Anslagsfördelning för 2006

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anslagsfördelning för 2006"

Transkript

1 Rektor BESLUT Dnr SLU ua /05 Styrelsen Anslagsfördelning för 2006 Det är styrelsens uppgift att fördela statsanslaget dels mellan SLU:s tre verksamhetsgrenar, dels mellan de fyra fakulteterna samt avgöra hur stora avsättningar som skall göras till vissa gemensamma ändamål. Styrelsen informerades i april 2005 om arbetet med anslagsfördelningen inför Bifogat förslag till anslagsfördelning för 2006 har utarbetats i dialog med de fyra dekanerna. En analys av förslagets kostnadsförändringar för fakulteterna har gjorts. Analysen har diskuterats i ledningsrådet och redovisas i förslaget på sidan 11. Till förslaget om anslagsfördelning bifogas Anhållan från LTJ-fakulteten angående anslagsfördelning för 2006, Ang. anslagsfördelningen för 2006 från NL-fakulteten och VHfakultetens synpunkter på förslaget till anslagsfördelning för bå Härutöver bifogas verksamhetsinriktning för biblioteksfunktionen vid SLU. Verksamhetsinriktningen för SLU Omvärld kommer att utarbetas under hösten Styrelsen beslutade: att fastställa anslagsfördelning för 2006 i enlighet med bilaga 1, att ge fakulteterna uppdrag inom respektive verksamhetsgren i enlighet med bilaga 2, att fakulteterna skall ha avslutat förhandlingarna med biblioteket och SLU Omvärld senast , att uppdra till rektor att genomföra en kursklassificering av SLU:s kurser så att den nya klassificeringen kan tillämpas vid anslagsfördelningen för 2007, att uppdra till rektor att efter utgången av 2006 utvärdera om vidtagna stimulansåtgärder för att öka andelen studenter som slutför sina examensarbeten har lett till fler avlagda examina. 1

2 Anslagsfördelning för 2006 I budgetpropositionen för 2005 föreslår regeringen att SLU får disponera tkr för Det är en ökning i förhållande till 2005 med tkr, vilket motsvarar 1,6 procent i pris- och löneuppräkning. I Forskningspropositionen Forskning för ett bättre liv (2004/05:80) föreslås att SLU tilldelas ytterligare tkr för I anslagsfördelningen förutsätts att dessa planeringsförutsättningar kommer att realiseras. Eventuella avsteg från dessa i budgetpropositionen för 2006 kan leda att anslagsfördelningen måste revideras. Utgångspunkter På alla nivåer inom SLU pågår för närvarande ett omfattande omställningsarbete för att dels uppnå en ekonomi i balans, dels anpassa verksamheten för framtidens behov. Detta omställningsarbete är initialt kostsamt och har i stor utsträckning finansierats med centrala medel. För budgetåret 2005 avsattes 141 Mkr för omställningsåtgärder. I takt med att omställningarna genomförs minskar kostnaderna för sådana åtgärder och avsättningen för 2006 kan sänkas till 98 Mkr. Omställningskostnaderna fördelas på 31 Mkr för övertaliga anställda, 47 Mkr för tomställda lokaler där kontrakten med extern hyresvärd inte löpt ut samt 20 Mkr för undervisningslokaler som institutionerna inte har behov av. Budgetåret 2007 förväntas de centrala kostnaderna för omställning minska till cirka 93 Mkr och 2008 minska betydligt mer eftersom kostnaderna för uppsägningar då blir minimala samtidigt som fler hyreskontrakt löper ut. För att skapa utrymme för omställningskostnaderna minskades tilldelningen till fakulteterna avsevärt under 2005 och även 2006 och 2007 måste en del av anslaget innehållas för sådana kostnader. Storleken på anslaget som måste innehållas minskar dock 2006 och 2007 och anslag frigörs för kärnverksamheten vid fakulteterna. Detta innebär att resurserna till fakulteterna kan öka relativt kraftigt 2006 men också Trots statsmaktens otillräckliga prisoch löneomräkning kan anslagen därmed ökas även realt, särskilt om forskningspropositionens förslag om förstärkningar av statsanslaget genomförs. De förhållandevis ljusa ekonomiska utsikterna ökar möjligheterna att förändra såväl anslagsfördelningsmodellen som finansieringen av gemensamma verksamheter utan att fördenskull behöva minska på någon enskild fakultets anslag, vilket självklart underlättar reformer. Anslagsfördelningen 2006 kan därför baseras på nya principer för att ta bort eller minska problem i tidigare modeller. Anslag som disponeras av SLU 2006 och förslag till anslagsramar till verksamhetsgrenarna I nedanstående tabell redovisas disponibla anslag för SLU totalt och anslag som kan anvisas till verksamhetsgrenarna efter avsättning för omställningskostnader. Tkr Förändring Anslag till SLU Anslag via forskningspropositionen Omställningskostnader Anslag till verksamhetsgrenarna

