Väderlek: Varför regnar det?

Transkript

1 Aktiviteter efter visning - Att i ord beskriva vattnets kretslopp kan vara förvirrande. Men en bra och genomarbetad skiss som underlag för en muntlig redovisning kan ge en klar och enkel bild. Arbeta med utgångspunkt i de tre nederbördsmodellerna. - Att beskriva kondensationsprocessen är enkelt. Värm vatten (gärna med värmelampa) och placera en glasskiva en bit ovanför vattnet. Ångan stiger, kyls av och bildar vattendroppar. - Det är inte tillgången på vatten som är problemet. Det är fördelningen. Visst är det aning orättvist att grundvattnet i våra trakter ligger betydligt grundare än vad som är fallet på många andra platser, där behovet av sötvatten är stort. Studera vattenproblemet och försök hitta några frön till en möjlig problemlösningsmodell? Vad kan vi göra? - Även i Norden finner man stora skillnader i fråga om nederbörd. Dels i mängden nederbörd men också i dess karaktär. Återskapa en nederbördskarta (finns i kartboken) och försök ge en bakgrund till väderförhållandena genom att studera en topografisk karta. Litteraturtips Bondepraktikan eller väderbok, ISBN: Liten väderbok, Bengt af Klintberg Lär dig om väder, Robin Kerrod Om väder, Steve Parker Föreningar/organisationer SMHI, Tel Internetkällor Dagens Nyheter Svenska Dagbladet resetidningen Vagabond - Väderlek - Allt om väder, länkar till vädret i hela Sverige - SMHI: s hemsida Skolverkets hemsida (med bl.a. länkskafferiet) samordnande söktjänst söktjänst FILMO Vretenvägen Solna Tel: Fax: info@filmo.se Väderlek: Varför regnar det? Att det regnar vet nog de flesta av oss. Men varför regnar det och hur går det egentligen till när det regnar, snöar eller haglar? Genom kanotisterna Joyce och Monique får vi bl.a. insikt i hur nederbörd uppstår, vilka olika steg som finns i vattnets kretslopp, varför nederbörden är så ojämt fördelad på jorden och vad surt regn har för inverkan på miljön. Filmens syfte att skildra vad nederbörd är och vad som orsakar den att visa vilka olika sorters nederbörd det finns att skildra vattnets kretslopp på jorden att visa vad miljöförstöring får för påverkan på t.ex. regn Fakta Längd: 18 min Ålder: År 5-9/G Ämne: Fysik; Meteorologi Produktion: Channel Four Learning Svensk distribution: Filmo, 2001

