Bedömningsmodell och lösningsförslag till SO-S Geografi lärarhandledning

Transkript

1 Bedömningsmodell och lösningsförslag till SO-S Geografi lärarhandledning Göran Svanelid SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 1

2 Bedömningsmodellen i geografi Alla lärare känner väl till problemet med att bedöma eleverna likvärdigt utifrån kunskapskraven. I geografi har vi t.ex. följande kunskapskrav (i detta fall för betyget C): Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Inte helt enkelt och vi kan snarare hävda att denna mening innehåller tio kunskapskrav. I denna lärarhandledning presenterar vi en enklare bedömningsmodell med två nivåer som vi tror kan vara till hjälp när du som lärare ska ge eleverna feedback (formativ bedömning) under en lektion. Den formativa bedömningen har bland annat som syfte att synliggöra svar på frågor som: Var befinner sig eleven kunskapsmässigt? Vart är eleven på väg? och Hur ska eleven kunna komma till nästa nivå? Vi tror att bedömningsmodellen kan förstås av eleverna, vilket inte alltid är fallet med de bedömningsmatriser som används i svensk skola. Det är ett minimikrav att eleven förstår både målen och bedömningen. I en hektisk undervisningssituation är det inte helt enkelt att fånga upp elevernas kunskapsnivå, men vi hoppas att denna bedömningsmodell ska göra bedömningen mer transparent. Av samma skäl har vi valt att fokusera på två ytterligheter eftersom vi tror att det blir tydligare med endast två nivåer och vi har inte några ambitioner att här skapa ett svårtytt finmaskigt bedömningsstöd. För detta stöd hänvisar vi till Skolverkets omfattande kommentarmaterial. Vi har valt att förenkla bedömningsmallen genom att inte ta med användande av kartor och fältstudier. Detta betyder inte att vi anser att detta innehåll skulle ha ett mindre värde utan att bedömningsmodellen blir enklare att använda om den är mer renodlad. Vi tror också att modellen gör det lättare att bedöma eleverna formativt medan de arbetar tillsammans med övningarna i detta material. Dessutom tror vi att det kan vara en bra idé att du som lärare använder den rena bedömningsmodellen för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling. I detta sammanhang är det viktigt att eleverna får information om när du bedömer eleverna, t.ex. när de arbetar i par eller grupp, och när det mer handlar om träning. Du hittar dokumentationsmallen i tabell 3. En kvantitativ och en kvalitativ bedömning Bedömningsmodellen skiljer ut två olika kunskapsaspekter: En kvantitativ och en kvalitativ. Vi har även med en kvantitativ bedömning i den kvalitativa eftersom vi anser att det har ett mervärde att kunna ge många exempel på samband, perspektiv, lösningsförslag samt orsaker och konsekvenser. Den kvalitativa delen består av analysförmågan, dvs. kunskaper som är mer eller mindre komplexa och utvecklade. En skillnad mellan betygen E och A är, i detta sammanhang, att t.ex. sambanden, orsakerna, konsekvenserna är längre, och beskrivs i flera led, för det högre betyget. En annan skillnad är att eleven på den högre nivån kan beskriva mer komplexa mönster och ge fler förklaringar samt kan problematisera, dvs. kan se utifrån olika perspektiv. Det sistnämnda exemplet innebär att eleven kan resonera med hjälp av uttryck som å ena sidan, å andra sidan samt kan resonera om olika konsekvenser för t.ex. enskilda individer, grupper av människor, samhället och miljön. Att kunna beskriva mönster handlar om att kunna generalisera, att hitta det gemensamma, likheterna. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att det inte räcker att eleven kan underbygga ett resonemang med fakta, begrepp och exempel. Enligt den kvalitativa SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 2

3 kunskapssynen krävs det redan för betyget E att eleven kan föra enkla resonemang om samband, orsaker och konsekvenser samt andra delförmågor som vi här har valt att kalla djupkunskaper. När det gäller geografiämnets centrala begrepp har vi samlat de begrepp som förekommer i kursplanen. Det är viktigt att eleverna får möta dessa begrepp vid olika tillfällen i undervisningen, inte minst för att de ska klara de nationella proven så bra som möjligt, ty provkonstruktörerna utgår alltid från ämnets kursplan när de konstruerar provuppgifter. I bedömningsmodell har vi valt att endast presentera två bedömningsnivåer: grundläggande kunskaper och mycket goda kunskaper. Skälet till detta är att vi tror att modellen blir tydligare och lättare att använda i en konkret undervisningssituation när vi endast har med de två ytterligheterna. Forskning har påvisat att det är mer utvecklande för lärandet om pedagogen eller klasskamrater lämnar relevant återkoppling om styrkor och utvecklingsområden än ett betyg. Ett konkret exempel Låt oss ta ett konkret exempel från arbetsområdet Naturkatastrofer. Ett enkelt samband skulle kunna beskrivas som att eleven på denna nivå beskriver ett samband i två led som exempelvis: När det regnar mycket öka risken för översvämningar. Ett komplext samband däremot skulle kunna uttryckas på följande vis: När det fallit nederbörd i form av regn eller snö under en längre tid fylls flodernas vatten på från olika bifloder. Flodernas vattenyta stiger för varje timme och svämmar till slut över sina breddar. Konsekvenserna av detta kan bli att människor och djur drunknar i vattenmassorna och att vägar och broar kan spolas bort samtidigt som bostäder och affärer får allvarliga fuktskador. Denna naturkatastrof leder således till stora kostnader för människor, samhället och för naturen. I detta avancerade ser vi även tydligt att det även finns en kvantitetsskillnad mellan de två svaren genom att det senare innehåller fler fakta, begrepp och exempel. Bredd- och djupkunskaper I lärarhandledningen hittar du många uppgifter där bedömningsmodellen kan användas både i ett formativt och summativt sammanhang. Här följer en lista som ger exempel på de två bedömningsaspekterna: Dess bredd och djup, dvs. en kvantitativ respektive kvalitativ bedömning. Vi, liksom Skolverket, har valt att inte vikta de olika bedömningsaspekterna. För att t.ex. kunna resonera i termer av orsaker och konsekvenser krävs det både fakta- och begreppsliga kunskaper. De två aspekterna kompletterar varandra. För att t.ex. kunna beskriva konsekvenser av klimatförändringarna (kvalitativa djupkunskaper) i olika delar av världen måste man ha kunskaper om världsdelarnas namngeografi, dess lägen och storleksrelationer (kvantitativa breddkunskaper). 1. Kunskapens bredd i både det centrala innehållet och kunskapskraven i geografi: Eleven kan förstå innebörden av och kan använda relevanta geografiska begrepp. (Se begreppsschemat nedan). Eleven kan ge exempel på vad som menas med klimatförändringar. Eleven kan beskriva hur handelsmönstren har förändrats över tid. Eleven har goda faktakunskaper om namn och läge på världsdelarnas länder, orter, regioner, hav, berg, öar, öknar, sjöar och floder. SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 3

