoch vegetationszoner. Det är dessa delar som ska jämföras i de olika läroböckerna. Avgränsningen kom att bli detta då det krävs ett för omfattande arbete att jämföra hela läroböcker i geografi mot varandra. Jag har valt att göra en analys av läroböcker med inriktning på ämnet geografi då mitt framtida yrke är inom undervisning. Begränsningen och inriktningen är inom geografi då det är kursen som jag skriver C-uppsatsen i och dessutom är det också ett av mina kommande undervisningsämnen. Genom att endast analysera läroböcker avsedda för grundskolans senare år, i årskurs 7, har ytterligare en avgränsning gjorts. Jag vill rikta mig mot en bestämd årskurs då det inte finns tid att jämföra flera. Det finns idag fyra bokförlag som författar läroböcker i geografi för de senare åren av grundskolan. Jag har valt att analysera dessa företags senaste tryckta läroböcker, då dessa läroböcker känns mest aktuella och bör vara anpassade för Lgr11. Dessa fyra läroböcker används idag i undervisningen i olika skolor runt om i Sverige. 1.4 Disposition Uppsatsen har sex kapitel. Ett inledande kapitel som ger en inledning och ett syfte följt av frågeställningar och avgränsning. Följande kapitel är ett teoriavsnitt. Kapitel 3 är metodkapitel med motiveringar till varför denna metod används och det bakomliggande underlaget för uppsatsen. I kapitel 4 redovisas vad de olika läroböckerna tar upp. Sedan följer resultatet av jämförelserna läroböckerna emellan. Uppsatsen avslutas med en slutdiskussion i kapitel 6 i en sammanfattande slutsats. 5 Molin, Lena (2006), s

6 2. LÄROBOKS- OCH LÄROMEDELSTEORI Genom att slå upp ordet läromedel i nationalencyklopedin fås en artikel skriven av Staffan Selander som ger definitionen: pedagogiskt hjälpmedel för direkt användning i undervisningen och även: resurs för lärande och undervisning; traditionellt främst läroböcker, läseböcker, övningsböcker och ordböcker, 6 Läromedel som bland annat läroböcker blev en angelägen beståndsdel i industrisamhället i och med dess systematiska massundervisning. Läroböcker i t.ex. grammatik, matematik, kristendomskunskap, geografi och historia samt läseböcker började allmänt användas. 7 I slutet av 1800-talet var skolan en del av nationsuppbyggandet och med en kurs- och timplanereglerad undervisning fanns förutsättningen för läroböcker för olika årskurser, och den "moderna" läroboken uppstod, t.ex. i skolgeografi (Carlson 1887), 8 även användes planscher och samlingar av naturföremål, som uppstoppade djur och torkade växter. I och med 2000-talets digitala utveckling har skolundervisningen utvecklats liknande. Uppfattningen om vad som är läromedel har breddats och idag kan nästan vad som helst användas i undervisningen. 9 Läroböckerna fungerade under en lång tidsperiod som en måttstock över vad som ansågs vara betydelsefullt, det var framförallt därifrån fakta skulle hämtas av eleverna. Läroböcker, liksom läromedel i vidare mening, förmedlar också metakunskaper, dvs. samhällets uppfattning om vad som bör betraktas som sann och önskvärd kunskap samt dess syn på hur kunskap skall bearbetas och användas. 10 Stora delar av en människas uppväxt tillbringas i skolan och en av skolans uppgifter är att förmedla dåtidens kunskaper till dagens ungdomar. Förpackningsformatet för överföringen mellan då och nu är fortfarande mycket ofta läroboken, en koncentrerad form för erfarenhetsförmedling som har långa anor och traditioner. 11 Läroböcker kan ses som en visuell kommunikation mellan människan och hennes omvärld. Enligt en undersökning som Föreningen Svenska Läromedel (FSL) genomförde 2003 tyder mycket på att läroboken fortfarande då hade en mycket stark ställning i skolundervisningen. 12 Detta då lärare använder läroboken och tryckt läromedel som en ursprungskälla för material till undervisningen. Läroboken, och särskilt elevens bok, tycks också ha en legitimerande funktion såtillvida att lärare anser att följer man den, så följer man också läroplanen. 13 Men läroboken ska vara ett hjälpmedel till presentationen av ämnet, dock blir läroboken lätt grunden till Ibid Ibid. 11 Englund, Boel (2006). Vad har vi lärt oss om läromedel? I Skolverkets: läromedlens roll i undervisningen Grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Stockholm: Fritzes, s Englund, Boel (2006), s Englund, Boel (2006), s.25 6

7 uppfattningen av undervisningen och vad den ska handla om. 14 Eftersom att läroboken anses vara komplett med dess faktainnehåll, anses den inte behöva kompletteras med ytterligare texter. Läroboken är ämnet eller kursen. 15 Definitivt varierar lärobokens tyngd beroende på vilken lärare som tillfrågas och vilket skolämne denne undervisar i. Mer strukturerade ämnen som NO-ämnen och språk anses fortfarande vara i mer behov av läroboken jämfört med ämnen som till exempel samhällskunskap. 16 Det får inte glömmas att det kan vara praktiskt för eleverna att ha en lärobok att följa istället för att behöva använda sig av flera olika källor som till exempel olika artiklar och faktaböcker. Det blir enklare för eleverna då de håller sig till endast en lärobok för att bland annat kunna ta med sig hem. 17 Läroböcker, läseböcker och övningsböcker är exempel på pedagogiska texter. Tanken med pedagogiska texter är att de ska återberätta kunskap och inte skapa ny. Den pedagogiska texten måste ha en ett urval och en avgränsning och texten måste följa pedagogiska krav gällande strukturen. 