2 Inledning Vi i den ekonomiskt privilegierade delen av världen har en benägenhet att betrakta vatten som en billig förbrukningsvara och en outtömlig resurs. Det faktum att vi i Sverige i genomsnitt använder över 200 liter per dag för våra dagliga sysslor bekräftar detta synsätt. Vi behöver påminnas om att vårt vatten ingår i ett för vår atmosfär slutet kretslopp där mängden vatten är konstant. Även om naturens egen filtreringsprocess är effektiv så kommer en del av de gifter vi släpper ut tillbaka i form av förorenad nederbörd. De sura regnen har skadat miljön och bl.a. orsakat sjuka sjöar och en omfattande skogsdöd. En stor del av all nederbörd återförenas direkt med hav och vattendrag, men en viss kvantitet avdunstar vid markytan eller blir en del av grundvattnet. Vår atmosfär innehåller en varierande mängd osynlig vattenånga. Då vattenångan stiger kyls den av och kondenseras till vattendroppar. Processen accelereras om lufttemperaturen är hög och det är därför som man i de tropiska regionerna drabbas av daglig nederbörd under regnperioderna. De har i allmänhet solen i zenit vilket borgar för en snabb mark- och luftuppvärmning. Dessa områden har en årlig nederbördsmängd på mer än två meter vilket kan jämföras med vårt land där vi ytterst sällan når halva den mängden. Det finns i huvudsak tre förklaringar till att nederbörd faller. Då moln med varm luft möter en kust eller en höjd tvingas molnen stiga. De kyls av och nederbörd faller. Det är den form som är vanligast. En riktigt varm dag avslutas ibland med ett häftigt regn. Den varma luften stiger snabbt en sådan dag. Då bildas cumulusmoln högt upp i skyn som senare ger häftiga regn- och åskskurar. Den sista förklaringen kommer i fråga då en kallfront möter en varmfront. Den senare kyls av och nederbörd faller i gränsområdet mellan fronterna. Nyckelord/Teman Vattnets kretslopp Nederbördsformer Kondensation Molnbildningar Frontregn Konvektion Regnskugga Svaveldioxid Sura regn Aktiviteter före visning - Låt en nederbördskarta bli utgångspunkten för en dialog om jordens tillgång på sötvatten. Det är en karta med enorma skillnader. Vad beror det på att man i Cherrapunji söder om Himalaya har en årsnederbörd på dryga 10 meter, medan efter några timmars flygresa norrut stöter på ett område som knappast har någon nederbörd alls? - Att man i polartrakterna bara får nederbörd i form av snö är inte överraskande. Det är lika självklart som att man i tropiska områden huvudsakligen får sin nederbörd i regn. Vi är vana en mer varierad nederbörd. Vilken inverkan har nederbörd på våra liv, vilken nytta har vi av den och hur måste vi anpassa oss efter den? Frågor efter visning 1. Vad finns det för förklaringar till att det snöar eller regnar? 2. Hagelskurar är en ovanlig form av nederbörd. Hur bildas de? 3. De områden som får störst regnmängder under ett år ligger vid ekvatorn? Vad är det som gör detta till mer än en slump? 4. Vad är ett surt regn för något? 5. Vilken miljöarbete görs för att få bukt med de sura regnen?

3 Internetkällor - mät temperaturer mat temp.html - mätmetoder för temperaturer - SMHI: s hemsida Skolverkets hemsida (med bl.a. länkskafferiet) samordnande söktjänst söktjänst FILMO Vretenvägen Solna Tel: Fax: info@filmo.se Väderlek: Atmosfären omkring oss Det är tack vare jordens atmosfär som vi överhuvudtaget har väder och klimat - och tack vare dessa kan vi också överleva. Men vad är egentligen väder och klimat? Och hur påverkar de våra liv? Genom tävlingscyklisten Pablo får vi bl.a. insikt i vad väder och klimat är, hur atmosfären fungerar samt vad den naturliga och onaturliga växthuseffekten innebär... Filmens syfte att förklara skillnaden mellan väder och klimat att visa vilka faktorer som påverkar väder och klimat att skildra vad atmosfären är att förklara vad växthuseffekten är Fakta Längd: 17 min Ålder: År 5-9 Ämne: Fysik; Meteorologi Produktion: Channel Four Learning Svensk distribution: Filmo, 2001 Inledning Det finns ett skämtsamt ordspråk som säger att alla klagar på vädret, men att ingen gör något åt det. Ordspråket har ingen förnuftsmässig innebörd, men uttrycket ger ändå en beskrivning av vilken påverkan vädret har på vår tillvaro och att vi passivt tvingas konstatera att vädrets omsvängningar är ställda utanför vår kontroll. Vi blir alla berörda av vädrets makter, om inte annat som indikator för klädval och graden av uteaktiviteter. Men för många är vädret mycket viktigare än så. Alltjämt är huvuddelen av jordens befolkning självförsörjande jordbrukare. Deras verksamhet är i allmänhet väderkänslig.