4 Eleven kan ge exempel på tät- respektive glesbefolkade regioner i världen. Eleven kan beskriva läget för de olika klimat- och vegetationszonerna och vad som utmärker dem. Eleven kan identifiera sårbara platser samt ge exempel på naturgivna risker och hot. Eleven kan beskriva intressekonflikter, t.ex. de som gäller floder, sjöar och mark. Eleven kan ge exempel på förnybara energitillgångar och fossila bränslen (det senare finns märkligt inte med i det centrala innehållet). Eleven kan ge exempel på fattiga regioner i världen. Begreppsschema (en sammanställning av kursplanens begrepp) Eleven ska känna till innebörden i begreppen, t.ex. vad som menas med klimat. 1. Kunna använda begreppen i olika sammanhang. 2. Kunna relatera begreppen till varandra, t.ex. att klimatet avgör vegetationen. Tabell 1 NATURGEOGRAFISKA BEGREPP NEUTRALA GEOGRAFISKA BEGREPP KULTURGEOGRAFISKA BEGREPP Klimat Läge Befolkningstäthet Vegetation Gradnät Urbanisering Topografi Världsdel Näringar Tektonik Kontinent Energianvändning Jordbävning Karta Handel Vulkanutbrott Sårbara platser Jordbruk Erosion Intressekonflikter Skogsbruk Översvämning GIS Industri Naturkatastrof Källkritik Kommunikation Vatten Fältstudier Infrastruktur Naturresurser Namngeografi Fattigdom Mark Sa: 11 Migration Torka Temperatur Nederbörd Natur Naturlandskap Levnadsvillkor Hållbarhetsfrågor Samhälle Land Kulturlandskap Sa: 17 Sa: 17 Totalt: 45 begrepp SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 4

5 2. Kunskapens djup i kunskapskraven i geografi Eleven ska resonera om, beskriva, förklara samt redogöra för: Orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat/förändringar, vegetation. Geografiska mönster av handel och kommunikation och förändringarna av dessa mönster samt orsaker till och konsekvenser av detta. Olika förklaringar/orsaker till och konsekvenser av klimatförändringar för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen. Resonera om ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och ge förslag på lösningar där några konsekvenser för människor, samhälle och natur vägs in. Hur klimatet påverkar människors levnadsvillkor (samband) Konsekvenser av klimatförändringarna för människor, samhälle och miljö i olika delar av världen. Analys (före och efter) av förändringar av människors försörjning och handelsmönster. Orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelningen. Orsaker till och konsekvenser av migration och urbanisering. Konsekvenser av naturkatastrofer som översvämningar, torka och jordbävningar. Hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker vid s.k. sårbara platser. Orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. Samband mellan fattigdom, ohälsa, befolkningstäthet, klimat och naturresurser. SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 5

6 En bedömningsmodell för främst den formativa bedömningen Vår formativa bedömningsmodell se ut som följer i Tabell 2: A Kunskapens bredd: En kvantitativ bedömning där resonemangen mer eller mindre underbyggs med stöd av t.ex. de fakta, begrepp och exempel som eleven redogör för. B Kunskapens djup: En i huvudsak kvalitativ bedömning där resonemangen är mer eller mindre utvecklade genom de samband och andra kvalitativa kunskaper som eleven redogör för. GRUNDLÄGGANDE KUNSKAPER Använder FÅ relevanta fakta, begrepp, exempel samt beskrivningar av geografiska namn, lägen samt lägen på och storleksrelationer mellan olika orter, länder, regioner, floder, kontinenter, hav och berg. Använder FÅ och ENKLA förklaringar av samband, orsaker, konsekvenser, lösningsförslag, mönster, förändringar, perspektiv samt av jämförande analyser av t.ex. likheter och skillnader i olika delar av världen liksom en jämförelse mellan för- och nackdelar med olika lösningar. MYCKET GODA KUNSKAPER Använder MÅNGA relevanta fakta, begrepp, exempel samt beskrivningar av geografiska namn samt lägen på och storleksrelationer mellan olika orter, länder, regioner, floder, kontinenter, hav och berg. Använder MÅNGA och KOMPLEXA förklaringar av samband, orsaker, konsekvenser, lösningsförslag, mönster, förändringar, perspektiv samt av jämförande analyser av t.ex. likheter och skillnader i olika delar av världen liksom en jämförelse mellan för- och nackdelar med olika lösningar. Modellen går att använda både för ett formativt och summativt syfte där vi skiljer mellan: 1. En kvantitativ bedömning dvs. kunskapens bredd, motsvaras i kunskapskraven av värdeord som att föra till viss del underbyggda respektive väl underbyggda resonemang. Kunskapens bredd besvarar frågor om Var? Vad? Vilka? och Vem? Progressionen mellan de två bedömningsnivåerna handlar i detta fall om kvantiteten (antal) av fakta, begrepp, beskrivningar och exempel som eleven visar. Var gränsen mellan de olika nivåerna går aldrig att fastslå, utan det får sammanhanget avgöra. För att nå upp till kravet på godtagbara kunskaper (betyget E) räcker det dock inte med att ha mycket goda faktakunskaper. Det krävs även djupkunskaper. 2. En kvalitativ bedömning, dvs. kunskapens djup, motsvaras av uttryck i kunskapskraven som att förklara eller att föra välutvecklade resonemang samt besvarar frågan Varför? Progressionen mellan de två nivåerna handlar främst om kvaliteten i de analyser som görs, dvs. hur komplexa och välutvecklade sambanden, orsakerna, konsekvenserna, lösningsförslagen och perspektiven är. En annan kvalitet är om eleven kan göra olika typer av jämförande analyser av för- och nackdelar samt av likheter och skillnader. I kunskapens djup finns det även med en kvantitetsaspekt. Det är givetvis bättre att kunna flera relevanta orsaker till fattigdom och urbanisering än bara ett eller två. Vi vill även uppmärksamma att djupkunskaperna (dk) även återfinns i det centrala innehållet. Här ger vi tre exempel från det centrala innehållet där även breddkunskaperna (bk) har markerats. Jordens klimat- och vegetationszoner (bk; få eller många exempel) samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor (dk = samband). Klimatförändringar (bk; få eller många exempel), olika förklaringar (dk) till dessa och vilka konsekvenser (dk) förändringarna kan få för människor, samhället och miljön (dk = perspektiv) i olika delar av världen (bk). Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet (bk; få eller många beskrivningar) samt orsaker till (dk) och konsekvenser av (dk) den ojämna befolkningsfördelningen. SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 6