3 Anslagsökningen och frigjorda omställningskostnader, disponeras enligt följande: Ökning av anslagsramen till grundläggande högskoleutbildning med pris- och löneuppräkning, 1,6 procent (5 736 tkr) samt en smärre ökning av ramen på grund av ett ökat utbildningsuppdrag till fakulteterna (2 264 tkr) Återföring av regeringens besparing på ArtDatabanken 2005 (4 000 tkr) Anslagsförstärkning till fortlöpande miljöanalys (4 000 tkr) Uppräkning av utbetalningen till Gammelkroppa skogsskola (20 tkr) Resterande belopp, tkr, fördelas proportionellt mellan verksamhetsgrenarna forskning och forskarutbildning respektive fortlöpande miljöanalys. Förslag till fördelning av disponibelt anslag till verksamhetsgrenarna: Verksamhetsgren, tkr Grundläggande högskoleutbildning Forskning och forskarutbildning Fortlöpande miljöanalys Utbetalning till Gammelkroppa skogsskola 2005 Förslag 2006 Förändring Till verksamhetsgrenarna Grundläggande högskoleutbildning 2004 infördes en ny modell för styrning av den grundläggande högskoleutbildningen som i stort överensstämmer med den styrfilosofi som tillämpas vid andra universitet och högskolor som sorterar under utbildningsdepartementet. Modellen innebär i korthet att fakulteterna ges ett utbildningsuppdrag uttryckt i ett högsta antal helårsstudenter som skall utföras under året, samt ett därtill kopplat högsta ersättningsbelopp, det s.k. "takbeloppet", som kan utgå om uppdraget fullgörs. Fakulteternas ersättning beräknas utifrån de resultat (antal studenter och avklarade poäng) som uppnås inom grundutbildningen, men inget annat. I den utsträckning en fakultet endast klarar t.ex. 90 procent av utbildningsuppdraget så utgår också endast 90 procent av det möjliga takbeloppet som ersättning. Styrmodellen ger starka incitament för att rekrytera och behålla studenter liksom för att organisera studierna effektivt. I den mån någon fakultet inte når sitt takbelopp ges också möjlighet för styrelsen/rektor att omfördela resurser till en annan fakultet som kanske är på väg att överskrida sitt utbildningsuppdrag. Den beräkningsmodell som använts vid SLU har baserats på att grundutbildningens andel av statsanslaget har varit konstant, vilket medfört att en ökning av utbildningsuppdraget eller andelen dyrare utbildningar inom uppdraget lett till att ersättningen per student minskat för samtliga utbildningar. En sådan styrprincip leder till oönskade konsekvenser och en oförutsägbar ekonomi för institutionerna införs därför en ny modell baserad på fasta ersättningar per student och utbildningsområde och där anslagsramen till verksamhetsgrenen tillåts variera som följd av uppdraget till fakulteterna. Den nya modellen förutsätter att ersättningsbeloppen i rimlig grad motsvarar kostnaderna för de olika utbildningarna vid SLU. En utgångspunkt är de ersättningsnivåer som tillämpas vid övriga lärosäten. Dessa nivåer har legat procent under ersättningarna vid SLU för motsvarande utbildningsområden. Att SLU:s utbildningar har högre kostnader kan förklaras av att universitetet har nationellt ansvar för ett stort antal ämnen och program, har en större andel färdighetsträning i sina yrkesprogram och förhållandevis dyr utrustning. SLU saknar dock ännu en analys av hur mycket dyrare utbildningen bör vara och för närvarande pågår en analys av kostnadsbilden. 3

4 Den neddragning av anslagen till fakulteterna som blivit följden av omställningskostnaderna 2005 har medfört att kostnadsnivån sjunkit ner till cirka tio procent över övriga lärosäten. Den nya nivån är rimlig samtidigt som den väl motsvarar en nivå som är hållbar även då universitetet fullgör sitt utbildningsuppdrag. Grundutbildningsanslaget förändras således endast måttligt mellan 2005 och 2006 men kan förväntas öka i takt med att studentantalet ökar. För institutionerna innebär förändringen en stabilisering av ekonomin, eftersom ersättningen per student fortsättningsvis utgörs av ett fast belopp som uppräknas med den pris- och löneomräkning SLU erhåller. Förändringar av ersättningsnivåerna kan dock ske efter analys av olika utbildningars innehåll genom en ändrad kursklassificering (se nedan) eller genom att bättre analyser kan påvisa att SLU:s kostnadsnivå skall ligga högre än 10 procent över övriga lärosäten. Uppdrag och takbelopp Utgångspunkten vid beräkning av utbildningsuppdrag och takbelopp för 2006 är att SLU erhåller ett utbildningsuppdrag på helårsstudenter (hst) för perioden vilket är samma uppdrag som under perioden Det genomsnittliga årliga uppdraget är hst. Under 2004 utförde SLU hst. Fakulteterna ges nedanstående uppdrag med tillhörande takbelopp för 2006 (uppdrag och takbelopp 2005 visas i kolumnen längst till höger). Detaljerade uppdrag per program redovisas i bilaga 2. Fakultet 2005 LTJ-fakulten Uppdrag, hst Uppdrag examensarbeten, hpr 30 0 Takbelopp, tkr NL-fakulten Uppdrag, hst Uppdrag examensarbeten, hpr Takbelopp, tkr S-fakulteten Uppdrag, hst Uppdrag examensarbeten, hpr 50 0 Takbelopp, tkr VH-fakulteten Uppdrag, hst Uppdrag i Hippologprogram och Tillläggsutb. för utländska veterinärer, hst Uppdrag examensarbeten, hpr 40 0 Takbelopp, tkr Tilldelning till Hippologprogram och Tilläggsutb. för utländska vet. tkr Totalt SLU Totalt uppdrag, hst Uppdrag examensarbeten, hpr Takbelopp, tkr Övriga uppdrag som skall finansieras inom respektive fakultets anslagsram till verksamhetsgrenen redovisas i bilaga 2. Ersättningsnivåer Tilldelade takbelopp bygger på nedanstående ersättningsnivåer per helårsstudent (hst) 1) och helårsprestation (hpr) 1) och utbildningsområde Fördelningen hst respektive hpr är 70/30 procent. En något större andel av det totala ersättningsbeloppet utbetalas för hst vid SLU än vid ändra lärosäten. 4