4 Alla som har sitt yrkesverksamma liv på havet fäster sin tilltro till stormvarningar och israpporter och de som arbetar med flygtrafik söker alltid säkra prognoser för att kunna hantera stormar, dimma och halkiga landningsbanor. Väder är ett samlingsbegrepp för den påverkan som vind, nederbörd och temperatur har på den del av atmosfären som är närmast jordytan. Dess växlingar och lokala skillnader ger upphov till att vi talar om att varje region har ett speciellt klimat. Då man beskriver ett klimat gör man det utifrån genomsnittliga väderförhållanden under en längre period. Den absoluta förutsättningen för förekomsten av väder är den atmosfär av gaser som likt ett osynligt skal omger jorden. Den konserverar värmen som jordytan tagit upp av solstrålarna, men den filtrerar dessutom bort den farliga uv-strålningen. Atmosfären kan inte skarpt avgränsas utan tunnas ut successivt i tre skikt, troposfären, stratosfären och jonosfären. Dessa skikt utgörs av kväve, syre och vissa ädelgaser såsom koldioxid och ozon. Nyckelord/Teman Meteorologi Klimattyper Solsystemet Atmosfären Värmestrålning Topografi Växthuseffekt Koldioxid Aktiviteter före visning - Diskutera fritt kring begreppen väder och klimat. Var noggrann med att tydliggöra vad som skiljer begreppen åt. Vad menar vi i olika situationer när vi pratar om bra alternativt dåligt väder (för ex. jordbrukets olika skeden, segelturen, energiutvinning, solsemestern)? - Skapa en enkel skiss över solstrålningens relation till jordens treskiktade atmosfär. Med utgångspunkt i skissen tar ni fram de fysiska förutsättningar som möjliggör liv på vår planet. Frågor efter visning 1.Vilka enkla mätinstrument används för att studera väder? 2.Vad kallas den del av atmosfären där vi finner det vi kallar väder? 3.Atmosfären består av olika gaser med speciella egenskaper. Vad är det för gaser och i vilken proportion finner vi dem? 4.Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för liv. Vad är det för gas som är grunden för denna process och vad är orsaken till effekten? 5. Vilka fossila bränslen bidrar till att medeltemperaturen på jorden stiger? Aktiviteter efter visning - Ta reda på hur en vanlig kvicksilvertermometer fungerar. Vilka termometrar används numera oftast för att mäta kroppens temperatur? Varför tror du man undviker den gamla sortens kvicksilvertermometrar? - Tag fram två skålar och fyll den ena med varmt och den andra med kallt vatten. Välj ut två försökspersoner. Stick ned ena han den i varsin skål i ca fem minuter. Tag sedan fram två nya skålar där vattentemperaturen ligger mitt emellan. Hur kommer vattentemperaturen att kännas för försökspersonerna och varför? - Ta reda på mer om hur termometrar fungerade förr i tiden. Hur fungerar termometrarna idag? Vad är det för avgörande skillnader? - Ta reda på mer om Anders Celsius och temperaturskalan. Vilka andra temperaturskalor finns det och hur fungerar de? - Ta reda på mer om vad rörelseenergi är. Hur rör sig partiklarna då det är varmt respektive kallt? Föreningar/Organisationer SMHI,

5 -Om man vill studera värmecirkulation som fenomen är det bara att ta det egna rummet till hjälp. Med en värmefläkt eller det reguljära elementet kan man studera luftströmmarna. Den uppvärmda luften strömmar uppåt för att nära taket vika av från värmekällan. Den kyls av och börjar då sjunka. Vid golvet strömmar åter luften mot källan. Den största effekten nås med en bra fläkt i ett ouppvärmt rum. Det vill säga en sommarmorgon då solens strålar så sakta börjar värma upp markytan. -Golfströmmen är värd lite extra uppmärksamhet. Studera strömmen som fenomen och försök skapa en bild av vilket klimat vi skulle ha om vi hade stått utanför dess påverkan. Litteraturtips Bondepraktikan eller väderbok, ISBN: Liten väderbok, Bengt af Klintberg Lär dig om väder, Robin Kerrod Om väder, Steve Parker Föreningar/organisationer SMHI, Tel Internetkällor Dagens Nyheter Svenska Dagbladet resetidningen Vagabond - Väderlek - Allt om väder, länkar till vädret i hela Sverige - SMHI: s hemsida Skolverkets hemsida (med bl.a. länkskafferiet) samordnande söktjänst söktjänst FILMO Vretenvägen Solna Tel: Fax: info@filmo.se Väderlek: Temperaturskillnader Solen är vår viktigaste energikälla och den ger oss värme vilket är en förutsättning för liv på jorden. Men varför är det så stora temperaturskillnaderna på jorden och hur påverkar det oss och vårt väder? Genom glidflygaren Peter får vi bl.a. insikt i varför det uppstår temperaturskillnader, vad luft- och havsströmmar innebär samt ozonlagrets betydelse för miljön. Filmens syfte att skildra varför det finns temperaturskillnader och hur dessa uppstår att skildra vad högtryck och lågtryck är att förklara hur luftströmmar uppstår att skildra havsströmmarnas betydelse att berätta om atmosfären och ozonlagrets betydelse Fakta Längd: 19 min Ålder: År 5-9/G Ämne: Fysik; Meteorologi Produktion: Channel Four Learning Svensk distribution: Filmo, 2001

