Design för användbarhet
|
|
- Ann-Charlotte Linnéa Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Design för användbarhet» Användarcentrering och interaktionsdesign, ett fall Bengt Göransson användbarhetsdesigner även avdelningen för Människa-datorinteraktion, Uppsala universitet Enea Redina AB Smedsgränd 9, SE Uppsala, Innehåll Ett verkligt fall från»konsultvärlden«. Användarprofiler och design för speciella användare. Interaktionsdesign. Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 1
2 Användning av användarprofiler En viktig pusselbild i helheten: användare, uppgifter/mål och användningssammanhang. Hitta likheter respektive motstridigheter. Hitta ytterligheter. Användarprofiler Vad är viktigt att tänka på för användargrupperna? Parkinsons-sjukdom Kronisk smärta Fetma Hypertoni Diabetes Vad leder det till för designförutsättningar? Handdatormognad? Ålder? Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 2
3 Typer av användarprofiler Sammanställning av verkliga användare statistiskt underlag, gruppering och generalisering. Genomsnittsanvändare. Fiktiva»önskeanvändare«. Typer av utveckling och användarprofiler Produktutveckling: Identifierade målgrupper men ej»kända«användare. Fiktiva»önskeanvändare«. Kan välja bort användargrupper. Internt stödsystem: Användare identifierade och kända. Kan inte välja bort användare. Webbplatser: Identifierade målgrupper men ej»kända«användare??? 24-timmarsmyndigheter design för alla, tillgänglighet. Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 3
4 Användare kontra kunder Användarna är inte kunderna Konflikt mellan kund och användare? Vad är speciellt vid design av tillämpning för en handdator? Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 4
5 exempelvis Sättet man interagerar på. Penna Handskrift Tillgänglighet och mobilitet. Den begränsande skärmytan. Andra förväntningar än vid traditionell dator. Teknik handdator 240 x 320 punkter. Inget traditionellt tangentbord. Tryckkänslig skärm. Batteridrift. Utvecklingsmiljö, databas, prestanda, etc. Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 5
6 Ett fall Kontext Handdatortillämpning som hjälper kroniskt sjuka människor att hantera sin sjukdom bättre. Påminner när medicinen skall tas kom ihåg.»ställer in«medicinering. Ger uppföljning samlar data. Alltid med dag som natt. Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 6
7 Användning Patienten får en handdator där läkaren lagt upp ett schema över olika läkemedel samt relevanta frågor om patientens ledande symtom. Efter behov kan läkaren komplettera med frågor om t.ex. kostvanor;»har du druckit kaffe, i så fall hur mycket?«. Eller»har du sovit gott?«. Patienten får påminnelser, larm, när det är dags att ta medicin. Fyller i uppföljningsfrågor. Spontanregistrerar. På återbesöket kan läkaren använda informationen som underlag för medicineringsschema. Den information som läkaren får om sina patienters livsmönster ger ett underlag för behandling av individen, kvalitetsuppföljning och forskning för framtiden. Att ta hänsyn till Produktutveckling var kommer kraven ifrån? Beställare, utförare, kunder, användare Användargrupperna: kroniskt»sjuka«. Användargrupper kontra kunden användbarhet kontra affärsmål. Produkten fanns framme: Lång produktutvecklingstid, men få användare. Lansering på gång snarast. Handdator. I grunden ett AI-system. Regelbaserad»motor«som räknar ut optimal medicinering. Kan bli helt automatiserat. Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 7
8 Vad var problemet / uppdraget? Gör den mer lättanvänd! Skall se ut som en seriös produkt»alla funktioner finns«, snygga till lite! Arbetssätt Genomgång av insamlade synpunkter. Genomgång av alla dialoger. Intervjuer med användare. Rapportering analysrapport Ny designfas papper och penna, skiss i dator. Utvärdering med användare. Fortsatt design, prototyp i handdatorn. Rapportering designrapport Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 8
9 Arbetsgrupp Sjuksköterska Användbarhetsdesigner Teknisk projektledare Två utvecklare VD produktansvarig Studier av faktiskt användande Intervjuer Utvärderingar Insamlat data Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 9
10 Delmoment i användarcentrerad systemdesign Arbetssätt : genomgång av dialoger Arbetssätt : design Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 10