7 Elev/Grupp: Lektionsinnehåll: Klass: Datum: Tabell 3: Dokumentation under/efter en lektion GODTAGBARA KUNSKAPER (EXEMPEL) MYCKET GODA KUNSKAPER (EXEMPEL) Kunskapens djup Kunskapens Bredd SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 7

8 Elev/Grupp: Lektionsinnehåll: Klass: Datum: Tabell 4: Sammanfattande kommentarer i mitten av ett arbetsområde ELEVENS STARKA SIDOR OM KUNSKAPENS BREDD ELEVENS UTVECKLINGSBEHOV OM KUNSKAPENS BREDD ELEVENS STARKA SIDOR OM KUNSKAPENS DJUP ELEVENS UTVECKLINGSBEHOV OM KUNSKAPENS DJUP Elevens kommentarer om: Lärarens kommentarer om: Tabell 4 ska uppfattas som en sammanfattande formativ bedömning i halvtid och då det fortfarande möjligheter att påverka lärandet. Samma tabell kan givetvis även användas för att sammanfatta elevprestationer summativt, dvs. efter att ett arbetsområde är avslutat. SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 8

9 Geografi 7 1. Planeten jorden 1:1 Den stora frågan Ett svar Att jorden snurrar runt solen och samtidigt lutar mot eller ifrån solen förklarar varför vi har olika årstider och klimat på jorden. Grundregeln är att områden kring ekvatorn har både den högsta temperaturen och nederbörden. Här finner vi varma och fuktiga regnskogar. Här har vi samma klimat och årstid under hela året. Ju längre vi kommer ifrån ekvatorn så ökar ytan som ska värmas upp vilket sprider värmestrålningen från solen över en större yta. När vi har sommar på norra halvklotet lutar jordaxeln mot solen som kommer att lysa under större delen av dygnet vilket förklarar varför det blir varmare än när vi har vinter. Då lutar jordaxeln från solen och vi får kortare dagar och därmed kyligare. Skillnader i klimat och årstider beror ytterst på jordaxelns lutning och inte att vi skulle vara närmare eller längre bort från solen. Uppgift 1: Gör egna stora frågor Elevens svar Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP Planeter Årstider Vändkrets Ekvatorn Tidszon Tidvatten Gradnät Breddgrad Väderstreck MIN TOLKNING AV BEGREPPET Planeter är (runda) himlakroppar som kretsar kring en stjärna. Jorden är en av nio planeter som kretsar runt solen, som är en stjärna. I vårt planetsystem är det - vad man vet i nuläget - endast på jorden som det finns flytande vatten och därmed liv i from av växter, djur och människor. Årstider uppstår som en följd av att jordaxeln lutar antingen mot eller från solen. Det är bara i norr och söder som det finns skilda årstider. Vid ekvatorn är det samma årstid hela året. Det finns två vändkretsar, men vad är det som vänder? Jo, det är solen! När vi i Sverige firar midsommar står solen i zenit (mitt på himlen och ger ingen skugga) vid den norra vändkretsen, Kräftans vändkrets. När vi har den mörkaste dagen under hela vintern, strax före jul, står solen i zenit över den södra vändkretsen, Stenbockens vändkrets. Ekvatorn är den breddgrad som delar jordklotet i två lika stora halvor, en nordlig och en sydlig. Ekvatorn går runt hela jorden och kan liknas vid jordens bälte. Tidszon är ett område som består av ett område där man har samma tid. När klockan t.ex. är 19:00 i Sverige och du har ätit middag, äter man lunch i New York i USA för där är klockan 12:00. Tidvatten uppstår genom att månen, liksom solen, har en dragningskraft på jorden. Vi märker av månens dragningskraft i form av ebb (havet drar sig tillbaka) och flod (havet kommer tillbaka). Gradnät har skapats av oss människor för att vi ska kunna bestämma varje plats på jorden. Gradnätet går från 0 vid ekvatorn till 90 grader vid polerna. För att bestämma en plats måste vi känna till både breddgraden (latitud) och längdgraden (longitud). Breddgrad och längdgrad; se ovan. När man t.ex. orienterar och studerar en karta är det bra att känna till att det finns fyra väderstreck; norr, söder, väster och öster där norrpilen alltid pekar uppåt. SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 9

10 1:2 Det roterande jordklotet mars Midnattssol juni sept dec 4. Polcirkeln 1:3 Nyttan av olika kartor TYP AV KARTA KÄNNETECKEN FÖR RESPEKTIVE KARTA VILKEN NYTTA KAN DU HA AV KARTORNA Vägkarta Visar tydligt vägar och tätorter. När ni är på bilsemester eller när du cyklar. Topografisk karta Tematiska kartor Google Earth Sjökort Visar terrängen, höjder och dalar, men även var det finns skog, ängar, vägar, broar, städer och åar. Specialkartor som visar t.ex. var människor bor eller medeltemperaturen i olika delar av världen. Dessa kartor är sammansatta av ett ofantligt stort antal satellitbilder och visar hur det verkligen ser ut på en plats. Visar små och stora öar, samt havsdjupet. När ni orienterar. Bra och tydlig information när du ska göra arbeten i skolan. Om du verkligen vill se i detalj hur det ser ut på en viss plats. Behövs för att kunna navigera säkert och inte gå på grund med båten. SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 10

11 1:4 Gradnätet km. 3. a) S:t Petersburg, Ryssland b) London, Storbritannien c) Falklandsöarna, Storbritannien 4. a) 41 N, 74 Ö, b) 34 S 152 Ö, c) 34 N 44 Ö 1:5 Var ligger huvudstäderna? 1. Lissabon 2. Ankara (Turkiet), Beijing (Kina), Jeravan (Armenien) 3. Ja, Wellington (Nya Zeeland) 4. a) ingen, b) Port Louis (Mauritius), c) Kairo (Egypten), d) ingen, e) Luxemburg, Prag, Kiev, f) ingen SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 11

