Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för SLU 2012

Transkript

1 Sveriges lantbruksuniversitet Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för SLU 2012 Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer Styrelsen SLU.ua.Fe Handläggare Ansvarig avdelning/kansli Dokumenttyp Daniel Gillberg Ledningskansliet Årligen återkommande planerings- och styrdokument Sakområde Expedierat/publicerat på webben Träder i kraft den Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Reviderad den Giltig t.o.m. datum Bör uppdateras före Ersätter dokument som upphävs (dokumentnamn/diarienummer/beslutsdatum) - Bilaga 1 till styrelsens beslut den 14 december Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för SLU 2012 I juni fördelade styrelsen tkr för budgetåret 2012 till fakultetsnämnder och speciella ändamål baserat på planeringsförutsättningarna i budgetpropositionen för. Nedan redovisas delvis förändrade planeringsförutsättningar som gör att anslagsfördelningen för 2012 måste kompletteras. Länk till styrelsens beslut från juni : %20och%20af%202012%20till%20styr%2017%20juni%20.pdf Förändrade planeringsförutsättningar Styrelsen fastställde i juni en preliminär verksamhetsplan och anslagsfördelning för Budgetpropositionen för 2012 presenterades den 20 september och innehöll stora förändringar i förhållande till de planeringsförutsättningar som var vägledande vid utarbetandet av beslutsunderlaget i juni. Innehållet i SLU:s regleringsbrev för 2012 beslutas av regeringen (det preliminära innehållet är dock känt). Innehållet i budgetproposition och regleringsbrev innebär att styrelsen nu föreläggs en kompletterande 1

2 verksamhetsplan och anslagsfördelning för Det är endast förändringar i förhållande till juni-beslutet som redovisas nedan. I övrigt gäller styrelsens beslut från juni. Budgetpropositionen för 2012 I tabell 1 redovisas utfallet av budgetpropositionen för Tabell 1. Utfall av budgetpropositionen för 2012, tkr. Anslag Strategiska forskningsområden (Forest and other Plants) Centrum för biologisk bekämpning Basresurser (forskningspropositionen) Skogligt basår i södra Sverige Institutionen för akvatiska resurser Fortlöpande miljöanalys, besparing Minskat basanslag Pris- och löneersättning (0,98 procent) Förslag till anslag 2012 enligt budgetpropositionen I regleringsbrevet anges hur stort anslag SLU minst måste anvisa till forskning och utbildning på forskarnivå. I juni-beslutet avsattes detta minsta belopp varför det inte finns några anslag som kan omfördelas från forskningen till de övriga två redovisningsområdena. Då det inte heller är realistiskt att ytterligare minska anslaget till fortlöpande miljöanalys kommer nivåsänkningen på tkr till stora delar att belasta redovisningsområdet utbildningen på grund- och avancerad nivå. En mindre del av besparingen tas dock temporärt på institutsuppgiften (se sidan 6) i avvaktan på resultatet av utbildningsutredningen. Verksamheter som klassas som institutsuppgifter drabbas dock såväl direkt som indirekt av att de bidrag som kan sökas hos Stiftelsen Lantbruksforskning och Stiftelsen Svensk Hästforskning minskar stort från och med Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2012 per redovisningsområde presenteras nedan och redovisas sammanfattningsvis i bilaga 1:1. Fakultetsnämnderna har fått ytterligare uppdrag, dessa redovisas i bilagorna 1:2 1:5. Utbildning på grund- och avancerad nivå Anslagsram Anslagsramen för utbildning på grund- och avancerad nivå uppgår till tkr (juni: tkr) efter besparingen i budgetpropositionen. Det är en minskning i förhållande till planeringsförutsättningarna i juni med tkr eller 4,9 procent. Anslagsramen för uppgick till tkr. Minskningen jämfört med uppgår således till tkr eller 2,9 procent. Den totala besparingen enligt budgetpropositionen uppgår till tkr. Temporärt omfördelas tkr under 2012 och 2013 från institutsuppgifterna till utbildning på grundoch avancerad nivå. Institutsuppgifterna ingår inte i det minsta anslag som SLU måste avsätta till forskning och utbildning på forskarnivå enligt regleringsbrevet. Att minsk- 2