11 Våra användarprofiler Syfte: att fokusera vår utveckling till att stödja verklig användning och verkliga användare. Ständig påminnelse om vilka vi utvecklar för. Fiktiva karaktärer med vekliga attribut Parkinsons sjukdom Kronisk smärta Fettma Blödarsjuk Lasse : 72 Parkinson Sjukdomshistoria Haft Parkinson i cirka fem år. Har blivit sämre med åren. Medicinering sker oftare och oftare (flera gånger/dag. L-Dopa (Madopark). Träffar läkare en till två gånger per år. Tillstött andra problem såsom smärta. Är överrörlig många timmar under dagen. Blir stelare när han äter kött (protein). Livssituation Pensionär. Tidigare tjänsteman på statligt verk. Lever med sin fru Berta. Tre barn och 5 barnbarn. Har ingen eller liten datorvana. Styrd av att ta tabletter. Jobbigt med stimmiga platser och stora samlingar. Tycker om att resa till varmare platser. Reser en hel del, mest långresor. Har blivit psykiskt tröttare och orkeslös. Har haft depressioner som han har blivit behandlad för. Möjligheter Bli mer välmedicinerad; medicinera bort sin överrörlighet. Aktivera sig mer för att testa om det har betydelse för sin orkeslöshet. Kanske blir vegetarian om han upptäcker att protein gör att kan må sämre. Kommer på saker som gör att han kan hantera vardagssituationer som han nu undviker. Hjälp att komma ihåg medicinintag. Mindre styrd. Bättre insikt i varför han mår som han gör. Minska stressen och få»kontroll«på sin sjukdom. Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 11
12 Parkinsons sjukdom I Sverige så finns det mellan människor som har Parkinson sjukdom och årligen insjuknar ca 800 invånare. Parkinsonsjuka har idag samma livslängd som jämförbara åldersgrupper, det beror på förbättrade mediciner och ökade kunskaper om parkinsonbehandling. Åldersfördelning när de första symtomen visar sig: Under 40 år 10% år 20% år 40% år 20% över 70 år 10% Orsak till Parkinsons sjukdom I flertalet av alla fall av Parkinsons sjukdom så är orsaken okänd. Ärftliga faktorer kan vara en bidragande orsak. Beror på en mängd samverkande faktorer, varav onödig exponering för giftiga ämnen som har en negativ påverkan på nervsystemet är största anledningen till Parkinsons sjukdom. Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 12
13 Uppkomst av symtom Parkinsons sjukdom beror på en förlust av dopaminproducerande hjärnceller, det är nervsystemets viktigaste signalsubstans. Dopamincellerna styr vår rörlighet, de utgör det motoriska systemets»gaspedal«. Vi behöver dopamin för att kunna röra oss och för att kunna tala. Utan dopamin kan vi inte med viljans hjälp»få igång«motoriken. Att besvären kan vara tydligare i en viss kroppsdel eller i en kroppshalva beror på att förlusten av cellerna i hjärnan inte sker jämnt över dopaminsystemet. Symtom och symtombild Symtomen är många och varierande. Alla symtom är ganska diskreta vid sjukdomens debut, därför kan diagnosen fördröjas i flera år. Minst två av grundsymtomen ska ingå i symtombilden. Grundsymtom: Rörelsehämning (Hypokinesi) Muskelspänning (Rigiditet) Skakning/darrning (Tremor) Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 13
14 Sidosymtom Skakningar i händerna, armarna, ev. benen. Startsvårigheter Försämrad skrivarförmåga. Kraftlöshet,»förlamning«. Böjd kroppsställning Förändrat tal; tonlöst, oregelbundna stötar, långa pauser, rör bara lite på läpparna, monotont, sluddrigt. Värk, stelhetskänsla. Sväljsvårigheter Behandling Den yttersta orsaken till Parkinson sjukdom är okänd. Trots att det forskas mycket om Parkinson sjukdom finns det ingen behandling som stoppar eller botar sjukdomen. Behandlingen är endast symtomlindrande. Sättet att behandla Parkinson sjukdom avpassas alltid efter patientens ålder och hur symtombilden ser ut. Man tar också hänsyn till att medicineringen ska ske under lång tid. Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 14
15 Att leva med Parkinson Medicinen (L-dopa) är korttidsverkande därför är det viktigt att fördela medicinintaget jämt över den vakna delen av dygnet. Det är vanligt att ta medicinen mellan varje och var sjätte timme. Det är viktigt att man lever regelbundet. Lägger upp rutiner. Det hjälper till att bekämpa trötthet och initiativlöshet. Personer med Parkinson sjukdom behöver också träna regelbundet. Äta flera små mål om dagen med mycket fibrer och grönsaker. Det är inte bra att äta för mycket proteiner på en gång, för de kan konkurrera ut medicinerna (dopa är ett protein). Följden blir underdosering, vilket medför svårigheter att röra sig. Problem i dagens produkt Användaren känner inte att de har kontroll över interaktionen. Användarna»tappar bort sig«. Det finns ett antal ologiska steg och vägar. Även långa sekvenser (ex. vid alarm). Utformningen i termer av estetik, färg och form har brister bl.a. vad gäller bakgrundsbilder, färgval och knappar. Detta leder bl.a. till kognitiva problem hos användarna. Användarna saknar överblick. Främst rör detta vilka aktiviteter som är inplanerade o.dyl. M.m Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 15