5 Utbildningsområde Hst 06 Hst 05 Hpr 06 Hpr 05 Tot 06 Tot 05 Human./samhällsvet. Naturvetenskap/teknik Design 2) Vård 2) Veterinärmedicin 3) Övrigt ) Helårsstudent = antal registrerade studenter på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40. Helårsprestation = antal godkända studenter på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40. 2) Används första gången ) Anslag för patientbaserad undervisning ingår i ersättningsnivån Under 2005 anvisades anslag för ändamålet separat utanför ersättningsnivån. Ersättningen för ett program beror dels på ersättningsnivåerna, dels på inom vilket utbildningsområde utbildningen inom ett program klassas. För 2006 har två förändringar av klassificeringen införts. 15 procent av landskapsarkitektprogrammet och 10 procent av landskapsingenjörsprogrammet ersätts med ersättningsnivån Design. Detta innebär dock inte en värdering av att 15 respektive 10 procent av programmens utbildningsmoment är att betrakta som design utan skall ses som ett tydligare uppdrag att bibehålla den konstnärliga färdighetsträning som ingår i programmen. Samtidigt tas den särskilda ersättningen för dyra lokaler som utgått till landskapsarkitektutbildningarna bort. LTJ-fakulten får designersättning för högst 37 hst och NL-fakulteten för högst 23 hst under procent av djursjukvårdarprogrammet ersätts med ersättningsnivån Vård. Ovanstående procentsatser tillämpas intill dess att påbörjat översynsarbete med klassificering av SLU:s samtliga kurser i utbildningsområden är slutförd. Rektors ges i uppdrag att genomföra en kursklassificering av SLU:s kurser så att den nya klassificeringen kan tillämpas vid anslagsfördelningen Examensarbeten SLU har i sitt regleringsbrev ett uppdrag att examinera 75 procent av antalet antagna studenter vid SLU. Under perioden var examinationsfrekvensen 65 procent. En av orsakerna till den relativt låga examinationsfrekvensen är att studenterna inte slutför sina examensarbetet. För att stimulera lärarna i deras handledaruppgift införs temporärt en stimulansåtgärd i form av en extra tilldelning för godkända examensarbeten omfattande 10 poäng eller mer med 30 tkr per hpr. Ersättningen är en extra tilldelning utöver ersättningen för hst och hpr för examensarbetet. Stimulansåtgärden införs redan fr.o.m. 1 juni Rektor ges i uppdrag att utvärdera åtgärden efter utgången av 2006 för att dels konstatera om den haft avsedd effekt, dels som underlag för fortsatt beslut om extra tilldelning. Tidsbegränsade strategiska satsningar samt anslag för speciella ändamål Enligt fastställda fördelningsprinciper skall en del av anslagsramen till grundläggande högskoleutbildning avsättas för tidsbegränsade strategiska satsningar. För sådana satsningar avsätts tkr Medlen fördelas under hösten 2005 av rektor efter förslag av Grundutbildningsrådet. 5