18 Innehållet i den pedagogiska texten karakteriseras också av att kunskap och moral är sammanvävt på ett sätt som har officiell sanktion men som oftast inte är uppenbart i texten utan ligger i fördolt i den. 19 Det får inte glömmas bort att läroboken är producerad för användning i skolan men de olika bokförlagen konkurrerar med varandra. Läroboksmarknaden styrs till stor del av den kommunala ekonomin och olika arbetssätt i olika rektorsområden. Då ekonomin försämras för skolorna minskar valet av läroböcker. 20 Det är upp till läraren att se till att kunskap eleverna får är aktuell. 3. METOD Syftet med uppsatsen är att jämföra fyra olika läroböcker i geografi med varandra för att se om de skiljer sig från varandra och även att titta på hur pass väl läroböckerna uppfyller kursplanemålen i Lgr11 för geografi. Uppsatsen är en innehållsanalys med avseendet på kapitlen som berör klimat- och vegetationszoner. Metoden jag använder mig av är att först titta på vad kursplanen säger att eleverna ska ha lärt sig, vilket var klimat- och vegetationszoner och hur dessa påverkar levnadsvillkoren för människor. Då detta inte gav tydliga direktiv nog om vad delkursen innefattar så slog jag upp läroböckerna för att se vad de olika tog upp. Efter det valde jag ut vad jag skulle titta på. Även letade jag efter likheter och skillnader i 14 Selander, Staffan (1988). Lärobokskunskap Pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i historia Lund: Studentlitteratur, s Ibid. 16 Englund, Boel (2006), s Englund, Boel (2006), s Selander, Staffan (1988), s Ibid. 20 Selander, Staffan (1988), s.37 7

8 läroböckerna och försökte koppla detta samman med hur väl de förhåller sig till kursplanen. Detta gör jag genom att välja ut samma avsnitt i alla läroböckerna för att se vad som upprepas och vad som skiljer dem åt i urval av faktainnehåll och deras förklaringar INNEHÅLLSANALYSEN 4.1 Bonnier utbildning: Geografi 7 Boken från Bonnier Utbildning heter Geografi 7, 22 som i namnet hörs det att den är ämnad för årskurs 7. Den är skriven av Wiwi Ahlberg, David Isaksson och Lars-Erik Åse och boken är tryckt Bonniers skriver på sin hemsida att ett förnyande av kursplaner träder i kraft hösten 2011 med förtydligande av läroplans innehåll och kunskapskrav där nya aspekter har lyfts fram i bland annat geografikurserna. Därför behövdes även SO-läromedel förnyas och förändras, detta genom en helt ny serie med de fyra ämnena för årskurs 7, 8 och Bokens sista kapitel heter Jordens klimat, det är det kapitlet jag fokuserar på ur denna lärobok. Underkapitlen heter Väder och klimat, Vad bestämmer klimatet?, Byn som spolades bort, Världens klimatzoner, Grönland människornas land, Snö och bad i New York, I utkanten av Gobiöknen, Altiplano i Bolivia, Olika platser - olika klimat för att sluta uppmed Vegetationszoner. Här följer en sammanfattning om vad underkapilena tar upp: Väder och klimat: Tar upp definitionerna av väder och klimat och hur de skiljer sig åt, med förklaringen att genom att se på det långsiktigt kommer vi in på årstider eller om vi pratar om vädret just nu eller den närmast tiden hur det då enkelt definieras som väder. Kapitlet tar även upp att det är lättare att förutsäga vädret närmare ekvatorn då det området inte påverkas till exempel på samma sätt som Norden, där två luftmassor möts med olika luftförhållanden. Efter detta följer en underrubrik som heter klimatet i framtiden som börjar med att berätta att under jordens historia har jorden gått genom några istider och att På lång sikt är vi antagligen på väg mot en ny istid 24 Men de senaste hundra åren verkar jorden i stället ha blivit allt varmare medeltemperaturen har ökat med 0,7 grader 25 Det står även skrivet om att koldioxid och andra gaser har ökat med 37 procent sedan mitten av 1800-talet. Med uppvärmningen av jorden och klimatet leder detta till smältning av glaciärer och isar som bidrar till att havsnivån stiger och att hela processen är en 21 Selander, Staffan (1988), s Ahlberg, Wiwi, Isaksson, David och Åse, Lars-Erik (2011). Geografi 7. Stockholm: Bonnier Utbildning, s Baslaromedel/Geografi-7-9/ 24 Ahlberg, Wiwi, Isaksson, David och Åse, Lars-Erik (2011), s Ibid. 8

9 del av global uppvärmning. Efter följer en sida med bland annat klimatforskning och vad som är känt och vad vi människor kan göra åt det. Vad bestämmer klimatet heter nästa underkapitel detta börjar med temperatur: där det nämns att Solens strålar träffar jordytan rakt uppifrån kring ekvatorn 26 och menar på att desto längre ifrån ekvatorn en by eller ort ligger desto mindre värmemängd får det området ta emot. Eleven kan även läsa om en annan faktor som påverkar temperatur och det är höjder, desto högre upp du kommer sjunker medeltemperaturen med 0,6 grader per 100 meter och att andra påverkande avkylande faktorer kan vara vindar och havsströmmar. Direkt efter detta följer ett underkapitel som heter lufttryck, där beskrivs lågtryck och högtryck. Efter detta följer ett underkapitel som heter nederbörd, det beskrivs hur regn bildas. Läroboken återkopplar detta till Sverige genom att nämna vilka som är Sveriges regnrikaste månader. Konvektiv nederbörd, orografisk nederbörd och frontnederbörd beskrivs även. Efter följer vindar och vindsystem där det bland annat står att Olika delar av klotet får olika mycket energi från solen, vilket gör att luftens temperatur varierar från en plats till en annan. Vindarna bildas för att jämna ut de skillnader i lufttryck som uppstår när luftmassor värms eller kyls av. 27 Efter följer underkapitlet sjö- och landbris där de nämner att strand värms upp snabbare än vatten. Luftmassorna i lufthavet strävar efter att utjämna lufttryckskillnader. 