6 Inledning Vår planets fördelaktiga position i förhållande till solen är utgångspunkten för allt liv. Det finns dock stora geografiska avvikelser gällande livsbetingelserna. Det är i grunden en fråga om temperatur. Dessa skillnader uppkommer genom att solens strålar träffar jordytan utifrån olika vinklar och avstånd. De mest extrema skillnaderna märks i en jämförelse mellan polerna och ökenområdena. Det på Antarktis registrerade köldrekordet är uppmätt till -88,3 C och värmerekordet på 57,7 C är bokfört i Saharaöknen. Men sådana exceptionella förhållanden är undantag på vår vattenrika planet. Våra hav och oceaner utgör 70 % av jordens yta och de har en utjämnande och dämpande effekt på klimatet. Ett hav tar längre tid på sig att bli uppvärmt, men det behåller också värmen för längre tid. De platser som ligger i närhet till havet har därför mindre temperatursvängningar mellan årstiderna. De har svala somrar och milda vintrar. Om du som vän av slaskiga vintrar står inför valet att tillbringa vintern i Köpenhamn alternativt Moskva förefaller valet bli ganska enkelt. Detta trots att städerna ligger på samma breddgrad. Men solvärmen ger också upphov till vindsystem som i sin tur skapar havs-strömmar. Då jordytan avger värme skapas ett lågtryck i tomrummet. Den varma luften stiger och pressas sedan åt sidorna. Då luften kylts av sjunker den och skapar ett högtryck vars vindar blåser tillbaka mot centrum. De s.k. passadvindarna som startar vid ekvatorn är ett exempel på värmecirkulation. De starka vindarna och jordens rotation är havsströmmarnas moder. De transporterar vattnet över stora ytor. Golfströmmen med ursprung i Mexikanska Golfen ger oss i nordvästra Europa en betydelsefull temperaturökning med flera grader. Aktiviteter före visning - Vi i Sverige har en blandning mellan kust- och fastlandsklimat. Diskutera utmärkande drag i vårt klimat och försök hitta dess orsaker. Vilka fördelar respektive begränsningar finns med det svenska klimatet? - Varför blåser det? Det är en fråga man kanske inte ägnar allt för mycket tid åt. Det riskerar bli tyst i gruppen, men försök finna en rimlig förklaring till vindfenomenet Frågor efter visning 1. Vilka är orsakerna till att de vid ekvatorn har mer intensiv solstrålning än vad som är fallet vid våra breddgarder? 2. Vilken effekt har täta molnbildningar på temperaturen? 3. Hur bildas luftströmmar? 4. Vad har Golfströmmen betytt för Islands klimat? 5. Vad är ozonlagrets uppgift och var är lagret som tunnast? Aktiviteter efter visning -Temperatur, vindar och strömmar är orsaken till en regions klimat. Ta fram fakta som underlag till en förenklad men ändå övergripande klimat- och vegetationskarta. Om det finns tid och kunskap kan man försöka koppla de faktiska förhållandena till en förklaring varför de olika zonerna uppstått. -Då solen står i zenit blir strålningen starkare. Det är under sommarhalvåret som vi på norra halvklotet får en mer direkt instrålning. Då ses solen i zenit ända upp till Kräftans vändkrets. Om man vid flertalet tillfällen på samma plats mäter ett föremåls skugga får man en bra uppfattning av jordens cirkulationsbana runt solen. Nyckelord/Teman Solstrålning Värmecirkulation Luftströmmar Glidflygning Golfströmmen Island Labradorströmmen Ozonlagret