6 Varje universitet och högskola skall beakta behovet av stöd för studenter med funktionshinder och skall för ändamålet avsätta 0,3 procent av anslagsramen till grundläggande, högskoleutbildning. På grund av nu kända behov av stödinsatser avsätts tkr (drygt 0,5 procent) under Årligen avsätts anslag till ändamål som inte var kända vid tidpunkten för beslut om anslagsfördelning. Medlen fördelas löpande under budgetåret av rektor. För sådana ändamål avsätts tkr för Sammanfattning Fördelningen till fakulteterna av anslagsramen på tkr till verksamhetsgrenen grundläggande högskoleutbildning visas i bilaga 1. Forskning och forskarutbildning Från och med 2006 införs en ny mer strukturerad modell för fördelning av anslaget till forskning och forskarutbildning. Modellen baseras på de fyra komponenterna struktur, samhällssamverkan, prestation och särskilda satsningar. Strukturdelen är den klart största och utgörs av ett långsiktigt stabilt anslag för att upprätthålla en för SLU nödvändig och strategisk ämnesstruktur. I hög grad torde denna spegla den nuvarande historiska fördelningen men det är eftersträvansvärt att tydliggöra fakulteternas olika ansvar i detta avseende och därmed ge underlag för framtida diskussioner om universitetets struktur. Under 2005 genomför fakulteterna ett omfattande strategiarbete och detta bör utgöra grund för att fastställa storleken på den strukturella delen av anslaget, varför strukturdelen för 2006 har fördelats med samma relationer mellan fakulteterna som fördelningen Även den del av anslaget som är kopplad till samverkan och vissa delar av SLU:s sektorsansvar är beroende av fakulteternas strategiarbetet. En genomtänkt fördelning av samverkansdelen måste således anstå till anslagsfördelningen för För 2006 sammanförs dessa medel med strukturdelen och fördelas alltså enligt 2005 års relationer. Tio procent av anslaget har fördelats utifrån olika prestationsmått med avsikten att ge verksamheten tydliga incitament för att öka sina prestationer inom områden som universitetet prioriterar. Avsikten är således inte att försöka skapa total rättvisa utan att använda anslaget för att driva verksamheten åt rätt håll. Samtidigt är det viktigt att de komponenter som används för att bedöma prestation av verksamheten upplevs någorlunda spegla kvalitet och effektivitet. För 2006 har mängden externa bidrag, examination i forskarutbildningen samt antalet internationella refereegranskade artiklar använts som prestationsmått men det är sannolikt att förändringar av dessa kommer att genomföras redan Universitetet bedömer att examinationen i forskarutbildningen är tillräcklig och om inte regeringen ökar SLU:s uppdrag i denna del är det inte sannolikt att något incitament för examination är nödvändigt, varför denna komponent kan tas bort eller kraftigt minska i vikt. Samtidigt saknar prestationsdelen för 2006 ett mått på forskarnas karriärutveckling efter doktorsexamen och en sådan skulle kunna införas Det är också viktigt att försöka få fram ett mått på konstnärlig produktion motsvarande vetenskaplig publicering. Extern finansiering och vetenskaplig publicering kommer fortsatt att utgöra viktiga prestationsmått men en hel del förändringar i modellen för att mäta prestation kan förväntas. Fördelningen 2006 har därför gjorts så enkel som möjligt genom att de olika komponenterna har givits samma vikt (33 procent). 6

7 En fördelningsmodell måste ge utrymme för mer tillfälliga insatser för att förstärka viss verksamhet. Forskning är emellertid en långsiktig verksamhet och det är viktigt att finansieringen är förhållandevis stabil. Särskilda satsningar i anslagsfördelningen bör därför inte överstiga cirka fem procent av anslaget. Universitetets styrelse har redan tidigare beslutat om fyraåriga strategiska satsningar motsvarande ungefär fem procent av anslaget till forskning och forskarutbildning och dessa löper fram till 2008, varför endast små satsningar bör ske före En sådan strategiskt satsning som omedelbart bör genomföras är att stötta VH-fakultetens beslut att tydligare skilja den kliniska verksamheten från utbildning och forskning, ett beslut som stöds av universitetsledning och styrelse. För att stödja VH-fakultetens arbete i denna för universitetet mycket väsentliga fråga avsätts 2 Mkr per år under 2006 och 2007 för att kunna användas till att anställa en sjukhusdirektör och en ytterligare klinikchef vid djursjukhuset i Uppsala. Avsättningen är central och förs inte ut till fakulteten. Under perioden har fakulteterna årligen tilldelats tkr för strategiska tidsbegränsade satsningar. Dessa satsningar tillsammans med en mindre tidigare satsning (som blivit fördröjd) upphör 31 december Sammantaget upphör satsningar motsvarande tkr. Anslaget för dessa satsningar är inte proportionellt fördelade mellan fakulteterna. Inför 2006 omfördelas tkr proportionellt mellan de fyra fakulteterna. Uppdrag till fakulteterna Inom tilldelad anslagsram till verksamhetsgrenen ges respektive fakultet uppdrag redovisade i bilaga 2. Uppdragen rörande doktorsexamina baseras dels på SLU:s uppdrag i regleringsbrevet att prestera i genomsnitt 105 doktorsexamina per år under perioden , dels på fakulteternas egna önskemål om examensuppdrag. Anslag för speciella ändamål Årligen avsätts anslag till ändamål som inte var kända vid tidpunkten för beslut om anslagsfördelning. Medlen fördelas löpande under budgetåret av rektor. För sådana ändamål avsätts tkr för Härutöver avsätts tkr till centrum för Bioinformatik, Forskningsetiskt forum, medfinansiering av Uppsala Bio och Bio X, Uppsala livsmedelscentrum, STUNS, Kliniskt prövningslaboratorium, Biologiskt resurscentrum samt för medlemsavgifter i olika organisationer, tkr till rådet för forskning och forskarutbildning, FUR, (bl.a. för att finansiera baskurser i forskarutbildningen och docent- och handledarutbildning), 100 tkr för sammanträdeskostnader och arvoden till Rådet för forskning (FOR), 100 tkr för sammanträdeskostnader och arvoden till SLU:s internationella råd (SIR), medel till nordiska genbanken med belopp angivet i SLU:s regleringsbrev för 2006, tkr för SLU:s del i medlemskapet i NOVA Universitetet. Avsättningen inkluderar resor för rektor m.fl. till möten i NOVA Universitetet, tkr för udda lokaler (t.ex. restauranger och motionslokaler) och parken i Alnarp. Anslag för dessa ändamål skall på sikt anvisas fakulteterna men i avvaktan på en översyn av vilka lokaler som skall föras till fakulteterna avsätts anslag för kostnaderna centralt, tkr till stödja VH-fakultetens beslut att skilja den kliniska verksamheten från utbildning och forskning (se ovan denna sida), tkr ortsrelaterade kostnader (se sidan 10), tkr till EU-bevakare. 7