3 ningen av anslagsramen till redovisningsområdet ändå inte uppgår till tkr i förhållande till junibeslutet, beror på att viss justering av pris- och löneersättningen varit möjlig att göra och att en förskjutning av avsättning till olika lokalrelaterade kostnader uppstår då utbildningsanslagets andel av totala anslaget minskar. Trots detta måste omfattande åtgärder vidtas för att anpassa verksamheten efter tillgängliga anslag. Omställningen av utbildningsverksamheten till en lägre kostnad kommer att ta tid. Det beror bland annat på att utbudet inte kan förändras nämnvärt förrän höstterminen 2012 och på att personalminskningar inte ger ekonomisk effekt omedelbart, såvida det inte är fråga om avslut av tidsbegränsad personal eller pensionsavgångar. De förändringar som genomförs kommer därför att börja ge mer betydande besparingar först från och med För att undvika att det uppstår ett alltför stort negativt kapital inom utbildningen under 2012 inrättas en omställningspott vid universitetet (se sidan 5). Med potten finansieras omställningskostnader för övertalig personal och friställda lokaler. Kriterier för prioritering Anpassningen av verksamheten till en lägre kostnad sker utifrån tre kriterier. Det första är att kvalitet i utbildningen ska värnas framför kvantitet. Det innebär att delar av utbudet helt ställs in ( tårtbit ) i stället för mer generella neddragningar ( osthyvel ). Det medför att kursutbudet och studentantalet kommer att minska som en följd av besparingen. Det andra kriteriet är att utbildningsprogrammen värnas framför fristående kurser. Det gäller särskilt program som leder till yrkesexamina. Det tredje kriteriet är att studenternas val ska påverka prioriteringar. Program och kurser med högt sökandetryck och många programstudenter värnas framför andra program och kurser. Därutöver ska internationalisering och samarbete med andra lärosäten värnas så långt möjligt. Generella åtgärder Besparingen från styrelsen till respektive fakultet består av ett minskat uppdrag inom utbildningen uttryckt i hst och som ett resultat av detta, ett lägre takbelopp. Det sammanlagda uppdraget till fakulteterna minskar med 290 hst i förhållande till juni-beslutet. Fördelningen mellan fakulteterna har sin grund i kriterierna för prioritering och utgår från de verksamhetsanalyser som gjorts. Arbetet har skett under hård tidspress eftersom besparingen blev känd först i budgetpropositionen den 20 september. Besparingen innebär ingen neddragning av ersättningsbeloppet per student från styrelse till fakultet. En åtgärd som planeras är att ställa in kurser med få eller inga programstudenter. Även vissa större fristående kurser med låg andel programstudenter drabbas. Dessa åtgärder är dock inte tillräckliga, utan programutbudet kommer att påverkas vid flera av fakulteterna. Det gäller särskilt program på mastersnivå, där många program har mycket låga antagningssiffror efter införandet av studieavgifter för vissa utländska studenter. Beslut om att införa antagningsstopp på program på masters- och kandidatnivå fattas av rektor efter förslag från respektive fakultet. Beslut att ställa in kurser fattas på fakultets- 3

4 nivå. Vilka åtgärder som faktiskt vidtas styrs alltså i hög grad av respektive fakultet. Det förväntas att dessa beslut ligger i linje med de kriterier för prioritering som ligger till grund för styrelsens beslut om anslagsfördelning. Specifika åtgärder per fakultet LTJ-fakulteten avser att ställa in i huvudsak fristående kurser med få eller låg andel programstudenter. Även något masterprogram kan komma att påverkas av besparingarna. Uppdraget reduceras med 70 hst jämfört med junibeslutet och takbeloppet minskar med tkr. NL-fakultetens utbildning är spridd på många utbildningsprogram med hög grad av samläsning. Fakulteten bedömer att möjligheterna är små att ställa in kurser med få programstudenter utan att programmen drabbas alltför hårt. Det innebär att besparingen istället i hög grad görs genom att införa antagningsstopp på flera masters- och kandidatprogram. Uppdraget reduceras med 95 hst jämfört med junibeslutet och takbeloppet minskar med tkr. S-fakulteten avser att ställa in fristående kurser och införa anställningsstopp till ett mastersprogram. En betydande del av de åtgärder som S-fakulteten planerar påverkar utbildningsområdet samhällsvetenskap. Uppdraget reduceras med 50 hst jämfört med junibeslutet och takbeloppet minskar med tkr. VH-fakulteten avser att ställa in fristående kurser inom det naturvetenskapliga utbildningsområdet. Därutöver avser fakulteten att minska valbarheten inom ett eller flera program. Uppdraget reduceras med 75 hst jämfört med junibeslutet och takbeloppet minskar med tkr. Gemensamma ändamål Som en del i besparingen reduceras avsättning för gemensamma ändamål inom utbildning på grund- och avancerad nivå med tkr (cirka 6 procent) jämfört med junibeslutet. I tabell 2 redovisas gemensamma ändamål för Tabell 2. Gemensamma ändamål/senare fördelning för 2012 beslutade av styrelsen i december respektive juni samt anvisat anslag. Ändamål Beslut dec Beslut juni Anvisat Rektors strategiska medel Medlemskap Internationalisering Universitetsgemensamma råd (GUR och STRÅ) Särskilda ortskostnader Klinisk färdighetsträning Utbildningsadministration och studenter Universitetsgemensamma lokaler Totalt

