EXAMENSARBETE. Studievanor och inlärningsstilar

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2007:117 Studievanor och inlärningsstilar Gymnasieelevers studievanor och dess koppling till olika inlärningsstilar Niklas Johansson Andreas Jonsson Lina Lundmark Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Utbildningsvetenskap 2007:117 - ISSN: ISRN: LTU-LÄR-EX--07/117--SE

2 Studievanor och inlärningsstilar Gymnasieelevers studievanor och dess koppling till olika inlärningsstilar av Andreas Jonsson Niklas Johansson Lina Lundmark

3 Du är en individ och det är viktigt att hitta ditt sätt att studera. Hitta de råd och tips som du vill prova och anpassa dem till dig själv. Ta chansen att förbättra eller förändra ditt sätt att studera. Ändra en sak i taget. Du är en individ- hitta ditt eget sätt att studera. Rudi Bjerregaard

4 Abstrakt Syftet var att undersöka gymnasieelevers studievanor och hur dessa är kopplade till olika inlärningsstilar. Människan lär på olika sätt, olika inlärningsmetoder passar olika personer. Det finns tre huvudinlärningsstilar som kallas visuell, auditiv och kinetisk. Människan använder sig utav alla tre, men det finns oftast en som huvudsakligen används. Åtta gymnasieelever intervjuades om deras studievanor och vilken inlärningsstil/ar de använder. Den visuella inlärningsstilen var vanligast förkommande. Även de kinetiska och auditiva metoderna visade sig populära. Få av eleverna hade fått hjälp att hitta en passande inlärningsstil utan de hade själva kommit fram till den metod/er de använder. Vi har kunnat urskilja två sätt att lägga upp studierna. Vissa tyckte att det räcker med att följa med på lektionerna, andra vill komplettera med egenstudier. Det vi kommit fram till är att lärare bör hjälpa varje elev att hitta sin egen lärstil. Samtidigt som det är viktigt att vara engagerad och få elever intresserade av ämnet.

5 Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 1 De fyra inlärningstilarna 2 Visuell 2 Auditiv 2 Kinestetisk 3 Taktil 3 Faktorer för inlärning 3 Hjärnan-vårt främsta verktyg för inlärning 4 Inställning och motivation 5 Fysisk studiemiljö 6 Studieupplägg 7 Planera 7 Bearbeta 7 Lässchema 8 Förberedelse inför lektionen 8 Läsa 9 Anteckningar 10 Delta 11 Skolansroll 11 Vad säger styrdokumenten? 12 Syfte 14 Metod 14 Metodval 14 Deltagare 15 Intervjuer-genomförande 16 Bearbetning, analys och tolkning 16 Resultat 18 Strategier för ny kunskapsinhämtning 18 Studieupplägg 18 Styr ämnet inlärningssättet? 19

6 Hur mycket påverkar ämnet ditt intresse att lära? 19 Beståendekunskaper 20 Hjälp med individuell studieteknik 20 Vad anser du vara det viktigaste skälet att gå gymnasiet? 20 Övrigt 21 Sammanfattning av resultat 21 Diskussion 22 Reliabilitet och validitet 22 Resultatdiskussion 22 Fortsatt forskning 25 Referenslista 26 Tryckta källor 26 Internet källor 27 Bilaga Intervjufrågor

7 Inledning Som lärare är det viktigt att se till individens bästa, så att alla elever får en chans att lära sig saker utifrån sina egna förutsättningar. Det gäller att man som lärare inte bara fokuserar på vad eleverna ska lära sig utan även hur de ska lära sig det. Att det finns flera olika sätt att ta in information är allmänt känt, det finns flera studier som visar på detta. Vissa lär sig bäst om de får se det de ska lära sig, andra om de får höra informationen andra vill känna och röra vid saker för att komma på hur saker och ting fungerar. Vilken metod som passar bäst är väldigt individuellt. Ofta är det först när eleven blivit lite äldre som den kommer på hur den lär bäst. Vi, Andreas, Lina och Nicklas, tycker att det är viktigt att vi som blivande lärare vet mer om vilka metoder som finns för inlärning. Denna kunskap kommer att ge oss en större möjlighet att ge våra elever en chans att hitta den metod som är bäst lämpad för deras inlärning så tidigt som möjligt. Bakgrund Författaren Bjerregaard (2005) skriver i boken Lärstilar och studieteknik för dig på gymnasiet att det är viktigt för elever att hitta sin egen lärstil för att underlätta studierna. Kan du som elev hitta din lärstil samt den miljö och de eventuella redskap som du kan komma att behöva så är det betydligt lättare att lära sig samt att det går åt mindre studie tid för eleven. De flesta elever är olika och att en elev inte ska känna sig dum eller utanför bara för att eleven har ett annat sätt att lära på. Ofta anklagas någon annan lärare, föräldrar etcetera om eleven inte når ett bra studieresultat, men enligt Eneroth och Kellkvist (2000) som har skrivit boken Studieteknik är eleverna oftast för lata själva för att engagera sig då det gäller studieteknik. Oftast klarar sig elever som har en positiv inställning till ett ämne mycket bra och det gäller att komma ihåg att det är jag själv som skall lära mig något som kan ha betydelse för resten av mitt liv. Ska resultaten av studierna bli positiva menar Eneroth (2000) att det alltid gäller att ha en positiv attityd till studierna var målinriktad och ha god självdisciplin ha en god planering av studierna använd rätt studieteknik (s. 11)