12 1:6 Sammanfatta för att fatta bättre Årstider: Varför finns det årstider? Vändkretsarna: Vad är det som vänder vid vändkretsarna? Ebb och flod: Vad är det som skapar ebb och flod? Gradnätet: Vilken nytta har vi av ett gradnät? Tematiska kartor: Vad är det för speciellt med tematiska kartor? 1:7 Läsförståelse Elevens svar. 1:8 Ut på sambandsjakt (exempel på svar på A-nivå med samband i flera led) Vår planet: På grund av att jorden ligger på perfekt avstånd från jorden så finns det vatten på vår planet och det är tack vare att vattnet är i flytande form (ej som is eller ånga) som växter och djur kan överleva, vilket i sin tur ger oss människor något att leva av. Årstider: På grund av att jordaxeln ibland lutar mot och andra tillfällen lutar den ifrån solen får vi olika årstider vilket i sin tur får konsekvenser för klimatet som i sin tur påverkar växtligheten på en speciell plats. Detta påverkar i sin tur vad som kan produceras och exporteras. Ebb och flod: Jorden dragningskraft påverkar månen, men även det omvända gäller. Det är genom att månen har en dragningskraft på jorden som leder till ebb och flod. Detta kan skapa problem genom att båtar kan gå på grund eller att människor överraskas av en snabb flodvåg, speciellt om de är ute till havs och simmar. Tematiska kartor kan vara till nytta när man ska beskriva geografiska samband som t.ex. sambandet mellan klimat (nederbörd, temperatur), vegetation och befolkningstäthet. 1:9 Fler viktiga samband Elevens svar. 1:10 de viktiga varför-frågorna 1. Därför att solstrålarna värmer alltid mer om de är koncentrerad till en liten yta. Desto större solstrålarnas vinkel är desto större landyta måste värmas upp vilket minskar värmen som då sprids ut. 2. Det beror främst på att det finns rinnande vatten och som gör att växter och djur kan överleva. Utan rinnande vatten inget liv. 3. Därför att jordaxeln antingen är vänd mot (sommar) eller från solen (vinter). 4. Därför att jorden snurrar runt sin egen axel, och att detta tar 24 timmar/ett dygn. När en plats är vänd mot solen är det dag och det är natt på samma plats när den är vänd ifrån solen. Platsen är antingen på fram- eller baksidan. 5. Därför att tidsskillnaderna mäts längs med längdgrader och där alla tider runt hela världen bestäms i förhållande till den längdgrad som går genom London (Greenwich). Platser som ligger öster om nollmeridianen ligger före och platser väster om samma längdgrad ligger efter i tid. När klockan är 12:00 i London är den 13:00 i Stockholm. 6. Därför att månen påverkar jorden via sin dragningskraft. 7. Det är viktigt eftersom man med hjälp av skärningspunkten mellan en bredd- och längdgrad kan bestämma alla platsers lägen (position) över hela världen. Detta är extremt viktigt vid olyckor, som t.ex. en båt i sjönöd. SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 12

13 2. Klimat och väder 2:1 Den stora frågan Uppgift 1: Gör den stora frågan 1. Vad är det som avgör om solen skiner eller regnar? 2. Varför är det oftast mycket kallare i norra Sverige jämfört med Skåne i söder? 3. Vad är det för skillnad mellan väder och klimat? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP Klimat Väder Temperatur Nederbörd Låg- och högtryck Passadvindar Monsun Havsströmmar Kust- och inlandsklimat Klimatzon MIN TOLKNING AV BEGREPPET Klimat betyder att man mäter vädret (temperatur och nederbörd) under 30 år för att få fram ett medelvärde. Klimatet är det väder som gäller i genomsnitt under en 30-årsperiod. Vädret beskriver hur vädret (temperatur, nederbörd, vind) är under några dagar. Hur många grader det är (plus = över noll, och minus = under noll). Noll grader är lika med fryspunkten för vatten. Temperaturen mäts i de flesta länder i Celsius. Nederbörd kan falla i form av regn, snö eller hagel och mäts i millimeter. Låg- och högtryck beror på skillnader i värmestrålning. Vid ekvatorn värms luften upp av solen. När luften värms upp stiger den eftersom varm luft är lättare än kall luft. När luften stiger bildas ett lågtryck och denna brist på luft kompenseras av att luft blåser in mot ekvatorn. Vi har därmed även förklarat varför det uppstår vindar. Passadvindar är vindar som stadigt blåser året runt och från samma håll och in mot ekvatorn. Detta beror på att det alltid är ett lågtryck vid ekvatorn och högtryck vid vändkretsarna. Monsun är en vind som påverkas av att hög- och lågtrycken flyttas under årets gång och detta innebär att vindarna blåser från sydväst på sommaren och från norr på vintern. Monsun betyder årstidsvindar. Havsströmmar kan vara kalla eller varma och för med sig kyla eller värme. Golfströmmen, som är en relativt varm havsström, för med sig värme till västra och norra Europa, vilket gör att klimatet är mildare här än på andra platser på jorden på samma breddgrad. Även de dominerande sydvästliga vindarna bidrar till att det är varmare i Norden än det borde vara på grund av att Norden ligger så pass nära Arktis kalla vidder. Kust- och inlandsklimat skiljer sig åt genom att temperaturen är mer jämn vid kusten jämfört med inne på kontinenterna där skillnaderna mellan sommar och vinter kan vara mycket stora. I Skottland som ligger vid Atlanten är temperaturskillnaden mellan årstiderna relativt små, med svala somrar och varma vintrar. I det inre av Ryssland långt från Atlanten och på samma breddgrad som Skottland är temperaturskillnaderna mycket större. Det är mycket kallare på vintern och varmare på sommaren. Skillnaden i nederbörd är också stor, med rikligt med regn i Skottland under hela året och med betydligt mindre nederbörd över året i inlandet. Områden med liknande klimat ligger i samma klimatzon/klimatområde. Områden vid ekvatorn ligger i den tropiska zonen, ökenområdena vid vändkretsarna tillhör den subtropiska zonen. Vi i Sverige tillhör den tempererade zonen och Arktis och Antarktis ingår i polarzonen. SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 13

14 2:2 Stadiga vindar l. Bästa tid att segla är med nordostpassagen i juli. 2. Bästa tid att segla är med sydvästmonsunen i juli. 3. Bästa tid att segla är med västvindsdriften till Sydamerika och sedan med sydostpassaden i juli. 4. Bästa tid att segla är med nordostmonsunen i januari. 5. Bästa tid att segla är i juli, med sydostpassaden från Sydamerika för att sedan fortsätta med sydostmonsunen. 2:3 Varför regnar det? v ä s t e r varmt varmt kallt SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 14

15 kyligare varmt varmt v ä s t e r kallt ö varmt st e r 2:4 Varför är det på detta viset? 1. Detta beror främst på att de norra delarna ligger närmare den kyliga luften i Arktis i polarzonen. Södra Sverige får mer ta del av de sydvästliga och varmare vindarna. Dessutom är solen uppe kortare tid i norr jämfört med i söder och orkar inte värma upp luften lika mycket som solen lyckas göra i södra delarna av vårt avlånga land. 2. När det är soligt och klart så finns det inget värmande molntäcke som kan hindra värmen närmast jordytan att försvinna uppåt. Vi vet sedan tidigare att varm luft är lättare än kall luft och stiger därför uppåt. 3. På sommaren är det tvärt om; då hindras de betydligt varmare solstrålarna att värma upp marken. Här fungerar molnen som ett hinder för att värma upp luften under molnen. 4. Att det blir kallare ju högre upp man kommer, cirka en grad kallare per 200 meters stigning. Detta beror bl.a. på att ju högre upp man kommer desto tunnare blir luften, dvs. färre molekyler och som kan krocka med varandra. Det är just dessa krockar som skapar värmeenergi. 5. Varm luft är lättare än kall luft och stiger därför samtidigt som den kyligare luften är tyngre och sjunker. 6. Det beror främst på att solen är högre upp på himlen under hela året. Vid polerna är det mörkt och kallt under halva året och även om solen lyser hela sommaren så räcker det inte för att all is och snö ska smälta. De stora vita isvidderna reflekterar dessutom bort den instrålande värmen. SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 15