5 Universitetsgemensamma råd (Rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå, GUR och studiesociala rådet, STRÅ) Avsättningen till universitetsgemensamma råd minskar med tkr jämfört med junibeslutet. Anslaget användes tidigare bland annat till att göra strategiska satsningar, men nu avser anslaget i första hand att täcka sammanträdeskostnader samt ett mindre utrymme att genomföra gemensamma aktiviteter. Särskilda ortskostnader Eftersom redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå fått stora neddragningar av anslaget belastas redovisningsområdet av en lägre andel av kostnaderna för särskilda ortskostnader, eftersom dessa fördelas proportionellt mellan redovisningsområdena. Utbildningsadministration och studenter Avsättningen för utbildningsadministration och studenter minskar totalt sett med tkr jämfört med junibeslutet. Besparing görs på avdelningen för student- och utbildningsservice (-950 tkr), bidrag till studentkårerna (-137 tkr), uppdragsutbildning (-93 tkr) och internationell studentrekrytering (-800 tkr). Universitetsgemensamma lokaler Eftersom redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå fått stora neddragningar av anslaget belastas redovisningsområdet av en lägre andel av kostnaderna för universitetsgemensamma lokaler, eftersom dessa fördelas proportionellt mellan redovisningsområdena. Omställningspott Att anpassa kostnaderna till ett lägre statsanslag kommer att ta tid. För att underlätta omställningen införs en omställningspott centralt vid universitetet. Det innebär att kostnader för övertalig personal och uppsagda undervisningslokaler flyttas från institution till universitetet gemensamt i direkt anslutning till att ett beslut om en sådan åtgärd fattas. För övertalig personal flyttas hela lönekostnaden från månaden efter genomförd övertalighetsanmälan till dess att anställningen är avslutad. Omställningspotten finansierar också eventuella pensionskostnader. Det finns inget kapital att använda till en omställningspott vid universitet gemensamt. Finansiering sker istället genom att ålägga universitetsadministrationen ett sparkrav. Det görs genom att universitetsadministrationen inte får använda hela den intäkt som universitetspåslaget genererar (15 procent på lönekostnaden). Cirka 15 mnkr av universitetspåslaget används till omställningspotten. Det är svårt att uppskatta hur stor omställningskostnaden förväntas bli. I flera fall sänks kostnaden för utbildning genom att lärare och forskare omfördelar sin arbetstid mellan utbildning och forskning, snarare än att övertaligheter uppstår. Dessutom kan sannolikt delar av sparbetinget lösas genom pensioneringar och avslut för tidsbegränsad personal. 5

6 Sammanfattning Fördelningen till fakultetsnämnderna och vissa gemensamma ändamål av anslagsramen på tkr till redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå visas i bilaga 1:1. I tabell 3 redovisas sammanfattningsvis fördelningen av anslagsramen 2012 jämfört med till redovisningsområdet. Tabell 3. Fördelning av anslagsramen till utbildning på grund- och avancerad nivå för 2012 beslutad av styrelsen i december respektive juni samt anvisat anslag, tkr Mottagare Ändamål Beslut dec Beslut juni Anvisat LTJ-fakulteten Takbelopp NL-fakulteten Takbelopp S-fakulteten Takbelopp Skogl basår Gammelkroppa skogsskola VH-fakulteten Takbelopp Hippologprogram Hovslagarutbildning Tillsutb.för utl. vet * * SLU Gemensamt Se tabell Totalt * Ingår i takbeloppet. Uppdrag ges till fakultetsnämnderna i bilagorna 1:2 1:5. Forskning och utbildning på forskarnivå Anslagsram Anslagsramen till redovisningsområdet forskning och utbildning på forskarnivå minskar i förhållande till juni-beslutet med tkr. Förändringen är en kombination av anslagstillskott för institutionen för akvatiska resurser och centrum för biologisk bekämpning och anslagsminskning för institutsuppgiften, lägre utdelning till SLU i regeringens prestationsmodell samt några ytterligare smärre justeringar. Exempel på sådana är att redovisningsområdet nu får bära en större del av de mellan redovisningsområdena proportionellt förelade universitetsgemensamma lokalerna beroende på att de övriga två redovisningsområdena minskar. Avsättningen till institutsuppgifterna minskas temporärt 2012 och 2013 med tkr för att till del mildra den stora besparingen som drabbar redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå. Den totala avsättningen till institutsuppgifter uppgår härefter till tkr (juni: tkr). Neddragningen fördelas proportionellt mellan fakulteterna (LTJ-fak: -689 tkr, NL-fak: tkr, S-fak: -906 tkr) och VH-fak: tkr). 6