16 Förbättringar till nästa version : dialog Tidsorientering: användaren (patienten) bör kunna både se framåt, och titta bakåt, vad gäller händelser och aktiviteter. Detta leder förmodligen till utformandet av en kalenderliknande funktion med dagbok inkopplad. Användaren i kontroll: användaren måste på ett mycket tydligare sätt kunna orientera sig i produkten. Det är av största vikt att användaren aldrig känner sig tveksam om var någonstans hon är och vad som händer. M.m Förbättringar till nästa version : funktion Kunna förskjuta hela medicinschemat några timmar t.ex. på semestern, då patienten går upp respektive lägger sig senare. Min»bästa-dag«: ett sätt för patienten att se hur en»bra«dag ser ut. Med bra dag menas att patienten mår bra.»må bra-index«skall användas. Kunna registrera även andra läkemedel än ex. Parkinsonmedicin. M.m Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 16
17 Andra designaspekter Handdatorn i sig kan vara»trendig«, men få vill skylta med sin sjukdom. Vad skall man mer kunna göra med handdatorn? Diskretion: hantering av påminnelserna (larm), störande moment, etc. Grafisk profil produktpaketering. Tidiga förslag Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 17
18 Utvärdering Med användare tre stycken. På en sjukhusklinik. Urklippta pappersdialoger. Resultatet visade att vi»var på rätt väg«. Inga exakta mätningar. Senare förslag medipal huvudsida medipal dagbok Spontan registrering Rörlighet Smärta Dagbok 12.02: 1 tbl Madopark Depot 25mg 13.55: 1 kopp kaffe 14.10: 1 tbl Madopark Depot 25mg Agenda 1 missad påminnelse 16.00: 1 tbl Madopark Depot 25mg 17.30: Rörlighet 18.00: 1 tbl Madopark Depot 25mg 19.30: Rörlighet 20.00: 1 tbl Madoprak Depot 25mg Övriga Status Dagbok Statistik : 1 tbl Madopark Depot 25mgz 07.30: Rörlighet 08.00: 1 tbl Madopark Depot 25mg 09.30: Rörlighet 10.00: 1 tbl Madoprak Depot 25mg 11.30: Rörlighet 16.00: 1 tbl Madopark Depot 25mg 17.30: Rörlighet 18.00: 1 tbl Madopark Depot 25mg 19.30: Rörlighet 20.00: 1 tbl Madoprak Depot 25mg Vila Avstå Flytta Åtgärda Ta bort Lägg till Ändra Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 18
19 Exempel från prototyp i handdator Konceptuell design : huvudsidor Window title bar The deafult Pocket PC title bar medipal huvudsida Work task bar Bar for selecting work task Work task area Area for work tasks Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 19
20 Huvudsidan Work task selector. Icons for now, essentially to save space medipal huvudsida Spontan registrering Rörlighet Smärta Övriga Dagbok 12.02: 1 tbl Madopark Depot 25mg Area for leading symptoms 13.55: 1 kopp kaffe Diary 14.10: 1 tbl Madopark Depot 25mg tbl Madopark Deopt 25mg Rörlighet Fysisk Aktivitet Agenda 1 missad påminnelse 16.00: 1 tbl Madopark Depot 25mg 17.30: Rörlighet Status Agenda 18.00: 1 tbl Madopark Depot 25mg 19.30: Rörlighet 20.00: 1 tbl Madoprak Depot 25mg Holding down the pen at a remainder generates an information view Puts up a onhold screen Vila Avstå Flytta Åtgärda Puts up a screen to set time Utmaningarna Användargrupperna. Användning kontra affärsmål. Skapa förståelse hos affärs- och utvecklarorganisationen att användarcentrerad design kräver ett arbetssätt och en viss inställning. Få organisationen att inse att det inte är klart bara för att det finns ett förslag. Att verkligen jobba iterativt. Tillgång till användare. Bengt Göransson, Enea Redina AB, :: 20
Design för användbarhet
Design för användbarhet Klicka här för att ändra format Ett fall, interaktionsdesign och lite process Bengt Göransson Klicka här :: för Användbarhetsdesigner att ändra format på underrubrik i bakgrunden
Läs merDesign för användbarhet
Design för användbarhet» Användarcentrering och interaktionsdesign, ett fall Bengt Göransson användbarhetsdesigner Bengt.Goransson@guide.se även avdelningen för Människa-datorinteraktion, Uppsala universitet
Läs merDesign för användbarhet
Design för användbarhet Ett fall, interaktionsdesign och process Bengt Göransson :: Användbarhetsdesigner Guide Redina AB :: Bengt.Goransson@guide.se Innehåll Ett verkligt fall från»konsultvärlden«. Processen.