16 7. Det finns två förklaringar till det mildare klimatet i nordligaste Norge jämfört med norra Alaska och centrala delarna av Grönland: a) Golfströmmen samt b) de dominerande sydvästliga vindarna ger tillsammans ett varmare klimat långt upp i nordligaste Norge. 8. Åskregn på eftermiddagen uppkommer genom att då har solen värmt upp den fuktiga och varma luften nära marken. Den varma och fuktiga luften stiger snabbt uppåt och när den kommit en bit upp i atmosfären där det är kallare kyls den av. Då varm luft kyls bildas det regn. 9. Därför att vindar/vindsystem som passad- och monsunvindar samt kalla och varma havsströmmar hjälps åt att fördela värme och kyla mellan olika platser på jorden. 10. Det är samma orsaker: När varm luft tvingas stiga så kyls den av, och kall luft är sämre på att behålla fuktigheten vilket resulterar i regn/nederbörd. 2:5 Sammanfatta det viktigaste. Uppgift 2 Stadiga vindar: Vad är det som gör att vissa vindar alltid blåser åt samma håll? Havsströmmar: Hur påverkar havsströmmarna klimatet på olika platser som norra Norge och New York på vintern? Kust och inland: Vad är skillnaden mellan kust- och inlandsklimat och vad beror dessa skillnader på? Väderprognoser: Vad mäter meteorologer för att kunna göra väderprognoser och vilka har stor nytta av dessa prognoser? Väder och klimat: Varför är det mycket svårare att spå vädret den närmsta veckan än klimatet? Jordens klimatzoner: Vilka är de fem klimatzonerna och vad skiljer dem åt? 2:6 Ut på sambandsjakt Lågtryck vid ekvatorn: Vid ekvatorn lyser solen starkt varje dag vilket leder till att luften nära jordytan värms upp. Den varma luften stiger eftersom varm luft är lättare än kall luft. Då den varma luften stiger bildas ett lågtryck vid ekvatorn och passadvindarna fyller ut lågtrycket med ny luft. Västvinden värmer norra Europa: Genom att ett stadigt högtryck ligger vid Kräftans vändkrets förs varm och fuktig luft mot norra Europa. Detta gör att det blir rikligt med nederbörd och betydligt varmare, t.ex. längs med hela Norges västkust, jämfört med andra platser på jorden som ligger längre söder ut, som t.ex. utmed nordöstra USA. Vindarna fördelar värmen: Tack vare vindar och havsströmmar fördelas både värme och kyla så att det blir varmare eller kallare än det annars skulle vara på olika platser på vår jord. Havsströmmar: Havet vid ekvatorn värms upp av den starka solstrålningen. Detta leder till att havsvattnet utvidgar sig av värmen och börjar röra på sig och för med sig värme till kallare områden eller kyla till varmare områden. Exempel på det första är Golfströmmen och på det andra Labradorströmmen. Dessa två strömmar påverkar klimatet mycket. Golfströmmen gör klimatet i Norden betydligt varmare än det annars skulle vara. Och tvärtom: den nordliga och kalla Labradorströmmen gör klimatet kyligare (t.ex. i New York). SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 16

17 Kust och inland: Det som utmärker ett kustklimat är att skillnaderna i temperatur är små över hela året. Detta beror på att havet jämnar ut skillnaderna i temperaturen genom att det både är svårare att värma upp ett hav samtidigt som det är tar lång tid att kyla ner ett hav. Skillnaderna mellan temperaturen på vintern och sommaren blir små. För inlandsklimatet så gäller det motsatta. Jordens klimatzoner bestäms av olika faktorer som närheten till ekvatorn eller polerna, påverkan från vindar och havsströmmar, höjden över havet samt vilken årstid det gäller. Dessa faktorer påverkar både nederbörden och temperaturen och därmed klimat och klimatzon. 2:6 XX Ut på sambandsjakt Elevens svar 2:7 Analysmodellen Problemet: Att klimatet blir varmare: Den globala uppvärmningen. Orsaker till Utsläpp av koldioxid genom användningen av fossila bränslen. Konsekvenser av : Ökad risk för torka och skogsbränder, översvämningar, hot mot vissa växter och djur, skadeinsekter, ökenspridningen, temperaturhöjning, turismströmmar kan påverkas (för varmt runt Medelhavet), sårbara platser, konflikter om naturresurser (mark och vatten) krig och flyktingproblem Lösningar till : Annan och minskad energianvändning, återanvändning, bättre isolering av bostäder, ökade skatter på miljöförande aktiviteter, satsning på kollektiva färdmedel, lokal odling, ekologisk odling SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 17

18 3. Klimatzoner och växtlighet 3:1 Den stora frågan Uppgift 1: Gör egna stora frågor 1. Var trivs regnskog respektive barrskog bäst? 2. Vilka två faktorer avgör vilka växter som trivs bäst var? 3. Varför finns det få växter i öken och polarområdena och varför växer det så det knakar i den tropiska klimatzonen? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP Klimatzon Vegetation Tropisk zon Regnskog Savann Öken Tempererad zon Kust- och inlandsklimat Stäpp Löv- och barrskog MIN TOLKNING AV BEGREPPET Ett område med liknade klimat (nederbörd och temperatur). Vilken växtlighet som finns i ett visst område/klimatzon. Ett område med hög temperatur och nederbörd under hela året. Inga årstider. Vid ekvatorn. En tät skog som trivs i den varma och fuktiga tropiska zonen, Mycket rik på olika växt- och djurarter. Mest känd är Amazonas i Sydamerika. Savannen är en grässlätt och med växlande torr- och regnperioder under året. Passar bättre för odling jämfört med regnskogen vars mark är näringsfattig av allt regn. Främst i Afrika där det finns jordens största djur, The Big 5. Öken finns främst vid vändkretsarna och är jordens torraste och varmaste områden. Tillhör den subtropiska klimatzonen. Skillnaderna mellan dag (varmt) och natt (kallt) är stora och de fåtal växter som klarar sig i detta klimat är främst kaktusar. Väldigt glesbefolkat. Den tempererade zonen har ett varierat klimat från Medelhavets torra och varma somrar men med svala och regniga vintrar till de inre delarna av Ryssland och Kina med stora skillnader mellan vinterns extrema kyla och sommarens hetta. I den tempererade zonen finns de stora befolkningskoncentrationerna i USA, Kina och Europa. Kust- och inlandsklimat där det förstnämnda har små skillnader i temperatur mellan sommar och vinter. Nederbörden är större vid kusten än inne i landet. Inlandsklimatet, i t.ex. Smålands inland, har större skillnader i temperatur mellan vinter och sommar. Stäpp är stora grässlätter och områden som är torrare än savann men fuktigare än öken. I USA kallas stäppen för prärie, i Argentina för pampas. Skillnaden är att lövskogen tappar sina blad på vintern och trivs inte i de kyligare områden och med mer mager jordmån som barrskogen klarar bättre. Stora delar av lövskogarna har huggits ner och omvandlas till jordbruk. SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 18