7 Fördelning av reserverade anslag till strategiska satsningar I juni reserverade styrelsen tkr för senare fördelning. Det reserverade anslaget består dels av nya anslag via forskningspropositionen (regeringens prestationsmodell), dels av frigjorda anslag från tidigare år, till exempel excellensbidrag som löper ut och tidsbegränsade belöningar till excellenta forskargrupper 2010 och enligt KoN. I tabell 4 redovisas ledningens prioriterade strategiska satsningar för dessa anslag. Tabell 4. Prioriterade strategiska satsningar 2012, tkr Infrastruktur för biovetenskap (t.o.m. 2015) Ekonomiprofessur gemensam för NL och S *) 150 Professur inom institutionen för akvatiska resurser Excellensbidrag 167 Smärre strategiska satsningar Internationalisering 500 Alumniverksamhet Medfinansiering Höständringsbudget för (engångsavsättning) SLI vid Lunds universitet (eget regleringsbrev, anvisas inte) Summa *) 1 mnkr finansieras av sedan tidigare avsatta anslag till ekonomiområdet utifrån resultatet av KoN. Efter dessa avsättningar återstår tkr för ytterligare strategiska ändamål, eventuellt för implementering av forskningsstrategin. Infrastruktur för biovetenskap Ett nationellt resurscentrum för storskalig biovetenskap som är ett samarbete mellan SLU, Stockholms universitet, KTH, KI och Uppsala universitet. Professurer En professur gemensam för NL- och S-fakulteterna ska inrättas. Finansieringen sker delvis med tidigare avsatta KoN-anslag, tkr, till ekonomiområdet. Resterande del, 150 tkr, finansieras av reserverade strategiska medel. Härutöver inrättas en professur vid institutionen för akvatiska resurser. Excellensbidrag En tidigare felräkning som nu justeras. Smärre strategiska satsningar Avser avsättningar för medlemskap och samarbeten enligt följande: världsklass Uppsala, 250 tkr (t.o.m. 2015), utarbetande av ett samarbetsavtal mellan KI, KTH, Stockholm universitet, Uppsala universitet och SLU rörande ett centrum för forskning med synkrotronljus och neutroner, 200 tkr, medlemsavgift i Uppsala Innovation Center, 300 tkr (t.o.m. 2013), SLU i sektorns och vetenskapens tjänst, 250 tkr (t.o.m. 2016). Projektet avser att beskriva och analysera SLU:s utveckling och samhälleliga roll från 1900-talets mitt fram till idag. Två grundläggande frågeställningar rör SLU:s förhållande till sektorn och SLU:s förhållande till det internationella forskarsamhället. 7

8 Internationalisering Avsättningen för internationalisering ökar med 500 tkr i jämförelse med juni-beslutet och ska användas inom Agricultural Sciences for Global Development. Aluminverksamhet tkr avsätts för att påbörja uppbyggnaden av en alumniverksamhet vid SLU. Medfinansiering Avsättningen för medfinansiering ökar med tkr i jämförelse med juni-beslutet. Ökningen utgörs av tre medfinansieringar, dels en medfinansiering på tkr för ett ytterligare Mistra-projekt, Mistra Biotech, dels en medfinansiering av ett projekt inom European Research Council, ERC, på 167 tkr samt en medfinansiering på tkr i ett samverkansprojekt mellan Uppsala universitet och SLU i syfte att stärka mindre företags utveckling och långsiktiga överlevnad genom att förbättra företagens samverkan mellan universiteten i Uppsala. Höständringsbudget för I höständringsbudgeten för drogs engångsvis tkr in för för att användas främst för bekämpande av och beredskap mor smittsamma husdjurssjukdomar. Indragningen finansieras av reserverade strategiska medel 2012 och återförs för beslut om strategiska satsningar från och med SLI vid Lunds universitet I föreslaget anslag till SLU i budgetpropositionen för 2012 ingår anslag till analysverksamhet vid Lunds universitet med tkr. Anslaget återfinns dock inte i SLU:s regleringsbrev för 2012 utan har exkluderats och anvisas Lunds universitet i ett särskilt regleringsbrev. För att få överensstämmelse med budgetpropositionen anvisas SLI anslag i anslagsfördelningen men avsikten är inte att vidarefördela dem till Lunds universitet (en rent teknisk åtgärd). Prestationsfördelning till forskning Under hösten har en kvalitetsgranskning genomförts av de publiceringsuppgifter som används i SLU:s prestationsmodell. Det är dessa granskade uppgifter som används för att ånyo prestationsfördela anslag till forskning (ny körning av junifördelningen med kvalitetssäkrade publiceringsuppgifter). Användningen av dessa nya data resulterar i vissa smärre omfördelningar mellan fakulteterna. Gemensamma ändamål/senare fördelning För 2012 avsätts sammanlagt för gemensamma ändamål eller till ändamål som fördelas senare under budgetåret. I tabell 5 redovisas sådana avsättningar för

9 Tabell 5. Gemensamma ändamål/senare fördelning för 2012 beslutade av styrelsen i december respektive juni samt anvisat anslag. Ändamål Beslut dec Beslut juni Anvisat Rektors strategiska medel Medlemsavgifter m.m Internationalisering Medfinansiering Strategiska satsningar Universitetsgemensamma råd (FUR) Institutionen för akvatiska resurser UDS, institutsuppgifter Särskilda ortskostnader Doktorandombudsman Alumniverksamhet Universitetsgemensamma lokaler Regleringsbrev m.m Totalt Medlemsavgifter Avsättningen ökar med 300 tkr i jämförelse med juni-beslutet. Ökning består i sin helhet i en medlemsavgift till Uppsala Innovation center (se kommentar till tabell 4). Internationalisering Se kommentar till tabell 4 Medfinansiering Se kommentar till tabell 4 Strategiska satsningar Minskningen består huvudsakligen i fördelningen av reserverade anslag enligt tabell 4. Institutionen för akvatiska resurser SLU anvisades tkr i budgetpropositionen för 2012 för verksamheten vid institutionen för akvatiska resurser. För forskningsverksamhet inom institutionen avsätts tkr av de anvisade anslagen. Aluminverksamhet Se kommentar till tabell 4 Universitetsgemensamma lokaler Eftersom redovisningsområdena utbildning på grund- och avancerad nivå och fortlöpande miljöanalys fått stora neddragningar av sina anslag måste forskning och utbildning på forskarnivå bära en större andel av kostnaderna för universitetsgemensamma lokaler eftersom dessa fördelas proportionellt mellan redovisningsområdena. Regleringsbrev I höständringsbudgeten för drogs engångsvis in tkr in för för att användas främst för bekämpande av och beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar (se 9