Läs merAnvändning av användarprofiler
Delmoment i användarcentrerad systemdesign Design för användbarhet» Användarcentrering och interaktionsdesign, ett fall Bengt Göransson användbarhetsdesigner Bengt.Goransson@enea.se även avdelningen för
Läs merDesign för användbarhet
Design för användbarhet Ett fall, interaktionsdesign och process Bengt Göransson :: Användbarhetsdesigner Guide Redina AB :: Bengt.Goransson@guide.se Innehåll Ett verkligt fall från»konsultvärlden«. Processen.
Läs merDesign för användbarhet
Design för användbarhet» Användbarhets, användbarhetsern och utvecklingsprocessen. Bengt Göransson användbarhetser Bengt.Goransson@enea.se även avdelningen för Människa-datorinteraktion, Uppsala universitet
Läs merTill dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom
Till dig som nyligen fått diagnosen Information och utbildning Medlemmen i centrum Forskning och vård Livslust och framtidsmål Förbundet, Länsföreningar och lokala föreningar i samverkan Du har nyligen
Läs merBemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke.
Bemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke. Ni som arbetar inom vården träffar ju dagligen personer som har drabbats av neurologisk sjukdom Eftersom jag har stor kännedom om parkinson,
Läs merIT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede
IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:
Läs merATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merGula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken
Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis
Läs merParkinsonskolan Del 1. Sammanställd av. Anders Borgman
Parkinsonskolan Del 1 Sammanställd av Anders Borgman 2 Parkinsons sjukdom Diagnosen Parkinsons sjukdom (PS) kan inte fastställas genom exempelvis ett blodprov eller genom en röntgen av hjärnan etc. Med
Läs merDetta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen
Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen Vad är Dacepton? Dacepton är ett läkemedel som liknar dopamin
Läs merSymptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Tentamen, Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurs kod: MC024G Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2017-02-17 Skrivtid: 3h Totalpoäng: 54 Neurologi, 26p Psykiatri, 15p Geriatrik,
Läs merFalldiskussion 1. Navigate PD 1
Falldiskussion 1 1 FALLSTUDIE 1 Man född 1951 2007 stelhet och svaghet i hö ben 2008 tillkomst av nedsatt finmotorik hö hand, samt ryggont, remitterad till ortoped som via MR fann spinal stenos, därtill
Läs merTILL DIG SOM FÅR LEVEMIR
Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merDEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.
DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av
Läs merInformation. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.
Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom
Läs merStörningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar
Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner
Läs merPatientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)
Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel
Läs merDesign för användbarhet
Design för användbarhet» Användbarhetsdesign, användbarhetsn och utvecklingsprocessen. Bengt Göransson användbarhets Bengt.Goransson@guide.se även avdelningen för Människa-datorinteraktion, Uppsala universitet
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merPirrar det i benen så att du har svårt att sova?
Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom
Läs merAtt leva med. Parkinsons sjukdom
Att leva med Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Jag mår bättre än jag gjort på mycket länge Hans Arnell var 35 år, nyskild småbarnsfar och trivdes med sitt jobb på polisen, när han förstod
Läs merALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
Läs merDesign för användbarhet Användarcentrerad utvecklingsprocess
Design för användbarhet Användarcentrerad utvecklingsprocess Bengt Göransson :: Användbarhetsdesigner Guide Redina AB :: Bengt.Goransson@guide.se Mina tillfällen 23 25 2 Onsdag 23/11 Användarcentrerad
Läs merLivsviktig information om Addisons sjukdom
Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.