28 Efter citatet förklaras det att den varma luften ovanför stranden stiger och in under tränger den tunga havsluften som sveper in över stranden. Även förklaras det att det är tvärtom på kvällarna och att detta kallas landbris. Efter följer förklaring av monsunvindar, passadvindar, tropiska cykloner och avslutar underkapitlet med El Niño, det beskrivs hur dessa skapas och vart de sedan härjar. Efter detta följer vad författarna kallar ett geografi reportage: som heter byn som spolades bort, här beskriver en man från Honduras hur orkanen Mitch drog förbi och den enorma översvämningen som den lämnade efter. Världens klimatzoner: Underkapitlet börjar med att berätta att det finns olika klimatområden på jorden. De beskriver att solen har en viss påverkan för klimatet men också beror det på topografi och hur pass nära kusten ett område befinner sig. Läroboken förtydligar att områden inte behöver ha samma klimat bara för att de ligger på samma breddgrad. Författarna har valt att dela upp klimatet i fyra olika huvudtyper: Polarklimat: Längst ner i söder och högst upp i norr. Där de beskriver medeltemperatur och väderförhållanden under sommar och vinter. Efter den introduktionen följer ett geografi reportage: ett tvåsidigt uppslag om Grönland, där vi får följa med Emil på hundkälke och får berättat om Tage som livnär sig på säl- och vitvalsjakt. Vidare följer underkapitlet tempererat klimat varmtempererat och kalltempererat: även i detta klimatområde beskrivs medeltemperaturen och fastlandsoch kustklimat. Efter följer ett geografi reportage, som heter Snö och bad i New York, där de berättande förklarar hur det kommer sig att New York kan ha ett sådant snabbt 26 Ahlberg, Wiwi, Isaksson, David och Åse, Lars-Erik (2011), s Ahlberg, Wiwi, Isaksson, David och Åse, Lars-Erik (2011), s Ahlberg, Wiwi, Isaksson, David och Åse, Lars-Erik (2011), s.135 9

10 skiftande klimat, orsaker som bland annat den kalla Labradorströmmen från norr, men även den varma Golfströmmen från söder, tillsammans med Atlanten. Författarna tar även upp att det kommer värm från alla byggnader och att en annan orsak är att det arbetar och bor så mycket folk just i staden. Reportaget förklarar även att New York klassas av forskare som en urban värmeö. Efter detta följer underkapitlet subtropiskt klimat öken-, stäpp- och medelhavsklimat: det står här om medeltemperaturen och vart detta klimat befinner sig till största dels. Författarna förklarar skillnaden mellan de torra somrarna och de regniga vintrarna. Även detta klimatområde följs av ett geografi reportage: I utkanten av Gobiöknen: läsaren får en målande bild av hur folk bor och har bott i tusentals år, boendena är hyddor insprängda i grottorna i nordvästra Kina. Författarna förklarar också att många av de vuxna byborna inte kan läsa eller skriva då de oftast enbart går i skolan något år. Det fjärde klimatområdet är den tropiska zonen savann- och regnskogsklimat. Även i detta underkapitel beskrivs medeltemperaturen och vart områdena ligger och sedan beskrivs det hur det till mesta dels ser ut klimatmässigt. Även detta klimatområde har tilldelats ett geografi reportage: Altiplano i Bolivia: i detta reportage får läsaren veta att Bolivia är ett land väldigt högt beläget, vilket leder till att det är betydligt tunnare luft och mer syrefattigt än vad vi svenskar är vana vid. Landskapet är som en stor grässlätt och det växer nästan inga träd. 29 Vi kan även läsa att temperaturen kan vända väldigt snabbt. Efter detta följer något som författarna valt att kalla geografi grafik, här är det sju stycken diagram som visar medeltemperatur och nederbörd varje månad för en av vardera platser från de nämnda klimatområdena. Vegetationszoner är nästföljande underkapitel. Detta underkapitel börjar med en världskarta i olika färger där vardera färg representerar de olika vegetationszonerna. Dessa är inlandsis och isöken, tundra, tajgan, lövskogar, här kläms även in en ruta som beskriver fotosyntesen, stäppen, macchia och chaparal, öken och regnskog. Slutligen avslutas kapitlet med sex stycken uppgifter till eleverna följt av en kort sammanfattning av kapitlet. 4.2 Natur & Kultur: SOL 4000 Från Natur & Kultur redovisas förlagets senaste tryckta bok som heter SOL Läroboken är skriven 2011 av Per Thorstensson, Anna-Britta Thorstensson, Christer Jansson och Ludvig Myrenberg. Författarna skriver på förlagets hemsida om läroboken med orden: I de nya kursplanerna betonas de sårbara platserna och hur de påverkas av samspelet mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen. Avsnitten om sårbara platser löper som en röd tråd genom hela boken. 31 På hemsidan beskriver förlaget läroboken som en bok som besvarar elevers frågor om vad som händer på jorden. De skriver också att läroboken tränar elever att ifrågasätta 29 Ahlberg, Wiwi, Isaksson, David och Åse, Lars-Erik (2011), s Thorstensson, Per, Thorstensson, Anna-Britta, Jansson, Christer och Myrenberg, Ludvig (2011). SOL4000. Stockholm: Natur & Kultur, s.18-27,

11 och att söka svar på deras egna frågor. Illustratören har valt bilder som på ett inspirerande sätt ska förklara och fördjupa globala kunskaper. 