10 kommentar till tabell 4). Denna indragning finansieras av reserverade strategiska medel 2012 och återförs för beslut om strategiska satsningar från och med Resterade avsättning, tkr, avser lokalkostnader för Nordiska genbanken (uppdrag i regleringsbrevet). Sammanfattning Fördelningen till fakultetsnämnderna och vissa gemensamma ändamål av anslagsramen på tkr till redovisningsområdet forskning och utbildning på forskarnivå visas i bilaga 1:1. I tabell 6 redovisas sammanfattningsvis fördelningen av anslagsramen 2012 jämfört med till redovisningsområdet. Tabell 6. Fördelning av anslagsramen till forskning och utbildning på forskarnivå för 2012 beslutad av styrelsen i december respektive juni samt anvisat anslag, tkr. Mottagare Ändamål Beslut lut2012 dec Beslut 2012 juni Anvisat LTJ-fakulteten Anslagsram regleringsbrev MOVIUM regleringsbrev Växtförädling NL-fakulteten Anslagsram regleringsbrev EPOK regleringsbrev Fältforskn. verksamhet regleringsbrev Växtförädling S-fakulteten Anslagsram regleringsbrev Fiskavel i Kälarne VH-fakulteten Anslagsram regleringsbrev Djurskyddsforskning Gem. ändamål Se tabell Summa SLU Uppdrag ges till fakultetsnämnderna i bilagorna 1:2 1:5. Fortlöpande miljöanalys Efter beskedet om att anslaget till SLU:s fortlöpande miljöanalys inte permanentas på den högre nivå som Energi- och klimatpropositionen inneburit har den av styrelsen i juni fastställda handlingsplanen varit vägledande i prioriteringsarbetet. Jämfört med styrelsens beslut i juni innebär beskedet en neddragning för 2012 på tkr. SLU kompenseras dock då fortlöpande miljöanalys för perioden tilldelas sammanlagt tkr för de två åren genom landsbygdsprogrammets (LBP) så kallade TA-medel. Dessa medel utbetalas av Jordbruksverket och innebär enligt den information SLU hittills kunnat få, en omfattande redovisning och relativt strikta begränsningar för medlens användning: dels måste medlen anknyta till miljömålsuppföljning för de för landsbygdsprogrammet relevanta miljömålen, dels får SLU inte ersättning för overheadkostnader. SLU har valt att fördela en något större andel av tilldelade medel 2012, tkr, jämfört med 2013 för att dels överbrygga neddragningar som är svåra att genomföra med kort varsel, dels för 10

11 att SLU hyser starka förhoppningar om att återfå ytterligare delar av de medel som dragits in. Kriterier för prioritering och konsekvenser Vid styrelsens junimöte fastslogs att följande principer ska gälla för eventuella neddragningar av SLU:s fortlöpande miljöanalys: Verksamhet som styrs av formella åtaganden måste bibehållas (åtaganden enligt regleringsbrev, lagar och förordningar, eller andra kontraktsbundna överenskommelser) Bland övriga verksamheter bibehålls i första hand väletablerade och av avnämarna efterfrågade projekt Vägledande för prioritering mellan nyetablerade projekt är i första hand avnämarnas synpunkter, i andra hand våra interna bedömningar Mängden oförbrukat kapital inom redovisningsområdet fortlöpande miljöanalys beaktas (utifrån verksamhetens huvudsakliga institutionstillhörighet) Styrelsen meddelar också att neddragningar bör ske genom tårtbitsprincipen snarare än osthyvelsprincipen. Utöver dessa principer har prioriteringen gjorts utifrån följande utgångspunkter: 1) Det är angeläget att den infrastruktur och övergripande organisation för fomaverksamheten som byggts upp sedan 2005 bibehålls. 2) För att klara LBP:s krav har i första hand sökts lösningar genom att göra omfördelningar mellan vilken verksamhet som redovisas under LBP och vilken verksamhet som redovisas under anslaget till fortlöpande miljöanalys. 3) SLU förutsätter att i stort sett samtliga program kommer att kunna bedriva mera omfattande verksamhet än den som motsvarar fördelade medel för 2012, genom att kapital utnyttjas. Jordbruksverket får genom sitt regleringsbrev för 2012 i uppdrag att tillsammans med SLU att till Landsbygdsdepartementet senast den 15 februari 2012 redovisa hur medlen från LBP kan användas vid SLU. Innan denna redovisning är genomförd och projekten godkända av Jordbruksverket för finansiering inom ramen för LBP:s TA-medel går det inte att ta slutlig ställning till fördelning av anslag respektive LBP-medel inom fakulteterna. Detta innebär att det måste finnas utrymme för en flexibilitet att inom givna ramar till fakulteterna omfördela andel anslag respektive LBP-medel. Rektor ges därför i uppdrag att slutligt fördela fakultetsnämndernas tilldelning enligt tabell 7 mellan anslag och LBP-medel. Bedömningen är att det inte behöver bli några stora personalminskningar på grund av det uteblivna anslaget om de institutioner som i dag har ett balanserat kapital lyckas använda detta. Framför allt har NL-fakultetens institutioner Vatten och miljö och Mark och miljö stora balanserade kapital inom redovisningsområdet fortlöpande miljöanalys. Även vid VH-fakulteten finns balanserat kapital. I tabell 7 redovisas styrelsens sammanlagda fördelning av anslag respektive LBP-medel till fortlöpande miljöanalys