8 Sammanfattning Fördelningen till fakulteterna av anslagsramen på tkr till verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning visas i bilaga 1. Fortlöpande miljöanalys Anslagsramen till fortlöpande miljöanalys förstärks, förutom med pris- och löneomräkning, kända uppdrag och återläggning av frigjorda omställningsmedel, med 4 Mkr. SLU redovisade i sitt budgetunderlag till regeringen för åtgärdsförslag och anslagsbehov om sammanlagt 150 Mkr under perioden för utveckling av verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys. SLU vill genom satsningen på fortlöpande miljöanalys bidra till att stärka den nationella infrastrukturen på miljöområdet. Miljökvalitetsmålen, internationella åtaganden och den övergripande målsättningen om en långsiktigt hållbar samhällsutveckling uttrycker ambitioner som enligt SLU:s uppfattning kräver en vetenskaplig kapacitetsförstärkning för att kunna förverkligas. SLU angav att en satsning på fortlöpande miljöanalys föreslås ske genom att verksamheten organiseras i program med inriktning mot prioriterade områden. Exempel på områden som bedömts särskilt viktiga inom respektive program är: Skog: Riksinventeringen av skog, Forest Focus och övrig internationell samverkan, skador och störningar. Jordbrukslandskap: Biologiskt värdefulla biotoper, åkermarkens kvalitet. Sjöar och vattendrag: Implementering av EG:s ramdirektiv för vatten och åtaganden för havskonventionerna, Natura 2000, EEA-samarbetet. Klimatpåverkan: Dataförsörjningssystem till rapporteringen av källor/sänkor till växthusgaser under FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet, klimatförändringarnas påverkan på miljö och areella näringar. Organiska risksubstanser och metaller: Kompetenscentrum för bekämpningsmedel, förekomst, spridning och effekter av kadmium och kvicksilver. Övergödning: Analyser av näringsläckage från jordbruket, miljöeffekter av förändringar inom jordbruket och förändringar i jordbrukspolitiken. Försurning: Kritisk belastning, skogsbrukets försurningspåverkan. Biologisk mångfald: Artbevarande, rödlistade arter och biotoper. Vilt: Miljöövervakning för hållbart nyttjande av vilt. Djurhälsa: Metoder och system för övervakning av viltlevande djurs hälsa. Verksamheten organiseras nu i program med inriktning mot prioriterade områden. Rådet för fortlöpande miljöanalys (FOMAR) har utarbetat programplaner och engagerat programkoordinatorer. Fakulteterna tilldelas 200 tkr som stöd till de programkoordinatorer som finns inom respektive fakultet. Härutöver rekommenderas fakulteterna att beakta den inriktning och de prioriteringar som FOMAR utarbetar för verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys. Uppdrag till fakulteterna Inom tilldelad anslagsram till verksamhetsgrenen ges respektive fakultet uppdrag redovisade i bilaga 2. Anslag för speciella ändamål tkr anvisas till SLU Miljödata och GIS. Till FOMAR avsätts att 100 tkr för sammanträdeskostnader och arvoden. 8