19 3:2 Grattis, du har vunnit! Stavanger Amazonas Maldiverna Antarktis 2. Packning: Antarktis termobyxor. Maldiverna snorkel. Stavanger stövlar. Amazonfloden myggnät. 4. Klimatzoner: Antarktis: Polara zonen. Maldiverna: Tropiska zonen. Stavanger: Norra tempererade zonen. Amazonfloden: Tropiska zonen. 3:3 Varierande väder l. l Norrbottens inland. 2. I fjällkedjan. 3. JAN JULI JAN JULI Reykavik , Oslo -5 7, , Stockholm -2, , Helsingfors -5 7, , Köpenhamn 0 5 Över 17, SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 19

20 4. Danmark 5. Island 6. Nederbörden är över 200 mm mm 8. Till exempel till norra Jylland, östra Sverige eller Finland utom i inlandet. 3:4 Vegetation och klimat 1. a) Reykjavik, Oslo, Stockholm, Helsingfors, Tallinn, Riga, Vilnius, Moskva, Minsk. b) Dublin, Paris, Bryssel, Amsterdam, Köpenhamn, Berlin, Warszawa, Kiev, Chisinau, Bratislava, Prag, Luxemburg, Wien, Belgrad, Tirana, Bern, Madrid. c) Lissabon, Rom, Aten, Nicosia, Valetta. 2. Sydney: Sommarregnklimat Brisbane: Sommarregnklimat Darwin: Savannklimat Perth: Vinterregnklimat Alice Springs: Buskstäppklimat Hobart: Lövskogsklimat Melbourne: Vinterregnklimat. 3:5 Temperatur och växtlighet l. Under minus 10 grader. Lavar och låga örter och buskar. 2. a) Barrskog, grässtäpp. b) Grässtäpp, buskstäpp, lövskog, öken. c) Öken, regnskog, savann, buskstäpp. d) Regnskog, savann, öken. 3. Sydamerika, Afrika, Oceanien. 4. Södra Sydamerika; buskstäpp, lövskog, barrskog. 5. I Asien, södra Afrika, Australien, Sydamerikas västkust. 6. Norr om elevatorn. 3:6 Vad påverkar klimatet? l. nej, nej 2. ja, ja 3. ja, ja 4. ja, ja 5. nej, nej 6. ja, ja 7. nej, nej 8. ja, ja 9. ja, ja 10. nej, nej. SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 20

21 3:7 Varför är det på detta sättet? 1. Vissa växer klarar extremt torrt klimat, som t.ex. kaktus och macchia. Andra växter, som t.ex. ris, behöver mycket vatten och värme. 2. I öknen finns det egentligen inga naturliga växter som passar som föda till några djur och de få växter som finns är taggiga och oätliga. 3. Värmen och fuktigheten har att göra med den starka solstrålningen under hela året och som ger åskliknande störtregn, oftast på eftermiddagen. 4. Regnskog behöver både värme och stor nederbörd. Öknarna är för torra och polarområdena både för torra och kalla. 5. Eftersom det regnar stora mängder nästan varje dag så försvinner näringsämnena i jorden och blir svårt att använda den till åkermark. 6. Barrskogen finns i mer karga och kyligare delarna av den tempererade zonen där det har varit svårt att bedriva jordbruk. 7. Det beror på att jordmånen för odling är bra vilket i sin tur beror på att nederbörden faller relativt jämt över året samt att temperaturen är lagom den medför varken extrem torka eller nederbörd. Samtidigt trivs inte skadeinsekterna i det relativt kalla klimatet. 8. Att det är varmt på dagen är inte så konstigt eftersom solen lyser utan några dämpande moln. De klara nätterna gör att värmestrålningen försvinner ut i rymden eftersom det inte finns några moln som hindrar utstrålningen. 9. Havet lagrar värmen som aldrig blir så varmt. 10. Det beror på att de stora isvidderna reflekterar solstrålarna. Dessutom är det oftast högtryck med lite nederbörd, vilket gör att solstrålningen försvinner ut i rymden utan att skyddas av några moln. Sedan har det även att göra med att vintern är lång och extrem kall med polarnatt i sex månader. 3:8 Den viktiga analysmodellen, del 1 Problemet med avverkningen av regnskogen Orsaker till Det finns ekonomiska skäl. Genom att hugga ner regnskogen tjänar företagen pengar genom att de kan sälja virket. Samtidigt kan den frilagda marken användas till att odla på eller för boskapsuppfödning, dvs. regnskogen omvandlas till jordbruksmark. Lokalt huggs även träd ner för att användas som ved för eldning. Konsekvenser av För att regnskogen ska kunna avverkas krävs det nya vägar och stora maskiner, vilket ytterligare sliter på miljön. En stor del av ännu okända växter finns i regnskogen. Växter som kan bli nyttiga för att kunna användas som mediciner (medicinalväxter). Regnskogen utgör 7 procent av jordens ytan, men har över hälften av alla arter. Stor artrikedom. En annan konsekvens är att Amazonasindianernas liv kan påverkas och hotas. Regnskogarna är viktiga för att producera syre. SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 21