12 Tabell 7. Fördelning av anslag och LBP- medel till fakultetsnämnderna för fortlöpande miljöanalys beslutad av styrelsen i december respektive i juni, tkr. Fakultet Beslut dec Anslag + LBP Beslut juni Endast anslag LTJ-fakulteten NL-fakulteten S-fakulteten VH-fakulteten Totalt Gemensamma ändamål/senare fördelning För 2012 avsätts sammanlagt tkr för gemensamma ändamål eller till ändamål som fördelas senare under budgetåret inom redovisningsområdet. I tabell 8 redovisas sådana avsättningar för Tabell 8 Gemensamma ändamål/senare fördelning för 2012 beslutade av styrelsen i december respektive juni samt anvisat anslag. Gemensamma ändamål Beslut dec Beslut juni Anvisat FOMAR sammanträdeskostnader Universitetsgemensamma lokaler Medfinansiering MOTH Medfinansiering LifeWatch Rektors strategiska medel m.m Resestöd - internationalisering Basresurs fortlöpande miljöanalys Projekt Institutionen för akvatiska resurser Totalt Universitetsgemensamma lokaler Eftersom redovisningsområdena utbildning på grund- och avancerad nivå och fortlöpande miljöanalys fått stora neddragningar av sina anslag måste forskning och utbildning på forskarnivå bära en större andel av kostnaderna för universitetsgemensamma lokaler eftersom dessa fördelas proportionellt mellan redovisningsområdena. Det är orsaken till den lägre avsättningen. Rektors strategiska medel m.m. I posten ryms 600 tkr för senare fördelning av rektor och 644 tkr för senare fördelning av rådet för fortlöpande miljöanalys. Resestöd internationalisering För att uppmuntra att miljöanalytiker/forskare bidrar aktivt till den internationella utvecklingen inom miljöanalysområdet, enligt ett av SLU:s mål för fortlöpande miljöanalys, avsatte FOMAR 400 tkr (totalt) till resebidrag för 2010 och. För 2012 reserveras på motsvarande sätt 100 tkr. Dessa medel söks och bedöms enligt kriterier fastställda av FOMAR. 12

13 Basresurser till fortlöpande miljöanalys Inom de gemensamma delarna görs vissa förändringar och neddragningar i basresursen. Kostnaden för det så kallade GIS-stödet, som riktas till alla redovisningsområden, men som sedan det inrättades 1999 finansierats av anslaget för fortlöpande miljöanalys, finansieras under 2012 på annat sätt. Detta innebär att nära tkr frigörs för projektverksamhet inom ramen för anslaget till fortlöpande miljöanalys. Kostnaden för hela ledningsstödet tas 2012 på universitetspåslaget, vilket innebär ett ytterligare tillskott på drygt 600 tkr som i stället kan användas till projektverksamhet. I dataplattformsorganisationen, där man på grund av arbetsmarknadsläget haft svårt att göra behövliga nyrekryteringar, ligger bemanningsnivån för 2012 kvar på nuvarande lägre nivå, vilket innebär en besparing på drygt tkr. Detta sammanfaller med att flera av dataplattformarnas projekt övergår från utvecklings- till implementeringsfaser och SLU bedömer att stödet till verksamheterna kan uppfyllas. I den så kallade basresursen ingår, sedan omfördelning gjorts av kostnader för ledningsoch GIS-stöd, verksamheten inom dataplattformarna samt en del av kommunikationsstödet. Projekt De projekt som finansierats under gemensamma ändamål då de bedöms bidra till verksamheterna inom alla programområden har inte varit möjliga att prioritera för Den särskilda satsningen centralt på förbättrad datahantering och tillgängliggörande av data inom datavärdskapen Sjöar och vattendrag samt Jordbruksmark avslutas under innevarande år. Endast SLU:s deltagande i samverkan kring tillgängliggörande av satellitdata, Saccess finansieras. Institutionen för akvatiska resurser Av statsanslaget till institutionen för akvatiska resurser om 6 mnkr fördelas 4 mnkr till fortlöpande miljöanalys och 2 mnkr till forskning och utbildning på forskarnivå. Sammanfattning Fördelningen till fakultetsnämnderna och vissa gemensamma ändamål av anslagsramen på tkr och LBP-medel på tkr till redovisningsområdet fortlöpande miljöanalys visas i bilaga 1:1. I tabell 9 redovisas sammanfattningsvis fördelningen av anslag och LBP-medel Tabell 9. Fördelning av anslag och LBP-medel till fortlöpande miljöanalys för 2012 beslutad av styrelsen i december respektive juni samt anvisat anslag. Mottagare Ändamål Beslut dec Anslag + LBP Beslut juni Endast anslag Anvisat LTJ-fakulteten NL-fakulteten Regleringsbrev S-fakulteten VH-fakulteten SLU gem. Anslagsram Anslagsram ArtDatabanken Anslagsram Anslagsram Se tabell Totalt