8 Att alla människor lär sig på olika sätt är välkänt. Detta styrs av att människor upplever lektioner och föreläsningar på olika sätt utifrån de förutsättningar som ges. Det finns många olika faktorer som har betydelse för hur mycket information som tas in under en lektion. Eneroth och Kellqvist (2000) menar att dessa faktorer kan till exempel vara intresse, attityd, motivation och förkunskaper. På vilket sätt som läraren genomför lektionen på har även det en stor betydelse. I boken Studieteknik står det också att det har stor betydelse om individens egen stil inte överensstämmer med lärarens stil, då kan det vara ett stort problem att bli intresserad för det kan vara svårt att hålla sig koncentrerad och då blir det svårt att ta in information. Där står vidare att det gäller försöka se vad läraren har för stil för kan vi känna igen den så blir det lättare att lyssna aktivt och förstå läraren. Det gäller att eleven engagerar sig och visar tydligt för läraren att det finns ett intresse för då byggs förtroende för läraren upp och på så vis är det lättare att föra en dialog och att behålla intresset. Vidare ska eleven inte heller vara rädd för att starta en positiv dialog med läraren och berätta och förklara vad läraren kan lägga till eller ta bort från sina lektioner så att den blir en mer intressant dialog. De fyra vanligaste inlärningsstilarna I boken Studieteknik får vi ta del av de tre vanligaste inlärningsstilar och författarna menar att människan använder sig utav alla tre men att det finns en som huvudsakligen används samt en nummer två och en tredje som komplement de tre olika stilarna är visuell, auditiv och kinetisk. Desto mer individen lär känna sin inlärningsstil desto lättare och effektivare kommer inlärningen att bli. (Eneroth och Kellqvist, 2000) Visuell En elev som har den är stilen vill gärna se och läsa det som ska läras in. Dessa elever har ett bra minne och tänker oftast i bilder dessa elever är ofta väldigt talföra samt att de talar fort. En elev som är visuell får ut mycket av att använda sig av mindmapping för att först få anteckna och rita för att senare kunna läsa och upprepa det som ska läras in. (Eneroth och Kellqvist, 2000) Auditiv En auditiv elev tar bäst in fakta genom att lyssna och vill höra vad en lärare har att säga. De är väldigt noga med att kontrollera att de har hört rätt genom att ifrågasätta det läraren sagt. För auditiva elever så är den bästa inlärningssättet att spela in en föreläsning på band och sedan lyssna till den igen, dessa elever tycker även om att studera tillsammans med andra. Som 2

9 auditiv elev kan det vara lättare att ta in information om man samtidigt lyssnar till musik. (Eneroth och Kellqvist, 2000) Kinestetisk En kinestetisk elev vill använda kroppen vid inlärning, genom att ta i saker och att ha praktiska övningar lär sig dessa elever bäst. En kinestetisk elev har oftast väldigt svårt att sitta still på lektioner, speciellt då man har en lärare som har mycket katederundervisning med långa föredrag. Om en kinestetisk elev ska läsa in saker kan eleven gärna gå omkring medan den läser samt att eleven helst inte ska läsa så länge varje gång utan dela upp läsningen i korta intervaller i stället. (Eneroth och Kellqvist, 2000) Det finns även en fjärde inlärningsstil, en av många fler, som kanske inte är lika välkänd. Dock kan det vara viktigt att lärare känner till denna. Den påminner om den kinestetiska inlärningsstilen och kallas taktil. Taktil En taktil elev gillar att använda händerna mycket, den gillar att rita måla och att använda olika hjälpmedel typ dator, miniräknare osv. Då en taktil elev ska lyssna på en föreläsning har den ofta svårt att hålla fingrarna stilla och vill gärna pilla på något, för yngre elever kan det vara till hjälp att ha en lerklump som eleven sitter och klämmer på medan läraren talar. En taktil elev bör använda sin känsel så mycket som möjligt vid inlärning. ( Faktorer för inlärning Professorerna Dunn och Dunn har kommit fram till att om en elev ska lyckas bra med sina studier så finns det många olika faktorer som kan spela in för den enskilde eleven. De har listat fem olika faktorer som har betydelse för inlärning. (Nordung, 2005) Omgivande miljö (t.ex. ljud, ljus, temperatur) Egna känslor (t.ex. motivation, ansvar, behov av inre eller yttre struktur) Sociala faktorer (t.ex. ensam, i grupp), Fysiologiska faktorer (t.ex. behov av näringsintag) Psykologiskt processande (t.ex. analytiskt eller reflekterande angreppssätt) 3

10 Hjärnan vårt främsta verktyg för inlärning! Då hjärnan är den plats där all inlärning skall äga rum tycker vi att det är av vikt att vi redogör för hur hjärnan fungerar vad gällande inlärning. Hjärnan den förbrukar 25 procent av vårt kaloriintag per dag för att hålla i gång och då är det förståeligt hur viktigt det är att äta regelbundet så att hjärnan har något att ta energi ifrån. Människan använder dock endast en bråkdel av hjärnans funktion. Hjärnan brukar delas upp i en höger och en vänster halva och ju mer dessa halvor kan förmås att arbeta desto större kapacitet får vi. De två hjärnhalvorna har olika uppgifter. (Kellqvist och Eneroth, 2000) Vänster Höger Även kallad den akademiska styr över språk ord matematik logik analys förklararen tidsuppfattning Även kallad den konstnärliga styr över färg form bilder fantasi/kreativitet teckna/måla intuition musik/rytm drömmar känslor (s ) Det är tydligt vilken del av hjärnan som används under skoltiden. När ett barn börjar skolan använder sig barnet mycket av högerhalva för att sedan övergå till att nästan enbart använda vänstra halvan. Tyvärr glöms ofta den högra halvan bort fast det är den som står för kreativiteten, fantasin som gör att vi människor hela tiden strävar mot nya mål samt för vår sociala kompetens. Forskare menar att för att nå riktigt bra resultat gäller det att stimulera båda halvorna. (Kellqvist och Eneroth, 2000) Det finns även andra teorier som menar på att det kellqvist och Eneroth (2000) skriver om de båda hjärnhalvornas uppgifter inte stämmer helt. Forskaren Ornstein (1988, 1996) som har forskat tillsammans med nobelpristagaren Sperry har skrivit ett antal böcker om hjärnan. Ornstein skriver att hjärnan har utvecklats i 500 miljoner år. Ornstein menar att hjärnan har byggts på med olika lager från olika tidsepoker. Hjärna har vuxit till ett kompendium av olika 4