32 Läroboken har ett kapitel som heter Olika klimatområden med underkapitlen som heter Växlighet, Väder och klimat och Att leva i olika klimatområden. Läroboken har även ett kapitel som heter Luften vi andas där de har några underkapitel som berör utgångspunkten till uppsatsen, dessa underkapitel heter Årstider, Atmosfären, Temperatur, Vindar och underkapitlet som heter Vad händer med klimatet? Olika klimatområden: Författarna till läroboken inleder kapitlet med att förklara världens växtligheters typer och utbredning. Detta gör författarna genom att hänvisa till en världskarta med olika färger. Efter följer underkapitlet väder och klimat där författarna förklarar att vädret växlar mellan regn och sol, och att väder under en längre tid på samma plats kallas klimat. Raskt efter detta följer fakta om att världen är indelad i klimatzoner och även dessa visas på en världskarta, innan dessa introduceras skriver författarna: Det finns alltså ett samband mellan vad det är för klimat i ett område och typer av växtlighet där. 33 Läroboken börjar med den tropiska zonen: och beskriver var den är belägen och förklara att det är på grund av solstrålarnas infallsvinkel som det är så varmt där. Även står det skrivet att: De stora tropiska regnskogarna ligger här. 34 Efter den tropiska zonen följer de subtropiska zonerna: författarna beskriver åter igen vart denna zon är belägen och klimatet som finns där. Även står det skrivet: I de här zonerna ligger de flesta av jordens heta öknar. 35 Snabbt efter följer de tempererade zonerna: läget av zonen beskrivs för att sedan berätta att De tempererade zonerna har tydliga växlingar mellan årstiderna. 36 I texten förklaras det att Sverige ligger i den norra tempererade zonen. Som fjärde zon är polarzonerna: även dessa får läsaren beskrivet för sig var dessa områden ligger. Läsaren får också veta att växtligheten där är näst intill obefintlig då områdena till största del är av is eller frusen mark under stora delar av året. I slutet av detta underkapitel finns det tre frågor för eleverna att besvara, som en repetition. Underkapitlet att leva i olika klimatområden börjar med den tropiska klimatzonen I den tropiska regnskogen regnskogsklimat: Läsaren får i detta kapitel lära sig medeltemperaturen och att det i princip regnar varje dag i dessa områden. Det går också att läsa om medelnederbörden per år och att det inte märks någon skillnad mellan årstiderna i denna klimatzon. Så länge skogstäcket är orört binder det också mycket vatten, som annars skulle orsaka jordförstöring. 37 Nästa uppslag kallas våra sårbara platser här skriver författarna om ekosystemet och Att ekosystemet i den tropiska regnskogen fungerar har stor betydelse för hela jorden. 38 Läsaren kan sedan Thorstensson, Per, etal (2011), s Thorstensson, Per, etal (2011), s Ibid. 36 Ibid. 37 Thorstensson, Per, etal (2011), s Thorstensson, Per, etal (2011), s.21 11

12 läsa om att över 80 % av jordens djur- och växtliv lever i regnskogen. Det går sedan att läsa att Stora delar av regnskogen är i dag hotad på grund av stora skogsskövlingar. Fortsätter regnskogen att minska kommer det att på sikt påverka klimatet för hela jorden. 39 Läsaren lär sig att på grund av den påträngande hettan och fukten är det svårt för människor att bo i regnskogen men de som väl bor där bedriver oftast svedjebruk, läsaren får även förklarat för sig vad svedjebruk innebär. Vi kan även läsa att det inte är denna livsstil som hotar regnskogen utan det är modernisering som i vägar och moderna plantager och fyndigheter som resursutvinning som lockar till avverkning av regnskogen. Efter följer en förklaring om de stora grönslätterna savann-stäppklimat: det förklaras i vilka väderstreck detta klimat sprider ut sig från regnskogen, läsaren får veta att det är fortfarande hett, men inte lika fuktigt. Även här kan vi läsa om medeltemperaturen. Vi får förklarat för oss om torrtid och I områden med torrperioder råder savann-stäppklimat. 40 Läsaren får lära sig om klimatet på savannen och stäppen. Även att Afrikas savanner är kända för sitt rika djurliv. Men i många områden hotas djuren av att människorna odlar upp marken eller jagar alltför intensivt. 41 Efter savann och stäpp kommer i läroboken de subtropiska zonerna sol och torka ökenklimat: läsaren får beskrivet för sig vart områdena ligger, även för detta område får läsaren reda på medeltemperatur och medelnederbörd. Läsaren får också lära sig att när det väl regnar så regnar det mycket och det blidas ofta tillfälliga strömmar och floder i den torra marken. Vi kan även läsa om att befolkningarna oftast bor i oaser eller att de flyttar runt mycket som nomader. Efter detta följer tre frågor till eleverna att bearbeta. Efter frågorna följer nästa klimatzon detta är de tempererade klimatzonerna: Läsaren får här lära sig vart dessa områden ligger och att det är mindre fuktigt och mindre varmt än i de tropiska zonerna. Det tempererade klimatet är dessutom indelat i två olika klimattyper: kalltempererat klimat och varmtempererat klimat. 42 Läsaren får lära sig vart dessa olika klimattyper ligger och vilken växtlighet som trivs bäst på vardera område. Svala somrar och varma vintrar kustklimat: Läsaren får förklarat för sig i vilka världsdelar det finns kustklimat, här förklaras att det är havet som påverkar medeltemperaturen och vilken denna är. Läsaren får lära sig om vilken växtlighet som trivs bäst här och även att det är grönt året om. Efter detta kommer varma somrar och kalla vintrar fastlandsklimat: här kan det läsas om var fastlandsklimatet breder ut sig och att skillnaden mellan vinter och sommar är stor. Läsaren får lära sig vilken växtlighet som trivs bäst här och varför just de trivs där. Författarna har även valt att förklara varma somrar och regniga vintrar Medelhavsklimatet: läsaren får koordinaterna för dessa områden och att de heta somrarna gör det svårt att bedriva jordbruk men lockar desto mer turister. Gemensamt för områden med medelhavsklimat är att de ligger på västsidan av kontinenterna och på ungefär samma avstånd från ekvatorn (30-40 grader) Ibid. 40 Thorstensson, Per, etal (2011), s Ibid. 42 Thorstensson, Per, etal (2011), s Thorstensson, Per, etal (2011), s.25 12