14 Uppdrag ges till fakultetsnämnderna i bilagorna 1:2 1:5. Stödverksamheter Universitetsadministrationen finansieras till stor del av universitetspåslaget. Påslaget uppgår till 15 procent av lönekostnaden. Nivån har hållits oförändrad sedan början av 2000-talet. Universitetsadministrationen har emellertid effektiviserats under denna period, vilket märks av att universitetspåslaget finansierar fler verksamheter idag än tidigare. I och med anslagsbesparingen åläggs universitetsadministrationen ett sparkrav som innebär att ungefär 270 mnkr (motsvarar cirka 14,25 procent) får användas för administrativt stöd. Resterande delen av universitetspåslaget, cirka 15 mnkr, läggs i omställningspotten för att finansiera omställningsåtgärder inom utbildning på grund- och avancerad nivå. 14

15 Anslagsfördelning för 2012 (beslut december ) Bilaga 1:1 Redovisningsområde LTJ-fak NL-fak S-fak VH-fak För speciella Avgår LBP Totalt inkl. LBP inkl. LBP inkl. LBP inkl. LBP ändamål Utbildning på grund- och avancerad nivå (beslut juni ) Forskning och utbildning på forskarnivå (beslut juni ) Fortlöpande miljöanalys (beslut juni ) Summa (junibeslutet)

16 Tillkommande uppdrag till fakulteterna förutom uppdrag givna i styrelsens beslut om verksamhetsplan och anslagsfördelning i juni LTJ-fakulteten Bilaga 1:2 Utbildning på grund- och avancerad nivå Fakultetsnämnden ges nedanstående uppdrag i kurser samt takbelopp under 2012 (jämförelse görs med juni-beslutet och uppdrag/takbelopp ): Kurser, hst Takbelopp, tkr varav undervisningslokaler dec juni Forskning och utbildning på forskarnivå Fakultetsnämnden ges i uppdrag att beakta rektors beslut rörande Infrastruktur för biovetenskap, beakta rektors beslut rörande finansiering av forskningsprojektet SLU i sektorns och vetenskapens tjänst, beakta rektors beslut rörande modellering, senast lämna underlag för en redovisning av verksamheten kring växtförädling av grödor avsedda för framtida odling i Svealand och Norrland. Redovisningen bör samordnas med NL-fakulteten och lämnas till ledningskansliet. Fortlöpande miljöanalys Inga ytterligare uppdrag ges till fakultetsnämnden inom redovisningsområdet. 16

17 NL-fakulteten Bilaga 1:3 Utbildning på grund- och avancerad nivå Fakultetsnämnden ges nedanstående uppdrag i kurser samt takbelopp under 2012 (jämförelse görs med juni-beslutet och uppdrag/takbelopp ): Kurser, hst Takbelopp, tkr varav undervisningslokaler dec juni Forskning och utbildning på forskarnivå Fakultetsnämnden ges i uppdrag att beakta rektors beslut rörande forskning inom området Vattenbruk, beakta rektors beslut rörande Infrastruktur för biovetenskap, beakta rektors beslut rörande uppdrag inom Kompetenscentrum för Biologisk bekämpning (CBC), beakta rektors beslut rörande finansiering av forskningsprojektet SLU i sektorns och vetenskapens tjänst, beakta rektors beslut rörande modellering, senast lämna underlag för en redovisning av verksamheten kring växtförädling av grödor avsedda för framtida odling i Svealand och Norrland. Redovisningen bör samordnas med LTJ-fakulteten och lämnas till ledningskansliet. Fortlöpande miljöanalys Fakultetsnämnden ges i uppdrag att uppmana institutionsledningar att aktivt arbeta för att balanserat kapital inom redovisningsområdet fortlöpande miljöanalys utnyttjas så att mera omfattande verksamhet kan bedrivas än den som motsvarar fördelade medel för 2012, svara för myndighetsstöd vid institutionen för vatten och miljö. 17

18 S-fakulteten Bilaga 1:4 Utbildning på grund- och avancerad nivå Fakultetsnämnden ges nedanstående uppdrag i kurser samt takbelopp under 2012 (jämförelse görs med juni-beslutet och uppdrag/takbelopp ): Kurser, hst Takbelopp, tkr varav undervisningslokaler dec juni Forskning och utbildning på forskarnivå Fakultetsnämnden ges i uppdrag att beakta rektors beslut rörande forskning inom området Vattenbruk, beakta rektors beslut rörande Infrastruktur för biovetenskap, beakta rektors beslut rörande finansiering av forskningsprojektet SLU i sektorns och vetenskapens tjänst, beakta rektors beslut rörande modellering. Fortlöpande miljöanalys Fakultetsnämnden ges i uppdrag att uppmana institutionsledningar att aktivt arbeta för att balanserat kapital inom redovisningsområdet fortlöpande miljöanalys utnyttjas så att mera omfattande verksamhet kan bedrivas än den som motsvarar fördelade medel för