11 kretsar som har lagts ovan på varandra och det hela har blivit ett väldigt komplext system där människan inte riktigt vet hur hjärnan fungerar. Ornstein menar att det har stor betydelse hur hjärnans funktioner fungerar beroende på hur vi sköter oss som individer vad det gäller vila, vad vi äter och i vilken sinnes stämning vi befinner oss i. Ornstein skriver också att det går dela upp hjärnbalken i två halvor och säga att en person i bland använder den ena halvan mer än den andra (till exempel en teoretiker kontra en praktiker). Ornstein har gjort experiment med hjärnan och har då använt sig av elektriska spänningar i huvudsvålen och det har visat sig att de flesta aktiverar sina hjärnhalvor en åt gången medan de läser eller tecknar t.ex. När någon gör vardagliga sysslor så växlar det mellan halvorna. Ornstein menar dock att det är väldigt förenklat att säga att hjärnan är delad i två halvor det hela är mer komplicerat än så men författaren menar att det ger en hyfsad förenkling så att man förstår vad det handlar om. Inställning och motivation Torres och Trost (2000) skriver att en elevs inställning till sina studier betyder väldigt mycket exempelvis om eleven ser på sina studier som en yrkesutbildning som den ska ha nytta av i sitt arbetsliv så har eleven en speciell inställning till sina studier. Då väljer eleven kanske mer ut en del av utbildningen den del som eleven tror sig ska ha mest nytta av och går in hårt för den och prioriterar bort sådant som eleven inte tycker sig ha någon nytta av. Om en elev däremot ser studierna som en chans att lära sig och bredda sitt kunnande allmänt så väljer eleven att fördjupa sig och få en mer förståelse åt helheten och väljer oftast bort detaljer. Om en elev däremot ser på studierna som ett måste så försöker eleven oftast att endast lära sig det den tror ska komma på provet så att den klarar sig och ignorerar resten. Så det har en stor betydelse på hur en elev ser på sina studier och det gör att motivationen blir väldigt olika mellan elever. För att få effektiva studier menar Angelöwe (2003), författare av boken Konsten att lyckas med sina studier att man måste tro på sig själv för att styrka sitt självförtroende. Författaren menar att det inte är någon skillnad i att studera eller bli bra på något annat i livet, för att lyckas måste personen tro på sig själv vara motiverad ingen blir fotbollsproffs om inte är motivation finns. Det gäller att se till att motiverar sig själv och inse att just nu i mitt liv betyder det här mest och då är det desamma att jag engagerar mig för om jag gör det så blir det mer intressant vilket i sin tur leder till en lättare inlärningsförmåga. 5

12 Angelöwe (2003) tycker vidare att det gäller att ha distans till det som görs man får faktiskt misslyckas här i världen det gäller bara att inte ge upp. Det går att påverka mycket av ens studier bara studenten är motiverad, tror på sig själv och ger det tid. Planering är ett måste, och där skall ett tidsschema finnas för studierna. Även miljön kan vara beroende på hur ens studier lyckas, det gäller att se till så att man inte blir störd och att allt material finns i sin närhet så att det går ha full fokus under den planerade studietiden. Ett bra sett att lära sig att studera effektivt är att man tar sig en funderare om hur man la upp sina studier inför ett prov- tenta då det gick dåligt samt att man jämför med en som gick bra. Ta reda på vad det var för skillnad i sättet att studera och analysera det så att du kan ta lärdom av det till nästa gång. (Angelöwe, 2003) Fysisk studiemiljö När vi gick igenom våra intervjusvar var det någon elev som nämnde studiemiljön. Detta gjorde att vi kände att det borde finnas med ett stycke i bakgrunden om just detta. Som vi tidigare har skrivit så gäller det att få elever så motiverade som möjligt för att de ska lyckas med sina studier. De flesta eleverna motiverar sig själva i första hand, i andra hand av vuxna och lärare samt en liten del av kamrater enligt författarna till rapporten En väg mot individualisering (Hallöf, Morin och Nilsson, 2005). I de allra flesta skolor sitter eleverna på trä stolar hela dagarna trots att en större andel av eleverna vill sitta informellt, till exempel i en mjuk soffa, när de läser för att de ska lära sig bäst. (Bergström och Johansson, 2006) Många elever vill även höra musik när de studerar samt att de vill ha en dämpad belysning. Det har även framkommit att flertalet elever är i behov att röra på sig samt att äta något medan de studerar. (Hallöf, Morin och Nilsson, 2005) 6

13 Studieupplägg Denna del om studieupplägg är i stor del vinklad mot högskolestudier. Många gymnasieelever går dock vidare till högskolestudier och gymnasieskolan ska förbereda eleverna för eventuella vidare studier. Vi anser även att det går att dra nytta av detta upplägg även på gymnasienivå och tycker därför att det är relevant. Enligt Torres och Trost (2000) är inställningen till sina studier bland det viktigaste för att nå ett bra studieresultat. Startar en elev med negativ inställning redan innan en kurs är det mycket svårt att få ut ett bra resultat av kursen men är eleven istället positiv och ser fördelar med att få lära sig något nytt så är mycket vunnit redan innan kursen startar. Det finns många förslag metoder för att nå ett bra resultat. Ett sätt är att planera och läsa på ett smart sett. Planera Bearbeta Lässchema Förberedelser Delta Studie upplägg Läsa Anteckna Planera Bearbeta De flesta elever har en viss studievana som de alltid har haft och använt sig av i sina studier oavsett vilket studiesammanhang det är frågan om. Att kunna anpassa sin strategi efter vilka olika moment det är frågan om är det sällan att någon gör. De flesta studenter läser sina texter i böcker och annan information som kan fås rakt upp och ner och är de då inte någon av de få människor som kan tolka direkt de läser så fastnar oftast väldigt lite, om studenten inte 7

14 kompletterar läsningen med andra metoder. Så det gäller att eleven bearbetar det som skall läsas och utifrån det väljer den metod som eleven tycker är lämplig för att lära sig så mycket som möjligt av det material som finns. (Torres och Trost, 2000) Lässchema Inför en ny kurs är det bra att kan ägna lite tid till att ta reda på vilka mål kursen har samt vad läraren har för syfte med kursen. Det kan göras genom att titta i läroplanen eller tidigare scheman eller prata med någon elev eller lärare som har gått kursen tidigare. Gör en elev detta så har den fått en bra grund om vad den här kursen kommer att handla om och kan planera sitt studerande bättre. (Torres och Trost, 2000) Inför en ny kurs är det bra att även ha gjort upp ett schema när kurslitteraturen skall läsas och att tänka på inte läsa så mycket sista veckan inför ett prov eller förhör utan då mera bearbeta det material som redan finns. Det är viktigt att hålla sitt schema och vara noga med vilodagar samt att ta reda på när på dagen som inlärningen är mest effektivt. Det kan tas reda på genom att föra dagbok under en period. I denna dagbok ska det föras in vilka slags böcker som lästs, när på dygnet de lästs och hur lång tid det tar att läsa dem. Förs denna dagbok skulle eleven snabbt märka att den inte alltid läser allt innehåll lika effektivt. Om eleven vet när på dagen som den bäst tar in information och kan eleven lägger upp schemat efter det. (Torres och Trost, 2000) Förberedelser inför lektion Inför en lektion är det viktigt att ta reda på vad den skall handla om och att i god tid ha studerat vad lektionen skall handla om. En elev kan man med fördel ha förberett några frågor om saker den vill veta mer om eller för att få något förklarat mer ingående, det är även bra att ha valt ut några ställen som känns mer relevanta än andra för att vara mer på alerten då dessa delar tas upp. Det är även viktigt att ta reda på vad läraren har för stil för att kunna anpassa sitt förberedande efter hur läraren går till väga. (Torres och Trost, 2000) Följer eleven det schema som gjordes när kursen startade så har eleven oftast gott om tid de sista dagarna innan ett prov. Då kan eleven strukturera upp sina anteckningar samt ägna sig åt att repetera. För att kunna få en effektiv inläsning gäller det att veta vilken sorts prov ens lärare gör, är detaljer viktiga eller gäller det att ha greppat helheten. Det görs enklast genom 8