13 Avslutningsvis för denna underrubrik följer tre frågor för eleverna att besvara. Författarna leder sedan in läsaren på polarzonerna Arktis och Antarktis: läsaren får veta deras lokalisering. Arktis mest beboeliga trakter är Nordkalotten (de nordligaste delarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland). 44 I läroboken beskrivs vilket folkslag som bor där och vad de livnär sig på. Även får läsaren lära sig att på Grönland lever inuiter som livnär sig på säljakt och fiske. Läroboken tar sedan upp mörker och kyla polarklimat: eleverna kan här läsa om medeltemperaturen och om den knappa nederbörden som alltid är i snö form. Läsaren får lära sig om tundra och permafrost. Detta underkapitel avslutas med tre frågor för eleverna att besvara. Luften vi andas heter nästa underkapitel det börjar med att förklara vad en tropisk orkan är. Detta med att på ett helt uppslag beskriva hur Katrina, 2005, växte fram och härjade. Efter uppslaget följer två stycken frågor till eleverna att bearbeta. Underkapitlet som heter den livgivande solen: berättar för läsaren om solen och dennes solstrålar och hur dessa värmer upp jorden eller reflekteras tillbaka dem ut i rymden från atmosfären eller jordytan. Solstrålarnas fördelning påverkar jordens uppvärmning, bland annat genom att solstrålarna träffar jorden i olika vinklar. Näst i läroboken följer underkapitlet årstiderna: här förklaras att det finns årstider som vi känner igen i Sverige och att andra delar på jorden istället har regntid och torrtid. Skillnaden i årstider beror på att jordaxeln lutar och roterar kring sin egen axel. Detta uppslag förklarar förhållandet i läge mot solen och vad det blir för klimat i respektive läge. Eleverna har sedan sex frågor att besvara. Med ett litet hopp över atmosfären kommer underkapitlet temperatur: underkapitlet inleds med att ge läsaren några extremtemperaturer jorden över. För att sedan fortsätta med att berätta att bergstrakter ofta har kallare klimat än lågland eftersom temperaturen sjunker med höjd. Att Havet utjämnar temperaturen 45 förklaras med hjälp av kustklimat och fastlandsklimat. Efter följer ett nytt avsnitt av våra sårbara platser som förklarar om växthuseffekten och hur den förstärks av olika utsläpp och gaser. Koldioxid bidrar mest till den förstärkta växthuseffekten, cirka 70 procent. 46 även får läsaren förklarat för sig vart koldioxiden frigörs ifrån, och att träd och växter tar upp koldioxid varav att avverkning av skog bidrar till ökad växthuseffekt. Läroboken poängterar också att vattenånga är den vanligaste växthusgasen men även att metan är en kraftig växthusgas. Efter detta följer underkapitlet vindar: där får läsaren lära sig hur vindar uppstår och vad högtryck och lågtryck, passader och monsuner innebär. Följande uppslag berättar om vandrande vindar och högtryck. Det förklaras även hur en orkan uppstår och att dess mitt kallas öga med en diameter på km. Det sista underkapitel heter vad händer med klimatet?: författarna börjar med att stolpa upp saker som att glaciärer och isar smälter, öar översvämmas och att Australien blir torrare och mer bränder uppstår. Författarna berättar sedan att FN:s 44 Thorstensson, Per, etal (2011), s Thorstensson, Per, etal (2011), s Thorstensson, Per, etal (2011), s.91 13

14 klimatpanel (IPCC) slog larm om att den globala uppvärmningen är ett faktum och att forskarna tror det blir mellan 1,4 och 6 grader varmare i medeltemperatur de närmaste hundra åren. Över hela jorden innehåller luften nu 25 procent mer koldioxid än den gjorde före industriåldern. 47 Läsaren får via ett diagram lära sig om några länder och hur mycket koldioxid dessa länder släpper ut. Efter att fått läsa om öar som riskerar att i princip slukas av havet ifall att havsnivåerna ökar så mycket som det förutspås av forskare. Läsaren får sedan lära sig om att det går att göra något åt detta och att I Kyoto 1997 antogs det första internationella överenskommelsen om att minska utsläppen av växthusgaser. 48 Läsaren får sedan följa med från Kyoto 1997 till Köpenhamn Sedan följer ett kort avsnitt om hur temperatur ökningens skulle påverka Sverige. Författarna lär läsaren att den enskilda människan kan bidra till en förändring genom att tänka på hur du reser, vad du äter, genom att minska energiförbrukningen och att handla klimatsmart. Efter dessa tips följer tre studiefrågor för eleverna. 4.3 Gleerups: Punkt SO geografi Punkt SO geografi 49 är tryckt 2008 och det är denna som används i uppsatsen. Den är skriven av Bo Andersson och Göran Andersson. Gleerups meddelar att de beräknar att deras nya böcker troligen kommer ut våren 2012, vilket betyder att det är läroboken jag använder mig av som används i skolan idag fram till att de nya böckerna finns att köpas. På förlagets hemsida beskriver de läroboken på detta sätt: I Geografi Punkt SO blir eleverna aktiva och lär sig tillämpa kunskaperna i ämnet. Fakta, resonemang och verktyg finns i samma bok. 50 Läroboken som undersöks för denna uppsats heter grundbok 1, det är den som är för årskurs 7. Läroboken är uppdelad i en grunddel bestående av faktainnehållet som avslutas med uppgifter i tre nivåer. Efter det följs en metoddel här finns intresseväckande uppgifter och enkla, konkreta förslag på laborationer. 51 Metoddelen fungerar som en fördjupningsdel. Läroboken har ett kapitel som heter Väder och klimat vatten och vegetation. Detta kapitel är uppdelat i flera underkapitlen: Atmosfären, Solen ger oss värme, Årstiderna, Väder och vind, Vatten i naturen, Klimat och vegetation, Klimatdiagram. Efter dessa följer metoddelen. I underkapitlet atmosfären: kan läsaren lära sig om atmosfärens uppbyggnad, vi får också lära oss att temperaturen sjunker i genomsnitt med 0,7 grader per 100 meters stigning. Underkapitlet som följer är solen ger oss värme och liv: läsaren får här lära sig att det är solen som påverkar ljus och värme på jorden. Vi kan även läsa om hur lång tid 47 Thorstensson, Per, etal (2011), s Thorstensson, Per, etal (2011), s Andersson, Bo och Andersson, Göran (2008). Punkt SO Geografi del 1. Malmö: Gleerups Utbildning AB, s geografi.ecp?product_category_id=1295&groupdetail=true&positionid=15 51 Ibid. 14