22 Lösningar på Organisationer som Världsnaturfonden (WWF) försöker påverka regeringar att skydda sina regnskogar genom information och påtryckning via olika kampanjer som t.ex. att rädda den utrotningshotade orangutangen. Regeringar har också ökat bevakningen av regnskogarna från olaglig skövling, bl.a. Brasilien. Företag kan välja att inte använda virke från regnskogarna i sin produktion och konsumenter kan välja att inte köpa varor som produceras av virke från regnskogarna. 3:9 Den viktiga analysmodellen, del 2 Överbetning och jordförstörelse Orsaker till Växtätande djur, som kor och får, lever av gräs. Detta är inget problem i sig, men kan bli det om betesdjuren får stanna för länge på samma område. Det som då händer är att gräset äts upp med rötterna vilket leder till att inget nytt gräs kan växa. Konsekvenser av När gräset har försvunnit finns det inget som skyddar jorden från att sköljas bort (erosion) vid kraftiga regnskurar. Speciellt utsatta områden för erosion är branta sluttningar. Resultatet blir att det översta jordlagret försvinner och inga växter kan då slå rot, dvs. marken är förstörd för lång tid och boskapen måste flyttas till andra områden, om sådana finns tillgängliga. I heta områden kan överbetningen leda till ökenspridning. Lösning på Ett sätt att minska riskerna för överbetning är att flytta boskapen till andra betesmarker innan gräsrötterna är uppätna. 3:10 Klimatet bestämmer mycket TEMPERATUR NEDERBÖRD KLIMATZON VEGETATIONSZON VAR I VÄRLDEN TYPLÄNDER Hög Hög Tropisk Regnskog Vid ekvatorn Brasilien och Kongo Hög Låg Subtropisk Öken Vid vändkretsarna Låg Låg Polar Tundra Norra Nordamerika och norra Asien Lagom Lagom Tempererad Blandskog Mellan polar- och subtropisk zon Sudan, Australien och Egypten Kanada, Grönland och Ryssland Finland, England och Ukraina 3:11 U på sambandsjakt Regnskog finns i den tropiska klimatzonen och ligger nära ekvatorn och här finns över hälften av världens arter. Att vara i regnskogen är som att vara i ett växthus, det är extremt varmt och fuktigt under hela året. Savannen är ett område norr och söder om den tropiska zonen och här finns både träd och stora grässlätter. Savannområden finns i Afrika, Brasilien och Indien och här faller det mer regn än i ökenliknande områden men mindre än i regnskogen. SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 22

23 Stäppen är torrare än savannen eftersom det regnar mindre och på grund av detta växer det inte så mycket gräs här. Nederbörden är för liten för att det ska fungera med jordbruk, men boskapsskötsel går bra att bedriva. I USA kallas stäppen för prärie. I vissa delar av stäppen går det, med hjälp av konstbevattning, att odla spannmål. Barrskog består av träd som tål kyla och näringsfattig jord och består främst av gran och tall. Barrskogen är värdefull och kan användas för att göra byggnadsmaterial till hus och möbler men även till pappersmassa som exempelvis blir till papper i dina skolböcker. Växter och djur i Antarktis: På grund av det extremt kyliga klimatet i Antarktis, som tillhör polarzonen, så finns det bara några få växter (lavar och mossa) som kan överleva här. I havet kryllar det av liv vilket gör att de djur som lever i dessa trakter överlever genom att äta av havets frukter. Exempel på större havsdjur är pingviner och valar som kalasar på de stora mängderna med små räkor som finns i havet, s.k. krill. SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 23

24 4. Vattnet och människorna 4:1 Den stora frågan Uppgift 1: Gör egna stora frågor 1. På vilket sätt påverkar havsströmmarna temperaturen och klimatet? 2. På vilket sätt kan man säga att vattnet kan vara både ett hot och en välsignelse för människorna? 3. Varför kan vattenproblemet vara svårlöst för människor som bor i de fattiga länderna? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP Atmosfären Grundvatten Havsströmmar Tsunami Vattnets kretslopp Delta Cyklon Naturkatastrof Översvämning Vattenkonflikter MIN TOLKNING AV BEGREPPET Atmosfären är ett lager av gaser som omger jorden och består av främst kväve och syre. Vi kallar det oftast för luft. Atmosfären är viktig då den skyddar människor från farlig solstrålning samtidigt som den höjer medeltemperaturen på jorden på grund av att atmosfären fungerar som ett lock som hindrar värmestrålningen från jorden att försvinna ut i rymden. Vi får därför även varmare nätter tack vare atmosfären. Grundvattnet finns under marken och är sött vatten (till skillnad mot salt) och används som dricksvatten i många hem med egna brunnar världen över. Havsströmmar är viktiga eftersom de sprider/fördelar värme och kyla. Till exempel så påverkar den varma Golfströmmen Nordens klimat, som blir varmare än det skulle vara utan denna havsström. I New York på vintrarna är det tvärt om på grund av den kalla Labradorströmmen. Tsunami är havets jättevågor och som kan vara livsfarliga för människor, djur, natur och samhällen. Tsunamivågorna blir högre ju närmare land de kommer, precis som alla andra vågor också blir. Tsunamis bildas av jordbävningar eller vulkanutbrott på havsbotten. Vattnets kretslopp beskriver den ständiga cirkulationen av vattnet på vår jord; från havet, via bundet vatten i molnen som sedan faller ner som regn över land och som därefter förs tillbaka till havet via floder och grundvatten under marken. Delta är ett platt område där en flod mynnar ut i havet. Vid mynningen rinner vattnet långsamt och förgrenar sig ofta i flera flodarmar. Deltat tar emot stora mängder jord som floderna har eroderat på vägen från sin källa, vilket leder till att deltat blir större för varje år. Cyklon är ett annat ord för lågtryck och är därmed motsatsen till högtryck. Ett kraftigt lågtryck med starka vindar och som kan göra stor skada är så kallade tropiska cykloner. Naturkatastrofer är t.ex. svår torka, översvämning, jordskred, extrem hetta, skogsbrand, jordbävningar eller vulkanutbrott, dvs. katastrofer som är orsakade av naturen själv och inte av människor, även om människor kan ha bidragit till att skapa naturkatastrofer som skogsbränder och jordskred. Översvämning orsakas oftast av att stor mängder regn faller på kort tid på samma ställe. Vattenkonflikter uppstår där det finns brist på vatten och som förvärras om befolkningen ökar snabbt och därmed också behovet av vatten. Konflikter om vem som har rätt till vattnet i en flod eller sjö kan t.o.m. vara en orsak till krig mellan länder. SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 24

25 4:2 Vattnets kretslopp Kyligare Elevens svar. 4:3 Världens floder SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 25

26 LÄNDER HAV l. Colombia, Peru, Bolivia och Brasilien Atlanten 2. USA Mexikanska golfen 3. Uganda, Etiopien, Sudan, Egypten Medelhavet 4. Kongo Kinshasa, Kongo Brazzaville Atlanten 5. Turkiet, Syrien, Irak Persiska viken 6. Indien, Bangladesh, Nepal Indiska oceanen 7. Pakistan, Indien, Kina Arabiska havet 8. Kina Stilla havet 9. Ryssland Kaspiska havet 10. Tyskland, Österrike, Slovakien/Ungern, Kroatien/Serbien och Montenegro, Rumänien/Bulgarien/Ryssland Svarta havet 4:4 Mycket eller lite regn? 1. Öken. 2. Regnskog. 3. Årsnederbörd: l mm. Växtlighet: Savann. 4. Cherrapunji med en årsnederbörd på över mm. 5. Sydostasien, Nya Zeeland, Västafrika, Brasilien. 6. Mer än 2000 mm. 4:5 Oljekatastrofer 1. Exxon Valdez 1989 Khara 1989 Braer 1993 Prestige 2002 Odyssey 1988 Nova 1985 Assimi 1983 Katina P 1992 Castello de Bellver 1983 Fler stora oljekatastrofer: Kuwait 1991, Mexikanska golfen Strängare lagstiftning, förbud och ökad övervakning, tydligare straffskalor, tydligare och strängare regler för fartygsregistrering. Ökad information och opinionsbildning till oljekonsumenter. Säkrare fartyg med exempelvis dubbelskrov och säkrare tankar. SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 26