15 att fråga läraren om vilken typ av prov som det ska bli, och detta bör studenterna göra i början av en kurs så att de vet hur de ska planera sitt studerande. (Torres och Trost, 2000) Läsa När en elev ska läsa kurslitteratur så menar författarna Torres och Trost (2000) att det är bättre att eleven läser fort och inte alltför sakta och med eftertanke de menar att det då är lätt att tappa fokus. När en person lär sig läsa ska den läsa sakta och med eftertanke, men vid inlärning menar författarna att det är bättre att snabbt läsa texten. Att inte läsa varje ord gör det lättare att vara koncentrerad och det går ändå att få ett mycket bra sammanhang om det som lästs. Författarna menar att en elev ganska fort kan träna upp sin läshastighet, när eleven har kommit så långt att tre till fyra rader utgör en helhet så har eleven kommit till en hastighet som är ungefär som vårt vanliga tänkande. Genom att vi gör om texten till att påminna om vårt eget sätt att tänka kommer också texten att bli inte bara lättläst utan också lättänkt. Här igenom förstår vi lättare vad vi läser och vi kommer också lättare och bättre ihåg vad vi läst. (s. 52). Skulle det vara något som eleven då vill fördjupa sig i lite mer så kan den läsa det stycket lite extra. Givetvis finns det tillfällen då det inte är att rekommendera att läsa fort till exempel när om eleven ska analysera vissa detaljer så måste den läsa ordenligt och förstå varje ords mening. Det vanligaste sättet att läsa en lärobok på är att läsa från första sidan till sista sidan, vilket kan funka för en del men det är ganska tidsödande. Det är viktigt att eleven planerar sitt studerande samt gör scheman och då är det bra om eleven använder ett annat sett att läsa på menar författarna. För schemats skull så är det bra att studerar boken och skaffar en uppfattning om boken som ska läsas, först då är det lättare att få tidsschemat att funka. Att börjar med att tvärtitta igenom förordet räcker oftast, sedan kan det vara bra att läsa innehållsförteckningen och titta vilka rubriker som finns. Utifrån rubrikerna som verkar intressanta slår eleven upp rätt sida tittar på underrubriker och verkar det intressant så kan eleven ögna i genom kapitlet för att sedan gå tillbaka till innehållsförteckningen och väljer ett nytt kapitel och gör samma sak. Så går det att göra med hela boken. När eleven läst det den tycker verkar vara mest intressant kan eleven börja från början och läsa boken, då framförallt de kapitel som inte ögnats igenom. Eleven bör dock inte gå på ett nytt kapitel förrän den har 9

16 förstått vad det föra kapitlet handlade om för då kan det bli svårt att få ihop helheten. För att få en bra förståelse för vad kapitlet handlade om kan det vara en fördel att göra en kort sammanfattning efter kapitlen som lästs. (Torres och Trost, 2000) Anteckningar Att anteckna det är något som hör till studielivet och enligt Torres och Trost (2000) så ska elever också föra anteckningar vid studier. Att anteckna är ett sett att bearbeta studie material på. Vad studenter däremot är dåliga på det är att anteckna på olika sätt. Elever antecknar på det sätt de alltid har gjort och mycket beror enligt Torres och Trost på att det sällan finns tid till att experimentera med anteckningarna, för att se om det finns ett annat sett som kanske skulle passa bättre. Då en elev har testar olika sätt att anteckna på så bör den utvärdera sina anteckningar flera gånger för att kunna se vilket sätt som passar bäst. Att studenter för anteckningar innan de börjar läsa är inte bland det vanligaste men enligt Torres och Trost (2000) så är det ett väldigt bra alternativ. Syftet med att föra anteckningar innan inläsningen börjar är att eleven tvingas tänka till om ämnet, skärpa sin uppmärksamhet och sortera sina tankar så att eleven är förberedd på det ämne som kommer. Det mest effektiva sättet för en student att föra anteckningar på före inläsning är att göra en mindmap över det den redan vet om ämnet, då har hjärnan redan börjat arbeta och studenten är som sagt redan en bit på gång. Att anteckna och läsa samtidigt är ett utmärkt sätt för elever att lära sig, det gör att eleven bearbetar det som den tycker är väsentligt. När det sedan är dags för repetition så är det ett mycket lättare att läsa anteckningarna som gjorts jämfört med att läsa all text igen. Anteckna det kan göras på många olika sett, eleven kan stryka under det den tycker är viktigt. Om elever gör det tycker författarna av boken Studieteknik att det är bra om de använder sig av olika färger och t.ex. stryker under citat med en färg och det som eleven klassar som mycket viktigt med en färg osv. vilket leder till att eleven även är mer alert för att kunna välja färg. Ett annat vanligt sett att anteckna på är att skriva ner anteckningar i ett block, och där är det olika hur det görs, en del antecknar endast nyckel ord medan andra skriver mer och en del ritar, gör figurer, mindmaps, ja det finns massor av olika förslag. Ett annat förslag är att medan eleven läser gör den frågor och då är det bra om eleven skriver ner sidnumret där svaret finns så är det lättare sedan då frågorna sedan ska besvaras. Detta sett påminner en del om ett prov och är oftast ett mycket bra alternativ. Att tala om vad som passar en individ bäst 10