9 Sammanfattning Fördelningen till fakulteterna av anslagsramen på tkr till verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys visas i bilaga 1. Gemensamma ändamål Stora förändringar av finansieringen av olika gemensamma ändamål genomförs Fram t.o.m finansieras gemensamma ändamål på tre sätt: over head-uttag, fast avgift och anslag. Over head-uttaget (uttag av 15 procent på samtliga lönekostnader) finansierar universitetsledning, universitetsadministration, administrativa system såsom t.ex. Ladok, företagshälsovård, facklig verksamhet, Sunet, m.m. Tilldelningen för dessa ändamål uppgick till cirka 189 Mkr Den fasta avgiften finansierade bibliotek, SLU Omvärld, de undervisningslokaler som institutionerna inte ville förhyra, udda lokaler (restauranger, motionslokaler, m.m.) och studentdatorservice. Fakulteterna fick ett anslag motsvarande den avgift de var tvungna att erlägga. Avsikten var att ändamål finansierade med fast avgift på sikt skulle bli föremål för förhandling mellan fakulteterna och utförarna för att komma överens om den nivå på service och verksamhet som fakulteterna hade behov av och var beredda att betala för. Kostnaden för den fasta avgiften var drygt 98 Mkr Gemensamma ändamål som finansierats av anslag är stöd till funktionshindrade studenter och SLU Miljödata, sammanlagt knappt 8 Mkr Fr.o.m finansieras gemensamma ändamål av over head-uttag och anslag, d.v.s. den fasta avgiften tas bort och den service som fakulteterna beställer av biblioteket, SLU Omvärld och studentdatorservice finansieras direkt av fakulteterna (via anslag eller fakultetsoverhead). Samtidigt återtar universitetet centralt finansieringen av den del av verksamheterna som kan definieras som universitetsgemensamma. För biblioteket gäller detta framför allt media och det webbaserade biblioteket medan bibliotekslokaler huvudsakligen bör beställas av fakulteterna. Under 2005 har överläggningar förts med biblioteket och SLU Omvärld. De universitetsrespektive orts- eller fakultetsrelaterade delarna har identifierats och de universitetsgemensamma kostnaderna för dessa har fastlagts. Over head-uttag kommer fr.o.m att finansiera universitetsledning, universitetsadministration exklusive studerandeadministration, administrativa system såsom t.ex. Ladok, företagshälsovård, facklig verksamhet, Sunet, m.m. samt de universitetsgemensamma delarna av bibliotek och SLU Omvärld. Studerandeadministrationen finansieras fortsättningsvis med anslag. Skälet till detta är att en större del av den universitetsgemensamma administrationen arbetar med studieadministrativa uppgifter än vad grundutbildningens andel av over head-uttaget bidrar med. Det är rimligt att grundutbildningen bär sina administrativa kostnader. Övriga ändamål som fortsättningsvis skall finansieras med over head-uttag fördelar sig någorlunda jämt mellan verksamhetsgrenarna. Tillkommande kostnader för bibliotek och SLU Omvärld uppgår till cirka 32 Mkr och bortförda kostnader för studerandeadministrationen till cirka 25 Mkr. Således skall ytterligare cirka 7 Mkr finansieras inom ramen för over head-uttag

10 Genom det omfattande omställningsarbetet som genomförts har antalet anställda minskat. Det leder till over head-uttaget, med ett oförändrat uttag på 15 procent, minskar från cirka 189 Mkr 2005 till cirka 185 Mkr Detta tillsammans med att ytterligare verksamhet skall finansieras inom ramen och att kompensation för löne- och prisökningar inte tilldelas leder till omfattande besparingskrav. Det är troligt att detta besparingskrav inte fullt ut kan genomföras under Universitetet kommer dock i nuvarande ekonomiska läge att kunna hantera ett underskott för universitetsadministrationen 2006 och räknar med att olika besparingsåtgärder leder till balans under Anslag kommer fr.o.m att finansiera studerandeadministration, stöd till funktionshindrade studenter och SLU Miljödata, sammanlagt cirka 33 Mkr. Kostnaderna för de orts- eller fakultetsrelaterade delarna av bibliotek och SLU Omvärld, undervisningsservice, investeringar i undervisningslokaler samt studentdatorservice, som tidigare betraktats som universitetsgemensamma ändamål, finansieras fr.o.m av fakulteterna. Kostnaden för detta kan uppskattas till cirka 47 Mkr beroende på ingångna överenskommelser med utförarna. Särskilda satsningar I och med omorganisationen 2004 ersattes på det hela taget den tidigare ortsindelade organisationen med en fakultetscentrerad. Detta har medfört tydligare beslutsvägar men vissa svårigheter med att inordna vissa servicefunktioner i den nya organisationen. Den nya organisationen har också medfört att den självklara "SLU-representationen" vid varje huvudort försvunnit och inte på något tydligt sätt ersatts. Det är väsentligt för SLU att universitetet görs tydligt på alla huvudorter genom att fakulteter/orter svarar för att en lokal finns för mottagning, viss bemanning finns för mottagningen samt att samverkan med regionen sker på ett för SLU positivt sätt. Det är också viktigt att kommunikationen inom hela universitet är intensiv, vilket medför fördyringar för orter utanför Uppsala. Ansvaret för den ortscentrerade verksamheten ges till LTJ-fakulteten i Alnarp, S-fakulteten i Umeå och NL- och VH-fakulteterna gemensamt för Ultuna och Skara. Kostnaden för verksamheten torde variera avsevärt beroende på vilken vikt de olika fakulteterna lägger på kontakten med regionen och huvuddelen bör därför finansieras över fakulteternas normala anslag samt eventuell fakultetsoverhead. Samtidigt är det rimligt att universitetet finansierar en del som motsvarar ett minimiuppdrag motsvarande en viss lokalyta, någon bemanning samt rese- och representationskostnader. Respektive orts tilldelning (tkr) visas i nedanstående sammanställning: Ort Alnarp Ultuna Umeå Skara Lokal och reception Resor och representation Totalt per ort