15 det tar för närmaste stjärnas ljus att nå jorden. Läsaren får också lära sig hur lång tid det är kvar innan solen slocknar och allt liv på jorden upphör att leva. Läsaren får lära sig att vid ekvatorn faller solstrålarna rakt in mot jorden och att det är därför det är kallare vid polerna då solstrålarna träffar dem snett. Årstiderna är underkapitlet som kommer härnäst vilket börjar med att förklara att beroende vart på jorden ett område ligger så finns det olika uppdelningar av årstider, vissa har samma årstid året om medan andra har regntid och torrtid och de tredje har som vi i Sverige fyra stycken årstider. Författarna börjar med att beskriva sommar. Här står det skrivet om jordaxelns lutning på 23,5 grader och att det är den som påverkar vart vändkretsarna finns. Även att årstiden är den varmaste och ljusaste. Vinter följer näst i läroboken, På vintern står solen som lägst på himlen, eftersom norra halvklotet lutar från solen. 52 sedan berättas att det är tvärtom för södra halvklotet. Det står skrivet för läsaren att det är mindre värme och ljus än under sommaren. Vår och höst är de sistnämnda årstiderna och det står förklarat att det är mellan vinter och sommar och sommar och vinter och att solen står i zenit vid ekvatorn 21 mars och 21 september. Väder och vind kommer i nästa underkapitel: här beskriver författarna hur lågtryck och högtryck skapas och hur de hänger samman och påverkar varandra. Efter detta förklarar författarna i punktform hur sjöbris fungerar, för att sedan berätta och demonstrera landbrisen som sker kvällstid. Efter detta förklaras passadvindar och monsunvindar som blåser i tropikerna. Läsaren får lära sig att vindar inte blåser rakt och vad det är som påverkar deras avböjning, så som jordrotationen. Sedan följer ett västvindar underkapitel som förklarar vart de kommer ifrån och hur de böjer av sig och hur dessa ser ut som kommer in över Europa, med regn och rusk. Följt av detta kommer en underrubrik som handlar om oväder i tropikerna: I tropiska orkaner dör fler människor än i alla andra oväder tillsammans. 53 Efter denna redogörelse får läsaren lär sig hur en orkan bildas och växer över det varma havet. Läsaren får veta att i orkanens centrum finns orkanens öga där det är vindstilla eller svaga vindar och molnfritt. 54 Författarna skriver sedan om tromber och tornador som även dessa har stor förödelse över marken, men skapas från åskmoln över marken. Nästa som följer i underkapitlet är El Niño, först får vi höra en bonde i Peru berätta om vad som hände i början av året Sedan följer lite fakta om El Niño som att de återkommer med ett visst antal år emellan och vart de härjar som värst. Läsaren får förklarat för sig hur detta fenomen uppstår och vad det är som händer dessutom förklaras varför den fått namnet El Niño. Sedan förklarar författarna att forskare försöker förstå och förutse när dessa fenomen kommer att återskapas. Nästa underkapitel är vatten i naturen: vilket inte redovisas vad som står i början av detta underkapitel då det handlar mer om dricksvatten och havsvatten och vattnets kretslopp, men hoppar till ett underkapitel som heter nederbördstyper. Här beskrivs hur konvektiv nederbörd skapas. Sedan får läsaren läsa om orografisk nederbörd följt 52 Andersson, Bo och Andersson, Göran (2008). s Andersson, Bo och Andersson, Göran (2008). s Ibid. 15

16 av frontnederbörd. Det beskrivs vart denna sorts nederbörd faller och hur och varför de skapas. Klimat och vegetation är det nästsista underkapitlet och även det längsta: Först förklaras skillnaden mellan väder och klimat som fortsätter med För att kunna skilja olika klimat åt är det viktigast att studera lufttemperatur och nederbörd. 55 Efter detta så har författarna stolpat upp faktorer som bestämmer klimatet i ett område dessa är avståndet till ekvatorn, höjden över havet, avståndet till havet och vindar och havsströmmar. Den första klimatzonen som redovisas i läroboken är tropikerna: här står det beskrivet vart tropikerna är beläget. Även förklaras för läsaren att där det regnar som mest finns regnskogarna medan där det är torrare så finns det savanner. Klimatet i regnskogen beskrivs med hjälp av medeltemperatur och nederbörds mängd, även beskriver författarna vad som händer under dagen med avdunstning och nedkylning. Läsaren får lära sig att regnskogarna är väldigt glesbefolkade och varför dem är det. Även får läsaren läsa om att Över hälften av jordens djur- och växtarter finns i regnskogen. Det gör den till världens artrikaste ekologiska system 56 Vi får också lära oss att regnskogarna är väldigt känsliga för mänskliga ingrepp och att det tar väldigt lång tid innan det växer ny skog om denna avverkas och varför den återskapande processen är långsam. Läsaren får lära sig hur människorna bor i regnskogen, och att de eldar ett litet område och odlar sedan på askan men att de flyttar inom tre till fem år då marken är för näringsfattig för att odla på något mer. Sedan står det om regnskogen som huggs ner och detta för att ge plats åt befolkningsökningen men även för att ge plats för plantager och odlingsmark. Efterfrågan på ädelträ är stor vilket även detta leder till avverkning av dessa träslag. För att kunna transportera den avverkade skogen så breddas motorvägar varav ytterligare avverkning krävs för att ge plats. Underkapitlet fortsätter sedan med savann och stäpp: läsaren får lära sig vart dessa finns och varför det inte växter skog där, även får läsaren lära sig om vilka djur som går på savannen. Författarna berättar om vilka månader som regntiden inträffar och hur dessa påverkar djuren på savannen. Läsarna får information om vilken befolkning som befinner sig där och kort om hur de har ändrat sina levnadsförhållanden. Sedan kan vi läsa om att I torra områden övergår savannen i gräs- och buskstäpp. 