17 går inte utan det är upp till varje individ att pröva sig fram och se vilken metod som passar bäst. (Torres och Trost, 2000) Att anteckna på lektionen är givetvis väldigt bra men även här gäller det att eleven hittar det som passar bra för eleven själv. Det är även väldigt viktigt att eleven vet vad föreläsaren har för stil så att den vet om föreläsaren endast upprepar det som står i boken, då räcker det oftast att bara anteckna lite stolpord. Om däremot föreläsaren har mycket utöver det som står i litteraturen så gäller det att vara på läst om vad det handlar om för då är det betydligt lättare att veta vad som skall sorteras bort och vad som är viktigt. Att göra mindmap under en föreläsning kan enligt författarna vara svårt. Det beror på att det är svårt att veta vad som skall vara centralt i mindmapen. För det är inte alltid så att föreläsaren börjar med det som är viktigast och då kan det bli svårt att hålla reda på allt. Det går då åt mycket energi till att hålla ordning på mindmapen vilket kan leda till att eleven inte klarar att hålla fokus på föreläsaren hela tiden. Oavsett vilket sätt som eleven väljer att föra sina anteckningar på så är det bra om eleven går igenom dem efteråt och fyller i sidnummer var i litteraturen det går att hitta mer om det som antecknats. (Torres och Trost, 2000) Inför ett prov så är det frågan om att bearbeta sina anteckningar på det sätt som eleven själv tycker är bra, eftersom det gäller att kunna så mycket som möjligt. I boken Studieteknik så menar författarna att det är bra att repetera anteckningarna, och ett sätt att göra det på är att renskriva anteckningarna, men det kan vara ganska tidskrävande. Författarna rekommenderar ett annat sätt som heter flash cards. Denna metod går ut på att eleven har pappers bitar i storleken A5- A6 och skriver nyckel ord eller nyckel ämnen på ena sidan för att på andra sidan skriva en vidareutveckling av nyckelordet samt vilken sida det går att hitta mer information om det i litteraturen. Författarna menar att detta sett är bra bland annat för att det är lätt att ta med dessa lappar och därmed på ett enkelt sätt repetera lite då och då. (Torres och Trost, 2000) Delta Hur mycket en elev får ut av en lektion eller föreläsning beror mycket på eleven själv. Kommer eleven dit och är helt oförberedd och allmänt ointresserad så kommer eleven inte att ta in mycket information. Att gå på en lektion är precis som med allting annat, det gäller att komma väl förberedd genom att det material som finns gåtts igenom. Har eleven dessutom 11

18 fört anteckningar och möjligen har några frågeställningar klara så kan den aktivt delta på lektionen. (Torres och Trost, 2000) Då det gäller seminarier så förväntas det att eleven skall delta. Då gället det verkligen att ha satt sig in i ämnet som det handlar om. Den som håller i föredraget har ofta valt detta arbetssätt mycket för att elever skall delta, och då har eleven ett stort plus om den ser till att ha läst på ordentligt inför seminariet. På ett seminarium så får eleven fram vad föreläsaren tycker är viktigt vilket kan vara bra att veta längre fram. Eleven ser också ganska tydligt hur mycket den kan om ämnet. (Torres och Trost, 2000) I grupparbeten finns både för- och nackdelar och det beror främst på vad man är för en sorts person. Fördelar med grupparbeten är att det är många som diskuterar runt ett ämne. På så sätt framkommer många olika tankar samt att det finns många bollplank att bolla idéer med. Det finns också de som är lite passiva i den stora klassen kanske lite beroende på blyghet sådana personer kan blomma ut i mindre grupparbeten där de känner sig trygga. Många gånger knyter eleverna även kontakter med varandra som de inte hade gjort annars, eleverna får se nya sidor av varandra som kanske inte kommer fram i en större grupp. Nackdelar med grupparbeten kan vara att det finns elever som gömmer sig och sitter mest tyst och kanske mest passar upp de andra i gruppen än att aktivt deltar i grupparbetet. Det kan ju även bli så att grupprocessen gör att det blir problem i gruppen och det kan lätt bli lite dålig stämning i gruppen och det kan ren av förekomma mobbing inom gruppen. Det gäller även att gruppen planerar vad som ska göra och att gruppen hela tiden ser till att planeringen följs. Tiden går ofta fort och det är lätt att sitta och prata om sådant som inte har med arbetet att göra. Det är även bra att göra ett schema för grupparbetet så att alla kan planer utifrån det. (Torres och Trost, 2000) Vad säger styrdokumenten? Då vi i Sverige har en läroplan som alla skolor ska följa tycker vi att det är av vikt att förklara vad just läroplanen säger om inlärning och studieupplägg. Detta för att ge en bild av vilken roll skolan har gällande detta. Enligt läroplanen för det frivilliga skolväsendet, Lpf94 ska alla elever erbjudas en likvärdig utbildning. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika utan att hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. 12

19 Det är inte skolan som ska förmedla den kunskap som eleverna behöver utan det väsentliga är att skolan skapar de bästa förutsättningarna för bildning, tänkande och kunskapsutveckling. De kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet är något som skolan ska ta tillvara. Skolans värld ska förbereda eleven inför livet efter studierna. De uppgifter som en elev har i skolan ska hjälpa eleven att växa och utvecklas efter sina egna förutsättningar. Att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling är något som varje elev ska förstå. Målet är att detta ska ge en positiv inställning till lärande och att elever med negativa skolerfarenheter ska kunna ändra sin uppfattning. (Lpf94) Skolan skall stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. (s. 6) Det finns uppsatta mål som skolan ska sträva efter. Det gäller att sträva efter att eleven tror på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas, utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande och utvecklar förmågan att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. (s. 9) För att eleven ska nå dessa mål ska läraren utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära, organisera arbetet så att eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar, stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever med svårigheter utgå från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan (s. 11) Vidare står det i läroplanen att alla elever ska ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar inom skolan. Elevernas ska ta ansvar för att planera och genomföra sina studier samt att de ska även få vara delaktiga i att utforma innehåll och former för studierna. (Lpf94) 13