Läs merRätt rustad för vägen framåt
Patientinformation Rätt rustad för vägen framåt Behandling med TRAJENTA vid typ 2-diabetes Behandling vid typ 2-diabetes Typ 2-diabetes är, som du säkert redan vet, en sjukdom som innebär att man har
Läs merTransplantation av hjärnceller vid Parkinson
Transplantation av hjärnceller vid Parkinson Ingrid Strömberg Professor Institutionen för integrativ medicinsk biologi Enheten för histologi med cellbiologi Jag tänkte först berätta lite om Parkinsons
Läs merInfomationsmaterial om Parkinsons Sjukdom VAD FÅR VI KOSTA?
Infomationsmaterial om Parkinsons Sjukdom VAD FÅR VI KOSTA? Parkinsonsjuka frågar sig: Vad får vi kosta? Vad får vi kosta per dag? En dagens lunch på restaurang? En bukett tulpaner? Fem liter bensin? En
Läs merPatientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)
Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel Läkarens namn Telefon E-post Informera
Läs merARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING
ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering
Läs merFallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting
Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll
Läs merBilaga III Tillägg till relevanta avsnitt i Produktresumén och Bipacksedeln
Kommittén fann också att trimetazidin kan orsaka eller förvärra parkinsonsymtom (tremor, akinesi, hypertoni). Uppträdandet av motoriska störningar såsom parkinsonsymtom, restless leg-syndrom, tremor och
Läs merKognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?
Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? 2014-05-06 Maria Svahn, Petra Eklund Annika Sjöberg Hjälpmedelskonsulenter Arbetsterapeut 018-611 68 36 018-611 67 51 Kognition
Läs merLäget i Gävleborg. Antal patienter, Gävle. Antal patienter, Gävle
Läget i Gävleborg Gävle: 1 certifierad fysioterapeut 1 arbetsterapeut som planerar att gå via nätet Hudiksvall: 2 certifierade fysioterapeuter 1 certifierad arbetsterapeut Bollnäs: Ingen utbildad terapeut
Läs merDelegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Parkinsons sjukdom 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Helena Fahlén, Ingrid Säfblad-Drake, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny
Läs merMina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren.
Mina mediciner Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Namn på medicinen Morgon Kväll Övrigt (utseende, med/utan mat etc) Egna anteckningar: Mina kontakter på sjukhuset:
Läs merVägledningen 24-timmarswebben. Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11
Vägledningen 24-timmarswebben Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11 Vägledningen 24-timmarswebben Vad? Ca 150 riktlinjer för utveckling av webb och e-tjänster i offentlig sektor Senaste version 2006
Läs merInformation till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom
Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går
Läs merInnehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5
Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom
Läs merRutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke
Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller
Läs merKort information om demens
Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6
Läs merKompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön
Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merUtvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman
Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än
Läs merParkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro
Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser
Läs merENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT
ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen
Läs merSifferkod:.. 1. Utifrån vad du vet nu, ge förslag på fyra diagnoser som bör övervägas initialt och motivera kort varför dessa är rimliga.
Fall 1: Krister Krister, 48 år, kommer till vårdcentralen då han upplever att han de senaste 6 månaderna känt sig trött och fått allt svårare att koncentrera sig. Han tycker också att minnet blivit sämre.
Läs merBEHOVEN KRING ETT ANVÄNDBART
BEHOVEN KRING ETT ANVÄNDBART BELÄGGNINGS- OCH BEMANNINGSSYSTEM En användarcentrerad utveckling av ett internt beläggnings- och bemanningssystem på ett medelstort IT-konsultföretag. Frida&Morberg&och&Johanna&Schyl&
Läs merBrytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?
Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.