11 Totaleffekt i förhållande till 2005 Nedan visas översiktligt konsekvenserna av de fördelningsprinciper som införs Nya kostnader är uppskattade kostnader som fakulteterna får för fakulteternas del av bibliotek, SLU Omvärld, undervisningsservice, investeringar i undervisningslokaler samt studentdatorservice. Eftersom det är fakulteterna som kommer överens med respektive utförare av dessa ändamål kan ju kostnaderna bli andra än de som här redovisas. Dessutom kan fördelningen mellan verksamhetsgrenarna för dessa kostnader också bli en annan. GU Fakultet Anslag Fast avg Återbet Disponibelt Anslag "Nya kostn- Disponibelt Skillnad uppskattn 1) anslag ader" anslag LTJ-fakulteten NL-fakulteten S-fakulteten VH-fakulteten Summa FO/FM Fakultet Anslag LTJ-fakulteten NL-fakulteten S-fakulteten VH-fakulteten Summa Fast avg Disponibelt Anslag "Nya kostn- Disponibelt Skillnad anslag ader" anslag TOTALT Fakultet Anslag LTJ-fakulteten NL-fakulteten S-fakulteten VH-fakulteten Summa Fast avg Återbet Disponibelt Anslag "Nya kostn- Disponibelt Skillnad % av uppskattn 1) anslag ader" anslag anslag % % % % ) Uppskatta belopp att återbetala för ej utförda utbildningsuppdrag 11

12 Förslag till anslagsfördelning för 2006 Bilaga 1 För spec Verksamhetsgren LTJ-fak NL-fak S-fak VH-fak ändamål Summa Grundläggande högskoleutbildnin Forskning och forskarutbildning Fortlöpande miljöanalys Till verksamhetsgrenearna Till verksamhetsgrenarna Gammelkroppa skogsskola Gammelkroppa skogsskola Totalt Totalt Anslag för omställningsåtgärder Anslag för omställningsåtgärder Tilldelat anslag Tilldelat anslag

13 Bilaga 2 Uppdrag till fakulteterna Nedan redovisas de uppdrag som fakulteterna skall finansieras inom tilldelad anslagsram till respektive verksamhetsgren. LTJ-fakulteten Anslagsramarna till respektive verksamhetsgren skall förutom kärnverksamheten även finansiera vissa orts- och fakultetsrelaterade kostnader för biblioteket, SLU Omvärld, undervisningsservice, investeringar i undervisningslokaler samt studentdatorservice. Fakultetens förhandling med biblioteket och SLU Omvärld skall vara avslutade senast Grundläggande högskoleutbildning LTJ-fakulteten ges nedanstående utbildningsbidrag och takbelopp: Utbildningsprogram Uppdrag, antal hst 2005 Hortonom 55 Landskapsarkitekt 174 Lantmästare 90 Trädgårdsingenjör 145 Landskapsingenjör 126 Natur, Hälsa och Trädgård 28 Urban Forestry and Urban Greening 15 Affärsledarskap 45 Fristående kurser 100 Totalt uppdrag, hst Uppdrag examensarbeten, hpr 30 0 Takbelopp, tkr LTJ-fakulteten får avräkna högst 37 hst i ersättningsnivån Design. Inom anvisad anslagsram till verksamhetsgrenen ges LTJ-fakulteten härutöver följande uppdrag: finansiera avgiften till Öresundsuniversitetet, 180 tkr. Forskning och forskarutbildning Inom anvisad anslagsram till verksamhetsgrenen ges LTJ-fakulteten följande uppdrag: finansiera Innovativa Livsmedel, tkr, finansiera delar av verksamheten vid MOVIUM med belopp angivet i SLUa regleringsbrev för 2006, utföra 15 (2005:10) doktorsexamina. 13

14 NL-fakulteten Anslagsramarna till respektive verksamhetsgren skall förutom kärnverksamheten även finansiera vissa orts- och fakultetsrelaterade kostnader för biblioteket, SLU Omvärld, undervisningsservice, investeringar i undervisningslokaler samt studentdatorservice. Fakultetens förhandling med biblioteket och SLU Omvärld skall vara avslutade senast Grundläggande högskoleutbildning NL-fakulteten ges nedanstående utbildningsbidrag och takbelopp: Utbildningsprogram Uppdrag, antal hst 2005 Agronom husdjur/magister 236 Landskapsarkitekt 155 Bioteknologi 67 Naturresurser Biologi och Mark 100 Ekonom med naturresursinriktning 107 Mat & Teknologi 51 Biosystemteknik 17 Civilingenjör, energisystem 71 Landsbygdsutveckling 23 Fristående kurser 230 Totalt uppdrag, hst Uppdrag examensarbeten, hpr Takbelopp, tkr NL-fakulteten får avräkna högst 23 hst i ersättningsnivån Design. Inom anvisad anslagsram till verksamhetsgrenen ges NL-fakulteten härutöver följande uppdrag: finansiera SLU:s del av CEMUS, 150 tkr. Forskning och forskarutbildning Inom anvisad anslagsram till verksamhetsgrenen ges NL-fakulteten följande uppdrag: ansvara för och finansiera LivsmedelsSverige, ansvara för och driva verksamheten vid Tema Landsbygd, finansiera den verksamhet som bedrivs vid enheten för uthålligt lantbruk med belopp angivet i SLU:s regleringsbrev för 2006, finansiera fältforskningsverksamhet rörande ekologisk produktion med belopp angivet i SLU:s regleringsbrev för 2006, finansiera SLU:s del av CEMUS forskarskola, 330 tkr, finansiera SLU:s del av Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling, 200 tkr, finansiera SLU:s del av Uppsala vattencentrum, 150 tkr, finansiera SLU:s del av Centrum för miljökonsekvensbeskrivningar, 500 tkr, finansieras Uppsala Bio, tkr, utföra 50 (2005: 45) doktorsexamina. 14