57 Vi får läsa om vart stäppen sträcker ut sig och vi får lära oss att Under år som det faller mindre nederbörd än normalt slår skördarna fel och boskapen dör. 58 Den subtropiska zonen lär läsaren om vart dessa zoner finns på jorden och vad de har för medeltemperatur och att här finns jordens stora öknar. Vi får lära oss vart dessa öknar ligger och vad de har för medelnederbörd och om den enorma hettan en dags temperatur kan komma upp i. Läsaren får veta vilken som är den största öknen och hur stor den är i jämförelse med Sverige. I den subtropiska zonen finns även medelhavsklimat. De torra och varma somrarna lockar turister men är till nackdel för jordbruket. Läsaren får lära sig på vilken breddgrad 55 Andersson, Bo och Andersson, Göran (2008). s Andersson, Bo och Andersson, Göran (2008). s Andersson, Bo och Andersson, Göran (2008). s Ibid. 16

17 detta klimat ligger på och i vilka världsdelar. Gemensamt för de nämnda områdena är att de ligger på kontinentens västsida i ett subtropiskt område. 59 Nästa klimatzon är de tempererade områden i detta underkapitel står det skrivet om vart dessa områden ligger och att det förekommer stor variation på värmen. Även får läsaren veta att de södra delarna domineras av lövskog och att de är gröna året om och att i de norra delarna där det är kallare områden så är barrskog den framträdande vegetationen. Kustklimat finns på den västra sidan i Europa och Nordamerika, vilket innebär att det är svala somrar och milda vintrar. I läroboken beskrivs vad det är som skapar detta kustklimat och hur mycket medelnederbörden är och på vilken del av året det regnar mest. Uppslaget efter är en väderkarta med förklaring av vad de olika symbolerna betyder. Efter kustklimat kommer naturligt en redogörelse för inlandsklimat. Eleverna kan sedan läsa om att det är mycket kallare vintrar här och desto mer österut vi kommer (längre bort från havet) desto kallare kan det komma att bli. Läsaren får lära sig att Typiskt för inlandsklimat är varma somrar och kalla vintrar 60 Den sista klimatzonen är polarzonen i detta underkapitel börjar författarna med att förklara vart områdena ligger och att det är jordens kallaste områden. Läsaren får lära sig om den varmaste månadens medeltemperatur. Kylan gör att det bildas stabila högtrycksområden 61 Vidare tar underrubriken Arktis över och författarna berättar att det är nordpolen, där det är för kallt för träd att växa och att det finns vidsträckta områden med tundra. Författarna berättar även om permafrost. Sedan lära sig eleverna om de få folk som bor i dessa områden och hur de gått från förfädernas traditioner i säljakt och fiske till en ganska modernt livsstil. Nämns Arktis så måste även Antarktis nämnas den kallas också den frusna världsdelen. Läsaren får veta att det är väldigt hårda vindar och ogästvänligt, mycket på grund av sin medeltemperatur som redovisas i texten. Läsaren får även lära sig om medelnederbörden och om solstrålarna som inte når området under ett halvår. Läroboken har på nästa uppslag tre stycken klimatdiagram från Vancouver, Winnipeg och Rom för att visa nederbörd och temperatur för varje månad på året i olika klimatzoner. Efter det följer en sammanfattning för hela kapitlet följt av många frågor för eleverna att besvara, sedan några att fundera och förstår och till sist några för att upptäcka mer. Metoddelen av kapitlet följer efter frågorna dessa är som en liten repetition över vad eleverna fått lära sig och alla dessa innehåller sedan en uppgift eller laboration och några olika diskussionsfrågor att antigen besvara själv eller i grupp eller som en klassdiskussion. 4.4 Liber: SOS geografi Boken som används från Liber heter SOS geografi 62, den är tryckt 2008 och är deras senaste lärobok. Då förlaget ännu inte har någon nytryckt lärobok i geografi är det denna som är ute i skolorna. SOSerien Geografi är klassiskt upplagd med ingångar 59 Andersson, Bo och Andersson, Göran (2008). s Andersson, Bo och Andersson, Göran (2008). s Ibid. 62 Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig, (2008). SOS Geografi. Nacka: Liber AB, s ,

18 via naturgeografi och kulturgeografi. 63 Läroboken är uppdelad i fyra stycken böcker. Det är bok två som undersöks i denna uppsats då Geografi 2 har tyngdpunkten på klimat och växtlighet som förutsättning för människans överlevnad. 64 Del två har ett kapitel som lämpligen heter Klimat och väder med underkapitlen Solen värmer olika, Stadiga vindar, Havsströmmar, Kust och inland, Högtryck och lågtryck och Väderprognoser läroboken har också ett kapitel som heter Klimatzoner och växtlighet med underkapitlen Varmt och fuktigt i tropiska zonen, Hett och torrt i subtropiska zonen, Växlande klimat i tempererade zonen och Isande kallt i polarzonen. I underkapitlet klimat och väder börjar läroboken med att förklara vad väder är och förklarar att studerar du vädret på en viss plats i 30 år så beskriver det klimatet för denna plats. Medelvärdet av bland annat temperatur och nederbörd ger en bild av klimatet på platsen. 