Läs merDopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS
Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika är ett annat namn för läkemedel som har dopaminliknande effekter på vissa specialiserade hjärnceller, neuroner. Inom dopaminergika finns
Läs merAvdelningen för Människadatorinteraktion
Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen professor Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) Design och konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Uppsala Universitet
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp
Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurskod: MC1034 Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2016-10-01 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: Neurologi, 24p Psykiatri, 15p Geriatrik, 7p Totalpoäng:
Läs merSOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs meraldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk
Sömn-enkät Namn:... Datum: Instruktioner: I denna sömn-enkät förekommer flera olika typer av frågor. Vissa frågor ska besvaras med att Du kryssar i rutan för ja eller nej. På några frågor ska Du försöka
Läs merMänniskor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Läs merOmvårdnadsvetenskap, Klinisk omvårdnad samt informatik, 22,5 hp. Anita Ross (AR), Mats Eriksson (ME), Inger Wätterbjörk (IW)
Kurs: Omvårdnadsvetenskap, Klinisk omvårdnad samt informatik, 22,5 hp Datum: 2017-12-15 Antal frågor: 4 huvudfrågor Lärare: Anita Ross (AR), Mats Eriksson (ME), Inger Wätterbjörk (IW) INDIVIDUELL TENTAMEN
Läs merMabThera (rituximab) patientinformation
MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din
Läs merStudiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON
Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON av Emelie Lundin Inför studiecirkeln Studiehandledningen är upplagd på fem träffar. Beräknad tid är två tre studietimmar per träff. Varje träff är baserad
Läs merOmtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2011 11 12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi
Läs merParkinsons sjukdom. Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja
Parkinsons sjukdom Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja Innehållsförteckning: Symptom...1 Nervcellernas förstörelse...1 Sjukdomsförloppet...2 Diagnos...2
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merP A T I E N T D A G B O K M P N
PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom
Läs merPalliativ vård Professor Peter Strang
Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000
Läs merAvdelningen för Människadatorinteraktion
Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen professor Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) Design och konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Uppsala Universitet
Läs merLars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merVärt att veta om kronisk förstoppning
Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk
Läs merFörstå din Tecfidera -behandling. Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera.
Förstå din Tecfidera -behandling Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera. Innehåll Behandling med Tecfidera Om multipel skleros (MS) Multipel Skleros En kort beskrivning Diagnos
Läs merAnvändarcentrerad Systemutveckling
Användarcentrerad Systemutveckling Människadatorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi http://www.it.uu.se/edu/ course/homepage/hci/ ht10 Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper.
Läs merNätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt
Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen Carina Hvalstedt Projektledare Fokusdag 4 december 2008 Huntingtons sjukdom Vetenskaplig beskrivning 1872 av G Huntington Neuropsykiatrisk sjukdom
Läs merUtbildningsmaterial - Kontrakturprofylax
1 (5) Hälso- och sjukvårdsenheten Ansvarig Karin Gunnarsson, enhetschef Upprättad av Madeleine Liljegren, leg. sjukgymnast, Oskar Persson, leg. fysioterapeut Upprättad den 2017-09-13 Reviderad den Utbildningsmaterial
Läs merKONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!
KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar
Läs merFrågor och svar ACT, C-ACT och CAT
FRÅGOR OCH SVAR Vårt dnr: 2017-04-11 Avdelningen för vård och omsorg Ingela Rundström den 8 maj 2017 Frågor och svar ACT, C-ACT och CAT Detta är en argumentsamling, som ytterst syftar till att besvara
Läs merAgila Metoder. Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se
Agila Metoder Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se Agenda Agila Metoder: Scrum och sprints Lean och Design Workshops Kravställning Agil Utveckling Individer och interaktioner istället för processer Fungerande
Läs merBild 1: Översikt över faserna i projektarbetet
Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de
Läs meren broschyr om en sjukdom med många ansikten
2013 en broschyr om en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Om sjukdomen sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 Om orsakerna till MS Varför får man MS? 6 Ärftliga faktorer 6 Miljöfaktorer
Läs merNågra exempel. Principer för design. Vilka problem medför den här designen? Vilken av följande placeringar av piltangenterna är bäst?
Några exempel Principer för design Hur många kan ställa in klockan på sin video utan manual? Hur ofta vrider man på fel platta på spisen eller glömmer vrida av den när man är klar? Hur ofta knuffar man
Läs merINSTRUKTIONSBOK UrKol
INSTRUKTIONSBOK UrKoll Innehållsförteckning Att tänka på 3 Att använda UrKoll... 4 Dag. 4 Kväll 5 Natt. 6 Bläddra fram i tiden..6 Att lägga in aktiviteter. 7 Inloggning.. 7 Att välja dag.. 7 Att välja
Läs merMultipel Skleros Multipel skleros
Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merBesvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!
Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga
Läs merMaria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-19 1072/2007
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-19 SÖKANDE Smerud Medical Research International AS Drammensveien 41 N-0271 Oslo Norge SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS
Läs merDelegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Läs merWilson's disease for younger people
Wilson's disease for younger people 1 / 23 Varför har den ett så märkligt namn? För att läkaren som först upptäckte sjukdomen 1905 hette Wilson. FRÅGA : Vad tror du att dessa personer upptäckte? SVAR :
Läs mer