20 Skolans roll I boken Större än du nånsin tror (1999) går att läsa att Skolans viktigaste funktion idag är att stärka eleverna och ge dem självkänsla [ ]. Att respektera varje barn utifrån dess speciella, kulturella bakgrund, för den innehåller alltid något eget, och alltid något som kan ses som, och bli, en tillgång. (s. 175) Skolan ska hjälpa elever att komma vidare i livet vi har passerat industrisamhället i dag förutom i skolan. Författaren Johansson menar att dagens skolor inte motiverar elever att vilja gå vidare. Elever i dag lever redan i ett samhälle som har utvecklats väldigt mycket men skolan ligger fortfarande kvar i gamla spår. I dag skall skolan inrikta sig mer på lärandet och att lärare ska kunna hjälpa sina elever så att de utvecklas och vill vidare i livet. (Lytsy och Mellberg, 1999). Lärandet är en aktiv process och en lärare kan inte lära en elev om inte eleven själv vill ta in informationen som den ges. Det är inte det viktigaste att en lärare kan allting inom ett ämne utan det viktigaste är att läraren kan motivera eleven få eleven att vilja lära sig det är själva kärnan. (Ahlmark och Sandberg, 2004) Syfte Syftet är att undersöka gymnasieelevers studievanor, samt hur dessa studievanor är kopplade till olika inlärningsstilar. Metod Metodval Det finns olika typer av metoder för att samla in data. Intervjun framställs som en lämplig metod för att skaffa fram autentisk eller äkta kunskap, och intervjuarens uppgift är att avslöja den sanna identitet som befinner sig under ytan. Intervjun är inte bara en fråga om teknik utan också ett analytiskt sätt att närma sig kvalitativa data. Kvalitativa forskare hävdar också att de kan få en djupare förståelse av sociala fenomen än vad man kan få av kvantitativa data. (Ryen, 2004) Djupintervjuer är det främsta instrumentet bland mjukdatametoderna. De går ut på att ett fåtal personer intervjuas kring vissa givna punkter eller teman, men helt utan strukturerande formulär. (Svenning, 2003) 14

21 En enkätundersökning är lättare att utföra mot en större grupp än vad en intervju är. En enkät är lätt att kopiera upp och det är ingen större kostnad med enkäten, den kan lätt skickas med post och sammanställaren kan sedan i lugn och ro sitta och gå igenom svaren. En enkät kan också vara till fördel vid användning av känsliga frågor. Däremot så är det oftast ett större bortfall i enkät än i en intervju, samt att det inte finns någon möjlighet till följdfrågor i enkäten och det går inte heller se på personen i fråga om den verkligen menar det den skriver. Det kan även finnas med de som har svårt att uttrycka sig skriftligt samt att det inte går att styrka vem som är vem på en enkät undersökning. (Ejlertsson, 1996) Observationsmetoden i stort, lämpar sig bäst för studier av beteenden vid väl avgränsade områden, såsom klassrum, daghemarbetslokaler, religiösa möten etcetera. (Svenning, 2003) Vilket inte var aktuellt i vårt fall då detta är otroligt tidskrävande. Det skulle även innebära att vi skulle besöka eleven i hemmet något som vi tror skulle påverka möjligheten att hitta frivilliga undersökningspersoner. Vårt metodval föll på intervjuer. Då syftet var att undersöka gymnasieelevers studievanor men även att se hur dessa studievanor är kopplade till olika inlärningsstilar och om det finns andra faktorer som kan påverka inlärningen behövde vi få ett djup i den data som insamlades. Den information som en enkät skulle inbringa ansåg vi vara för ytlig för att få ett kvantitativt och kvalitativt underlag till vårt syfte. Observation som metod uteslöts då detta är en väldigt tidskrävande metod samt att den skulle innebära ett eventuellt obehag för eleven då vi skulle vara tvungna att besöka elev i hemmet något som vi ansåg skulle försvåra möjligheterna att finna frivilliga deltagare. Deltagare Vi valde att intervjua åtta personer. Vi hade inte bestämt hur många vi skulle intervjua innan vi påbörjade studien men vi trodde att vi behövde intervjua minst fem personer för att få ett bra underlag för resultatdelen. Efter fem intervjuer gjorde vi bedömningen att det behövdes fler. Det underlag vi fått in var för tunt och vi hade inte hittat något mönster. I slutändan deltog åtta personer. När vi intervjuade dessa personer hade vi flera exempel på inlärningsstilar men hade börjat se ett mönster. Därför gjorde vi inga fler intervjuer. Vi valde att intervjua fyra tjejer och fyra killar för att eventuellt kunna jämföra om det är någon skillnad mellan tjejer och killars inlärning. Genus var något som vi senare valde att inte lägga någon större vikt vid då det ej går att göra en generalisering utifrån endast fyra intervjusvar. 15

22 De elever som vi valde att intervjua läser vid olika gymnasieprogram, så väl praktiska som teoretiska. Eleverna går i årskurs tre. De program som är representerade är hotell och restaurang och samhällsprogrammet. Där Hotell och restaurang representerar de praktiska programmen och samhällsvetenskapliga programmet de teoretiska. Intervjuer genomförande Innan genomförandet så läste vi ett par fackböcker i syfte att skaffa kunskap om förfarandet vid en intervju. Dessutom så genomfördes en del pilotintervjuer för träningens skull. Pilotintervjuerna gjordes för att vi skulle få en chans att testa intervjufrågorna, för att minska risken att de feltolkas. Under dessa tester provade vi även hur vi skulle vara placerade rent fysiskt för att få en så neutral situation som möjligt samt att ljudupptagningen skulle vara av en tillfredsställande ljudkvalité. Naturligtvis så upplystes samtliga undersökningspersoner om att allt var strikt konfidentiellt. Innan genomförandet fick samtliga en kort information om vad som var syftet med intervjun och varför den bandades. Det gavs givetvis möjlighet att ställa frågor om sådana fanns. Sedan valde de vi tillfrågat om de verkligen ville vara med i studien. Vissa valde att inte vara med. Intervjun genomfördes av en person i vår grupp i februari månad 2006 under veckorna sex, sju och åtta. En viktig detalj var att försöka skapa så bra kontakt som möjligt med de intervjuade. När så krävdes så ställdes kompletterande uppföljningsfrågor utöver den på förhand konstruerande intervjuguiden. De intervjuade hade inte fått ta del av intervjufrågorna i förhand då vi vill få spontana svar. Alla intervjuer avslutades med att de intervjuade fick möjlighet att ta upp ytterligare tankar som uppkommit under tidens gång. Strävan var att hela tiden föra en normal konversation trots själva intervjun. Bearbetning, analys och tolkning Det finns fler sätt att bearbeta, analysera och tolka det material som fås in via till exempel en intervju. Kvale (1997) tar upp fem metoder, dessa fem är 1. Koncentrering 2. Kategorisering 3. Berättelse 4. Tolkning 5. Ad hoc (s. 173) 16