65 I underkapitlet klimat får läsaren förklarat för sig att skillnaden i temperatur på sommaren och vintern beror på hur högt eller lågt solen står. Sedan följer en förklaring av lågtryck och att det är vad som händer vid ekvatorn. Även hur detta lågtryck skapas på grund av uppvärmning av luften. Läsaren får även lära sig om högtrycket som skapas vid vändkretsarna och vad ett högtryck är. Vindar blåser alltid från områden med högt lufttryck till områden med lågt lufttryck. 66 Författarna fortsätter med att beskriva passadvindar och förklara att det är atlantiska högtrycket som förser norra Europa med varm och fuktig luft. Monsuner tar vid efter passadvindarna i underkapitlet och det beskrivs vart de äger rum och varför. Efter dessa vindar redovisats i läroboken följer en kort sammanfattning. Det beskrivs sedan vidare i underkapitlet hur havsströmmarna vandrar över världens hav och är en av de bidragande faktorerna till uppvärmning av landmassor som till exempel Golfströmmen, medan det finns kalla strömmar som gör tvärtom så som Labradorströmmen. Avslutningsvis skriver författarna om kust och inland, här berättar de för läsaren att Vid kusterna påverkas klimatet väldigt mycket av havet. 67 och att Kustklimatet har små svängningar i temperaturen. 68 medan Inlandsklimatet har varma somrar och kalla vintrar 69 Efter klimat-delen i läroboken återstår en väder-del här får läsaren en tydligare förklaring om vad som händer under lågtryck och högtryck och vad det oftast är för väder när en av dem drar förbi. Läsaren får förklarat för sig varför det regnar och att regnväder kan skapas på tre sätt. Författarna börjar med att förklara hur frontnederbörd går till och berättar varför det är den vanligaste anledningen till att det regnar i Sverige. I läroboken står det sedan skrivet att en annan typ är de regn som faller vid bergskedjor då luften tvingas uppåt. Den tredje regntypen som ofta uppstår i inlandet på sommaren, då uppvärmd luft stiger 63 Geografi-SOS/#furtherdescription 64 Ibid. 65 Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig (2008), s Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig (2008), s Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig (2008), s Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig (2008), s Ibid. 18

19 och sedan kyls ned högt uppe i luften och bildar åskmoln. Eleverna får senare i boken förklarat för sig vilket yrke de som jobbar med väderprognoser har. Läsaren får lära sig att olika klimat på olika områden beror på solens uppvärmning, avstånd till havet och höjd över havet och vindar och strömmar. Läroboken tar sedan upp att Under de senaste 100 åren har Jordens medeltemperatur stigit med nästan en hel grad. 70 Det står förklarat att det troligen är ökat utsläpp av växthusgaser som är anledningen. Läsaren får lära sig att det är framför allt koldioxid som har ökat och varifrån den kommer. Som avslutning för detta kapitel så följer en mängd frågor, som eleverna först bara ska besvara sedan några som kräver att de arbetar lite med texten och de sista två är sådana som eleverna själva ska ta reda på mera om. Nästa kapitel i läroboken är klimatzoner och växtlighet: Jorden brukar delas upp i fyra områden med olika klimat. Områdena kallas för klimatzoner: tropiska zonen, subtropiska zonen, tempererade zonen och polarzonen. 71 Läroboken börjar med att beskriva den varma och fuktiga tropiska zonen: här kan läsaren läsa om att solstrålningen är intensiv och att det är den varma och fuktiga luften som kyls av och ger regn. Underkapitlet börjar med regnskogen och lär läsaren om vart denna skog finns och vad som symboliserar klimatet och att det bor väldigt lite folk där. Läsaren får också lära sig att ungefär hälften av jordens alla växt- och djurarter finns i regnskogen. Vi får sedan lära oss att växterna där är väldigt höga och att det är få växter på marken då nästan inga solstrålar når ner dit. Då marken är så näringsfattig så tar det lång tid för regnskog att växa upp på nytt, vilket leder till radikal förminskning av skogen då den avverkas, vilket den gör bland annat för de eftertraktade träslaget. Läsaren får sedan lära sig att skogen huggs ner för att ge plats för betesmark och att bönderna använder sig av svedjebruk. Efter regnskogen tar författarna upp savannen: i detta underkapitel kan läsaren få lära sig om vilka djur som går på savannen och att det inte finns så många stora djur på samma ställe som på Afrikas savann. Läsaren får lära sig om hur klimatet ser ut och vart det sprider ut sig. På sidan efter följer en fördjupning och denna berättar om orkanen Katrina. Vi kan läsa om när den härjade och vilken hastighet den hade. Även kan vi läsa om vilka delstater den drabbade och fördjupningen avslutas med att berätta hur en orkan skapas och att dess mitt kallas öga. Sedan följer en kort sammanfattning. Efter sammanfattningen följer ett delkapitel om att det är hett och torrt i den subtropiska zonen: läsaren får veta vart denna zon ligger och att det är väldigt varmt och torrt. Det mest typiska landskapet i subtropiska zonen är öken. 72 Vi får lära oss hur klimatet är och vad för sorts växter som växer där. Även finns det information om temperaturskillnaden mellan natt och dag. Efter följer lite fakta om Sahara, läsaren får veta vart Sahara öknen ligger och hur stor den är. Dessutom får läsaren veta att Vid Saharas oaser bor också de flesta av öknens två miljoner invånare. 73 Läsaren kan även läsa om att boskapen överbetat marken och om jordbortspolning. Detta följs av 70 Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig (2008), s Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig (2008), s Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig (2008), s Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig (2008), s