27 4:6 Den viktiga analysmodellen, del 1 Översvämningar Orsaker till Stor nederbörd, som monsunregn, under kort tid över samma område. Översvämningar kan även orsakas av tsunamis och när snösmältningen går snabbt under våren som t.ex. i norra Sverige. Även starka orkanvindar och tropiska cykloner kan skapa översvämningar i kustnära områden. En annan orsak kan vara att människor har huggit ner skog, får och getter har överbetat områden täckta med gräs vilket leder till att det inte finns någonting som kan skydda mot att regnet sköljer ner längs med t.ex. en brant bergsvägg. Konsekvenser av Varje år dödas tals människor i översvämningar. Dessutom drabbas ännu fler av att deras bostäder förstörs och människorna blir hemlösa. Kostnaderna för samhällena är enorma när hus, vägar och broar spolas bort av lera och vatten. Konsekvenserna av att stora vågor träffar land drabbar låglänta länder som Nederländerna och Bangladesh mycket hårdare än t.ex. det bergiga Norge. Lösningarna på Människor har svårt att skydda sig mot översvämningar, men det fungerar till en viss gräns att bygga upp vallar med hjälp av t.ex. sandsäckar. Ute till havs kan man även bygga höga cementmurar som skydd mot vågorna. 4:7 Den viktiga analysmodellen, del 2 För lite regn: torka Orsakerna till Förklaringen till extrem torka är givetvis att det faller lite regn under en lång period. Orsakerna till varför detta sker är svårförklarade. En förklaring lägger skulden på den globala uppvärmningen genom den ökande växthuseffekten, vilken i sin tur beror på människors stora utsläpp av koldioxid. Konsekvenserna av Långvarig torka skadar växtligheten och jordbruket vilket i sin tur kan leda till höjda priser på jordbruksprodukter som slår mot konsumenternas ekonomi. Brist på vatten, som en följd av långvarig torka, kan även skapa konflikter om hur vattnet ska användas, t.ex. till dricksvatten eller bevattning. I Sverige kan det bli förbjudet att vattna gräsmattor under långvarig torka. Långvarig torka ökar dessutom risken för skogsbränder vilket gör att skogsägare och försäkringsbolag är förlorare. En annan effekt är att brunnar kan sina, t.ex. i Stockholms skärgård och på Gotland. Lösningarna på Det är omöjligt att hindra torka, men det är möjligt att minska de negativa konsekvenserna, t.ex. genom att vara försiktig och inte använda vattnet i onödan, att helt enkelt spara vatten genom att duscha kortare tid, inte tvätta bilen eller bevattna trädgården mer än vad som är absolut nödvändigt. 4:8 Den viktiga analysmodellen, del 3 Elevens svar. SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 27

28 4:9 Ut på sambandsjakt Tsunamis kan uppstå genom att en jordbävning lyfter/häver upp vattnet ute till havs. En våg som har bildats kan bli 30 meter hög när den når in till den grunda kusten. Vid denna tidpunkt kan vi hoppas på att larmsystemet som ska varna för en tsunami har satts igång så att människor har hunnit sätta sig i säkerhet. Nyttiga floder: Flodernas vatten är nyttiga på många olika sätt. De kan användas för transporter av både människor och varor och genom att dämma upp floderna kan vi få elektricitet till hus och fabriker. I floderna finns det fisk, dvs. gratismat för de som bor nära en flod. Längs med floderna och i dess deltan har det också lagrats bördig jord vilket gör dessa områden lämpliga till jordbruk. Slutligen kan flodernas sötvatten användas som både dricksvatten och för att bevattna åkrarna. Längs med och i flodernas utlopp i världshaven hittar vi dessutom flera av jordens största städer. De häftiga monsunregnen faller två gånger om året och både ger och tar liv. Regnen ger liv genom att de ger vatten till växterna. Samtidigt ställer monsunregnen till med stora översvämningar och drar med sig (eroderar) jord och lera nerför bergssidorna. Denna erosion har dock även en positiv sida då denna jord lagras längs med floddalarna och blir då bördiga slätter som kan föda stora grupper av människor. Brist på rent vatten behövs till att bevattna jordbruket och därmed för att föda en allt större världsbefolkning. Dessutom behövs dricksvatten till matlagning samt till toaletter och avlopp. Rent vatten ger liv åt växter, djur och människor. Orent vatten leder till motsatsen. Vattenkonflikter i Mellanöstern beror på brist på vatten i området. De fåtaliga floderna rinner genom flera länder på sin väg från källa till havet. Detta skapar konflikter, för vem har rätt till flodernas vatten? Det krävs samarbete för att lösa konflikten därför att alla länder har nytta av rent vatten. Klimat, vatten och turism: Alla länder vill ha fler turister eftersom de gör av med mycket pengar vilket ger människor jobb och landet får inkomster från turismen. Turister vill ha sol och värme och vatten. Här finns en inbyggd konflikt som beror på att de soliga turistorterna ofta drabbas av torka och har brist på vatten. Samtidigt krävs det mycket vatten i poolerna samt för att bevattna golfbanor och hotellträdgårdar samtidigt som ortens bofasta behöver vatten till matlagning, tvätt och i jordbruket. 4:10 Sammanfatta det viktigaste Elevens svar. 4:11 Alla floder mynnar till slut ut i hav FLOD VÄRLDSDEL MYNNAR UT I HAVET/INSJÖN I LANDET. STOR STAD VID FLODEN ELLER VID MYNNINGEN Amazonasfloden Sydamerika Atlanten Manaos Brahmaputra Asien Bengaliska viken Guwahati (Indien) Donau Europa Svarta havet Wien Huang He Asien Gula havet Jinan Ganges Asien Bengaliska viken Varanasi Mississippi Nordamerika Mexikanska golfen Saint Louis Nilen Afrika Medelhavet Alexandria Po Europa Adriatiska havet Ferrara Rhen Europa Rotterdam Nordsjön Volga Europa Kaspiska havet Volgograd SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 28