23 Vi valde att använda oss av Ad hoc, vilket innebär att vi använde olika angreppssätt och tekniker för att skapa mening i materialet. Vi har alltså fritt kunnat växla mellan de olika metoderna. Det vi gjorde först var att skriva ut våra intervjuer, detta gjordes under vecka nio. Det var inte den person som utfört intervjuerna som skrev ut dem. Intervjuerna skrevs ut ordagrant i talspråk för att inte missa någon information. När sedan intervjuerna skrivits ut gick vi under vecka tio igenom texten och tog bort onödiga ord för att få en enklare text att analysera. Texten lästes igenom noga under vecka 11 för att vi alla tre skulle veta vad eleverna sagt och för att skaffa sig ett allmänt intryck av materialet. Under vecka 12 och 13 gick vi tillbaka och markerade den information som vi tyckte var viktig utifrån vårt syfte. Vi gick igenom fråga för fråga för att hitta likheter och skillnader mellan de olika personernas intervjusvar under vecka 14. Två författare vid namn Miles och Huberman som lagt fram 13 Ad hoc-metoder för skapande av mening i kvalitativa texter. Dessa 13 metoder är ordnade från det beskrivande till det förklarande och från det konkreta till det begripliga och abstrakta. Deras första metod är precis den vi använde till att börja med. Alltså att försöka hitta mönster och teman för att kunna se vad som hör ihop. Detta har vi gjort genom att jämföra svar och försöka hitta likheter och skillnader i de svar vi fått något som gjordes under vecka 15 och 16. Miles och Hubermans tolfte och trettonde metod är att bygga en logisk kedja av bevis och skapa ett begreppsligt/teoretiskt sammanhang. Detta görs för att få en sammanhängande förståelse av den data som samlats in. Detta gjorde vi vecka 17 genom att sammanställa de mönster, likheter och skillnader som vi hittat. När vi sammanställt alla intervjuade personers svar kunde vi se ett mer övergripande sammanhang. (Kvale, 1997) 17

24 Resultat Vi har valt att ändra lite på ordningen på intervjufrågorna i resultatet. Detta efter att vi sett att svaren på de olika frågorna i vissa fall går in i varandra. Vidare har vi valt att redovisa även de frågor som inte är direkt kopplade till vårt syfte då vi tycker att de i vissa fall är indirekt relaterade till de svar vi fått på andra frågor och då vi tycker att de kan vara av intresse för eventuella vidare studier. Strategier för ny kunskapsinhämtning I svaren ser vi flera av inlärningsstilarna representerade. Kombinationen att läsa och anteckna är återkommande. Att själv få skriva ner de fakta som man ska lära in är något som flera av eleverna använder när de studerar inför ett prov eller förhör. Många vill även pröva göra saker själv för att lära sig, detta känns igen från den kinestetiska inlärningsstilen. Auditiva inlärningsstilen var en stil som vissa elever använde sig av. De ville helst att läraren skulle berätta på ett intressant sätt så att de får höra det de ska lära sig. De flesta elever nämnde dock att de gärna antecknar eller gör mindmaps, detta är något som man återfinner i den visuella inlärningsstilen. Om man kollar på skillnader och likheter mellan könen så föredrar killar i större utsträckning den kinestetiska inlärningsstilen, det vill säga de lär sig bäst om de själv får prova att göra något de ska lära sig. Den visuella inlärningsstilen är representerad hos båda könen. Det var dock något vanligare att tjejer använde sig av anteckningar vid inlärning av kunskap. Samma sak med den auditiva stilen, den finns representerad både hos tjejer och killar även om det inte var alla som tyckte att inläsning av kunskap gav något resultat. Vidare kan man se att väldigt få av de intervjuade eleverna använder sig av endast en inlärningsstil utan de använder sig av flera olika stilar utifrån ämne. Studieupplägg Den här frågan tolkade eleverna på olika sätt, vissa berättade om det tidsmässiga upplägget medan andra pratade om själva tillvägagångssättet, då vi ville få med bägge valde vi att gå in och styra intervjuerna så att vi fick svar på både tidsupplägg och tillvägagångssätt. När det gäller upplägget av studierna i förhållande till tid så finns det två grupperingar. De som inte läser alls inför prov och förhör samt de som väljer att börja läsa en ca vecka innan. Det har dock inte framkommit att någon elev väljer att försöka läsa in allt kvällen innan utan att man antingen väljer att börja läsa ungefär en vecka innan eller inte studera alls i förväg. 18

25 Vanligt är att man börjar ungefär en vecka innan och läser lite varje dag för att de sista dagarna lägga mer tid på studierna. Men det finns även de som väljer att inte ägna någon fritid till studier utan försöker lyssna på lektionerna och ta in kunskapen på detta sätt. Tillvägagångssätten för inhämtning av kunskap är olika men vi ser återigen att de visuella och auditiva metoderna är starkt representerade. Även här ser vi två olika typer av upplägg. Vissa elever börjar ca en vecka innan med sina studier, vanligtvis genom att de först läser igenom det material de ska lära sig för att sedan göra anteckningar och mindmaps. Andra förlitar sig på den kunskap de fått på lektionerna och väljer att inte lägga ner speciellt mycket tid att studera inför ett prov eller förhör. Styr ämnet inlärningssättet? Ämnets karaktär påverkar hur man lägger upp sina studier men intresset för ämnet verkar har större påverkan på studerandet. En elev säger det är lättare att plugga om det är ett ämne man tycker är intressant. Tydligt är att det spelar stor roll om man tycker att ämnet är intressant eller inte. Det verkar vara så att de tycker att det är lättare att plugga och att hålla uppe koncentrationen om ämnet är intressant. Vissa elever säger att de lägger upp sitt pluggande på samma sätt oberoende på ämne medan andra har hittat olika metoder för olika ämnen. När det gäller att lära sig glosor eller matematik verkar eleverna tycka att det är bäst med upprepning, typ skriva glosorna eller räkna talen flera gånger. Detta är en metod som känns igen i beskrivningen av visuell inlärning. En elev menar på att man kan ju inte direkt läsa in matte det måste man ju sitta och räkna. En annan säger engelskaglosor lär jag mig bäst genom att skriva dem typ tusen gånger [ ] Är det ett läsämne läser jag texten massor med gånger. En elev påpekar att det beror mer på läraren än på ämnet, om läraren är bra blir det lättare att lära sig. Hur mycket påverkar ämnet ditt intresse att lära dig nya saker i skolan? Redan på frågan om ämnet påverkar inlärningssättet fick vi en antydan om vilket svar vi skulle få på frågan om ämnet påverkar intresset för att lära sig nya saker. Hur intressant ett ämne är verkar spela ganska stor roll i alla fall när det gäller hur villig man är att försöka lära. En elev säger, Är det intressant och läraren är bra så orkar jag ju lyssna på vad läraren säger. 19