19 VH-fakulteten Bilaga 1:5 Utbildning på grund- och avancerad nivå Fakultetsnämnden ges nedanstående uppdrag i kurser samt takbelopp under 2012 (jämförelse görs med juni-beslutet och uppdrag/takbelopp ): Kurser, hst Takbelopp, tkr varav undervisningslokaler dec juni Regleringsbrev Hippologprogrammet, hst Hippologprogrammet, tkr Hovslagarutbildning, tkr Tilläggsutbildning för utländska veterinärer, hst Tilläggsutbildning för utländska veterinärer, tkr * * * Ingår i takbeloppet. Forskning och utbildning på forskarnivå Fakultetsnämnden ges i uppdrag att beakta rektors beslut rörande forskning inom området Vattenbruk, beakta rektors beslut rörande Infrastruktur för biovetenskap, beakta rektors beslut rörande finansiering av forskningsprojektet SLU i sektorns och vetenskapens tjänst, beakta rektors beslut rörande modellering. Fortlöpande miljöanalys Fakultetsnämnden ges i uppdrag att uppmana institutionsledningar att aktivt arbeta för att balanserat kapital inom redovisningsområdet fortlöpande miljöanalys utnyttjas så att mera omfattande verksamhet kan bedrivas än den som motsvarar fördelade medel för

20 Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua Fe (3) Styrelsen BESLUT Exp. 19/12-11/DG Enligt sändlista Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för SLU 2012 Beslut Styrelsen beslutar: att fastställa kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för SLU 2012 i enlighet med bilaga 1, samt att uppdra till rektor att slutligt fördela fakultetsnämndernas tilldelning enligt tabell 7 mellan anslag och medel som tilldelas genom landsbygdsprogrammet. Redogörelse för ärendet Styrelsen fastställde i juni en preliminär verksamhetsplan och anslagsfördelning för Beslutet utgick från de planeringsförutsättningar SLU fick i års budgetproposition. Sedan beslutet fattades i juni har budgetpropositionen för 2012 och förslag till regleringsbrev för 2012 presenterats. Innehållet i budgetpropositionen och regleringsbrevet påverkar den preliminärt fastställda anslagsfördelningen, varför styrelsen behöver fatta ett kompletterande beslut. Den kompletterande verksamhetsplanen och anslagsfördelningen för 2012 (bilaga 1) har utarbetats av ledningskansliet och har presenterats och diskuterats i ledningsrådet, rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå, rådet för fortlöpande miljöanalys samt i den administrativa chefsgruppen enligt följande: Styrelsen informerades om innehållet i budgetpropositionen Rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå diskuterar den uppkomna situationen och ger fakulteterna i uppdrag att redovisa möjliga områden inom utbildningarna där neddragningar kan göras med uppdrag att prioritera tårtbitar framför osthyvel. Underlag från fakulteterna presenterades och en diskussion om innehållet i underlaget fördes med 29 september 30 september 12 oktober Postadress: Box 7070, Uppsala Telefon vxl: E-post: Daniel.Gillberg@adm.slu.se Besöksadress: Almas allé 7 Fax:

21 2(3) fakultetsdirektörerna. Fakulteternas underlag kompletterades med ytterligare uppgifter av ledningskansliet som skickades till ledningsrådet. Diskussion i ledningsrådet (förstärkt med vicedekaner för utbildning). Utifrån diskussionen i ledningsrådet fick fakulteterna ett nytt uppdrag. Styrelsen informeras om arbetsläget. Ledningsrådet informeras om diskussionen i styrelsen. Fakulteterna gavs i uppdrag att analysera sina institutsuppgifter. Information om arbetsläget ges till fakultetsdirektörerna. Information om arbetsläget och vissa förslag inom utbildningsområdet ges till ledningsrådet. Rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå diskuterar vissa förslag. Information om och diskussion av vissa förslag med fakultetsdirektörerna. Slutligt förslag presenteras för ledningsrådet. Utskick till styrelsen. 14 oktober 17 oktober Avrapporteras 24 oktober 2 november 7 november 11 november 21 november 23 november 25 november 5 december 6 december Minskningen av anslaget till fortlöpande miljöanalys har löpande diskuterats i rådet för fortlöpande miljöanalys under hösten. Beslut i detta ärende har fattats av styrelsen för SLU efter föredragning av enhetschef Daniel Gillberg. Ingrid Petersson Daniel Gillberg

22 3(3) Sändlista Kopia för kännedom Rektor Fakultetsnämnder Prorektor Vicerektorer Universitetsdirektör Avdelningschefer (motsv.) inom universitetsadministrationen Internrevisionen SLUSS