15 Fortlöpande miljöanalys Inom anvisad anslagsram till verksamhetsgrenen ges NL-fakulteten följande uppdrag: svara för delar av Riksinventeringen av skog (RIS), som en del av den officiella statistiken, av anslagsramen använda belopp angivet i SLUa regleringsbrev för 2005 till den verksamhet som bedrivs vid ArtDatabanken, bl.a. för ett nationellt taxonomiskt referensverk om samtliga kända djur, växter och svampar i Sverige, delfinansiera programkoordinatorer med 200 tkr vardera för programmen Jordbrukslandskap, Sjöar och vattendrag, Övergödning, Försurning, Organiska risksubstanser och metaller, Klimatpåverkan och Biologisk mångfald, svara för expertstöd till Naturvårdsverket enligt avtal mellan SLU och Naturvårdsverket. 15

16 S-fakulteten Anslagsramarna till respektive verksamhetsgren skall förutom kärnverksamheten även finansiera vissa orts- och fakultetsrelaterade kostnader för biblioteket, SLU Omvärld, undervisningsservice, investeringar i undervisningslokaler samt studentdatorservice. Fakultetens förhandling med biblioteket och SLU Omvärld skall vara avslutade senast Grundläggande högskoleutbildning S-fakulteten ges nedanstående utbildningsbidrag och takbelopp: Utbildningsprogram Uppdrag, antal hst 2005 Skogsvetare/jägmästare 385 Miljöövervakning Skog Mark Vat- 34 Skogsmästare 106 Fristående kurser 165 Totalt uppdrag, hst Uppdrag examensarbeten, hpr 50 0 Takbelopp, tkr Inom anvisad anslagsram till verksamhetsgrenen ges S-fakulteten härutöver följande uppdrag: finansiera SLU:s del av Umeå miljöhögskola, 200 tkr. Forskning och forskarutbildning Inom anvisad anslagsram till verksamhetsgrenen ges S-fakulteten följande uppdrag: finansiera SLU:s del av HPC2N (High Performance Computing North), 150 tkr, delfinansiera projektet Växters utvecklingsbiologi, tkr, finansiera UniZonKvarken, 210 tkr, ansvara för och finansiera SkogsSverige, utföra 22 (2005: 27) doktorsexamina. Fortlöpande miljöanalys Inom anvisad anslagsram till verksamhetsgrenen ges S-fakulteten följande uppdrag: svara för delar av Riksinventeringen av skog (RIS), som en del av den officiella statistiken, delfinansiera programkoordinatorer med 200 tkr vardera för programmen Skog samt Vilt. 16

17 VH-fakulteten Anslagsramarna till respektive verksamhetsgren skall förutom kärnverksamheten även finansiera vissa orts- och fakultetsrelaterade kostnader för biblioteket, SLU Omvärld, undervisningsservice, investeringar i undervisningslokaler samt studentdatorservice. Fakultetens förhandling med biblioteket och SLU Omvärld skall vara avslutade senast Grundläggande högskoleutbildning VH-fakulteten ges nedanstående utbildningsbidrag och takbelopp: Utbildningsprogram Uppdrag, antal hst 2005 Husdjur Agronom/magister 239 Etologi och djurskydd 57 Veterinär 409 Djursjukvårdare 76 Programme in Veterinary medicine 9 Fristående kurser 30 Totalt uppdrag, hst Uppdrag examensarbeten, hpr 40 0 Takbelopp, tkr Övriga uppdrag enl. regleringsbrev Hippolog Tilldelning, tkr, enl. regleringsbrev ) Tilläggsutbildning utländska veterinärer 12 0 Tilldelning, tkr )Uppskattat belopp. VH-fakulteten får avräkna samtliga hst i Djursjukvårdarprogrammet i ersättningsnivån Vård. Inom anvisad anslagsram till verksamhetsgrenen ges VH-fakulteten härutöver följande uppdrag: svara för att genom annan utbildningsanordnare utbilda minst 35 hovslagare för belopp angivet i SLU:s regleringsbrev för Forskning och forskarutbildning Inom anvisad anslagsram till verksamhetsgrenen ges VH-fakulteten följande uppdrag: finansiera SLU:s del av Centrum för reproduktionsbiologi, 320 tkr, finansiera SLU:s del av Smådjurscentrum, 500 tkr, utföra : 25) doktorsexamina. Fortlöpande miljöanalys Inom anvisad anslagsram till verksamhetsgrenen ges VH-fakulteten följande uppdrag: delfinansiera programkoordinator med 200 tkr för programmet Djurhälsa. 17