26 Det är svårt att vara koncentrerad om läraren är tråkig och dessutom pratar om tråkiga saker som typ celldelning. Det som är genomgående är att det är betydligt mycket lättare att plugga om man tycker att ämnet är intressant. En elev säger att det är klart att det är lättare om det är roligare och en annan menar att man orkar mer om ämnet är roligare. En av de intervjuade personerna uttrycker sig så här Det är klart att det är lättare att plugga om det är ett roligt ämne. Jag gör på samma sätt men om det är ett tråkigt ämne så lägger jag inte ner lika mycket tid. Bestående kunskaper Hur länge man minns man det man försökt lära sig? Här är de intervjuade eleverna överens om att man kommer ihåg saker man tycker är intressant övriga saker minns man inte alltid så länge. Det fanns dock någon elev som ansåg sig komma ihåg det mesta, kanske inte bra nog för att få MVG om man skulle göra proven igen men helt klart tillräckligt för att få godkänt. Några av de killar vi intervjuade påpekade även att det man lär sig finns kvar även om man inte tror att det finns där. Repetition är ett bra sätt att minnas saker. Hjälp med individuell studieteknik Av de elever vi pratat med hade få av dem fått hjälp med att hitta sin rätta lärstil. Det är endast en elev som säger att det under skoltiden funnits möjlighet att få prova på olika inlärningssätt. Denna elev hade på en temadag fått prova på olika inlärningsstilar. Övriga elever har själva kommit på vilken metod som passar dem bäst. Vilket sätt som är bäst lär man sig med åren. Eleverna verkar ha provat olika metoder för att tillslut fastna för en som passar dem och det ämne de ska lära sig. Vad anser du vara det viktigaste skälet till att gå gymnasiet? På frågan om varför man går gymnasiet är våra intervjupersoner i stort sett eniga. Man går gymnasiet för att man ska komma vidare i livet. Det kan antingen vara vidare till fortsatta studier eller till ett arbete. Flera elever är inställda på att läsa vidare medan andra vill ut i arbetslivet direkt efter gymnasiet. Oavsett vilket mål de har så verkar eleverna tycka att gymnasiet är rätt väg för att nå målet. Det framkommer även att det finns en social aspekt på det hela, en elev säger alla andra går ju, det är en social grej och att elever faktiskt tycker att det är roligt att gå till skolan. 20

27 Övrigt Flera av eleverna tycker att elever borde få lära sig hur de ska studera. De verkar ha insikt i att vi alla är olika och att elever måste få prova olika inlärningsstilar för att hitta just den metod som passar. Någon elev nämnde att elever redan i tidiga år borde få prova på olika sätt att lära sig. Sammanfattning av resultat Många av eleverna vill lära sig genom att själv göra saker men när det rör sig om att lära inför ett prov väljer de flest att läsa och göra anteckningar. Hur intressant eleven tycker att ämnet är påverkar viljan att lära. Eleverna vi intervjuat tycker även att det är lättare att lära om ämnet intresserar dem. Det verkar vara lättare att koncentrera sig när ämnet upplevs som intressant. Lärarens roll spelar stor roll när det gäller inlärning. Eleverna säger att de vill att läraren ska försöka göra ämnet så intressant som möjligt. Det är väldigt få av de intervjuade eleverna som endast använder sig av en inlärningsstil. Någon elev har fått prova på olika inlärningsstilar under sin skolgång men de flesta säger att de själva kommit på hur de ska gå tillväga för att ta in ny kunskap. Hur eleverna vi intervjuat lägger upp sina studier varierar. Några börjar läsa någon eller några veckor innan ett prov medan andra inte läser något alls. Hur länge en elev anser sig komma ihåg vad den lärt sig varierar men ju intressantare ämnet är desto lättare verkar det vara att komma ihåg. 21

28 Diskussion I denna del kommer det att refereras till vi, detta vi är Lina Lundmark, Andreas Jonsson och Niklas Johansson det vill säga personerna bakom denna rapport. Reliabilitet och validitet Enligt Patel och Davidson (2003) är validitet ett uttryck som förklarar att vi undersöker det vi avser att undersöka i uppsatser och forskning. Reliabilitet är uttrycket för att vi gör våra mätningar på ett tillförlitligt sätt. Att ställa rätt frågor till rätt grupp av människor och dessutom gärna lägga in kontrollgrupper är vad inre validitet handlar om enligt Svenning (2003). Kort sagt att vi använder oss av rätt mätinstrument vid rätt tidpunkt. Yttre validitet handlar om projektet som helhet, att det ges möjlighet till generalisering från en specifik studie till en allmän teori. Svenning menar även att det är lättare att uppnå validitet i en kvalitativ studie än i en kvantitativ, främst då den inre. Reliabilitet visar på att resultaten skall vara tillförlitliga. Med andra ord menas att om inga förutsättningar ändras skall två undersökningar med samma syfte och samma metod ge ett likadant resultat. Påpekas bör också att en kvalitativ undersökning är mera exemplifierande än generaliserande. Således är kraven hårdare på en kvantitativ undersökning eftersom den tenderar att vara mer generaliserande. Vårt val av intervjuer som insamlingsmetod anser vi ger en hög reliabilitet. Utförandet av dessa med utskrifter och tolkning har genomförts enligt Kvales normer. Ett medvetet val för att nå en hög reliabilitet var att vi valde intervjupersoner med olika kön och ur olika linjer. Att det finns andra sätt att samla in information på är vi medvetna om därför kan vi inte påstå att reliabiliteten ändå är helt solid. Hur ser den sociala situationen? Boendeförhållanden, ekonomi, kompisförhållanden och fritidsintressen är alla exempel på faktorer som kan ha betydelse för hur studievanor och inlärning påverkas. Däremot anser vi att vi har undersökt det vi avsåg att undersöka och att denna undersökning därför är av godtagbar validitet. Resultatdiskussion Arbetets syfte var att undersöka gymnasieelevers studievanor, samt hur dessa studievanor är kopplade till olika inlärningsstilar. 22